Försäkringskassans remissyttrande

Transkript

1 1 (21) Till Socialdepartementet Försäkringskassans remissyttrande Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning SOU 2012:6

2 2 (21) Möjligheten att leva ett självständigt liv på egna villkor ska vara en naturlig förutsättning för både barn och vuxna. För att personer som till följd av varaktiga funktionsnedsättningar har ett omfattande stödbehov ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt är personlig assistans en mycket viktig rättighet. Tillgång till personlig assistans ger frihet att styra över sin egen vardag och är en viktig del i handikappolitiken. Därför är det djupt tragiskt när vi i flera fall på senare tid upptäckt omfattande fusk och grovt kriminell verksamhet inom assistansersättningen. Vi välkomnar därför utredningens gedigna genomlysning av frågan. Utredningen innehåller många viktiga förslag till förbättringar som hjälper oss att stävja fusk och felaktigheter en viktig förtroendefråga för Försäkringskassan och för assistansersättningen.

3 3 (21) Sammanfattande bedömning Försäkringskassan är mycket positiv till betänkandets förslag i sin helhet. Försäkringskassan anser att utredningen har gjort en gedigen genomlysning av problemen med fusk och felaktigheter inom assistansersättningen. De förslag som utredningen lägger fram förstärker arbetet mot felaktiga utbetalningar och motverkar fusk och oegentligheter samtidigt som de bidrar till att ta tillvara den assistansberättigades intressen och rättigheter på ett bättre sätt. Därmed ökar tryggheten för den försäkrade. Även om utredningens utgångspunkt framförallt är fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom assistansersättningen anser Försäkringskassan att utredningen i större utsträckning kunde ha anlagt ett brukarperspektiv och även ett barnperspektiv, detta för att på ett tydligare sätt visa på konsekvenserna av förslagen för de assistansberättigade. Försäkringskassan instämmer i att de ekonomiska drivkrafterna i förening med bristande kontrollmöjligheter gör att det kan antas att fusk och medvetet utnyttjande kommer att fortsätta om ingenting görs. Försäkringskassan instämmer också i att det för förmånens legitimitet är helt nödvändigt att finna åtgärder som på ett effektivt sätt kan förhindra och motverka fusk och felaktigheter av olika slag. Det är samtidigt viktigt att göra en avvägning så att inte åtgärderna blir alltför långtgående och besvärande för de assistansberättigade. Försäkringskassan delar utredningens åsikt om att det initiala beslutet om assistansersättning är strategiskt viktigt i arbetet med att förebygga fusk och överutnyttjande. Försäkringskassan delar dock inte utredningens uppfattning att Försäkringskassans styrning premierar snabba genomströmningstider framför kvalitet och noggrannhet i besluten. Försäkringskassan arbetar kontinuerligt för att säkerställa och förbättra en rättssäker och enhetlig prövning och för att se till att underlagen håller sådan kvalitet att det säkerställs att rätten till ersättning är uppfylld. Försäkringskassans styrning innebär att beslut ska fattas på tillräckliga beslutsunderlag i kombination med att ärendehandläggningen ska genomföras skyndsamt. Försäkringskassan delar utredningens bedömning om att det krävs en fördjupad analys av orsakerna till regionala skillnader. Försäkringskassan har påbörjat en sådan studie. Studiens syfte är bland annat att ge svar på om de redovisade regionala skillnaderna beror på olika handläggning eller på att behoven ser olika ut. Försäkringskassan delar utredarens bedömning om att det finns behov av ett bredare IT-baserat system som kan stödja handläggning, kontroll, uppföljning, uppgiftslämnande och utbetalningar. Försäkringskassan ser därför positivt på förslaget om att Försäkringskassans bör tillföras medel för IT-utveckling.

