Kvalitetsredovisning läsåret 2011/12

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2011/12 Faxgärdets förskola, Näldenskolan och Holkens fritidshem

2 Utges av Krokoms kommun

3 Förord Denna kvalitetsredovisning berör verksamheterna Näldenskolan, Holkens fritidshem samt Faxgärdets förskola samtliga belägna i Nälden. Redovisningen visar ett urval av allt det som har gjorts under året och presenterar det som har varit i fokus under verksamhetsåret. Detta ligger också till grund för mål för verksamhetsåret 2012/13. Tomas Sjövall, rektor tillika förskolechef.

4

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Presentation av området Barn/elev/personal underlag Uppföljning av föregående år Barn och utbildningsnämndens prioriterade målområden Utveckling av kvalitetsarbetet Förskola Grundskola Fritidshemmen Skapa en hälsofrämjande skola Förskola Förskoleklass, Grundskola och fritidshem Vårt eget utvecklingsarbete Förskola Förskoleklass...Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.3 Grundskolan Läraravtalet BÖRJA HÄR 26/ Fritidshemmen av nationella mål Nationella prov årskurs Nationella prov årskurs Simkunnighet i årskurs Ogiltig frånvaro Plan mot kränkande behandling och diskriminering...22

6

7 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning är indelad i ett antal olika underrubriker som ska beskriva och analysera den verksamhet som Änge barn- och utbildning har bedrivit för barn mellan ett och tolv år i Nälden. Den är sammanställd av rektor/förskolechef och riktar sig till både myndigheter och enskilda personer. 1.1 Bakgrund Samtliga arbetslag ansvarar för att, var för sig och utifrån sina respektive styrdokument och utvärderingar, välja ut vilka områden de ska prioritera under det kommande verksamhetsåret. Det här arbetet görs antingen i samband med utvärderingar på våren eller i samband med uppstarten i augusti. En del prioriterade mål är av relativt kortsiktig karaktär och utvärderas löpande under året, andra löper under hela verksamhetsåret och utvärderas först under maj/juni. Alla använder de mallar som ingår i kommunens kvalitetsmodell vilket också innebär att de i samband med utvärderingen planerar nya åtgärder om målet inte är uppfyllt, dessa åtgärder blir i sin tur nya prioriterade mål. Samtliga arbetslag skickar sina underlag till rektor som sammanställer och analyserar de underlag som kommit in i form av utvärderingar och statistik. Utifrån de övergripande målen på området sammanställs materialet i kommunens mall för kvalitetsredovisning. 1.2 Syfte Kvalitetsredovisningen syftar till att ge föräldrar, personal och andra intresserade en inblick i den verksamhet som vi bedrivit under det gångna verksamhetsåret. Framtagandet av den här slutprodukten fyller dessutom en viktig funktion beträffande pedagogers och rektorers möjlighet att betrakta och analysera sina insatser i syfte att ständigt förbättra verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. 7

