PROJEKTPLAN. Projekt Tullstorpsån. Från källa till mynning - ett unikt projekt!

Transkript

1 PROJEKTPLAN Projekt Tullstorpsån Från källa till mynning - ett unikt projekt!

2 Sid 2 (49) Omslagsbild: Tullstorpsåns avrinningsområde Bakgrundskartor, Riksantikvarieämbetet, från Skånska Rekognoceringskartan, uppmätt av Fältmätningsbrigaden 1812 och Originalet finns på Krigsarkivet, Stockholm.

3 Sid 3 (49) Dokumenthistorik Version Datum Ändrad av Utförda förändringar JC Ny Projektplanen med bilagor finns inledningsvis i 12 exemplar. Projektplanen uppdateras fortlöpande av projektledaren. Namnen på innehavarna följer efter föreningens bildande. Pärm nummer Innehavare 1 Johnny Carlsson, projektledare Avsnitt: Dokumenthistorik/Pärminnehav Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

4 Sid 4 (49) Innehållsförteckning Sidan Dokumenthistorik/ pärminnehav... 3 Innehållsförteckning.. 4 Bilagor 5 Direktiv... 6 Projektbeskrivning 7-18 Projektomfattning Mål Avgränsning Tidplan Kostnadsuppskattning Avslutskriterier Avvikelserapportering Beroenden.. 30 Beskrivning av ansvar Resurser.. 35 Uppdragsgivare.. 36 Projektgranskare. 37 Projektledare.. 38 Resurspersoner Övriga resurser Projektstart/Beslutspunkter Rapportering.. 42 Projektavslut.. 43 Nyckelantagande 44 Samverkan.. 46 Kommunikation/kommunikationsplan Kvalitetsplan.. 48 Risk och sårbarhetsanalys. 49 Avsnitt: Innehållsförteckning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

5 Sid 5 (49) Bilagor Bilaga 1 Beskrivning av Kretsloppet Bilaga 2 Beskrivning av Vattendirektivet Bilaga 3 Samrådshandling för planerad biogasanläggning i Jordberga Bilaga 4 Planering, bedömning och prioritering av våtmarker Bilaga 5 Tidplaneskiss Bilaga 6 Beddinge Ängar Etapp 1 Restaurering av översilningsängar 2007 Bilaga 7 Beddinge Ängar Etapp 1 Kulturlandskapsunderlag 2007 Bilaga 8 Beddinge Ängar Etapp 2 Florainventering 2008 Bilaga 9 Beddinge Ängar Etapp 2 Fågelinventering 2008 Bilaga 10 Biotopkartering Länsstyrelsen 2008 Bilaga 11 Beddinge Ängar Etapp 3 Nytt alternativ 2009 planeras Bilaga 12 Fågelinventering hela Tullstorpsån 2009 planeras Bilaga 13 Fiskevårdsplan planeras Bilaga 14 Kulturlandskapsanalys planeras Bilaga 15 Examensarbete planeras Avsnitt: Bilagor Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

6 Sid 6 (49) Direktiv Projekt Tullstorpsån Projekt Tullstorpsån, som är planerat att pågå mellan år , är utsedd som pilotprojekt i Trelleborgs kommuns kretsloppsprojekt, kallat Kretsloppet, bilaga 1 Kretsloppsprojektet avser ta fram, pröva och genomföra lösningar och åtgärder som samlat skall ge en så stor reduktion av näringsläckaget från lantbruket till havsområdet som är möjligt, i enlighet med Naturvårdsverkets Aktionsplan för Havsmiljön. Medlemmarna företräds av föreningen som bildas för att åstadkomma följande: - Minska kväve- och fosforläckaget från jordbruksmarken, utan att minska det ekonomiska värdet och avkastningen för lantbrukarna och fastighetsägarna. Verka för att åtgärder som vidtas inom projektet motsvarar ev. statliga eller kommunala utsläppsavgifter och dylikt. - - Medverka i att med vetenskapligt verifierbara och beprövade metoder mäta och påvisa läckageförändringar, påverkan på verksamheter, miljö och biologisk mångfald. - Medverka till heltäckande projektering, förändringar av åfåran och anläggning av våtmarker i och kring bäcken samt ansöka om och verka för fullständig finansiering av dessa delar. - Våtmarkerna kan användas för odling av vattenväxter som skördas för biogasproduktion. Avtal kring skörd och anläggning regleras i särskild ordning. - Samordna leveranser av växtmaterial från bäcken för biogasproduktion och fungera som avtalspart gentemot Biogasföretaget. - Skapa en vacker natur och en god miljö kring Tullstorpsån som befrämjar en attraktiv natur och en biologisk mångfald. Avsnitt: Direktiv Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1 Författare: Styrelsen Godkänd av: Datum:

