Kommentarer till lagförslagen, för att motverka fusk inom assistansen, i budgetpropositionen

Transkript

1 Sida 1 av 10 Kommentarer till lagförslagen, för att motverka fusk inom assistansen, i budgetpropositionen Att enskilda personer och företag fuskar förstör för alla de som är beroende av sin assistans. Humana välkomnar därför alla effektiva åtgärder mot oegentligheter Att allt fler fuskare avslöjas visar att polisens utredningsarbete faktiskt redan ger resultat. Christian Källström, Humanas chefsjurist ger här en kommentar till den lagförslagen för att motverka fusk. Den senaste tidens skriverier om fusk och de pågående utredningarna om fusk visar att det verkligen behövs åtgärder för att komma till rätta med problemen inom assistansen. Humana välkomnar alla effektiva åtgärder mot fusk och oegentligheter, och i det följande ska det kort redogöras för propositionens innehåll. Det finns dock en annan sida av skriverierna som också borde uppmärksammas i detta sammanhang. Att allt fler fuskare avslöjas innebär att polisens utredningsarbete faktiskt redan fungerar. Med detta i åtanke anser vi att störst kraft bör läggas på att förhindra uppkomsten av fusk genom att Försäkringskassan och kommunen utreder rätten till assistans grundligare. Propositionen innehåller också ett sådant förslag vilket är mycket bra. Propositionen innehåller även en bättre tillståndsprövning av anordnarna samt möjligheter att återkalla tillstånd. Kommunen får dessutom en anmälningsskyldighet till bland annat Försäkringskassan vilket torde innebära att risken för att assistansersättning betalas ut av misstag reduceras. Dessa förslag välkomnas också av Humana. Det kan dessutom vara värt att notera att utredningen förslag om att god man inte ska få arbeta som assistent inte finns med i propositionen. Det är således även fortsättningsvis tillåtet för en och samma person att vara assistent och god man. Propositionen innehåller även tre förslag som riskerar att medföra en betydande inskränkning av den enskildes integritet. Regeringen föreslår att bland annat Socialstyrelsen ska få göra (oanmälda) inspektioner i den enskildes hem och att anordnaren ska få en anmälningsskyldighet gentemot kommun och Försäkringskassa, avseende förändringar som kan påverka rätten till och omfattningen av assistansen, samt en återbetalningsskyldighet av felaktigt utbetald assistansersättning. Regeringens lagförslag Beviljande av tillstånd och återkallelse av tillstånd

2 Sida 2 av 10 Regeringen förslår att tillstånd ska beviljas dem som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att bedriva assistans. När det gäller en juridisk person ska lämplighetsprövningen avse VD och annan med bestämmande inflytande, styrelse ledamöter och styrelsesuppleanter. Om lämplighetskraven inte uppfylls ska tillstånd få återkallas. Humana stöder dessa förslag. Hårdare krav på tillstånd och ökade möjligheter för SoS att återkalla tillstånd borde medföra att antalet oseriösa anordnare minskar. Det är dock något oklart var omständigheter i övrigt är och vem annan med bestämmande inflytande är. Skyldighet att anordna all assistans Regeringen föreslår att den som har tillstånd at bedriva assistans och som anlitats för att utföra personlig assistans ska vara skyldig att tillhandahålla all den assistans som den enskilde beviljats. En anordnare kan inte tacka nej till att anordna assistans på vissa tider. Detta innebär ett förstärkt skydd för den enskilde i förhållande till anordnaren, men enligt förarbetet till lagförslaget ska det inte förhindra att den enskilde begär att kommunen anordnar assistansen på vissa tider. Regeringen syfte är att skydda kommunerna från oseriösa anordnare som överlåter till kommunen att utföra den dyra och svåra assistansen på exempelvis natten till kommunen. Förutom det ekonomiska incitamentet, förefaller detta problem, som utredningen och regeringen verka anse finnas, bero på att Försäkringskassan inte beaktar det praktiska utförandet av assistansen, när de beviljar assistans i korta intervaller på natten. Vi skriver mer om detta i vår juridiska årsbok. Utbetalning endast till tillståndshavare Regeringen föreslår att assistansersättning endast ska utbetalas till dem som har tillstånd. Att utbetalning endast ska ske till anordnare med tillstånd förefaller självklart. Regler för vem som kan anställas som assistent Regeringen förslår en 18 års gräns för assistenter, att assistenten bor inom ESS området samt att assistenten har förmåga att arbeta som assistent. Det föreslås vidare att det inte ska betalas ut ersättning för arbetad tid utöver arbetstidslagen och tillämpliga undantag i kollektivavtal. Detta torde medföra enhetlighet även om det kan uppstå problem när Försäkringskassan ska tolka kollektivavtal. Eftersom övergångsreglerna medger att befintliga anställningsavtal bibehålls kommer inte heller någon underårig att behöva sägas upp.

