Regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland

Transkript

1 Mittuniversitetet Regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland Slutrapport Olofsson Sven

2 Innehåll Innehåll Inledning En regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland Bakgrund Modell för forskarskola för lärare i mellersta Norrland Forskarskolor för lärare vid andra lärosäten en översikt Bakgrund Femton år av forskarskolor för lärare Tre exempel på olika forskarskolor för lärare Problemformulering Finansiering Genomströmning vid forskarskolor Fortsatt karriär Webenkätsanalysen Inledning Enkätens ämnesfokuserade del och resultat Rekrytering Finansiering Karriär Principfrågan Kompetensbehovet i regionen Förslag till forskningsområden Sammanfattning och förslag till RUN-riksdagen Källförteckning Bilagor Bilaga 1 Nya forskarskolor för lärare Bilaga 2 Genomströmning vid licentiandforskarskolorna Bilaga 3 Enkät om Regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland

3 1 Inledning Den utbildning som svensk skola ska tillhandahålla skall enligt skollagens första kapitel 5 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 1 Med föreställningen att det råder en obalans mellan dessa båda perspektiv, med övervikt mot den beprövade erfarenheten, har ett stort antal insatser gjorts de senaste femton åren vid olika lärosäten för att skapa bryggor mellan den praktiska tillämpningen och den teoretiska forskningen, exempelvis genom att via forskarskolor lyfta lärarnas vetenskapliga kunnande (se bilaga 1). Det finns flera principiella skäl till att dessa satsningar initierats. En övergripande tanke är att lärare behöver tillägna sig ett vetenskapligt synsätt för att vara i takt med tiden och därmed förmå att förmedla en aktuell och relevant utbildning till barn, ungdomar och vuxna.2 När planerna kring bildandet av Skolforskningsinstitutet presenterades av Skolverket menade man med kritisk skärpa att: Det behövs vidare utveckling och tillämpning av modern forskning i skolan där man betonar lärande, kunskaper och delaktighet och de insatser som behövs för att alla barn och ungdomar ska få möjlighet att tillgodogöra sig kunskap. Systematiska och kontrollerade studier saknas till stor del samtidigt som beprövad erfarenhet har fått stor betydelse utan tillräckligt beaktande av hur denna erfarenhet systematiseras och prövas. Skolutveckling på vetenskaplig grund kräver både grundforskning och praxisnära forskning, och en lärarprofession som är nyfiken på forskning och har möjligheter att ta del av, diskutera och använda forskningsresultat i praktiken i skolan. 3 Vid RUN-riksdagen i februari 2013 uppdrogs åt RUN att undersöka förutsättningarna för att skapa en regional forskarskola på Mittuniversitetet riktad mot regionen utbildningssystem. 4 Varianter av sådana finns och på så gott som alla högskolor och universitet runt om i landet. I några enstaka fall har Mittuniversitetet varit delaktig i dessa och några få lärare från regionen har varit antagna. Frågan är om det är dags att arrangera en egen regional forskarskola med Mittuniversitetet som nav. Syftet med denna rapport är för det första att ge ett övergripande förslag till modell för hur en regional forskarskola kan organiseras, för det andra att presentera översiktligt hur andra lärosäten gjort, med fokus på tre konkreta exempel: Göteborgs Universitet och högskolorna i Jönköping och Dalarna och för det tredje att analysera vilken uppfattning regionens skolledare, skoltjänstemän och skolpolitiker har i frågan. 1 Skollag 2010:800, 1 kap, 5. 2 Bauer & Fischer Forskning och skola i samverkan, 2015 s 4 Sedan RUN-riksdagen 2015 har utredningen gått vidare i en arbetsgrupp bestående av undertecknad Sven Olofsson, Lena Boström, Birgith Johansson i Örnsköldsvik och Birgitta Lundgren i Krokom. 2

4 Sammantaget ger avsnitt 2 i denna utredning ett underlag till diskussionen huruvida regionens kommuner via RUN och Mittuniversitetet ska skapa en regional forskarskola för lärare. Fokus är satt på följande frågeställningar: Hur kan en regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland organiseras i samverkan med Mittuniversitetet, med avseende på problemformulering, rekrytering, finansiering och fortsatt karriär? Hur har andra kommuner och lärosäten organiserat sina forskarskolor med avseende på problemformulering, rekrytering och finansiering och fortsatt karriär? I avsnitt 3 följer analysen av den webenkät (se bilaga 3) som analyserar vilken uppfattning regionens skolaktörer har i frågan och i avsnitt 4 sammanfattas slutligen utredningens huvudpunkter och vilken väg frågan bör ta i samband med RUN-riksdagen En regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland 2.1 Bakgrund Efter att uppdraget kom till RUN att undersöka möjligheterna att organisera en forskarskola för lärare påbörjades arbetet med att dels inventera uppfattningen om frågan inom Mittuniversitetet, liksom att analysera uppfattningen hos regionens lärare och skolledare. Frågan togs först till de avdelningar och ämnen på MIUN som är kopplade till lärarutbildningen eller ämnen som har sin ungefärliga motsvarighet inom grund- och gymnasieskola. De ämnesföreträdare som då var tillgängliga för intervjuer 5 gav en samstämmig uppfattning att Mittuniversitetet borde vara samverkanspart i en regional forskarskola för lärare med förbehållet att: - Gängse behörighetskrav ska gälla forskarskolans deltagare som alla andra som söker en forskarutbildning. - Mittuniversitetets ämnen inte ska stå för lönemedel för forskarskolans deltagare. Vid analysen av lärarnas uppfattning om behovet av en forskarskola, bland annat via det nätverk av gymnasiesamordnare som Mittuniversitetet har på regionens gymnasieskolor, visade det sig att intresset var mycket stort. Det har inte varit möjligt att ställa frågan till lärarna för yngre åldrar, men där finns det ett primärt behov att lyfta lärarna till magisternivå för att man i nästa läge ska kunna vara behörig att söka forskarutbildning. 6 5 De personer som undertecknad fört samtal med är rektor Anders Söderholm, dekanerna Hans-Erik Nilsson, Susanna Öhman och Lena Boström samt en rad ämnesföreträdare: Anders Olofsson Pedagogik (samt Ola Lindgren), Per Sörlin Historia, KG Karlsson Naturvetenskap didaktik, Magnus Oskarsson Matematik didaktik, Roine Johansson Sociologi (samt Katarina Giritli-Nygren Genusvetenskap), Per Edström Matematik, Åsa Bengtsson Statsvetenskap, Yvonne von Friedrich Företagsekonomi, Bengt-Gunnar Jonsson Biologi och Håkan Olin Fysik. Utöver dessa har också följande bjudits in till diskussion men ännu inte svarat: Steven Hartman Engelska samt Dan Bylund alt Armando Cordova Kemi. 6 Möte med regionens gymnasiesamordnare (Samsamträffar) i Östersund 8 juni och i Sundsvall 10 juni

5 I analysen slutligen av skolledarnas uppfattning är det påtagligt hur den ekonomiska realiteten överskuggar den uppfattning som ovan anförts av skolverket. Några av de större frågor som framkommit från skolledarna, ofta formulerat som farhågor är: Varför ska lärare bli forskare? Hur ska vi ha råd? Söker sig inte lärarna bort från sin ordinarie tjänster om de får en forskarutbildning? Att det finns visst fog för några av dessa farhågor visar den avslutande omvärldsanalysen om de forskarskolor som arrangerats runt om i Sverige. Men samtidigt konstaterar de utredare som utvärderat forskarutbildningarna att problemet i hög utsträckning beror på svårigheterna hos berörda skolhuvudmän att åstadkomma en förändring i hur de bör se på de forskarutbildade lärarnas arbete och rätteligen ta vara på deras nyvunna kompetens. Hur detta skulle kunna gå till återkommer jag till i det förslag som här presenteras. 2.2 Modell för forskarskola för lärare i mellersta Norrland Med inspiration från hur man löst frågan om forskarskolor för lärare på olika platser i Sverige, främst Göteborg, Jönköping och Dalarna, kommer här ett förslag hur en sådan skulle kunna organiseras i mellersta Norrland. Organisatoriskt är det lämpligt, i likhet med hur PUD samordnar forskarskolan på Dalarnas Högskola, att RUN kommer att vara navet för organiseringen av forskarskolan i mellersta Norrland. Själva forskarutbildningen som här skisseras innebär halvtidsstudier i fyra år, innefattande olika teoretiska kursmoment samt skrivandet av ett större självständigt vetenskapligt arbete. Förslaget nedan inleds med frågan om varför man ska bedriva regional forskning och vad sådan forskning skulle kunna handla om, själva problemformuleringen. Därefter följer frågan om rekryteringen, vem som ska gå forskarskolan, om finansieringen och vad man slutligen ska göra med de forskarutbildade lärarna: livet efter forskarskolan. Problemformulering En forskarskola för lärare i mellersta Norrland ska inbegripa regelbundna träffar mellan universitetet och regionens skolhuvudmän, inom ramen för RUN, och gruppen kring skolforskningsfonden, för att diskutera och besluta om en agenda för framtida forskning. Inför varje söktillfälle definieras ett tema som sedan utgör grunden för utlysning och rekrytering av forskarstudenter. En grundtanke i formuleringen av ett avhandlingsämne är att studien ska leda till att forskningsfronten förflyttas och nya kunskaper formuleras som ska berika och på sikt utveckla samhället. Historiskt sett har universitetens forskningsledare haft ett huvudinflytande över vilka frågor som vid varje given tidpunkt är intressanta att ställa och därmed påverka doktorander i deras vägval av avhandlingsämne. I takt med att teori och praxis integreras, som fallet med skolnära forskning, ökar praktikernas roll i formuleringen av nya forskningsområden. 4

