PROJEKT. Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk

Transkript

1 PROJEKT Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk ADRESS Hertig Johans torg Skövde TELEFON FAX E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS Foto: Falköpings kommun

2 Detta gjorde vi Vi har under tre veckor besökt 15 avloppsreningsverk i alla våra fem medlemskommuner. De reningsverk som ingick i sprinten var så kallade B- och C-anläggningar, det vill säga både tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter. För tillståndsplikt går gränsen vid anslutna personekvivalenter. Under projektet tittade vi på bland annat tre kontrollområden: Om de hade inventerat sina bräddpunkter (var de är lokaliserade och till vilken recipient de leder), om de hade en rutin för hantering av slam från reningsverket och om de hade en egen mottagningspolicy. När vi granskat bräddningar har vi både tittat på både hydrauliska bräddningar (utsläpp av orenat avloppsvatten beroende på att vattenmängden är större än vad ledningsnätet klarar av) och nödutsläpp (utsläpp av orenat avloppsvatten beroende på tekniska haverier, driftsstörningar eller underhållsarbete). Resultat Samtliga reningsverk har en bra kontroll på vilka bräddpunkter de har och vart de är lokaliserade. Det är framför allt de större tillståndspliktiga reningsverken som har flera bräddpunkter. De mindre reningsverken har oftast bara en bräddpunkt och den är lokaliserad vid reningsverket. Vi tittade även på frekvens av bräddningar och diskuterade om det fanns direkt olämpliga bräddpunkter (till exempel vid en känslig recipient, områden där det rör sig mycket människor, badplatser etc.). Vi diskuterade även ledningsnätet, hur förnyelsetakten ser ut i kommunen och vad man gör för att avhjälpa läckage från detta. Fyra av reningsverken hade någon form av egen anslutningspolicy, det vill säga att de ställer krav på en eller flera verksamheter vilka mängder av olika föroreningar de tar emot på reningsverket. I övrigt så utgår resten av reningsverken från P95, (Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, Svenskt Vatten). Samtliga reningsverk hade rutiner för omhändertagande av slam. Slammet går oftast till jordbruket och hämtas antingen av en entreprenör eller av lantbrukare själva. I vissa fall rötas slammet innan vilket ger en möjlighet att utvinna gas ur slammet innan det kan köras ut på åkrar. Sida 1 (3)

3 15 Resultat Vår uppföljning efter projektet För de reningsverk som har flera bräddpunkter på ledningsnätet ska det göras en prioritering av vilka bräddpunkter som är viktigast att motverka bräddning på. Detta kommer vi att följa upp nästa år och se hur verksamheten har arbetat med förebyggande åtgärder som till exempel att leda om bräddvatten till en annan utsläppspunkt, utjämningsmagasin eller trekammarbrunn. Under projektets gång märkte vi att en stor påverkan på miljön är ledningsnätets status och funktion. Ledningsnätet är uppbyggt av både gamla och nya ledningar av varierande material och livslängd. På många delar av nätet läcker det ut orenat avloppsvatten. Detta beror bland annat på att ledningarna är utslitna, rotinträngningar från träd eller ett bristande underhåll. Det är också stora problem med inläckage av yt- och grundvatten samt dagvatten vilket gör att det kommer in stora mängder ovidkommande vatten (vatten som inte är spillvatten) till reningsverken vilket försämrar reningsverkets funktion. Detta är något som vi borde prioritera i nästa års tillsyn av avloppsreningsverken. Vad blev nyttan med projektet? I framtiden kan förhoppningsvis antalet bräddningar minska, framför allt på bräddpunkter där man helst inte vill att det ska brädda på grund av att bräddpunkten ligger på en plats där den har stor inverkan på människors hälsa eller miljö. Fakta om projektet Namn: Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk Projektet pågick: 26 maj 17 juni Detta granskade vi: Om de inventerat sina bräddpunkter och recipient Om rutin för slamhantering finns Om mottagningspolicy finns Antal anläggningar: 15 Antal anläggningar utan avvikelser: Sida 2 (3)

4 Bilaga Anläggningar som ingick i projektet Broddetorps avloppsreningsverk (C) Kättilstorps avloppsreningsverk (C) Odensbergs avloppsreningsverk (C) Tidans avloppsreningsverk (C) Timmersdala avloppsreningsverk (C) Undenäs avloppsreningsverk (C) Vilske-Kleva avloppsreningsverk (C) Åsarps avloppsreningsverk (C) Falköpings avloppsreningsverk (B) Floby avloppsreningsverk (B) Stenstorp avloppsreningsverk (B) Hjo avloppsreningsverk (B) Tibro avloppsreningsverk (B) Karlsborgs avloppsreningsverk (B) Skövde avloppsreningsverk (B) Sida 3 (3)

5 Hertig Johans torg 2, Skövde