Brage fritidshem. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Transkript

1 Brage fritidshem rev Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Planens omfattning Planen är aktuell för fritidshemmet. Planens giltighetstid Augusti september 2017 Ansvarig Rektor är ansvarig för att planen upprättas, förankras, utvärderas och revideras. Innehåll Inledning Vision Vad säger lagen Definitioner Främjande arbete Våra trivselregler Förebyggande arbete Delaktighet Utvärdering Kartläggningsmetoder Rutiner för akuta situationer Utvärdering av aktiviteter lå 15/16 Satsningar läsåret 2016/2017 Bilagor: 1. Kartläggning 2. Checklista trygghetsvandring skolgården 3. Checklista trygghetsvandring inomhus 4. Dokumentation - Vad har hänt? (elev) 5. Dokumentation - Vad har hänt? (personal) 1

2 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan (2006:67) säger att den som ansvarar för en verksamhet som regleras i skollagen ska arbeta aktivt för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Bland annat ska en plan för likabehandling upprättas. Rektor ska utreda trakasserier och annan kränkande behandling och göra allt som rimligen kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Brages Plan mot diskriminering och kränkande behandling är också en beskrivning av vårt antimobbningsarbete. Vision Brage fritidshem ska vara en arbetsplats där alla,elever och personal, känner sig trygga och där ingen blir utsatt för någon form av mobbning, kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Det är allas ansvar att se till att elever och personal inte utsätts för kränkande behandling. Alla måste reagera på oönskat beteende och följa upp att det inte sker igen. Det skapar trygghet hos eleverna att vi vuxna agerar när vi ser något fel. Vi ska visa alla respekt och ta hänsyn till varandra, på fritids samt på väg till och från verksamheten. Det innebär inga rasistiska eller diskriminerande kommentarer. Skolan ska karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan elever och personal, vilka är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Vad säger lagen? Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras i Skollagen kap 6 och Diskrimineringslagen samt LGR11. Skollagen (2010:800) kap 6 (Åtgärder mot kränkande behandling) beskriver vikten av att skolan arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Det ska genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Elev och vårdnadshavare kan anmäla till BEO (Barn Och Elevombudet) om de känner sig missnöjda med skolans agerande. Diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) bygger på 8 grunder av diskriminering: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder bristande tillgänglighet ( Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. I LGR11 2:1 står att fritids aktivt ska motverka tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling av individer eller grupper. Det är fritids uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 2

3 Definitioner Diskriminering Innebär att du blir sämre behandlad än någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund (se ovan) Observera att det är bara personalen som kan diskriminera. Barn/ elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Trakasserier Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är du som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd. Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns/elevs värdighet. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (t ex spark, knuff, slag) Verbal (t ex öknamn, hot, bli kallad skällsord) Psykosocial (t ex bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) Text och bild (t ex klotter, brev, mail, sms/mms, fotografi, Facebook) Upprepad kränkande behandling beskrivs som mobbning. Mobbning Olweus definition av mobbning: Negativa/aggressiva handlingar det kan t ex vara att man blir slagen, sparkad på, att man inte får vara med, att man blir fråntagen saker, att någon kallar en för öknamn eller sprider rykten som inte är sanna. Upprepade över tid om någon är elak vid ett tillfälle räknas det inte som mobbning. Det är då oftast en konflikt. Undantag om det är en grov och allvarlig händelse Obalans i styrkeförhållandet det innebär att den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Det kan handla om att personen är svagare fysiskt, att det är flera personer som är elaka eller att den som mobbar är en person med högre status t ex genom att han/hon är mer populär eller äldre. Främjande arbete Grunden för främjande av likabehandling ligger i vår värdegrund och vår syn på barnet/eleven. Brage fritids arbete ska utgå från att: Varje barn/elev är unikt och ska mötas och bemötas utifrån det. Vi ser olikheter som en styrka och självklarhet. 0/edit För att främja detta görs följande: - ett pedagogiskt synsätt som bejakar att våga göra/säga fel - återkommande Olweusmöten med värdegrundsinnehåll/utanförskap, ny i 3