4 4 (21) Försäkringskassan delar utredningens uppfattning att det vid prövningen av rätten till assistansersättning i vissa fall behövs en beskrivning av oberoende experter angående förhållandet mellan det medicinska tillståndet och hjälpbehovet. Försäkringskassan anser att det är hälso- och sjukvården som ska tillhandahålla sådana utredningar. Därför föreslår Försäkringskassan att medel ska tillföras hälso- och sjukvården istället för Försäkringskassan för detta ändamål. Utredningen har i betänkandet kommit med förslag som rör utformningen av Försäkringskassans interna organisation. Försäkringskassan kommer självklart att överväga detta i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Försäkringskassan vill framhålla att om förslagen i betänkandet blir verklighet kommer Försäkringskassan i likhet med övriga involverade aktörer, att bedöma och genomföra de anpassningar av kompetens, resurser, organisation och samverkan som krävs. Ikraftträdandetidpunkten juli 2013 anser Försäkringskassan är rimlig.

5 5 (21) 8 Beskrivning av assistansersättningens kostnadsutveckling 8.5 Övervältring av kostnader mellan huvudmännen Försäkringskassan instämmer i utredningens beskrivning av övervältring av kostnader mellan huvudmän. I dag finns det två huvudmän när det gäller personlig assistans. Med två huvudmän uppstår gränsdragningsproblematik och det kan skapa problem för den enskilde som är i behov av hjälp. Det skapar också onödig administration och höga kostnader för kommunerna, Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna. Försäkringskassan instämmer även i utredningens beskrivning att det förekommer en betydande övervältring från kommuner och landsting till assistansersättningen. Ett möjligt alternativ för att komma till rätta med övervältringen skulle kunna vara ett huvudmannaskap. Försäkringskassan vill dock framhålla att konsekvenserna och innebörden av ett statligt eller kommunalt huvudmannaskap behöver utredas på ett djupare plan. 11 Allmänna överväganden 11.3 Kostnadsutvecklingen Försäkringskassan delar utredningens bedömning om att det krävs en fördjupad analys av orsakerna till regionala skillnader. Försäkringskassan arbetar med en sådan analys. Studien utgår från tre olika modeller för att ge svar på om de regionala skillnaderna beror på olika handläggning eller att behoven ser olika ut. De faktorer som modellerna tar fasta på är individrelaterade faktorer, attityder gentemot Försäkringskassan samt faktorer i relationen till anordnare och assistenter. I betänkandet konstaterar utredningen att kostnaderna troligtvis kommer att öka till följd av implementeringen av det så kallade bedömningsinstrumentet. Försäkringskassan utvärderar för närvarande behovsbedömningsstödet och kan i det sammanhanget konstatera att det inte finns entydig evidens som pekar på att så skulle vara fallet. Resultaten visar snarare på att det inte blir någon signifikant skillnad i utgifterna till följd av användningen av behovsbedömningsstödet. Däremot indikerar de preliminära resultaten att användandet av behovsbedömningsstödet leder, som utredningen också skriver, till en enhetligare handläggning och ökad likformighet. Planering finns att implementera behovsbedömningsstödet i hela organisationen under hösten 2012.

6 6 (21) 11.4 Frågor som bör utredas vidare Försäkringskassan instämmer i att det är principiellt tveksamt att en brukare ska kunna vägra delta i insatser som habilitering och rehabilitering eller avstå från hjälpmedel eller anpassning av bostaden för att istället få hjälp av en personlig assistent. Det är bra att utredningen föreslår en särskild bestämmelse som tydliggör en vårdnadshavares skyldighet att medverka till sådana insatser. Försäkringskassan instämmer i utredningens mening att detsamma bör gälla för alla som uppbär eller ansöker om assistansersättning. Försäkringskassan instämmer i att det i lagstiftningen finns behov av att precisera och klargöra vad som ska räknas som andra personliga behov. Försäkringskassan instämmer även i att en klar definition bör finnas av vad som är gruppbostad, så att det inte blir en bedömning från fall till fall när assistansersättning inte ska lämnas enligt 106 kap. 24 socialförsäkringsbalken (SFB). Utöver det anser Försäkringskassan att det även behövs en tydligare definition av vad som avses med institution enligt samma lagrum. 12 Förslag för att motverka fusk och överutnyttjande 12.1 Skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans m.m. Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Förslaget bidrar till att minska risken att oseriösa aktörer bedriver verksamhet enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Det bidrar även till att den assistansberättigade får assistans med kvalitet och ger ökad trygghet och minskar risken för att han eller hon blir utnyttjad. Försäkringskassan anser att reglerna bör ändras så att tillstånden för assistansanordnare beviljas för viss tid i stället för tills vidare. Som Försäkringskassan tidigare påpekat är det den assistansberättigades trygghet och intresse av kvalitet i assistansen som motiverar en generell tidsbegränsning av tillstånden. Genom att tillstånden tidsbegränsas, kan den assistansberättigade känna sig trygg i att den anordnare som han eller hon har valt uppfyller de krav på kvalitet som Socialstyrelsen uppställer. Den omständigheten att en ny prövning kommer att ske inom en inte alltför lång framtid bör rimligtvis förstärka anordnarens motivation att driva sin verksamhet i enlighet med lagens syfte.

