Myndigheten för delaktighets analys av delmål i funktionshinderspolitiken

Transkript

1 Myndigheten för delaktighets analys av delmål i funktionshinderspolitiken Bilaga till Samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken Hur är läget 2015

2 Myndigheten för delaktighet, 2015 Titel: Myndigheten för delaktighets analys av delmål i funktionshinderspolitiken Bilaga till En samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken Hur är läget 2015 Serie A 2015:11 (diarienummer 2015/0040) Utredare: Magnus Lagercrantz, Mikael Wahldén, Brita Törnell, Else Marie Brisenhorn, Erik Lindqvist Rapporten finns att ladda ner från myndighetens webbplats Alternativa format kan beställas från Myndigheten för delaktighet. Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, Sundbyberg E-post: info@mfd.se Telefon: Fax: Sida 2 av 103

3 Innehåll Inledning... 4 Analysram... 6 Sammanfattande slutsatser av 2015 års analys... 8 Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Boverket Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Migrationsverket Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Post-och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skolmyndigheterna Socialstyrelsen Statens Kulturråd Trafikverket Transportstyrelsen Sida 3 av 103

4 Inledning Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att utveckla ett samlat uppföljningssystem för att följa utvecklingen i funktionshinderspolitiken. Uppföljningen är kopplad till de nationella målen för funktionshinderspolitiken och de mål som beslutats i en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken En central del i strategin är de delmål som finns kopplade till de 22 stycken strategiska myndigheterna. I Myndigheten för delaktighets uppdrag står: Med utgångspunkt i de strategiska myndigheternas årliga rapporter sammanställa och analysera utvecklingen och resultatet av myndigheternas arbete med av regeringen beslutade delmål för respektive verksamhet. 1 Myndigheten för delaktighet redovisar i rapporten Samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken - Hur är läget en generell lägesbeskrivning av utvecklingen inom strategins olika politikområden. Framförallt beskrivs situationen för personer med funktionsnedsättning genom statistik om levnadsvillkor samt uppföljning av förutsättningar i form av tillgänglighet, hur kommuner arbetar, vilka hinder som personer med funktionsnedsättning möter m.m. I rapporten finns också en övergripande analys av utvecklingen och resultatet av de strategiska myndigheternas arbete med delmålen. För att kunna ge en fördjupad analys av utvecklingen och resultaten utifrån delmålen har Myndigheten för delaktighet tidigare sammanställt analysen i skriftliga återkopplingar till respektive myndighet. I årets uppföljning har Myndigheten för delaktighet valt att också sammanställa alla analyser till denna bilaga. Analysen ska ses som en del i det samlade uppföljningssystemet men också som ett stöd från Myndigheten för delaktighet till de strategiska myndigheterna i deras fortsatta arbete med delmålen. 1 Uppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken S2011/11074/FST (uppdraget gavs till dåvarande Handisam och överfördes till Myndigheten för delaktighet from 1/5 2014). Sida 4 av 103

5 Utgångspunkter för analysen Utgångspunkterna för analysen är de uppdrag som de strategiska myndigheterna har fått. I uppdraget står att: Myndigheten ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och Den årliga rapporten ska innehålla en redovisning av hur myndigheten har arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter, samt en lägesbedömning. Rapporten ska även redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. I den första rapporten ska myndigheten redovisa nollvärden, dvs. en beskrivning av hur situationen är när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjas. Där så är möjligt ska kvantitativa värden anges. Myndigheten ska även redovisa hur måluppfyllelsen ska mätas. 2 Myndigheten för yrkeshögskolan, Konsumentverket och Försäkringskassan fick sina uppdrag vid ett senare tillfälle. Innehållet i de uppdragen är liknande som de andra myndigheterna. I skälen för regeringens beslut i uppdraget till Myndigheten för yrkeshögskolan, Försäkringskassan och Konsumentverket står att: Genom förevarande beslut ges Konsumentverket, Försäkringskassan och Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att arbete i enlighet med föreslagna delmål och återrapportera enligt vad som gäller för övriga strategiska myndigheter enligt tidigare beslut. 3 I uppdraget till de övriga strategiska myndigheterna står: 2 Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Sida 5 av 103

6 Avsikten är att Försäkringskassan och Konsumentverket, efter att regeringen har fastställt delmål, ska återrapportera i enlighet med vad som gäller för berörda myndigheter i detta beslut. 4 Med bakgrund mot dessa skrivningar i uppdragen tolkar Myndigheten för delaktighet det som att uppdragen och återrapporteringarnas innehåll ska vara samma för samtliga strategiska myndigheter oavsett om de fått uppdragen vid ett senare tillfälle. Vilket gör att analysen är gjord utifrån samma utgångspunkter för samtliga strategiska myndigheter. Analysram De strategiska myndigheterna och deras verksamheter varierar till stor del vilket också gäller delmålen. Exempelvis är vissa delmål effektorienterade andra mer aktivitetsbaserade. Vissa delmål handlar om förändringar externt och andra internt. Den gemensamma nämnaren för de strategiska myndigheterna och delmål är som ovan nämnts själva uppdragen. Utifrån uppdragen har Handisam och sedan Myndigheten för delaktighet tagit fram en analysram som ligger till grund för arbetet. Analysen utgår ifrån tre övergripande parametrar. Den första parametern berör mätning dvs. på vilket sätt redovisas resultat och effekter? I uppdragen var fokus på att få nollmätningar dvs. ett utgångsläge på plats. Om ett utgångsläge saknas är det omöjligt att bedöma vilket håll utvecklingen går. Vid första årets rapporteringar sakandes nollmätning på många av delmålen vilket gör att det har fortsatt vara relevant även till åren efter. handlar framförallt om förutsättningarna att kunna visa på resultat och effekter. För att analysera mätning har Myndigheten för delaktighet utgått ifrån frågor som: Finns mätning av alla delmål? Är mätningen ändamålsenlig för delmålet? 4 Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Sida 6 av 103

