SAMRÅDSUNDERLAG. Nytt reningsverk Kårehamn BORGHOLMS ENERGI AB SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER MARIA BENNET KRISTIN BARKMAN
|
|
- Maj-Britt Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BORGHOLMS ENERGI AB Nytt reningsverk Kårehamn UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB MARIA BENNET KRISTIN BARKMAN Sweco
2
3 Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter 2 2 Omfattning 2 3 Beskrivning av befintlig verksamhet Infiltration Fettavskiljare Enskilda avlopp 4 4 Lokalisering 4 5 Beskrivning av planerad verksamhet Anslutning Nya reningsverkets utformning Överföringsledning Utloppstub 7 6 Planförutsättningar 7 7 Recipienten 8 8 Verksamhetens miljöpåverkan och miljörisker Inverkan på vattenmiljön Inverkan på luftmiljön Buller Transporter Resurshushållning Inverkan på natur-, kultur- och friluftsintressen Miljörisker 16 9 Egenkontrollprogram Bilagor 17 1 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
4 1 Allmänna uppgifter Sökande Företag Borgholms Energi AB Organisationsnummer Adress Box 55, Borgholm Telefon växel Kontaktperson Tina Pile Telefon kontaktperson Fastighet E-post Fastighetsbeteckning som ansökan avser Fastighetens adress Kårehamn 2:14 Kårehamnsvägen (söder om EON s kontor) 2 Omfattning 2 (17) Ändring av befintlig avloppsanläggning i Kårehamn. Verksamheten är anmälningspliktig enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med verksamhetskod avloppsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 men högst 2000 personekvivalenter. 3 Beskrivning av befintlig verksamhet 3.1 Infiltration För behandling av avloppsvattnet i Kårehamn idag finns en trekammarbrunn (slambrunn) med efterföljande infiltration. Den befintliga kommunala anläggingen är placerad söder om hamnen med utströmning mot badplatsen. I februari 2003 färdigställdes arbeten som omfattade ny slambrunn (dim 50 pe), dräneringsstråk, provtagningsrör, rensning/rengöring av ledningssystemet och spolning av infiltrationsbädd. Belastningen på anläggningen är vintertid 4 st fastigheter och på sommaren tillkommer 2 st fastigheter och servicehus för gästhamnen som även inkluderar tömning av toalettavfall från husbilar som motsvarar 100 pe under högsäsong var bedömningen att anläggningen var tillräckligt dimensionerad men det har visat sig att den inte ger acceptabel rening, särskilt under sommarperioden då belastningen är hög. Sammanställning av utsläppsdata i provtagningsröret nedströms infiltrationen redovisas i Figur 3.1. Utgående halter från infiltrationen är höga med toppar vid de årliga BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
5 provtagningarna i september. Gällande riktvärden på anläggningen är <30 mg BOD/l och <6 mg P-tot/l (beslut Miljö- och byggnadsnämnden ) vilket under huvuddelen av provtagningstillfällena inte uppfyllts. Provtagning avseende mikrobiologi vid badplatsen i Kårehamn resulterade i 30 presumtiva Ecoli/100 ml, vilket visar på en fekal påverkan och trolig påverkan från infiltrationsanläggningen. Figur 3.1 Utgående halter från befintlig infiltration april 2010-sept Extra provtagning genomfördes under hösten 2013 för att kontrollera funktionen på infiltrationen genom att analysera prov på både inkommande och utgående vatten i infiltrationsanläggningen. Resultaten visade återigen att utgående halter var höga med medelvärden på 220 mg N-tot/l, 11 mg P-tot/l och 40 mg BOD 7 /l. Även inkommande halter (belastningen) som provtagits i trekammarbrunnen innan infiltrationen var höga, se Tabell 5.1. Tabell 5.1 Analysresultat av stickprover uttagna på avloppsvatten från befintlig trekammarbrunn innan infiltrationen (inkommande) i Kårehamn. Inkommande halter till infiltrationen, mg/l Medel Totalkväve Biokemisk syreförbrukning BOD Totalfosfor Suspenderade ämnen (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
