Gunnar vann överlägset

Transkript

1 , det var gott och väl måtten på Gunnar Henningssons höstrapsplantor hösten 2015 på Krokstorp utanför Helsingborg. Dessa fantastiska plantor med 12 blad, 12 mm tjock pålrot, mer än 12 cm långa - faktiskt längre än Gunnars 48:or i skor - gav honom högsta skörden och segern före övriga 39 deltagare i tävlingen Rapsmästaren. Lycka! Gunnar Henningsson jublar över segern i tävlingen Rapsmästaren. Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Gunnar vann överlägset Det har nu snart gått en månad sedan beskedet kom: Gunnar Henningsson vann tävlingen Rapsmästaren! Reaktionerna blev överväldigande med idel hyllningar och lovord bland kollegor och press runtom i Sverige. En i sanning fantastisk insats av Gunnar. Att klå 39 segerstinna kombattanter från när och fjärran var oerhört starkt. Det var ingen tvekan om vem som var bäst. Gunnar lämnade med hela 4,4 procents marginal tvåan långt, långt bakom sig. Seger marginalen ska ses i ljuset av att avståndet mellan trean och fyran blev 72 tusendels procent. Ingen slump att Gunnar vann Man kan säga att Gunnars överlägsenhet har Usain Bolt-karaktär. Skulle någon mot förmodan inte känna till Usain Bolt, så är det den mest överlägsne och bäste sprintern genom alla tider som höll sig på topp under många år. Likaså har Gunnar gjort. Han har deltagit i rapstävlingar i Tyskland sedan 2002, erhållit flera utmärkelser som toppades med guld Och nu ånyo guld Vad är det då som gör Gunnar till en vinnare? Ja, lika omöjligt som det är att förklara Usain Bolts storhet på några få rader, lika svårt är det att ge den fullständiga förklaringen till Gunnars förmåga att odla raps. Men vissa faktorer framstår dock mycket klart. Och det är hans enorma intresse för rapsodling, hängivenhet över att besöka grödan i fält, stora internationella nätverk av rapsentusiaster och i slutändan förmåga 6 Svensk Frötidning 6/16

2 Gunnars tävlingsinsatser HÖST Sort: DK Exception Utsädesmängd: 35 frön per kvadratmeter Gödsling i samband med sådd: 300 kg/ha YaraMila Raps Ogräsbekämpning: 2,0 l/ha Butisan S mellan sådd och uppkomst Gödsling v. 37: 300 kg/ha Unika Kali (NK 14-37) Tillväxtreglering v. 39: 0,35 l/ha Caryx + 3 l/ha Brassitrel Pro Tillväxtreglering v. 41: 0,35 l/ha Caryx + 3 l/ha Brassitrel Pro Även om det var maxskörd som gällde i tävlingen, så har jag varit noga med att ligga på en nivå som är rimlig och går att överföra till praktisk odling. Jag vill inte vara alltför långt ifrån verkligheten även om tillväxtregleringsmedel ju inte är godkänt i Sverige. VÅR/SOMMAR Gödsling 1, v. 9: 700 kg/ha YaraMila Raps Gödsling 2, v.13: 400 kg/ha NS 24-6 Tillväxtreglering v. 14: 0,7 l/ha Caryx + 3 l/ha Brassitrel Pro Svampbekämpning, v. 18: 1 l/ha Propulse Svamp- och insektsbekämpning, v.21: 0,5 l/ha Cantus Gold + 0,5 l/ha Biscaya SKÖRD 6570 kg frö/ha, 49,2 % olja, 2942 kg råfett/ha att koka ihop detta till ett framgångsrecept för en lyckad rapsodling. Det är just detta som är grejen: att vi ska försöka lära av Gunnars egenskaper och framgångsrecept så att vi alla, höstrapsodlare i Sverige, kan förbättra oss och göra vår kära gröda än mer framgångsrik och lönsam. Tävlingen var inte bara en tävling, den hade högre syfte än så! Så därför låter vi nu Gunnar berätta om hur han gick till väga för att bli Rapsmästare på Krokstorp Kunskap, kunskap, kunskap När väl Gunnar bestämde sig för att delta i tävlingen skred han till verket: Jag gör ingenting utan att jag går in för det stenhårt. Jag studerade allting jag kom över med sorter, gödning, sjukdomar och mycket annat. Och på samma sätt som att tävlingen gällde att nå högsta råfettskörd, så var inställning densamma från Gunnar. Det var även all-in från min sida och det jag inte redan hade mellan öronen, det Med blick för raps. Gunnar la cirka 200 timmar på tävlingen och kring 100 mil på alla resor till tävlingsfältet på Krokstorp utanför Helsingborg. gav jag mig tusan på att ta reda på! Sorten är extremt viktig När jag skulle välja sort så diskuterade jag med min fru Eva, och hon är ju väldigt klok, så undrade hon lite över växtreglering och hur det funkar, minns Gunnar. Och växtreglering