6 Med utgångspunkt i de upplägg som hämtats från såväl Göteborg, Jönköping och Dalarna, har det blivit centralt att utveckla en infrastruktur där både universitetet och skolhuvudmännen blir delaktiga i att formulera de forskningsområden som ska utgöra grunden för utlysningarna av doktorand- och licentiandtjänster. Den rimliga utgångspunkten är att varje region har en skolnära verklighet som kan utgöra grunden för framtida forskningsprojekt. Ett konkret exempel på aktuell skolnära forskning med fokus på mellersta Norrland är den Lena Boström genomfört inom ramen för VBRUS, om ungdomar, geografisk mobilitet och framtidstro, kopplat till arbetsmarknad och utbildning. Det är mycket viktigt att den forskning som planeras uppfyller minimikravet för vetenskaplig forskning avgränsat till ett arbete på magister- eller licentiandnivå. Dessa krav preciseras närmare i samråd med de forskningsämnen som närmast väljs ut för att handleda forskarstudenterna inför varje utbildningsomgång. Beroende på vilket forskningstema som väljs kan detta appellera på olika forskarutbildningsämnen på Mittuniversitetet. Olika delar av Mittuniversitetet kan alltså vara med och arrangera forskarskolan beroende på ämnesinriktning. Det är också rimligt att avdelningarnas doktorander som forskar på skolnära ämnen också kopplas till forskarskolan för att göra gruppen större. I likhet med CUL kan man välja att låta vissa delar av forskarutbildningen ske på respektive ämnesavdelning och vissa delar inom ramen för forskarskolan som i så fall ska stå för vissa kurser, exempelvis de utbildningsvetenskapliga delarna. Rekrytering En forskarskola i mellersta Norrland ska dels locka intresserade lärare att vilja bygga på sin kompetens med en forskarutbildning (för vissa också en magisterutbildning) och dels vara en långsiktig motor att locka människor att välja läraryrket och vilja verka i mellersta Norrland. När ett forskningstema definierats sker en utlysning av licentiandtjänsterna som riktar sig till lärarna i regionen. Utlysning sker av så många platser som skolforskningsfonden kan finansiera vid varje söktillfälle, en så kallad sökomgång (se nedan). Ansökningar mottas av RUN som gör en första rangordning av de sökande för att i nästa steg överlåta till närmast berörda forskningsutbildningsämne att fatta beslut vem/vilka som är mest kvalificerade att slutligen antas (se PUD nedan). Varje sökomgång bör innehålla ett tillräckligt stort antal platser så att en kritisk massa av forskarstudenter uppkommer. En av de faktorer som visat sig lyckosamma för att individer ska slutföra sina forskarstudier i rimlig tid är att man tillhör ett socialt sammanhang, en forskargrupp eller ett kollegium vilka träffas regelbundet och är stöttande i de många kritiska moment som en forskarutbildning innehåller. Det är alltid en utmaning att rekrytera rätt personer som både kan tillgodogöra sig en forskarutbildning och efter examen vara en resurs i regionen i kraft av den kompetens de tillägnat sig. Vad som motiverar enskilda personer till att påbörja kvalificerad 5

7 vidareutbildning är svårt att sammanfatta. Som framgår av intervjuundersökningen nedan, berättar flera disputerade lärare att de stegvis byggde på sin kompetens till magisternivå och successivt blev allt mera intresserade av att forska. Det är därför rimligt att skolhuvudmän och RUN fångar upp intresserade lärare i ett tidigt skede och tillser att de får möjlighet att skaffa sig den behörighet som krävs för att kunna påbörja en forskarutbildning. De ämnen inom MIUN som har behörighet att examinera forskarstudenter kan också erbjuda fortbildning upp till magisternivå. På lång sikt är det rimligt att tänka sig att en forskarskola i mellersta Norrland också ska kunna locka unga vuxna att satsa på läraryrket och att etablera sig i mellersta Norrland. Med en regional forskarskola erbjuds lärarna ytterligare en attraktiv karriärväg med möjligheter att fortsätta verka i hembygden med forskning, fördjupat lärande, utbildning och skolutveckling. Finansiering En forskarskola i mellersta Norrland ska kunna erbjudas regionens skolhuvudmän utan väsentliga extrakostnader. Detta kan ske genom att det byggs upp en skolforskningsfond som är en solidarisk kassa förslagsvis uppbyggd av regionens kommunala och privata skolhuvudmän tillsammans med Mittuniversitetet, näringslivet samt andra offentliga aktörer. Finansieringen av forskarskolan är en nyckelfråga eftersom olika kommuner och olika skolhuvudmän har väsentligt olika förutsättningar att bekosta personalens fortbildning. Att låta en lärare genomgå en forskarutbildning till licentiandnivå innebär, enligt den modell som flera lärosäten nu tillämpar, att läraren fortsätter arbeta 50 % på sin skola och arbetar den andra halvtiden med sina forskarstudier. Utbildningstiden blir då fyra år och under denna period kan det bli fråga om att anställa en vikarie för att täcka upp under utbildningsperioden. PUD och Dalarnas Högskola har löst finansieringen av den halvtid som läraren arbetar inom ramen för forskarutbildningen genom att högskolan och regionens kommuner och skolhuvudmän solidariskt finansierar lönerna via en skolforskningsfond. Fonden finansieras genom att aktörerna betalar årliga avgifter, bland annat i relation till hur många invånare som bor i varje kommun. Storleken på avgifterna bestäms av PUD. Hur en skolforskningsfond skulle kunna organiseras i den region som RUN och Mittuniversitetet verkar i, är en öppen fråga. Med tanke på det intresse som näringslivet visat för utbildningsfrågor via VBRUS, är det möjligt att såväl näringslivet som övriga offentliga aktörer, skulle delta i uppbyggandet av regionens skolforskningsfond. Som angetts ovan, bör en medverkan i den finansiella uppbyggnaden också innebära en möjlighet att vara med och formulera de problemområden som forskarskolans licentiander ska forska om. Med inspiration från PUD bör det också vara möjligt för enskilda kommuner och skolhuvudmän att externt finansiera platser i forskarskolan utanför skolforskningsfondens 6

