Analys av Försäkringskassans webbplats forsakringskassan.se, fk.se

Transkript

1 Analys av Försäkringskassans webbplats forsakringskassan.se, fk.se Personlig uppsats i kursen Grafiska gränssnitt Magisterprogrammet MDI/ID Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Val av webbplats Avgränsningar 3 2 Analys Struktur Navigation Innehåll Utformning 10 3 Diskussion 12 4 Referenser 13 2

3 1 Inledning Uppsatsen är ett delmoment i kursen Grafiska gränssnitt som ingår i magisterprogrammet Människa-datorinteraktion/Interaktionsdesign vid IT-Universitetet i Göteborg. I uppsatsen presenteras en analys av Försäkringskassans publika webbplats baserad på designprinciper, konventioner och riktlinjer för webbgränssnitt som tagits upp på kursens föreläsningar och i kurslitteratur relaterad till delmomentet webbdesign. Adress till webbplatsen: alternativt Val av webbplats Valet av webbplats har grundats på att Försäkringskassan är en myndighet med krav att serva allmänheten med information och service. Webbplatsen innehåller en stor mängd information som ska vara lätt att komma åt för allmänheten. Med tanke på Försäkringskassans breda målgrupp ställs det extra stora krav på att webbplatsen är lätt att använda. Målgruppen omfattar såväl unga som gamla, datorvana och nybörjare, människor med olika handikapp och olika språkfärdigheter samt med varierande hastighet på sina uppkopplingar mot Internet. 1.2 Avgränsningar I uppsatsen analyseras bara den gemensamma delen av Försäkringskassans webbplats. Analysen omfattar inte lokalkontorens webbplatser eller andra nära relaterade webbplatser i Försäkringskassans regi åtkomliga från webbplatsen. 3

4 2 Analys Generellt sett är en webbplats uppbyggd efter en förbestämd struktur i vilken besökaren kan navigera sig runt för att komma åt webbplatsens innehåll. Innehållet har sedan utformats med hjälp av layout, text och bilder. Tillsammans påverkar dessa faktorer i stor utsträckning webbplatsens grad av tillgänglighet och användbarhet. 2.1 Struktur Försäkringskassans webbplats har en förhållandevis bred men grund struktur. Den är hierarkiskt uppbyggd med en startsida och i huvudsak tre underliggande nivåer. Besökaren kan därför, med hjälp av högst tre klick, komma åt merparten av allt innehåll på webbplatsen. Innehållet på den tredje nivån presenteras oftast via ett popup-fönster. Kategorier Nielsen [17] förordar att en webbplats bör struktureras så att den snabbt kan skannas av. På så sätt får besökaren direkt en överblick av webbplatsens innehåll och möjlighet att fokusera på särskilt intressanta delar eller välja bort andra mindre relevanta. En sådan effekt kan fås genom att gruppera webbplatsens innehåll och ge grupperna beskrivande rubriker. Innehållet blir då uppdelat i tydliga kategorier som också kan användas i webbplatsens navigering. Försäkringskassan har strukturerat innehållet på sin webbplats efter tre huvudkategorier som också bildar menyer för navigationen. Innehållet är dels indelat efter olika målgrupper (t ex Förälder, Arbetslös och Företagare), dels efter ämnesområde (t ex Bostadsbidrag, Funktionshinder och Tandvård). Den tredje kategorin är indelad efter funktioner (t ex Självbetjäning, Broschyrer och Kontakta oss). Denna indelning av webbplatsens struktur ger besökaren stöd för att kunna utföra sina uppgifter på webbplatsen. Teknisk struktur Den tekniska strukturen hos Försäkringskassans webbplats är uppbyggd av ramar (frames), vilket enligt Nielsen [31,36] kan vara frustrerande för besökaren då ramar bryter mot den fundamentala användarmodellen av en webbsida. Det kan bland annat uppstå problem när besökaren ska spara webbsidan som ett bokmärke eller skriva ut den. Dessa problem har dock minskat i och med de senaste versionerna av webbläsare [19]. På Försäkringskassans webbplats har ramar använts för att skilja på navigation, textinnehåll och sidhuvud. När besökaren klickar på en länk laddar webbplatsen en ny omgång med ramar vilket gör det möjligt att spara ett unikt bokmärke för alla sidor. 4

