Skörden blev rekordstor på

Transkript

1 Extra N lyfte linjesorten Tidningen Lantmannen arrangerade en vårrapstävling säsongen Den gav intressanta utslag och ny kunskap. Galera och kvävekomplettering var odlingstekniken som fällde utslaget. Text och foto: Albin Gunnarson, SFO Skörden blev rekordstor på tävlingsfältet. En bra bit över 3 ton på fältet som helhet och 3163 kilo rapsfrö i medelskörd i tävlingen. Lägst skörd fick VäxtRåd med 3038 kilo per hektar och högst skörd fick Sven Andersson med 3268 kilo per hektar. Mellan varje lag skiljde det omkring 50 kilo per hektar i skörd. Det gör ca 200 kronor på resultatet. Mellan högsta och lägsta avkastning i tävlingen skiljde det 230 kilo med samma sort (Majong). Det öppnar upp för resonemang kring odlingsteknik i vårraps. Sannolikt fanns det två tunga avgörande åtgärder i den här tävlingen som fällde utslaget. N en skördebegränsning Den första är nog N-givan. Nederbörd i tillräcklig mängd och under så många dagar medförde säkert att jorden var vattenmättad eller nära vattenmättad vid flera tillfällen. Det innebar att man nog kan räkna med att kväve förlorades från fältet. Samtidigt blev den vegetativa utvecklingen enorm. Det slukade kväve som inte helt kunde omfördelas i plantan vid frösättning och frömatning. Det kan ha inneburit viss skörde begränsning. Om inte annat tyder Fröodlareföreningens oväntade satsning på N-komplettering på det. Komplettering blev framgång Kvävekomplettering till vårraps har annars inte gett några positiva merskördar i försök. Men när man säger så, lutar man sig på gödslingsförsök som inte beskriver tävlingsbestånden. Det kan mycket väl vara så att det är i kraftiga vårrapsbestånd som N-komplettering kan vara en framgångsfaktor. Jagger lyfte med N Att linjesorten Jagger skulle ta upp Tävlingsdeltagare Tidpunkt VäxtRåd HS Lovang Fröodlarna Sven A Glyfomax 2,0 +0,3 väto Glyfomax 3,0 +0,1 väto Majong 135 pl/m 2 Mirakel 150 pl/m 2 Mirakel 150 pl/m 2 Jagger 180 pl/m 2 Majong 150 pl/m Axan 120 kg N Axan 124 kg N NPK kg N Axan 122 kg N Axan 130 kg N Galera 0,3+PG2GN 0, Kalksalpeter 31 kg N Cantus 0, Cantus 0,25 Cantus 0,3 Cantus 0,25 Cantus 0,5 Odlingsåtgärder i Lantmannens vårrapstävling Många av behandlingarna liknade varandra, men de fetmarkerade är de två insatser som sannolikt var det som gav effekt på skörden. VäxtRåds Galera tryckte vårrapsen medan extra N i kalksalpeter piffade upp linjesorten Jagger till hybridavkastningsnivå. Vann tävlingen. Sven Andersson spelade sina kort rätt på hemma plan, snålade inte med insatserna och tog högst skörd i sina parceller med 3268 kilo per hektar. Dessutom var han iskall i prissäkringen och väntade längst med att binda priset. Grattis till 1:a pris. kampen med de bästa hybriderna ska annars inte vara möjligt. Det visar historien i sortförsöken och det visar även årets lokala sortförsök. Jagger är de facto sämre än Mirakel och Majong. Då måste det vara en odlingsåtgärd som ruckat på detta faktum och det är N-kompletteringen med kalksalpeter som är skillnaden. Jagger lyftes med andra ord med extra N upp till hybridnivå. Galera tryckte rapsen Den andra faktorn som gav utslag var ogräsbekämpningen med Galera. Galera är en bra bredverkande produkt, som dock kan trycka grödan. När ogräsförsöken i vårraps 2012 sammanställts finns tre försök med mycket ogräs och bra effekter. I det fjärde saknas ordentligt med ogräs och där gav alla behandlingar förutom Galera samma skörd som obehandlat. Galera däremot påverkade skörden signifikant negativt. Det kan vara orsaken till VäxtRåds jumboplats och att det skiljer 230 kilo till vinnaren. Läs mer om alla odlingsinsatser i vårrapstävlingen på sid Svensk Frötidning 1/13