7 Vilken kvalitet håller mätningarna? Finns uppföljande mätningar? Finns en analys eller ett resonemang av mätningarnas resultat? Den andra parametern i analysen berör insatser. Myndigheterna ska redovisa hur de har arbetat och vilka insatser som genomförts för att nå delmålen. De ska också redovisa en lägesbedömning. Lägesbedömning redovisas av vissa myndigheter mer som mätning, men av andra mer som en beskrivning kopplat till insatserna. Oberoende på hur det redovisas analyseras det som en del av insatser. För att analysera insatserna utgår Myndigheten för delaktighet ifrån frågor som: Är de genomförda insatserna kopplade till delmålen? Hur stor är omfattningen av insatserna? Är insatsernas omfattning i relation till delmålens formulering? Görs en lägesbedömning utifrån insatserna? Är insatserna tydligt kopplade/baserade på det resultat eller den effekt som delmålens mätning visar? Utveckling mot delmålen Den sista parametern handlar om själva utvecklingen mot delmålen. ska inte göras bara för mätandets skull utan det är för att kunna bedöma utvecklingen mot delmålet. Under denna parameter kopplas insatserna ihop med det resultat eller effekt de fått. Saknas mätning eller uppföljande mätningar av delmålen är det omöjligt att bedöma utvecklingen mot delmålen. Två andra delar av analysen Samråd I uppdragen står också att myndigheterna ska redovisa samråd med funktionshindersrörelsen och andra relevanta aktörer. Myndigheten för delaktighets analys omfattar också samråd. Samråd och samverkan kan vara av olika karaktärer. Det kan handla om att informera, att diskutera men också att arbeta och ta beslut tillsammans. I flera fall blir också samråd och samverkan en insats mot delmålen och analyseras därför också som en del i arbetet. Samråd med funktions- Sida 7 av 103

8 hindersrörelsen, oavsett om de ses som en insats eller ej, har också lyfts ut för att redovisas separat. Barn- och jämställdhetsperspektiv Funktionshinderspolitiken vilar på mångfald som grund. Myndigheten för delaktighet har därför också beaktat om myndigheterna har ett tydligt barn och/eller jämställdhetsperspektiv i de fall där det är relevant utifrån myndighetens verksamhet och delmål. Sammanfattande slutsatser av 2015 års analys Sedan första årets rapporteringar har det för många av myndigheterna varit mätningar som är den svåra biten. För varje år har dock mätning av delmålen ökat och även årets rapportering visar att fler delmål mäts än tidigare. Samtidigt är det fortfarande stor andel av delmålen som saknar mätning helt eller där uppföljande mätningar saknas. Det finns olika anledningar till att mätningar saknas. Det handlar exempelvis om att vissa delmål är svåra att mäta, att endast en nollmätning gjorts utan uppföljande mätningar eller att mätningarna inte kopplar an till delmålen. Avsaknad av mätningar leder till att det inte går att bedöma om delmålen utvecklas i positiv riktning. I Myndigheten för delaktighets analys bedöms att 34 procent av delmålen inte går att bedöma utvecklingen kring. na för att nå målen ökar. Myndigheten för delaktighet ser en positiv utveckling i de strategiska myndigheternas arbete under 2014 jämfört med tidigare. Fler insatser genomförs och det finns en ökad medvetenhet bland flera av myndigheterna kring funktionshindersperspektiv. Det varierar på olika myndigheter i hur pass knutna insatserna är till delmålen. Att insatserna är kopplade till delmålen är enligt Myndigheten för delaktighets analys en nyckel för att utvecklingen ska gå i positiv riktning. Kopplingen mellan att basera insatser på mätningen av delmålet belyser hur de två delarna hänger Sida 8 av 103

9 ihop. en ska visa vart insatserna behöver göras för att delmålet ska nås. I flera av delmålen är denna koppling inte tydlig. Sida 9 av 103

10 Utvecklingen mot delmålen I Myndigheten för delaktighets analys görs bedömningen att antalet delmål som går i positiv riktning är fler än förra året. Av de 76 delmålen bedöms 9 procent i dagsläget uppnådda medan 12 procent ser ut att nås till 2016 med nuvarande tempo. Majoriteten av delmålen som går att bedöma utvecklingen kring utvecklas men i mycket långsam takt, och kommer i nuvarande tempo inte att uppnås till strategiperiodens slut. Ett antal delmål är också formulerade utifrån att något ska öka. De delmål som visar på ökningar bedöms inte vara uppnådda förrän 2016 utan bedöms idag ha positiv utveckling. Sida 10 av 103

11 Samråd med funktionshindersrörelsen De absolut flesta av de strategiska myndigheterna har systematiska samråd. En del genomförs tillsammans med andra myndigheter och aktörer som är relevanta inom samma område. Att samråden blir aktiva och genererar insatser är centralt för ett fungerande samråd. Utifrån rapporteringarna är det svårt att bedöma om alla parter anser att samråden är fungerande. En utvärdering av detta bör också innehålla funktionshindersrörelsens synpunkter och erfarenheter. Många bra exempel Bland de strategiska myndigheternas rapporter för verksamhetsåret 2014 finns också många positiva exempel. Exempelvis har Myndigheten för yrkeshögskolan genomfört en enkät bland studenter i yrkeshögskolan om deras uppfattning av tillgängligheten i lokaler och undervisning. Genom att fråga studenter vilka funktionshinder de upplever i sina studier skapas det också en möjlighet att åtgärda dessa och öka tillgängligheten och delaktigheten inom yrkeshögskolan. Ett annat positivt exempel är Arbetsförmedlingens krav på tillgänglighet i Sida 11 av 103

