Med i ABF. samarbete leder längre

Transkript

1 Med i ABF samarbete leder längre En liten skrift som riktar sig till dig som har medlemskap eller samarbetsavtal med ABF, Arbetarnas Bildningsförbund, 27 kring din förenings studieverksamhet och kulturverksamhet.

2

3 Hos ABF samlas människor i studiecirklar för att lära, diskutera och skapa tillsammans. Tillsammans med ABF Varje år planeras mängder av verksamhet i föreningar runtom i landet. ABF kan hjälpa till med alla frågor som handlar om studier och pedagogik. Vi kan vara bollplank och inspirera med idéer om hur ni kan planera studieverksamhet och föreläsningsserier eller hur ni kan använda kultur i föreningsarbetet. Medlemmarna i er förening får ny kunskap och nya insikter genom ert medlemskap eller samarbetsavtal med ABF. Studiecirklar, tematräffar och kanske specialskrivna studiematerial gör medlemmarna bildade inom ert område. ABF har utbildningar i flera steg för de av era medlemmar som vill bli cirkelledare. Första steget är en introduktionsutbildning som följs av grund- och fortsättningsutbildningar. Som avslutande cirkelledarutbildning finns en 10-poängskurs i folkbildningspedagogik i samarbete med Linköpings universitet. Vi har lång erfarenhet av föreningsverksamhet och erbjuder styrelse-, funktions- och ledarskapsutbildningar som ger era medlemmar de kunskaper de behöver för att vara till exempel kassör eller ordförande. ABF finns nästan överallt och har ett stort kontaktnät inom föreningsvärlden. Låt ABF vara en mötesplats där ni knyter kontakter med andra föreningar som ni kan samarbeta med. Det finns ofta fler beröringspunkter än man tror. Man blir starkare om man är flera som samlas kring en gemensam fråga, till exempel att driva igenom en förändring i kommunen eller göra en större studiesatsning.

4 Så här gjorde vi: Katherine Wiklund, Riksförbundet Attention: Vårt studiematerial heter Kunskap gör skillnad och handlar om våra medlemmars funktionsnedsättningar som bland annat är ADHD, DAMP, Aspergers och Tourettes syndrom. Det viktigaste resultatet av samarbetet med ABF är att våra medlemmar i lokalföreningarna nu kan samlas kring ett bra grundmaterial som är framtaget enbart för deras skull. Boken handlar om allt från vilka behandlingsmetoder som finns till hur det känns att få sin diagnos. Under arbetets gång hade sex av våra medlemmar ett nära samarbete med författaren kring allt från begreppsdefinitioner till hur mycket text det skulle vara på varje sida.

5 Jorge Alvarez, Bolivianska riksförbundet ABF är vår partner i mycket av vår verksamhet: studiecirklar, kultur, ungdomsseminarier och den årliga riksträffen som avslutas med ett stort karnevalståg. Tack vare att ABF har utbildat vårt förbund i projektkunskap har vi kunnat genomföra flera framgångsrika projekt. Exempelvis har vi tillsammans med ABF startat en radiostation i staden Oruro i västra Bolivia. Syftet med stationen är bland annat att främja alfabetiseringsprojekt och studiecirkelverksamhet. Att ABF blev vårt studieförbund har varit lyckat. Vi känner oss hemma eftersom vi har samma grundläggande värderingar.

6 Brita Törnell, Förbundet Blödarsjuka i Sverige: Studiematerialet Kvinna och Blödarsjuk som vi tog fram i samarbete med ABF är jätteviktigt för kvinnorna i vårt förbund. De möts ständigt av okunskap, inte minst inom sjukvården. Folk känner inte till att kvinnor kan vara blödarsjuka utan ser det som en typiskt manlig sjukdom. Boken vänder sig både till de blödarsjuka kvinnorna med anhöriga och till sjukvården. Vårt mål med studiesatsningen är framförallt att vårdpersonalen ska lära sig att ta kvinnorna på allvar och inte vifta bort det med så mycket kan man väl inte blöda när de berättar om sin oro efter en förlossning eller i samband med ett missfall.