8 2 Presentation av området 2.1 Barn/elev/personal underlag I Nälden har verksamheten omfattat barn mellan 1-12 år. På Faxgärdets förskola fanns det per den 31/10 83 barn (84 året före) i förskolan fördelat på 5 avdelningar. På Holkens fritidshem var det 73 barn (63 föregående år) inskrivna på fritids fördelat på 5 avdelningar. Näldenskolan hade 138 elever varav 28 i Förskoleklass (mätdatum 31/5 2012). Föregående läsår (31/5 2010) hade Näldenskolan totalt 120 elever. För Faxgärdets del kan det vara värt att notera att ett annat mätdatum, till exempel 31/ ger att det var 90 barn inskrivna. I alla verksamheter är det alltså en volymökning. Den barnomsorgskö som uppstår under året är som störst inför höstterminens start, det vill säga augusti/september. Sedan fylls det på igen med önskemål om placeringar inför januari/februari. Precis som föregående har inte alla önskemål om placering på Faxgärdets förskola kunnat tillgodoses och dessa barn har då hänvisats till Droppens förskola i Ytterån. Personalläget har varierat något under året. Tre förskollärare har anställt under året varav en har gått från att vara anställd som barnskötare men gått förskollärarutbildningen. Av dessa tre går två introduktionsår med utsedda handledare. Rektor leder introduktionsåret har haft regelbundna avstämningar. Handledarna och den som går introduktionsåret har avsatt vardera 4 timmar per vecka. Handledarna får också ett lönepåslag på SEK. Höstterminen 2011 fanns det på förskolan i Nälden totalt 15,87 heltidstjänster fördelade på 19 personer. Genomsnittet under budgetåret 2011 var 16,48 heltidstjänster. Av dessa har 9 personer (HT, under VT är det 11 personer) pedagogisk högskole- och universitetsutbildning (det vill säga förskollärar- fritidspedagog- lärarexamen). Det innebär att vi närmar oss kommunens mål med 2 förskollärare och 1 barnskötare på varje avdelning. På Holkens fritidshem har det jobbat 3 behöriga fritidspedagoger samt cirka 1,5 obehörig var det i genomsnitt 4,21 tjänst på Holken. På Näldenskolan skolan fanns det 16 personer anställda fördelade på 11,7 heltidstjänster, inklusive förskoleklass, SvA, särskoleintegrering och särskild resurs (höstterminen 2011). Tjänsterna är fördelade på ett antal olika yrkeskategorier, exempelvis specialpedagog 1,0 tjänst, 1,2 förskollärare, slöjdlärare samt SvA 0,25. Det innebär 8,5 heltidstjänst per 100 elever. Till detta kommer 1,4 elevassistenttjänst (räknas dessa in blir det 9,5). Räknas enbart grundresursen blir det 6,8 heltidstjänst per 100 elever. Behörigheten bland grundskolans pedagoger är 100 % förutom under vårterminen då Näldenskolan saknade behörig syslöjdslärare. I Nälden har en rektor/förskolechef sin arbetsplats samt en administratör på 0,75 %. Organisatoriskt tillhör verksamheterna i Nälden Änge barn- och utbildning. 8

9 3 Uppföljning av föregående år Föregående verksamhetsår präglades av en skolsammanslagningsprocess i NäldenAlsen BoU. Inför verksamhetsåret 2011/12 genomfördes en organisationsförändring vilket innebar att Näldenskolan, Faxgärdets förskola och Holkens fritidshem gick in i Änge BoU. Fokus i kvalitetsarbetet har legat på att förstärka rutinerna, det vill säga de regelbundna avstämningarna, vilket var en brist i förra årets kvalitetsredovisning. Effekterna av den förändrade organisationen och rektorsbyte har varit att många av processerna har återerövrats, förändrats eller avslutats. Exempel på detta kommer nedan i kvalitetsredovisningen. 9

10 4 Barn och utbildningsnämndens prioriterade målområden Barn- och utbildningsnämnden prioriterar två utvecklingsområden för perioden Dessa områden kan synas som delar i det som visionen uttrycker. Utveckla kvalitetsarbetet så att det blir ett levande redskap för hela organisationen. 4.1 Utveckling av kvalitetsarbetet Förskola Organisera systematiska avstämningsmöten för respektive avdelning på Faxgärdets förskola för att förbättra uppföljningen och utveckla verksamheten. Planerade handlingar Verksamhetsåret inleds med en uppstartsdag i augusti med förutsättningarna för kommande terminer. Denna dag är till för att respektive avdelning ska skriva mål för året och grovplanera aktiviteter för att arbeta mot målet. Uppföljningsmöten för varje avdelning. Minst fyra gånger per verksamhetsår ska varje avdelning få ett uppföljningsmöte med förskolechefen. Dessa möten syftar till att stämma av målarbetet och eventuella justera planeringar så att aktiviteterna bidrar till måluppfyllelse. Under höstterminen övergick Faxgärdet från utvecklingsgruppsmöten till avdelningsavstämningar. Varje avdelning har under vårterminen fått två avstämningsmöten. Samtalet har letts av förskolechefen och denne har också fört minnesanteckningar. Samtalet har styrts mer eller mindre men har byggt på de frågeställningar som respektive avdelning har fört med sig. - et har delvis uppnåtts Analys Samtalen tenderar att glida iväg från själva målbilden som personalen har tagit fram. Det ska vara bättre fokus på målskrivningarna (och därmed också uppföljningarna) för att tydliggöra för samtliga hur samtalet ska leda till en förbättrad verksamhet. Samtalsledaren bör heller inte vara den som antecknar utan dessa roller bör särskiljas. Sammanfattningsvis bör alltså samtalen på avstämningsmötena struktureras mer. De Ska bygga på någon mer tydligt definierad samtalsmodell som återkommer varje gång. 10