6 3.2 Fettavskiljare Utöver ovan nämnda anläggning finns nere i hamnen fyra brunnar som tidigare använts av fiskeindustrin och som idag används som fettavskiljare för en restaurang. 3.3 Enskilda avlopp Det finns två fritidsområden (Kårehamn resp Petgärde/Petgärdeträsk) som har enskilda avlopp. I dessa områden finns idag 74 resp 42 fastigheter. En inventering av området gjordes av Samhällsbyggnadsförvaltningen 2005/2006. Sedan dess kan en del anläggningar ha förändrats med nyare tillstånd samt att det även varit några nybyggnationer i området som medfört att det har tillkommit avlopp. Underlaget ger dock en ungefärlig bild om de enskilda avloppen i området enligt följande sammanställning. Svartvatten/toalett avfall: ca 60 % sluten tank, ca 10 % mulltoa/latrin, ca 30 % trekammarbrunn med efterföljande infiltration. Gråvatten/BDT: ca 45 % trekammarbrunn, ca 20 % tvåkammarbrunn, ca 10 % enkammarbrunn, ca 10 % stenkista, ca 10 % rensbrunn ca 5 % övrigt. Trekammarbrunnar efterföljs av rening i infiltrationsanläggning. När det gäller äldre avloppsanläggningar med trekammarbrunnar kan efterföljande rening bestå av både markinfiltration (oftast rör ut i befintlig mark) eller stenkista. På grund av markens beskaffenhet och närhet till Petgärde träsk är infiltrationen dålig vid snösmältning och även vid hög nederbörd. Problem finns med överfyllda slamavskiljare och slutna tankar samt att avloppsvatten pumpas ut på marken enligt inventering gjord av Samhällsbyggnadsförvaltningen. 4 Lokalisering Placeringen av nya reningsverket är där det idag finns fyra avloppsbrunnar, intill restaurangen och E.ON:s kontor vid hamnen. För att få anläggningen att smälta in så bra som möjligt med befintlig bebyggelse föreslås att nya byggnader byggs i likhet med de sjöbodar som finns i området. Lokalisering visas i bilaga 1, situationsplan med nya reningsverket i bilaga 2 och situationsplan Kårehamn, Petgärde, hamnområdet visas i bilaga 3. 5 Beskrivning av planerad verksamhet 5.1 Anslutning Med nuvarande anslutning (ca 160 pe) sommartid är den kommunala infiltrationsanläggningen överbelastad och ger undermålig rening. Detta medför behov av ökad kapacitet för rening av avloppsvattnet. För att förbättra avloppsvattenbehandlingen i hela Kårehamnsområdet planeras anslutning av fritidsområdena som därmed medför en ökad anslutning till ett kommunalt reningsverk. 4 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
7 Kårehamn och Petgärdeträsk fritidsområden bedöms ligga inom hög skyddsnivå (Översikt vatten & avlopp, Rapport nr: , Borgholms kommun). Avlopp från fastigheter inom områdena har därmed ett högre reningskrav, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7. Besvärlig bebyggelsesituation och dåliga naturliga förutsättningar är bl a kända problem med de enskilda avloppen inom dessa fritidsområden. Det är framförallt anslutningen av enskilda avlopp från dessa fritidsområden som kommer öka belastningen på ett kommunalt reningsverk jämfört med dagens. Den förväntade anslutning ökar då med ca 580 pe under högsäsong. Denna belastningsökning beräknas enligt BEAB bli aktuell inom 5 år. Belastningen på Kårehamns ARV kommer att variera mycket mellan hög- och lågsäsong. För att kunna hantera detta på ett bra sätt måste anläggningen vara utformad så att delar av reningsverket går att stänga av och starta på ett enkelt sätt utan omfattande arbete. Reningsverket är dimensionerat enligt följande, baserat på belastningsdata i Tekniska beskrivningen, se bilaga 2. Tabell 5.1 Sammanställning över dimensionerande data för Kårehamns ARV (grundat på data erhållna fram till ). Parameter Enhet Dim. belastning inom 5 år Sommar Vinter Belastning pe Flöden Anslutna, totalt m 3 /d 82 4 Inläckage m 3 /d Totalt, medeldygn m 3 /d Q dim m 3 /h 7 2 Q max m 3 /h 14 4 BOD 7 Hushåll, specifik g/p, d Totalt kg/d 60 2,8 Totalkväve (tot-n) Hushåll, specifik g/p, d Totalt kg/d 14 0,7 Totalfosfor (tot-p) Hushåll, specifik g/p, d 2,0 2,0 Totalt kg/d 1,6 0,1 Belastningen på anläggningen kommer att variera under året, med en klar topp under sommarperioden. En förväntad variation över året går att se i Figur (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
8 Figur 5.1 Förväntad belastning (pe) på det framtida reningsverket i Kårehamn. Reningsresultaten som årsmedelvärden: BOD 7 Kväve 15 mg/l P-tot 0,3 mg/l 15 % reduktion (utan kvävesteg), 50 % reduktion (med kvävesteg) 5.2 Nya reningsverkets utformning I förstudien jämfördes tre olika processalternativ för den biologiska reningen. I samtliga alternativ är anläggningen uppbyggd som ett konventionellt avloppsreningsverk med ett mekaniskt steg, ett biologiskt steg och ett kemiskt steg. De tre biologiska alternativen som jämfördes var: Alternativ 1) Alternativ 2) Alternativ 3) Biobäddar Dränkta biobäddar MBBR -reaktorer Det kemiska steget innefattar fällning och slutsedimentering för att avskilja fosfor. Det alternativ som valts att gå vidare med är 1) biobäddar pga driftsmässiga fördelar och flexibilitet vid hög- och lågbelastningsperioder. I Tekniska beskrivningen bilaga 4 beskrivs reningsanläggningen och processer/reningsteknik tillsammans med layout och måttangivelser. Reningsverket kan anpassas utifrån belastningen som varierar kraftigt över året och vattnet kan ledas förbi den bassäng/biobädd som inte behövs för tillfället. 6 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