4 klassen/gruppen, känslan av att vara annorlunda, dilemman, våga ta ställning och argumentera, säga nej - coachande elevsamtal - hälsosamtal med skolsköterska/samtal med kurator - kontakt med omvärlden via tex e- twinning eller liknande - alla ska kunna delta i alla aktiviteter - äldre elever håller i aktiviteter för yngre elever - rastvärdar - taxivärdar - små undervisningsgrupper - hög vuxentäthet - ljudabsorbenter i alla klassrum - bildstöd - TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) - skärmar Våra trivselregler Ta hänsyn till varandra Vi ska använda ett vårdat språk Alla har rätt att uttrycka sig på sitt sätt så länge det inte är diskriminerande/kränkande Mobiler ska användas i undervisningssyfte Förebyggande arbete Brage fritids jobbar efter Olweus åtgärdsprogram för att långsiktigt reducera och förebygga mobbning. Alla barn/elever känner till de klassregler som ligger till grund för arbetet: 1. Vi ska inte mobba andra 2. Vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade 3. Vi ska vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma 4. Om vi vet att någon elev blir mobbad, ska vi tala om det för någon vuxen på fritids och för de där hemma Vi har regelbundna möten med fokus på värdegrundsfrågor och likabehandling. Innehållet på dessa möten styrs av elevernas ålder och gruppens behov. Ibland har en grupp fler möten då behov finns. Vanligt är att mötena innehåller rollspel, film, diskussionsfrågor, samarbetsövningar, värderingsövningar och gruppstärkande aktiviteter. Vi har utbildade samtalsledare som leder samtalsgrupper med personal 5 gånger/läsår. På fritids finns rastansvariga som täcker områden både inne och ute och har som uppgift att observera, förebygga och ingripa vid behov. Kompetensutvecklingsinsatser för personalen i form av handledning och kunskaper om tilläggsdiagnoser. 4

5 Delaktighet Vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla och är allas ansvar. Elev, vårdnadshavare och personal ska vara införstådda i innehållet och eleverna ska vara delaktiga i planens alla faser, upprättande-utvärdering-analys-revidering. Planen publiceras på vår hemsida. Eleverna diskuterar planen på klassråd,elevråd och på fritids. Den ska vara levande i vardagen och finnas tillgänglig i klassrummenoch på fritids Planen diskuteras på föräldramöten och föräldraråd. Brages personal diskuterar planen på APT i början på varje läsår och följer upp arbetet i respektive arbetslag med jämna mellanrum, minst en gång per termin. Skolledning och Utvecklingsgrupp följer upp och diskuterar planen i början och i slutet av varje termin. Utvärdering fritidsgrupp klassråd elevråd föräldraråd arbetslagen skolledning och utvecklingsgrupp november och maj oktober och maj men också fortlöpande i vardagen november och maj maj minst en gång/termin december och juni Kartläggningsmetoder Trygghetsvandring i oktober för fritidselever, blankett bilaga 2 och 3 Trivselenkät för fritids görs en gång per termin Rutiner för akuta situationer Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personal elev 1. Elev eller vårdnadshavare som får kännedom om att elev blivit utsatt för diskriminering, kränkning eller trakasseri kontaktar rektor. 2. Personal som får kännedom om att en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker 5

6 elev skall ingripa och är skyldig att anmäla händelsen till rektor. 3. Rektor startar en utredning som dokumenteras: Samtal med eleven för att få beskrivning av vad som har hänt. Samtal med den vuxne för att få dennes beskrivning av vad som har hänt. 4. Rektor kontaktar skyndsamt vårdnadshavare och beskriver vad som framkommit samt kallar vid behov vårdnadshavare till möte på skolan. 5. Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen, som skyndsamt utreder omständigheterna. Elev elev Händelser dokumenteras på blanketten Vad har hänt. Bilaga 4 Händelser dokumenteras på blanketten Vad har hänt. Bilaga 5 Misstanke om mobbning Vid misstanke om mobbning ska detta dokumenteras av den som uppmärksammat eventuell mobbning eller blivit kontaktad av förälder eller elev som har misstanke om mobbning. Berörd mentor och biträdande rektor ska omedelbart informeras. Tillsammans tas beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Exempel på åtgärder som kan användas på skolan vid misstanke om mobbning: Observationer av olika situationer under skoldagen som dokumenteras. Arbetslaget hjälps åt och alla måste vara observanta. Kontrollera om det finns episoder dokumenterade tidigare ( Vad har hänt bilaga 4) Mentor samtalar med vårdnadshavare om de märkt något därhemma Gör en trivselenkät i klassen. Be om stöd från skolsköterska och/eller kurator. Om bedömningen görs att det är mobbning ska planen för detta följas: Åtgärder vid mobbning, avser fritids Olweusgruppen består av: Dhara Patnaik Norin Joanna Ringqvist Jessica Ahlgren Nurmio, föräldraledig ht -16 Marie Johansson Bakgrund: Du får reda på att en elev är utsatt av någon/några andra elever. Det kan vara information som kommer från eleven själv, förälder, annan elev, kollega.. Informationen kan komma muntligt direkt, via mail, telefon, brev. 1: Ta kontakt med någon ur Olweusgruppen och förklara vad du hört/sett utan att göra en egen bedömning. 6