11 Förslagsvis tas det fram ett frågebatteri som kompletteras med en systematisk samtalsmodell. Fortsatta åtgärder Förskolechefen tar fram ett förslag på samtalsmodell och/eller frågebatteri. Detta presenteras på en uppstartsdag kommande verksamhetsår och arbetslagen ges möjlighet att komma med synpunkter Grundskola Grundskolans kvalitetsarbete sker på avtalstiden, studiedagar samt på avsatt Olweustid. Det är svårt att separera händelserna ur ett kvalitetsperspektiv därför redovisas arbetet under rubriken Grundskola Läraravtal Fritidshemmen Implementera LGR 11, kapitel 1 och 2 och utveckla pedagogernas förmåga att utgå från läroplanen i sitt arbete. Planerade handlingar Implementeringsträffar med pedagogerna på fritids och specialpedagog. Genomläsning av kapitel 1 och 2 samt reflekterande samtal. Analys av verksamheten samt planering av aktiviteter utifrån nya läroplanen. Det behövs fler regelbundna möten där pedagogerna redan från start på verksamhetsåret har ett tydligt mål med mötena och att det finns tydliga uppföljningar och utvärderingar. Det implementeringsarbete som är genomfört har upplevts som positivt och har haft betydelse för förståelsen av uppdraget. - et har delvis uppnåtts Analys Det är viktigt att rektor och specialpedagog avsätter tid för fritidsverksamheten och därigenom markerar både internt och externt att verksamheten är viktig. I de yngre åldrarna är fritids en stor del av den pedagogiska verksamheten som eleverna möter varje dag. Den har också en stor betydelse för elevernas trivsel på skolan som helhet. Det måste ställas tydliga krav på att målskrivningar finns utifrån styrdokumenten och att dessa följs upp och utvärderas. Detta måste också kopplas till schemaläggningen och arbetet i och med skolan. 11

12 Fortsatta åtgärder Under verksamhetsåret 2012/13 kommer rektor och specialpedagog att lägga en agenda terminsvis där utvecklingsarbetet kommer att tydliggöras. Särskild vikt kommer att läggas vid planering av styrda aktiviteter som utgår från styrdokumenten, elevernas behov samt önskemål. Schemaläggningen är en viktig del för ett bra resultat. 4.2 Skapa en hälsofrämjande skola Förskola På förskolechefsnivå har det inte funnits ett tydligt mål att arbeta med hälsofrämjande förskola. En del av avdelningarna har som ett eget målarbete definierat att barnen ska kunna fungera i grupp och hantera konflikter. Kamratrelationer och att lära socialt samspel är viktiga bitar i förskolans arbete. Planerade handlingar Det finns inga planerade handlingar på förskolechefsnivå. Pedagogerna anger att ett i förväg planerat och genomfört tema med ett antal aktiviteter ger grupperna bättre förutsättningar att fungera tillsammans. Det reflekterande samtalet där barnen får möjlighet att utveckla positiva egenskaper och pedagogerna får tillfälle att dokumentera utvecklingen ger resultat. Sammanfattningsvis upplever pedagogerna att barnens tänkande och föreställningsvärld utmanas och förstärks i samtalet där pedagogerna kan ställa rätt frågor. - et har delvis uppnåtts Analys Kopplingen till föregående års arbete har delvis gått förlorad. I förra årets kvalitetsredovisning definierades ett arbete som handlade om barns lärande och de processer som Leif Strandberg pekade ut som centrala. Det har det inte skett i år. På kommungemensam basis har Eva Wiklund Dahl lagt en grund för att pedagogerna ska kunna utveckla sin förmåga att sätta ord på lärandet. I det arbetet finns såklart socialt samspel, till exempel hur pedagogerna bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att fungera i grupp, men också den gemensamma reflektionen både för barn och vuxna. Fortsatta åtgärder Utmaningen blir framledes att utveckla den systematiska reflektionen i lärandeprocessen, det vill säga fortsätta ställa utmanande frågor i och kring verksamheten. 12