9 Provtagningspunkter med automatiska provtagare planeras för inkommande och utgående avloppsvatten. Om det visar sig att anläggningen behöver byggas för att klara en kvävereduktion tillkommer processteg i reningsverket. Ett alternativ kan istället vara att på sikt anlägga en våtmark vid Petgärdekanalen och att nyttja den för denitrifikation. 5.3 Överföringsledning I dagsläget finns ett kommunalt vattenledningsnät som försörjer Petgärde och Kårehamn. Anslutningspunkterna förser en eller flera fastigheter. Det finns två större fritidsstugeområden samt flera enskilda fastigheter som har sin egen anslutningspunkt. De flesta fastighter har idag enskilda anläggningar. Några fastigheter närmast hamnen är anslutna till den kommunala infiltrationsanläggningen. Då denna infiltrationsanläggning ligger 200 m söder om det nya reningsverket krävs att befintliga ledningar norr ut måste läggas om. Eventuellt finns några ledningar väster om infiltrationsanläggningen som kan användas även i framtiden men då det saknas information om dessa i detta skede är det osäkert. För att kunna ansluta alla fastigheter inom Petgärde och Kårehamn krävs att ett nytt spillvattennät byggs ut. Då området har en utbredning på nästan 2 km och topografin är platt görs detta lämpligen med en kombination av självfallsledningar och tryckledningar. I nuläget antas de nya spillvattenledningarna dras i samma sträckning som vattenledningen. För att kunna ansluta Petgärde så krävs en pumpstation som pumpar upp till Kårehamn för vidare transport till hamnområdet. Det kan även behövas pumpas inne från fastigheter för att kunna ansluta till överföringsledningen men det är något som ej har undersökts i nuläget. En pumpstation kommer troligtvis att behöva installeras inom reningsverksområdet för att lyfta spillvattnet upp till reningsprocessen. 5.4 Utloppstub Det renade avloppsvattnet pumpas i en ledning som läggs i piren. Detta för att utloppet skall hamna på lämpligt djup och en bit från strandlinjen där strömförhållandena är sådan att tillräcklig utspädning sker. Då frostfria förhållanden troligtvis inte kan uppnås i piren kommer ledningen att behövas frostskyddas genom isolering och värmekabel. Placeringen av utloppet föreslås bli vid piren, se bilaga 3. Detta läge har bedömts med hjälp av spridningsberäkning av föroreningarna som visar att badvattenkvalitén vid badstranden i Kårehamn inte kommer försämras, se Teknisk beskrivning bilaga 4. 6 Planförutsättningar Fastigheten är belägen inom fastställd byggnadsplan från 1985, Kårehamn, fastigheterna Kårehamn 2:4, 2:7, 2:10. Planområdet omfattar Kårehamns fiskeläge ca 16 km NO om Borgholm och är avgränsat för att tillgodose befintliga och planerade hamnfunktioner. Runt inritade byggnader består planen av prickmark vilket innebär att marken inte får 7 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
10 bebyggas. Dock har avsteg gjort från detta förbud på flera ställen inom planområdet vilket tyder på att det kan vara möjligt att ta sådan mark i anspråk för avloppsreningsverket. I översiktplanen för Borgholms kommun finns inget nämnt som påverkar området. En översikt över vatten- och avloppssituationen i Borgholms kommun är framtagen på initiativ av kommunens Samhällsbyggnadsförvaltning. Förvaltningen önskar en tydligare VA-planering för utvärdering av nuvarande VA-förutsättningar samt för att kunna möta framtida utvecklingsbehov. Målet är en VA-plan som omfattar hela kommunen under ett tjugoårsperspektiv. I rapporten Översikt vatten & avlopp, Rapport nr: som upprättats av Borgholms kommun bedöms Kårehamn och Petgärdeträsk fritidsområden ligga inom hög skyddsnivå. Avlopp från fastigheter inom områdena har därmed ett högre reningskrav, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7. I rapporten anges även att det finns kända problem med enskilda avlopp inom områdena bland annat på grund av besvärlig bebyggelsesituation och dåliga naturliga förutsättningar. Områden finns där behov och möjlighet till utbyggnad och påkoppling på det kommunala nätet behöver utredas vidare. De dåliga avloppen skall åtgärdas genom att enskilda anläggningar byggs om eller genom anslutning till kommunala nätet om så är möjligt. 