3 Sida 3 av 10 Regeringen föreslår att assistentens arbetsförmåga ska vara avgörande för utbetalning av ersättning. Detta blir något komplicerat eftersom arbetet som assistent kan vara mycket varierande och det således kan vara något komplicerat att avgöra arbetsförmågan för varje individuellt hjälpbehov. Detta riskerar att leda till godtyckliga bedömningar. Assistenten ska vidare bo inom ESS området (stora delar av Europa), vilket förefaller naturligt och det medges undantag vid studier utanför Europa. Värt att notera är att Regeringen tagit bort förslaget om att god man inte skulle kunna arbeta som assistent. Vi får ibland uppgifter att överförmyndaren nekar en assistent att bli god man. Det finns rättsfall från bla Hovrätten som anger att det är helt ok att vara god man och assistent. Närstående som assistenter Regeringen föreslår att nuvarande begränsningar avseende ersättning till assistent i hushållsgemenskap upphävs. Regeringen föreslår vidare att Socialstyrelsen, kommunen och Försäkringskassan ska få göra inspektion i hemmet hos den enskilde om denne valt en anhörig som assistent och en privat anordnare. Om det vid upprepade tillfällen nekas tillträde ska assistansersättningen kunna sättas ned eller dras in. Humana är av åsikten att detta inskränker den enskildes integritet och att det kan vara ett brott mot europakonventionen. Läs mer om detta i bilagan. Återbetalningsskyldighet Regeringen föreslår att den som mottagit ersättning också ska kunna bli återbetalningsskyldig för den. Regeringen utökar kretsen av personer som kan bli återbetalningsskyldiga för eventuellt fusk och felaktigheter. I denna krets kommer bland annat vårdnadshavare, god man och anordnare ingå. Att barn inte ska behöva bli återbetalningsskyldiga för fel som föräldrarna begått förefaller uppenbart och att anordnare som fuskar med assistansen ska kunna bli återbetalningsskyldiga förefaller lika uppenbart. Lagstiftningen kommer dock medföra större krav på god man och anordnare att kontrollera kunden. Retro Regeringen förslår att retroaktiversättning endast ska utbetalas om utförd assistans redovisats månadsvis. För att erhålla retroaktiversättning ska tidrapporter lämnas in kontinuerligt redan under utredningsprocessen. I dag krävs det ofta redan anställningsavtal och uppdragsavtal. Det är idag oklart exakt hur detta ska gå till eftersom det inte i förväg går att veta hur mycket assistans som kommer att beviljas. Kommunens upplysningsskyldighet