8 ram. Dessa licentiander bör dock rekryteras vid ordinarie utlysningar så att de kan ingå i en utbildningsomgång. Att skolforskningsfonden bygger på en solidarisk finansieringsmodell, kan stimulera till nya tjänstekonstruktioner till lärarna när de fullföljt sina forskarstudier (se nedan). Fortsatt karriär En forskarskola för lärare i mellersta Norrland ska följas av ett aktivt konstruerande av tjänster som rätt tar till vara på den kompetens som de forskarutbildade lärarna skaffat sig. En allvarlig sida av kritiken kring de hittills genomförda forskarutbildningarna för lärare är oförmågan hos många skolhuvudmän att ta till vara den kompetens som lärarna tillskansat sig. I den intervjuundersökningen som presenteras nedan, vittnar majoriteten av de disputerade lärarna att arbetsgivarna inte var förberedda på att lärarna kom hem med ny kompetens. Med en dynamisk tjänstekonstruktion, såsom PUD i Dalarna arbetar och som Ludvika kommun lyckats väl med, ska en lärare kunna vara verksam på flera nivåer beroende på vilka uppgifter som ska lösas. När lärare genomgått den forskarutbildning som skisserats här ovan har man dels fördjupat sig i ett visst avhandlingsämne, sannolikt inom ramen för ett givet tema, men framför allt tillägnat sig ett vetenskapligt synsätt som med rätt förutsättningar kan komma till stor nytta även utanför klassrummet. Majoriteten av de lärare som intervjuats i denna utredning vittnar om vad man lärt sig under forskarutbildningen. I flera fall har de färdigheter som övats upp lett till att de fått mera kvalificerade uppgifter som skolutvecklare på kommunernas förvaltningar eller som lärarutbildare på universitetet. Det finns också goda exempel på personer som givits förutsättningar att verka i hemkommunen, som till exempel Magnus Berg i Ludvika, se nedan. Ambitionen måste vara att de lärare som genomgår utbildningen kan och bör verka i ett vidare geografiskt område än hemkommunen. En viktig anledning till detta är att även med ett system som tar hänsyn till geografisk spridning, stora och små kommuner och så vidare, kommer det att dröja innan alla kommuner har en egen forskarutbildad lärare. Varje kull licentiander kommer dessutom att sannolikt få en spetskompetens utifrån de teman som valts samtidigt som de får sin allmänna forskarutbildning. Hur den totala kompetensen i gruppen tas tillvara är en utmaning som kräver planering och organisering av nya tjänstekonstruktioner. Ett sätt att jobba fram en ny tjänstekonstruktion är att lärarna redan i början på forskarutbildningen ges möjligheter att dela med sig av detta till kollegorna på hemmaplan. Detta kan i sin tur leda till att fler lärare inspireras att påbörja fortbildning samtidigt som licentianderna snabbt börjar fungera som länkar mellan skolsystemets olika steg. En sådan spinoff-effekt kan anas i Dalarna där de lärare som tillhör den första utbildningsomgången tidigt presenterat sin forskning vid konferenser som riktat sig till lärare och skolledare i regionen. 7

9 2.3 Forskarskolor för lärare vid andra lärosäten en översikt Bakgrund Den modell som föredragits ovan är inspirerad av framför allt exemplen från Göteborgs Universitet och högskolorna i Jönköping och Dalarna. I följande avsnitt presenteras en avgränsad omvärldsanalys där dessa och andra forskarskolor för lärare presenteras, hur de organiserats och några exempel på erfarenheter som framkommit vid de utvärderingar som skolverket och andra aktörer gjort, i telefonintervjuer med nyckelpersoner och i den enkät som gått ut till ett urval lärare som genomgått CUL. Exempel på frågor som varit vägledande i formerandet av omvärldsanalysen är: Hur har forskarskolor organiserats? Vilka resultat kan forskarskolorna anses ha uppnått? Vilken typ av forskning har bedrivits i dessa forskarskolor och hur upplever lärarna som genomgått forskarskolorna att denna fortbildning varit och vad har de sedan gjort med sin examen? Femton år av forskarskolor för lärare Utvecklingen av forskarskolor för lärare kan sägas ha varit en process där ambitionen gått från att didaktisk forskning skulle lyftas på lärarutbildningen till att den skulle äga rum i lärarens dagliga arbete i klassrummet. Det hela tog sin början 2001 med Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik (Font-D), med huvudsäte på Linköpings Universitet och Forskarskolan i Pedagogiskt arbete på Umeå Universitet. De ingick i en Nationell förstärkning av lärarutbildningens forskningsförankring med målet att från starten 2003 utexaminera 25 doktorer. 7 Den följdes upp av ett större regeringsinitiativ 2007 där sju lärosäten uppdrogs anordna en licentiandutbildning inom ett stort antal ämnen. 160 licentiander antogs åren Målsättningen i programtexten vid uppstarten av forskarskolorna 2001 var som sagt att framför allt bygga upp den didaktiska kompetensen på doktorsnivå på lärarutbildningarna. Detta arbete skulle med fördel bedrivas ute på de skolor som exempelvis var knutna till lärarutbildningarna som partnerskolor eller via RUC. 9 Att satsningen också skulle kunna spela en utvidgad mera långsiktig roll antyds i målet: Forskarskolan ska bidra till kunskapsutvecklingen i skolan i vid mening (förskola, ungdomsskola och vuxenutbildning). 10 En annan passage i texten berör också problematiken kring läraryrkets föränderlighet och lärarutbildningens roll: 7 Forskarskolor i Sverige Utvärdering av forskarskolor för lärare en+sammanst%c3%a4llning.pdf 10 Forskarskolor i Sverige 2001sid

10 En särskilt angelägen fråga är hur lärarutbildningen förbereder studenterna för att verka som ämnesexperter inom kunskapsområden som förändras inte bara genom att kunskapsmassa växer utan också genom att de grundläggande teorierna förändras och nya kunskapsområden blir i fokus för forskarnas intresse. 11 När nästa forskarskola sjösattes 2007 hade fokus förändrats att mera precist uppnå förändring i klassrummet till direkt gagn för eleverna. Om det i första forskarskolan handlat om att nå doktorsgraden begränsade man nu utbildningen till licentiatnivå, i akt och mening att öka antalet potentiella lektorer vilket kunde antas öka elevernas måluppfyllelse: 1. Utbildningen syftar till att erbjuda lärare utbildning på forskarnivå, så attde inom en tid av två år och sex månader ska kunna uppnå licentiatexamen. 2. Utbildningen ska öka antalet forskarutbildade lärare i skolan och möjliggöra för skolhuvudmännen att anställa lektorer i skolan. 3. Utbildningen ska avse sådana ämnen som medför en förstärkning av lärarens kompetens för att ge förutsättningar för eleverna att öka sin måluppfyllelse. Detta innebär att utbildningen även ska omfatta ämnesdidaktik. 12 Skolan kan idag sägas vara mera kunskapsförmedlande än kunskapsdrivande, vilket kan tyckas vore självklart. Eller som Ingrid Carlgren uttrycker det: Av olika anledningar har läkar- och lärarprofessionerna kommit att utvecklas helt olika. När det gäller den medicinska utvecklingen sätts hoppet till ny och bättre kunskap och nya och bättre instrument. Utbildningen, däremot, förväntas utvecklas genom olika åtgärder för att förbättra lärarna. Istället för forskning och kunskapsutveckling är fokus på fortbildning och forskningsspridning. Som om tillräckligt med kunskap finns och det enda problemet är att den inte används. 13 Idag finns forskarskolor som riktar sig mot lärarna i tidigare år, grundskola och gymnasium på de flesta högskolor och universitet (se bilaga 1). Sättet att organisera verksamheten varierar stort. Ett exempel är de nationella där många lärosäten samverkar. Ett sådant exempel är Lic-fontD där Linköping fortfarande är värduniversitet med koppling till 13 andra lärosäten däribland MIUN. En annan mera regionalt präglad forskarskola startades 2014 på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund tillsammans med övriga lärosäten i Skåne, med fokus på lärare och förskollärare i de naturvetenskapliga och tekniska ämnenas didaktik. Liknande regionala strukturer finns vid Stockholms Universitet och vid Umeå Universitet. 11 Forskarskolor i Sverige 2001sid Utvärdering av forskarskolor för lärare Inlägg av Ingrid Carlgren på sidan Skola & samhälle. 9