7 Recipienten Recipienten för det nya avloppsreningsverket är Karsevik, som är en del av Östersjön, se karta i bilaga 1. Befintlig avloppsanläggning ligger söder om hamnen i Skanvik. Anläggningen består av en infiltrationsbädd men eftersom den ligger så nära havet bedöms Östersjön utgöra recipient. Stor del av de enskilda avloppen ligger närmre våtmarken Petgärdeträsk och Petgärde kanal och bedöms ha detta vattenområde som recipient, men i förlängningen Östersjöns kustvatten. Nedan beskrivs dessa recipienter, Petgärdekanal och kustvattnet, som ett underlag inför de miljökonsekvenser en ny avloppsreningsanläggning bedöms medföra. Recipientens känslighet och skyddsområden har kartlagts med hjälp av Vattenmyndighetens klassning av vattenförekomsten (statusklassning) och miljökvalitetsnormer. I VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Nedan redovisas vad som beskrivs under huvudrubrikerna i VISS vad gäller klassning/bedömning för området vid Karsevik (vattenförekomst N Ölands Kustvatten) och Petgärde kanal (vattenförekomst SE ). Informationen i VISS är hämtad som senaste klassning vilket innebär 2009 för Kustvatten men för kanalen endast en preliminär klassning som ännu inte är fastställd eftersom denna vattenförekomst inte fanns med Status o o Petgärdekanal: dålig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status Kustvatten: måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status (men god status exklusive kvicksilver) 8 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
11 Riskbedömning o Petgärdekanal: oklassad till 2015, risk att varken ekologisk eller kemisk status uppnås o Kustvatten: risk att varken ekologisk eller kemisk status uppnås 2015 eller 2021 Miljökvalitetsnorm o Kustvatten: måttlig ekologisk status, avhängigt problem med övergödning. Tidsfrist för kravet om God ekologisk status har getts till God kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver. Miljöproblem och påverkanskällor o o Petgärdekanal: övergödning, miljögifter, förändrade habitat genom fysisk påverkan i och med kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. Betydande påverkan kommer av diffusa källor från jordbruk, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition samt av fysiska förändringar av sjöar och vattendrag (morfologiskt) och dålig konnektivitet. Kustvatten: övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter. Betydande påverkan kommer av punktkällor från industrier och reningsverk (recipient), diffusa källor som atmosfärisk deposition samt utsjövatten med höga halter av kväve och fosfor. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen o Kustvatten: Kårehamns badplats (badvatten) 9 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
12 8 Verksamhetens miljöpåverkan och miljörisker 8.1 Inverkan på vattenmiljön Vattenmyndigheten för Södra Östersjön har tagit fram rapporten Finn de områden som göder havet mest, Delrapport 1 (tredje utgåvan, februari 2008). I rapporten konstateras att för Södra Östersjöns vattendistrikt ligger merparten av de områden som göder havet mest i Östergötland, Skåne, Blekinges kust och Gotland samt kring de större städerna. Det är de områden som har störst ytrelaterad mänskligt påverkad fosforläckage till Östersjön. I Södra Östersjöns vattendistrikt bidrar jordbruk mest till fosforbelastning till havet (47%) varav nästan hälften är bakgrundsbelastning och därför inte påverkbart. Andra viktiga påverkbara diffusa källor är dagvatten (8%), enskilda avlopp (8%), punktutsläpp från industri (9%) och reningsverk (12%). Kustområdena bedömdes vara mer känsliga för kväve- än för fosforbelastningen från land. I rapporten anges att orsaken till detta kan vara att utsjöns effekt på fosfor i kustvatten är stor, i förhållande till effekten från land. För kväve har transport från land relativt större betydelse för kustvattens kvävehalter. Detta skulle kunna innebära att det är nödvändigt att åtgärda även kväveutsläpp för att uppnå en bättre vattenkvalitet i vissa kustområden. Genom anläggandet av det nya avloppsreningsverket kommer det finnas möjlighet att uppnå effektiv rening av avloppsvatten i Kårehamn. Detta gäller fastigheterna inklusive husbilarnas toalettavfall som idag är anslutna till den kommunala