4 Sida 4 av 10 Regeringen föreslår att kommunen får en skyldighet att informera Försäkringskassan om det beviljas andra insatser som påverkar assistansen, såsom boende, skola, dagis mm. Både kommun och Försäkringskassa ska anmäla till Socialstyrelsen om anordnarens lämplighet kan ifrågasättas. Det förefaller bra att kommunen får en upplysningsskyldighet gentemot Försäkringskassan avseende beviljandet av skola/korttids/dv mm. eftersom detta reducerar risken för att assistans betalas ut felaktigt eller av misstag. Ett ökat samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna torde medföra bättre kontroll. Anordnarens uppgiftsskyldighet Regeringen föreslår att anordnaren av assistansen ska få en uppgiftsskyldighet gentemot kommun och Försäkringskassa avseende assistenterna samt avseende förhållanden hos den enskilde som anordnaren har kännedom om som påverkar rätten till eller omfattningen av assistansen. När det gäller uppgiftsskyldigheten avseende den assistansberättigades förhållanden riskerar detta att innebära ett intrång i den enskildes privata sfär. Läs mer om detta i bilagan. Grundlig utredning Regeringen förslår att Försäkringskassans befogenheter vid bedömningen av rätten till assistans ska omfatta en begäran om den enskilde ska genomgå en undersökning eller delta i utredningen. Regeringen föreslår även att ombud som lämnar uppgifter ska lämna dessa på heder och samvete. Regeringen önskar att Försäkringskassan och kommunen utreder rätten till assistans på ett bättre och grundligare sätt. Att det första beslutet om assistans utreds ordentligt för att motverka fusk är positivt, och detta är antagligen det mest effektiva sättet att förhindra fusk på. Möjligheten till undersökning borde även tillämpas för att säkerställa att myndigheternas beslut blir materiellt riktiga. Det föreligger i dag ofta stora svårigheter för den enskilde att få sina behov av hjälp på natten dokumenterade varför detta skulle kunna vara till nytta i dessa lägen också. Att ombud ska lämna uppgifter på heder och samvete förefaller motverka oseriösa ombud.

5 Sida 5 av 10 Bilaga Bilagan innehåller en mer ingående och fördjupad analys av förslagen avseende inspektioner i hemmet, anmälningsskyldighet och återbetalningskrav. Inskränkningar av rätten till hem och privatliv Som nämndes ovan innehåller lagförslaget åtgärder som inskränker rätten till hem och privatliv. Regeringen anger att kommunen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska få göra (oanmälda) hembesök hos den enskilde. Regeringen föreslår också att anordnaren av assistansen ska få en anmälningsskyldighet gentemot Försäkringskassan samt att anordnaren kan bli återbetalningsskyldig. Dessa åtgärder har av Regeringen ansetts vara proportionerliga i förhållande till bland annat europakonventionen och det faktiska intrånget i den privata sfären. Humana liksom flera andra organisationer såsom NHR, DHR och IfA är kritiska till vissa delar av detta lagförslag. Även vissa riksdagsledamöter är kritiska. Bodil Ceballos (mp) skriver följande. Assistansanordnare blir på samma sätt som den enskilde uppgiftsskyldig i förhållande till den insatsbeslutande myndigheten. Det innebär att anordnare kan komma att se sin roll som att de genom de personliga assistenterna och på andra sätt, till exempel genom hembesök och möten, behöver hålla sig informerade om den enskildes liv för att få information om eventuella ändrade förhållanden som anordnaren ska anmäla till Försäkringskassan föreligger. Assistansanordnare kommer på detta sätt att få en stor mängd överskottsinformation som inte är relevant. Den assistansberättigade kommer på så sätt att känna sig ständigt övervakad och begränsad av de personliga assistenterna och assistansanordnaren. Detta strider mot den personliga assistansens grundprinciper om självbestämmande och möjlighet att leva sitt liv som andra. Motion 2012/13So588. Assistansanordnares anmälningsplikt. Bodil Ceballos (mp). Lena Hallengren mfl (s) anser följande. Enligt förslaget skall assistansanordnaren bli ersättningsskyldig om den enskilde använder sin assistans fel. Uppgiftslämnare kan knappast bli någon annan än assistenten. Det kan försämra en förtroendefull relation samtidigt som det tangerar den assistansberättigades självklara rätt till integritet. Det kan i grunden inte vara assistentens uppgift att avgöra vad som är felanvändning. Det är däremot helt rimligt att säkerställa att Försäkringskassan informeras om faktiska förändringar som kan ha betydelse för assistansbehovet (till exempel sjukhusinläggning) men det bör tydligt redovisas i vilka situationer och vad assistansanordnaren ska rapportera så