5 2.2 Navigation När en webbplats innehåller en stor mängd information är det speciellt viktigt att informationsmängden kan överblickas och navigeras på ett effektivt sätt. Navigeringen kan även tala om för besökaren var den befinner sig och hur den kan ta sig vidare. Logotyp En av de äldsta konventionerna för navigering är att placera namnet på webbplatsens ägare och dess logotyp längst upp till vänster på webbplatsen. Logotypen bör vara en länk som tar besökaren till webbplatsens startsida, vilket kan vara till hjälp för besökare som kommer in på en webbsida annan än webbplatsens startsida [8]. Generellt gäller att en länk inte ska länka till den webbsida länken befinner sig på [17,19]. Detta gäller även för logotypen på startsidan. Menyer Det vanligaste sättet att navigera sig runt på en webbplats är att använda sig av olika former av menyer. Den vanligaste och mest spridda varianten är att placera en vertikal meny på webbplatsens vänstra sida med en färgad bakgrund. En nackdel med denna variant är att den procentuellt tar stor plats (ca 20 % enligt Nielsen) och därmed stjäl utrymme från webbplatsens innehåll [16]. På senare tid har det därför blivit vanligt att placera menyn i webbplatsens överkant, men det förekommer även att menyerna återfinns i webbplatsens högerkant eller nederkant (den senare fungerar oftast som en textbaserad variant av huvudmenyn upptill). På Försäkringskassans webbplats har man valt att kombinera en vänsterställd och en högerställd meny, där den vänsterställda menyn även försetts med tonade bakgrundsfärger. Den vänstra menyn är uppdelad i två delar där den övre delen visar en målgruppsanpassad meny och den undre delen en ämnesorienterad meny. Menyn på webbplatsens högra sida används för att visa på olika funktioner. De tre menyerna ger besökaren en bra översikt av webbplatsens innehåll och struktur, men utnyttjar webbplatsens yta på ett ineffektivt sätt. Alla menyer är textbaserade där menytexten är i form av en länk. I den högra menyn är menytexten kompletterad med ikoner, där ikonen är en länk men inte själva menytexten. Detta strider mot Nielsens heuristik om konsistens och standard [38]. Besökaren kan lätt bli förvirrad när menytexterna ser likadana ut i de tre menyerna men inte fungerar på samma sätt. Överst i den funktionsbaserade menyn finns även en rullgardinsmeny för snabbinloggning. I menyn kan besökaren välja att logga in som arbetsgivare eller privatperson. När ett val har gjorts flyttas besökaren automatiskt till en ny webbsida. Denna funktion kallas för kommandobaserad rullgardinsmeny och kan göra besökaren förvirrad då rullgardinsmenyer i vanliga fall är statiska och används för att välja ett av flera alternativ [13]. Det finns två till kommandobaserade rullgardinsmenyer i samband med att besökaren ska välja vilken kategori av broschyrer eller blanketter som ska visas. 5