2 Stor men ofarlig. Överblommad veronika ingav respekt, men ställde inte till någon skada. Dessutom fanns en och annan stor snärjmåra, ganska gott om blåklint och spridd målla. Detta hände i fält Veronika skrämde, rese närer röstade för svamp körning och säsongen var den blötaste sedan 1960 i Lantmannens vårrapstävling. Text och foto: Albin Gunnarson, SFO Under odlingssä songen 2012 genomförde tidningen Lantmannen en vårrapstävling på gården Kvinneby öster om Skänninge på Östgötaslätten. I tävlingen deltog de i länet tre växtodlingsrådgivande företagen VäxtRåd, Lovanggruppen och Hushållningssällskapet samt Fröodlareföreningen och bröderna Sven och Thor Andersson representerade av Sven. Genidrag på tjälen Sven och Thor hade valt att höstharva den plöjda veteåkern på dryga 20 hektar på senhösten och lyckades mycket bra med åtgärden. En kall snöfri dag i januari väcktes grannarnas intresse när Tor körde ut med lastmaskinen för att plocka sten på tjälen. Ett genidrag skulle det visa sig när en från början torr vår förbyttes till blöt. Fältet valdes med omsorg av tävlingsledningen. Syftet var att finna en plats som mer eller mindre skulle tvinga till ogräsbekämpning för att skapa utslag både i kostnader och kanske i skörd. Risken kändes annars som stor att deltagarna skulle genomföra väldigt lika odlingsåtgärder, men så blev aldrig fallet. Och ogräs fanns det till en början. När snön som kom i slutet av januari och låg under nästan hela februari försvann, var stora delar av fältet grönt. Så pass grönt att man kunde undra om Sven hunnit att så även vårrapsen under sista veckan i mars då stora arealer vårsåddes på Östgötaslätten. Men så var inte fallet. Fältet var grönt av framförallt veronika i över lägsen dominans. Sven hade själv planerat att spruta det höstharvade fältet med glyfosat före sådd. Därför gjordes en sprutning i slutet av mars i fältet och hos de tävlande som valt samma strategi. Svens strategi var för övrigt att i Bakgrund vårrapstävlingen tävlingen i stort sett följa de åtgäder han gjorde på fältet. Tidig sådd blev sen Några dagar efter Glyphomaxsprutningen började det att regna och regnet varvat med snö höll i sig under hela april. Totalt kom 47 mm nederbörd under denna period, men effekten av Glyphomax blev näst intill 100%-ig. Den 1 maj harvade Sven hela fältet som sedan såddes den 3 maj. Trots neder börden konstaterade Sven att jorden redde sig fantastiskt bra. Harvningen tog också knäcken på en stor del av de ogräs som fanns i tävlingsrutor som inte fått Glyphomax. Den från början planerade tidiga till normala sådden hade förbytts till sen för området. Veronikan som dominerat var nu överblommad och den som fanns kvar efter sådd var otäck att titta på, men effekten på vårrapsen skulle bli obefintlig. Parcellförsök med fyra upprepningar. Syfte att premiera odlingsinsatser. Prissäkringsmoment ingick också bäst odlingsnetto vinner. Tävlande fick välja sort, gödsling, ogräs- och svampbehandling. Rapsbaggar bekämpades över hela försöksytan. Åtgärder prissatta efter verkliga kostnader för insatsvaror och körning. Svensk Frötidning 1/13 23

3 Resande röstare. Växtskyddscentralen arrange rade resor för rådgivare och handel som vid två tillfällen passe rade tävlings fältet. Vid den andra resan röstade deltagarna om det var läge för svampbekämpning. Före resan hade bara VäxtRåd kört Cantus, men efter resa och omröstning kördes samtliga tävlingsled. Jagger enda linjesort De tävlande valde att jobba med totalt tre olika sorter hybriderna Mirakel och Majong samt linjesorten Jagger. Det mest anmärkningsvärda var att Ulf Gustafsson, som representerade Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare, valde linje sorten Jagger. Sorten har egentligen inte hängt med de nya hybriderna i D-området, men Ulf hade lusläst försöken och dragit slutsatsen att Jagger gått väldigt bra lokalt på Östgötaslätten. Samtidigt såg han sin chans att kapa kostnader och satsa på lite billigare ut säde. Även VäxtRåd valde nog att inledningsvis fokusera på kostnader när man utmärkte sig med att välja tävlingens lägsta utsädesmängd på 135 plantor/m 2. Harv hade sopat rent Samtliga tävlande valde givetvis att kombiså sin gödsel vid sådd den 3 maj vilket följdes av några millimeter regn några dagar senare. Lovanggruppen hade skärskådat markkartan och vis av erfarenhet och försök valde man att satsa på en NPK-produkt i form av NPK Övriga deltagare satsade på Axan och kväve givan varierade mellan 120 och 130 kilo N per hektar. Maj blev torr och varm. Faktiskt årets varmaste månad skulle det slutligen visa sig. Groningsfukt fanns efter den våta och kalla april, 24 Svensk Frötidning 1/13