11 Det finns också mera konkreta exempel som verkar under liknande förutsättningar som kan sägas gälla i mellersta Norrland. Tre intressanta exempel är Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning på Göteborgs Universitet, Akademin för skolnära forskning och utveckling vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping samt Forskarskolan Skolnära på Dalarnas Högskola Tre exempel på olika forskarskolor för lärare Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) CUL har verkat på Göteborgs Universitet sedan Sedan starten har man antagit 126 licentiander/doktorander varav 52 hittills slutfört sin utbildning (se tabell 2). Antagningen sker i två steg, först till CUL och sedan till den institution/ämne som man kommer att forska i. En handledare ska ha didaktisk erfarenhet/inriktning. Huvuddelen av forskarutbildningen går via ämnet förutom 30 högskolepoäng som läses obligatoriskt inom ramen för forskarskolan. Finansieringen av doktoranderna på CUL kommer från och med 2014 att ske på tre sätt. För det första de 5-10 doktorandtjänster som Göteborgs universitet betalar, från universitetsstyrelsen via LUN till CUL. Dessa årligen utlysta tjänster utgör en viktig bas för att ge CUL den kontinuitet som präglat verksamheten under de tio år som man hållit på. Dessa antas till en doktorandutbildning i fyra år. För det andra antas ungefär lika många samverkansdoktorander främst från kommuner och högskolor i Västsverige men också från andra delar av landet. I denna variant står externa aktörer för lönen. Tjänsterna utlyses i konkurrens och CUL står för utbildningskostnaden. För det tredje, öppnar man också i år för en ny kategori där externa aktörer betalar såväl lön som utbildningskostnaden. Fokus är tänkt att vara på licentiandexamen på halvfart, 50 % -tjänster. Akademin för skolnära forskning och utveckling (ASFU) ASFU är en av åtta forskningsplattformar inom Forskningsmiljön Skolnära forskning på Linköpings Högskola. De har hållit på sedan 2004 med en organisatorisk koppling till lärosätets RUC men har nu under 2015 frikopplats. Enligt Elsie Anderberg torde forskarskolan akademin fortsätta att vara ett didaktiskt paraply, under vilket de forskarstuderande är tänkta att vara knutna till sina ämnen. En vinst med akademin är samhörigheten som de utspridda forskarstudenterna får. Man betonar vikten av att anta doktoranderna gruppvis. En möjlig förändring kan bli en ännu närmare samverkan med kommunerna där man tänker sig att forma så kallade FOU-rum och där de forskande lärarna knyts till sina arbetsplatser med 50/50 lösningar. Man tror också att aktionsforskning kopplat till undervisningen ska öka intresset från lärarna. Vidare avser man att försöka samverka med något av grannlänen för att få större volym på verksamheten. 10

12 Skolnära Högskolan Dalarna/Karlstad Universitet Forskarskolan Skolnära har startats av PUD och Dalarnas Högskola i samarbete med Karlstads Universitet. 14 Vid starten 2013 antogs sju licentiander, och fem till kommer att antas Ett av skälen som Bengt Ericson på PUD anför för denna regionala satsning är att det i Dalarna anses behöva byggas upp en kritisk massa av vetenskaplig kompetens i skolsystemet där alla kommuner behöver hjälpas åt. Ansökningar till forskarutbildningen bereds av PUD-AU men urvalet av vilka som slutligen ska få tjänsterna beslutas av Karlstads Universitet. I sökomgång ett är fem licentiander finansierade av PUD via den så kallade Skolforskningsfonden 15 och två är externt finansierade av Falun och Borlänge kommuner. Forskarstudierna sker på 50 % och jobbar kvar den andra halvtiden i hemkommunen. Licentiatexamen är ett slutmål. Tanken är att det hela tiden ska vara tio licentiander i systemet Problemformulering Att sammanfatta vilken forskning som bedrivits i alla forskarskolorna är näst intill ogörligt. Som urval följer här först en summarisk genomgång av de ämnesområden som licentianderna på CUL knutits till samt något om forskningsinriktningen i forskarskolan i Dalarna. Därefter presenteras Vetenskapsrådets uppfattning om var fokus bör sättas i arbetet med att initiera skolnära forskning. En övergripande betraktelse av inriktningen på forskningen på CUL visar att cirka 25 procent av avhandlingarna analyserar den pedagogiska praktiken med fokus på lärarna och lärarprofessionen. Cirka 60 procent behandlar undervisningens praktik och resterande 15 procent kan inte kopplas direkt till någon av dessa praktiker. 16 En översiktlig granskning av vilka avdelningar på Göteborgs Universitetet som de 52 disputationerna ägt rum ger vid handen att Avdelningen för Pedagogiskt arbete tagit emot flest doktorander och att i stort sett samtliga avdelningar haft ett fokus på antingen utbildningsvetenskap eller ämnesdidaktik (se tabell 1). 14 På Dalarnas Högskola pågår flera forskarskolor varav fem är riktade mot utbildningssystemets förskollärare och lärare i högre årskurser. 15 Skolforskningsfonden finansieras tillsammans av kommunerna och Dalarnas Högskola. Enligt PUDs hemsida sker den årliga finansieringen av Skolforskningsfonden via tre kanaler, av: PUD-kommunerna kr (PUD-bidrag och VFU-rabatten), Högskolan kr (Högskolans forskningsanslag, Lärande och socialiseringsprocesser) samt PUD/Högskolan kr (PUD:s uppdragsutbildning, VAL, Lärarlyftet, Förskolelyftet, Rektorsprogrammet). 16 Forskning och skolan i samverkan. Vetenskapsrådets rapporter 2015, sid

13 Tabell 1: Områden inom vilket CUL-doktoranderna forskat Avdelning Antal Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap 6 Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap 5 Matematik/naturvetenskap inriktning utbildningsvetenskap 3 Naturvetenskap, inriktning utbildningsvetenskap 1 Pedagogiskt arbete 16 Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning 6 Tillämpad informationsteknik med inriktning mot utbildningsvetenskap 6 Ämnesdidaktik 5 Ämnesdidaktik med inriktning mot matematik 2 Ämnesdidaktik med inriktning mot samhällskunskap 1 Oklar beteckning 1 Totalt 52 Källa: Som bara ett exempel från dessa avhandlingsprojekt kan Martin Tallvid nämnas som disputerade 6 februari 2015 på en avhandling med titeln 1:1 i klassrummet analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Tallvid sammanfattar slutresultaten på följande sätt: Avhandlingen har konsekvenser för praktikfältet genom att den identifierar och diskuterar några av följderna av digitaliseringen av skolan. De klassrumsnära studierna visar att ITanvändningen är varierande och ojämn, och att införandet av 1:1 är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. 17 När det gäller de lärare som antagits till forskarskolan vid Dalarnas Högskola/Karlstads Universitet har forskarfrågorna som behandlas en tydlig koppling till skolans praktik. I den första kullen varierade ämnesvalen men inför den senaste antagningsomgången 2016 har man valt att fokusera på temat Ledarskap i en mångetnisk/mångkulturell skola. Valet av tema arbetades fram i en diskussion i tre forum, PUD-rådet, där alla kommuner är med, inom Högskolan Dalarnas forskningsprofil samt inom lärarutbildningen. I rapporten Forskning och skolan i samverkan framhåller Vetenskapsrådet följande vad forskning skulle kunna bidra med:

14 Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl lärare som skolledare borde kunna ha ett gott stöd av forskningsbaserad kunskap i sin yrkesutövning. Exakt vilken typ av forskning som lärare och rektorer kan ha användning för är svår att avgränsa. Det är i slutändan varje enskild användare som avgör forskningens relevans i förhållande till vars och ens specifika yrkesuppdrag. Det kan handla om olika beskrivningar, teorier, begrepp och resultat. Även forskningsbaserade redskap som utvecklats av forskarsamhället för att samla in, undersöka, analysera och dra logiska slutsatser av ett specifikt material eller underlag kan vara användbara. Generellt sett kan forskningsbaserad kunskap bidra till att lärare och rektorer: 1) blir stärkta i sin professionella yrkesroll, vilket skapar motiv för och mod att förändra sin verksamhet, 2) utvidgar sitt yrkesspråk, vilket kan underlätta det professionella samtalsutbytet i skolan, 3) utvecklar sitt professionella förhållningssätt till barn, elever och föräldrar, 4) utvecklar sin repertoar att möta barns och ungas olikheter och individuella kunskapsintressen, 5) utvecklar, förbättrar och effektiviserar undervisningsmetoder och arbetssätt, 6) ser och använder sig av potentialen i det kollektiva lärandet tillsammans med andra, 7) använder vetenskapens redskap för att enskilt och kollektivt följa upp och förbättra undervisningen, 8) inspireras att delta i interaktiva kunskapsbildningsprocesser (aktionsforskning, Learning studies etc.), 9) utvecklar ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt till eget arbete och för hela skolans bästa, samt 10) stärker förmågan att genomföra långsiktigt kvalitetsarbete i förskola och skola. Det finns mycket som talar för att ovanstående punkter sammantaget skulle kunna bidra till ett hållbart förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat. Det krävs dock respekt för den tid och det engagemang som detta förändringsarbete kräver såväl enskilt som kollektivt av Sveriges lärare och rektorer. Vidare visar forskningen att förändringsarbete, för att bli framgångsrikt, måste genomföras lokalt på varje skola och med eleverna i varje klassrum. Inga enkla genvägar finns för detta omfattande reformarbete. Starka skäl finns även för att problematisera själva transformationsprocessen, det vill säga översättningsprocessen från originalforskning till handfast vägledning för lärares arbete i klassrummet. Resultat av forskares arbete måste alltid öppet få diskuteras och kritiseras. Endast genom att kontinuerligt och kritiskt granska forskningsresultat kan vi komma fram till vad som är giltig kunskap just idag i vårt land. Om forskningen kläs i en normativ dräkt i form av alltför tydliga myndighetsrekommendationer exempelvis om så kallad best practice kan detta leda till att den viktiga processen att ifrågasätta avstannar och att yrkesverksamma slutar upp att tänka självständigt. Att främja system där människor kan undvika att ta ansvar 13