12 alla myndighetens upphandlingar av verksamheter. Trafikverkets arbete med att tillgängliggöra busshållplatser har också tagit fart och 79 procent av de planerade hållplatserna är nu åtgärdade. Myndigheten för delaktighets reflektioner Delmålens variation och formuleringar lyfts ofta av flera av de strategiska myndigheterna som problematiska. Många av delmålen är inte formulerade så att de är mätbara utan att en operationalisering görs. Vissa myndigheter har operationaliserat sina delmål medan andra lämnar dem som omätbara. Att delmålen är mätbara från början eller görs mätbara är en grundförutsättning för att kunna följa utvecklingen. Myndigheten för delaktighet vill särskilt trycka på att delmålen också varierar mycket i omfattning och innehåll beroende på vilken myndighet de tillhör. Det finns delmål som är breda och effektorienterade dvs. de handlar om att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i högre utsträckning på diverse områden. Andra delmål är mer resultatinriktade där delmålet anger förbättringar i förutsättningarna för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. En tredje variant är att delmålen är aktivitetsbaserade och anger vad som ska göras snarare än vad det ska leda till. Myndigheten för delaktighets analys utgår ifrån delmålen dvs. värderar inte arbetet utifrån delmålens omfattning och innehåll. Vilket innebär att en myndighet kan arbeta strategiskt, omfattande och intensivt med sina breda delmål och ändå framstå som att de ligger längre ifrån att nå målen än en annan myndighet som har mer aktivitetsbaserade delmål vilka är mindre krävande att nå och redovisa. Dock är det problematiskt med aktivitetsbaserade mål. Detta för att det i uppdragen och strategin pratas om resultat och effekter. Vilka resultat och effekter aktiviteterna får går inte att utläsa i aktivitetsbaserade delmål. De olika delmålens koppling till inriktningsmålen varierar också. På vissa områden ligger delmålen nära inriktningsmålen och på andra är kopplingen inte lika tydlig. I myndigheternas uppdrag står att sista rapporten ska redovisa en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmålen. Delmålen varierar också i om resultaten och effekten kommer av enbart myndighetens arbete eller om det befinner sig utanför Sida 12 av 103

13 myndigheten. Exempelvis har Migrationsverket delmål som helt befinner sig inom myndighetens arbete likaså Arbetsmiljöverket. Medan exempelvis Arbetsförmedlingen har vissa delmål som påverkas av arbetsgivare och konjunktur, Kulturrådet där kultur aktörerna påverkar huruvida delmålet nås och Boverket där det i vissa delmål är kommunerna som ska genomföra något så att delmålet uppnås. Olikheten i delmålen kopplar också an till en annan aspekt nämligen kopplingen till förordning 2001:526. Fler av delmålen handlar om just den egna tillgängligheten och är samma sak som anges i förordningen om statliga myndigheters ansvar. Sida 13 av 103

14 Arbetsförmedlingen Sammanfattning Enligt Myndigheten för delaktighets analys av arbetet med delmålen går det i positiv riktning. Arbetsförmedlingen har redan från början haft mätningar som gör det möjligt att följa utvecklingen mot delmålen. arna är också nära kopplade till delmålen och utifrån resultatet av mätningarna görs analyser vilket kan leda till nya eller mer träffsäkra insatser i ett längre perspektiv. na har också under hela strategiperioden varit tydligt kopplade till delmålen och insatser har genomförts både som en integrerad del i löpande verksamhet och extra satsningar mot målgruppen. Trots bra insatser har utvecklingen delvis tidigare gått i negativ riktning. Årets rapport visar på en mer positiv utveckling vilket Myndigheten för delaktighet ser som ett direkt resultat som gör att fler personer är delaktiga i samhället. Generellt är Myndigheten för delaktighets bild att det inför det sista året för Arbetsförmedlingen inte handlar om att göra en mängder nya insatser. Utan att det snarare handlar om att höja nivån och intensifiera de insatser som redan pågår, för att på detta sätt skapa bästa möjliga förutsättningar för att nå delmålen inom strategiperioden. Myndighetens delmål utifrån, och Utveckling Delmål 1: Andelen personer med en funktionsnedsättning som når målen arbete eller reguljär utbildning som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. Delmål 2: Andelen ungdomar under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som får en anställning ska årligen öka. Eftersom de båda delmålen har liknande mätning och insatser redovisas det tillsammans. Myndigheten för delaktighet ser inte några som delar som helt saknas när det gäller Arbetsförmedlingens mätning. en har sedan Sida 14 av 103

15 första året varit lätt att följa över tid och kopplingen till delmålen är 100 procent. Myndigheten för delaktighet ser också att Arbetsförmedlingen gör analyser exempelvis kring stödanställningar och hur det rör sig mellan olika former. Denna typ av analys av delmålen gör att det går att rikta insatser på rätt sak, de blir därmed träffsäkra. Om en ambition finns att öka analysen skulle det exempelvis gå att göra mer fördjupningar kring andra perspektiv och lönestöden, exempelvis utifrån kön. Myndigheten för delaktighet ser också positivt på att mätningen av delmålen inkluderas i befintliga styrsystem för myndigheten. Att inkludera strategiuppdraget och arbetet med delmålen i myndighetens verksamhet tror Myndigheten för delaktighet är en framgångsfaktor. Eftersom att mer än var fjärde inskriven på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, gör det att alla insatser som görs generellt måste beakta personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Detta är den bild Myndigheten för delaktighet får i årets rapport, vilket är bra dvs. att mycket insatser görs i befintlig verksamhet men att de är utformade utifrån att en stor del har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Fokus mot förbättra arbetet mot arbetsgivarna är ett tydligt funktionshinderperspektiv. Utöver det genomförs också särskilda insatser som mer riktar sig specifikt åt gruppen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som exempelvis praktikantprogrammet. Myndigheten för delaktighet ser att det behövs en analys av dessa typer av insatser och vad de ger för resultat. Utveckling mot delmålen I årets rapport beskrivs kring delmål 1 av Arbetsförmedlingen att det är en ökning i andel som får sysselsättning både jämfört med nolläget och med Kring delmål 2 är andelen samma som nollåret, men att det skett en ökning jämfört med förra året. Utifrån detta ser Myndigheten för delaktighet att båda målen bedöms ha en svag positiv utveckling. I Arbetsförmedlingens fall är ökningen på ett år större än jämfört med nollåret pga. av negativ utvekling tidigare år. Det är svårt med mål som anges att något ska öka, det kan ju tolkas som att ett delmål som ökar är uppnått. Men då strategiperioden sträcker sig över flera år måste den slutgiltiga analysen göras sista året. Sida 15 av 103