6 Sida 6 av 10 att inte den enskildes integritet och självbestämmande urholkas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion 2012/13:So557. Lena Hallengren, Christer Engelhardt, Ann Arleklo, Lennart Axelsson, Cathrina Bråkenhielm, Gunnar Sandberg, Meeri Wasberg (s). I Motionsbilagan presenteras ytterligare motioner avseende personlig assistans. I ljuset av att det framgår att polisens utredningsarbete faktiskt redan fungerar (utan inskränkningar av den enskildes rätt till hem och privatliv) kan man ställa sig undrande till om dessa mycket långtgående och integritetskänsliga insatserna faktisk är nödvändiga. I det följande ska dessa lagförslag belysas ytterligare. Tillträde till bostaden (hembesök) Regeringen föreslår att kommunen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska få tillträde till den enskildes hem. Försäkringskassan har redan denna rätt, men nu förstärks den genom att assistansersättningen kan dras in om den enskilde (vid mer än ett tillfälle) vägrar att släppa in dem. Detta gäller förövrigt också om man vägrar tillträde till kommunen och Socialstyrelsen. Det är oklart om avsikten är att det ska ske oanmälda hembesök och vad som kan föranleda ett besök. Om det enbart ska ske vid en misstanke om fusk kan lagförslaget anses mer proportionerligt än om det ska ske slumpvis. Regeringen baserar rätten till tillträde till den enskildes hem (och inskränkningen av rättigheterna i europakonventionen) på att det behövs för att begränsa fusk. Integritetskränkningen anses således vara proportionell till behovet av kontroll. När det gäller kommunen och Försäkringskassan verkar besöken verkligen avse förebyggandet av fusk varför det med viss tvekan, eftersom det förefaller som att polisens arbete redan fungerar, kan anses proportionellt. När det gäller Socialstyrelsens inspektioner förefaller denna att avse kvaliteten hos anordnaren och kvaliteten i assistansen. Socialstyrelsens inspektioner förefaller således inte avse att motverka fusk, utan till skydd för den enskilde. Regeringen anger följande. Vidare är ett viktigt syfte med sådana inspektioner att Socialstyrelsen får möjlighet att kontrollera att den enskilde assistasnberättigade får de insatser som han eller hon behöver och att den enskildes behov inte förbises i de fall då en närstående är assistent. samt Det härvid även konstareas att Socialstyrelsens inspektioner är avsedda att säkerställa den enskildes rättigheter och att se till att den enskilde får det stöd som han eller hon behöver.

