Den enes skräp är den andres skatt

Transkript

1 TVE Examensarbete 15 hp Oktober 2016 Den enes skräp är den andres skatt Förutsättningar för kommersialisering av slaggprodukter från ståltillverkning Fredrik Pettersson Institutionen för teknikvetenskaper Department of Engineering Sciences

2 Abstract One man's junk is another's treasure Fredrik Pettersson Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Hemsida: This is a study of the preconditions for turning the slag produced at Outokumpu Steel in Avesta into by-products. Specifically in which way the continued work should be organized in order to create the best opportunity to reach the goals of lowering the cost for landfill disposal, increasing the level of re-usage in the company and society as well as reducing the usage of virgin materials. The study accounts for the technological conditions and challenges at hand. The biggest remaining challenge will be to find a suitable method for separating metal remaining s from the slag. All previously identified application areas have been analysed. Slag asphalt and water cleaning are two areas which has been examined in greater detail, while the remaining only been studied briefly. An external analysis has been conducted, where the competing steel manufacturers in Sweden as well as external forces and risks within society have been studied. To analyse the different routes that Outokumpu could choose for the future, an economical analysis of different scenarios and their potential cash flows has been done. Relevant literature concerning organization of innovative businesses is then discussed with relation to the current situation. This leads up to the conclusion that Outokumpu should either negotiate with an external part interested in taking over the commercial part of slag operations and sell them all slag from the Avesta site. Otherwise they should start up their own separate company to handle all the commercialization of all slag, preferably for the entire corporate group. Handledare: Gunnar Ruist Ämnesgranskare: Marcus Lindahl Examinator: Nora Masszi TVE

3 Sammanfattning Studien undersöker vilka förutsättningar som finns vid Outokumpu Steel i Avesta, för att kunna sälja den biprodukt som slaggen från ståltillverkningen utgör. Specifikt har det undersökts på vilket sätt det fortsatta arbetet bör organiseras för att ge bäst förutsättningar för att uppfylla målsättningarna med en kommersialisering. Dessa är att sänka kostnaden för hantering av restprodukter, förbättra både företagets och samhällets hushållande av resurer samt möjliggöra för samhället att minska uttaget av jungfruliga material. Här redovisas de tekniska förutsättningarna och utmaningarna, vilka inte är obetydliga men definitivt möjliga att hantera. Framförallt är det av stor vikt att hitta en bra metod för att separera metallrester från slaggen. Under arbetets gång har samtliga av företagets sedan tidigare identifierade tänkbara användningsområden analyserats. Två av dessa, slaggasfalt och vattenrening, har analyserats omfattande medan övriga områden endast berörts översiktligt. En omvärldsanalys har genomförts och presenteras i rapporten dels i form av en genomgång hur övriga stålproducenter hanterar samma fråga och dels en beskrivning av utmaningar och risker från det omgivande samhället. En ekonomisk analys av olika scenarier och kassaflöden har genomförts för att visa hur olika vägval och parametrar påverkar utfallet från verksamheten. Med den förståelse för verksamheten och nuläget som ovanstående arbete gett har aktuell litteratur rörande organisation av innovativa affärsverksamheter studerats. Tillämplig kunskap från litteraturen har applicerats på det aktuella läget och i rapportens diskussionskapitel vägs denna information samman. Detta ger underlag till arbetets slutsats att Outokumpu i Avesta i första hand bör förhandla med en extern part som är villig att sköta den kommersiella delen och köpa all aktuell slagg som produceras vid anläggningen i Avesta. Alternativt bör Outokumpu starta upp ett företag med uppdrag att hantera all kommersiell hantering av slagg från förslagsvis hela koncernen. 3 (47)

4 Förord Detta arbete är den avslutande delen i min kandidatutbildning i teknik vid Uppsala universitet. Jag skulle vilja tacka min familj. Framförallt min sambo Karin Nordlund och son Ture Pettersson Nordlund för att ni alltid finns där och är min starkaste inspiration. Jag vill också tacka mina föräldrar Mats Pettersson och Inger Pettersson för att ni är och alltid varit så stöttande genom mina studier. Jag vill passa på att tacka min utomordentliga handledare Gunnar Ruist för all hjälp och alla trevliga och givande samtal. Du har varit i ett stort stöd i mitt arbete. Jag vill också tacka övrig personal på Outokumpu som jag har haft förmånen av få umgås med under den här tiden och som entusiastiskt besvarat alla mina funderingar över företaget och verksamheten. Från Uppsala universitet skulle jag vilja rikta ett stort tack till min ämnesgranskare Marcus Lindahl för den goda och skarpa återkoppling jag fått under mitt arbete och till examinator Nora Masszi för god handledning i alla praktiska och formella avseenden. Fredrik Pettersson Krylbo, (47)

5 Innehållsförteckning Abstract 2 Sammanfattning 3 Förord 4 Innehållsförteckning 5 1. Frågeställning 6 a. Huvudfrågeställning 6 b. Delfrågor 6 2. Metod 6 a. Genomförande 8 b. Metodens styrkor 9 c. Metodens svagheter 9 d. Metodens validitet Nulägesbeskrivning 10 a. Slaggens uppkomst 11 b. Praktisk hantering 11 c. Arbete och ledning 11 d. Motiv till förändring 11 e. Produktion av slagg 12 f. Typer av slagg 12 g. Kostnad för deponi 13 h. Försäljning av biprodukter 14 i. Miljörisker med slagganvändning 15 j. Juridisk situation 15 k. Outokumpus kärnkapacitet Potentiella användningsområden 16 a. Asfalt 17 b. Vattenrening 19 c. Ridbanor 21 d. Deponitäckning 21 e. Slaggbildare 21 f. Betongblock Omvärldsanalys 22 a. Nationell utblick 23 b. Utmaningar och risker Teori 25 a. Innovationsorganisationens utvecklingsfaser 26 b. Företagsintern uppstartsverksamhet 27 c. Samarbetsstrategier 27 d. Absorbtionskapacitet 28 e. Innovationsspridning 29 f. Kärnkapacitet och - rigiditet Kalkyler och ekonomisk analys 32 a. Täckningsbidrag 32 b. Kalkyleringsdata 33 c. Scenarioanalys 34 d. Kassaflöden 35 e. Analys av kassaflöden Diskussion 38 5 (47)