skulle jag ju använda och då är ju den svenska sortlistan inte den lämpligaste. Gunnar tog därför kontakt med och ringde upp danska rådgivare på norra Själland, på samma breddgrad som Krokstorp där tävlingen skulle ligga, för att diskutera sorter. Gunnar kom i kontakt med Lars Ipsen och de kom fram till DK Exception som en lämplig sort. Sorten var i och för sig inte speciellt provad i Sverige: Men man måste chansa lite och jag tyckte namnet lät lite bra också, berättar Gunnar med glimten i ögat. Han hade också kontakt med NPZ i Tyskland, men det fanns inte någon tillräckligt attraktiv sort i deras sortiment enligt Gunnar. Tävlingen Rapsmästaren Mer om själva tävlingen går att läsa på sidorna i detta nummer av Svensk Frötidning. Det mesta finns dokumenterat på tävlings sajten och Ett seminarium kommer att avhållas den 9 november på Alnarp (anmälan på ) Tävlingen är ett samarrangemang mellan Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och tidningen Lantmannen varav sistnämnda också har en om fattande bevakning av tävlingen. Skulle sått lite tunnare Det är inte när man sår eller antalet frön som är det viktiga. Det som gäller är hur många frön som gror och vid vilket datum. Eller som Gunnar uttrycker det: Vi ska ha så pass mycket fukta i marken så att det är vi själva som bestämmer vilken dag fröet gror. Han bedömde 25 frön per kvadratmeter som optimalt, men för att ha lite marginal ökade han till 35. Men det skulle jag inte ha gjort» Svensk Frötidning 6/16 7

3 eftersom både Krokstorparna och försöksteknikerna genomförde ett helt suveränt arbete som gjorde att mina frön grodde i det närmaste perfekt. Således, 25 frön hade räckt och Gunnar tror att hans seger blivit än större med det beståndet. En av Gunnars ledstjärnor är ljuset. Att få rätt ljus ner i beståndet är en enormt viktig faktor för att verkligen nå maximal skörd. Men nu gick det ju inte så tokigt trots allt! I samma veva betonar Gunnar tävlingsvärden familjen Krokstorp som helt outstanding och mycket trevliga att besöka under tävlingsåret. Hela arrangemanget var fantastiskt väl genomfört. Jag är imponerad av alla som engagerat sig i tävlingen, berömmer Gunnar. Given gödning och ogräsbekämpning I samband med sådd gödslade och ogräsbekämpade Gunnar sina rutor. Nu har vi ju det här fina företaget Yara här i Sverige och deras YaraMila Raps har ju visat framfötterna i många försök, så det var ju ett givet alternativ, 300 kilo per hektar blev det. Och mellan sådd och uppkomst bekämpades ogräsen med Butisan Top, 2 liter per hektar. Det fanns ju inget annat alternativ för det har ju varit den givna behandlingen i många år som alltid fungerar. Unikt med Unika Från det givna till det unika. Gunnar är en verklig mästare på sociala kontakter och nätverk. Här ingår naturligtvis Johan Biärsjö, mångårig vd på Svensk Raps. Johan tipsade mig om kalium på hösten, att det är riktigt bra för övervintringen. Gunnar förhörde sig vidare med olika rådgivare och en tydlig bild utkristalliserades att kalium absolut är bra att tillföra. Även om det finns rikligt i marken är det inte tillräckligt tillgängligt. Så vecka 37, i mitten av september, spreds det 300 kilo per hektar Unika Kali på Gunnars rutor. Totalt blev det 92 kilo N på hösten. Det blev lite väl mycket kväve, men jag var väldigt mån om att få ut tillräckligt med svavel i YaraMila Raps och även kalium där jag fick ungefär 40 N på köpet så att säga, berättar Gunnar. Klassikern K/Mg Alla som läst växtodling i någon form drar sig säkert till minnes kalium/ magnesium-kvoten. Den ska ligga på 2,5 men är kanske inte något som så många tänker på i det dagliga arbetet. Men jag vet hur viktig den är och när jag räknat en hel del kom jag fram till att Unika Kali gjorde så att kvoten blev riktigt bra. Tysk tillväxtreglering Gunnar har under alla sina besök i Tyskland lärt känna flera rådgivare. Där har man sedan många år kört tillväxtreglering så vad är naturligare än att kolla med dem inför den som Gunnar ansåg som givna insatsen. Jag träffade en gång en oerhört kunnig rådgivare, typ HIR-rådgivare, som lärde mig oerhört mycket, bland annat tillväxtreglering och att tajmingen