6 Fönstertitel I webbläsarens titellist visas en webbplats titel. På Försäkringskassans webbplats visas texten Välkommen till Försäkringskassan på alla webbsidor. Texten avslöjar inte något om vad Försäkringskassan är för något och vad de gör. Enligt Nielsen [6,32] kan det vara problematiskt då det oftast är titeln som presenteras som resultat i en sökresultatlista. Titeln kan också ge nyttig information om var besökaren hamnat om denne kommer in på webbsidan från en annan webbplats. Försäkringskassans val av titel är också mindre lämplig då den kommer att hamna under bokstaven w i webbläsarens lista över bokmärken, vilket gör det svårt för besökaren att vid ett senare tillfälle hitta bokmärket. Nielsen förespråkar därför att man istället använder sig av en kort och kärnfull beskrivning av webbplatsen på varje webbsida [22]. Sökfunktion En sökfunktion är numera en standard för större webbplatser och underlättar för besökaren att snabbt kunna hitta information på webbplatsen [25]. Nielsen förespråkar att en sökfunktion bör finnas tillgänglig på varje webbsida och i första hand bestå av en sökruta som bör placeras uppe i webbplatsens högra hörn och som är tillräckligt bred så att en vanlig fråga syns i rutan utan att delar av den döljs. Detta gäller åtminstone större webbplatser med mer än 100 webbsidor. Om inte det går bör det finnas en länk till en söksida [6,11,17,28]. Det är enligt Nielsen också bra om sökfunktionen kan stödja en mer avancerad typ av sökning där resultaten viktas efter relevans [3,12]. På Försäkringskassans webbplats finns ingen sökruta utan bara en länk till en söksida. Sökfunktionen erbjuder inte någon funktionalitet för avancerad sökning men Försäkringskassan påstår att svaren är viktade efter sökordens relevans. Sökfunktionen är kompletterad med en sakordslista som fungerar mer eller mindre som ett alfabetiskt index. Vid visning av sökresultat visar Försäkringskassans webbplats även länkar till PDF-dokument. Detta är mindre bra tycker Nielsen, då PDF-formatet inte är lämpat för att läsas på skärm och oftast innehåller information av sekundärt slag [1,11]. Sökresultatet bör istället visa en länk till vad Nielsen kallar en gateway-sida. En gateway är en webbsida där varje PDF-dokument ges en kort summering i samband med en länk till respektive dokumentet [2]. Länkar Länkar är en av grundstenarna på en webbplats och ska därför utformas med noggrannhet. Genom att benämna länkarna med en vettig betydelse av relevanta ord, gärna nyckelord i början av länknamnen, kan besökaren få en föraning om vart länken leder vidare till för typ av information [17]. Med länkattributet title (fungerar som bildattributet Alt men finns inte implementerat i alla webbläsare) kan även ytterligare information om var länken leder vidare till visas för besökaren [6,24]. Försäkringskassans webbplats använder inte länkattributet title för att förtydliga sina länkar men försöker ge länkarna en någorlunda informativ text. Det är också lämpligt att vara konsekvent vid namngivning av länkar, annars finns det en risk att besökaren kommer att besöka samma webbsida flera gånger i tron att det är olika webbsidor [5]. På Försäkringskassans webbplats är namngivning av länkar oftast densamma med några få undantag. 6