7 7 (21) 12.2 Återkallelse av tillstånd vid bristande personlig eller ekonomisk lämplighet Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Det är naturligt att det är samma villkor som tillämpas vid beviljande som vid återkallelse av tillstånd Skyldighet för anordnare av personlig assistans att tillhandahålla all assistans Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Försäkringskassan vill framföra att det är ett växande problem att brukare ofta har ett flertal olika assistenter på olika tider på dygnet. Insatser som sker på natten kan i vissa fall tillgodoses av hemtjänstens nattpatrull, genom att anordnaren köper tjänst av en underleverantör. Syftet med lagstiftningen att ha ett begränsat antal personliga assistenter håller därmed på att urholkas. Genom bestämmelsen om skyldigheten att tillhandahålla all assistans stärks intentionen med lagstiftningen om ett begränsat antal personer. Försäkringskassan anser att det finns ett behov av bestämmelsen även om det blir en alternativ konstruktion av schablonbeloppet. Som Försäkringskassan uppfattar det utesluter inte förslaget att anordnaren har underleverantörer. Förslaget måste därför kompletteras så att det framgår att även underleverantörerna måste ha tillstånd av Socialstyrelsen Utbetalning av assistansersättning Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Förslaget innebär att Försäkringskassan bara får, förutom till den försäkrade själv eller till kommunen, betala ut assistansersättning till en assistansanordnare som har ett gällande tillstånd från Socialstyrelsen. Utredningen nämner att den föreslagna bestämmelsen indirekt innebär att assistansersättningen enbart kan tas emot av assistansanordnare i Sverige. Med denna tolkning ställer sig Försäkringskassan frågande om förslaget är förenligt med EU-rätten. Försäkringskassan anser att det är lika viktigt att det framgår i lagtext att utbetalning inte får ske till den försäkrade själv i de fall som han eller hon köper assistans av en anordnare som saknar tillstånd. Detta skulle omöjliggöra att assistansersättning kommer en anordnare till del som inte har tillstånd från Socialstyrelsen. Förslag på ändring i 51 kap. 4 SFB, se bilaga.

8 8 (21) 12.5 Uppgiftsskyldighet för anordnare av personlig assistans m.m. Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Försäkringskassan har förståelse för att förslaget innebär ett utökat arbete för den som är arbetsgivare åt personliga assistenter. Förslaget kan även innebära att den assistansberättigade kan känna en oro för vilka uppgifter assistansanordnaren lämnar ut till Försäkringskassan. Försäkringskassan vill betona att det är viktigt att anordnarna enbart lämnar uppgifter som har betydelse för Försäkringskassans tillämpning. En arbetsgivare kan ha mycket information som rör den anställdes personliga förhållanden som inte har betydelse för Försäkringskassans utbetalning av ersättning, sådan information ska stanna hos arbetsgivaren. Försäkringskassan anser emellertid att det är en förutsättning att arbetsgivaren har en skyldighet att lämna uppgifter till Försäkringskassan för att myndigheten ska kunna kontrollera att ersättningen används korrekt Krav på den som anställs som personlig assistent Försäkringskassan är positiv till utredningens förslag om de krav som ställs på den som anställs som personlig assistent. Förslagen kan uppfattas som en begränsning i den försäkrades möjlighet att fritt välja vem som ska vara personlig assistent. Försäkringskassan anser att det är rimligt att kraven är desamma oavsett på vilket sätt den assistansberättigade väljer att anordna assistansen. Första punkten. Försäkringskassan anser att kravet är berättigat eftersom det finns risk för intressekonflikt och jävsituation när den personliga assistenten även företräder den assistansberättigade. Försäkringskassan vill påpeka att det är ett stort antal personer som förenar uppdraget god man, förvaltare eller ombud med att vara personlig assistent, bestämmelsen innebär att detta fortsättningsvis inte går att förena. I de situationer detta förekommer måste den assistansberättigade välja vilken funktion/relation han/ hon vill ha till den som är både personlig assistent och företrädare. I vissa fall har relationen som god man, förvaltare eller ombud och personlig assistent pågått i flera år. Den enskilde behöver ges tid att ta ställning till hur han/hon vill att relationen till den som tidigare varit både företrädare och personlig assistent framöver ska se ut. Hänsyn behöver också tas till att det för byte av god man och förvaltare krävs ett beslut från överförmyndaren eller tingsrätten. Försäkringskassan föreslår därför att äldre bestämmelser ska gälla under en övergångsperiod, exempelvis sex månader efter ett eventuellt ikraftträdande av förslaget.