15 genom att endast göra som de blivit tillsagda är kontraproduktivt om vi vill stärka undervisningskvaliteten i svenskt skolväsende. I förlängningen utgör det även ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Istället behöver yrkesverksamma i skolan kvalificerat och långsiktigt stöd för att utvecklas mot en allt högre grad av professionalisering. Forskningsbaserad kunskap av hög kvalitet utgör ett viktigt medel för detta arbete Finansiering I forskarskolan 2008 finansierades de 160 licentianderna helt från statens sida. Någon ny motsvarande satsning tycks inte vara på gång. Granskar man hur de olika lärosätena agerat, tycks det huvudsakligen finnas tre generella finansieringsmodeller: intern helfinansiering från universitetet, extern helfinansiering från skolhuvudmän och delfinansiering mellan universitet och skolhuvudmän, exempelvis via RUC eller motsvarande. CUL laborerar med samtliga dessa finansieringsmodeller och PUD i Dalarna finansierar fem licentiander helt via sin skolforskningsfond men med möjligheter för enskilda kommuner att länka till ytterligare licentiander till varje sökomgång som finansieras externt utanför skolforskningsfonden Genomströmning vid forskarskolor Mellan åren 2006 och 2014 har cirka 100 avhandlingar lämnat forskarskolor där lärarexamen i gymnasie- eller grundskolan varit ett krav för antagning. 19 En stor del av den forskning som bedrivits har skett inom ramen för CUL vid Göteborgs universitet. Sedan forskarskolan påbörjade sin verksamhet har 126 personer påbörjat sin forskarutbildning och 52 har disputerat. Som framgår av tabell 2 har antalet antagna varierat över tid, bland annat därför att behovet av disputerade lärare i Göteborgsregionen var intensivt till en början och därefter successivt harmonierats med lektors- och förstelärarreformens behov. Jesper Boesens bedömning är att de årliga antagningarna framöver kommer att ligga på 5-10 personer Forskning och skolan i samverkan. Vetenskapsrådets rapporter 2015, sid Forskning och skolan i samverkan. Vetenskapsrådets rapporter 2015, sid Invtervju med föreståndare för CUL, JespoerBoesen den 16 oktober

16 Tabell 2: Antagna doktorander, de år som disputationer ägt rum och vilka år som de disputerade inlett sina studier. År Antagna doktorander Disputationer Disp startar stud Totalt Källa: Anmärkning: En person som disputerar 2009 och en 2013 har inte återfunnits i listan över antagna doktorander. Som perspektiv på genomströmningen vid CUL ger den analys som genomfördes 2012 av genomströmningen vid den av Vetenskapsrådet initierade licentiandforskarskolan som arrangerades av de tiotalet olika ämnesinstitutioner/lärosäten (se bilaga 2). Här visar det sig att totalt 56 procent, eller 89 av 160, hade lyckats fullfölja sin forskarutbildning inom 2,5 år. Variationen mellan de olika forskarskolorna är stora, mellan Språk och lärande där 9 av 10 hann färdigt och licentianderna i teknik vid Gävle/KTH där ingen hunnit färdigt. Det ligger långt utanför ramen för denna undersökning att analysera vad som förklarar dessa skillnader Fortsatt karriär Förutsättningarna för de lärare som genomgått landets forskarskolor att verka utifrån sin nyvunna kompetens är också svåra att sammanfatta. Jämfört med de bilder som frammanas i utredningarna från 2008 och 2012 tycks det som att situationen det senaste året förbättrats på så sätt att fler och fler skolhuvudmän börjat ta vara på de forskarutbildade lärarnas kompetens. En trolig orsak till detta ligger i intresset hos många kommuner att utnyttja förstalärar- och lektorsreformens stipulerade lönebidrag. Att många av de forskarutbildade 15

17 lärarna ändå känner sig tveksamma till sina arbetsgivare agerande antyder att lönefrågan inte är tillräcklig. Här menar exempelvis Bengt Ericson på PUD att det är högsta prioritet att utveckla nya tjänstekonstruktioner som till exempel ger flera kommuner möjlighet att ta del av lärarnas kompetens och där lärarna jobbar med flera olika saker på olika nivåer i utbildningssystemet. I utredningen 2012 (se tabell 3) visar det sig att majoriteten av de forskarutbildade lärarna fortsatte undervisa på sina ordinarie tjänster. I flera fall hade lärarna dock fått nya arbetsuppgifter och frågan är, vilket enkäten riktad mot de på CUL utbildade lärarna inte kan visa, är hur vanligt det är med tjänster där lärarna har flera olika uppgifter. Tabell 3: Hur lärarna uppfattar att deras kompetens tagits till vara Källa: Utredning av 2012 s 29. Ett gott exempel på kombinationstjänster är den som Mikael Berg i Ludvika uppbär. Han har doktorerat på CUL och har idag en tredelad tjänst som innebär reguljär undervisning på gymnasieskolan, ett lektorskap att lyfta kollegornas undervisning exempelvis med cirkelverksamhet samt att verka som lärarutbildare på Dalarnas Högskola. Han menar att dessa uppdrag ger mervärde som bro och legitimitet i alla riktningar. 21 I mångt och mycket handlar det om att skapa nya strukturer som kräver att man tänker nytt kring vad som är lärarens roll utifrån dennes kompetens. Sammantaget visar de studier och uppföljningar som Skolverket genomfört att det finns fyra områden som skapar goda förutsättningar för att förstelärarna och lektorerna ska kunna bidra till långsiktig skolutveckling och ökad kvalitet i undervisningen: Förstelärare och lektorer bör ha en nyckelroll i det kollegiala lärandet. Uppdraget bör vara tydligt formulerat i såväl omfattning som innehåll, och uppdraget bör tydliggöras för övriga lärare och annan personal på skolan. 21 Intervju 2 juni

18 Det bör finnas en balans mellan övergripande och lokala uppdrag samt tid för undervisning. I de fall förstelärare och lektorer har omfattande uppdrag bör huvudmannen överväga att frigöra tid från deras ordinarie tjänst. 22 Skolverkets undersökning visar att sju av tio lektorer har någon form av tid avsatt för forskning eller utveckling. Hälften av lektorerna är dock besvikna över att man inte tagit tillvara deras nyvunna kompetens. Denna bild konfirmeras i viss mån i de svar som framkommit enkätundersökningen som genomförts med lärare som genomgått CULs forskarskola. 23 Av de 13 personer som svarade på enkäten menade 11 stycken att arbetsgivarna varit positiva till att lärarna påbörjade forskarutbildningen. 9 av de svarande menar att forskarutbildningen varit mycket givande och att de tillägnat sig färdigheter som stärkt dem i rollen som lärare. Men alla utom en konstaterar att deras ursprungliga arbetsgivare inte tagit vara på deras nya kompetens. I några fall tröttnade lärarna på att vänta på en förändring. Delvis därför är det 6 stycken av 13 som idag jobbar på universitet. Fyra jobbar kvar på sina gymnasieskolor, 1 delar sin arbetstid mellan gymnasieskola och universitet, 1 jobbar på kommunens utbildningsförvaltning och 1 har helt lämnat skolvärlden. På frågan om de skulle göra om utbildningen om de fick chansen så svarar alla ja. Oavsett svårigheterna att yrkesmässigt komma till sin rätt efter fullgjord forskarutbildning visar informanterna att det ändå var värt mödan. Här går det att ana kvalitativa effekter av en lång och avancerad fortbildning som naturligtvis är svåra att mäta men som rimligtvis måste gagna såväl den enskilde läraren som den organisation han eller hon verkar i. 3 Webenkätsanalysen 3.1 Inledning Föreliggande webenkätsanalys har sin bakgrund i RUNs utredning om intresset från regionens utbildningsaktörer att organisera en forskarskola för lärare i mellersta Norrland med Mittuniversitetet som nav. Målet med arbetet är och har varit att presentera ett kvalificerat underlag till RUN-riksdagen 2016 med förhoppningen att man där ska fatta ett beslut om en forskarskola ska startas upp eller inte. Som en avslutning på det långa utredningsarbetet formulerades ett sammanfattande dokument hösten 2015 med en omvärldsanalys och ett förslag över vissa tänkbara premisser för att en forskarskola ska kunna etableras (se ovan avsnitt 2). Den 16 november 2015 skickades dokumentet ut såsom ett diskussionsunderlag till de 501 skoltjänstemän, skolledare och skolpolitiker som vid denna tidpunkt fanns på RUNs sändlista. Den 4 22 Skolverket, Vad gör försteläraren?, 2015, sid Av de 39 som utvaldes att svara på enkäten svarade 13 stycken. 17