16 Delmål 3: Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet, korta tiden från att en arbetsökande blir inskriven till att en funktionsnedsättning är identifierad och registrerad. Arbetsförmedlingens mätning av delmål 3 är också 100 procent ändamålsenlig och kopplat till delmålet. Mycket positivt att mätningen också inkluderar flera perspektiv som utifrån kön och utrikes bakgrund och att det görs en analys utifrån detta. Utifrån Myndigheten för delaktighets analys är insatserna bra och tydligt kopplade till delmålet. Exempelvis är revideringen av föreskrifterna mycket positiv. Arbetsförmedlingen beskriver att tiden också är beroende av medicinska underlag. Myndigheten för delaktighet ställer sig frågan om det går att effektivisera den delen av processen exempelvis genom mer samverkan? Utvekling mot delmålet Antalet dagar har jämfört med 2013 minskat med tio dagar och jämfört med nolläget 20 dagar. Delmål 3 har till skillnad mot delmål 1 och 2 aldrig haft negativ utveckling även om det uppsatta målet på tio dagar inte nåtts varje år. Myndigheten för delaktighet bedömer det som att utvecklingen mot delmålet är positiv och att det är fullt möjligt att delmålet nås inom ramen för uppdraget. Delmål 4: Vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Delmålet är inte lika enkelt att mäta som de övriga delmålen som är mer resultat- och effektbaserade. Men Myndigheten för delaktighets analys är att Arbetsförmedlingens mätning, baserad på att tillgänglighet i kvalitetskontrollerna av upphandlad verksamhet granskas och finns i alla förfrågningsunderlag, är bra. Positivt är att insatser kopplade till delmålet genomförs. Kring upphandling handlar det om att säkerställa att det i befintliga processer finns ett tillgänglighetsperspektiv, vilket Arbetsförmedlingen Sida 16 av 103

17 tydligt har. Exempelvis i och med att det vid avtalskontroll, uppstartsmöten och leverantörsdialoger finns krav om tillgänglighet med på dagormdigen. Detta är en bra och systematisk insats. Delmålet uppnådes redan förra året, men det är som sagt positivt att arbettet fortsätter, och att delmålet även detta år är uppnått. Baserat på att många av de inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning, är det därmed av största vikt att alla verksamheter som upphandlas är tillgängliga. Krav i upphandling är ett av de mest effektiva verktygen som finns. Jämställdhetsperspektiv Arbetsförmedlingen redovisar sina mätningar utifrån olika grupper vilket är mycket positivt och möjliggör att insatser hamnar rätt. Samråd med funktionshindersrörelsen Arbetsförmedlingens samråd med Lika Unika och HSO beskrivs handla om strategiska frågor på det funktionshinderspolitiska området samt att det utgår ifrån FN-konventionen, vilket Myndigheten för delaktighet ser positivt på. Myndigheten för delaktighet ser också positivt på att intresseorganisationerna finns med i andra relevanta sammanhang som KUR-projektet och brukarrådet inom ramen för RAR. Sida 17 av 103

18 Arbetsmiljöverket Sammanfattning Arbetsmiljöverket arbetar fortsatt bra med olika insatser för att uppnå sina delmål. Många av de insatser som sker är också långsiktiga och kommer kunna leda till att funktionshindersperspektivet blir integrerade i hela Arbetsmiljöverkets organisation. Många av delmålen är aktivitetsbaserade och majoriteten har stora möjligheter att vara uppnådda till strategins slut. Myndigheten för delaktighet ser särskilt positivt på att Arbetsmiljöverket idag har ett strategiskt mål om tillgänglighet i sin övergripande verksamhetsplan. Även det ger en unik möjlighet att få in tillgänglighetsperspektivet i alla olika delar i verksamheten och på sikt i allt det externa arbetet. Under det sista året behöver Arbetsmiljöverket framförallt lägga fokus på att fullfölja alla sina påbörjade insatser för att säkert kunna uppnås sina delmål. Myndighetens delmål utifrån utveckling, mätning och insatser Delmål 1: I föreskriftsarbetet ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas. Delmålet är i grunden aktivitetsbaserat men beskriver också vilka konsekvenser för tillgänglighetsfrågor som ska analyseras, uppmärksammas och beaktas. Arbetsmiljöverket har brutit ned delmålet samt följer upp aktiviteten och innehållet genom en enkät. Det finns också ett nolläge att utgå ifrån vilket gör det möjligt att följa utvecklingen mot delmålet. Även detta år har arbetsmiljöverket genomfört enkätundersökningen till handläggarna där man får viktig kunskap inför det fortsatta arbetet. Arbetsmiljöverket följer också en del av målet genom att ta reda på hur många föreskrifter som integrerat tillgänglighetsperspektivet och konstaterar att effekterna av detta kommer först att kunna mätas längre fram, vilket Myndigheten för delaktighet håller med om men då delmålet inte är effektorienterat är detta en senare fråga. för att nå delmålet har även detta år gett ett bra resultat, då mätningarna fortsatt vara positiva. Även om insatserna först kommer att ge effekt på längre sikt kan Arbetsmiljöverket redan nu konstatera Sida 18 av 103

19 att insatserna leder till viktiga diskussioner mellan handläggarna, och skapar dessutom ett intresse för frågorna vilket är bra. Myndigheten för delaktighet bedömer, utifrån Arbetsmiljöverkets rapprotering, att delmålet på sätt och vis är uppnått. Dock kvarstår att se resultatet vid strategiperiodens slut, vilket gör att bedömningen av utvecklingen är att det är en stark positiv utveckling och att delmålet därmed har goda möjligheter att vara uppnått också vid strategiperiodens slut. Delmål 2: Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet. Genom en årlig enkät till handläggarna kan arbetsmiljöverket följa hur många handläggare som bevakar tillgänglighetsperspektivet i arbetet med olika standarder, vilket är bra. I år redovisas detta i procent vilket ytterligare underlättar möjligheten att följa utvecklingen mot målet. Även om Arbetsmiljöverket genomfört flera intressanta insatser för att uppnå detta delmål, står fortfarande utvecklingen still vad gäller andel av handläggare som beaktar tillgänglighet i standardiseringsarbetet. Detta är förstås problematiskt. Arbetsmiljöverket konstaterar själva i sin rapport att en orsak till detta verkar vara att handläggarna har svårt att ta upp denna fråga på grund av osäkerhet/okunskap i ämnet. Myndigheten för delaktighet ser detta som en viktig analys och bedömer att man behöver arbeta vidare med utbildning av handläggarna, men kanske också arbeta fram ett material som kan vara ett stöd för handläggarna specifikt inom ramen för detta arbete. Myndigheten för delaktighet ser positivt på det utvecklingsarbete som Arbetsmiljöverket nu har påbörjat, där man på olika sätt arbetar för att tillgänglighetsperspektivet ska finnas med i de rutiner som är kopplade till standardiseringsarbetet. Det kommer med stor sannolikhet ge resultat på sikt. Resultatet kring delmål 3 är, som beskrivits i insatser, att utvecklingen de två sista åren är långsam. Och att det under förra året men även detta år visar sig att antalet handläggare som bevakar Sida 19 av 103