är kolossalt viktig. Vecka 39 körde Gunnar således med 0,35 liter Caryx per hektar. Det var första hälften i Gunnars delade dos. Det är Socialt nätverkande. Ensam är inte stark. Kontakter, reflektioner och socialt umgänge med kollegor berikar. Här tillsammans med Albin Gunnarson. När jag fick beskedet av Anneli och Fällman jublade jag och studsade till taket, och precis lika glad blev min hustru Eva så vi delade en flaska vin och gick sen ut och åt en god middag. Det var en av mina bästa dagar i livet! enligt honom absolut bättre att dela än att köra en större engångsdos. Och jag skrev i mitt protokoll att det var bra tajming och rätt dos! Ett bra sätt att beskriva höstrapsplantornas status på hösten är att räkna antalet blad, och mäta pålrotens tjocklek i millimeter och längd i centimeter. Ja för länge sedan pratade vi om 8-8-8, sen blev det och nu är det som gäller. En dag strax innan vintern kom när Gunnar kom upp till Krokstorp möttes han av ett glatt tillrop: Gunnar, du leder! Då visade det sig att man hade grävt upp rötter och det visade sig att Gunnars pålrötter var längre än Gunnars stora 48:or i skor! Det var riktigt kul att se att alla höstinsatserna hade gett ett så bra resultat! Två veckor efter den första Caryxbehandlingen var det dags igen för andra delbehandlingen. Samtidigt körde 8 Svensk Frötidning 6/16

4 Dessa tippade guld till Gunnar Vid rapsdagen på Krokstorp i april kunde besökarna tippa prispallen i tävlingen Rapsmästaren. Följande tre imponerades av Gunnars raps och såg honom som den givna blivande vinnaren: Ingemar Olsson, Mossby, Skivarp Arne Stensson, Olstorps Gård, Vallåkra Magnus Wenåker, Wenebergs Gård, Vessigebro Stort Grattis! Gunnar även med en näringslösning: Jag vet ju hur bra det är med bor och andra näringsämnen så jag la i Brassitrel i Caryxbehandlingarna, och det kunde man nog gjort i de flesta sprutningarna, betonar Gunnar. Snäll vinter Höstens insatser var utförda med kanonplantor för Gunnar som resultat. Man önskade ju en ganska rejäl vinter med tanke på min kaliumstrategi och mina kraftiga plantor och låga bestånd, men den blev inte speciellt sträng alls. Ändå var det faktiskt vissa led som påverkades av vintern, konstaterar Gunnar. Vårgivor utifrån skördenivå Dags att vårgödsla. Gunnar gav 700 kilo per hektar YaraMila Raps i vecka 9, vilket är 119 kilo N och tillräckligt med svavel. Vecka 13 var det dags igen för mer kväve i form av 400 kilo per hektar NS. Före körningen hade Gunnar tagit sig en funderare. Jag ställde mig frågan: Gunnar, vilken skörd tror du att du får? Du måste gödsla med kväve till skörden som du vill ha! Han gjorde bedömningen att 6,5 ton borde vara möjligt och gav ytterligare 96 N. Således blev den sammanlagda givan = 215 N på våren. Det kan tyckas mycket, men det var den skörden jag tyckte verkade inom räckhåll. Bedömningen var väldigt bra eftersom Gunnars skörd till slut landade på 6570 kilo per hektar. Även om det var maxskörd som gällde i tävlingen, så har jag varit noga med att ligga på en nivå som är rimlig och går att överföra till praktisk odling, betonar Gunnar. Jag vill inte vara alltför långt ifrån verkligheten även om tillväxtregleringsmedel ju inte är godkänt i Sverige. Den enda insatsen som Gunnar be dömer kanske inte var riktigt ekonomiskt motiverad var den höga kvävegivan på hösten. I vecka 14, en bit in i april, var det dags för en ny tillväxtreglering med 0,7 liter per hektar Caryx. Det finns en rekommendation om högre dos, men jag har lärt mig i Tyskland att man inte ska stressa plantorna med för hög dos. Gunnar vill samtidigt betona det märkliga i att Caryx är godkänt i alla länder runtikring oss, men inte i Sverige. Ässen i rockärmen Nu kommer vi in på Gunnars specialiteter ässen i rockärmen. Även här ett resultat av alla Gunnars kontakter i Tyskland. Sedan tidigare känner han Andreas Baer vid NPZ, en man han inte nog kan prisa. Han föreslog att jag skulle göra blombehandlingen på ett speciellt sätt. Gunnar startade upp med 1 liter per hektar Propulse i begynnande blomning (v. 18) och följde upp med 0,5 liter per hektar Cantus Gold i vecka 21. Det är ett långverkande mycket bra