7 Det är också av största vikt att se till att webbplatsen inte har några brutna länkar [23]. Detta ske ofta när webbsidor flyttas utan att länkar uppdateras och kan leda till frustration och misskreditera webbplatsens ägare. Vid tidpunkten för analysen identifierades inga brustna länkar på Försäkringskassans webbplats. En av de starkaste konventionerna för att göra webbsidor användbara är färgkodningen för länkar. Nielsen anser att den nytta konventionen tillför är så stor att den alltid bör följas fastän valet av de standardiserade länkfärgerna kanske inte var det bästa [16,19]. Den lila länkfärgen indikerar att en webbsida nyligen besökts medan den klarblå länkfärgen visar ännu obesökta webbsidor. Länkar som frångår standardfärgerna gör navigering svårare för besökarna och dessutom mer tidskrävande om länkar till redan besökta webbsidor inte särskiljs från obesökta. Försäkringskassans webbplats använder sig av en avvikande färg (grön) än de konventionella för sina länkar. Det finns inte heller någon indikation som särskiljer besökta länkar från obesökta. För att framhäva länkarna gentemot den vanliga texten har länkarna gjorts feta. Detta genomförs dock inte konsekvent på webbplatsen där bland annat länkar i sökresultaten och i popup-fönster inte är feta. JavaScript förekommer på ett flertal ställen på Försäkringskassans webbplats (t ex sakordslistan på söksidan, när olika beräkningar ska göras eller när meddelanden ska skickas till Försäkringskassan), för att öppna popupfönster via vanliga textlänkar. Genom att använda sig av JavaScript i vanliga länkar bryts besökarnas mentala bild av hur en länk fungerar [3]. De flesta besökare vill själv kunna bestämma om och när ett nytt fönster ska öppnas. Vid användande av popup-fönster försvinner också tillbaka-knappens funktion, en av webbläsarens mest grundläggande funktioner [18]. Webbkarta På Försäkringskassans webbplats finns ingen webbkarta. Med en webbkarta kan strukturen hos en webbplats informationsmängd visualiseras och också fungera för navigation [36]. Viktigt för webbkartor är att de är lätta att hitta då de ofta behövs som mest när besökaren känner sig vilse eller letar efter specifika detaljer på en rörig webbplats. Enligt en undersökning av Nielsen är tyvärr webbkartorna inte särskilt lätta att förstå sig på. Många personer är avogt inställda till dem om de ens hittar dem. Enbart 27 procent vände sig till webbkartan när de ville veta mer om webbsajtens struktur [9]. En brist i dagens webbkartor är att de sällan visar var besökaren befinner sig för tillfället i förhållande till resten av webbplatsen. En liknande indikering som används för stortavlor på t ex varuhus (pil eller prick med texten Du är här!) skulle hjälpa besökaren [9]. Breadcrumb trail En Breadcrumb trail i webbplatsens överkant visar vägen ner till aktuell webbsida och dess plats i en hierarkisk struktur [16]. Detta navigeringsstöd kan hjälpa besökaren att hoppa uppåt i webbplatsens hierarki flera steg med ett enda klick förutsatt att varje steg är en länk. Den sista nivån i en Breadcrumb trail bör markeras för att tydligt (t ex med fet stil) visa var besökaren befinner sig. Men samtidigt får den inte ges för mycket uppmärksamhet då den lätt kan förväxlas med en rubrik. För att öka förståelsen och förklara funktionen hos en Breadcrumb trail kan orden Du är här användas. Det finns ingen standard för 7

8 hur olika nivåer i en Breadcrumb trail bör separeras men Nielsen tycker det är bättre att använda (>) som separering än (/) och (:). Vid navigering på webbplatsen via den vänstra menyn används en Breadcrumb trail som är klickbar. Den aktuella nivån har samma vikt som övriga tidigare nivåer och de olika nivåerna separeras med hjälp av (/). Den Breadcrumb trail som används ges för stor uppmärksamhet i förhållande till resten av webbplatsens utformning. Vid navigering via den högra funktionsmenyn uppdateras inte webbplatsens Breadcrumb trail utan den föregående visas fortfarande. Idag används inte en URL i samma utsträckning som tidigare för navigering, men rätt utformad kan en URL fortfarande visa strukturen på själva webbplatsen [20]. Enligt Nielsen kan en webbsida med en lång URL bryta den sociala navigationen då det blir näst intill omöjligt att skicka länken till vänner och bekanta [3]. De flesta webbsidor på Försäkringskassans webbplats har en lång och helt ologiskt utformad URL. Webbplatsen är dessutom uppbyggd av ramar som gör det mycket svårt för en besökare att få fram en specifik webbsidas URL vilket kan vara bra vid utskrift. Nu laddar varje URL ett fullständigt ramverk med menyer och sidhuvud. 2.3 Innehåll Som myndighet blir Försäkringskassans webbplats ett viktigt verktyg för att sprida information och erbjuda allmänheten sina tjänster 24 timmar om dygnet. Webbplatsen innehåller därför en stor mängd information och möjliggör för besökaren att utföra olika tjänster som att ladda ner broschyrmaterial och skriva ut blanketter. Startsidan Webbplatsen bör hjälpa besökaren med att snabbt hitta webbplatsens viktigaste uppgifter. Enligt Nielsen bör nyttig information visas redan på startsidan som inkörsportar till webbplatsen [6]. Informationen bör bestå av utplockade delar av nyttig och viktig information och inte bara i form av rubriker. Försäkringskassan har valt att på sin webbplats startsida visa två kolumner med information som döpts till Viktig information och Aktuellt. Dessa kolumner har en kort introducerande text med tillhörande länk för mer information. Nielsen förespråkar att det på webbplatsens startsida ska finnas en tagline som summerar vad företaget är för något och vad det är som gör dem unika [6]. Denna korta summering kan visa sig vara av stor vikt då besökare tenderar att försvinna om webbplatsen inte lyckats inom 10 sekunder att kommunicera vad företaget är till för [10]. För Försäkringskassans webbplats är möjligen detta inte applicerbart då en myndighet inte behöver utmärka sig gentemot konkurrenter på samma sätt. Men webbplatsen bör ändå ge en sammanfattad information till nya besökare om vad Försäkringskassan är till för och vad de erbjuder för tjänster. Det finns dessutom ingen länk på webbplatsen till mer information som beskriver myndigheten Försäkringskassan. Enligt Nielsen är det bra att samla allmän information om företaget, eller i detta fall myndigheten, på ett och samma ställe. Detta underlättar inte bara för de besökare som inte riktigt vet vad Försäkringskassan är för något utan också för press och andra public relations [6]. 8