20 tillgänglighet har avstannat, till att även ha minskat något. Utvecklingen bedöms därför som oförändrad. Delmål 3: Kompetensutveckling på temat En bra arbetsmiljö för alla som inkluderar tillgänglighet ska genomföras för samtlig personal inom Arbetsmiljöverket anpassad utifrån verksamhetens behov under tidsperioden Delmålet 3 är också det på många sätt aktivitetsbaserat och har brutits ner i ett antal konkreta delar för att underlätta mätningen. Det gör det enklare att följa de olika delarna och utvecklingen mot delmålet. Delmålet innehåller omfattningen att samtliga ska ha fått kompetensutveckling. Arbetsmiljöverket har förutom sin grundutbildning för all personal också genomfört en rad andra viktiga utbildningsinsatser, med syfte att höja kompetensen hos oss olika personalgrupper på myndigheten Myndigheten för delaktighet ser särskilt positivt på det utvecklingsarbete som påbörjats under året, där Arbetsmiljöverket har som mål att tillgänglighetsperspektivet ska integreras i alla deras introduktionskurser för nyanställda samt alla tillsynsutbildningar. På detta sätt säkerställer man att alla personal får en likriktad och gedigen kunskapsgrund att stå på kring dessa frågor. Utifrån att delmålet handlar det om att samtliga ska göra något och att Arbetsmiljöverket redovisar att 100 procent har genomfört kompetensutveckling tillsammans med att tillgänglighetsperspektiv inkluderas i utbildning för nyanställda bedöms delmålet vara uppnått. Delmål 4: Arbetsmiljöverket ska genomföra minst en årlig regional eller nationell tillsynsaktivitet där tillgänglighetsperspektivet ingår från verksamhetsåret Arbetsmiljöverket fortsätter att följa detta delmål genom att dels ställa frågor till distrikten och dels genom utveckling av inspektionsmetoder samt genom statistik. Detta tillsammans ger en bra bild av hur långt man har kommit i sitt arbete. Även här finns ett nolläge att utgå ifrån vilket möjliggör uppföljning av delmålet. Sida 20 av 103

21 Arbetsmiljöverket har genomfört en rad viktiga insatser för att uppnå detta delmål. Att i sina skolinspektioner har fått med tillgänglighetsperspektivet ser Myndigheten för delaktighet som särskilt intressant och viktigt, med tanke på att skolan är ett eftersatt område. Det är också mycket positivt att man inom ramen för detta arbete samarbetar med Skolinspektionen för att klargöra vissa avgränsningsproblem. Detta tror Myndigheten för delaktighet är en insats som kan komma att få stor betydelse för både elever och personal ute i skolorna. En annan insats som fortfarande är betydelsefull i arbetet för att uppnå detta delmål, är den ruta kring funktionshinder som infördes på förrättningsprotokollet Så länge den finns kvar kommer inspektörerna att fortsätta uppmärksamma frågan. Arbetsmiljöverket har nu nått 8 av sina 10 distrikt och därför bedömer Myndigheten för delaktighet att Arbetsmiljöverket kommer att uppnå sitt delmål till 2016, under förutsättning att man fortsätter arbetet i samma takt som under detta år. Delmål 5: Arbetsmiljöverket ska ta fram en kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet och årligen revidera dessa fram till Inom ramen för detta aktivitetsbaserade delmål har Arbetsmiljöverket också valt att konkretisera målet genom att dela upp det i 4 konkreta delar. av detta delmål har framförallt skett genom att se till de aktiviteter som genomförts. Flera viktiga insatser har genomförts under året. Bland annat har en ny temasida kring tillgängliget publiceras på den externa webbplatsen. Det ser Myndigheten för delaktighet som en viktig insats där det finns stora möjligheter att nå nya viktiga målgrupper med kunskap om tillgänglighet. Positivt är också att tillgänglighet finns med som ett av ledorden i det pågående utveklingsarbetet med den nya webbplatsen. Myndigheten för delaktighet ser detta som bra exempel på hur tillgänglighetsperspektivet integreras i olika delar av verksamheten, vilket med stor sannolikhet kommer att ge fler bra effekter på sikt. Sida 21 av 103

22 Utifrån Arbetsmiljöverkets rapportering av aktiviteterna bedömer Myndigheten för delaktighet att detta delmål kommer att vara uppnått till Delmål 6: Arbetsmiljöverket ska i Handisams myndighetsenkät poängmässigt befinna sig i den övre kvartilen senast Analyseras inte då det är Myndigheten för delaktighets mätning. Arbetsmiljöverket har förbättrat sitt resultat i myndighetsenkäten sedan förra året vilket är bra. Nu återstår endast arbete kring erbjudandet av alternativa format och utbildning av personalhandläggare. Myndigheten för delaktighet ser positivt på att Arbetsmiljöverket även i sitt fortsatta arbete med detta tar stöd av tillgänglighetsexperter. Myndigheten för delaktighet har inte sammanställt årets öppna jämförelser, där det är möjligt att se vilka myndigheter som befinner sig i den övre kvartilen. Dock har Myndigheten för delaktighet tagit ut poängen grundläggande tillgänglighet ur 2015 års enkät där Arbetsmiljöverket har 11 poäng, vilket är en ökning med 3 poäng jämfört med året innan. Baserat på detta görs bedömningen att delmålet har stark positiv utveckling och att det finns stora möjligheter att delmålet är uppnått innan strategin är slut. Jämställdhetsperspektiv Arbetsmiljöverket diskuterar utifrån ett genusperspektiv kring relevanta delmål vilket naturligtvis är positivt. Sida 22 av 103