4 Tack Vårrapstävlingen genomfördes med sponsring av Svensk Raps AB, BASF, DuPont, Yara, Bayer, Dow, Lantmännen, Makhteshim- Agan och Nordisk Alkali. Tack till alla sponsorer för en intressant och lärorik tävling. men tunna små späda vårrapsplantor ser inte så häftiga ut i jämförelse med stor överblommad veronika, enstaka kvarvarande snärjmåror och spirande blåklint. Alla tävlande satt dock still i båten och ingen valde att satsa på tidig behandling med Nimbus eller Butisan Top. I stället kom diskussionen att handla framförallt om den spridda blåklinten och en eventuell behandling med Galera. Svens enda harvning hade dock gjort det surt för ogräsen och det från början grönskimrade fältet i slutet av mars var nu fyllt av små späda rapsplantor när Växtskyddscentralens försöksresa med inriktning på ogräs drog förbi. Då kunde noteras överblommad veronika, en och annan stor snärjmåra, ganska gott om blåklint och en och annan målla. Extra N blev snackis Sven och Hushållningssällskapet valde att lita på sin behandling med Glyphomax före sådd. Lovanggruppen och Fröodlarna valde att lita på effekten av harvningen och avstod ogräsbehandling helt. Växt- Råd däremot greps av viss oro över de spridda förekomsterna av blåklint och behandlade med Galera. Tävlingens snackis blev dock den för merparten mycket oväntade kompletteringsgödslingen som fröodlareföreningen utförde. Ulf Gustafsson konstaterade att uppkomsten blev utöver det vanliga och att rapsen förmodligen behövde mer kväve i början av juni. Då hade det kommit 30 millimeter och Ulf slog till med kalksalpeter. Röster för svamp Mellan Glyphomax-sprutning i mars och sådd i maj kom det 47 mm, i maj kom 30 mm, i juni hela 112 och i juli ytterligare 50 mm och i augusti drygt 90 mm. Mängderna var inte det största problemet utan antalet regndagar. När Växtskyddscentralens andra försöksresa med inriktning på svamp den 2 juli passerade fältet röstade deltagarna om den lokala risken för bomullsmögel. En överväldigande majoritet ansåg att risken var hög. Fram till denna tidpunkt hade endast Växt- Råd anmält en behandling om 0,37 Cantus. Efter omröstningen och följande dagar anmälde resterande tävlande Cantus-behandlingar på 0,25 0,5 kilo per hektar. I och med det blev samtliga tävlingsled körda. Svensk Frötidning 1/13 25

5 Diffar 1200 kr/ha i netto Regnigast på 52 år Tävlingen innehöll också en prissäkring. Lovanggruppen var hetast och sålde tidigt för 4002 kronor per ton. HS och VäxtRåd säkrade samtidigt den 25 april för 4148 kronor per ton, Fröodlarna sålde den 30 april för Sven var iskall och sålde först den 28 juni för 4154 kr/ton. Efter prissäkringen återstod bara en nervös väntan på skörd och om allt regnande skulle tänkas övergå i slagregn, hagel eller annat oväder som öde läggande final. Men vädret nöjde sig med bara regn och skörden blev sen. Fältet skördades först den 11 och 12 september 2012, den nederbördsrikaste odlingssäsongen sedan Resultaten framgår av figuren här bredvid. Avkastning (kg/ha) Sven Andersson Fröodlarna HS Rådgivning Agri AB Lovanggruppen VäxtRåd Avkastning kg/ha Netto kr/ha Det skiljde 230 kilo per hektar i fröavkastning och hela 1200 kronor per hektar i netto mellan de tävlande Netto (kr/ha) 26 Svensk Frötidning 1/13