19 december 2015 skickades en webenkät (se bilaga 3) ut till samma sändlista och under perioden 4 december 2015 till 3 januari 2016 inkom 90 svar (se figur A). Webenkäten har därmed en svarsfrekvens på ca 18 procent. Störst antal svar, 36 stycken, inkom första dagen som enkäten var ute (se figur B). Figur A: Antal utskickade enkäter och antal svar om befattning i utbildningsystemet Utskick Svar om befattning % Skoltjänstemän på förfaltningsnivå Förskolechefer Skolledare på grundskolan Skolledare på gymnasium Skolpolitiker Övrigt 7 SUMMA: Anmärkning: Av de 90 som besvarat enkäten har några angett flera befattningsalternativ. Figur B Figur C 18

20 Figur D Figur E Som framgår av figur C representerar de svarande en stor geografisk spridning i regionen. De kommuner som presterat flest svar är Sundsvall och Östersund. Endast från kommunerna Ovanåker och Bollnäs saknas svar. Att förskolechefer och skolledare i grundskolan grupperats tillsammans i kolumnen Utskick i figur A beror på att dessa låg tillsammans i sändlistorna som användes för respektive län. För Jämtlands län rörde det sig om 71 stycken skolledare i förskolan och grundskolan, 174 stycken i Västernorrland och 57 stycken i de delar av Hälsingland som är kopplade till RUN. När det gäller spridningen bland de olika befattningshavarna i utbildningssystemet, enligt figur D, är det skoltjänstemännen som uppvisat bäst svarsfrekvens med 38 procent (se figur A). Detta bör också vara den gruppen av mottagare vars position berörs mest av frågan om att starta en forskarskola och som därmed kan antas ha störst intresse att besvara enkäten. Bland de som besvarat enkäten är en stor majoritet, 80 procent, kopplad till den kommunala utbildningen (se figur E). 3.2 Enkätens ämnesfokuserade del och resultat De ämnen som enkäten avsett att läsa av struktureras för det första utifrån diskussionsunderlagets upplägg kring rubrikerna Rekrytering, Finansiering och Karriär. I enkäten formulerades ett påstående under varje rubrik som sammanfattade resonemanget i diskussionsunderlaget. Som alternativ fick den svarande bedöma relevansen i påståendet på en sexgradig skala där 1 var Mycket viktigt och 6 Mindre viktigt. Resultaten presenteras här nedan i tur och ordning under respektive rubrik. För att få en klar uppfattning om de svarandes åsikt om forskarskolans vara eller inte vara, ställdes därefter Principfrågan om det ska organiseras en forskarskola eller inte och om ja, 19

21 under vilka förutsättningar. Några av de mera utförliga svar som inkom i de öppna svarsfälten återges i analysen nedan. Avslutningsvis ställdes också frågan om de svarande ansåg att det finns ett intresse bland personalen att börja en forskar utbildning, på magister eller licentiatnivå och vilken frågeställning som då lämpligast borde tas upp i denna forskning. Sist i enkäten gavs också utrymme att formulera tankar under punkten Övriga kommentarer Rekrytering Under enkätens första rubrik Rekrytering formulerades följande påstående: En forskarskola bör anordnas för att på lång sikt säkra att vår region kommer att locka människor att satsa på läraryrket. Som framgår av figur F är det en övervägande hög andel av de svarande som anser att en forskarskola i vår region skulle kunna vara betydelsefull som morot för människor att välja läraryrket. Drygt 38 procent av de svarande valde alternativ 6, att de ansåg sambandet som mycket viktigt. Utvidgar vi sammanräkning av alternativen 1 till 3 så var det drygt 80 procent som lutade åt alternativet Mycket viktigt. Figur F Finansiering Under rubrik två i enkäten, Finansiering, formulerades följande påstående: En forskarskola bör anordnas under förutsättning att finansieringen kan lösas via en skolforskningsfond, eller liknande, där regionens offentliga och privata aktörer delar bördan på ett solidariskt sätt. Som framgår av figur G är det nu en något högre andel av de svarande, 42 procent, som valde alternativ 6, att de ansåg en solidarisk finansiering som mycket viktig. Utvidgar vi sammanräkning av alternativen 1 till 3 så var det 79,5 procent som lutade åt alternativet Mycket viktigt, samtidigt som ett något större antal svarande än ovan valde alternativet 4. 20

22 Figur G Karriär Under den tredje rubriken i enkäten, Karriär, formulerades följande påstående: En lyckad satsning på en forskarskola kräver att regionens skolhuvudmän hjälps åt att skapa förutsättningar för de forskarutbildade lärarna att verka utifrån sin nyvunna kompetens. Som framgår av figur H uppvisas här den hittills högsta andelen svarande som valt alternativen 1 eller 2 där de anser att skolhuvudmännens arbete med de forskarutbildade lärarnas karriär efter utbildningen spelar en viktig roll för att satsningen ska bli lyckad. Nästan 49 procent av de svarande valde alternativ 6, att de ansåg sambandet som mycket viktigt. Utvidgar vi sammanräkning av alternativen 1 till 3 så var det omkring 88 procent som lutade åt alternativet Mycket viktigt. Figur H Sammanfattningsvis visar enkätsvaren på de hittills presenterade områdena att en stor majoritet av de svarande anser att en forskarskola kan bidra till den framtida rekryteringen av lärare till regionen, att forskarskolans finansiering måste ske solidariskt i regionen för att den ska bli av samt att regionens skolhuvudmän måste hjälpas åt för att bereda de forskarutbildade lärarna en kvalificerad fortsättning på sitt yrkesliv. I vilken utsträckning sammanfaller tendensen i dessa fall med frågan om en regional forskarskola för lärare ska organiseras i mellersta Norrland? 21

23 3.2.4 Principfrågan I enkäten formulerades principfrågan på följande sätt: Ska vi organisera en regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland? Här fanns det tre svarsalternativ: 7a) Ja, 7b) Ja, under förutsättning att, samt 7c) Nej, därför att. Den svarande anmodades att gärna besvara 7a och 7 eller bara 7c. Som framgår av figur I är det 67 stycken som svarat på fråga 7a och som anser att en regional forskarskola för lärare ska organiseras i mellersta Norrland. Av dessa 67 var det 20 som svarade på både 7a och 7b och därmed tog chansen att förtydliga under vilka förutsättningar som man ansåg ska gälla för att en forskarskola ska kunna starta. En närmare granskning av enkätsvaren visar också att 9 svaranden besvarat endast 7b utan att också kryssa i 7a. Det innebär alltså att 76 svaranden, drygt 84 procent, var positiva till organiserandet av en regional forskarskola. Negativa till en forskarskola var 7 svaranden. I denna grupp är det omöjligt att se något mönster. Geografiskt kommer de från hela regionen och det finns en eller två nejröster från alla fem befattningarna i utbildningssystemet. Fem av dessa avgav dock kommentarer vilka jag återkommer till nedan. 6 svaranden hade inte alls svarat på frågorna 7a-7c. Figur I I kommentarsfälten på frågorna 7b och 7c är det 34 personer som levererat funderingar av varierad längd och komplexitet. 29 stycken svar är positiva och 5 stycken är negativa. I flera fall rör det sig om konstruktiva kommentarer som visar att många svaranden, såväl bland de positiva som också de negativa, är intresserade av frågan. Ja-sidan i kommentarsfältet För att börja med de positiva kommentarer som lyfts fram i 7b är det 29 stycken som kan sammanfattas och grovt kategoriseras till sex olika ämnen: Finansiering, Kommunernas storlek, Karriär och eleverna, Framtida rekrytering, Ökad kompetens i regionen samt Samverkan mellan huvudmän. Som framgår av figur K är det vissa kommentarer som innefattar flera ämnen. 22