7 Sid 7 (49) Projektbeskrivning Det unika projektet! Detta projekt är unikt för att det gäller ett helt avrinningsområde med alla tillflöden och en hel å. Det är unikt för att det drivs av och på markägarnas initiativ och med utgångspunkt från deras vilja att skapa en hållbar lösning för deras å. Det finns också ett gemensamt intresse för samhället som sammanfaller: Privata intressen Det finns ett stort intresse hos markägare utmed hela Tullstorpsån att minska arbetsbördan med rensning av ån och att minska översvämningsrisken. Det finns också ett stort intresse att skapa våtmarker i avrinningsområdet. Ett antal våtmarker är redan i projekteringsskedet och kan förhoppningsvis börja anläggas vid årsskiftet år Kommunalt intresse Trelleborgs kommun har som målsättning att bevara landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion och värna om förutsättningarna för friluftsliv. Restaurering av Tullstorpsån skulle innebära en minskad risk för översvämningar, höjt rekreationsvärde och medverka till en god boendemiljö. Nationellt intresse Tullstorpsån är hårt belastat både näringsmässigt och biologiskt vilket även har följdeffekter på recipienten, Östersjöns, vattenkvalitet. Genom restaurering av Tullstorpsån minskas närings- och sedimenttransporten till Östersjön betydligt. Projektet kan kopplas till flertalet nationella miljömål, framförallt Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och God bebyggd miljö EG: ramdirektiv för vatten, vattendirektivet vilket antogs år Målet är att uppnå en god vattenstatus i Europas grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Riksdagen beslutade år 2004 att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt. Vattenmyndigheterna kommer att ha det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Trelleborgs kommun tillhör vattendistrikt 4, d.v.s. Södra Östersjön. Beskrivning av vattendirektivet, bilaga 2 Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna/JC Godkänd av: JC Datum:

8 Sid 8 (49) Bakgrund Tullstorpsån är den längsta ån inom Trelleborgs kommun med ett avrinningsområde på ca 5740 ha och en längd på ca 30 km. Tullstorpsån rinner från Minnesberg/Alstad till Skateholm i söder där den mynnar ut i Östersjön. 85 % av avrinningsområdet består av åkermark, som genom åren har dikats ut för att åstadkomma en snabb avledning av vatten till ån. Samtidigt har ån rätats ut, botten har sänkts, planats ut och åkanterna har gjorts branta med en lutning på ca 1:1,5 för att vattnet så snabbt som möjligt ska rinna ut till recipienten Östersjön. Åns naturliga vattenfördröjande förmåga är utarmad och det snabba vattenflödet orsakar översvämningar samt omfattande näringsläckage från åkermarkerna vidare till havet. Tullstorpsån och Dalköpingeån, som har de största avrinningsområdena och flödena inom Trelleborgs kommun, står för de största uttransporterna av kväve till Östersjön. Tullstorpsån har även det största utflödet av fosfor. Näringstransporten från Tullstorpsån till Östersjön beräknas vara ca 250 ton/n/år och 4 ton/p/år. Tullstorpsån med avrinningsområde. Ån rinner från Minnesberg/Alstad i norr till Skateholm i söder och mynnar ut i Östersjön Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 2(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

9 Sid 9 (49) Den enformiga bottenstrukturen med låg variation av grunda partier och djuphålor samt sten och grus som kan fungera som habitat (boendemiljöer) för organismer, gör även att antalet växt- och djurarter är relativt lågt. Vegetationen domineras av vass som snabbt fyller ut ån, vilket kräver stora rensningsinsatser för att undvika problem med översvämningar. Den branta släntlutningen gör att det lätt blir erosion och ras i åkanterna som följer med åvattnet. Tullstorpsåns naturliga struktur bedöms vara starkt modifierad, den biologiska och kemiska statusen är dålig. Foto: Miljöförvaltningen, Trelleborgs kommun. Bilderna är tagna norr om Sjötorp vid Tullstorpsån i början på Mars år Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida:3(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

10 Sid 10 (49) Syfte Syftet med projektet är framförallt att lösa minska näringsläckaget, översvämningsproblematiken, skapa en god ekologisk status samt att underlätta skötseln av ån för markägarnas del. Projektet började i liten skala med att några markägare längs ån ville anlägga våtmarker. Under rådgivningsfasen när våtmarkerna planerades började en idé växa fram om hur man, istället för att sätta in enstaka åtgärder här och där, skulle kunna lösa problemen på ett mer effektivt och långsiktigt sätt genom att se hela ån i sin helhet och sätta in olika vattenvårdsåtgärder längs hela ån. Utifrån denna tanke har det spridits ett intresse hos markägarna att göra vid ån för att en gång för alla få en hållbar lösning för vattnet. Genom att återskapa en mer naturlig struktur på ån, utnyttjar man dess naturliga förmåga att dämpa vattenflöde, fånga upp närsalter och öka den biologiska mångfalden. I partier där det är möjligt, ska ån återfå en mer meandrande form med varierande bottendjup och flackare släntlutning. För att minska näringsläckaget från åkermarken ska skyddszoner anläggs längs ån och våtmarker anläggas i tillflödena. Avgränsade översvämningszoner ska skapas i lämpliga områden som fördröjer vatten, reducera näring och gynnar den biologiska mångfalden. Genom gemensamma insatser är det möjligt att få till stånd ett verkningsfullt vattenvårdsprojekt som inte bara underlättar skötseln för markägarnas del, utan även har betydande positiva effekter på näringsreduktionen, den biologiska mångfalden, rekreationsvärdet, viltvård och den bebyggda miljön. Bilderna illustrerar hur Tullstorpsån kan se ut i framtiden, från monokultur och höga vattenflöden (bilden till vänster) till biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet (bilden till höger). Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 4(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

11 Sid 11 (49) Mål Näring Kväve, minskning av utsläpp till havet med 80 ton/n/år detta är en minskning med mer än 30 % och detta innebär att Totalkvävehalten skall minska med mer än 2 mg/l, från 6,3 till 4,0 mg/l. Fosfor, minskning av utsläpp till havet med 2,1 ton/p/år detta är en minskning med 52 % vilket innebär att Totalfosforhalten skall minska med mer än 70 µg/l, från 135 till 65 µg/l (halvering av mänskliga påverkan). Uppnå God status enligt VISS Biologi Återfå ett fungerande fisksamhälle med lekande öring, abborre, gädda, m.fl. detta förutsätter att man skapar ett fungerande insektsliv, lekzoner, översvämningszoner, inga vandringshinder m.m. Skapa ökad biologisk mångfald via våtmarker avseende växter, insekter, djur och fåglar. Uppnå God status enligt VISS Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 5(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

