Ljushuvud. Har fått smak på friheten sid 6. Esmaeilzadehs lycka. sid kopplar av med franska böcker sid 13. Känner sug efter ledarskap sid 15

Transkript

1 Nr 25, 21 2 juni 2009 Ljushuvud Misslyckat experiment blev Saeid Esmaeilzadehs lycka. sid 8 11 Känner sug efter ledarskap sid 15 Har fått smak på friheten sid 6 kopplar av med franska böcker sid 13

2 När uppfinnare Saeid Esmaeilzadeh misslyckades med ett experiment blev det grunden till en ny uppfinning ett extremt hårt silikatglas. foto: yvonne åsell 8 n reportaget

3 i framkant Sverige ligger i världstopp när det gäller forskning och utveckling. Totalt satsar företag och stat 110 miljarder kronor om året. Ibland ger det resultat i nya företag som Diamorph. Men kritiken är hård mot att vi får ut för lite för pengarna och att vi satsar för smalt. Områden vid sidan av högteknologin glöms bort och det är svårt för uppfinnare att få stöd. Yrke: idéspruta Innovatörer Under sommaren fortsätter Näringsliv serien om uppfinnare och innovatörer. 0 Webb Fler uppfinningar kan du läsa om på Det kan bli grader varmt i ugnen som Nina Bake visar upp i bottenvåningen på ett hus i Albanova, vid Roslagstull i Stockholm. Men den enorma temperaturen märker man inte någonting av från utsidan där en av forskarna just häller upp pulver i en grafitbehållare som ska in i ugnen nästa gång. Resultatet av sintringen, själva ugnsbaket, blir så småningom ett keramiskt material. Det ska användas av forskningsbolaget Diamorph som har sitt kontor bara 50 meter därifrån men som placerat sin dyrbara ugn i ett hus som sköts av KTH och Stockholms universitet. Närheten är bara ett av många tecken på de täta band som finns mellan offentligt finansierad forskning och nystartade teknikföretag. Ibland kan det fungera så här: En forskare får en idé, börjar fundera på att omsätta den i konkreta produkter, startar ett eget företag med hjälp av statliga bidrag och samarbete med universitetet och står till sist på egna ben med ett livskraftigt företag. Men det är långt ifrån alltid det går bra. Det finns många som ifrågasätter om vi verkligen får valuta för alla miljarder som satsas på forskning och utveckling i form av nya produkter och företag. Och de är kritiska mot att Sverige inte lyckas fånga upp alla bra idéer som kommer från människor långt borta från etablerade forskningsinstitutioner och företag. Just i Diamorphs fall verkar i vilket fall mycket ha fungerat. Historien började 2002 när Saeid Esmaeilzadeh, som är docent i materialkemi vid Stockholms universitet, misslyckades med ett experiment. Kylvattnet till en ugn försvann och ugnen stängdes av mycket snabbare än normalt. När Saeid Esmaeilzadeh undersökte smältan märkte han att man fått fram ett silikatglas som var extremt hårt, hade ett brytningsindex som hos en diamant, kunde få magnetiska egenskaper om man tillsatte vissa metaller och som dessutom var förhållandevis lätt att tillverka. På den här tiden var jag en riktig labbråtta som fick stor frihet att arbeta. Om jag inte fått det hade det här aldrig varit möjligt, säger Saeid Esmaeilzadeh som nu är vd för Diamorph. Resultatet av det misslyckade experimentet var högintressant och Saeid Esmaeilzadeh såg framför sig hur det skulle kunna användas för att tillverka glasögon som är betydligt tunnare och lättare än i dag, till fiberoptik, för värmesköldar till rymdfärjor och rader av andra områden. Fast i dag, när hans upptäckt omvandlats till ett företag med sju anställda, är det ingen av alla de idéer om olika användningsområden han från början hade som man arbetar med. Diamorph siktar i stället in sig på att ta fram en ny typ av medicinskt implantat för dem som drabbats av förslitningsskador i leder och keramiska rullar som bland annat kan användas i vindkraftverk. Och det är bara till vissa delar som man egentligen bygger på den ursprungliga upptäckten. Att inriktningen blivit så annorlunda mot vad man kunde tro från början är en sak som Saeid Esmaeilzadeh kommer tillbaka till gång på gång. Innovation handlar inte om att det står en forskare i ett labb och får en idé som direkt blir en färdig produkt. Det handlar snarare om att skapa ett system med ett nätverk av forskare, marknadsförare, jurister och andra som prövar vad nyheten kan användas till. När man tittar närmare på saken, som hur läkarna försöker hjälpa folk med utslitna leder, visar det sig ofta att problemet är annorlunda än man först trodde. Fortsättning på nästa uppslag 9 Företagens forskning Svenska företags samlade FoU, även den utomlands. (Anges i miljarder kronor under 2008 samt i procent av försäljningen.) Astra Zeneca 41 16,4 Ericsson 34 16,1 Volvo 14 4, Scania 4 4,8 Saab 2 6,4 Sandvik 2 2,2 Världens viktigaste uppfinningar Sveriges uppfinnarförening har omkring medlemmar. Uppfinnarna arbetar främst på mindre företag, på egen hand eller är verksamma vid något univer sitet. Det här är deras lista på de 25 viktigaste uppfinningarna i världen de senaste 200 åren (i alfabetisk ordning). Observera att exakta tidpunkter ofta är omöjliga att ange. Bilbältet, uppfanns i slutet av 1800-talet och en amerikan har patent. Svensken Nils Bohlin tog fram trepunktsbältet Dammsugaren, de första kom omkring 180. I början av 1900-talet fick svensken Eberhardt Seger patent och dammsugarna blev grunden för Electrolux. Datorn, Dynamit, Alfred Nobel fick patentet under Glödlampan, omkring 189. Förbränningsmotorn/ bilen. reportaget n 9