medel som jag var ensam om i hela tävlingen. Samtidigt behandlade jag med 0,5 liter per hektar Biscaya för säkerhets skull. Gunnar var lite osäker kring hur fältet var insektsbehandlat, men hade i färskt minne de enorma förekomsterna av blygrå rapsvivel i trakten året innan, så han satte in en behandling trots allt. Överlägsen skörd Efter den behandlingen överlämnade Gunnar höstrapsen till väder och vind för att några månader senare få beskedet att hans rutor gett den överlägset bästa råfettskörden. När jag fick beskedet av Anneli och Fällman jublade jag och studsade till taket, och precis lika glad blev min hustru Eva så vi delade en flaska vin och gick sen ut och åt en god middag. Det var en av mina bästa dagar i livet! Gunnars framgångsrecept INSTÄLLNING Full satsning, Gunnar la ner minst 200 timmar på tävlingen. Mycket tid i fält. Det blev många resor, och många mil mellan Malmö och fältet utanför Helsingborg. Oerhört viktigt för att kolla av grödan och göra alla insatser i exakt rätt tid. NÄTVERK Ett fantastiskt nätverk av rapskunniga människor från Sverige, Danmark och Tyskland uppbyggt under ett livslångt engagemang och intresse för odlingsgrenen. KUNSKAP Tack vare ett livslångt lärande och special kunskap genom sitt nätverk ligger det rikligt med fakta bakom Gunnars alla insatser i tävlingen. Kunskap är grunden för framgång. ERFARENHET Gunnar har under 15 års tid deltagit i olika rapstävlingar. Han har också varit aktiv i odlarorganisationen på många olika positioner och i olika sammanhang. Och naturligtvis har han en stor nytta av sin gärning som lantbrukare, med alla erfarenheter som det ger! Svensk Frötidning 6/16 9

5 Skörd 1. Den 26 juli drog det första skördetillfället i gång och hälften av parcellerna tröskades. Tid och tajming gav guld Ingen spenderade mer tid i tävlingsfältet än Gunnar Henningsson. Hans närvaro i fält gjorde att de relativt måttliga insatserna kom i exakt rätt tid. Tajming gav utdelning i Rapsmästaren. Text: Albin Gunnarson, SFO Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Vinnaren i rapsmästaren är korad. Gunnar Henningsson kammade hem segern och vi gratulerar honom till prestationen! Nu är det dags att analysera resultatet. I en tävling med 40 del tagare, 12 olika sortval, 8 olika höstgödselslag, 12 olika gödselmedel på våren och därtill otaliga varianter av växtskyddsåtgärder finns det en ocean av samspel. Därför blir den exakta förklaringen till utfallet näst intill omöjlig att reda ut. Likväl finns en hel del intressanta observationer att nysta vidare i. Tydlig toppstrid De 4 högst placerade, Gunnar Henningsson, Syngenta Nordics, Sockerpågarna och Oliveholm hade alla minst 100 kg mer råfettskörd per hektar än Svenska Foder med placering nummer 5. Från plats 5 ned till 43 är det ganska tätt (figur 1). Det skiljer 416 kg råfett mellan plats 5 och 44 och därmed i medeltal bara 11 kilo råfett per placering. Sist kommer HS Skaraborg med sitt hårt N-gödslade och vinterskadade led hela 1009 kilo råfett sämre än vinnaren. Hög N-giva gav låg placering Just N-gödslingen är en tråd att börja nysta i. Flertalet av de bottenplacerade lagen hade en hög eller mycket hög höstgödselgiva som de också i många fall valde att komplettera med en mycket hög vårkvävegiva. Av de 8 sämst placerade lagen, undantaget Aiva Kupfere från Lettland och HS Östergötland, lade alla en totalkvävegiva på över 350 kilo N. Det finns några fler lag som gödslat på dessa nivåer, men det är tydligt att de här åtgärderna har en större frekvens i bottenskiktet. I botten finns också en tendens till att man tillväxtreglerat en vecka senare jämfört med de toppnoterade lagen. Här finns nog en stor dos av tajming som spelat stor roll i tävlingen. Tillväxtreglering positivt Från plats 5 och nedåt mot botten är det» Svensk Frötidning 6/16 11