7 2: Den ur Olweusgruppen som fått informationen om misstänkt mobbning eller mobbning kontaktar elevens mentor och berättar om läget. 3: Mentor och medlem ur Olweusgruppen tar genast samtal med den utsatta. Ingen förberedelse av elev eller vårdnadshavare innan samtalet. En håller i samtalet och den andra för anteckningar i denna blankett som ligger i mappen Allvarssamtal : wblwteul42thrktmxyq/edit Förklara för den utsatta eleven vad ni hört och att detta är inte ok. Få namn på den/de som utsätter. Tala om att ni ska prata med den/de och att ni ska följa upp om en vecka. Förklara också att ni tar kontakt med elevens föräldrar. 4: Ta omgående samtal med de namngivna förövarna. En och en. Samma upplägg med samtalsledare och minnesanteckningar. Förklara även här att vi tar kontakt med föräldrar och följer upp om en vecka. 5: Dela upp vem som ringer vem av föräldrarna. 6: Följ upp efter en vecka med var och en och återkoppla till föräldrar Rektor rapporterar kränkande behandling till BUK via delat dokument. 7. EHT, elevhälsoteamet, kopplas in och tar över ärendet om mobbningen fortsätter. Möte hålls med mobbaren och dennes vårdnadshavare. Biträdande rektor/rektor medverkar. 8. EHK, elevhälsokonferens, hålls med mobbaren, dennes vårdnadshavare. Rektor leder mötet. Skolan kan ta hjälp av Skol- och familjeteamet, BUP, Avd för stöd och utveckling, och/eller Socialtjänsten. OBS! Efter avslutade samtal är det viktigt att ha extra koll på de inblandade. Titta på raster, prata vid lunchen, småprata när tillfälle ges, kolla av läget... Utvärdering av och aktiviteter lå 15/16 Vi har genomfört planerade aktiviteter och med gott resultat. vi har sänkt antalet elever som känner sig utsatta från 16% till 6% andelen elever som upplever att flickor och pojkar behandlas lika har ökat med 6% 7

8 Satsningar läsåret 2016/2017 Mål : Sänka resultatet på antalet elever som känner sig utsatta i Olweusenkäten (fråga 3) Aktiviteter: Trygghetsvandring på fritids (se bilaga 2 & 3). Ansvarig: fritidspersonalen i respektive fritidsgrupp. Följs upp på ett närliggande AE möte och beslutar om åtgärder. Diskutera värdegrundsfrågor på AE möten. Minst 1 gång per månad. Mål : Alla elever ska känna till våra trivselregler, Mobbningsringen, Olweusregler och kortversionen av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Aktiviteter: Fritids ska arbeta aktivt med detta mål minst en gång i månaden. På varje del av fritids ska samtliga regler finnas inplastade och uppsatta. Bilaga 2 8

9 Checklista trygghetsvandring skolgården Klass: Datum: Fråga Plats Varför? Förslag på förbättringar På vilka platser på skolgården tycker du om att vara? Finns det platser på skolgården där du inte känner dig trygg? Förekommer det skadegörelse eller klotter på skolgården? övrigt om skolgården Finns det vuxna att gå till på rasten? 9

10 Bilaga 3 Checklista trygghetsvandring inomhus Klass: Datum: Fråga Plats Varför? Förslag på förbättringar På vilka platser tycker du om att vara? Finns det platser där du inte känner dig trygg? Förekommer det skadegörelse eller klotter? övrigt om inomhusmiljön Finns det vuxna att gå till? 10

11 Datum: Tid: Bilaga 4 Dokumentation vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Elevens/elevernas namn och klass/klasser: Vad har hänt? ( elev ) Vilka vuxna var närvarande? Rubrik för händelsen: Var? ( stryk under lämpligt alternativ) klassrummet korridoren matsalen skolgården idrottshallen hallen omklädningsrum på väg till skolan på väg från skolan annan plats: Beskrivning av händelsen: Vad är gjort? 11

12 Övrigt, vad händer nu? Ansvarig mentor: Denna dokumentation är skriven av: Lämnas till rektor Bilaga 5 12

13 Datum: Tid: Dokumentation vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Elevens/elevernas namn och klass/klasser: Vad har hänt? ( personal ) Vem blev utsatt? Rubrik för händelsen: Var? ( stryk under lämpligt alternativ) klassrummet korridoren matsalen skolgården idrottshallen hallen omklädningsrum på väg till arbetet på väg från arbetet annan plats: Beskrivning av händelsen: Vad är gjort? Övrigt, vad händer nu? 13

14 Denna dokumentation är skriven av: Lämnas till rektor 14

15 För allas rätt att lyckas! 15