infiltrationsanläggningen samt avlopp från restaurangen som har en egen reningsanläggning. Även de fastigheter i fritidsområdena med enskilda avlopp som idag inte är anslutna kommer renas effektivt. Den totala föroreningsmängden till recipienten beräknas därmed att minska då det idag råder problem med den befintliga kommunala infiltrationen samt de enskilda avloppen. Problem uppstår på grund av markens beskaffenhet som ger dålig infiltration vid snösmältning och vid hög nederbörd samt att det kan finnas överfyllda slamavskiljare och slutna tankar eller att avloppsvatten pumpas ut direkt på marken, vilket leder till att otillräckligt renat avloppsvatten tillförs recipienten Petgärdekanal/Östersjön. Markbaserade avloppsreningsanläggningar så som infiltrationsanläggningar ger en teoretiskt relativt hög reningsgrad av organiskt material (90-95 %), fosfor (60-80 %) och smittoämnen (99 %). Den höga reningsgraden bygger dock på att avloppsanläggningarna är riktigt byggda/dimensionerade, sköts på ett korrekt sätt och att markens infiltrationsförmåga är god. Det är svårt att bedöma vilken föroreningsbelastning dessa anläggningar har på recipienten, som är grundvattnet eller Petgärdekanal men i förlängningen Östersjön. I tabellen nedan finns beräkningar som SMHI gjort för tre avrinningsområden till kustvattnet vid Kårehamn. SMHIs beräkningar grundar sig på insamlad mätdata under åren , I tabellen redovisas även den beräknade belastningen på recipienten från det nya reningsverket vid tre olika situationer. Den första är när det nya reningsverket har en anslutning på ca 30 pe vintertid och 160 pe sommartid. Den andra situationen är när det nya reningsverket har den beräknade 10 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
13 maximala anslutningen på 40 pe vintertid och 820 pe sommartid. Den sista situationen visar maximal anslutning och kvävereningssteg på reningsverket. I samtliga tre fall har förväntade maximala utsläppshalter använts vid beräkningarna, dvs. 15 mg BOD 7 /l, 0,3 mg P-tot/l och för kväve 15% reduktion utan kväverening respektive 50% reduktion med kväverening. Tabell 8.1. Jämförelse mellan föroreningsbelastning till norra Ölands kustvatten (SMHIs mätdata) och beräknad föroreningsbelastning från ett nytt avloppsreningsverk. Föroreningsbelastning till Östersjön BOD 7 (kg/år) P tot (kg/år) N tot (kg/år) Befintlig belastning, SMHIs mätdata , avrinningsområde Petgärdekanal till norra Ölands kustvatten ingen data Befintlig belastning, SMHIs mätdata , avrinningsområde norr om Kårehamn till norra Ölands kustvatten ingen data Befintlig belastning, SMHIs mätdata , avrinningsområde söder om Kårehamn till norra Ölands kustvatten ingen data Belastning från nytt reningsverk med 1) 105 2,1 331 nuvarande anslutning, 30 resp160 pe Max-belastning från nytt avloppsreningsverk, 1) 350 7, resp 820 pe Max-belastning från nytt avloppsreningsverk 1) 350 7,1 740 med kväverening, 40 resp 820 pe 1) Högre antal pe under sommartid (3 månader per år). Tabellen ovan visar att den stora föroreningsbelastningen är från avrinningsområdet där jordbruket står för den största delen. En stor förändring för vattenmiljön blir också att utsläppspunkten flyttas från Petgärde kanal (enskilda avloppen i fritidsområdena) respektive Skanvik (kommunens avloppsreningsanläggning), se karta i bilaga 1. Detta kommer till viss del förbättra övergödningsproblematiken i Petgärde kanal och förbättra badvattenkvalitén vid badplatsen vid Skanvik. 8.2 Inverkan på luftmiljön Den största påverkan på luftmiljön från avloppsreningsanläggningar är avgasutsläppen från transporter till och från avloppsreningsverket (se avsnitt om transporter nedan) samt om utsläpp av illaluktande ämnen sker från reningsprocessen och slamhanteringen. Luktkällor från avloppsreningsverk kan delas upp i tre kategorier; kontinuerliga, frekventa, och tillfälliga luktkällor. Kontinuerliga luktkällor är exempelvis utsläpp av ventilationsluft via frånluftsventilation. Frekventa luktkällor är till exempel hantering av rens och slam. Tillfälliga luktkällor kan förekomma vid transporter, driftstörningar eller vid underhållsarbete på avloppsreningsverket. 11 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