6 1 april 2 maj 16 maj Vinnaren. Gunnar Henningsson skötte sina parceller som lindebarn med fingertoppskänsla och ständig närvaro. Men för ögat gick det knappast att avgöra under säsongen var guldmedaljen skulle hamna. alltså ganska jämnt mellan lagen. Intressant är att både HIR Skåne Strategi och Referensled 5, båda helt utan tillväxtreglering, slår sig in på plats 9 och 10. Referensled 5 såddes med 50 plantor per kvadratmeter av Explicit, gödslades med 60 kilo N på hösten och kilo N på våren. Nu blev vårgödslingen lite försenad och kompletteringen kom snabbt därpå, men referensled 6 på plats 26 fick bara 150 kilo N på våren, i övrigt allt annat lika. Detta kan indikera att 150 kilo N på våren var i lägsta laget. Samtidigt ligger referensled 4 med 100 kilo N på hösten och 150 på våren på plats 37. Det kan indikera att höstgödselgivor Utvintring. Med 232 kilo N på hösten till sitt led kom utvintringsskadorna som ett brev på posten. Därmed gödslade HIR Skaraborg bort sig ur tävlingen tillsammans med flera andra led som låg högt i N-gödsling på hösten. på 100 kilo ligger lite högt. Men dessa referensled är alla utan tillväxtreglering. Troligen är det så att man med tillväxtreglering fick ett bättre N-utnyttjade, bättre ljusassimilation och därmed en högre skörd. Viktig vecka Men tillväxtreglering är inte bara tillväxtreglering. Tajming och dos spelade också roll. Många valde att satsa på full tillväxtreglering samtidigt som man gasade ganska hårt med kvävet. Det blev nog ingen lyckad kombination utan bidrog snarare till en kraftig störning av plantans tillväxt som kostade både skörd och placeringar. Om vi bortser från HS Skaraborg som gödslade bort sig redan i starten så återfinns alla lagen som tillväxtreglerade i vecka 39 i den övre halvan av placeringslistan. Lagen som började tillväxtreglera i vecka 38 ligger i nedre halvan. Gemensamt för bottenlagen är att de tillväxtreglerade i veckan Givetvis så är det så att alla tävlingsled utvecklades helt olika hösten 2015 som ett resultat av sortval, utsädesmängd och gödsling. Men rätt tajming för flertalet skulle nog ha varit tillväxtreglering i vecka 39, även om säkert vissa gjorde rätt som efter det egna ledets förhållanden reglerade i vecka 40. Sortvalet gjorde 5 10 % Sortvalet har också spelat roll. I topp fem återfinns 2 tävlande med Exception, de enda med Carlo och Harnas samt Explicit. Explicit finns egentligen ganska jämnt fördelat, men så var det också 22 av 46 rutor som var sådda med Explicit. Sorter som inte gått så bra i Raps mästaren och heller inte i lokala fältförsök i området under året är Avatar, Inuit, PT211 och till viss del även Einstein som sviktar. Även om sortvalet från början sades spela liten roll i det stora hela så bedömer jag att det har haft betydelse i storleksordningen minst 5 10 procent. Det är helt rimligt och kanske ändå lågt räknat mot vad vi ser i skillnad i enskilda sortförsök. Återhållsamt på medaljplats Vänder vi åter blicken mot toppen så ser vi att Gunnar Henningsson och Syngenta Nordic satte in sina tillväxtregleringar ganska samstämmigt i tiden om än med olika produkter. Gunnar startade tidigare, men körde låga doser och upprepade behandlingen. Kvävemängden ligger ganska nära 300 kilo N per hektar för både guldoch silver medaljörerna, men Gunnar Henningsson körde vårkvävegivan en vecka tidigare. Allt som allt egentligen ganska sparsamma åtgärder och försiktiga doser hos de båda topplagen. Insekter och svampbehandlingar Ambitionen var att hålla tävlingsytan fri från skadeinsekter. Därför behandlades hela tävlingen 4 gånger mot insekter. Utöver detta så sprutade 21 av 12 Svensk Frötidning 6/16

7 Placering Sort, utsädesmängd, N-gödsling och tillväxtreglering i Rapsmästaren Lag/led Sort frö/ m 2 Höst Vår Totalt Tillv.regl. höst Tillv.regl. vår N kg/ha N kg/ha f=folicur c=caryx j=juventus m=moddus t=toprex f=folicur c=caryx j=juventus m=moddus t=toprex v.38 v.39 v.40 v.41 v.42+ v.11 v.13 v.14 v.15 v.16 Antal vår % mg/kg kg/ha kg/ha 1 Gunnar Henningsson Exception c c c 1 49, Syngenta Nordic A/S Carlo m+t m+t m+t 3 47, Sockerpågarna Explicit f f f 3 49, Oliveholm Harnas f f 2 47, Svenska Foder Exception f m f 2 47, FramtidsOdling Explicit f 1 49, Östgöta Rednecks Explicit f m c 1 48, Norotec Explicit c c 48, HIR Skåne Strategi Explicit Referens 5 Explicit , Tim Lamyman, UK Incentive f SFO Einstein c f 49, Ramdalabönderna Explicit c f 48, HIR Skåne "All in" Explicit f j c f Tre Bröder Mix f c c Lag Appell Einstein f f f