7 Sida 7 av 10 Eftersom inspektionen inte avser att motverka fusk utan mer en allmän kvalitetskontroll förefaller inskränkningen av art 8 europakonventionen inte längre proportionell i förhållande till syftet. Är det verkligen lagligt att, vid hot om indragning av assistansen, göra inspektioner i den enskildes hem för att säkerställa att denne har det bra? Det verkar också som att Socialstyrelsen hembesök liksom bara slinker med av bara farten i motiveringen. Följande anges i propositionen. Utredningen föreslår att en rätt att besöka bostaden också bör omfatta Socialstyrelsen som ett led i tillsynen över kvaliteten i verksamheten och över hur assistansanordnarna lever upp till de i detta avsnitt tidigare föreslagna kraven för tillstånd. Det verkar som Socialstyrelsen rätt att besöka bostaden baseras på Försäkringskassans rätt att utreda fusk, trots att Socialstyrelsen inte ska utreda fusk! Eftersom inspektionen ska avse kvalitet, kan man ju också undra hur kvaliteten förbättras genom att den enskilde får nedsatt eller indragen assistans? Det är dock inte helt klart att det bara är kvaliteten som Socialstyrelsen ska inspektera. Det anges i propositionen att hembesöken ska motverka fusk, men det är oklart om detta faktiskt syftar på Socialstyrelsen. I propositionen anges även en del exempel på fusk som ska motverkas. Att avstå från dagligverksamhet, skola, rehabilitering eller andra aktiviteter som skulle begränsa rätten till assistans, förefaller betraktas som fusk. Detta är en något märklig definition av fusk, eftersom det torde vara upp till den enskilde att själv välja att delta (LSS ska ju ge den enskilde största möjliga inflytande över insatserna) och att (förutom grundskolan) så finns det inget tvång att delta! Att tvinga sig in i någons hem för att undersöka om barnen är i skolan, förefaller något omotiverat eftersom det hade varit lättare att ringa skolan och fråga om barnet är där eller inte. Om det är denna typ av fusk som Socialstyrelsen ska motverka bör frågan verkligen ställas om inskränkningen av europakonventionen är proportionell. Syftet med Socialstyrelsens inspektioner är uppenbart mycket goda, men lagförslaget visar på brister i förståelsen för den enskilde och dennes självbestämmande. För enkelhetens skull kan assistansberättigade delas in i 3 kategorier. Barn, vars talan förs av föräldrar (oavsett funktionsnedsättning), personer som pga. funktionsnedsättningen inte har förmåga att föra sin talan och därför har en god man eller förvaltare samt personer som kan föra sin egen talan. Om inspektionen avser en person som kan föra sin egen talan blir Socialstyrelsens inspektion en kränkning av dennes självbestämmande rätt. Menar man från regeringens sida att dessa personer behöver ha en övervakare eller förmyndare som ser till att de tar rätt beslut? Om inspektionen avser en person som inte kan föra sin tala, så borde här finnas en god man. Ska inspektionen avse god mans arbete?

8 Sida 8 av 10 Om inspektionen avser ett barn så föreligger här ett ansvar för vårdnadshavarna. Ska inspektionen avse vårdnadshavarnas agerande? Socialstyrelsens rätt till inspektion i hemmet blir inte mindre förvirrande av att det anges att den endast avser ett sammanträffande med den enskilde! framhållits i tidigare lagstiftningsärenden är åtgärden av begränsad räckvidd då den endast gäller rätten att sammanträffa med den enskilde Varför behövs det en inskränkning av rättigheterna i europakonventionen, avseende hem och privatliv, om rätten egentligen bara avser ett sammanträffande med den enskilde. Uppfylls verkligen proportionalitetskravet i det här läget? Det hade kanske varit enklare och en mindre inskränkning av europakonventionen om lagförslaget hade utformats på följande sätt. Den ersättningsberättigade ska på begäran medverka till möte med Socialstyrelsen, det bör då särskilt beaktas att den enskilde kan ha behov av att själv få välja var mötet enklast kan genomföras. Eftersom samma effekt hade kunnat uppnås utan en inskränkning av europakonventionen kan inskränkningen inte längre anses vara proportionerlig. Regeringen har således inte uppfyllt de kriterier som den själv anger måste vara uppfyllda för att inskränkningen ska vara tillåten. begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Om ändamålet är att få sammanträffa med den enskilde behövs det inte en inspektion i hemmet. Det som sannolikt kommer att ske är att Socialstyrelsen bokar ett hembesök och det endast undantagsvis kommer att ske oanmälda besök. Det finns ingen egentlig anledning att tro att Socialstyrelsen exempelvis ska göra hembesök på natten. Inspektioner när kommunen har upphandlat assistansen Det finns ett antal kommuner som lagt ut assistansen på entreprenad och det pågår ett antal upphandlingar. I dessa fall anställs alla assistenter av ett privat bolag även om kunden väljer kommunen som anordnare. De personer som bor i en kommun som upphandlat assistansen har således inte möjlighet att välja kommunen som arbetsgivare för sina anhöriga som arbetar för sina assistenter. De har således inget val utan måste acceptera inspektioner i hemmet. I detta läge kan lagförslaget och inskränkningen av europakonventionen framstå som oproportionerligt. Anordnarens anmälningsskyldighet och återbetalningsskyldighet