9 9 (21) Försäkringskassan föreslår även att det inte ska vara möjligt att vara personlig assistent om man är anställd hos en anordnare hos vilken den försäkrade anlitar ett ombud. Enligt utredningens förslag finns inget hinder för andra personer som är knutna till anordnare av personlig assistans - såsom personer som företräder anordnaren eller annan personal hos anordnaren - att vara ombud för den försäkrade. Försäkringskassan föreslår inte heller ett sådant hinder generellt, utan endast i de fall som den försäkrade har en personlig assistent som är anställd hos samma anordnare, eftersom det i de fallen kan finnas ett starkt ekonomiskt vinstintresse hos anordnaren. Försäkringskassan föreslår att en ny andra punkt förs in i 51 kap. 16 SFB. Förslag på ändring i 51 kap. 16 SFB, se bilaga. Andra, tredje och fjärde punkterna. Försäkringskassan tillstyrker kraven då de bidrar till att öka kvaliteten i utförandet av assistansen samt att arbetsförhållandena och arbetsmiljön för de personliga assistenterna stärks. Femte punkten. Försäkringskassan tillstyrker kravet, men ser att det finns en svårighet att genomföra kontrollen av bosättningen i länder utanför EU/EES. Försäkringskassan ställer sig tveksam till den ventil som utredaren föreslår ska finnas i SFB, för situationer när en brukare oförutsett blir i behov av utökad assistans under en utlandsresa och är i behov av att anlita personal på platsen. Försäkringskassan anser att om en ventil ska finnas, bör denna enbart kunna tillämpas i fall då den ordinarie assistenten blir sjuk och under en begränsad tid. Försäkringskassan ser även att det bör ställas krav på anmälningsplikt vid assistans under utlandsvistelse, i de fall utlandsvistelsen ska pågå i mer än en månad Anhöriga som personliga assistenter Försäkringskassan tillstyrker förslaget i stort. Försäkringskassan ser positivt på utredningens förslag vad gäller möjligheterna att dra in eller sätta ner en ersättning i de fall en försäkrad inte samtycker till en inspektion. Försäkringskassan tolkar förslaget som att den så kallade inspektion som Försäkringskassan ska göra i realiteten inte skiljer sig från Försäkringskassans nuvarande möjligheter att genomföra hembesök. Skillnaden ligger i att det i och med samtycket blir enklare att dra in eller sätta ner en ersättning i de fall en försäkrad inte medverkar till ett sådant hembesök. Möjligheten att idag dra in eller sätta ned ersättningen när en försäkrad inte medverkar till ett hembesök är till viss del begränsad, eftersom en sådan indragning alltid måste föregås av en erinran om detta. Genom förslaget stärks Försäkringskassans möjligheter att kontrollera att assistans faktiskt utförs och även Försäkringskassans möjlighet att agera där medvetet fusk förekommer.