23 Samråd Arbetsmiljöverket har ett systematiskt samråd med funktionshindersrörelsen och beskriver att det tillför värdefulla reflektioner. Arbetsmiljöverket arbetar också för att utvidga representationen i samrådet. Sida 23 av 103

24 Boverket Sammanfattning Boverkets rapport redovisar liknande arbete och resultat som tidigare år. Redovisningen är väl strukturerad efter delmålen. Enligt Myndigheten för delaktighets analys finns sammantaget en aningens förbättring i insatser främst kopplat till delmål 3. När det kommer till mätning är nivån samma som förra året. Där två av delmålen har tydlig mätning, två av delmålen saknar mätning och ett delmål har någon form av mätning men som är svår att följa över tid. Redovisningen kring delmål 3 och 5 är mer utförliga och tydliga än övriga delmål. Delmål 3 är också enda delmålet med mycket positiv utveckling och som förmodligen kommer vara uppnått vid årets slut. Att fler delmål inte har positiv utveckling och att Boverket i rapporteringen beskriver att arbetet med framförallt Enkelt avhjälpa hinder går för långsamt, gör att fler eller andra insatser måste till. Till stor del är det kommunerna som påverkar utvecklingen mot Boverkets delmål vilket är komplicerat. Insatsfrågan blir därför vad kan/gör Boverket för att driva/stödja/underlätta kommunernas arbete? Myndighetens delmål utifrån utveckling, mätning och insatser Delmål 1: En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgängligheten och enkelt avhjälpta hinder följs. Delmål 1 är fokuserat på att något ska bli bättre. I detta fall tillsyn. Att mäta kvalitet är svårt och måste operationaliseras. För att kunna påtala om något blivit bättre krävs också en nollmätning. I rapporten beskrivs uppföljning och att länsstyrelserna nu har ett mer tydligt uppföljningsuppdrag i frågan, men några resultat redovisas inte. Dock finns resonemang om resultaten. Myndigheten för delaktighet undrar över kopplingen mellan den uppföljning Boverket sammanställer från Länsstyrelserna och delmålen i strategin. Kommer det att redovisas som mätning av delmål 1 och 2 nästa år? Kommer det att göras återkommande? Sida 24 av 103

25 Boverket redovisar insatser som är på likande nivå som tidigare år. na är bra och arbetet med tillsynsvägledningen ger förmodligen resultat framöver. Myndigheten för delaktighet ser också positivt på att arbetet genomförts i samverkan med länsstyrelsen och SKL. Samtidigt beskriver Boverket att reglerna inte fått det genomslag som lagstiftningen förutsätter. Lagstiftningen har funnits relativt länge och Myndigheten för delaktighet vill lyfta frågan om vad som mer behöver göras för att reglerna ska följas? Boverket beskriver att det sker positiv utveckling men avsaknaden av redovisade resultat gör det svårt för Myndigheten för delaktighet att göra analysen av själva utvecklingen mot delmålet. Delmål 2: En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. I likhet med delmål 1 finns kring mätning av delmål 2 en del otydligheter. Boverket beskriver att den uppföljning som utgör nollvärdet skulle göras 2013 och Sedan beskrivs att bedömningen är att Länsstyrelsernas uppdrag om uppföljning knyts bättre till den ansvariga tillsynsmyndigheten än Boverkets tidigare uppföljningar. Precis som kring delmål 1 undrar Myndigheten för delaktighet om detta är den uppföljning som ska följa delmålet och att resultaten vid rapportens framtagande inte var färdiga? Då det saknas redovisade resultat från den uppföljning som beskrivs. Också kring delmål 2 redovisas bra insatser som nya vägledande texter på webben, nytt samarbete, att man sökt stöd för harmonisering av byggregler och ny broschyr. som alla förmodligen kan bidra till att tillämpningen av enkelt avhjälpta hinder förbättras. Utan redovisade resultat är utvecklingen omöjligt att bedöma. Sida 25 av 103

26 Delmål 3: Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. Delmål 3 handlar om omfattning, att fler kommuner ska ha inventerat flerbostadshusbeståndet. Delmålet mäts genom BME och har ett utgångsläge och uppföljande mätningar som gör att delmålet går att följa på ett mycket bra sätt. Det finns också bra kvalitativa beskrivningar kopplade till mätningen. Kring delmål 3 ser Myndigheten för delaktighet att Boverkets gjort flera bra insatser. Utveckling kring handboken har skett genom webbversion, broschyr och informationsinsatser. Det borde också ge bra resultat att Boverket gjort informationsinsatser kring de nya möjligheterna för kommuner att få ekonomiskt stöd. Utvecklingen mot delmålet går i stark positiv riktning. Fler kommuner har inventerat flerbostadshusbeståndet ur tillgänglighet synpunkt. Utifrån att delmålet handlar om att fler ska göra något, bedömer Myndigheten för delaktighet att om fler kommuner också vid strategiperiodens slut inventerat kommer delmålet att vara uppnått. Delmål 4: Funktionshindersperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av Delmål 4 saknar i mångt och mycket mätning. Boverket följer upp målet med mer kvalitativa metoder, vilket utifrån att delmålet i stort sett berör innehåll i ett dokument känns rimligt. Boverket påtalar också att när det gäller översiktsplaner handlar det om långsiktighet innan resultat och effekt kan ses. För att delmålet på ett optimalt sätt ska kunna utvärderas vid strategiperiodens slut behövs någon form av mätning genomföras, som kopplar an till resultaten av 2012 år rapportering av delmålet. Precis som kring tidigare delmål genomför Boverket ett antal bra insatser kopplat till delmål 4. Myndigheten för delaktighet vill dock lyfta frågan om andra regeringsuppdrags koppling till delmålen. Sida 26 av 103