6 9. Slutsats 43 Referenser 44 Appendix 1 kvantitativa data Frågeställning a. Huvudfrågeställning I projektplanen inför detta arbete formulerades frågeställningen så här: Hur ser möjligheterna för kommersiell användning av ståltillverkningens slagg ut idag och vilka åtgärder skulle behöva vidtas för att förbättra dessa? Med ökad förståelse för verksamhetens utmaningar har frågeställningen specificerats till: Hur bör affärsverksamheten kring ståltillverkningens biprodukter på ett långsiktigt hållbart sätt organiseras för att uppnå sin kommersiella potential? Ett antal tekniska, juridiska och politiska frågeställningar har dykt upp längs arbetets gång. Omfattningen på dessa frågeställningar är betydligt större än vad det här arbetet förmår besvara. Istället redogörs dessa för i kapitlet Utmaningar. b. Delfrågor För att kunna besvara huvudfrågeställning har denna brutits ned i ett antal delfrågor. Dessa frågeställningar har formulerats löpande under arbetets gång i enlighet med metodbeskrivningen. - Finns det en marknadspotential för slaggprodukter? - Har Outokumpu förmåga att tillvarata eventuell marknadspotential? - Befinner verksamheten kring biprodukter sig i en innovationsprocess eller har den övergått i en kommersialiseringsfas? - Om vi anser att verksamheten befinner sig i en innovationsprocess, vilka är då utmaningarna och möjligheterna? - Om vi istället anser att verksamheten befinner sig i en övergång till kommersialisering, vilka är då de viktigaste utmaningarna och möjligheterna? - Vilka handlingsalternativ har Outokumpu nu? - Bör Outokumpu agera på egen hand eller i samarbete med andra aktörer? - Ifall Outokumpu skulle agera på egen hand, bör man göra det inom ramen för ordinarie verksamhet, starta upp en intern särskild organisation eller knoppa av verksamheten till ett eget bolag? 6 (47)

7 2. Metod Metoden i arbetet har följt de huvudsakliga stegen för kvalitativ forskning som presenteras i Business Research Methods (Bryman & Bell, 2003), vilka utgör de numrerade rubrikerna nedan. Processen har varit iterativ med avseende på steg 3-5. Genom djupare förståelse för verksamhet och problematiken har snävare frågeställningar och hypoteser formulerats och mer initierade intervjuer och dokumentstudier kunnat genomföras. 1. Huvudsaklig frågeställning Den huvudsakliga frågeställningen lades fram i projektplanen Hur ser möjligheterna för kommersiell användning av ståltillverkningens slagg ut idag och vilka åtgärder skulle behöva vidtas för att förbättra dessa? 2. Val av plats och undersökning Arbetet har till största del bedrivits på Outokumpus anläggning i Avesta och har helt fokuserat på verksamheten vid denna anläggning. En nulägesanalys med grundläggande teknisk genomgång av slaggprodukterna från anläggningen och dess återanvändning har gjorts. För att begränsa omfattningen av arbetet valdes två applikationsområden ut. Valet föll på slaggasfalt eftersom att detta är ett område där många studier gjorts, egna tester är genomförda och för att andra stålproducenter redan varit framgångsrika inom området. Detta gör att det finns mycket tillgängligt material att undersöka. Valet av vattenrening gjordes i kontrast till slaggasfalten. Några omfattande tester är inte genomförda och ingen slagg används inom området idag. Däremot finns en utförlig studie gjord hos Outokumpu som påvisar god potential under kontrollerade former i laboratoriemiljö. För att förstå den kringliggande omvärlden har en PESTLE-analys genomförts för generell användning av slagg inom konstruktion samt en mer riktad marknadsanalys av områdena slaggasfalt och vattenrening. Analysen går ut på att studera externa faktorer som berör en verksamhet utifrån olika dimensioner, dessa är P - politiskt, E - ekonomiskt, S - socialt, T - tekniskt, L - lagligt, E miljömässigt. Inom omvärldsanalysen har även en undersökning av hur andra svenska stålproducenter hanterar sin slagg genomförts. 3. Insamling av data De huvudsakliga datakällorna har varit - interna, externa och publika dokument - intervjuer - intern ekonomisk data 7 (47)

8 4. Tolkning av data Tolkningen har i huvudsak gjorts genom analytisk induktion, där idéer och hypoteser har prövats mot den insamlade datan för att bedöma dess giltighet. Ekonomisk data har undersökts och tolkas genom kalkyler och analyser av scenarier och kassaflöden. 5. Konceptualisering och teoretiskt arbete Med insamlad och tolkad data som utgångspunkt har aktuell forskningslitteratur studerats och applicerats. Detta har lett till att: a. Formulering av mer precisa forskningsfrågor b. Insamling av ytterligare data 6. Dokumentera fynd Löpande dokumentation har förts av arbetet men det är först i ett senare skede som tematiken i den insamlade texten och datan kunnat urskiljas och strukturerats. a. Genomförande Datainsamling Studerandet av dokumentation rörande de många aspekterna av biproduktsutvecklingen har tillsammans med löpande samtal och intervjuer med handledaren och ämnesexperten Gunnar Ruist varit de viktigaste källorna för arbetet. Typ av datakällor: Dokument o Lägesrapporter till styrgrupp för biprodukter o Presentationer från den europeiska konferensen Euroslag 2013 o Presentationer från slaggasfaltsseminarium 2015 o Minnesanteckningar från blandade möten o Produktblad o Interna och externa rapporter o Forskningsstudier Platsbesök i anläggningen Intervjuer Intervjuer Samtliga intervjuer har varit semi-strukturerade med förberedda frågeställningar utifrån vilka ett löpande samtal kunnat hållas. Anteckningar har författaren själv tagit. Dessa har varit i punktform och är nertecknade på en bärbar dator som medförts under intervjuerna. De flesta intervjuer har genomförts med Gunnar Ruist som varit såväl handledare i arbetet och den främsta domänexperten i sin roll som biproduktutvecklare vid Outokumpu. 8 (47)

9 Urvalet av intervjuobjekt har varit behovsstyrt i den mån att specifika frågeställningar som författaren inte kunnat få besvarade genom att studera tillgängliga dokument är det som föranlett att en intervju genomförts. Namn Befattning Organisation Noteringar Gunnar Ruist Biproduktutvecklare Outokumpu Återkommande intervjuer och samtal under arbetet Johan Stenlund PEAB Heldag med samtal och flertalet platsbesök Clara Hermansson Alnarp cleanwater Telefonintervju om förutsättningar för att använda MAS-sten som aktiv komponent i vattenrening Leif Markfjärd Handläggare V-Dala Miljö & Bygg Intervju rörande tillstånd för användning av slagg b. Metodens styrkor Iterativ process Genom att återkommande diskutera frågor och arbetet med den en ämnesexpert har många initiala missuppfattningar kunnat redas ut. Löpande under arbetet har den kvalitativa nivån på samtal, analyser och bedömningar höjts avsevärt. Engagerade intervjuobjekt De personer som intervjuats har uppvisat en hög grad av engagemang och villighet att bidra till arbetet. God dokumentation Biproduktutvecklingen har under åren som Outokumpu arbetat med den dokumenterats väl. Det har varit möjligt att ta del av lägesrapporter till styrgruppsmöten, kvantitativ data över produktion, återanvändning, försäljning och annan relevant information. Utdragen period Trots att kursen endast omfattar motsvarande tio veckors heltidsstudier har arbetet har pågått under ca ett års tid. Den utdragna perioden har möjliggjort många tillfällen för författarens reflektioner över arbetet vilket bidragit till bättre analyser. c. Metodens svagheter Låg tidigare kännedom om berörd forskning En stor andel av den forskning som studerats inom ramen för projektet är ny för författaren. Det innebär två huvudsakliga svagheter. 1. Den djupare förståelse som byggs upp kring kunskap som över tiden satts in i olika sammanhang och analyserats är inte så stark som önskat. 9 (47)