4 FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX FOTO: ROBERT HENRIKSSON FOTO: SCANPIX Jonas Wenström blev bara 38 år. Men han uppfann trefassystemet för högspänd växelström som i sin tur blev grunden för Asea. Han var också nära att bli före Edison med uppfinningen av glödlampan. Separatorn centrifugerar mjölken så att grädde och mjölk skiljs åt. Gustaf de Laval utvecklade produkten och skapade en svensk exportsuccé. FOTO: SCANPIX Rune Elmqvist uppfann bland annat hjärtstimulatorn (pacemakern) som opererades in i kroppen. Dagens pacemaker är betydligt mer sofistikerade än dåtidens. FOTO: CHARLES DHARAPAK/AP Alfred Nobel uppfinner dynamiten efter att först ha konstruerat en fungerande tändhatt. Jämfört med de tidigare alternativen, som nitroglycerin, var det både enklare att hantera och mer riskfritt. Håkan Lans tog bland annat fram en variant av datormusen och grundlägganden patent för färggrafik i datorer. Han utvecklade också ett navigationssystem för fartyg och flygplan. Den svenska paradoxen vi satsar mest men får ut minst 9 Forts från föregående sida Det är en helt oförutsägbar process där säljarna och affärsutvecklarna är lika viktiga som forskarna. Det är ju de som träffar de blivande kunderna och vet vad de har för problem, säger Saeid Esmaeilzadeh. Hur det så småningom går för Diamorph är för tidigt att säga. Men bolaget är ett bra exempel på hur svensk forskning kan ge avkastning i form av nya företag. Frågan är bara om avkastningen överlag är tillräckligt hög. Svaret är viktigt, inte minst för att det handlar om så stora belopp. Enligt Statistiska centralbyrån går 110 miljarder kronor till forskning och utveckling, FoU, varje år. Internationellt placerar det Sverige på en topplats efter Israel om man mäter FoU som andel av BNP, det samlade värdet av alla varor och tjänster. Större delen av summan, 81 miljarder kronor, handlar om FoU som görs inom det privata näringslivet. Forskningen vid universiteten står för omkring en femtedel. Ett exempel på företagens tunga roll är läkemedelsbolaget Astra Zeneca som har 4500 forskare vid anläggningar i Södertälje, Mölndal och Lund och som sedan sekelskiftet lämnat in drygt patentansökningar. Antalet patentansökningar brukar också ses som en mätare på hur effektiv forskningen är. Patenteringsgraden i Sverige är minst lika hög som i USA. Ur det här perspektivet ser det rätt bra ut och det verkar som vi får ut allt fler patent i förhållande till våra FoU-insatser, säger Olof Ejermo på forskningsinstitutet Circle i Lund som tittar på hur innovation fungerar i olika länder. Men patent är långt ifrån allt. Det viktiga är om de i slutändan omvandlas till färdiga produkter som går att sälja och i bästa fall också till nya företag som ger arbetstillfällen. Olof Ejermo påpekar att det finns studier som visar att benägenheten att starta företag i Sverige är väldigt låg. Det svenska näringslivet domineras också av stora företag och det finns risk för att de inte ger tillräckligt utrymme för anställda som vill utveckla nya idéer och kanske bryta sig loss och starta eget. Lena Gustafsson, tillförordnad generaldirektör för statliga Vinnova som har en budget på 2 miljarder för att stödja svensk innovation, påpekar att det inte är starten av företag som är svår. Det är lätt att starta företag i Sverige. Svårigheten ligger i att få dem att växa. Sverige har uppenbara luckor i systemet och det gör att vi inte får ut så mycket som vi borde för forskningspengarna, säger Lena Gustafsson. Jag visste inget om patent, hade inte hört talas om en resultaträkning och hade inte en aning om hur aktier fungerar. Saeid Esmaeilzadeh kunde inte något om de kommersiella delarna när han skulle dra i gång Diamorph. Världens viktigaste uppfinningar Gps, togs i drift Internet, tal. Kopiatorn, Kullagret, mycket gammal historia. Svensken Sven Wingquist kom 190 med det sfäriska kullagret. Kulspetspennan. Losec, svenskt läkemedel mot magsår och storsäljare för Astra. Zeneca. Utvecklat av Ivan Östholm med flera. Mobil telefonen, 1956 fick Sverige världens allra första system för mobiltelefoni i modern mening fick Sverige Nylon, 1930-talet. Pacemakern, av svensken Rune Elmqvist Penicillinet, P-pillret. Propellern. Radarn, början av 1900-talet. Radarn kom i början av 1900-talet. 10 N REPORTAGET