13 4.2.2 Förskoleklass, Grundskola och fritidshem I skola och fritids är det hälsofrämjande målet kopplat till arbetet med Olweusmodellen. I likabehandlingsplanen finns också definierade mål. Verksamhetsåret fokuserade Olweusarbetet på att alla eleverna ska våga berätta för en vuxen att de är utsatta för kränkande behandling/mobbning. Planerade handlingar Olweusarbetet har en egen kvalitetssäkrande modell. Den innehåller en rad planerade aktiviteter och dokumentationstillfällen. Basen i arbetet är klassmöten som varje klass/grupp ska genomföra varannan vecka. En viktig del är också skolgårdskartläggningen som genomförs varje läsår. Pedagogerna träffas regelbundet på träffar som leds av specialpedagog. Under vårterminen genomförde samtliga elever från årskurs 3 till 6 en enkät vars resultat redovisas sent i maj. et i den enkäten ligger till grund för målskrivningarna i likabehandlingsplanen. Olweusenkäten visar återigen goda resultat för Näldenskolan. Eleverna upplever att de trivs och är trygga i skolmiljön vilket är en kvalitetssäkring i arbetsmiljön. Något barn anger att det är mobbat, det är känt av vuxna och har hanteras enligt gängse rutiner. Ett enstaka barn anger att det inte vågat berätta för en vuxen vilket Näldenskolan tidigare haft som mål att inte ha. Det är alltså fokus inför kommande verksamhetsår. I förra kvalitetsredovisningen sågs det som en brist att det saknades ett tydligt genusperspektiv och det arbetet har påbörjats under läsåret. Det beskrivs mer utförligt under rubriken Grundskolan Läraravtalet. - et har uppnåtts Analys Olweusarbetet skapar en tydlig struktur att luta sig mot vad gäller kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Ett problem är dock att Olweus definition av mobbing börjar bli lite omodern då till exempel Skolverket och Skolinspektionen diskuterar mer i termer av kränkande behandling. Begreppen blir många och har en något skiftande innebörd. Fokus i lagstiftningen och de riktlinjer som finns i styrdokumenten ligger på diskriminering och kränkande behandling. Pedagogerna har under läsåret haft att hantera en kraftig volymökning på skolan. Från starten på höstterminen till maj månad har Näldenskolan växt från 126 till 138 barn vilket är en nästan 10 % tillväxt. Vissa klasser har inte alls påverkats medan andra har fått ett större tillskott. Det påverkar såklart samspelet i grupperna och i det perspektivet är resultatet mycket gott. Fortsatta åtgärder Något enstaka barn anger att det inte vågat berätta för en vuxen vilket Näldenskolan tidigare haft som mål att inte ha. Det är alltså fokus inför kommande verksamhetsår. 13

14 Näldenskolan kommer att fortsätta växa de tre kommande läsåren vilket gör att det blir oerhört viktigt att vidareutveckla den goda andan på Näldenskolan som ligger till grund för den trygghet som barnen upplever. 14