14 Generellt är de största källorna till lukt vid avloppsreningsverk de första behandlingsstegen samt avfallshanteringen såsom rens- och slamhanteringen. Reningsverket kommer i huvudsak vara inbyggt och utgående luft till omgivningen kommer genomgå luktreducerande behandling med hjälp av antingen ozon, kol eller kompostfilter. Även luft från slamhanteringen kommer att tas omhand och behandlas. I byggnaden intill det planerade avloppsreningsverket finns en restaurang och närmsta bostadshus ligger ca 100 m därifrån. 8.3 Buller Vanligaste källor till buller på ett avloppsreningsverk är maskinell utrustning så som pumpar och fläktar samt vissa transporter till och från anläggningen, se avsnitt om transporter nedan. Reningsverket kommer i huvudsak vara inbyggt och ljuddämpande åtgärder kommer vidtas. I samband med anläggningsarbetena kan bullerstörningar förekomma. För att minimera påverkan föreslås arbetena utföras under lågsäsong för turismen. 8.4 Transporter Transporter till och från anläggningen sker av olika typer av fordon. Tyngre fordon används för transport av slam, kemikalietransporter (fällningskemikalie, polymer och eventuellt kolkälla). Till och från området sker även personbilstransporter. Slammet som bildas i reningsprocessen kommer att förtjockas inne i reningsverket för att sedan transporteras till Borgholms ARV för vidare behandling. Uppskattningsvis kommer slamtransporter ske ca 1 gång per vecka under högsäsong och betydligt mer sällan under lågsäsong. I reningsprocessen används kemikalier som levereras med tunga transporter. Uppskattningsvis sker kemikalietransporter några gånger per år. För tillsyn av reningsprocessen kommer driftpersonal att vara på plats ett par gånger i veckan. 8.5 Resurshushållning Kemikalier De kemikalier som hanteras i större mängder i verksamheten är polymerer, fällningskemikalier och eventuellt kolkälla (om krav ställs på kväverening). Fällningskemikalier används för att i avloppsvattnet kemiskt binda fosforföreningar i löst form och få dem att sedimentera. Polymererna används till förtjockning av slam i olika steg. Kolkälla används för att förbättra kvävereduktionen i avloppsvattnet om reningsverket utrustas med reninssteg för kväve. I Tabell 5.1 nedan redovisas de mängder kemikalier som förväntas förbrukas i snitt per år. 12 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
15 Tabell 8.2 Förbrukning av kemiska produkter Kemikalie Enhet Förbrukning Kemisk fällning, PAC (ton) ton 3 Flytande polymer, slam (kg) kg 70 Kolkälla vid kväverening (ton) ton 0,7 Avfallshantering Avfall som uppkommer vid anläggningen utgörs främst av rens och avloppsslam. Därtill kan det tillkomma en mindre mängd hushållsavfall och förpackningar som uppkommer i verksamheten. Rens körs till förbränning. Slammet förtjockas på reningsverket och skickas vidare till Borgholms ARV för vidare behandling. Växtnäringsämnen Vissa växtnäringsämnen, som exempelvis fosfor, är ändliga resurser och VAverksamheten har en viktig roll i en hållbar återföring av växtnäring. Slammet som produceras i reningsprocessen transporteras till Borgholms ARV för vidare behandling. Energi Vid avloppsreningsverket används elenergi för maskinell utrustning, i huvudsak vid pumpning av avloppsvatten mellan olika processteg. Tillsats (och produktion) av kemikalier samt bortforsling av rens, sand och slam är också processer som förbrukar energi. Genom god driftövervakning och kontroll av reningsanläggningen samt optimering av processfunktioner kan energi- och kemikalieförbrukningen minimeras. Mark och vatten Genom att flytta avloppsreningen från de enskilda avloppsanläggningarna till ett centralt avloppsreningsverk utnyttjas mark- och vattenområden mer effektivt och frigörs från föroreningsbelastning. Dessutom ska reningen bli effektivare så att påverkan totalt sett blir mindre jämfört med dagens situation. 8.6 Inverkan på natur-, kultur- och friluftsintressen Naturmiljö Stora delar av naturen kring hamnen i Kårehamn är skyddad på ett eller annat sätt, se beskrivningar nedan. Genom att avloppsvattenreningen kommer att förbättras i jämförelse med nuvarande förhållanden förutsätts att påverkan på omgivningen blir mindre jämfört med idag. Kusten och strandområdena utanför Kårehamn ingår i Naturvårdsområdet Östra Ölands strandängar, NRO I registerbladet för Naturvårdsområdet finns bland annat följande beskrivning: En 12 mil lång kuststräcka med representativa, breda, 13 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