27 Naturligtvis är det bra om flera uppdrag korrelerar och insatserna kan driva på utvecklingen, dock kvarstår frågan om inte strategiuppdraget är något utöver? Det är inte helt lätt att på års basis bedöma utvecklingen mot delmålet mot bakgrund av den långsiktighet som Boverket påtalar. Myndigheten för delaktighets bedömning är att utvecklingen går långsamt eftersom att Boverket beskriver att kommunerna generellt inte behandlar tillgänglighet i någon större utsträckning i översiktsplanerna. Delmål 5: Senast 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningen med en hög grad av rättssäkerhet. Kring delmål 5 finns bra och tydlig mätning som går att följa över tid. Boverket gör också en föredömlig analys av delmålet och resultaten. Delmålet är som Boverket själva beskriver ett kunskapsmål och välfungerande kan vara knepigt att mäta, men enligt Myndigheten för delaktighet är den mätning som nu finns ändamålsenlig. Boverket har genomförts bra instanser som är tydligt kopplade till delmålet. Granskningen av webbplatserna ger en bra indikation på arbetet och gränsar till ytterligare mätning. Vidare informations och utbildningsinsatser är också bra. Dock beskriver Boverket själva att insatser kring delmålet nedprioriterats och att genomförda insatser inte varit tillräckliga. Myndigheten för delaktighet ser positivt på att just denna typ av analys och beskrivning finns med i rapporteringen och att det ger en mer komplett bild av arbetet med delmålen. Samtidigt är det såklart en brist att inte tillräckligt med insatser har kunnat genomföras. Utvecklingen mot delmålet är som Boverket beskriver långsiktigt. Det är också kommunerna (som i andra av Boverkets delmål) som egentligen påverkar utvecklingen. Det finns viss osäkerhet i resultaten men utvecklingen mot delmålet går ändå i något negativ riktning. Sida 27 av 103

28 Jämställdhetsperspektiv I det fall där jämställdhetsperspektiv är relevant har Boverket i delmål 5 på ett föredömligt sätt analyserat resultat utifrån könsskillnader. Samråd med funktionshindersrörelsen Boverket redovisar att det finns ett systematiskt samråd med funktionshindersrörelsen. Myndigheten för delaktighet ser också positivt på att SKL och länsstyrelserna ingår. Sida 28 av 103

29 Brottsoffermyndigheten Sammanfattning Brottsoffermyndigheten har under 2014 intensifierat sitt strategiska arbete inom funktionshinderspolitiken. Indelningen i fokusområden gör det lätt att följa och rapporten är lättläst och ger god överblick. Fortsatt saknas mätning på områden där delmålen formulerats utifrån att något ska öka eller förbättras. Antalet insatser eller deltagare svarar inte mot ett sådant mål. Det är viktigt att genomföra exempelvis deltagarenkäter i ökad utsträckning och att följa upp medarbetarnas kunskap i nästa rapportering. Det är bra att Brottsoffermyndigheten också har börjat formulera funktionshinderperspektivet i rapporten, men det är fortfarande i huvudsak diagnosstyrda föreläsningar som presenteras. De hinder som uppstår i rättsväsendet tar sin utgångspunkt i miljön men också i regler, organisation, formalia osv. När vi vet vilka hinder som finns inom rättsväsendet kan vi sprida kunskapen och också eliminera dem. Myndighetens delmål utifrån utveckling, mätning och insatser Delmål 1: Brottoffermyndigheten ska öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning. Brottsoffermyndighetens arbete med delmålet har strukturerats i fokusområden som kommer att underlätta uppföljningen. Emellertid är delmålet formulerat så att en kompletterande effektmätning krävs, förslagsvis i enkätform. Innehållet i en sådan enkät bör kopplas till delmålet, dvs. hur ser medarbetarnas kompetensnivå ut vad gäller förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Det är mycket positivt att delmålet strukturerats i både fokusområden och aktiviteter. na är relevanta och det är bra att man identifierat medarbetargrupper som ges fördjupad utbildning. Att kvalitetssäkra insatserna ger långsiktighet i arbetet. Myndigheten för delaktighet menar att den checklista för telefonkontakter som tagits Sida 29 av 103

30 fram är exempel på design för alla och inte enbart i de fall man talar med en person med funktionsnedsättning. Detta perspektivskifte är något som behöver stärkas i arbetet. Utvecklingen mot delmålet kan först mätas när en kompletterande effektmätning av insatserna har genomförts. Delmål 2: Brottsoffermyndigheten ska öka kunskapen om vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning och hur hindren kan motverka deltagande i och tillgång till rättsväsendet på lika villkor som andra i vårt samhälle. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie verksamhet. Delmål 2 är, som delmål 1, formulerat som att något ska öka Det är möjligt att också här genomföra en mätning i enkätform till deltagarna. Uppföljningen kan också underlättas genom att göra en kartläggning över de hinder som kan uppstå. Brottoffermyndigheten gör en bra beskrivning av det miljörelaterade funktionshindersbegreppet och kopplar också insatserna in i ordinarie verksamhet. Myndigheten för delaktighet menar att föreläsningarna som genomförs i högre grad bör följa identifierade hinder och i mindre grad enskilda diagnoser. Utvecklingen mot delmålet kan först mätas när en kompletterande effektmätning av insatserna har genomförts. Delmål 3: Brottsoffermyndigheten ska säkerställa att brottsoffer med funktionsnedsättning får ett gott bemötande samt en god tillgänglighet till myndighetens verksamhet. Detta gäller även övriga företrädare för övriga rättsväsendet som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie verksamhet. Brottsoffermyndighetens indelning av målet i fokusområden är bra och underlättar uppföljningen. Genom att använda utfallet i den årliga Sida 30 av 103