12 Sid 12 (49) Beskrivning av möjliga vattenvårdsåtgärder Meandring av ån I partier där det är möjligt ska åns naturliga meandrande form och varierande bottendjup återskapas. I naturligt meandrande åar bildas alltid en regelbunden frekvens av grunda steniga partier med högt vattenflöde (riffles) respektive djupa, lugna partier som består av fint sediment (pools). De steniga partierna utgör ett väldigt viktigt habitat för insekter, fiskyngel och organismer som är beroende av strömmande vatten för sin överlevnad, medan de djupa lugna partierna är viktiga habitat för organismer som inte trivs i starkt strömmande vatten. De djupa partierna är ofta viktiga tillhåll för fisk och andra organismer vid lågvattenflöde när samt under sommarmånaderna, eftersom vattentemperaturen i fördjupningarna hålls på en lägre nivå. Bilden illustrerar en regelbunden frekvens av steniga, grunda partier (riffle) och djupa, lugna partier (pool) som bildas i naturligt meandrande åar Variationen förekommer inte i åar som enbart består av fint sediment och raka linjer, därför är det viktigt att antingen meandra ån eller att arrangera partier med grövre material som bildar grundare strömmande partier. Variationen har inte bara positiva effekter på den biologiska mångfalden utan gynnar även näringsreduktionen. Det skapas syrerika områden vid rifflarna och mer syrefattiga områden i poolerna, vilket gynnar både nitrifikations- och denitrifikationsprocessen som minskar kvävehalten i vattnet. Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 6(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

13 Sid 13 (49) Kantavplaning / Bottenhöjning Genom att minska lutningen på åns kanter ökar kontaktytan mellan vatten och växtlighet, vilket bromsar vattenflödet, förhindrar sedimenttransport och minskar föroreningshalten i vattnet. I dagsläget är Tullstorpsåns väldigt djup med en släntlutning på 1:1,5 eller mer. Målet är att slänta av kanterna och höja botten i partier där möjligt, för att åstadkomma en lutning på 1:4 till 1:10. Tullstorpsån har i dagsläget en släntlutning på 1:1,5 vilket illustreras i bilden till vänster. Målet är att skapa en flackare lutning på 1:4 till 1:10 som illustreras i bilden till höger. Trädplantering beskuggning Ett effektivt sätt att minska tillväxten av vegetation i vattendraget är att plantera träd längs åkanten, främst på den södra sidan. Träden beskuggar vattendraget och hämmar vegetationens tillväxt, vilket kan minska rensningsintervallet avsevärt. Klibbal (Alnus glutinosa) är ett användbart trädslag eftersom den är anpassad till att leva vid våtmarker och vid stränder och tål därmed att stå i vatten. Grenarna når långt ut över vattendraget och ger bra skugga vilket även gynnar olika organismer. Sedimentfällor Sedimentfällorna består i djupare partier både i åfåran och i dess tillflöden som snabbt får vattnet att stanna upp och på det viset får partiklar som åker med vattnet chans att lägga sig på botten. Sedimentfällorna skall sen rensas med jämna mellanrum för att minska den totala sedimenttransporten. Denna åtgärd har flera funktioner som att minska fosfortransporten och skapa klarare vatten. Rensmassorna kan återföras till åkermarken och återför då bl.a. fosfor. Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 7(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

14 Sid 14 (49) Skyddszoner Lantbrukets aktivitet vid ett vattendrag ökar partikeltransporten till ån och därför är det viktigt att anlägga skyddszoner. En skyddszon är en 5-20 m bred remsa med permanent växtlighet som löper mellan vattendraget och åkermarken. Växtligheten fångar upp sediment och tar upp närsalter som följer med avrinningen från åkermarken. Skyddszoner kan framförallt ge en betydande minskning i fosforhalten, eftersom fosfor främst är bundet till partiklar som filtreras av växtligheten. Genom att minska sedimenttransporten till ån från omgivande marker, förbättras även levnadsvillkoren för flera bottenlevande organismer som då inte riskerar att blir begravda i sediment. Bl.a. öringens rom och yngel löper stor risk att kvävas till följd av igenslamning av åbottnar. Flödesbromsar I lämpliga partier längs ån ska det skapas översvämningsområden, där vattnet kan svämma över vid högflöde och sedan drar sig tillbaka till åfåran vid lågflöde. Översvämningsområdena bromsar upp vattenflödet, tar upp närsalter och är ett attraktivt habitat för vadarfåglar, grodor och andra organismer som trivs i grunt vatten. Bilden illustrerar ett översvämningsområde vid lågflöde, då den utgör en utmärkt levnadsmiljö för insekter, grodor, fåglar och andra organismer. Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 8(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