9 Textanpassning till mediet Besökare på webbplatser läser oftast till en början inte texter ord för ord utan skannar av webbsidan och noterar individuella ord eller meningar. Därför är det viktigt att stödja läsaren genom att markera viktiga nyckelord, använda kortfattade och beskrivande rubriker, dela upp texter och ge delarna meningsfulla underrubriker samt skriva korta texter [17,22,26,30,37]. På Försäkringskassans webbplats används beskrivande huvud- och underrubriker och texten är uppdelad i mindre stycken. Däremot används inte markeringar av nyckelord. Vid författande av webbaserad information rekommenderar Nielsen att texten skrivs enligt principen för en inverterad pyramid [35,37]. Principen bygger på varje webbsidas text först tar upp innehållets viktigaste delar, t ex en slutsats eller ett resultat, för att sedan bli fylla på med det näst viktigaste, etc. Istället för att lägga in så mycket information som möjligt på en webbsida bör man strukturera informationen med hjälp av länkar så att besökaren först kommer till en översikt som länkar till undersidor med mer specifik information. På så sätt kan besökaren själv välja vad den vill läsa mer om istället för att behöva läsa igenom all information [17]. När en text skrivs ska man inte ta för givet att besökaren har kommit till webbsidan via en förbestämd väg. Besökaren kan därför ha missat information som är viktig för att ta till sig informationen på den aktuella webbsidan. Försäkringskassan har försökt att dela upp och kategorisera informationen i mindre delar och strukturerat dessa delar som underrubriker i navigationsmenyerna. Någon länkning mellan de olika, och oftast relaterade, underrubrikerna finns inte på respektive webbsida utan endast i menyn. PDF-dokument Nielsen konstaterar att PDF-dokument bara fyller en funktion och det är att besökaren kan skriva ut dokumentet och kunna läsa det på papper istället för på skärmen [1,11]. PDF-dokument följer oftast inte de riktlinjer som finns för att skriva text för webbsidor. De flesta dokument öppnas dessutom i en applikation som har ett annat navigationssätt för att navigera inom dokumentet än vad en webbläsare har. Det händer också att PDF-dokument kraschar besökarens webbläsar. Dessa problem kan, enligt Nielsen, undvikas genom att inte länka direkt till PDF-dokument utan istället införa så kallade gateways för PDF-dokument [2]. En gateway är en vanlig webbsida som kortfattat sammanfattar PDF-dokumentens innehåll så att besökaren får möjlighet att ta ställning till om innehållet är intressant innan dokumentet öppnas i webbläsaren. På Försäkringskassans webbplats förekommer en stor mängd PDFdokument. Det är bland annat blanketter som kan laddas ner och skrivas ut. Dessa dokument kan oftast öppnas från en webbsida liknande en ovan nämnd gateway. Dock är sättet att öppna PDF-dokument inkonsekvent. Ibland öppnas dokumenten i ramen för textinnehåll, ibland i ett eget fönster. Ett flertal av de informationsbroschyrer som finns för nedladdning finns även som textinnehåll på webbplatsen. 9