f 48, Team Örebro Explicit c c 49, Henke Claeson PT j m m 1 48, Svenstrup og Giesegaard, DK Explicit c c 1 49, Egeskov Slot, DK Extrovert c f c f 2 49, Referens 3 Explicit , Referens 1 Explicit , Sven Rundqvist Explicit , tonsklubben Exception c j f 48, Tre närkingar Explicit c c 48, Referens 6 Explicit , Frank Jessen, DE Avatar f c c+f c+f 49, Krokstorps Gård AB Explicit c c Plus 1 ton, DK Exception c c 48, Team Finland Extrovert j c c+m 2 48, Lantmännens koncernstyrelse Inuit c j f 2 49, Nordupplandsgruppen Explicit f 50, Referens 2 Explicit , Bramehem PT , Hubert Hebinger, FR Exception , Svenska Foders Rapspack Explicit c c 48, Referens 4 Explicit Team N.P.K. Explicit c c+ccc j 1 48, Bröderna Wessman Avatar c c 48, Aiva Kupfere, LV Exstorm c c Lantmännen Syd Mix j+m j 2 48, HS Östergötland Explicit c 1 49, Lag Chalmers Explicit c f c f 47, Lag SMALJ Inuit c c 48, Lag Karlsfält Mix j j 3 48, HS Skaraborg Extrovert f 48, Utsädesmängderna varierade mellan 25 och 80 plantor per kvadratmeter, N-givan på hösten låg mellan 4 och 230 kg N/ha och på våren mellan 150 och ca 350 kg N/ha. Bland tillväxtregleringarna fanns alla möjliga varianter både höst och vår. Insatserna i Rapsmästaren visade på stor uppfinningsrikedom hos lagen. Oljehalt Insektsbeh. Klorofyll Råfettskörd Differens lagen på egen hand mot insekter från allt mellan 1 till 5 gånger. Gemensamt för de 7 lagen i topp är att de alla har kört egna insektsbehandlingar allt ifrån 1 till 3 gånger. Att de 7 första lagen i topp alla sprutat mot insekter för att sedan följas av 7 lag som inte sprutat visar på en tendens till att det centrala och gemensamma grundskyddet kanske inte var tillräckligt. Längre ned är det ganska spritt mellan sprutat och inte. När det gäller svampbehandling så har alla sprutat. Preparaten är» många och så även doserna. Några slutsatser är svåra att dra. Svensk Frötidning 6/16 13

8 Stort spann i oljehalt Tävlingen skulle avgöras genom att den som erhåller högst råfettskörd vinner. Råfett är ett både kvalitativt och kvantitativt mått. Kvalitativt i och med att fröpriset är oljehaltsreglerat och kvantitativt genom att det är högst volym som räknas. Gunnar hade en oljehalt på 49,3 procent vilket var hela 2 procentenheter bättre än Syngenta Nordics på 47,3. Oliveholm hade 47,1, Svenska Foder har 47,9 och Sockerpågarna 49,2 procent. Syngenta, Oliveholm och Svenska Foder hade tillsammans med Chalmers tävlingens lägsta oljehalter. Det kan vara sort beroende för Syngentas och Oliveholms del, men det kan också vara en effekt av gödslingen. Om gödslingen av PKS och Mg påverkade utfallet går inte att utläsa mer än att Gunnar skiljer ut sig något som tillförde mest K på hösten och inte så mycket PKS på våren jämfört med de andra lagen i toppen. Precision och närvaro Gunnar Henningsson är nog den som mest regelbundet av alla besökte tävlingsfältet. Han hade full koll på sina parceller under hela resan och lyckades med stor precision att beställa och få sina åtgäder utförda vid helt rätt tidpunkt. Tajmingen var så gott som perfekt. Det var så många olika små åtgärder som alla hade betydelse för de tävlande, men som gör det svårt att sätta fingret på exakt detta. Dock kan konstateras att Gunnar med stor skärpa och närvaro drev sin raps lagom hårt och faktiskt därmed tog en ganska övertygande seger med hela 124 kilo råfett över 2:an. Det är den största enskilda skillnaden mellan några lag i hela tävlingen, undantaget bottenplaceringens djupdykning, men den vill nog alla inblandade glömma. Gunnar Henningsson har nu vunnit Rapsmästaren 2015/16. Dessförinnan har han vunnit tävlingarna på DLG Feldtage i Tyskland en gång och kommit tvåa tre gånger. Gunnar har vunnit allt som går att vinna i höstraps när hänsyn tas till både maxskörd och ekonomiskt netto. Det är glädjande att vi har en sådan kompetent odlare i vår svenska odlarkår. Grattis Gunnar! Oklar effekt. Effekten av svampbehandling i tävlingen visar inga klara mönster. Tydligt är dock att det gemensamma insektsskyddet med 4 bekämpningar inte var tillräckligt eftersom de 7 lagen i topp alla satte in ytterligare 1 till 5 insektsbekämpningar som gav utdelning.