9 Sida 9 av 10 Regeringen föreslår att assistansanordnaren ska anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till och omfattningen av assistansen samt att anordnaren ska kunna bli återbetalningsskyldig av assistansersättningen. Av lagtexten anges det är den som erhållit assistansersättningen som kan bli återbetalningsskyldig, men i förarbetet anges det att det är tillståndshavaren som måste känna till förändringarna för att bli återbetalningsskyldig. Om man utgår från att detta är samma personer och att riktlinjer samt praxis upprätthåller denna definition så borde detta egentligen inte vara ett problem, eftersom det inte finns någon skyldighet att aktivt inhämta information om den enskilde. Hos ett mindre bolag kan detta kanske medföra vissa problem om tillståndshavaren är inblandad i den dagliga verksamheten och således får information om de assistansberättigade. Det kommer således antagligen behövas mer övervakning från anordnarens sida, när den enskilde anlitar ett mindre bolag. Då lagtexten är något otydlig och då både Försäkringskassan och Högsta Förvaltningsdomstolen ofta gör egna tolkningar av lagar och regler föreligger det dock en ovisshet som antagligen riskerar att medföra ett större behov av kunskap om den enskilde. I och med att denna reglering införs blir även bidragsbrottslagen tillämplig. Detta torde innebära att om anordnaren (den som har tillståndet) kan bli skyldig till ett brott om denne medvetet eller av oaktsamhet underlåter att anmäla ett sådant förhållande som påverkar rätten till assistans. Förutom det rent personliga straffet för tillståndshavaren torde även anordnaren riskera att förlora tillståndet att bedriva assistans. Det är givetvis oklart om det faktiskt kommer att tillämpas så drastiskt, men vem vågar ta risken? Försäkringskassans historia av att ändra inställning i olika frågar och deras agerande i vissa ärenden av återkrav ligger dem i fatet avseende trovärdigheten när det gäller att tolka lagar. Detta riskerar att medföra att intrånget i den enskildes integritet kanske blir större än vad lagstiftaren avsett. Lägg märke till att det inte enbart avser rätten till assistans utan även omfattningen av denna. Som bekant utreder framförallt Försäkringskassan väldig noga bland annat hur många toalettbesök som sker och hur lång tid dessa tar. Det kan således bli så att assistenterna exempelvis måste rapportera hur många toalettbesök som sker, utifall dessa skulle avvika från det antal som återfinns i beslut och utredning. Då även assistenterna exempelvis hjälp till med viss träning och habilitering, blir situationen märklig om assistenterna samtidigt har till uppgift att rapportera eventuella förbättringar. Den enskilde ofta är helt beroende av sina assistenter och det förtroende som måste finnas mellan assistent och den enskilde är av mycket stor betydelse för livskvaliteten. Med lagförslaget riskerar det att uppstå ett mycket märkligt förhållande mellan enskild och assistent, samt mellan assistenten och dennes arbetsgivare.

10 Sida 10 av 10 Assistenten finns för att utföra de mest privata insatserna i den enskildes liv, men denne assistent kommer också enligt regeringens förslag, att fungera som statens förlängda arm för att kontrollera den enskilde. I bilgan framgår vilka motioner som lagts för att förändra lagförslaget. Motionerna finns i sin helhet på Riksdagens hemsida Enligt den socialdemokratiska rikdsdags- och socialutskottsledamoten Lennart Axelsson uttalande på Föräldrakrafts frukostseminarium den 9 oktober så borde varje ledamots dörr vara öppen. Det är således bara att ringa riksdagens ledamöter och berätta vad man tycker om förlaget. Socialutskottet har planerat att rösta i frågan i december.