7 Lennart Pettersson, IF Metall: Vi har jobbat ihop med ABF i många år och har insett att nyckeln till bra studieverksamhet är samarbete. När vi tillsammans med ABF utbildar våra studieorganisatörer och handledare får de bland annat lära sig hur man möter människor, hur man hanterar en situation och hur man ger folk ett svar på en fråga så att de inspireras att söka mer kunskap på egen hand. Det kanske viktigaste i utbildningen för studieorganisatörer är insikten om att det är ett socialt uppdrag. Att skicka fina program med kursutbudet ger inte så mycket jämfört med när man kan fånga någon i en konkret situation och fråga skulle du vilja lära dig mer om

8 Ta kontakt med ABF! Boka en tid med din ABF-avdelning och diskutera hur du ser på föreningens utbildningsbehov och planera sedan verksamheten tillsammans. På mötet kan du: Presentera din idé med studierna och få hjälp med att utveckla den få veta hur du rapporterar era studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet och kulturverksamhet ta reda på vilka utbildningar ABF har för cirkelledare och förtroendevalda fråga om ni kan få finnas med i ABFs utskick få information om studiematerial ta reda på hur man gör en arbetsplan. Man kan basera sin studiecirkel på ett studiematerial eller på en arbetsplan som cirkelledaren och cirkeldeltagarna gemensamt enas om i början av cirkeln. Bland det viktigaste med arbetsplanen är att se vad man ska göra vid de olika sammankomsterna. I planen skriver man upp vilka mål man har, vilka metoder man tänkt sig att använda och vilken typ av material, böcker, film, tidningsurklipp som ingår. 6

9 Arbetsplan Cirkelns namn: Cirkelledarens namn: Cirkelnummer: Mål Ange vad deltagarna vill uppnå/kunna Material Ange de olika material eller materialkällor ni tänker använda er av Sammankomstplan Planen ska innehålla vilket material man ska ha vid de olika sammankomsterna, hur gruppen tänker arbeta/metoder och om man ska ha några arbetsuppgifter mellan sammankomsterna. Om gruppen gör förändringar mot planen ska det skrivas in. I planen ska det också framgå hur man tänker sig utvärdera cirkeln (skrivs in under sista sammankomsten). Första sammankomsten

10 ABFs grundvärderingar ABF är en radikal idérörelse och en bred folkbildningsorganisation som tror på alla människors lika och unika värde. ABF vill verka för ett samhälle och en värld där människovärdet går före marknadsvärdet. Folkbildning är för oss en idé om ett fritt kunskapssökande som kan ge människor mod och kunskap för att få makt och ansvar såväl i den egna vardagen som i samhället som helhet. Vi är övertygade om att framtiden är påverkbar och att en annan värld är möjlig. Kunskapen Vår övertygelse är att man inte kan ge kunskap till en annan människa utan att den måste erövras av varje individ. Vi har stor respekt för människans egna erfarenheter och upplevelser och tror att viktiga steg mot kunskap är att fråga, vara nyfiken, ifrågasätta, pröva, reflektera och agera. Vi ser människan som en social varelse som behöver mötet och samspelet med andra för att utvecklas och lära nytt. Det livslånga lärandet handlar om att kunna förverkliga de möjligheter vi människor bär inom oss. ABFs främsta uppgift är att underlätta lärandet genom att skapa positiva miljöer istället för att diktera innehåll och uppläggning. Det innebär att vi tillämpar pedagogiska arbetsformer där deltagarna känner sig delaktiga och har inflytande över läroprocessen. Den lilla gruppens gemenskap som bildar ett klimat som är tillåtande och tryggt är en av de viktigaste förutsättningarna för lärandet och kunskapsbildningen. I den miljön växer människor och utvecklar självförtroende, kunskap och självinsikt. Människan Varje människa är lika mycket värd oavsett social tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etniskt ursprung, hudfärg, kön eller ålder. Varje människa är en tillgång som har förmåga och vilja att utvecklas, påverka och ta ansvar. Vår folkbildningssträvan handlar om alla människors frihet och jämlikhet, utveckling och medansvar. Samhället Tillsammans skapar vi ett gott samhälle där alla har samma möjligheter utifrån sina olika förutsättningar. Det får inte vara ett fåtal som styr, utan många människor i samverkan är grunden och förutsättningen för samhällsutvecklingen. Folkrörelser som vill förändra samhället måste hela tiden bygga sitt arbete på kunniga och aktiva medlemmar. Det är självständiga och kritiskt tänkande medlemmar som ger demokratiska organisationer deras styrka. Mer läsning om ABFs grundvärderingar finns i idéprogrammet.