9 Tydligt i toppen och botten Figur 1. I mellanskiktet var skillnaderna mellan lagen små. Men mellan topplaceringarna 1 och 2 fanns en distinkt skillnad liksom det fanns mellan de två lagen på jumboplats Råfett kg/ha Gunnar Henningsson Syngenta Nordics A/S Sockerpågarna Oliveholm Sv. Foder FramtidsOdling HB Östgöta Rednecks NoroTec AB HIR Skåne Strategi Referens 5 Tim Lamyman, UK SFO Ramdalabönderna HIR Skåne All in Tre Bröder Lag Appell, Gårdstånga Nygård AB Team Örebro Henke Claeson, Stora Kungsladugård Svenstrup og Giesegaard, DK Egeskov Slot, Danmark Referens 3 Referens 1 Sven Rundqvist 10-tons klubben Tre närkingar Referens 6 Frank Jessen, DE Krokstorps Gård AB Plus 1 ton, DK Team Finland Lantmännens koncernstyrelse Nordupplandsgruppen Referens 2 Bramehem Hubert Hebinger, FR Svenska Foders Rapspack Referens 4 Team N.P.K Bröderna Wessman Aiva Kupfere, Monsanto Lettland Lantmännen Syd Hushållningssällskapet Östergötland Lag Chalmers Lag SMAJL Fjärås Växtodling AB Lag Karlsfält HS Skaraborg

10 Helena Håkansson och Madeleine Nilsson skötte det praktiska fält arbetet i Rapsmästaren när killarna fegade ur. Med upphöjt lugn och stor noggrannhet gödslade och sprutade de parcellerna runt gånger under tävlingsåret. Nu är de nöjda över att de fixade tävlingen tillsammans och samtidigt flyttade fram positionerna för tjejer i lantbruket. Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Rapsmästarinnorna fixade tävlingen Det var ingen lätt uppgift att ro allt praktiskt fältarbete i Rapsmästaren i land. När allt nu är över kan Helena Håkansson och Madeleine Nilsson på HS Försök i Skåne blicka tillbaka på mer än 1000 arbetstimmar och 100-tals mil på väg mellan Borgeby utanför Lund och försöksfältet på Krokstorps gård utanför Helsingborg. Största ansträngningen var dock inte tid och mil utan pressen att göra allt rätt i fält. Runt gödslingar och sprutningar blev det under växtodlingsåret i de 184 parcellerna i tävlingsfältet. För det krävs att man håller tungan rätt i mun i varje stund i fält. Ombedda att själva lyfta fram lämpligaste egenskaperna hos dem för att ro fältarbetet i tävlingen i land svarar Helena: Min noggrannhet. Madeleine funderar en stund och fyller i: Mitt lugn. Trippelkoll i fält Den passande kombinationen av egenskaper kom väl till pass. De dubbel- och Cool duo. Madeleine Nilsson (t v) och Helena Håkansson samordnade alla insatser från de 40 lagen och såg till att åtgärderna genomfördes i fält. trippelkollade alla behandlingar gång på gång för att inte göra några misstag i fält. Då är det bra att vara två, noterar Helena. Några småmissar slank igenom som gick att reda ut, men totalt sett gick allt vägen. I den ordinarie försöksverksamheten är det viktigt att allt blir rätt, men i Rapsmästaren var det lite extra viktigt och mycket som kunde gå fel. Vi skötte allt från scratch så det fanns många kritiska moment på vägen, säger Madeleine. Dessutom fanns ett medialt intresse kring Rapsmästaren som gjorde att anspänningen steg lite extra när de närmade sig tävlingsfältet. Inget skulle få gå fel. I synnerhet inte med så många bevakande blickar från adrenalinstinna lag med nerverna utanpå kroppen där samtliga ville kamma hem Rapsmästar-titeln. Men Helena och Madde tog tävlingen med upphöjt lugn och cool distans. Killarna fegade ur Båda gillade skarpt att arbeta med Rapsmästaren. Det var jätteroligt och samtidigt utmanande, sammanfattar Helena. Hon fick frågan om att koordinera alla insatser i fält sommaren Efter lite funderande tackade hon ja. Därefter uppstod frågan vem Helena skulle arbeta med och som skulle köra maskinerna i tävlingsfältet. Jag ville ha en och samma person hela tiden för att få säkerhet och kvalitet, berättar Helena. Runt fikabordet på Borgeby diskuterade försökspatrullen vem som skulle bli Helenas partner i tävlingen. Grabbarna ville inte riktigt ha 16 Svensk Frötidning 6/16