15 Sid 15 (49) I områden där åbotten faller snabbt i höjd, kan det finnas behov av att anlägga flödesbromsar som bildar vattentrappor. Flödesbromsarna kan byggas av stenar i olika storlekar. Illustration av flödesbromsar uppbyggda av stenar i varierande storlek, i partier med hög lutning på åbotten Återskapa stenbottnar Stenar i vattendrag utgör ett vikigt levnadssubstrat för mikroorganismer, insekter, maskar och snäckor, som i sin tur är viktig föda för vissa fiskar. I och med att stenarna har tagits upp ur vattendragen har även ytan för dessa organismer att leva på minskat, vilket har lett till att både antalet arter och individer minskat. Öringen är beroende av steniga bottnar eftersom de utgör en vikig källa till föda och fungerar som gömställe för ynglen. Öringen leker över grusbottnar i strömmande vattendrag och trivs inte i grumligt sedimentrikt vatten. Våtmarker Våtmarker gynnar den biologiska mångfalden, reducerar närsalter och jämnar ut vattenflöden. Genom att leda avrinningen från åkermarker genom en våtmark är det möjligt att reducera kväve och fosformängden betydligt. Det är viktigt att våtmarkerna både har grunda och djupa vattenområden som ger en riklig variation i växtarter och som i sin tur gynnar olika insekter, fåglar och djur mm. Våtmarker kan med fördel användas som betesmark vid lågvatten för att förhindra igenväxning och gynna organismer som trivs i spåren efter betesdjuren. Våtmarker kan med fördel anläggas på åkermark där avkastningen är relativt låg på grund t.ex. översvämningar. Det är också möjligt att skörda våtmarkerna och använda materialet till t.ex. biogasproduktion. Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 9(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

16 Sid 16 (49) Tullstorpsåns status i dagsläget Tabell 1. Klassning i VISS Mätpunkt: Tullstorpsån, Distrikt: 4 Södra Östersjön, Avrinningsområde: Kustområde, Delavrinningsområde: Nedom Tullstorpsån, Kommuner: Skurup och Trelleborg (VISS) Parameter Värde Klassificering Text Ekologisk status Dålig Bedömningen baseras på kvalitetsfaktorn fisk och på vattenkemiska resultat som visar på kraftig näringspåverkan Kemisk Status God Bedömningen baseras på mätdata från ett fåtal lokaler inom hela huvudavrinningsområdet. Ett mer detaljerat dataunderlag krävs. Artificiella vandringshinder Måttlig Bron vid Jordberga Sockerbruk utgör ett vandringshinder Fisk Dålig Enbart toleranta arter såsom ål, småspigg, abborre och gädda har fångats vid provfiske. Provfisket utfördes vid 2 tillfällen år 1989 på 6 lokaler längs huvudfåran samt vid ett tillfälle år 2004 i ett biflöde Mer utförligt provfiske krävs. Näringsämnen Kväve Fosfor 6,3 mg/l 135 µg/l Otillfredsställande Uppmätt medelvärde för totalkväve (TN) är mycket högt Totalfosforkoncentrationen behöver minska med 20 µg TP/l för måttlig status (till konc. 113 µg/l) och med 70 µg/l för god status (till konc. 65 µg/l). Övergödning Försurning ph Vattenfärg Alkalinitet 6,9-8,25 60mgPt/l 5300µekv/l Ja Hög Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 10(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

17 Sid 17 (49) Projektsteg Hittills har ett gediget arbete lagts ned på att genomföra rådgivningar med markägare inom åns avrinningsområde, där målet har varit att sprida information och diskutera möjliga närings- vattenvårdsåtgärder. Rådgivningsarbetet, som bedrivits sedan år 2004, har finansierats inom projektet Greppa Näringen, ett informations- och rådgivningsprojekt syftande till att stötta lantbrukarna med kunskap och verktyg för att minska kväve- och fosforförlusterna på ett kostnadseffektivt sätt. Ett flertal markägarträffar har hållits och de medverkande markägarna utmed Tullstorpsån är i dagsläget positiva till restaureringsprojektet. Med planeringsmedel från länsstyrelsen har miljöförvaltningen i Trelleborg aktivt kunnat medverka i att driva projektet framåt samt haft möjlighet att låta utföra en rad inventeringar, däribland en våtmarksinventering över hela avrinningsområdet där ett 50-tal intressanta våtmarkslägen identifierats. I rapporten beräknas bland annat kväverening, kostnadseffektivitet och miljönytta för varje våtmark. Projektledning Projektet skall drivas genom en ekonomisk intresseförening för Tullstorpsån, vilken skall fungera som den drivande organisationen i projektet. ens medlemmar ska bestå av markägarna i avrinningsområdet. Styrelsen skall bestå av representanter för markägare och andra intressenter med anknytning till ån. Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida:11(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna/JC Godkänd av: Datum:

18 Sid 18 (49) Kartläggning av ån och dess avrinningsområde En omfattande kartläggning av ån och dess avrinningsområde skall utföras för att få ett helhetsgrepp av området. Kartläggningen skall bland annat innehålla fastighetskartor, dikningsföretag, rådgivningsrapporter (som innehåller mer detaljerad information av varje fastighet och en principskiss på lämplig vattenvårdsåtgärd), befintliga vatten- och elledningar, biotopkartering, näringsstatus på ån m.m. Olika former av fältstudier skall utföras längs hela ån och dess avrinningsområde och skall innefatta topografiska inmätningar, vattenflödesuppskattningar m.m. Kartläggningen kommer att fungera som planeringsunderlag i arbetet med att bedöma lämpliga vattenvårdsåtgärder för olika områden utmed ån. All information ska samlas i en databas för utvärdering. Ett mer detaljerat förslag med lämpliga vattenvårdsåtgärder längs hela ån ska presenteras under början av Rådgivningar Rådgivningar ska hållas kontinuerligt med olika markägare under projektets gång, där förslag på lämpliga vattenvårdsåtgärder för varje enskild fastighet ska arbetas fram. Förslagen ska utformas utifrån markägarens intressen samt utifrån rekommenderad åtgärd baserad på kartläggningen. Projektering Hela projektet med alla olika delmoment skall detaljprojekteras etappvis. Efter kartläggningen kommer ån att indelas i etapper; med färdiga målsättningar för den sträckan, som sedan kan detaljprojekteras Våtmarkerna projekteras löpande på varje enskilt objekt. Miljöprövning Hela projektet skall miljöprövas i miljödomstolen. Det finns idag ett antal dikningsföretag i ån och som ansluter till ån. När man gör några förändringar i detta måste detta prövas om i miljödomstolen. Detta arbete kräver detaljerade handlingar och noggrant underlag. Avsnitt: Projektbeskrivning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 12(12) Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