10 10 (21) Försäkringskassan anser dock att ordet inspektion är olämpligt, eftersom inspektion är ett verktyg som kan bli aktuellt då tillsyn av en verksamhet sker. Av betänkandet framgår att avsikten inte är att Försäkringskassan ska inspektera kvaliteten av utförandet av assistansen, men Försäkringskassan anser att formuleringen i författningsförslaget till 51 kap. 16 a SFB behöver nyanseras så att det tydligt framgår även i lagtexten att Försäkringskassan inte ska ha den rollen. Försäkringskassan anser även att den första punkten i nuvarande 51 kap. 16 SFB bör finnas kvar, det vill säga villkoret att anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den personliga assistenten ska anställas av en anordnare som är fristående i förhållande till hushållet Återkrav av felaktigt utbetald assistansersättning Försäkringskassan är överlag positiv till förslaget och den föreslagna nya paragrafen i 108 kap. 9 a SFB, men föreslår att placeringen av bestämmelsen ändras så att kopplingen till förutsättningarna för återkrav i 108 kap. 2 SFB stärks. Försäkringskassan anser också att lagstiftaren på ett mer tydligt sätt generellt bör ta ställning emot återkrav mot barn så att det endast kan bli aktuellt om synnerliga skäl föreligger. Med synnerliga skäl bör exempelvis avses situationer då ett straffmyndigt barn av egen kraft har lämnat felaktiga uppgifter i syfte att felaktigt få ersättning från socialförsäkringen eller på annat sätt visat förslagenhet. Försäkringskassan har nyligen lämnat ett liknande förslag i regeringsuppdraget Regelförenkling, som dock inte enbart gäller assistansersättning utan samtliga förmånsslag. Försäkringskassan lämnar därför samma förslag i detta yttrande. Förslag på ändring 108 kap.2 i SFB, se bilaga Förutsättningar för retroaktiv ersättning för personlig assistans Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Det är idag stora problem med anställningsavtal som verkar efterkonstruerade i de fall den försäkrade har fått ett beslut om assistansersättning som gäller retroaktivt. Förslaget innebär även att Försäkringskassan får underlag som visar på att den personliga assistenten utför ett arbete. Detta leder till att Försäkringskassan får information om att annan ersättning från socialförsäkringen inte kan utbetalas för samma period, till exempel sjukpenning eller föräldrapenning, till den personliga assistenten.

11 11 (21) Barn ska garanteras vård, habilitering och utbildning Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Försäkringskassan anser att det i förslaget även ska förtydligas att den som är vårdnadshavare är skyldig att se till att barnets behov av andra insatser enligt LSS och socialtjänstlagen tillgodoses även om ekonomisk ersättning begärs för personlig assistans. Barnets bästa måste alltid vara i centrum, andra insatser än personlig assistans kan vara samhällsstöd som bättre tillgodoser barnets utveckling och stimulans, t.ex. korttidstillsyn eller korttidsvistelse utanför det egna hemmet Myndighetssamarbete m.m. Försäkringskassan tillstyrker förslaget om att kommunen får utökad anmälningsplikt, då någon som uppbär assistansersättning beviljas andra insatser som innebär att assistansersättningen ska omprövas eller om kommunen får kännedom om att något som tyder på att assistansersättning använts till annat än personlig assistans. Försäkringskassan tillstyrker att anmälningsskyldigheten i assistansärenden utökas till att omfatta vårdnadshavare, god man eller förvaltare och till den till vilken assistansersättningen betalas ut vad gäller insatser som daglig verksamhet, barnomsorg eller annan insats som påverkas rätten till ersättningen storlek. Den utökade anmälningsplikten och anmälningsskyldigheten kommer att bidra till att ersättning inte betalas ut med för högt belopp. Beslut om minskning eller indragning kommer att kunna tas i tid, vilket leder till minskad administration med återkravsutredningar. Försäkringskassan tillstyrker förslaget att kommunen och Försäkringskassan ska anmäla till Socialstyrelsen om de får uppgifter som tyder på att tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas. Försäkringskassan tillstyrker förslaget om möjligheten för Försäkringskassan att hos Skatteverket kontrollera uppgifterna om assistenter och anordnare av personlig assistans. Förslagen kommer att innebära att det krävs en utveckling av dagens IT-stöd Bemyndigande att utfärda föreskrifter Försäkringskassan tillstyrker förslaget.