11 Helena Håkansson & Madeleine Nilsson om Rapsmästaren Bästa minnet: försöksvärdarna Fredrik och Martin Krokstorp alltid vänliga och hjälpsamma Värsta minnet: när alla parceller var färdigtröskade det kändes som ett stort vacuum Förvånade Helena mest: att lagen gav så olika mycket N på hösten Förvånade Madeleine mest: alla påhittiga häxblandningar att kunna stoppa med så mycket i en enda körning Största aha-upplevelsen: att tidpunkten för tillväxtregleringen är så extremt viktig Helenas lämpligaste egenskap: noggrannhet Madeleines lämpligaste egenskap: lugn ansvaret för om något skulle gå fel, minns Helena snacket kring kaffet. Men som tur var fanns Madeleine där när killarna fegade ur. Madeleine bad aldrig själv om uppdraget, men tog det som en utmaning säger hon. Jag är tävlingsmänniska och intresserad av teknik! Vinnaren besökte ofta Ingen spenderade mer tid i tävlingsfältet och ingen noterade beståndens utveckling fler gånger än Helena och Madeleine. Likväl kunde ingen av dem förutspå att Gunnar Henningsson skulle kamma hem segern. Det fanns många fina parceller och det gick inte att tröska rapsen med ögat före skörd, konstaterar Helena. Båda tycker att Gunnar Henningsson är en mycket värdig vinnare. Det var Gunnar vi såg mest av i tävlingsfältet, ler Madeleine. Gunnar Henningsson med rulllator över tävlingsfältet är en minnesbild som etsats sig fast hos båda. Den påminner om vikten av att lägga tid och energi på det man gör för att nå framgång i rapsodling. Gunnar var också den mest krävande tävlingsdeltagaren som bombarderade Helena med frågor, uppmaningar, instruktioner och förtydliganden via både mejl och SMS. Han undertecknade sina SMS med Gunnar Henningsson, tjatig gubbe så det blev samtidigt roligt, skrattar Helena. Helena och Madeleine är också glada för de tack och den uppmuntran som Gunnar Henningsson har framfört över hur de skött tävlingen. Feminism i fält Själva tycker de att Anders Fällman på Lantmannen ska ha ett stort erkännande för att ha drivit Rapsmästar-tävlingen framåt som primus motor. Anders har ett helgjutet intresse för rapsodling, säger Helena. Och de öser beröm över försöksvärdarna Fredrik och Martin Krokstorp. Vilket bemötande alltid vänliga och hjälpsamma, lovordar Madeleine. Tack! SFO och Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare tackar tidningen Lantmannen för samarbetet med Rapsmästaren. Vi vill också tacka de tävlande lagen, värdarna på Krokstorps gård, försöksavdelningen från HS Skåne med Helena och Madeleine i spetsen och alla övriga som visat stort engagemang i tävlingen. Dessutom ett stort tack till sponsorerna Lantmännen Lantbruk, Gullviks, Yara och John Deere. Så när det 2:a trösktillfället var över lägrade sig ett stort tomrum över dem. Det kändes som ett stort vacuum och vi ville inte köra från gården, berättar Helena. Nu har sorgen lagt sig. De är glada att de antog utmaningen med Rapsmästaren och klarade den. Och de är nöjda med att därmed ha flyttat fram positionerna för tjejer i lantbruket. När jag började arbeta i försöken för 4 år sedan var det bara killarna som skötte maskiner i fält. Nu är det inte så längre, noterar Madeleine stillsamt. Svensk Frötidning 6/16 17