24 Figur K: Ämnen sammanställda ur Kommentarsfält 7b och antal avgivna kommentarer i respektive ämne. Ämne Antal kommentarer i respektive ämne Finansiering 14 Karriär och eleverna 5 Kommunernas storlek 4 Ökad kompetens i regionen 4 Samverkan mellan huvudmän 4 Framtida rekrytering 2 Det ämne som förekommer i allra flest kommentarer, 14 stycken, är finansieringsfrågan. Som ett exempel på hur kommentarerna kan se ut har jag valt att citera en skolledare på grundskolan i Östersund, som skriver: Finansiering kommer från annat håll. Svårt för liten kommun att satsa pengar. Denna uppfattning delas i stort sett av samtliga kommentatorer. Teoretiskt sett skulle det kunna ha varit så att små kommuner skulle vara mera angelägna att betona den finansiella frågan än stora kommuner. Citatet berör också aspekten om kommunernas varierade storlek och vad det innebär för organiserandet av en forskarskola. Detta lyfts särskilt fram i kommentarerna som specifikt behandlar kommunernas storlek. En fråga som här tar sikte mot storleken på kommunerna är den forskning som ska bedrivas och att den tar hänsyn till att kommunerna i mellersta Norrland är olika samt att små kommuner kan ha svårt att göra sig gällande mot de stora. Så här formulerar en Skoltjänsteman på förvaltningsnivå i Härnösand: Inriktningen på forskningen utgår från behoven i även de små kommunerna. I varken dessa exempel eller de som citeras nedan går det att utläsa att geografisk spridning bland kommentarerna föreligger, ej heller någon tendens att vissa befattningshavare i utbildningssystemet skulle formulera sig exkluderande i riktning mot exempelvis de små kommunerna. Den näst vanligaste kommentaren i kommentatorsfältet på fråga 7b rör utfallet av forskarutbildningen och huruvida lärarnas kompetens ska tas till vara på deras ordinarie arbetsplatser samt komma eleverna till godo. En skolledare på ett gymnasium i Östersund framhåller att det är viktigt att: Skolhuvudmännen är delaktiga och positiva, att det finns en organisation för kollegialt lärande på den egna enheten i kommunen, området, för att detta ska generera utveckling och högre resultat inte bara för de elever som finns i lärarens närhet. 23

25 Första delen av denna kommentar kopplar också ihop sig med ämnet Samverkan mellan huvudmän som fyra svaranden berört. Beträffande detta ämne skriver en skolledare i grundskolan i Sundsvall: Regionens skolhuvudmän samarbetar och möjliggör samverkan så att fler förskollärare och lärare för fördjupa sig i ett forskararbete. Ett exempel på en liknande uppfattning kan hämtas från en Skoltjänsteman på förvaltningsnivå i Östersund, som skriver: Viktigt med finansiering och samverkan mellan huvudmännen. Två nära liggande ämnen är Kompetens i regionen och Framtida rekrytering. Här menar exempelvis en skolpolitiker i Härnösand att en höjning av kompetensen i lärarkåren innebär att det kommer att finnas lämpliga handledare för de studenter som kommer ut på Vfu. En förskolechef, som också är från Härnösand menar att en forskarutbildning kan: Skapa attraktivitet för läraryrket och för att skapa karriärmöjligheter. En liknande uppfattning framhålls av en skolledare på ett gymnasium i Västernorrland som menar att: Kompetensen behövs i regionen. Lockar till utveckling av lärare i närområdet. Man behöver inte resa lång för att delta. Nej-sidan i kommentarsfältet Som framgått av analysen av enkätens inledande frågor är det cirka 20 procent av de svarande som är varierat kritiska till tankarna om en forskarskola. Tanken med kommentatorsfältet i 7c har varit att ge utrymme för de kritiska rösterna. Endast fem stycken har dock levererat tankar och fåtalet svar gör det problematiskt att kategorisera dem enligt ovan. Detta förtjänar att tas upp eftersom svaren i viss mån visar på hur olika uppfattningar det finns bland regionens skolaktörer. I flera fall uppvisar de helt divergerande ståndpunkter mot de som redovisats ovan. Innehållsmässigt spänner kommentarerna från kortfattade rapsodiska formuleringar som Detta är inte nyckeln till att få fler att satsa på läraryrket eller Jag tror inte glesbygden kan gynnas av detta till att skolhuvudmännen inte kan undvara lärare för dylik fortbildning eftersom det råder sådan lärarbrist. En fjärde kommentar är uppenbarligen öppen för att forskarskolor för lärare bör finnas men efterlyser en nationell satsning. Den femte kommentaren menar att satsningen på forskarskola är ett: Dyrt och ineffektivt sätt att höja elevernas resultat Kompetensbehovet i regionen En del i utredningsarbetet har varit att översiktligt undersöka intresset för en forskarskola, bland annat bland lärare och skolledare i regionen. Lärarnas intresse har dels diskuterats i avgränsade grupper på gymnasieskolorna i exempelvis Östersund, Timrå och Sundsvall och 24

26 dels undersökts via nätverket av samverkanssamordnare, som utgörs av representanter från alla gymnasieskolor i regionen, vilka träffas årligen inom ramen för projektet Regional gymnasiesamverkan på RUN. Intresset bland skolledare har också prövats i olika sammanhang, bland annat på möten med enskilda kommuner, exempelvis Strömsund och Nordanstig, dels centralt i BuZ i Jämtland län och Skolpresidiet i Västernorrlands län. En generell bild som kan frammanas efter alla möten är att lärarna principiellt sett är intresserade av en forskarskola medan skolledarna är tveksamma till om lärarna både vill eller behöver en forskarskola. För att få en bredare bild av skolledarnas uppfattning ställdes två frågor i enkäten om kompetensbehovet i regionen: A) Har du lärare i din organisation som skulle vara intresserade av att börja en forskarutbildning, magister eller licentiat? Ja eller Nej? B) Vilken frågeställning tycker du hen i så fall borde besvara i sin forskning? För att inleda med fråga A) så framgår det av figur J att 76 personer besvarade frågan och av dessa ansåg 70 procent, 53 stycken, att de hade lärare som skulle vara intresserade av forskarutbildning på magister- eller licentiatnivå, medan 23 svarade nej, och att det således inte finns ett intresse bland lärarna eller att de inte ställt frågan till lärarna. Figur J En närmare analys av hur svaren fördelar sig på de olika befattningshavarna, se figur K, visar att intrycken som utredningens samtal under året med regionens skoltjänstemän och skolledare på gymnasieskolorna inte gett en riktig bild. Enkäten visar tvärtom att majoriteten framhåller att det visst finns lärare som är intresserade av att börja en forskarutbildning i deras organisationer. Däremot ger den här enkäten stöd för att förhållandevis många fler förskolechefer och skolledare i grundskolan inte anser att de har lärare i sin organisation som är intresserade av att börja en forskarutbildning. Figur K: Befattningshavarnas uppfattning om intresset för fortbildning bland lärarna i sin kommun. Ja Nej Skoltjänsteman på förvaltningsnivå 10 4 Förskolechef 9 5 Skolledare på grundskola 17 8 Skolledare på gymnasium 10 3 Skolpolitiker 5 1 Övrigt 1 1 Summa Anmärkning: En av de svarande angav både ja och nej. 25

27 Figur L: Befattningshavarnas uppfattning om intresset för fortbildning bland lärarna i sin kommun. Härnösand Sundsvall Östersund Ja Nej Ja Nej Ja Nej Skoltjänsteman på förvaltningsnivå Förskolechef Skolledare på grundskola Skolledare på gymnasium Skolpolitiker 1 1 Övrigt Summa Figur K visar givetvis att det råder stor variation inom respektive befattningskategori. Bryter vi ner dessa data till geografisk nivå så blir bilden mera splittrad. Som exempel kan vi jämföra de tre kommuner där flest personer besvarat enkäten, Sundsvall, Östersund och Härnösand. För de andra kommunernas del är det över lag så få svarande att resultatet riskerar att ge en falsk bild av verkligenheten. För de små kommunerna finns också risken att de svarande kan igenkännas då de ofta är ensamma på sin befattning. Ett övergripande tecken som är intressant att lyfta fram i Figur L är att de svarande i Härnösand och Östersund tycks vara mera klarar över att det finns ett intresse för fortbildning bland deras lärare än vad Sundsvall är. I Härnösand och Östersund är också förhållandevis få kritiska röster jämfört med Sundsvall. I Sundsvall, men också i Östersund, är det tydligt, vilket också framgick i figur K, att de kritiska rösterna framför allt återfinns bland förskolechefer och skolledare i grundskolan. En tänkbar förklaring till detta är att lärarna i dessa stadier i skolsystemet har ett ganska stort insteg innan man kan påbörja en magister- eller licentiatutbildning. En annan förklaring är att samverkan mellan MIUN och regionens utbildningssystem primärt ägt rum på gymnasienivå, varför få lärare och skolledare för förskolan och grundskolan deltagit i diskussioner om denna typ av fortbildning, än mindre diskuterat behovet av att initiera och genomföra forskning i dessa skolmiljöer. Här finns det några undantag i regionen exempelvis Hagaskolan och Sankt Olofskolan i Sundsvall som under många år låtit personalen jobba med ett vetenskapligt förhållningssätt och att beforska sin egen vardag Förslag till forskningsområden Som svar på B) Vilken frågeställning tycker du hen i så fall borde besvara i sin forskning? var det 16 stycken som levererade förslag på områden eller mera konkreta ämnen. Detta visar att ett antal befattningshavare visar att det föreligger ett behov av forskning i vår region men också att ett väsentligt antal av något skäl avstått från att konkretisera idéer om tänkbara forskningsområden. Detta är viktigt att ha med sig ifall RUN får mandat att gå vidare med organiserandet av en forskarskola efter RUN-riksdagen Hur ska befattningshavarna i regionens utbildningssystem beredas möjligheter att bli mera intresserade och kvalificerade att medverka till att kreera framtida forskning om och tillsammans med regionens utbildningsaktörer? 26