15 5 Vårt eget utvecklingsarbete 5.1 Förskola Utveckla det gemensamma språket och förståelsen i matematik. Planerade handlingar Regelbundna träffar i matematikcirkel utifrån NCM:s studiematerial. Eftersom studiecirkeln inte är avslutad så går det inte att utvärdera målet men vi kan konstatera redan nu att pedagogerna uttrycker att de har en högre förståelse i matematik. Pedagogerna organiserar uppgifter för matematik på ett annat sätt idag. - et har delvis uppnåtts Analys Det är viktigt att studiecirkelledaren kan delta i samtalet. Gruppen som genomför studiecirkeln kan alltså inte vara för stor för att diskussionerna på träffarna ska bli utvecklande för alla deltagare. Alla deltagare borde föra loggbok över sina reflektioner i och mellan träffarna. Det kan bli ett verktyg på lång sikt för pedagogen. Fortsatta åtgärder Studiecirkeln fortsätter enligt den uppgjorda planeringen. 15

16 5.2 Grundskolan Läraravtalet et i avtalsarbetet är att utveckla de pedagogiska planeringarna samt att tillsammans med eleverna skapa goda lärmiljöer. Planerade handlingar Själva avtalstexten formulerades under året inför tecknandet av läraravtalet. I arbetet med detta beskrevs behovet för arbetslagen. Nulägesbeskrivningen tydliggjorde att det var nödvändigt att utveckla de pedagogiska planeringarna. Utifrån en läroplans (eller pedagogisk) teoretisk anknytning påpekades den metakognitiva processen. I LGR 11 är det tydligt att varje elev ska ha en klar bild av sin egen lärprocess och då är det metakognitiva perspektivet nödvändigt. I LGR 11 är den socialkonstruktivistiska kunskapssynen grundläggande och detta blir en metod att öva upp elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar för sina studier och arbetsmiljö. Handlingarna har fokuserat på att fördjupa sig i arbetet med pedagogiska planeringar genom arbetslagsdiskussioner, analyser v pedagogiska planeringar på skolnivå, jobbat med olika examinationsformer, genusanalyser samt analys av kursplanerna. Det har blivit en ökad och bättre samsyn kring LGR 11 i arbetslaget. Det har varit positivt för att utveckla ett gemensamt yrkesspråk. Då Näldenskolan samtidigt ingått i ett genusprojekt är det tydligt att arbetslagen har förstärkt förmågan att ställa frågor ur genusperspektiv. De pedagogiska planeringarna har blivit ett tydligare redskap, både vad avser genomförande och utvärdering av verksamheten. Där de pedagogiska planeringarna används har elevernas delaktighet ökat och tydligheten har också förbättrat elevernas trygghet. Pedagogerna har ett mer varierat bedömningsunderlag när arbetsområdet är avklarat. - et har uppnåtts Analys I förhållande till den avtalstext som skrevs har vissa avsteg gjorts, till exempel fokuseringen på NO. Arbetet har också skett mer skolgemensamt än arbetslagsvis vilket ju i sig inte behöver vara negativt. Onekligen har avtalstiden varit mycket positiv för arbetet på skolan. Den gemensamma tiden har varit en god investering i utvecklingen av en gemensam syn på de problemområden som beskrivits ovan. Onekligen är det positivt för det gemensamma yrkesspråket vilket ju inom forskningen beskrivs som centralt för den professionella läraren. Fortsatta åtgärder Fortsatt arbete i avtalstiden 5.3 Fritidshemmen Implementera LGR

17 Planerade handlingar Genomgång och läsning av kapitel 1 och 2, LGR 11. Diskussioner i arbetslag och planering av verksamhet utifrån nya läroplanen. Genomläsning och diskussioner kring kapitel 1 och 2 är genomfört. Planering av verksamhet utifrån den nya läroplanen är delvis genomförd. - et har delvis uppnåtts Analys Fortsatt arbete med arbetslagsutveckling. Gruppens behov ska vara underlag för planerad pedagogisk verksamhet. Den vuxne ska med hänsyn till barnens intresse och behov planera verksamheten. Delvis har verksamheten varit styrd utifrån konceptet fri lek vilket i vissa grupperingar inte fungerar. Arbetslaget behöver en tydligare uppdragsfokusering utifrån styrdokumenten samt analys av fritidsgruppen. Arbetslaget behöver stöd och vägledning i detta arbete. Fortsatta åtgärder Regelbundna arbetslagsmöten under verksamhetsåret tillsammans med rektor och specialpedagog ska ge bättre förutsättningar för arbetslaget att sätta upp mål för verksamheten och att dessa mål nås. 17