10 Djupförståelsen är nödvändig för att till fullo kunna använda denna för analys av den nya information som utvunnits inom ramen för arbetet. 2. Bristande kännedom om vilken vetenskaplig debatt som berört den utvalda forskningen. Här finns risk att kritiserade studier använts utan att hänsyn tagits till denna kritik, vilken därför heller inte redovisats för läsaren. Få intervjuobjekt En stor del av arbetet är uppbyggd kring data från dokumentation. Endast ett fåtal individer är intervjuade vilket innebär att dessas synsätt har stor genomslagskraft i arbetet. Omfattande frågeställning Den huvudsakliga frågeställningen är omfattande sett till författarens låga tidigare domänkunskapen, den komplexa verksamheten som bedrivs vid ståltillverkningen och de många aspekter som påverkar kommersialiseringen av biprodukterna. Arbetet är avsett att genomföras under motsvarande tio veckors heltidsstudier. Diskrepansen i omfattning mellan frågeställning och tillgängliga studietimmar innebär dåliga förutsättningar för fördjupning inom någon del av arbetet. Detta har i viss mån kunnat avhjälpas genom att ett mer tidsomfattande arbete genomförts än vad formerna för examensarbetet föreskriver. d. Metodens validitet Metodens validitet har uppskattats genom att författaren själv utvärderat de 18 kvalitetskriterier som tagits fram av Spencer m.fl. för att uppskatta kvaliteten i kvalitativ forskningsmetodik (Bryman & Bell, 2003). Metodiken i detta arbete håller sannolikt inte tillräckligt hög nivå för att betrakta dess rekommendationer som några klarlagda fakta om hur Outokumpu bör agera. Däremot kan arbetet med stöd av den teoretiska analysen belysa vilka parametrar som det är rimligt att ta hänsyn till när beslut ska fattas. 10 (47)

11 3. Nulägesbeskrivning a. Slaggens uppkomst Slaggen är en rest av de aktiva komponenter som används i de metallurgiska processerna för att ge stålet dess egenskaper och rena det från orenheter (Jernkontoret, 2012). Sammansättningen av slaggen beror således på vilken process den kommer ifrån samt vilka ämnen som tillsatts. Slaggen avlägsnas från smältan genom att skrapas av med en stor skrapa. Det här är ingen exakt process och för att undvika att blir slagg kvar som förorenar stålsmältan skrapas även en liten mängd metall av. Dessa metallresten hamnar således i slaggen (Ruist, 2015). b. Praktisk hantering När slaggen har tappats av från smältan transporteras den i särskilda kärl till en given plats på anläggning där den hälls ut på marken. En sprinkleranläggning sköljer slaggen med vatten, vilket leder till en snabbare stabilisering och mindre damm. Därefter siktas slagg som ska användas som biprodukter till olika dimensioner för att förbereda fortsatt användning (Ruist, 2015). Övrig slagg lämnas till deponi hos entreprenören Harsco. Den hämtas med lastbil som transporterar slaggen till deras anläggning i närliggande Kallmorberget. För att återvinna så mycket stålrester som möjligt ur den slagg som ska deponeras så krossas och blötläggs slaggen. Ur detta är det förhållandevis enkelt att skikta ur metallen från slaggen. Efter blötläggningen har den återstående slaggen dock inte kvar sina attraktiva egenskaper som biprodukt. I nuläget måste Outokumpu därför välja mellan antingen metallåtervinning eller biprodukttillverkning. c. Arbete och ledning Arbetet med att utveckla produkter, genomföra tester, utveckla affärsområdet, sköta försäljning och kundkontakter sköts av en biproduktutvecklare. Tidigare har detta varit en heltidstjänst men idag utförs uppgifterna av miljöchefen vid sidan av hans övriga arbetsuppgifter, uppskattningsvis utgör biproduktutvecklingen 30 % av en heltidstjänst. För styrning och kontroll finns en styrgrupp som leds av platschefen för stålverket. d. Motiv till förändring Enligt Ruist finns fler samverkande motiv till att vilja kommersialisera restprodukterna från stålproduktionen. Delvis är det en ekonomisk fråga då kostnaden för dagens hantering av slaggen är hög. Det handlar också om en vilja att hushålla med samhällets resurser. I och med att slaggen redan existerar så vore det fördelaktigt att den kom till användning. Flera av de idag identifierade potentiella användningsområdena var tidigt kända eftersom andra stålproducenter redan använde sina restprodukter inom exempelvis asfaltstillverkningen, därför var det också känt att där slaggen kunde användas kunde den många gånger ersätta jungfruliga material såsom nybruten sten. Vid en ökad användning av slagg inom konstruktionsindustrin minskar därför 11 (47)

12 miljöpåverkan. Kommersialisering av slaggen innebär även ett utökat samarbete med lokala näringslivet och myndigheter, vilket har positiva effekter för företaget (Ruist, 2015). e. Produktion av slagg Mängden slagg som produceras vid verket står i proportion till mängden stål som produceras. Ståltillverkningen är företagets kärnverksamhet och de ekonomiska effekterna av en kommersialisering av slaggen är mycket små i relation till inkomsterna för stålet (Outokumpu, 2015). Det är därför inte aktuellt att förändra mängden slagg som produceras av hänsyn till kommersialiseringen av biprodukter. Total SlaggprodukSon Slagg (kton) Figur 1 - Total slaggproduktion Stålverkets produktionsnivå, som vi ser i Figur 1, låg under 2015 nära den maximala kapaciteten och det är därför inte sannolikt att mängden slagg skulle öka nämnvärt från denna nivå (~ ton). Det är heller inte sannolikt att nivån markant skulle understiga nivån från 2013 och 2014 (~ ton). f. Typer av slagg Det finns flera olika typer av slagg som kommer från olika delar av ståltillverkningen. De två största och ur biproduktsperspektiv mest intressanta typerna är de som kallas ugnsslagg ( Electric arch furnace, förkortas EAF) och konverterslagg ( Argon oxygen decarburization converter, förkortas AOD). Metallinnehåll Utifrån ett metallåtervinningsperspektiv är den mest relevanta aspekten huruvida den metall som finns rester av i slaggen innehåller molybden eller inte. Molybden är en förhållandevis dyr råvara som används vid tillverkning av syrafast stål (Outokumpu, 2013). I rostfritt stål som inte är syrafast blir molybden däremot närmast att betrakta som en förorening. Därför är det viktigt att hålla isär dessa olika typer av metallinnehåll i hanteringen av slagg. Vid osäker sammansättning av metall hanteras slaggen som om den innehåller 12 (47)