11 ABFs bildnings- och kunskapssyn handlar om alla människors rätt att få bilda och utveckla sig själva till något som inte är bestämt av andra eller på förhand givet.

12 Hela listan med ABFs medlemsorganisationer och organisationer med samarbetsavtal hittar du på Medlemskap eller samarbetsavtal? En organisation som blir medlem i ABF centralt uppfyller medlemskriterierna: medlemsantalet ska vara minst 3 000, verksamheten ska finnas i minst hälften av landstingsområdena och organisationen ska dela ABFs värderingar och ideologiska grund. Som medlemsorganisation kan ens företrädare bli nominerade till lokala ABF-styrelser eller till förbundsstyrelsen. Vad gör man om man inte har tillräckligt många medlemmar eller inte är rikstäckande men ändå vill samverka med ABF? Ett alternativ är att teckna samarbetsavtal centralt. Då får man hjälp och stöd med studier och kultur men har inget formellt inflytande i ABFs beslutande församlingar. Ett annat alternativ är att ansöka om lokalt medlemskap hos sin närmaste ABF-avdelning. Då kan man ha formellt inflytande i ABF på orten. När man har ansökt om att bli medlem hos ABF ombeds man skicka in föreningens stadgar och verksamhetsberättelse som fungerar som underlag för handläggningen av ärendet. ABFs förbundsexpedition utreder om den ansökande uppfyller medlemskriterierna och lägger därefter ett förslag till förbundsstyrelsen om att bevilja medlemskap för organisationen. 10

13 Foto: Fia Jacobsson 11

14 12

15 Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande ABF: Jag gick min första studiecirkel i ABF som femtonåring, inför kärnkraftomröstningen Det var en fantastisk upplevelse. I studiecirkeln kände jag mig sedd och respekterad. De andra lyssnade på mig, var intresserade av vad jag tyckte och visade att jag räknades lika mycket som de trots att jag var så mycket yngre. Tre verksamhetsformer Folkbildning genom studieförbunden innebär att man arbetar med tre olika verksamhetsformer: studiecirkeln, annan folkbildningsverksamhet och kulturprogram. Verksamhetsformerna är flexibla och en studieinsats kan se ut på många olika sätt. Till exempel kan man börja med en föreläsning (kulturprogram), fortsätta med en eftermiddagskurs (annan folkbildningsverksamhet) och avsluta med en studiecirkel för dem som vill fördjupa sig ytterligare. Hur du än väljer att göra är ABF ditt stöd och hjälper till med idéer och uppslag! 13