10 Tillgång till arkiverad information Enligt Nielsen bör besökarna ges möjlighet till att komma åt information som flyttats från webbplatsens startsida då den många gånger fortfarande kan vara av intresse [6,18,21]. Detta kan ske genom att länka till den plats där informationen hör hemma eller finns arkiverade. Om webbsidorna flyttas rent fysiskt kan det orsaka problem när andra webbplatser länkar till denna webbsida som inte längre finns kvar [18,20,21]. På Försäkringskassans webbplats kan den information som visats i någon av startsidans två kolumner återfinnas på andra ställen, dock inte i ett gemensamt arkiv. 2.4 Utformning A och O i webbdesign är att inte överdriva form eller design av viktiga navigationselement, t ex genom att göra dem grafiskt komplicerade. De kan då oftast förväxlas med reklam och flytta fokus till annan information på webbplatsen [6,18]. Nielsen hävdar att besökare först och främst tittat på innehållet och inte navigationen [15]. Därför kan det vara klokt att inte överbelasta navigationsdelen med länkar till webbplatsens alla sidor. Bilder Då bilder är ett effektivt kommunikationsmedel bör de användas med eftertanke. Använd därför bara meningsfulla bilder, t ex visa bara bilder på personer om de verkligen har med innehållet att göra [6]. Minska också bilderna med avseende på relevans för att göra de så små som möjligt istället för att bara minska bilden procentuellt. Till exempel bör onödiga ytor i bildens periferi ta bort [17,32]. Bilder bör också ges en alternativ förklaring när de inte kan visas av olika anledningar, t ex genom att använda bildattributet Alt. På Försäkringskassans webbplats förekommer bilder på startsidan och på startsidorna för informationsnivå två. Dessa fyller egentligen ingen funktion annan än utsmyckning men är utrustade med förklarande alt-texter. Animerade bilder ska användas mycket sparsamt, då de lätt kan tolkas som eller förväxlas med reklam [19]. På Försäkringskassans webbplats startsida finns två bildanimeringar som fångar uppmärksamheten hos besökaren utan att förmedla särskilt viktig information. Fonter Enligt Nielsen ska besökaren själv kunna ändra teststorleken på webbplatsen [3.4,27,32]. Det är därför inte lämpligt att använda sig av absoluta fontstorlekar i stilmallar. Text i grafik bör också undvikas då storleken på den inte kan göras större. Defaultfonten bör vara tillräckligt stor och dessutom anpassad till målgruppen. För att få bästa möjliga läsbarhet bör färgkontrasten mellan text och bakgrund maximeras. Försäkringskassans webbplats har relativa fontstorlekar på alla webbsidor, även i länkrubrikerna. Det gör att storleken på alla texter kan justeras. Det enda stället som inte har relativa storlekar är texten i de olika rullgardinsmenyerna samt texten i de animerade bilderna. Stilmallar används på hela webbplatsen men är definierade för varje enskild webbsida. Defaultstorleken är relativt liten och motsvarar fontstorlek 2. Konsistens på hela webbplatsen bör eftersträvas även när det gäller användandet av fonter. Nielsen rekommenderar att maximalt två olika typer av fonter används [27]. På Försäkringskassans webbplats används tre olika fonter 10

11 (Arial som default samt Verdana och Times på vissa webbsidor) på ett inkonsekvent sätt, vilket ger webbplatsen ett slarvigt och rörigt intryck. Skärmstorlek Det finns fortfarande en hel del besökare som har en skärmupplösning på 800x600 pixlar. Enligt Nielsen stör sig besökare på att behöva skrolla horisontellt [3]. Vid en skärmupplösning på 800x600 måste besökare på Försäkringskassans webbplats skrolla i horisontell led i de båda navigationsramarna samt i ramen för textinnehåll (delvis beroende på operativsystem). Dagens besökare har mer och mer accepterat att skrolla webbsidor i vertikal led [19,25]. Trots det bör webbsidor utformas för att minimera behovet av att skrolla. Startsidan på Försäkringskassans webbplats har ett stort tomt utrymme under sista textstycket som gör att besökaren känner sig tvungen att skrolla hela webbsidan ner. 11