12 12 (21) 13 Förslag för att förbättra rutiner och kontroll hos Försäkringskassan 13.1 Ökad tyngd åt det första beslutet om beviljande av assistansersättning Försäkringskassan delar utredningens åsikt om att det initiala beslutet om assistansersättning är strategiskt viktigt i arbetet med att förebygga fusk och överutnyttjande. Försäkringskassan delar utredarens bedömning om att det i vissa fall, när betydande osäkerhet råder angående den reella funktionsbegränsningen och när det finns misstankar om att den försäkrade simulerar eller överdriver sina stödbehov, finns behov av fördjupad medicinsk utredning av opartiska specialister. Försäkringskassan behöver vid prövningen av rätten till assistansersättning en beskrivning av en oberoende expert angående förhållandet mellan det medicinska tillståndet och hjälpbehovet. Försäkringskassan anser att det är hälso- och sjukvården som ska tillhandahålla utredningar av opartiska specialister. Därför föreslår Försäkringskassan att medel ska tillföras hälso- och sjukvården istället för Försäkringskassan för detta ändamål. Utgångspunkten bör vara att den försäkrade ska komma in med medicinska underlag och att det är hälso- och sjukvården som ska tillhandahålla de medicinska underlagen. Försäkringskassan har dock därutöver behov av att kunna begära sådana utredningar av hälso- och sjukvården precis som inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan vill även påpeka att till skillnad från många andra förmåner t.ex. handikappersättning och vårdbidrag, idag inte finns något författningskrav att tillsammans med ansökan om personlig assistans bifoga ett medicinskt underlag som beskriver diagnos (medicinskt tillstånd), funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och hjälpbehov. Försäkringskassan ser ett behov av ett sådant krav även för assistansersättningen då ett läkarutlåtande är ett nödvändigt underlag i utredningen. Försäkringskassan vill även i detta sammanhang peka på behovet av möjligheten för Försäkringskassan att fatta interimistiska beslut om indragning eller nedsättning av assistansersättning när det finns särskilda skäl för det. Idag finns inte någon möjlighet att fatta ett interimistiskt beslut om nedsättning eller indragning av assistansersättning i situationer när det är sannolikt att personen inte har rätt till ersättning på den nivå som utbetalas. Det kan vara situationer då personen har överdrivit sitt behov av assistans och misstanke om brott finns, det kan då finnas behov av att minska ersättningen under en utredningstid för att konstatera vilken nivå som personen har rätt till.

13 13 (21) Försäkringskassan föreslår därför att det införs en möjlighet för Försäkringskassan att fatta interimistiska beslut om indragning eller nedsättning av assistansersättning när det finns särskilda skäl för det. Förslag på ändring i 112 kap.3-4 SFB, se bilaga Förbättrad kontroll och uppföljning Försäkringskassan tillstyrker förslaget. Förslaget stärker Försäkringskassans möjlighet att kontrollera uppgifter hos arbetsgivare och Skatteverket i de situationer det är befogat. Försäkringskassan delar utredningens bedömning om att det är viktigt att kvaliteten på det initiala beslutet om assistansersättning är god. Utredaren beskriver under sin bedömning en rad åtgärder som bör förbättras i Försäkringskassans handläggning. Försäkringskassan vill peka på att en rad åtgärder har gjorts för att förbättra handläggningen. Handläggningen av tvåårsomprövningar har förtydligats i ett metodstöd. Förtydligande har skett vad gäller kontroll av tidsredovisningar och räkningar. Information har skickats till samtliga assistansberättigade och deras anordnare där det har förtydligats vilka uppgifter som ska finnas på tidsredovisningarna för att dessa ska betraktas som korrekta. Möjligheten till undantag från tidsredovisningen har upphört. Försäkringskassan genomför också nu en genomlysning av processen för assistansersättning. Detta innefattar en översyn av vad som ska göras samt hur det ska göras. Genomlysningen innebär ett tydligt fokus både på kontroll och på kvaliteten i utredningen där ytterligare proaktivietet i handläggningen är inbyggd. Försäkringskassan begär att få ett särskilt uppdrag att fortsätta arbetet med att se över ytterligare åtgärder mot fusk oegentligheter inom assistansersättningen. Uppdraget bör grundas på erfarenheter av genomförda kontrollutredningar inom assistansersättning Organisation och styrning Försäkringskassan tillstyrker förslaget om att Försäkringskassans bör tillföras medel för IT-utveckling. Försäkringskassan delar utredarens bedömning om att det finns behov av ett bredare IT-baserat system som kan stödja handläggning, kontroll, uppföljning, uppgiftslämnande och utbetalningar. Ett fungerande IT-system bidrar till att handläggarnas kompetens kan användas i kundmötet och att bedöma rätten till ersättning. Det ger även möjlighet för Försäkringskassan att kontrollera, få uppgifter till uppföljning och statistik för att utveckla området samt som verktyg i ledning och styrning.