16 Studiecirkeln En studiecirkel är ett flexibelt sätt att lära där varje deltagares erfarenhet och kunskap är viktig för den fortsatta kunskapsresan. Deltagarna är med och bestämmer var, när och hur man ska träffas. Man kan ha en studiecirkel med många träffar eller en tregångerscirkel för deltagare som inte vill binda upp sig en längre tid. Man kan träffas på en fast tid i ett studierum, lära på distans via ett webbaserat forum eller kombinera vanliga träffar med webbträffar. Cirkelledaren fungerar som inspiratör och sammanhållande kraft. Regler och riktlinjer Deltagaren En studiecirkel måste ha minst tre deltagare inklusive cirkelledaren. Vi rekommenderar högst tolv deltagare i en studiecirkel. För att vara godkänd som deltagare måste man under året fylla minst 13 år. För att räknas måste man ha deltagit minst tre gånger varav minst en gång under de tre första sammankomsterna. Deltar man i en tregångerscirkel måste man alltså vara med alla tre gångerna. Cirkelledaren Cirkelledaren ska godkännas av ABF-avdelningen och erbjudas en introduktionsutbildning. Närvarolistan Cirkelledaren fyller i en närvarolista vid varje cirkelträff. Om cirkelledaren är sjuk sköter vikarien närvarolistan och skriver under på en särskild rad. Listan ska fyllas i med bläckpenna. Tidsregler Cirkeln måste pågå minst tre sammankomster med sammanlagt minst nio studietimmar (en studietimme = 45 minuter). Under en vecka får en cirkel maximalt ha tre träffar med fyra timmar per gång. Om någon deltar i två eller flera studiecirklar får timantalet inte överskrida åtta timmar per dag. Samma grupp personer får inte ha en cirkel i mer än 40 veckor under ett år oavsett om man byter ämne. 14

17 Foto: claes herrlander Det ska finnas tid för eftertanke och reflektion mellan sammankomsterna. För att ge utrymme för fördjupning och reflektion behöver cirkeln arbeta under en längre tid. Studiematerial/Arbetsplan Vid cirkelns början planerar deltagarna och ledaren gemensamt sitt studiearbete. Deltagarna ska ha tillgång till studiematerial och/eller studie-/arbetsplan. ABF ska godkänna både arbetets inriktning och gruppens ledare. 15

18 Annan folkbildningsverksamhet När man vill bilda sig men önskar en annan form än studiecirkeln, då är det annan folkbildningsverksamhet man väljer. Annan folkbildningsverksamhet kan genomföras i friare former än studiecirkeln. Sammankomsterna kan bestå av ett enda tillfälle, vara längre, ske oftare eller handla om olika saker varje gång. Under denna rubrik kan man exempelvis arrangera tematräffar, pröva-på-dagar eller kurser. Regler och riktlinjer Deltagaren Det kan finnas fler deltagare än i en studiecirkel, men minimum är tre deltagare inklusive ledaren. Deltagarna kan vara yngre än 13 år. Studiematerial/Arbetsplan Vid aktivitetens början planerar deltagarna och ledaren gemensamt sitt studiearbete. Deltagarna ska ha tillgång till studiematerial och/eller studie-/arbetsplan. ABF ska godkänna både arbetets inriktning och gruppens ledare. 16

19 17

20 18

21 Kulturprogram Kulturprogram genomförs inför publik och kan vara föreläsningar, utställningar, konserter, poesiträffar, teater, utställningar, debatter och seminarier. Regler och riktlinjer Kulturprogrammen ska vara meningsfulla för föreningens medlemmar. Därför ska de vara utformade så att människors upplevelser, delaktighet och möjlighet till eftertanke förstärks. Tid och rum Kulturprogram genomförs vid ett tillfälle och med alla deltagare fysiskt närvarande, kulturprogram kan således inte ges på distans. Ett kulturprogram ska pågå minst 30 minuter. Ett kulturarrangemang som består av ett sammanhållet program med en eller flera medverkanden och vänder sig till samma publik räknas som en (1) aktivitet. För att kunna redovisa flera arrangemang samma dag krävs att de är tydligt avgränsade i tid och rum och att man byter publik. De ska också vara planerade och annonserade som olika program och inte i efterhand styckas upp i delar. ABFs roll som arrangör ABFs roll som arrangör eller anordnare måste framgå såväl i inbjudan som i själva genomförandet av kulturprogrammet. När kulturprogrammet genomförs ska det alltid finnas en person närvarande som ABF utsett som ansvarig för arrangemangets genomförande och rapportering. Denna kan utses tillsammans med er förening. 19