31 myndighetsenkäten erhålls också effekterna av insatserna. Det är särskilt bra att man målsatt arbetet för Brottoffermyndigheten har genomfört flera och bra insatser. Det ska särskilt nämnas att den inledande kartläggningen av de prioriterade områdena beslutstexter och informationsmaterial, säkerställer reell och långsiktig utveckling. Det gäller också för tillgänglighetsinventering som integrerats i arbetsmiljöarbetet. Då delar av målet mäts genom myndighetsenkäten kan en utveckling avläsas och då målsättning för grundläggande tillgänglighet har satts för 2016, pekar utvecklingen i delmål 3 i något positiv riktning. Delmål 4: De kunskaper som Brottsoffermyndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid myndighetens externa arrangemang. Delmål 4 är ett aktivitetsmål och Brottsoffermyndighetens mätning följer aktiviteterna väl. Myndigheten har formulerat resultatmålet att kunskapen ska öka och detta avser inte aktuellt mått. Delmål 2 och 4 gränsar till varandra och förslagsvis väljs ett av delmålen för effektmätning kring kunskapen. Brottsoffermyndigheten har systematiskt använt sina externa arrangemang för att sprida kunskap om brottsoffer med funktionsnedsättning. Mot bakgrund av att målet är ett aktivitetsmål och då insatserna genomförts går utvecklingen mot delmålet framåt. Delmål 5: Vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare ska särskilt få kunskap om de hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta tillvara sina rättigheter i kontakter med polis- och domstolsväsendet. Sida 31 av 103

32 Brottsoffermyndigheten har till detta delmål en enkät före och efter utbildning som är ett bra redskap för att säkerställa att man har tagit till sig kunskapen. Resultatet visar också på en ökad kunskap. Detta gäller bara för vittnesstödssamordnarna och inte för polisens brottsoffersamordnare. Genomförda insatser är relevanta för delmålet. Med stöd av självskattningsenkäterna till vittnesskyddsamordnarna och mot bakgrund av att insatserna genomförts för polisens brottsoffersamordnare bedöms utvecklingen mot delmålet gå i rätt riktning. Barn- och jämställdhetsperspektiv I bilagorna till rapporten framgår att barns och kvinnors utsatthet tas upp i olika sammanhang. Ett möjligt adderat perspektiv är att titta på deltagarna i de olika arrangemangen och följa antalet kvinnor och män. Samråd med funktionshindersrörelsen Det är mycket positivt att Brottsoffermyndigheten nu har samråd med funktionshindersrörelsen och att det genomförs tillsammans med Domstolsverket och Polisen. Myndigheten för delaktighet menar att det också är mycket positivt att samrådet vävts in i Brottoffermyndighetens arbete med delmål 1 och att man också ser samrådet som kunskapshöjande. Sida 32 av 103

33 Domstolsverket Sammanfattning Domstolsverkets arbete redovisning visar att arbetet är liknande som tidigare år framförallt utifrån delmål 1. Där mätning finns på plats till stor del och där utvecklingen sakta går i positiv riktning. Kompetensen ökar och Domstolsverkets e-utbildning har tagits emot väl. Samtidigt är det många kvar som behöver gå utbildningen och insatserna måste ökas om delmålet ska nås innan årets slut. Kring delmål 2 saknas fortfarande mer utförliga beskrivningar av de insatser och resultat som finns. Domstolsverket deltar också i ett regelbundet samråd med funktionshindersrörelsen, vilket är positivt och som förhoppningsvis ger bra möjligheter i arbetet med funktionshinderspolitiken. Myndighetens delmål utifrån utveckling, mätning och insatser Delmål 1: All personal i Sveriges domstolar ska genom e-utbildning stärka sin kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Domstolsverkets första delmål innehåller både att ökad kompetens ska nås och på vilket sätt målet ska nås genom e-utbildning. Domstolsverket har sedan 2012 årligen på ett ändamålsenligt sätt följt upp kompetensen i domstolarna genom enkäter. När det kommer till att mäta omfattningen av hur många som gått utbildningen har det under 2014 fortsatt varit problematiskt. Dock har Domstolsverket kompletterat med en ny typ av mätning, vilket Myndigheten för delaktighet ser ger något bättre möjligheter att följa upp omfattningen. Om Domstolsverket hade säkrare siffror på hur många som har gått utbildningen tillsammans med de befintliga mätningarna har man 100 procentig mätning av delmålet. I dagsläget är det ändå bra mätning som möjliggör att utvecklingen mot delmålet går att följa till stor del. Att e-utbildningen tagits emot positivt i den feedback domstolsverket fått bekräftar att utbildningen är bra och ändamålsenlig. Det är också bra att vissa insatser genomförts för att fler ska gå utbildningen Sida 33 av 103

34 exempelvis med information på intranätet. Dock kvarstår det faktum att hälften av de anställda inte ännu gått utbildningen vilket pekar på att ytterlige insatser måste till. Myndigheten för delaktighet tolkar det som att det finns tre steg i arbetet. 1. Att ta fram utbildningen. 2. Att få alla att gå den. 3. Att kompetensen ökar till följd av utbildningen. Där steg 2 behöver stärkas om målet ska nås innan 2016 är slut. Utifrån den mätningen som finns är utvecklingen något positiv när det gäller ökad kompetens. Uppföljningen bygger på relativt få svarande men visar ändå förbättringar. Myndigheten för delaktighet delar också Domstolsverkets egen bedömning att det är en bit kvar innan målet är nått. Fler måste gå utbildningen och fler måste ha fått ökad kompetens. Sammantaget är Myndigheten för delaktighets bedömning av utvecklingen mot delmålet går i en något positiv riktning, men att det krävs rejäla insatser om delmålet ska nås inom strategiperioden. Delmål 2: I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande ska förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in. Delmålet är till stor del aktivitetsbaserat och saknar mätning. Likt tidigare år skulle en redogörelse över vad, hur och omfattning kring hur utbildningarna väger in förutsättningar och behov för personer med funktionsnedsättning göra det enklare att följa delmålet över tid. Domstolsverket beskriver att från och med 2015 kommer samtliga chefsutbildningar innehålla perspektivet förutsättningar och behov för personer med funktionsnedsättning, vilket Myndigheten för delaktighet ser som positivt. Det är också rätt tänk att perspektivet vävs in i kurser på ett naturligt sätt. Samtidigt är det svårt att se vilka insatser som egentligen gjorts och på vilket sätt perspektivet vägts in hittills i chefsutbildningarna. Utvecklingen mot delmålet är mycket svårt att bedöma utifrån enbart Domstolsverkets rapport pga. avsaknaden av en beskrivning på vilket sätt perspektivet funnits med. Sida 34 av 103