19 Sid 19 (49) Projektets omfattning Projektet omfattar Tullstorpsån med avrinningsområde inom Trelleborgs kommun. Tullstorpsån vattenförekomst Kategori. Vattendrag Vattendragets tillrinningsområde är 57,4 km2. EU ID: SE Latitud: WGS 84/SWEREF99: , Longitud: WGS 84/SWEREF99: , Delavrinningsområde: Nedom Tullstorpsån: SE Delområde: 4 Skåne Södra Östersjön Projektet startas i februari 2009 och kommer att pågå i 5 år. Förberedelser Projektförberedelser har pågått sedan våren 2008 och inleddes med att projektidén presenterades för en del av markägarna längs ån. Vidare informerades under resten av året; Trelleborgs kommun, Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten, med flera. Under hösten 2008 genomfördes en rad inventeringar längs ån. Genomförande Avsikten är att längs ån anlägga och restaurera våtmarker med totalt 80 hektar vattenyta. Samtidigt restaureras ån med biflöden, totalt en sträcka på ca 30 km vilket innebär nya vattendomar för de omfattade dikningsföretagen. Avsnitt: Projektomfattning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

20 Sid 20 (49) Mål Näring Minska övergödningen av Östersjön genom att reducera kväveutsläppen med 80 ton/år vilket är en minskning med mer än 30 %. Detta innebär ett nedbringade av totalkvävehalten med mer än 2 mg/l, från 6,3 till 4,0 mg/l. Minska övergödningen till Östersjön genom att minska fosforutsläppen med 2,1 ton/år vilket är en minskning med 52 %. Detta innebär ett nedbringande av totalfosforhalten med mer än 70 µg/l, från 135 till 65 µg/l och motsvarar en halvering av mänsklig påverkan. Uppnå God status enligt VISS Biologi Öka den biologiska mångfalden genom att anlägga ett pärlband av våtmarker längs ån. Öka den biologiska mångfalden genom att restaurera och meandra å-fåran, anlägga kantzoner, plantera träd och beskugga ån och genom omfattande vatten- och fiskevårdsåtgärder få ett rikt insektsliv, fina lek- och uppväxtplatser för fisk, och därigenom skapa förutsättningar för ett livskraftigt fisksamhälle som med lekande öring, abborre och gädda. Åtgärderna kommer att skapa att gröna stråk av naturmark och vattenytor som sträcker sig från källflödena i backlandskapet ned till mynningsområdet i Skateholm. Dessa spridningszoner för flora och fauna är av största vikt för att kunna upprätthålla ett fungerande ekosystem. Uppnå God status enligt VISS Avsnitt: mål Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1(2) Författare: Naturvårdsingenjörerna/JC Godkänd av: Datum:

21 Sid 21 (49) Mål Minskad skötsel av ån Träd- och buskplantering längs vattendraget ger ökad beskuggningen vilket effektivt motverkar igenväxningen vilket gör att rensningsbehovet minskar. Dessutom binder rötterna strandkanten så att erosionen minskar. Minskad risk för översvämningar Genom att låta ån meandra och breda ut sig istället för att vara som en rakt, djupt nerskuren kanal, minskas risken för översvämningar nedströms. Flödeshastigheten bromsas och vattenmagasineringsförmågan ökar vilket innebär dämpade flödestoppar. Kontinuerliga provtagningar i ån Beaktande innehållet i Länsstyrelsens rapport "Projekt Miljöövervakning Skåne" med EU:s ramdirektiv för vatten. På ett noggrant sätt kunna övervaka recipienten och samtidigt följa hur recipienten svarar d.v.s. hur recipientens kemiska och ekologiska status förändras över tid av de planerade åtgärderna som formulerats om i projektbeskrivningen. Ökade möjligheter till naturupplevelser, rekreation och jakt. De gröna zonerna av naturmark och vattenytor gör området mer lättillgängligt, attraktivt och besöksvänligt, vilket lockar många till ett rörligt friluftsliv med intressanta naturupplevelser och möjlighet till rekreation. Åtgärderna kommer också att bidra till ett ökat intresse och förståelse för miljö- natur och kulturfrågor samt vikten att bevara olika naturvärden för eftervärlden. Den varierande naturen kommer också att erbjuda ökade möjligheter till jakt och viltvård. Avsnitt: mål Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 2(2) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