28 Bland de 16 förslag som finns med i enkäten är mångfalden stor och svår att kategorisera. En relativt tydlig tråd som dock löper igenom de flesta förslagen är behovet av att öka måluppfyllelsen hos eleverna. Det kan handla om att utveckla undervisningen för nyanlända elever, den specifika gruppen pojkar, eller elever med studiesvårigheter såväl som för de högpresterande eleverna. Mera konkreta områden som tagits upp handlar om att utveckla undervisningen i matematik och språk i förskolan för att nå bättre måluppfyllelse i senare åldrar. Andra områden fokuserar på lekens betydelse för inlärning, betydelsen av att äga sitt eget lärande och läxornas betydelse för lärandet. Några exempel ges också på forskningsområden som inte primärt kretsar kring eleverna och som är av mera allmän karaktär. En rör frågan vad som egentligen kännetecknar ett framgångsrikt arbete med kommunens kompensatoriska uppdrag. Ett annat område är intresset för lärandemiljön i skolan, såväl för undervisningen i allmänhet som för specialpedagogiken. Ett av få områden som direkt fokuserar på lärarna är kopplingen mellan det kollegiala lärandet och måluppfyllelse för eleverna. Det är tydligt hur majoriteten av förslagen kretsar kring hur forskning ska kunna bidra med konkret tillämpbar utveckling av undervisningen. Det är inte orimligt att specifika regionala betingelser väl motiverar satsningar på just de områden som befattningshavarna lyft fram. I vilken utsträckning det redan genomförts liknande forskning på andra platser i Sverige eller utomlands, blir en av uppgifterna som intresserade lärare i regionen får undersöka ifall en regional forskarskola tillåts starta. 4 Sammanfattning och förslag till RUN-riksdagen 2016 Med bakgrund av Skolverkets signaler och med inspiration av de erfarenheter som gjorts vid flera olika svenska lärosäten, framför allt Göteborgs Universitet och högskolorna i Jönköping och Dalarna diskuterar denna utredning premisserna för organiserandet av en regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland. De problemområden som lyfts fram är särskilt valet av forskningsområden, rekryteringen av licentiander och magistrander, finansieringen och vad som slutligen ska ske med de lärare som genomgått forskarutbildningen. Utredningen förordar att det är både möjligt och angeläget att starta en forskarskola i mellersta Norrland med utgångspunkterna att den ska: inbegripa regelbundna träffar mellan universitetet och regionens skolhuvudmän, inom ramen för RUN och gruppen kring skolforskningsfonden, för att diskutera och besluta om en agenda för framtida forskning. Inför varje söktillfälle definieras ett tema som sedan utgör grunden för utlysning och rekrytering av forskarstudenter. dels locka intresserade lärare att vilja bygga på sin kompetens med en forskarutbildning (för vissa också en magisterutbildning) och dels vara en långsiktig motor att locka människor att välja läraryrket och vilja verka i mellersta Norrland. 27

29 kunna erbjudas till regionens skolhuvudmän utan väsentliga extrakostnader. Detta kan ske genom att det byggs upp en skolforskningsfond som är en solidarisk kassa förslagsvis uppbyggd av regionens kommunala och privata skolhuvudmän tillsammans med Mittuniversitetet, näringslivet samt andra offentliga aktörer. följas av ett aktivt konstruerande av tjänster som rätt tar till vara på den kompetens som de forskarutbildade lärarna skaffat sig. Som avslutning på den utredning som RUN genomfört omrörande organiserandet av en Regional forskarskola för lärare i mellersta Norrland redovisas här den webenkät som gått ut till ca 500 skoltjänstemän, skolledare och skolpolitiker i Jämtlands län, Västernorrlands län och norra Hälsingland. Den visar att 84 procent av de 90 som besvarat enkäten är positiva till att en regional forskarskola för lärare anordnas i mellersta Norrland. Enkäten visar också att en stor majoritet av de svarande anser att 1) en forskarskola kan bidra till att underlätta rekryteringen av framtida lärare, 2) finansieringen måste lösas i regionen på ett solidariskt sätt och 3) en viktig faktor för att forskarskolan ska bli framgångsrik är att regionens skolhuvudmän tar ansvar för att ge de forskarutbildade lärarna utrymme att använda sin nyvunna kompetens. Det finns ingen tendens i enkätsvaren som pekar mot en regional obalans i frågan, exempelvis mellan olika befattningskategorier eller mellan stora eller små kommuner. Enkäten visar också att 53 av 90 svarande anser att det finns ett intresse hos lärarna att gå en magister- eller licentiatutbildning. Ett tiotal av de svarande har också formulerat möjliga forskningsområden. Framför allt kretsar förslagen kring ämnen som konkret söker förstå hur man ska kunna öka elevernas måluppfyllelse. Med stöd i denna utredning är det rimligt att RUN-riksdagen 2016 ger mandat åt RUNs ledningsgrupp att arbeta fram en plan för en regional forskarskola, på magister- och licentiandnivå för lärare i Mellersta Norrland med start senast hösten

30 5 Källförteckning Forskarskolor i Sverige En sammanställning, Högskoleverkets rapportserie 2001:12 R, (2001). rige+-+en+sammanst%c3%a4llning.pdf Forskning och skola i samverkan Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet, Vetenskapsrådet, 2015 Korrina Bauer & Franck Fischer, The Educational Research-Practice Interface Revisited: A scripting perspective, i Educational Research and Evaluation: An International Journal on Theory and Practice, Vol 13, no 3, Utvärdering av forskarskolor för lärare, Högskoleverket Rapport 20012:9 R (2012). Utvärdering av 16 nationella forskarskolor, Högskoleverket Rapport 2008:16 R (2008.) 29

31 6 Bilagor Bilaga 1 Nya forskarskolor för lärare 2014 Nya forskarskolor för lärare 2014 Forskarskolans namn Värduniversitet Antal platser Upplägg Sista ans.dag Forskarskola i kommunikation och relationer som grundläggande för förskolebarns lärande FoRFa Göteborgs universitet m fl 50 % HT mar Vetenskapssamhället i skolan - Skolan i vetenskapssamhället Naturvetenskapernas didaktik andreas.redfors@hkr.se Forskarskola för idrott och hälsas didaktik FIHD k Suzanne.lundvall@gih.se Forskarskola i didaktisk modellering och analys för lärare i naturvetenskapliga ämnen perolof.wickman@mnd.su.se Lunds universitet högskolorna i Halmstad, Kristanstad o 50 % VT Malmö Gymnastik & Idrottshögskolan Örebro univ o Malmö hgsk 50 % HT feb Stockholms 50 % HT universitet, MND mar Forskarskola i Learning study, undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning Ulla.Runesson@hlk.hj.se QUEST - Kvalitet, effektivitet och status i teknikutbildningen Lena.gumaelius@kth.se Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping m fl Kungl Tekniska Högskolan 50 % VT % HT 2014 Nationell Svensk Forskarskola i Naturvetenskapernas och Teknikens Didaktik (LicFontD3) Lena.tibell@liu.se Linköpings universitet m fl 25 platser på 11 lärosäten 50 % HT 2014 Slutet av mars Källa: ling/forskande%20l%c3%a4rare/nya%20forskarskolor%20f%c3%b6r%20l%c3%a4rare.pdf 30

32 Bilaga 2 Genomströmning vid licentiandforskarskolorna Källa: Utvärdering av forskarskolor för lärare, 2012 sid