18 6 av nationella mål 6.1 Nationella prov årskurs 3 Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik. Tabell 1: Totalt antal elever i åk 3 vårterminen 2012 Antal elever i åk 3 vårterminen 2011 Flickor Pojkar Totalt Diagram 2: Andel elever som uppnår kravnivån på de olika delproven i svenska i åk 3 vt 2012 Delprov A Muntlig uppgift" Delprov B "Läsuppgift, skönlitteratur" Delprov C "Läsuppgift, faktalitteratur" Delprov D "Högläsning" Delprov E "E levens textsamtal, berättande text" Delprov F "S krivuppgift, berättande text" Totalt Pojkar Flickor Delprov G "S tavning, interpunktion" Delprov H "S krivuppgift, fakta text" Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska årskurs 3 vårterminen Diagram 2: Andel elever som uppnår kravnivån på de olika delproven i matematik åk 3 vt 2012 Delprov A "Geometriska objekt, lägesord, mätning av längd" Delprov B "Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning" Delprov C "Räknesättens egenskaper, samband och användning" Delprov D "Mönster, proportionella samband, huvudräkning" Delprov E "Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion" Totalt Pojkar Flickor Delprov F "Enkla bråk, huvudräkning" Delprov G "Geometriska objekt, taluppfattning"

19 Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik årskurs 3 vårterminen et har inte uppnåtts Analys På något enstaka delprov i matematik kan resultatet vara sämre än förväntat men rättningsinstruktioner har enligt pedagogen varit snäva i förhållande till uppgiftens utförande. Återstår att se om fler har gjort samma reflektion. Inget annat av de prov som är genomförda väcker förvåning då de enskilda elevernas svårigheter är kända sedan tidigare. Hur har elevernas kunskaper påverkats av tidig matematik och läs- och skrivinlärning? Åtgärder Analys i F-3 arbetslagen för tidiga åtgärder och insatser kring elever som riskerar att inte nå målen. Mer systematiska analyser av åtgärdsprogram, anmälningar enligt skollagen kap 3 (elever som riskerar att inte nå målen) och tydligare återkoppling till arbetslagen kring insatta åtgärder behöver göras. Det gäller även analys av undervisningsstrategier i F Nationella prov årskurs 6 Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska. Tabell 2: Totalt antal elever i åk 6 vårterminen 2012 Antal elever i åk 6 vårterminen 2011 Flickor Pojkar Totalt Andel elever som uppnår kravnivån på de olika delproven i svenska åk 6 vt 2012 Delprov A "Muntligt prov, samtal och redogörelse" Delprov BC "Läsförståelse, B berättande text, C sakprosa" Delprov D "S krivuppgift, berättande" Delprov E "S krivuppgift, argumenterande" Totalt Pojkar Flickor

20 Diagram 3. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska årskurs 6 vårterminen Andel elever som uppnår kravnivån på de olika delproven i matematik i åk 6 vt 2012 Delprov A Muntligt prov i grupp" Delprov B "Uppgifter samlade kring ett tema" Delprov C "Inget namn" Delprov D "Uppgifter samlade kring ett tema med miniräknare" Totalt Pojkar Flickor Diagram 4. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik årskurs 6 vårterminen Delprov A Muntlig interaktion/produktion" Delprov B "Receptiv förmåga, B 1:Läsa, förstå, B 2: Lyssna, förstå" Svenska (procent) Totalt Svenska (procent) Pojkar Svenska (procent) Flickor Delprov C "Skriftlig produktion" 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 Diagram 5. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i engelska, årskurs 6 vårterminen et har delvis uppnåtts Analys Som helhet är det såklart ett mycket gott resultat. En elev som misslyckas på ett delprov är totalt sett väldigt bra. sättningen är dock att alla elever ska lyckas på alla prov. Det är viktigt att framgångsfaktorer som lett till det goda resultatet lyfts i arbetslaget och bibehålls som en grund för kommande årskurser. Åtgärder 20