14 14 (21) 14 Konsekvensanalys Ikraftträdande Försäkringskassan anser att den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande, den 1 juli 2013, är rimlig Finansiella kalkyler Anslag 2:2 Försäkringskassan (OU 10) samt lån i Riksgälden Försäkringskassan delar utredarens bedömning om att det finns behov av ett bredare IT- baserat system som kan stödja handläggning, kontroll, uppföljning, uppgiftslämnande och utbetalningar. Försäkringskassan ser därför positivt på att tillföras medel för IT-utveckling. Utredningen har uppskattat att 20 miljoner kronor behöver tillföras för det bredare IT- stödet. Försäkringskassan vill peka på att denna uppskattning är alldeles för låg. Utvecklingen av ett nytt IT-stöd innebär en omfattande utveckling som även kan komma att påverka annan IT- utveckling inom Försäkringskassan. Utredningen föreslår att Försäkringskassan bör finansiera investeringen av ett IT-baserat system för att stödja handläggning, kontroll, uppföljning, uppgiftslämnande och utbetalningar genom ett amorteringslån i Riksgälden med en löptid om 10 år och en ränta på 2,5 procent. Försäkringskassan vill tydliggöra att den kostnad som en investering i ett ITsystem medför hänger samman med avskrivningstiden på tillgången och inte amorteringstakten på lånet. Därtill kommer räntekostnaden. Försäkringskassans övriga egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar har normalt fem års avskrivningstid, se 5 kap. 4 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Försäkringskassans bedömning är att även detta IT-stöd bör ha samma avskrivningstid. De lån som Försäkringskassan tecknar kallas för avistalån. En investeringskostnad på 20 mnkr skulle generera en årlig avskrivningskostnad på 4 mnkr, förutsatt att även denna tillgång skulle ha femårig avskrivningstid. Tillkommer gör kostnader för räntor. Försäkringskassan anser att utredningens beräkning om att Försäkringskassan behöver tillföras medel motsvarande 50 årsarbetare för att intensifiera handläggningen och kontroll enligt utredningens förslag under den tid utvecklingen av IT-systemet pågår är rimlig.

15 15 (21) 15 Författningskommentarer 110 kap 5 Angående utredningens förslag att uppgifter ska lämnas på heder och samvete av den försäkrades vårdnadshavare, gode man, förvaltare eller ombud. Försäkringskassan tillstyrker förslaget att uppgifter ska lämnas på heder och samvete även av den försäkrades ombud. Att uppgifter ska lämnas på heder och samvete av den försäkrades vårdnadshavare, gode man och förvaltare gäller redan idag. Det stod tidigare uttryckligen i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1993:389) om assistansersättning m.m., men i samband med att socialförsäkringsbalken infördes togs bestämmelserna bort med motiveringen att detta redan följer av 12 kap. föräldrabalken (prop. 2008/09:200 socialförsäkringsbalk s. 473). Mot den bakgrunden avstyrker Försäkringskassan förslaget avseende vårdnadshavare, god man och förvaltare. Bilaga 2: Möjlig ny reglering av schablonersättningen Försäkringskassan är positiv till utredningens förslag om möjlig ny reglering av schablonersättningen och tillstyrker att förslaget utreds vidare. Modellen innebär att kostnadsbeloppet kommer att bli individuellt framräknat, vilket kommer att kräva att Försäkringskassan utvecklar sitt IT-system för att kunna hantera den beräkning som krävs. Försäkringskassan ser även att modellen kan öppna upp för att ändra utbetalningsrutinen för dem som köper personlig assistans på så sätt att utbetalning görs i efterhand i stället för som i dag med ett preliminärt belopp.