22 Sid 22 (49) Avgränsning Projektet är avgränsat till Tullstorpsåns avrinningsområde inom Trelleborgs kommun. Avrinningsområde Kan också kallas dräneringsområde eller nederbördsområde. Ett avrinningsområde kan bestå av delavrinningsområden. Ett avrinningsområde omfattar både markytan och ytan av områdets sjöar. Om man däremot räknar endast markytan, varifrån vatten avrinner till sjöar och vattendrag i området, så benämns detta tillrinningsområde. - Enligt definitionen i Vattendirektivet är avrinningsområde "ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och möjligen sjöar till havet vid ett enda flodutlopp eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta". - Ett sammanhängande markområde som avgränsas av vattendelare, där ytvattenavrinningen har en huvudriktning. Avrinningsområdet för ett vattendrag är det markområde där ytvatten direkt eller via diken, bäckar etc. tillförs vattendraget. - Ett område varifrån vatten avrinner till ett vattendrag. - Det område från vilket vatten dräneras till ett vattendrag uppströms punkten. Avrinningsområdet begränsas av höjdryggar, som delar flödet från regn och smältvatten åt olika håll. Gränsen för avrinningsområdet utgörs av vattendelaren. - Det område som från nederbörden samlar det vatten som rinner fram till en viss plats. Avrinningsområdet av en vattendelare, som följer höjdryggar. - Den totala landyta kring en sjö eller ett havsområde från vilken avrinning sker och från vilken direkta utsläpp transporteras med dess floder till den mottagande vattenmassan. Ju större område, desto mer substanser kan samlas upp för vidare transport till en mottagande vattenmassa. Definition från Vattenmyndigheternas ordlista. Avsnitt: Avgränsning Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

23 Sid 23 (49) Tidplan Projektet skall vara genomfört i sin helhet på fem år: År 2009 startar projektet samtidigt som förundersökningar genomförs. Under året planeras ett 10-tal våtmarker att anläggas. Åren 2010 till 2012 kommer det mesta av genomförandet av åtgärder att ske. År 2013 kommer avslutningsarbeten och uppföljningsarbeten att genomföras. 1 Tidplan - Projektförberedelser, utdrag månad År Beddinge Ängar Etapp 1 Förslag på översilning/våtmarker/kulturlandskapsunderlag oktober-december Idén att restaurera Tullstorpsån uppkom mars Presentation och förankring hos markägare april Presentation för kommun och länsstyrelse april Biotopkartering augusti Våtmarksinventering, planerings- bedömningsoch prioriteringsrapport Florainventering Beddinge Ängar Etapp 2 Fågelinventering, augusti december 2008 september Presentation för Vattenmyndigheten september Tullstorpsåns Intresseförenings interimsstyrelse bildas september Inmätning/projektering Jordberga - Källstorp november Kontakter för utökad recipientkontroll november Planering, informationsmöten m.m. december Projektplan, budgetarbete, planering och möten januari 2009 Avsnitt: Tidplan - Projektförberedelser Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 1(4) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

24 Sid 24 (49) 2 Tidplan - Projektstart datum 2.1 Finansieringen säkerställd Nulägesanalys Bildande av Tullstorpsån ekonomisk förening Beslut om projektstart Provtagningsutrustning installeras Avsnitt: Tidplan - Projektstart Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 2(4) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

25 Sid 25 (49) Tidplan för Våtmarker Restaurering och nyanläggning av våtmarker enl prioriteringslistan, bilaga Fastställande av projektplanen: Etapp År Vattenyta/hektar total våtmarksyta/ hektar Totalt hektar 80 hektar 200 hektar För beskrivning av våtmarkerna se bilaga 1: Dokumentet: Planering, bedömning och prioritering daterat Avsnitt: Tidplan - våtmarker Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 3(4) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

26 Sid 26 (49) 4 Tidplan för Vattendraget Tid 4.0 Fastställande av projektplanen Etapp 1:1 Framtagande av underlag till ny vattendom delsträcka: Mynningen - Jordberga Etapp 1:2 Restaurering av delsträcka: Mynningen Jordberga Etapp 2:1 Framtagande av underlag till ny vattendom för delsträcka: Jordberga - Grönby Etapp 2:2 Restaurering av delsträcka: Jordberga - Grönby Etapp 3:1 Framtagande av underlag till ny vattendom för delsträcka: Grönby - källa 4.6 Etapp 4:1 Framtagande av underlag till ny vattendom för delflöden Etapp 3:2 Restaurering av delsträcka: Grönby - källa Etapp 4:2 Restaurering av delflöden 2013 För beskrivning av vattendraget se bilaga X: Dokumentet xxxxx daterat 2009-xx-xx (tages fram under år 2009) Avsnitt: Tidplan - Vattendrag Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 4(4) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

27 Sid 27 (49) Kostnadsuppskattning Åtgärd Enhet Volym Apris Summa Meandring löpm Kantavplaning m Markersättning kantavplaning ha Sedimentfällor ha Skyddszoner ha Trädplantering st Flödesbromsar st Återskapa stenbottnar löpm Våtmarker ha Projektledning st Projektering st Miljöprövning st Undersökningar st Mätning vatten st Beräknad totalkostnad SEK Avsnitt: Kostnadsuppskattning Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Naturvårdsingenjörerna Godkänd av: JC Datum:

28 Sid 28 (49) Avslutskriterier Sidan under framtagande Avsnitt: Avslutskriterier Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

29 Sid 29 (49) Avvikelserapportering Sidan under framtagande Avsnitt: Avvikelserapportering Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