21 6.3 Simkunnighet i årskurs 6 Alla elever ska kunna simma. Tabell 3. Simkunnighet i årskurs 6 läsåret 2011/12 Simkunnighet i åk 6 läsåret 2011/12 Antal elever Andel (%) elever som uppnår målet totalt flickor pojkar et har uppnåtts 6.4 Ogiltig frånvaro Ingen ogiltig frånvaro. Då vi övergått till Infomentor som rapporteringssystem hoppas vi att vi kan samla statistisk om enskilda elever över tid på ett mer systematiskt sätt. Summeringen visar antalet dagar som elever varit frånvarande. Måttet på 100 % närvaror utgår från 178 skoldagar. För Näldenskolans elever handlar det om 27 dagar med icke godkänd frånvaro på 138 elever. Det ger totalt skoldagar som ska genomföras på ett läsår. 28 dagars icke godkänd frånvaro ger 1 promilles ogiltig frånvaro. Antal elever med ogiltig frånvaro är 7 av 138. Det är också så att 6 av 7 elever med någon dags ogiltig frånvaro är pojkar. Tabell 7. Andel (%) ogiltig frånvaro för elever läsåret 2011/2012 Ogiltig frånvaro 2011/2012 Total andel (%) elever 5 % Andel (%) flickor 14 % Andel (%) pojkar 86 % - et har uppnåtts 21

22 Analys Vi kan konstatera att den ogiltiga frånvaron är i princip obefintlig på Näldenskolan. Däremot finns det anmäld frånvaro som kan vara intressant att titta på. Infomentor ger ett bra verktyg på rektorsnivå för att sammanställa statistik och fånga upp enskilda elever. Totalt hade Näldenskolan 667 dagar med anmäld frånvaro fördelat på 90 barn. Åtgärder Fortsatta uppföljningar med enskilda lärare, arbetslag, på EHT samt med berörda familjer. 6.5 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Huvudmålet är: Alla ska trivas på Näldenskolan Alla barn/elever, personal och föräldrar ska i samtal och/eller enkäter svara att de i vår verksamhet känner sig trygga. Alla barn/elever personal och föräldrar ska i samtal och/eller enkäter svara att de i vår verksamhet möter respekt. Alla barn ska våga säga till en vuxen när något händer eller om någon blir utsatt för mobbning. Fler ska våga säga ifrån, när någon annan blir utsatt för negativa handlingar. Under året har utvärderingar av verksamheten skett löpande på AE konferenser där det bland annat diskuterats närvaron av vuxna bland eleverna. Det har bland annat gällt rastvakter, närvaro vid frukostservering med mera. Det har funnits utrymme för lugn och ro och växande elevgrupper har gått att hantera på ett bra sätt. Aktiviteter av varierande slag har haft fokus på att elevernas trivsel och trygghet ska bibehållas. Gemensamma, skolövergripande händelser har genomförts under året och bidragit till en ökad gemenskap. Exempel på detta är musikkaféer och kulturprojekt. - et har uppnåtts Analys Näldenskolans storlek, både totalt och gruppsammansättningar har varit gynnsamma för att kunna ha ett fungerande arbete mot diskriminering och kränkningar. Pedagogerna har tidigare år fått möjlighet att utveckla ett gemensamt språk kring dessa frågor och det finns en tydlig struktur som alla känner till. När nya elever kommer till skolan kommer de snabbt in i Näldenskolans sätt att tänka och de kan snabbt få vara med och bidra till att det är en bra stämning. Genom faddergrupper och gemensamma aktiviteter blir alla gemensamt ansvariga för att det ska vara bra. 22

23 Åtgärder Näldenskolan kommer att öka kraftigt i elevantal de kommande två åren. Utmaningen blir att bibehålla den goda stämningen och arbetet. Strukturerna måste bibehållas samtidigt som hanteringen av volymerna måste fungera. 23