16 16 (21) Bilaga till 12.4 Utbetalning av assistansersättning Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 51 kap. 4 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 51 kap. 4 Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personlig assistans. Vid köp av assistans lämnas assistansersättning endast under förutsättning att den försäkrade köper assistans av en anordnare som har tillstånd av Socialstyrelsen att bedriva assistans.

17 17 (21) Bilaga till 12.6 Krav på den som anställs som personlig assistent Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 51 kap. 16 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 51 kap. 16 Som kostnad för personlig assistans anses inte ersättning som den försäkrade själv lämnar till 1. någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller 2. en personlig assistent för arbete som utförts på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2 4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. Assistansersättning lämnas inte för personlig assistans som utförs av 1. någon som företräder en försäkrad som har fyllt 18 år i egenskap av god man, förvaltare eller ombud, 2. en personlig assistent som är anställd hos en anordnare som den försäkrades ombud har väsentlig anknytning till, 3. en personlig assistent på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2 4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 4. en personlig assistent som inte har fyllt 18 år, 5. en personlig assistent som till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak saknar arbetsförmåga, eller 6. en personlig assistent som inte är bosatt inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetet (EES).

18 18 (21) Bilaga till 12.8 Återkrav av felaktigt utbetald assistansersättning Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 108 kap. 2 ska ha följande lydelse, dels att det i balken ska införas tre nya bestämmelser, 2 a 2 c, av följande lydelse. Nuvarande lydelse 108 kap. 2 Föreslagen lydelse Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten ska besluta om återbetalning av ersättning som den har beslutat enligt denna balk, om den försäkrade eller, i förekommande fall, den som annars har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att 1. Lämna oriktiga uppgifter, eller 2. Underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta. Återkrav mot en försäkrad som är underårig får beslutas endast om det finns synnerliga skäl. 2 a Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan besluta om återkrav, förutom från den försäkrade, från vårdnadshavare eller annan ställföreträdare för den försäkrade.

19 19 (21) 2 b Har assistansersättning lämnats felaktigt eller med för högt belopp, kan Försäkringskassan, utöver vad som anges i 2 a, besluta om återkrav av beloppet, från den till vilken assistansersättning betalats ut enligt 51 kap c Återkrav mot annan än den försäkrade får uppgå till högst det belopp som tagits emot för den försäkrades räkning.

20 20 (21) Bilaga till 13.1 Ökad tyngd åt det första beslutet om beviljande av assistansersättning Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 112 kap. 3 och 4 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 112 kap 3 Föreslagen lydelse Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en beslutad ersättning, kan den handläggande myndigheten besluta att ersättning ska hållas inne eller lämnas med lägre belopp till dess att ersättningen ska hållas inne eller lämnas med lägre belopp till dess att ärendet avgjorts. Interimistiska beslut enligt 3 får i ärenden om assistansersättning endast fattas när det finns särskilda skäl. 112 kap 4 Interimistiska beslut om ersättning enligt 2 och 3 får inte fattas i ärenden om 1. adoptionsbidrag, 2. bilstöd, 3. allmän ålderspension, 4. särskilt pensionstillägg, eller 5. efterlevandepension och efterlevandestöd. Interimistiska beslut enligt 3 får inte fattas i ärenden om assistansersättning.

21 21 (21) Till Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning SOU 2012:6 Beslut i detta yttrande har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av chefsjurist Eva Nordqvist, Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, Försäkringsdirektör Laura Hartman, Försäkringsdirektör Svante Borg, verksamhetsutvecklare Signe Holmlund samt verksamhetsutvecklare Ingeborg Watz Forslund, den senare som föredragande. Dan Eliasson Ingeborg Watz Forslund