30 Sid 30 (49) Beroenden Enskilda Avlopp Trelleborgs kommuns fortsatta utbyggnad av avloppsnätet med anslutning till kommunala reningsverk. Fastighetsägares åtgärdande av icke godkända avloppsanläggningar som ej anslutes till det kommunala reningsverket. Trelleborgs kommuns Kretsloppsprojekt Beskrivning: bilaga 1 Trelleborgs kommuns Dagvattenprojekt Det planerade biogasprojektet i Jordberga Samrådshandling bilaga 3 kommentarer Dåligt fungerande enskilda avlopp kan sprida smitta till vattendraget. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten till vattendraget kan orsaka syrebrist i vattnet. Det bidrar också till övergödning, vilket leder till algblomning och igenväxning och ytterligare syrebrist. Kraftig övergödning och syrebrist kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. Det är viktigt att de både projekten samordnas, detta kan bland annat säkras genom regelbundna möten. Dagvattenhanteringen behöver utvecklas för att minska mängden näring och föroreningar som når vattendragen och för att bibehålla grundvattennivåerna. En förbättrad dagvattenhantering kan också tillföra nya kvaliteter naturlandskapet och bidra till större biologisk mångfald. Exempel på åtgärder är att anlägga fördröjningsmagasin, våtmarker och dammar samt att anlägga eller återställa meandrande vattendrag. Förutsedd miljöpåverkan beskrivs i samrådshandlingen. Danisco är den största delägaren i dikningsföretaget Tullstorpsåns rensningsföretag av år 1965 Df. sträcker sig från Jordberga till mynningen Skateholm Avsnitt: Beroenden Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

31 Sid 31 (49) Uppdragsgivare är Tullstorpsån ekonomisk förening Uppdragsgivarens ansvar Finansierar projektet Beslutar om projektstart Beslutar om direktivet Utser projektledare och deltagare i arbetsgrupper Anger uppdragsgivarens och projektledarens ansvar och befogenheter Tar emot rapporter och resultat från projektet Har övergripande ansvar för att projektet når förväntat resultat Ge råd, stöd eller klara direktiv till projektledaren vid behov av förändringar Marknadsföra projektet både internt och externt Några av punkterna kan delegeras av intresseföreningen till styrelsen Avsnitt: Uppdragsgivarens ansvar Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1(5) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

32 Sid 32 (49) Styrelsens ansvar Fastställer projektplanen Kan medverka i eventuella riskanalyser Är en resurs för projektledaren i beslutsprocessen Garanterar att projekt följer den fastställda planen och klarar tidsramarna Övervakar kvalitén Vidtar åtgärder för att stödja att projektet genomförs, eventuellt genom nya beslut Godkänner del- och slutrapporter Godkänner fakturor över en viss beloppsnivå Avsnitt: Styrelsens ansvar Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 2(5) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

33 Sid 33 (49) Arbetsgruppernas ansvar Varje styrelseledamot skall ha ett ansvarsområde och till detta bör det knytas en referensgrupp med personer som kan adjungeras vid de olika mötena. Ansvarsområden: Kontakter med kommun och myndigheter m.fl. Bäcken och våtmarkernas fysiska utformning och anläggning Odling i våtmarker, leverans av växtmaterial Kontroll och verifiering av resultat och mätning. Metoder Ekonomi oh redovisning Avsnitt: Arbetsgruppernas ansvar Dokumentnr Utgåva:1 Sida:3(5) Författare: Otto von Arnold Godkänd av: Datum:

34 Sid 34 (49) Projektledarens ansvar Projektledaren leder och ansvarar för arbetet enligt den överenskomna planen. Den viktigaste uppgiften är att styra och driva projektet åt rätt håll så att förväntat resultat uppnås, inom givna tids- och resursramar. Projektledaren är arbetsledare för projektgruppen, samordnare av projektet, informatör till intressenter och rapportör till styrelsen. I förhållande till styrelsen har projektledaren följande uppgifter: Attestera fakturor till en viss beloppsnivå Förbereda och vara föredragande vid styrelsens möten. Lämna delrapporter kring projektets utveckling. Genast signalera om planen inte följs i någon del. Ta fram underlag för ställningstaganden. Ansvara inför styrelsen för att projektet når förväntade resultat inom angivna tids- och resursramar. Lämna slutrapport vid projektets slut. I förhållande till projektgruppen har projektledaren följande uppgifter: Föreslå projektmedarbetare. Bestämma arbetsmetoder tillsammans med projektgruppen. Fullfölja projektplanen i alla dess delar tillsammans med gruppen. Följa upp och samordna arbetet. Fördela arbetsuppgifter och ansvara för dokumentationen. Hantera de konflikter som kan dyka upp inom gruppen. Leda projektmöten, om inte gruppen bestämmer annat. Avsnitt: Projektledarens ansvar Dokumentnr Utgåva:1 Sida:4(5) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

35 Sid 35 (49) Projektgruppers ansvar Projektmedarbetaren förväntas: Delta i planeringen Utföra tilldelade arbetsuppgifter Dokumentera sina resultat Rapportera till projektledaren. Signalera och informera om avvikelser och eventuella förseningar. Avsnitt: Projektgruppers ansvar Dokumentnr Utgåva:1 Sida: 5(5) Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

36 Sid 36 (49) Resurser Markägarna Referensgrupp (kontaktas i samband med genomförandet.) Bokföring/ekonomi Intresseföreningar Fiskevårdsförening Naturskyddsföreningen Ornitologer Entreprenörer Grävare Inventerare Våtmarksplanerare Dokumenterare Bibliotekarie Avsnitt: Resurser Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