22 Statsbidraget Alla studieförbund får statsbidrag för folkbildningsverksamhet som genomförs enligt statens krav. Syftet med statsbidraget är att stödja verksamhet som utvecklar demokratin, ger människor möjlighet att påverka sin livssituation, höjer bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt ökar delaktigheten i kulturlivet. Verksamhet inom följande områden motiverar statens stöd: alla människors lika värde och jämlikhet mellan könen det mångkulturella samhället den demografiska utmaningen att nå deltagare i olika åldrar det livslånga lärandet kultur både uppleva och skapa tillgänglighet för funktionshindrade folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. För studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet gäller att man inte kan få statsbidrag för vattengympa, stavgång, boule eller bridge att utöva eller studera regler för lek, spel och idrott verksamhet där man bara övar eller tränar någonting social samvaro eller fester renodlad barnverksamhet verksamhet där annan huvudman har ansvaret och redan har statsbidrag, till exempel skolan, komvux, SFI (svenska för invandrare), LSS (verksamhet enligt Lagen om Stöd och Service till funktionshindrade) föreningens ordinarie interna verksamhet som föreningsmöten eller styrelsesammanträden. När cirkelns aktivitet övergår i enbart träning, produktion eller tillverkning kan verksamheten inte rapporteras för statsbidrag. Däremot kan det ingå i en cirkel att pröva på olika saker. Mer detaljerad information om statsbidraget får du genom din ABFavdelning. 20

23 21

24 22

25 Förstärkningsbidraget Förstärkningsbidraget gör det möjligt för människor med funktionsnedsättning och invandrare med brister i svenska språket att delta i studieförbundens verksamhet på samma villkor som andra. Bidraget täcker de merkostnader som tillkommer för exempelvis: tolkar särskilt eller anpassat studiematerial anpassade informationsmaterial översättningar extra ledare eller expertmedverkan särskild utbildning av cirkelledare teknisk utrustning anpassning av lokaler programvara till datorer för exempelvis talsyntes och språkprogram. Mer information om bidraget får du från din lokala ABF-avdelning. Sagt av Folkbildningsrådet: Funktionsnedsättningar som ofta kräver en anpassning för att studiesituationen ska fungera är rörelsehinder, synskada, hörselskada, dövhet, dyslexi, utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, psykiska funktionshinder, neuropsykiatriska funktionshinder och olika medicinska funktionshinder. För personer som har invandrat kan förstärkningsbidraget täcka eventuella merkostnader som kan uppkomma för att personer med bristande kunskaper i svenska ska kunna delta i studieförbundens allmänna verksamhetsutbud. 23

26 Folkbildningscitat Sagt av Rickard Sandler ( ) ABFs grundare Att lära en annan är ingenting annat än att lossa på bindeln och säga: se själv! Bildning är icke en anrättning, som man köper färdiglagad. Här gäller att envar måste laga sin kost själv. Kultur är något levande. Mänskligheten är i sitt framåtskridande en flod i rörelse. Med sitt kulturarbete vidgar människan också rummet kring sig, utöver den för de flesta så trånga verksamhetskretsen. 24

27

28 Här får du svar på frågor som: Vad räknas som en studiecirkel? Har vi rätt till förstärkningsbidrag? Hur ser ABF på människan, kunskapen och samhället? Frågor? Välkommen att kontakta din lokala ABF-avdelning som finns på eller ring ABFs förbundsexpedition, telefon (Plats för avsändarstämpel) 26 Grafisk form: Graffoto AB. Foto där inget annat anges: Jonas Hallqvist Känner du att du behöver lära dig mer om hur din förening kan arbeta med sin studieverksamhet tillsammans med Arbetarnas Bildningsförbund? Då är det här informationen du har letat efter.