12 3 Diskussion Försäkringskassan har som myndighet ett stort ansvar för att bistå och hjälpa allmänheten inom sitt myndighetsutövande. En kanal för att sprida information och erbjuda sina tjänster till allmänheten är via den publika webbplatsen. Det ställer stora krav på att webbplatsen är användbar för alla människor oavsett tidigare kunskapsnivå rörande webben eller den domän inom vilken Försäkringskassan bedriver sin verksamhet. I analysen som gjorts av webbplatsen har det framkommit att Försäkringskassan inom vissa områden kommit en bra bit på vägen medan andra områden är eftersatta. Å ena sidan erbjuder webbplatsen tre olika användbara menyer där en är målgruppsanpassad, en annan listar populära ämnesområden och en tredje erbjuder olika servicefunktioner. Å andra sidan är dessa menyer utplacerade på ett sätt som utnyttjar webbplatsens yta på ett mycket ineffektivt sätt. Dessutom fungerar länkarna i funktionsmenyn på ett helt annat sätt än i de övriga två. Bristen på konsekvens i utförandet har kanske den största enskilda förbättringspotentialen. För webbplatsens besökare är det av stor vikt att liknande saker har samma funktion, utseende och beteende på alla webbsidor. Inte minst när det gäller basfunktioner som länkar, navigering och presentation av innehållet. I annat fall minskas användbarheten drastiskt och besökaren kan få svårighet att genomföra sin uppgift. Genom att följa gällande standarder, riktlinjer och konventioner minskas risken att misslyckas. Med enkla medel och ett rejält ordningssinne kan Försäkringskassan nå ända fram. 12

13 4 Referenser Jacob Nielsen, artiklar, 1 PDF: Unfit for Human Consumption ( ) 2 Gateway Pages Prevent PDF Shock ( ) 3 Top Ten Web-Design Mistakes of ( ) 4 Let Users Control Font Size ( ) 5 Reduce Redundancy: Decrease Duplicated Design Decisions ( ) 6 Top Ten Guidelines for Homepage Usability ( ) 7 Usability for Senior Citizens ( ) 8 Deep Linking is Good Linking ( ) 9 Site Map Usability ( ) 10 Tagline Blues: What's the Site About? ( ) 11 Avoid PDF for On-Screen Reading ( ) 12 Search: Visible and Simple ( ) 13 Drop-Down Menus: Use Sparingly ( ) 14 Eyetracking Study of Web Readers ( ) 15 Is Navigation Useful? ( ) 16 When Bad Design Elements Become the Standard ( ) 17 Ten Good Deeds in Web Design ( ) 18 The Top Ten New Mistakes of Web Design ( ) 19 "Top Ten Mistakes" Revisited Three Years Later ( ) 20 URL as UI ( ) 21 Web Pages Must Live Forever ( ) 22 Microcontent: How to Write Headlines, Page Titles, and Subject Lines ( ) 23 Fighting Linkrot ( ) 24 Using Link Titles to Help Users Predict Where They Are Going ( ) 25 Changes in Web Usability Since ( ) 26 How Users Read on the Web ( ) 13

14 27 Effective Use of Style Sheets ( ) 28 Search and You May Find ( ) 29 The Difference Between Web Design and GUI Design ( ) 30 Be Succinct! (Writing for the Web) ( ) 31 Why Frames Suck (Most of the Time) ( ) 32 Marginalia of Web Design ( ) 33 Accessible Design for Users With Disabilities ( ) 34 International Web Usability ( ) 35 Inverted Pyramids in Cyberspace ( ) 36 Top Ten Mistakes in Web Design ( ) 37 Concise, SCANNABLE, and Objective: How to Write for the Web ( ) 38 Ten Usability Heuristics ( ) Sus Lundgren, föreläsningsanteckningar 39 Webbdesign I: Att tänka på 40 Webbdesign II: Crash course 14