5 FOTO: ADAM IHSE/SCANPIX FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX Gustaf Dalén tog fram ett automatiskt fyrbelysningssystem och en solventil som stängde av fyren på dagarna. Han fick Nobelpriset för det och byggde också upp företaget AGA. Dalén blev blind efter en olycka men arbetade också med att utveckla AGA-spisen. Carl Munters och Baltzar von Platen uppfann 1923 ett kylskåp utan rörliga delar. Uppfinningen väckte ett enormt intresse och togs om hand av Electrolux. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX Skiftnyckeln uppfanns av en engelsman men det var svensken Johan Petter Johansson som fick patent på en annorlunda och mer lättanvänd konstruktion. FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX FOTO: SCANPIX Kullager i modern mening kom redan på 1800-talet. Sven Wingquist förbättrade dem och kom 190 med det sfäriska kullagret. Uppfinningen blev starten för SKF, Svenska kullagerfabriken. Lokalbedövningsmedlet Xylocain togs fram av Nils Löfgren och Bengt Lundqvist i mitten av 1940-talet och såldes av Astra Det fick stor spridning över världen och används fortfarande. Fast det finns de som är betydligt mer kritiska än så till hur Sverige använder alla FoU-pengar. En är Kaj Mickos, professor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola och med runt 30 patent och 15 egenstartade bolag i bagaget. Vi har den svenska paradoxen som innebär att vi satsar mest men får ut minst. Och då finns det en del som tror att lösningen är att satsa ännu mer. Det är bara inte rimligt, säger Kaj Mickos. Han tycker framför allt att det i Sverige finns en för snäv bild av vad innovation är. Vi borde till exempel titta mindre på vad ingenjörerna ägnar sig åt och se mer på tjänsteföretagen. Det är så mycket fokus på högteknologi. Men tittar man på listorna över snabbväxare finns inte de företagen med. Det är andra som växer snabbare, säger Kaj Mickos och pekar exempelvis på klädkedjan H&M, ett företag långt från alla högteknologiska forskningslabb som ändå växt upp till en global börsjätte. Kaj Mickos vill att begreppet innovation vidgas och att de statliga stöden till nya företag blir bättre. För egen del arbetar han nu mycket med mat och ser hur förpackningar, transporter och annat kan förbättras. Lite av samma syn går igen hos Svenska uppfinnareföreningen med närmare medlemmar. De är bland annat kritiska till att uppfinnare som står utanför universiteten har mycket sämre möjlighet att få stöd när de ska dra igång egna företag. Finanskrisen har gjort att en del blivit av med jobbet och då får de tid att ägna sig åt sina idéer. Men den gör också att det blir ännu svårare än tidigare att få kapital, säger Wanja Bellander, vd för Uppfinnareföreningen. Just bristen på kapital som kan gå till företag som är på väg att ta de allra första stegen tas ofta upp som ett stort problem i Sverige. De vanliga riskkapitalisterna är inte intresserade av att gå in på så tidigt stadium och det finns inte tillräckligt med rika riskvilliga privatpersoner. Svenska uppfinnare och innovatörer saknar helt enkelt det som brukar kallas de tre F:en: Family, Friends and Fools (familj, vänner och dårar). Folk i närheten av uppfinnaren som har pengar och som är villiga att satsa pengar på projekt i väldigt tidig fas och med extremt hög risk. Invandrarna är bra på det, men inte vi övriga. Därför behövs det mer statliga insatser, säger Kaj Mickos. Samma tankar finns även hos Saeid Esmaeilzadeh, som kom hit från Iran som åttaåring och som överlag är väldigt nöjd med det svenska systemet. Han har fått bra stöd från universitetet och från Vinnova och Sverige är ett väl fungerande land där det, enligt Saeid Esmaeilzadeh, är lätt att starta och driva företag. Det största motståndet finns inte i det politiska systemet eller i reglerna, utan i människors uppfattning av företagsamhet och entreprenörskap. Många tror att det är tryggare på ett stort företag men jag har aldrig behövt säga upp någon på grund av finansiella problem, säger Saeid Esmaeilzadeh som är involverad i sju småföretag. TOMAS AUGUSTSSON , tomas.augustsson@svd.se 110 miljarder per år satsar Sverige på forskning och utveckling. Tetrapak med mjölk och andra drycker fyller våra kylskåp och matbord. Erik Wallenberg uppfann den första Tetrapaken, Tetra-edern Radion, slutet av talet visade Guglielmo Marconi trådlös telegrafi på stora avstånd. Telefonen, Alexan- der Graham Bell fick patent 186. Telegrafen, elektrisk telegrafi kom i början av 1800-talet. Tetrapak, Transistorn, av tre forskare vid Bell labs i USA. Transistorn har lagt grunden för nästan all modern elektronik. Tvätt- och diskmaskinen, i början av 1900-talet kom de allra första elektriska tvätt och diskmaskinerna. P-piller, en av världens viktigaste uppfinningar. REPORTAGET N 11