13 molybden. Ur metallåtervinningshänseende är slaggens sammansättning inte intressant (Ruist, 2015). Slaggsammansättning Ur ett biproduktperspektiv spelar sammansättningen av metallen mycket liten roll. Här är det istället mest intressant ifall slaggen kommer ifrån ljusbågsugnen eller ifrån konvertern. Konverterslaggens egenskaper skiljer sig dessutom åt beroende på ifall man använt kisel (Si) eller aluminium (Al) för att reducera syret i stålet. Fördelningen av de olika typerna visas i Figur 2. Övriga typer Förutom slagg från ugnen och konvertern finns även det man kallar skänkslagg, dikesslam, rivningstegel och rester från städning i stålverket. Dessa typer av slagg är mycket heterogena blandningar, vars egenskaper Outokumpu bedömer att de inte kan kontrollera (Ruist, 2015). Utöver dessa typer förekommer så kallade rusor eller rustippar. Det är en klump av stål som stelnat i en behållare någonstans under produktionen. Dessa innehåller mycket stål och endast en liten andel slagg. Här prioriteras stålåtervinning och den del slagg som kommer från rusorna anses inte ha någon kommersiell potential. Typer av slagg, årsprodukson Rus]pp 6 kton EAF 50 kton Skänk, slam, tegel, städ 80 kton AOD(Si) 19 kton AOD(Al) 12 kton Figur 2 - Fördelning av slaggtyper vid normal årsproduktion g. Kostnad för deponi Hantering av slagg innebär idag en kostnad som har ökat under de senaste åren. De direkta kostnaderna styrs av två parametrar; mängden slagg och mängden återvunnen metall. I Figur 3 och Figur 4 ser vi kostnaderna för deponi under de senaste åren. 1) Den totala mängden slagg som lämnas till deponi Entreprenören Harsco har nyligen gjort nyinvesteringar för att utöka lagringskapaciteten i sin deponi. Outokumpu har förbundit sig till att bekosta 13 (47)

14 den huvudsakliga delen av denna investering. Det ska göras under avskrivningstiden på 15 år. Denna kostnad fördelas över den förväntade mängden slagg som ska deponeras och betalas sedan löpande baserat på mängden faktiskt deponerad slagg. Vid en minskning av mängden slagg som deponeras kommer kostnadsmodellen räknas om så kostnaden per ton ökar, så att avbetalningen av investeringen blir genomförd på utsatt tid. Det gör att sänkt volym inte kommer att ge några omedelbara effekter på det ekonomiska resultatet. När entreprenörens investering väl blivit finansierad kommer den huvudsakliga kostnaden för deponin att försvinna fram tills att deponin blir full och nya investeringar måste göras. Genom att minska mängden slagg som deponeras förlängs denna period av låga kostnader för deponi. 2) Mängden metall som återvinns ur slaggen Processen med att separera slagg ifrån smältan lämnar metallrester i slaggen. Det är önskvärt att återföra så stor andel av dessa rester som möjligt tillbaka in i processen. Outokumpu betalar entreprenören Harsco för varje ton metall de lyckas separera ur slaggen som lämnats för deponi. Kostnaden är betydligt lägre än vad metall kostar att köpa in från leverantör. Parametern finns för att skapa ett incitament för entreprenören att utvinna så hög andel metall som möjligt ur slaggen. Det vore inte aktuellt att försöka minimera denna parameter för att sänka kostnaden för slagghantering eftersom att det skulle innebära betydligt större ökade kostnader för inköp av metall. Den reella parameter som skulle minimeras för att sänka denna kostnad är den faktiska andelen metall i slaggen. Total deponikostnad Normaliserad deponikostnad Metallåtervinning (mnkr) Deponi (mnkr) Metallåtervinning (kr/ton) Deponi (kr/ton) Figur 3 - Total kostnad för deponi Figur 4 - Kostnad för deponi med hänsyn till mängden slagg 14 (47)

15 h. Försäljning av biprodukter Sedan ett antal år tillbaka har Outokumpu Avesta aktivt arbetat för att tillvarata restprodukterna från ståltillverkningen. Till de olika aktörer som varit intresserade av att testa att använda slaggen har den sålts för ett fast pris om 30kr/ton oavsett slaggtyp eller fraktion. Priset motsvarar de egna kostnaderna för att sikta fram rätt storleksfragment av slaggen. Produkten har sålts under namnen MAS-grus, MAS-rid, MAS-sten, MAS-betong och liknande. I Figur 5 kan vi se de senaste årens totalförsäljning av MAS-produkter Försäljning av biprodukter Intäkt (kkr) Figur 5 Total försäljning av biprodukter under åren i. Miljörisker med slagganvändning Den slagg som produceras hos Outokumpu är registrerad i den europeiska kemikalieinspektionens (Echa) gemensamma register över kemikalier (Reach). Den kemikaliesäkerhetsbedömning som genomförts av tredje part i samband med registreringen visar att slaggerna är: stabila och inerta nästan olösbara i vatten inte har några miljö och/eller hälsofarliga egenskaper Det finns inget användningsområde som avråds. Metallsammansättning i resterna bedöms inte förändra dessa egenskaper. I dessa avseenden skiljer man också på ugnsslagg (EAF) och konverterslagg (AOD), samma bedömning görs dock för båda typerna (LindsKAN AB, 2015). j. Juridisk situation Det finns en pågående juridisk diskussion på såväl europeisk som nationell nivå om huruvida slaggen ska betraktas som produkt eller avfall (Ruist, 2015). Det finns en konflikt mellan svensk och europeisk tolkning av regelverken. I dagsläget klassas slaggen som biprodukt inom europeiska unionen men som avfall i Sverige av naturvårdsverket. Det innebär att tillstånd måste sökas varje 15 (47)

16 gång slagg ska användas i ett projekt, vilket kan innebära en hög tröskel för många potentiella kunder. Tillstånd för användning prövas den kommun där användningen ska ske. I dagsläget ställer många kommuner, däribland Avesta (Markfjärd, 2015), sig generellt positiva till användning av biprodukter från slagg. k. Outokumpus kärnkapacitet Konceptet kärnkapacitet beskrivs närmare i kapitlet Teori Kärnkapacitet och -rigiditet, men kan kort beskrivas som de specifika förmågor som särskiljer bolaget och möjliggör den affärsverksamhet som man bedriver. Författarens samlade analys av studerade dokument (Outokumpu, 2013) (Outokumpu, 2015) och samtal (Ruist, 2015) pekar ut följande områden som kärnkapaciteter hos Outokumpu. Metallurgi forskning och utveckling av stålprodukter processutveckling kvalitetsgranskning drift logistik 16 (47)

17 4. Potentiella användningsområden Figur 6 - Prognos om framtida fördelning av slagg per användningsområde. Bilden tillhör Outokumpu Avesta Vid Outokumpu Avesta har några potentiella användningsområden för slaggen identifierats. I Figur 6 visas en visualisering av en prognos som gjorts vid stålverket, av hur slaggen skulle kunna fördelas per applikationsområde. Inom ramen för det här arbetet har två potentiella områden undersökts närmare, asfalt och vattenrening. Övriga områden presenteras endast övergripande. a. Asfalt Nationell samverkan Det finns en stark nationell samverkan mellan stålproducenter, asfaltföretag och akademin för att utveckla slaggasfalt som kommersiellt område. Flera gemensamma forskningsprojekt bedrivs inom ramen för stålproducenternas samverkansorganisation Jernkontoret (Jernkontoret, 2012). Efter att ha kunnat uppvisa goda tekniska egenskaper hos slaggasfalten har asfaltsföretagen blivit aktiva deltagare i att utveckla kunskapsläget. Det gör att de snabbt kan ta till sig nya forskningsresultat och ny best practice i takt med att den utvecklas (Ruist, 2015). Goda tekniska egenskaper Jämfört med konventionell ballast uppvisar slaggasfalten jämngoda egenskaper gällande slitage (VTI, 2015) och som regel bättre egenskaper rörande 17 (47)

18 skjuvbeständighet, risk för sprickbildning samt bullerdämpaning (VTI, 2015). Det här gör slaggasfalt särskilt lämplig när det gäller anläggning av rondeller, asfalt på industriområden och vägar med väldigt tung trafik i anslutning till samhällen. Högre skjuvbeständighet leder till mindre spårbildning i asfalt. I en jämförelse kan vi på Bild 1 se slaggasfalt gjord av slagg från Outokumpu på en industrianläggning i Fagersta och på Bild 2 se konventionell asfalt vid infarten till Outokumpus egna stålverk i Avesta. De båda anläggningarna har samma typ av tung lastbilstrafik och är ungefär lika tätt trafikerade. Den konventionella asfalten på Bild 2 är något äldre än slaggasfalten på Bild 1 men den påtagliga skillnaden i spårbildning vittnar enligt Johan Stenlund hos PEAB om en betydande skillnad i skjuvbeständighet. Bild 1 Lastbilsinfart till Cronimet Fagersta. Asfalt med slagg från Outokumpu Avesta. Bild 2 Lastbilsinfart till Outokumpus stålverk i Avesta. Konventionell asfalt. Låg kostnad vid lokala projekt Slagg är en billigare råvara än natursten vilket innebär goda förutsättningar för att ta sig in på marknaden. Transportkostnaden är dock hög i förhållande till råvarupriset vilket innebär att det i första hand är aktuellt att använda slaggen vid vägprojekt i närområdet. Enligt Stenlund är den lokala marknaden för 18 (47)

19 asfaltsprojekt tillräckligt stor för att kunna hantera stora delar av den tillämpliga slagg som Outokumpu producerar. Förändrade statliga upphandlingar En stor andel av den asfalt som läggs i Sverige upphandlas av den statliga myndigheten Trafikverket. Trafikverket bildades 2010 och har ett uttalat mål om att öka produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen (Näringsdepartementet, 2009). Det ledde fram till en upphandlingsstrategi med en målsättning att utöka andelen totalentreprenader inom investeringsverksamheten från 10 % till 40 % under åren 2011 till (Riksrevisionen, 2012) Vid den mer traditionella utförandeentreprenaden ligger huvudansvar hos beställaren, som planerar arbetet och upphandlar tekniskt väldefinierat uppgifter eller produkter av en eller flera underleverantörer. Vid en totalentreprenad (också kallad funktionsupphandling) definierar beställaren funktionella parametrar för slutresultatet och upphandlar en entreprenör som då får huvudansvar för arbetet och har stora friheter att välja tekniska lösningar själv. Trafikverket har utarbetat rekommendationer för asfaltläggning som efterfrågar tekniska egenskaper som baseras på att traditionell ballast som natursten används. Deras rekommendationer används när arbeten utförs på utförandeentreprenad. Vid användning av natursten är stenens hårdhet en viktig egenskap som har avgörande betydelse för asfaltens hållbarhet. När stålslagg används som ballast är dock slaggstenens hårdhet en parameter som har mindre inverkan på asfaltens funktionella egenskaper. Trafikverkets rekommendationer är därför illa anpassade för slaggasfalt och i projekt som är bundna till att använda sig av dessa är det sällan möjligt att använda sig av slagg som ballast. Vid funktionsupphandlingar räcker det många gånger med att övertyga entreprenören som ska bygga vägen om fördelarna med att använda slagg. De gemensamma forskningsprojekt som görs tillsammans med de stora nationella asfaltsentreprenörerna visar på en positiv inställning till användning av slagg som ballast. Möjligt samarbetsavtal Den 30 september 2015 meddelade NCC och Ovako i Smedjebacken att de inlett ett exklusivt samarbetsavtal som innebär att NCC köper all slagg som produceras vid stålverket och använder detta i huvudsak till asfalt (Dalarnas Tidning, 2015). Det här gör att konkurrenten PEAB, som också har använt sig av slagg från Ovako, nu står utan leverantör av stålslagg. PEAB har visat intresse för att ingå ett liknande samarbete med Outokumpu. 19 (47)

20 b. Vattenrening Goda tekniska egenskaper i kontrollerad miljö Ett mastersarbete inom miljö- och vattenteknik genomfört vid Outokumpu Stainless i Avesta har undersökt stålverkets olika slaggers egenskaper som vattenrenare (Bodén, 2013). Genom skaktester kan Bodén påvisa goda vattenrenande egenskaper hos slaggerna när de i kontrollerade former får verka i det förorenade vattnet. Alla testade slagger - EAF, AOD(Si), AOD(Al) sorberar aluminium, fosfor och zink. Vissa av slaggerna tar även upp magnesium, arsenik, koppar och fluor. Alla slagger uppvisade goda reningsegenskaper och var olika bra beroende på vilka ämnen som vattnet skulle renas för. Sammantaget bedömdes AOD(Al)-slagg ha bäst vattenrenande egenskaper (Bodén, 2013). Arbetet pekar ut utmaningar i att bygga ett storskaligt vattenfilter. Det framgår att uppehållstiden då vattnet exponeras för slaggen har avgörande betydelse för resultatet, vilket ställer krav på konstruktionen av ett filter som inte är helt triviala att tillmötesgå. Det poängteras även att de vattenrenande egenskaperna endast är påvisade vid rumstemperatur och att det kan finnas anledning att tro att temperaturen skulle påverka resultatet. Tidigare arbeten har påvisat temperaturberoende vid adsorption till slagg. Även ph-värdet i vattnet har i liknande undersökningar visat sig ha påverkan på vattenreningen (Bodén, 2013). Vattenreningsprojekt vid deponin i Karlsund Lokalt i Avesta finns en sopstation som varit verksam i många år. Kommunen kommer inom överskådlig framtid att behöva täcka över denna och öppna en ny. En av utmaningarna med detta är att lakvatten från sopstationen innehåller en del metaller som måste renas. Ett initialt test av slagg som vattenrenare har genomförts på plats vid anläggningen genom att ett mycket enkelt vattenfilter konstruerades. Det här testet har inte lyckats bekräfta de vattenrenande egenskaperna som tidigare påvisats i labbmiljö. I detta enkla test utsattes vattnet inte för exponering mot slaggen någon längre tid (Ruist, 2015). Testets resultat ger inte skäl att avfärda de resultat och slutsatser som Bodéns forskning ledde fram till. Risk för lakning En risk som framhållits av tillståndsgivande myndighet är lakning av metaller från slaggen. En viktig fråga som då uppstår är vilken aktör som tar ansvar för den risken på lång sikt. En möjlig förutsättning för att inleda storskaliga projekt med slagg som vattenrenare kan vara att Outokumpu åtar sig ansvar för denna risk (Markfjärd, 2015). Outokumpus egna tester har visat att slaggen som används är inert, vilket innebär att i princip inga metaller lakar ut från slaggen. Fältförsök Inom ramen för detta arbete har en preliminär plan för ett fältförsök utarbetats. En närliggande gård som driver en bed&breakfast under sommarmånaderna har en vattenreningsanläggning installerad där möjligheter finns att byta ut deras nuvarande aktiva komponent mot MAS-sten. En fördel med systemet är att konstruktionen ger en känd genomströmningstid för vattnet genom filtret (Hermansson, 2015). Avloppsvattnet har inte samma typ av föroreningar som 20 (47)

21 det tidigare undersökta lakvattnet från sopstationen men erbjuder möjlighet att undersöka vattenrening av bland annat fosfor. Detta skulle kunna vittna om möjligheter att använda slaggen för kommersiell verksamhet riktat direkt till konsumenter med enskilt avlopp. Det skulle också kunna ge en indikation på ifall resultaten från testerna gjorda i laboratoriemiljö kan reproduceras även i en miljö med många okända och potentiellt störande parametrar. c. Ridbanor Det är möjligt att använda slagg från ljusbågsugnen för att anlägga ridbanor (Jernkontoret, 2012). Banan får jämförbara egenskaper med de som anläggs med traditionella material men uppfyller inte ridsportförbundets rekommendationer, vilket utesluter ridklubbar från målgruppen. Kostnaden för att anlägga en bana med MAS-sten uppgår endast till ca 15 % av vad en traditionell bana kostar vilket dels gör detta till ett billigare alternativ för den som tänkt anlägga en egen bana men kan också expandera marknaden till privatpersoner som annars inte hade råd. Banorna utgör inte någon risk för miljö eller djur (Ruist, 2015). d. Deponitäckning Det går att använda den slagg som kommer från dikesslam till att täcka över gamla deponier (Jernkontoret, 2012). Det förs diskussioner med kommunen om att eventuellt använda detta när den lokala sopstationen ska täckas, men ingenting är bestämt ännu (Ruist, 2015). Inne på Outokumpus område pågår tester för att utvärdera tätegenskaperna hos slagg från dikesslammen. En provyta har lagts för att mäta hur mycket regnvatten som släpps igenom samt slaggens lakningsegenskaper. Detta är särskilt intressant eftersom att inga andra kända användningsområden finns för dikesslam. e. Slaggbildare Det finns ett visst behov av att återanvända en del av slaggen som slaggbildare internt i ståltillverkningsprocessen. Under 2015 användes cirka 500 ton. f. Betongblock Betongblocken är det applikationsområde som är mest utvecklat ur ett kommersialiseringsperspektiv. På Bild 3 kan vi se färdiga legobitar i betong som kan staplas för att bygga avskiljare. Dessa används internt av Outokumpu och säljs till externa aktörer. Idag tillverkas ca 1000 block per år och varje sålt block genererar en vinst på ca 200kr. 21 (47)

22 Bild 3 Nygjutna betongblock hos entreprenören Harsco. Foto: Gunnar Ruist AOD(Al)-slagg används i gjutningen som genomförs av entreprenören Harsco på samma anläggning som metallseparering och deponi av övriga slagger sker. Att gjuta en uppsättning block tar 1-2 dagar beroende på väderlek då det sker utomhus. 22 (47)

23 5. Omvärldsanalys a. Nationell utblick Sammantagen användning I Figur 7 kan vi se att hög andel av allt slagg som produceras inom ståltillverkningen återanvänds. Ser vi till den samlade produktionen och återanvändningen av olika typer av slagg från ståltillverkningen i Sverige kan vi konstatera att slagg från tillverkning av höglegerat stål i ljusbågsugnar här kallat EAF(HL) och slagg från AOD-konverters är det de typer som i lägst grad av återanvändning. Detta är just de typer av slagg som produceras vid Outokumpu Avesta. Enligt biproduktutvecklare Gunnar Ruist beror underutnyttjandet sannolikt på svårigheter med separering av metall och slagg för just dessa icke-magnetiska metalltyper. Producerad och återanvänd slagg från stålprodukson i Sverige 2010 Återanvänt Producerat Övrig slagg AOD Skänkslagg EAF (HL) EAF (LL) LD- slagg Massugn 0 kton 100 kton 200 kton 300 kton 400 kton 500 kton 600 kton Figur 7 Återvinning av slagg från stålproduktionen i Sverige 2010 (Jernkontoret, 2012) SSAB Merox Vid Oxelösunds Järnverk tillverkar SSAB kålstål i masugn. På 1970-talet fick de utökade miljökrav från Koncessionsnämnden för miljöskydd och fick inte deponera så mycket slagg som de då gjorde. (Ruist, 2015). Detta resulterade i att de startade upp ett dotterbolag, Merox, som fick ansvar för att hantera biprodukter, skrot och avfall för SSABs räkning. Under åren har Merox växt i takt med förvärv som SSAB genomfört och de har enligt egen utsago varit drivande i att utveckla användningen av slaggprodukter i Sverige (Merox, 2016) och har därmed byggt upp en stor kompetens inom området. Eftersom att SSAB och Merox etablerade flera av sina produkter tidigt i Sverige har dessa under senare år betraktats som redan etablerade och därför inte omfattats av nyuppkomna miljökrav (Ruist, 2015). 23 (47)

24 Merox har idag 55 anställda, omsätter 480 mnkr och gör en vinst på ca 10 % av omsättningen (allabolag.se, 2016). Ovako, Maserfrakt, NCC och PEAB Ovako i Smedjebacken tillverkar stål. De blev kontaktade av en dansk asfaltstillverkare som var intresserade av att köpa all deras slagg. De inledde ett samarbete som omfattade all deras slagg. När asfaltstillverkaren senare gick i konkurs sökte Ovako aktivt efter en ny partner och hittade Maserfrakt. Maserfrakt tillhandhöll redan då olika berg- och grusmaterial. De är verksamma inom alla typer av brytning, krossning och transport (Ruist, 2015). Under 2015 inledde Ovako ett exklusivt avtal med NCC om att de skulle få köpa all den slagg som Ovako producerade för att använda vid tillverkning av slaggasfalt under de närmaste 10 åren (Dalarnas Tidning, 2015). Sedan tidigare hade även PEAB köpt slagg av Ovako för att använda till slaggasfalt. Efter NCCs avtal står de nu utan leverantör vilket har gjort att deras intresse för att sluta ett avtal med Outokumpu plötsligt stigit. Sandvik Materials Technology Sandviken är den enda svenska aktören som inte är med i det europeiska REACH-registret, där klassificering av olika produkter och dess egenskaper görs för den inre marknaden inom europeiska unionen (Ruist, 2015). Sandvik Materials Technology (SMT) i Sandviken är den enda anläggning som producerar stål med samma typ av process som Outokumpu Avesta och därmed genererar samma typ av slagg. De har hittills inte hittat användningsområden för sin slagg och den deponeras därför. (Sandvik, 2013) Uddeholm Hagfors kommun Uddeholm har ståltillverkning i Hagfors kommun. I samband med att den kommunala deponin Holkesmossen skulle sluttäckas genomfördes ett forskningsprojekt inom Jernkontoret. En doktorand från LTU följde arbetet i fyra år och kom fram till att slaggen skulle kunna användas för att täcka deponin. Kommunen skrev avtal om att köpa all slagg i 15 år. (Ruist, 2015) b. Utmaningar och risker Tekniskt Metallseparering är den viktigaste utmaning som kommersialiseringsprojektet står inför. Så länge detta inte är löst så finns en målkonflikt mellan biproduktutveckling och metallåtervinning. Utan metallseparering kan varken den ekonomiska, kvalitativa eller miljömässiga potentialen i återanvändningen av slagg uppnås. Både SAKAB och PEAB har visat intresse för att hantera metallsepareringen åt Outokumpu. Kvalitetssäkring av MAS-produkterna är nödvändig för att kunna upprätthålla en hög trovärdig för både producent och produkter. Ett avgörande utvecklingssteg i skapandet av en affärsverksamhet från är just att kunna uppvisa hög trovärdighet för producenten (Vohora, Wright, & Locket, 2004). Detta kan göras genom en genomlysning och dokumentation av tillverkningsprocessen och produkternas egenskaper. 24 (47)

25 Knutet till kvalitetssäkring finns också behovet av att CE-märka alla produkter som man vill sälja. All slagg som man vill sälja som biprodukt måste vara CEmärkt (Stenlund, 2015). Fortsatt forskning är nödvändig för att säkerställa huruvida slaggen är lämplig att använda till bland annat vattenrening och deponitäckning. Ekonomiskt Hela den europeiska metallindustrin står inför stora ekonomiska utmaningar när marknaden pressas hårt av låga priser från kinesiska konkurrenter. I en debattartikel nyligen menar flera högt uppsatta personer inom svensk metallindustri att Kina avsiktligt dumpar priserna i Europa för att hantera sin överkapacitet (Lindqvist, Ferbe, & Pers, 2016). Ställs Outokumpu i Avesta inför en hård ekonomisk press innebär det sannolikt begränsade möjligheter att genomföra nödvändiga investeringar för att genomföra en egen större satsning på kommersialisering. Politiskt och socialt Ett av de svenska miljömålen som fastställts av riksdagen handlar om giftfri miljö. Riksdagens definition av målet innefattar Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar (Naturvårdsverket, 2016). Slagg från ståltillverkningen är ofrånkomligen ett naturfrämmande ämne, vilket kan innebära svårigheter med att få tillstånd att använda slaggen för applikationer i naturen. Genomförda tester indikerar att detta inte skulle ha någon miljöpåverkan på grund av slaggens egenskaper (LindsKAN AB, 2015), men det är inte möjligt att med absolut säkerhet utesluta sådana risker. Det kommer sannolikt alltid att finnas utrymme för en part att inte vara övertygad om att ämnena är ofarliga. Det finns en tydlig diskrepans i återanvädningsgrad mellan å ena sidan EAFoch AOD-slagg å andra övriga slaggtyper från ståltvillverkningen i Sverige som vi kunde se i Figur 7 Återvinning av slagg från stålproduktionen i Sverige Denna skillnad utgör grund för framtida politisk påtryckning och sedermera reglering för att uppnå en högre nivå av återvinning. Juridiskt: Det juridiska läget som beskrivs i nulägesbeskrivningen är tämligen labilt och innebär risker för kommersiell användning på såväl lång som kort sikt. På kort sikt krävs endast att en handläggare gör en annan bedömning av huruvida den här typen av avfall får används inom ett applikationsområde för att detta inte längre ska vara möjligt. Liknande förändringar har skett och varit nära att ske på andra håll i Sverige de senaste åren (Ruist, 2015). På längre sikt är det rimligt att den diskrepans som finns mellan europeisk och svensk lagstiftning/-tolkning kommer att leda till nya regler för hur slaggen får användas kommersiellt i Sverige. 25 (47)

26 6. Teori a. Innovationsorganisationens utvecklingsfaser Vohora m.fl. beskriver i sin artikel (Vohora, Wright, & Locket, 2004) de faser och kritiska transformationspunkter som universitetsavknoppningsföretag går igenom. Från forskning till varaktigt lönsam affärsverksamhet. För varje fas finns en utmaning som är kritisk för att verksamheten ska kunna utvecklas till nästa fas. Fas Beskrivning Kritisk punkt Beskrivning Research Ordinarie forskning bedrivs inom universitetet. Opportunity recognition Förmåga att identifiera en möjlighet att applicera sin forskning på ett problem, vilket innebär ett kommersiell värde. Opportunity framing Här övergår den upptäckta idén till formeringen av ett företag. Här undersöks vilket underliggande värde idén har. Entrepreneurial committment Att ägna den tid och energi till att ta faktiska steg för att åstadkomma den kommersiella verksamheten. Preorganization Här utvecklas och implementeras strategiska planer, nödvändiga resurser samlas in och organisationen byggs upp. Threshold of credibility Övertyga marknaden om företagets och ledningens förmåga att leverera. Reorientation Med tillräckliga resurser och trovärdighet är fokus här på att börja leverera ekonomiska resultat. Detta leder ofta till omformulering av verksamheten för att reagera på kundernas mottagande. Threshold of sustainability Förmåga att löpande konfigurera om tillgängliga resurser med hjälp av ny kunskap och nya resurser för att leverera fortsatta resultat Sustainable returns Här levererar företag stadiga resultat och fokuserar på effektivisering Tabell 1 - Utvecklingsfaser för ett innovationsföretag Faserna är inte övergående, utan additiva. Den kritiska punkten i den aktuella fasen utgör en utvecklingshorisont snarare än den enda utmaningen som företaget står inför. Affärsutveckling är en ständigt pågående iterativ process där gamla lösningar och idéer ständigt omprövas och utvecklas, dessa måste då återigen passera genom utvecklingsfaserna. 26 (47)

27 Hur väl modellen, som i studien specifikt behandlar avknoppningsföretag från universitet, är applicerbar i vårt fall är inte helt klart. Ytterligare studier (Greiner, 1972), (Scott & Bruce, 1987) har dock funnit snarlika fasmodeller för att beskriva stadier generellt hos växande innovationsföretag. b. Företagsintern uppstartsverksamhet Att utveckla en ny företagsidé inom ramen för ett existerande företag har sina utmaningar. En av de huvudsakliga utmaningarna är enligt en studie av Robert Bergelman att strategiska beslut beroende av varandra fattas på flera olika nivåer inom företagets ledning (Bergelman, 1984). Här uppstår lätt en lucka mellan chefer med teknisk kompetens från exempelvis forskningsavdelningar och de med affärsmässig kompetens från exempelvis marknads- eller försäljningsavdelning. Ansvariga som kommer från forskningssidan är bekväma med att driva förhållandevis långsamma utforskande projekt eller väldefinierade utvecklingsprojekt men har svårare att driva snabbare och mer föränderliga projekt med tydligare affärsfokus. Enligt Bergelman är det vanligt att så kallade onda cirklar uppstår i glappet mellan de strategiska beslutsfattandena där den ena sidan behöver resurser för att kunna utreda genomförbarheten hos en specifik idé samtidigt som den andra sidan förväntar sig att se bevis på substansen i en idé innan några resurser skjuts till. Innovations- och startup-forskarna Henry Chesbrough (Chesbrough, 2014) och Steve Blank (Blank, 2014) argumenterar i ett par icke vetenskapligt granskade artiklar publicerade på Steve Blanks hemsida för varför det är så svårt att driva uppstartsföretag inom ramen för ett etablerat företag. Blank poängterar en fundamental skillnad som utgör en stark grogrund för intressekonflikter. Ett uppstartsföretag är en tillfällig organisationsform som söker efter en repeterbar, skalbar affärsmodell. Ett etablerat företag, som kontrast, är en permanent organisation designad för att verkställa en repeterbar, skalbar affärsmodell (Blank, 2014) Det etablerade företagets välutvecklade processer, nyckeltalsstyrning och genomorganiserade struktur är gynnsam för effektiviteten hos en mogen organisation men utgör ett starkt motstånd för den verksamheten som befinner sig i ett mycket mer föränderligt tillstånd. Chesbrough understryker den som driver uppstartsliknande organisation inom ett företag behöver möta alla de utmaningar som ett externt företag behöver göra, såsom anpassa produkter till marknadssegment, hitta MVP (minimum viable product) och formulera affärsplaner. Utöver detta behöver den också manövrera den interna arenan, där det gäller att få tillstånd att genomföra projekt, få loss resurser och bibehålla stöd för projektet som helhet över tiden. c. Samarbetsstrategier I boken Strategic Management of Technological Innovation beskriver författaren olika former av strategiska samarbeten företag emellan och de bakomliggande orsakerna till att ingå sådana samarbeten. 27 (47)

28 De främsta skälen att agera ensamma, antingen genom intern organisation eller avknoppning, är enligt Schilling 1) Har förmågan 2) Skydda egen teknik från insyn 3) Kontroll över användningen av teknik 4) Bygga upp och förstärka egna förmågan (Schilling, 2013). Till detta bör läggas den ekonomiska aspekten av att ta ansvar för alla kostnader och resultat. Bland samarbetsformerna framgår att utlicensiering (i vårt fall återförsäljning) är en förhållandevis snabb utvecklingsform med låg egen investering. Egen utveckling och joint venture-företag utgör långsamma processer med hög investeringsnivå respektive hög, men delad, investeringsnivå. d. Absorbtionskapacitet Absorbtionskapacitet hos en organisation definieras som en organisations möjlighet att ta till sig ny extern kunskap samt tillämpa denna på framgångsrikt sätt (Cohen & Levinthal, 1990). De menar att denna kapacitet är avgörande för ett företags innovativa förmåga. Absorbtionskapaciteten är en i hög grad kontextuell förmåga. Hos individen är tidigare kunskap inom närliggande område den avgörande faktorn för hur hög kapaciteten är. Inlärningsteori visar på svårigheten för en individ att tillämpa ytligt inlärd kunskap (Lindsay & Norman, 1977). För att överföring av kunskap från ett närliggande till ett nytt område ska bli effektiv krävs en djup förståelse som kommer av intensiv inlärning och upparbetad problemlösningsförmåga baserad på den tidigare kunskapen. Det som avgör en organisations absorbtionskapacitet är dels summan av berörda individers kapacitet, dessas inbördes kommunikation och kunskapsöverföring samt organisationens utnyttjande av kontaktytor gentemot utomstående kunskapskällor (Cohen & Levinthal, 1990). På såväl individ som organisationsnivå ger diversifierad - relevant - kunskap högre absorbtionskapacitet. 28 (47)

29 e. Innovationsspridning Innovationsspridning beskriver den process då aktörer på en marknad övergår från en äldre teknik till en nyare (Rogers, 1962). Aktörerna delas in i fem segment med avseende på deras villighet att genomföra ett teknikskifte: 1. Innovatörer (Innovators) 2. Tidiga brukare (Early adopters) 3. Tidig majoritet (Early majority) 4. Sen majoritet (Late majority) 5. Eftersläntrare (Laggards) Figur 8 The diffusion of innovations according to Rogers (1962). With successive groups of consumers adopting the new technology (shown in blue), its market share (yellow) will eventually reach the saturation level. Bild och bildtext: (Wikimedia Commons, 2012) Modellen för innovationsspridning beskriver i vilken ordning dessa åtskilda kundsegment övergår till ny teknik, ifall de gör det. Den innebär inte att ett segment per automatik genomför ett teknikskifte till följd av att föregående segment gjort det. Tvärtom poängterar Rogers att ett syfte med modellen är att påvisa att det ställs olika krav på såväl tekniken som sådan, som för marknadsföringen för att vinna över de olika segmenten. När Moore sedermera förfinar modellen så introducerar han sprickor mellan de olika segmenten som representerar de specifika utmaningarna som en mognande teknik ställs inför när den ska möta ett nytt kundsegment (Moore, 1991). I steget mellan tidiga brukare och tidig majoritet beskrivs sprickan istället som en klyfta för att markera den stora skillnaden i förväntningar hos dessa grupper som många företag misslyckas med att förstå och tillmötesgå. De tidiga brukarna förväntar sig att den nya tekniken ska ge en rejäl förändring, som ska ge tydliga fördelar eftersom att de är tidiga med att anamma teknikskiftet. Den förväntningen gör dem benägna att ha överseende med diverse problem som 29 (47)