16 betespräglade och välbevarade strandängar (sjömarker). Strandängarna och våtmarkerna hyser ett mycket rikt fågelliv och är av stor betydelse både för häckande och rastande fågel. Utmed kusten finns stora arealer med grunda ler- och sandbottnar som är viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Figur 8.1 Riksintresse för Naturvården, 3 kap. 6 miljöbalken. 14 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
17 Figur 8.2 Natura 2000-område, Naturreservat och Riksintresse för Naturvården, 3 kap. 6 miljöbalken. Stugområdena vid Petgärde gränsar till våtmarken Petgärdeträsk. Detta område är skyddat både som Natura 2000-område (Petgärdeträsk SE ), Naturreservat och Riksintresse för naturvården (Petgärde och Djurstad träsk NRO08064). I registerbladet för riksintresset står bland annat; Djurstads och Petgärde träsk är representativa för Ölands våtmarker och har höga botaniska och framförallt ornitologiskt värden. Båda träsken har restaurerats under senare år vilket gjort att många fågelarter har börjat komma tillbaka. Petgärdeträsk är en av de mest intressanta våtmarkerna på Öland, avseende skalbaggsfaunan. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar eller andra kulturvärden finns inom det aktuella området. För att få anläggningen att smälta in så bra som möjligt med befintlig bebyggelse föreslås att nya byggnader byggs i likhet med de sjöbodar som finns i området. Friluftsliv Ett nytt avloppsreningsverk vid Kårehamn ska förbättra förutsättningarna för turismen i området. Genom att förbättra reningen förväntas förhållandena i mark samt i vattnet vid hamn och badplatser att bli bättre. 15 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
18 8.7 Miljörisker I nedanstående tabell redovisas de risker som bedöms kunna finnas med planerad verksamhet. Till varje risk redovisas även de åtgärder som ska mildra riskerna samt den miljöeffekt som riskerna kan leda till. Process Händelse Åtgärd Miljöeffekt Generellt Driftstopp, bräddningar, mm Larm till driftpersonal, nattetid till jourpersonal. Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Ledningsnät Driftstopp pumpstationer Nödutlopp anordnas vid varje pumpstation. Utsläpp av orenat vatten. Inloppspumpar Driftstopp 2 pumpar minskar sannolikheten för driftstopp. Rensgaller Driftstopp Förbiledning av 2*Q dim till biosteget, bräddning av överskjutande flöde. Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Flöde till biosteg Flödet överstiger 2*Q dim Rensgaller dimensioneras för 4*Q dim, bräddning av överskjutande flöde Bräddning till recipienten. Liten negativ effekt pga låg förekomst och tidsbegränsning. Kemikaliehantering Läckage vid kemlager Läckande kemikalier stoppas av invallning. Ingen miljöeffekt. Kemikaliehantering Läckage på ledning etc. utanför invallning Kemikalier leds till vattenfasen i reningsverket. Liten negativ effekt pga låg förekomst och stor utspädningseffekt. 16 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
19 9 Egenkontrollprogram Förslag till program för egenkontroll upprättas för reningsanläggningen i samband med driftsättning. 10 Bilagor 1. Lokalisering 2. Layout nya avloppsreningsverket a. Exkl kväverening b. Inkl kväverening 3. Situationsplan Kårehamn, Petgärde och hamnområde a. Exkl kväverening b. Inkl kväverening 4. Teknisk beskrivning 17 (17) BM p:\1354\ _nytt_arv_kårehamn\000\10 arbetsmtrl_dok\anmälan\samrådsunderlag\ _kårehamn_samrådsunderlag docx
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merNy föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merHÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK
HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM-OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. LOKALISERING OCH UPPTAGNINGSOMRÅDE 2. BELASTNING OCH FLÖDE 3. UTSLÄPPSVILLKOR 4. OMBYGGNAD 5. TIDSPLAN 6. PLANFÖRHÅLLANDEN 7. MILJÖPÅVERKAN
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs merMiljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merMiljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merårsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merMaximal genomsnittlig veckobelastning
Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet
Läs merårsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merRiktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merSamrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Läs merVÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK
VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merMiljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.
Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 3 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 4 2.1 Organisation... 4 2.2 Verksamhetsområde... 4 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merRiktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga
Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm
Läs merTillsynsplan enskilda avlopp
Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merBDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.
Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Läs merUtvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Läs merRemiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk
Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merNYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR
NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde
Läs merPolicy för fordonstvättar i Haninge
1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn
Läs merRiktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Läs mer1(6) ra04s Sweco Parkgatan 3 Box 1902, Falun Telefon Telefax Sweco Environment AB
STÖTEN VATTEN AB UPPDRAGSNUMMER 1570069 FALUN Sweco Environment AB 1(6) Sweco Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merInnehåll 1 Grunddel Flintavik Verksamhetsbeskrivning Flintavik Gällande föreskrifter och beslut... 7
Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 4 2.4 Kemikaliehantering... 4 2.5 Avfallshantering...
Läs merVeVa Tynningö Prel. version
Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 23.09.2015 Dnr: 2015-0414-4 ÅMH-Mb 309/15 Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er verksamhet avseende
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Läs merStyrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö
MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merInventering av enskilda VA-anläggningar 2012
Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merMILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2012-03-10 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2011 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Läs merHaninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV
Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Johanna Blomberg VA-chef, Haninge kommun 2016-10-04 1 Berätta om vår resa om Fors vara eller inte vara 2003 2023 Ämne 2016-10-04 2 HANINGE
Läs merVid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.
MYNDIGHETSBESLUT 12.06.2013 Dnr: 2013-0449-2 ÅMH-Mb 249/13 Verksamhet Avloppsreningsverk Vårholm Prästgården by Kumlinge Beslut ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift av avloppsreningsverk
Läs merÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK
ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius 2018-11-12 2016-5146 0480-450305 Samhällsbyggnadsnämnden Fastighet: VESHOLMARNA 1 Sökande: Kalmar Arv Tegelviken Ärende: Yttrande över ansökan om tillstånd
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merSamrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund
Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni
Läs merVA-UTREDNING. VA-utredning tillhörande detaljplan för Landet, Härjedalens kommun. MALUNG Ärende nr Karl-Erik Sigfrids 1(5)
VA-UTREDNING VA-utredning tillhörande detaljplan för Landet, Härjedalens kommun MALUNG 2018-02-01 Ärende nr 2010-0059 Karl-Erik Sigfrids 1(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3 1.1 ORIENTERING 3 1.2 KARTMATERIAL
Läs merMILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2013-03-07 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2012 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Läs merLösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Läs merHandläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe
Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merPåverkan övergödning Storsjön
Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merAvloppspolicy för Tjörns kommun
Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs merTelefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:
ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr
Läs merKENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning
KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.
Läs merPROJEKT. Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk
PROJEKT Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk 2016-09-14 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merÅterrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs mer1 (6) ra04s Sweco Parkgatan 3 Box 1902, Falun Telefon Telefax Sweco Environment AB
Skellefteå Fastighetsförvaltning KB VA-utredning till detaljplan Uppdragsnummer 1570082000 Gränjesåsvallen, Idre 42:24, 5:115 m.fl Koncept Boel Nyberg Torbjörn Ågren Falun 2011-03-15 Sweco Environment
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merPermanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp
SAMHÄLLSENHETEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Samhällsenheten
Läs merGetinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun
Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning
Läs merMiljörapport Kvicksund 2017
Miljörapport Kvicksund 2017 Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140
Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna 2018-04-23 SBN 2018/140 Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten ska enligt miljöbalken 9 kapitlet
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden
Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta
Läs mer- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)
- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt) Genom mekaniska och biologiska reningsmetoder kan bara en liten del av näringsämnena i löst form, (varav fosforn är störst) avskiljas ur
Läs merMILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 10.09.2014 Dnr: 2014-0637-4 ÅMH-Mb 277/14 Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift
Läs merRiktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik
Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska
Läs merRiktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till
Läs merAvloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering
Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Komplettering
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt
Läs merRevidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28
Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med
Läs mer