37 Sid 37 (49) Uppdragsgivare Tullstorpsån ekonomisk förening Interimsstyrelse Otto von Arnold, markägare, ordförande Johnny Carlsson, projektledare Claes-Erik Claesson, inspektor Per Eriksson, markägare Annika Hansson, Miljöförvaltningen - Kretsloppet Görgen Holmdahl/ Christina Björklund, Miljönämnden Olle Ingvarsson, markägare/lrf representant Claes Mononen sekreterare Leif Nilsson, Danisco Lennart Petrisi, markägare Haqvin Stiernblad, markägare Avsnitt: Uppdragsgivare Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

38 Sid 38 (49) Projektgranskare Ekonomi/bokföring Bo Anselmsson Västra Värlinge Trelleborg Mobiltelefon Avsnitt: Projektgranskare Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

39 Sid 39 (49) Projektledare Johnny Carlsson Adress: Tullstorpsån ekonomisk förening c/o Projektledare Johnny Carlsson Miljöförvaltningen Postadress: Rådhuset, Trelleborg Besöksadress: Algatan 13 Telefon Mobil E-post: Johnny Carlsson är tjänstledig från sin tjänst som miljöinspektör vid miljöförvaltningen i Trelleborg. Carlsson är under år 2009, med möjlighet till förlängning, anställd av Tullstorpsåns ekonomisk förening som projektledare i Tullstorpsåprojektet. Avsnitt: Projektledare Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: Datum:

40 Sid 40 (49) Resurspersoner våtmarker Resurspersoner Företag kompetensområde mobiltelefon Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna våtmarker, vatten, tillstånd och rapporter Ricky Nilsson Naturvårdsingenjörerna material och entreprenad Jenny Hedin Naturvårdsingenjörerna mätning och provtagning Gunilla Salomonsson Naturvårdsingenjörerna tillstånd, rapporter Heidi Tila Naturvårdsingenjörerna våtmarker Magnus Svensson Nöbbelövs Entreprenad Sammanställning över kontaktpersoner som kan vara viktiga för projektet finns hos projektledaren Avsnitt: Resurspersoner Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

41 Sid 41 (49) Övriga resurser Kontor med tillbehör (projektledaren har sin bas i Miljöförvaltningens lokaler på rådhuset) Företagsbil Avsnitt: Övriga resurser Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

42 Sid 42 (49) Start av projektet Finansieringen säkerställt för deletapp. Uppdragsgivaren beslutar om projektstart Beslutspunkter Starten av projektet innebär ett beslut om viljeinriktningen att genomföra hela projektet enligt projektplanen Milstolpar Delbeslut tas vid medelstilldelningstillfälle Finns det inte medel till ett helt delprojekt går man först in i delprojektet och ser om man kan skära idet. Går det inte p.g.a. ev. juridiska beslut eller andra absoluta förutsättningar, går man vidare till nästa delprojekt i projektplanen Avsnitt: Projektstart/Beslutspunkter Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

43 Sid 43 (49) Rapportering Från Till Tidpunkt en Finansiärerna Enligt överenskommelse Arbetsgrupp Styrelsen Enligt överenskommelse Styrelsen en Årsmötet och vid behov Projektledaren Styrelsen Fortlöpande/styrelsemöten Projektgrupp projektledaren Enligt överenskommelse Avsnitt: Rapportering Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

44 Sid 44 (49) Avslut av projektet Det är viktigt att ett projekt formellt avslutas och att resultatet överlämnas till ansvarig förvaltare. Uppdragsgivaren bör en tid efter projektavslut följa upp resultatet av projektarbetet. Projektdeltagarna skall veta när de är klara med sina åtaganden och uppdragsgivaren skall ha återrapportering av resultatet. Detta ska göras med en slutrapport över projektarbetet. Rapporten ger också projektledaren möjlighet att formulera sina erfarenheter så att även andra kan ta del av dem. När rapporten skrivs bör man tänka för vilken målgrupp man skriver för och också definiera denna. Inled med en sammanfattning som kort berör uppdraget, dess syfte, mål och resultat. Sammanfattningen ska också rikta sig till intressenter utanför projektet som behöver få en bild av huvuddragen i projektet. I övrigt skall rapporten disponeras så att uppdragsgivaren får nödvändig information om arbetet som utförts. Om det under projektarbetet skett avvikelser från uppdraget skall dessa redovisas och också motiveras. Projektet avvecklas när projektet är avrapporterat. Avsnitt: Projektavslut Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

45 Sid 45 (49) Nyckelantagande Sidan under framtagande Avsnitt: Nyckelantaganden Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

46 Sid 46 (49) Samverkan Sidan under framtagande Avsnitt: Samverkan Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

47 Sid 47 (49) Kommunikation e-postbrev hemsida på webben, anslagstavla, muntligt, möte, telefonkonferens? projektarkiv Kommunikationsplan Varje ledare för projekt en har kommunikationsplan för att vara säker på att rätt personer får rätt information på rätt sätt i rätt tid. Gå igenom de här frågorna i tur och ordning och du har en kommunikationsplan! Vad är kommunikationsproblemet? Vad är målet och vem är målgruppen? Vilka strategier är bästa vägen? Vem skall säga det? Vad ska jag säga? Hur ska jag säga det? Var ska jag säga det? När skall jag säga det? Sidan under framtagande Avsnitt: Kommunikation/plan Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

48 Sid 48 (49) Kvalitetsplan Avsnitt: Kvalitetsplan Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum:

49 Sid 49 (49) Risk- och sårbarhetsanalys Avsnitt: Risk- och sårbarhetsanalys Dokumentnr Utgåva:1 Sida:1 Författare: Johnny Carlsson Godkänd av: JC Datum: