FILMKONVENT 14 FILMPOOL NORD AB LULEÅ KOMMUN

Transkript

1 14 FILMKONVENT 14 arrangeras av FILMPOOL NORD AB med stöd av LULEÅ KOMMUN och SVENSKA FILMINSTITUTET samt tack vare gott samarbete med VETENSKAPENS HUS/LTU Ett arrangemang av

2 Filmkonvent 14 i Vetenskapens hus Luleå 2-3 december Innehåll: Förord Sid 2 Inledningsanförande Sid 3 Myter och fakta om tv-tittande Sid 5 Ung man i storstad v/s äldre kvinna i glesbygd Sid 7 Om beslutsfattande inom Nätverket regionala produktionscentra Sid 9 Filmavtalets utvecklingsstöd till tv-dramatik Sid 11 SVT Drama i fokus Sid 13 Per-Eriks pris 2014 Sid 15 Filmpriset Filmsparken 2014 Sid 15 Vägval för filmen nätverket för regional filmproduktionscentra Sid 16 Moving Sweden Moving on Sid 19 Talang AC/BD Sid 20 Länge leve kulturdokumentären Sid 21 SVT Dokumentär Public Service flaggskepp Sid 22 TV4: Mer krim på söndagarna? Sid 23 Om ansvarsområden och beslutsfattande på SVT Umeå Sid 24 Slutsatser av det sagda Sid 25 Dokumentation: Jan Henriksson Stillbilder: Mikael Rutqvist Redaktör: Katja Härkönen 1

3 Förord: Filmpool Nords Filmkonvent -14 har tema: tv. Många betraktar i dessa tuffa tider kanske tv som ett slags överlevnads-kit för filmbranschens, vita dukens och biopublikens förkämpar. Men tv-branschen blomstrar, inte minst inspirerad av såväl utländska som svenska högkvalitativa framgångar. Filmkonvent -14 har inbjudit de tv-företag och redaktioner som betalar för ett kvalitativt, svenskt innehåll. Det är ett medvetet ställningstagande som kan se helt annorlunda ut ett annat år. I år läggs stor vikt vid själva beslutsfattandet: vem tar emot mitt projekt? Hur fattas beslut? Vad letar man efter? Se det som en slags hyllning till public service, att vi i sann Sverker Olofsson-anda vill öka tydligheten och ge beslutsfattarna ett ansikte. Men filmpolitiken kan inte lämnas helt därhän: ett Filmkonvent ska präglas av sin geografiska utgångspunkt, det regionala perspektivet. Vårt Nätverk för regionala filmproduktionscentra sa upp filmavtalet i somras. Nu är det dags att peka på en ny färdriktning - en inspiration för en ny regering och dess kulturminister? Susann Jonsson, vd Filmpool Nord AB 2

4 Inledningsanförande Camilla Larsson, moderator Jan Palo, styrelseordförande, Filmpool Nord Torsten Åhlander, f.d. distriktschef SVT Luleå Filmkonvent 14 öppnas av årets moderator, Camilla Larsson. Camilla är filmskribent och kritiker, som har bl.a. arbetar på filmfestivalen i Göteborg, dokumentärfestivalen Tempo och Pixel i Skåne. Jan Palo, Luleå, ordförande för Filmpool Nord AB, copywriter och med lång erfarenhet av mediebranschen i norr, hälsar alla 240 deltagare hjärtligt välkomna och ger en snabb återblick från Filmpool Nords första Filmkonvent i Luleå Vem minns Marita Ulvskog? Åse Kleveland? Och Kay Pollaks Såsom i himlen, inspelad i Luleå? - Vi befinner oss idag i Vetenskapens hus, en plats för akademi och samhälle där det varje dag hålls populärvetenskapliga föreläsningar och seminarier. Tack för att vi får vara här och låt mig få uttrycka ett stort tack till Luleå kommun och Svenska Filminstitutet för ert stöd till årets konvent! Palo gör så en exposé över Luleås framsteg från 1950-talet fram till idag. Hur sambandet mellan industriell och kulturell utveckling banat väg för järnverk, brobyggen, badhus, posthus, Ralph Erskine s Shoppingcenter och nu senast Kulturens hus. Han jämför Luleå och Bilbao, hur framtidstro, arkitektur, kulturpolitik och konst stimulerar till kreativitet och innovation samt motverkar regression och depression. Som journalist har Palo på nära håll kunnat följa media- och konstproduktionens djärva utveckling i norr. Från Sveriges Radio TV:s regionala 60-tals satsning till dagens bolagsuppdelade verksamhet och dess konsekvenser. - Norrbotten var först i Sverige med regionalradio, regional tv och regionteater. Med Norrbottensteatern kom också gestaltande film- och tv-produktioner, t.ex. Badjävlar, Tjocka släkten, Kjell Sundvalls Vi hade i alla fall tur med vädret. 3

5 Palo refererar till hur 1980-talets nya krafter och konkurrenter tog över och slaktade SVT Luleås 60 timmars programproduktion blev nästan noll. De förhoppningar som ställdes till TV4:s lokala satsning grusades. Men så hände något! Tack vare aktiv kulturpolitik och framsynta politiker i landsting och kommuner på 90-talet bildades Filmpool Nord som ett av landets första regionala filmorganisationer. I spåren av Kjell Sundvalls Jägarna kom Grabben i graven bredvid, Låt den rätte komma in, Såsom i himlen, totalt ett 70-tal långfilmer och massor av kort- och dokumentärfilmer. Den norrbottniska filmsatsningen är, per invånare räknat, därmed i ett riksperspektiv exceptionell och enastående. - Politik är att vilja och vi vet att det nu finns Stockholmspolitiker med ambitioner. Det välkomnar vi i regionerna som idag faktiskt uppbär en stor del av svensk filmproduktion. Men vi vill också se att filmen kommer upp på rikspolitikernas agenda och att vi får en filmpolitik som ser helheten och som är i fas med medielandskapets förändring och med den publika utvecklingen. Det faktum att film och tv idag är samma sak för publiken oavsett plattform och fönster. Vi på Filmpool Nord vill se en ny spelplan och det är bland annat därför som årets tema är film och tv. Jan Palo avslutar med att hälsa en av regionens tv-pionjärer, hans gamla chef Torsten Åhlander välkommen att berätta om den nya bok som handlar om upplevelser med TV i Luleå; dess pionjärtid, uppgång och fall. Torsten Åhlander, tv-profilen och f.d. distriktschef på SVT i Luleå presenterar Radio- och TV:s pensionärsklubbs nya bok om 50 år med tv i Luleå. 4

6 Myter och fakta om tv-tittande Jens Häger, Mediavision Swedish TV Market 2014 Svensk TV-marknad toppar tidigare rekordresultat och svenskarnas konsumtion av rörlig bild fortsätter öka. Intäkterna växer på såväl annons- som konsumentsidan och konjunkturläget ljusnar. Det gångna året markerar en tydlig brytpunkt, där konsumenterna i allt snabbare takt valt bort linjära TV-tjänster till förmån för on demand-baserad konsumtion online (OTT). I slaget om konsumenterna och pengarna stöter svenska aktörer på hårt motstånd från stora globala bolag som Netflix och Youtube. Frågetecknen är många: Hur konsumerar olika grupper rörlig bild idag? Hur snabbt förflyttar sig TV-tittarna online? Vilken effekt har nya tjänster på betal-tv-marknaden? Var finns pengarna idag? Och imorgon? Jens Häger relaterar till rapporten Swedish TV-Market och presenterar nyckeltal för de traditionella tv-aktörerna och tv-tittandet: Målgruppsanalys: Rörlig bild-konsumenter Nyckeltal: Ekonomiska (ex intäkter, lönsamhet), kvantitativa (ex tittartid), marknad och bolag Marknadsomsättning TV & OTT 2013: Produktion, aggregering, distribution, intäktsslag Prognoser för 2014: Konsumtion och marknadsutveckling Andelen av Sveriges befolkning (+12år) som använder internet i hemmet dagligen har ökat under de senaste åren: % och % 5

7 Den plattform som den digitala konsumenten via internet är uppkopplad till: Bredband 90% Mobiltfn 70% Surfplatta 50% Smart TV 30% Myt eller Fakta? Jens ställer frågan och ger svaren: Ingen tittar på TV längre? - Myt! Tv-tittandet förändra snabbt - Fakta! Vi tittar mer än någonsin? - Varken fakta eller myt! Svenskt allt viktigare? - Fakta TV-pirater är bara unga män? - Myt! Kris i TV-branschen? - Myt! 6

8 Jens Häger avslutar med att summera: - Framtiden inkluderar stora utmaningar för svensk TV-marknad. Nya tider och nya förutsättningar innebär hårdare konkurrens samt omställning och innovation. Antalet leverantörer på marknaden leder till ett ökat utbud för tittarna. Det finns en stor efterfrågan av rörlig bild vilket förutsätter fungerande kreativa system. - Men samtidigt en situation av ökad konkurrens om tid och pengar, färre och större produktioner där kvalitet bestäms av konsumenten: Power to the People! Ung man i storstad v/s äldre kvinna i glesbygd - snabbenkät om målgrupper SVT Drama Hanne Palmqvist, programbeställare SVT Kultur, Emelie Persson, projektledare SVT Dok, Ingemar Persson, programchef SVT:s representanter försöker besvara frågan om hur man arbetar för att nå särskilda målgrupper. SVT är ett public service-företag vars uppdrag vilar på en demokratisk idé som innebär att man arbetar efter mottot: Vi gör tv om alla, för alla. Till skillnad från de kommersiella kanalerna, som främst fokuserar på en yngre målgrupp, gör man program för alla åldrar och alla intressen. Oavsett vilken redaktion man tillhör producerar man efter samma princip. Däremot skiljer sig redaktionerna något i analysen av publiken, dess behov och vanor. Kultur i SVT är både kultur som konst, och kultur som ett sätt att leva. Man erbjuder en omfattande produktion i vid mening, alltifrån kulturjournalistik och granskning till kulturevenemang. Utbudet ska fördjupa kunskaperna och stimulera kreativitet och fantasi samt göra kulturen intressant och tillgänglig för olika publikgrupper. Man samarbetar med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter, ett kulturutbud som spänner över allt från det breda och underhållande till det smala och initierade. Uppdraget är att både gestalta och skildra kulturen samt att kritiskt granska den, i Sverige och i andra länder. 7

9 Emelie Persson: - Det gäller för oss att förstå publiken och vilka kulturella behov som respektive grupp styrs av när man tittar. Men vissa produktioner, t.ex. Historieätarna har förmågan att nå en stor och bred publik: 2,1 miljoner tittare varje avsnitt. I både undersökandet och berättandet har dokumentären en tydlig särart där verkligheten skildras. Utgångspunkten ofta är konstnärlig och inte bara journalistisk. SVT Dok sänder allt ifrån nyproducerade berättande dokumentärer till dagsaktuella filmer om politiskt heta ämnen. Därutöver kunskapsspäckade kultur- sportoch vetenskapsdokumentärer samt dokumentärserier. Ingemar Persson: - Vi måste vara medveten om i vilka grupper vi är starka och i vilka grupper som vi är svaga. En demografisk analys är en förutsättning. Man kan inte bara se på tittarsiffror. Givetvis har sporten en särställning för ett land och kan i vissa ögonblick samla en mycket bred publik. SVT Drama ska erbjuda svensk dramatik i världsklass. Dramaproduktioner skall beröra, underhålla och spegla samtiden. På samma sätt som inom SVT:s övriga utbud är publikens behov viktigt. Man arbetar tillsammans med de bästa författarna, regissörerna och skådespelarna. En stor del av produktionen sker i form av samproduktion tillsammans med de bästa producenterna. SVT Dramas uppdrag är att tillsammans med upphovsman/kvinna eller med externa produktionsbolag utveckla tv-serier, långserier/mini-serier, för tv och webb. Hanne Palmqvist: - Vi ser hur vi kan nå de svaga grupperna, exempelvis Barnkanalen och genom att följa förändringarna på SVT Play/ Flow. Men generellt når Drama alltid lite äldre åldersgrupper. Något generellt svar på programrubriken om målgrupp finns inte utan det handlar om att åstadkomma en mix mellan olika producentidéer och publikens intressen som kan återspeglas under en längre programperiod. 8

10 Om beslutsfattande inom Nätverket regionala filmproduktionscentra Film i Skåne, Joakim Strand, produktionschef Film i Väst, Katarina Krave, finanschef Filmpool Nord, Susann Jonsson, vd och arbetsgrupp produktion: Per-Erik Svensson (långfilm och tvdramatik) Sirel Peensaar (kort- och dokumentärfilm), Berit Tilly (filmkommissionär, studioansvarig) och Katja Härkönen (informationsansvarig, marknadsförare) Film i Skåne har att leva upp till krav på både bredd och kvalitet i verksamheten, samt geografisk spridning över länet. Verksamhet finansierad med regionala filmkulturella medel som ska vara riktad till barn och unga. Det övergripande målet är ekonomisk tillväxt och filmbranschens utveckling i Skåne.Insatserna och samproduktionerna sker inom kort- och dokumentärfilm, långfilm, TV-serier och talangutveckling. Joakim Strand, redogör för vilka ansökningsmöjligheter och beslutsvägar som finns. Ansökningsportalen är Film i Skånes och Boost Helsingborgs gemensamma portal. Inom talangutveckling sker ett nära samarbete med BoostHbg och Filmcentrum Syd. Boost Hbg är Skånes arena för utveckling och innovation inom transmediaområdet. En beslutsgrupp finns tillsatt, bestående av Hanna Solberg, Mikael Svensson och Ralph Ivarsson. Man strävar efter att kunna ge snabba besked. Expressen är en snabb stödform utan deadlines som avser ekonomiska insatser, coachinsatser, teknik, lokal eller resestipendier. Joakim Strand: - Vi försöker paketera breda innovativa projekt som kan omfatta t ex långfilmsproduktion, utbildningsinsatser, talangutveckling mm. Ett arbetssätt som vi har sett ger goda resultat. Vi har stora förhoppningar på den transmedia-fond som nu lanseras. Inom ramen för transmedia-samarbete mellan BoostHbg, Film i Skåne, New Danish Screen och CPH:DOX har man startat projektet SWIM som syftar till att sälja Öresundsregionen för internationell produktion. Katarina Krave berättar att Västra Götalandsregionens vision med Film i Västs arbete är att det på ett sub- 9

11 stantiellt sätt ska bidra till att etablera regionen som en ledande filmregion i Europa. Man ser film som en central kultur- och konstform som i sig själv också ger positiva effekter för den regionala utvecklingen. Film i Väst investerar i enskilda filmprojekt av hög kvalitet och arbetar med varierande insatser. Man investerar i långfilmsprojekt vars produktion förläggs i Västra Götaland och använder sig av personal från regionen, och beviljar maximalt 20 % av en films budget. Film i Väst fattar beslut utifrån bolagets mål. Totalt handlar det om att ta ställning till cirka 300 långfilmsprojekt varje år varav 30 beviljas pengar. De långfilmer som väljs ska antingen bedömas ha hög konstnärlig internationellt gångbar kvalitet och/eller möjlighet att nå ett stort publikt genomslag. Projekten diskuteras löpande i Film i Västs produktionsgrupp utifrån principen om maximal måluppfyllelse. Produktionsgruppen består av 5 personer: Jessica Ask; Anthony Muir, Katarina Krave, Ami Ekström, Lektörer/konsult deltar vid behov. Beslut gällande investering i långfilmsprojekt fattas av Film i Västs produktionschef. Katarina Krave - Vi har rekryterat en ny produktionschef, Simon Perry, som tidigare jobbat för British Screen och Irish Film Board och som nu leder vår produktionsgrupp. Kortfilm samproduceras i talangutvecklingssyfte. Målet är att främja semiprofessionella filmskapares möjligheter att utvecklas och etablera sig inom långfilm och tv-drama. Film i Väst investerar maximalt 25 % av filmens budget. Totalt inkommer årligen ca 100 ansökningar varav 25 stycken beviljas investeringsstöd. Film i Väst samproducerar även kort 60 min dokumentärfilm i talangutvecklingssyfte. Växthusstöd delas ut via FilmCloud till unga, mindre erfarna filmskapare. FilmCloud kan stödja unga filmare på flera sätt. Man kan söka projektstöd, talangutvecklingsprogram och handledning samt få hjälp med inspelningsteknik och redigering. Katarina Krave - Film i Väst utlyser nu i samarbete med Kultur i Väst, en satsning för att främja kvinnors filmskapande. Vi kör i två grupper med vardera 6 kvinnliga talanger som får tid och resurser att utveckla dina idéer i en kreativ miljö. Susann Jonsson berättar om Filmpool Nords arbete, vilket bedrivs i enlighet med de olika regionala utvecklingsstrategierna för Norrbotten, t.ex. regionala utvecklingsprogrammet, tillväxtprogram och kulturplan, samt verkar för att den regionala resursverksamheten kommer hela Norrbottens län till godo. Bolaget agerar som samproducent i produktion med krav på rättigheter och avkastning. Samproduktionsinsatser riktar sig i första hand till: kort fiktion, dokumentärfilm, tv-dramatik och långfilm. Syftet är att verka för hög konstnärlig kvalitet och samproduktion av olika filmgenrer i Norrbotten samt att därigenom åstadkomma publikt genomslag för de filmer som samproducerats. Filmpool Nord investerar i filmprojekt som förlägger hela eller delar av sin produktion i Norrbottens län. Inspelning kan ske utanför länet i de fall projektet har hög angelägenhetsgrad och bidrar till att stärka länets bransch och dess infrastruktur. Man investerar endast i projekt vars inspelning ännu inte påbörjats. Ansökningar om samproduktion sker löpande under året. Återkoppling på ansökan sker inom 4-6 veckor. Beslut om investering i långfilmsprojekt fattas av vd efter rekommendation från ansvarig konsulent och efter intern 10

12 remiss till produktionsgruppen. Beslut i kort fiktion respektive dokumentärfilm fattas av ansvarig konsulent och fastställs av vd. Filmpool Nords styrelse informeras löpande i efterhand. Sirel Peensaar, ansvarig kort fiktion och dokumentärfilm samt Per-Erik Svensson, ansvarig långfilm och tv-dramaproduktion har fullt ansvar för dialog, process och förhandling innan beslut fattas. Susann Jonsson - De filmansvariga avgör själva på vilket sätt och när i processen de vill använda sig av produktionsgruppen. Gruppen går däremot aldrig in i manusläsning utan koncentrerar sig på ett antal övergripande kriterier: Konstnärlig kvalitet Publik kvalitet Regional kvalitet samt mångfald och jämställdhet. I diskussionen om vad filmen tillför regionerna, så finns en förväntan i samtliga produktionscentras uppdrag, att filmen ska medverka till tillväxt och regional utveckling. Däremot saknas objektiva indikatorer för regional nytta och exakta mätinstrument för sambandet till filmproduktion. Samtliga medverkande anser att det är bättre med beslutsgrupper jämfört med delegerade beslutsfunktioner. Nackdelen kan vara att det kan ta längre tid att komma till beslut. Intresset ökar för samproduktion med SVT och förväntas få ökad betydelse under de närmaste åren. Filmavtalets utvecklingsstöd till tv-dramatik Suzanne Glansborg, Svenska Filminstitutet SFI:s årliga stöd på 18,5 Mkr till dramaserier ska i första hand avse utveckling och endast utgå till kvalitativa produktioner som omfattar minst 3 avsnitt om minst 44 minuter vardera. Stödet ska användas till utveckling av kvalitativa svenska dramaserier och avsikten är att genom en förlängd och fördjupad utveckling främja kontinuitet och förnyelse samt höja den generella kvaliteten på svensk dramaserieproduktion. Stöd ska endast utgå till svenska produktionsbolag som kan redovisa en ambitiös plan för dramaseriens spridning och har film- och tv-produktion som sin huvudsakliga verksamhet. 11

13 Varje stödnivå kan sökas flera gånger för samma projekt. För projekt som har erhållit stöd i nivå 1 och 2 är maximalt sammanlagt belopp Maximalt stöd som kan utgå till ett enskilt projekt är tre miljoner kronor. * Stöd 1 maximalt Stödet är till för att utveckla synopsis/treatment samt storylines och eventuellt en första version på något eller några avsnitt beroende på längd och format. * Stöd 2 maximalt Kan endast sökas av ett svenskt produktionsbolag med etablerad producent som har producerat antingen minst två långfilmer eller dramaserier eller en långfilm och en dramaserie (motsägelsefullt! Är det 1 eller två som gäller?). Stödet skall främst gå till vidareutveckling av manus samt diverse andra utvecklingskostnader såsom research, casting, budgetering, tester och dylikt. * Stöd 3 maximalt En sista insats om maximalt 3 Mkr kan sökas av ett svenskt produktionsbolag, med etablerad producent som har minst 30% av utvecklingsbudgeten bekräftad från en sändande tv- eller distributionskanal. Stödet ska användas för slutversion av manus, arvode för producent, linjeproducent, regissör, casting samt diverse andra förproduktionskostnader. Under 2013 inkom ca 190 ansökningar vara 89 beviljades stöd och under 2014 ca 160 ansökningar varav 93 fick stöd. Stödet tenderar till att allt mer gå från mindre utvecklingsstöd av synopsis till större samfinansierade tv-produktioner avsågs (rat 3) 93 % av beviljade ansökningar och med en andel av 47 % av det totala stödet på 20 Mkr. Besluten är inte offentliga förrän projekten gått i produktion. Tio projekt har fått ett stöd på mer än 1 Mkr, t.ex. Blå ögon, Ängelby, Jordskott. Tillkommande stöd från EU och Kreativa Europa Media beviljas påfallande ofta produktioner i genren Nordic Noir. Under 2014 var stödet från dessa totalt 3 Mkr. Suzanne Glansborg: - SFI har generellt för lite pengar till tv-drama och som reglerna nu är utformade är det omöjligt att ge support till barnprogram och barnserier för mycket små. Förhoppningsvis kan det framöver bli en ändring i regelverket. Sett ur ett genusperspektiv tittar vi inte direkt på mansdominans utan däremot vilken tematik det finns i manuset och om det finns kvinnobärande roller. Under senare tid tenderar många manus att gå åt det övernaturliga och fantasy-hållet. 12

14 SVT Drama i fokus - om beslutsfattande Hanne Palmquist SVT Drama, programbeställare Christian Wikander SVT Drama, programchef SVT har ambitionen att erbjuda svensk dramatik i världsklass vars produktioner ska beröra, underhålla och spegla samtiden. En stor del av detta sker i form av samproduktion tillsammans med de bästa producenterna. Det ska göra ont att välja är devisen för redaktionens dramautveckling. Man eftersträvar att ha hård konkurrens mellan de förslag som presenteras och som ges produktionsbeslut. Dramautbud finns på alla plattformar och utvecklas för den plattform som passar bäst. SVT Drama ska vara en av Europas ledande producenter av originalidéer och redan etablerade varumärken. SVT Drama presenterar en översikt av beslutsfattandets olika faser och vilka krav som ställs på respektive produktion där programledningen har ett övergripande ansvar. Se översikten som pdf - klicka här. 13

15 SVT kan när som helst under året ta emot och värdera programförslag från externa producenter. För att prata igenom sin programidé kontaktar man någon av programcheferna eller programbeställarna. Kontakten sker utifrån identifierade publikbehov. Både programchefer och programbeställare kan ta emot ett programförslag och/eller en pitch. Om rätt programförslag dyker upp kan SVT:s programledning och dess tre direktörer ta ett snabbt beslut. Tidigare har SVT haft 4 egna produktionsteam för dramaproduktion. Idag finns inga av dessa enheter kvar. För att säkerställa bra resultat med hög kvalité använder man sig istället av den s.k. tratten och dess 4 faser: Fas 1: Programbeskrivning Fas 2: Koncept, Fas 3: Manusavsnitt 1 och 2, Fas 4: Etablering av produktion, - synopsis/grundkoncept - pitch för programledningen - beslut eller förhandlingsmandat Handlingar som ska bifogas ansökan: * Idé, storyline/synposis * Utvecklingsbudget * Tidsplan * CV på nyckelpersoner * Manus på ett eller flera avsnitt Finansieringsplan och LOC från TV- eller likvärdig distributionskanal samt ev. andra finansiärer lämnas in vid stödnivå fas 3. SVT har utarbetat checklistor på handlingar som ska bifogas vid beslut om stöd till dramaserier. Christian Wikander - Många upplever tratten som att spela ett tv-spel med hinder fram till belöningen! 14

16 Per-Eriks pris 2014 Per-Eriks pris delas årligen ut till en person, grupp eller organisation som bidragit till att förändra det svenska filmlandskapet och gjort svensk filmproduktion mer nationell, i ordets bästa bemärkelse. Juryn består av Per-Erik Svensson, ansvarig för långfilm och tv-drama och Filmpool Nords vd Susann Jonsson. Priset delas nu ut för tredje året i rad. Årets vinnare av filmpriset Per-Eriks pris 2014 är det norrbottniska ljudbolaget, LjudBang. Bolaget ägs av Mikael Brodin, Christoffer Demby och Tony Österholm. Priset är en ren, som levereras till pristagarna färdigstyckad och portionsförpackad. Filmpriset Filmsparken 2014 Filmpriset Filmsparken är en check på kronor och en miniatyrspark. Med priset uppmärksammas en insats eller en person som är på väg framåt inom film eller filmkultur i Norrbotten. Priset är instiftat av Luleå kommun, Norrbottensakademien och Filmpool Nord. Filmsparken 2014 har tilldelats Lena Winther från Luleå. Lena är en kostymör, sminkör, rollbesättare som har jobbat i över 20 år med film. Senast arbetade hon som andre regiassistent (SAD) och statistansvarig i GF Studios produktion Så ock på jorden. 15

17 Vägval för filmen - nätverket för regionala filmproduktionscentra Film i Skåne, Ralf Ivarsson, vd Film i Väst, Katarina Krave, finanschef Filmpool Nord, Susann Jonsson, vd Nätverket för regionala filmproduktionscentrum är en intresseförening bestående av landets tre regionala filmproduktionscentra: Film i Skåne; Film i Väst samt Filmpool Nord i Norrbottens län. Regionala filmproduktionscentrum valde att både delta i förhandlingsprocessen och underteckna 2013 års filmavtal. Ambitionen var att den nationella filmpolitiken skulle ges mer offensiva mål, men avtalets konstruktion har förhindrat att målen fått fullt genomslag när avtalet ska realiseras. Nätverket för regionala filmproduktionscentrum har därför beslutat och meddelat Kulturdepartementet att man säger upp filmavtalet i samband med att det löper ut den 31 december Susann Jonsson: - Nätverket är en av avtalets undertecknare från 2013 och vill därmed också betraktas som en jämbördig part i diskussionen om den framtida filmpolitiken. Anledningen till uppsägningen är att avtalet i sig är av ondo för den svenska filmens utveckling och bidrar till ett politiskt underskott genom att lägga en våt filt över den filmpolitiska debatten. Filmavtalet tränger undan en konstruktiv utveckling av filmens integrering i den svenska kulturpolitiken. Vår uppmaning till kulturministern är att det är dags att jobba på en ny konstruktion och en ny kultursyn. Katarina Krave: - Det är viktigt att man förstår att filmen inte endast är en vara utan också ett konstnärligt uttryck och en kulturell företeelse. Det behövs därför ett nära samarbete mellan staten och regionerna för att utforma en vass politik på området. Film är idag den mest angelägna konstformen som via tv och bio får det största genomslag och som når flest människor. En komplett filmpolitik är mer än produktion! Ralf Ivarsson - Film är bäst på att skildra vår tid och som medium mest använd i de flesta sammanhang. Filmens uppgift, att som spegel ge oss människor en chans att upptäcka och förändra vår självbild, är av stor betydelse för dagens samhälle. Men också som riktmärke för etik, moral och sanning. Det är angeläget att 16

18 svensk film framöver finns representerad vid filmfestivalerna i Cannes, Venedig och Berlin. - Filmavtalet har försatt filmpolitiken i karantän och förvandlat området till en fråga om finansiering. Vad ska vi ha filmen till? Susann Jonsson - Filmen i regionerna har nog lämnat det gulliga stadiet, passerat de stökiga tonåren och nu blivit unga vuxna. SFI, regionala produktionscentrum, SVT och TV4 måste utveckla och stärka sitt samspel: För filmpolitikens utveckling behövs en finansiell samverkan mellan staten och regionerna som säkerställer måluppfyllelse och prioriteringar. Katarina Krave: - Nu krävs det att de offentliga aktörerna samlar sig! Uppsatta mål måste få styra. En komplett filmpolitik omfattar inte bara produktionsformer utan i lika hög grad barn/ungdom, familj, mångfald, filmarvet och spridning av film. Titta på Danmark och identifiera nyckelfaktorer som fungerat och påverkat utvecklingen av dansk film: innovationer, publiksatsning, barn- och ungdom, osv. Man måste sätta fokus på cirkulationen, stödja den distributiva utvecklingen och nyttja den digitala teknikens nya plattformar. Ralf Ivarsson - Den svenska produktionen lider brist på kapital. Investeringarna minskar i långfilmen och tv-drama behöver kapitaltillskott för att på allvar kunna konkurrera med engelskspråkigt drama. Inför samma typ av produktionsrabatt som finns i många andra europeiska länder en rabatt som omfattar både inhemsk och utländsk filmproduktion, exempelvis på 20 %. Det som spenderas i Sverige ger en god nationalekonomisk vinst enligt European Audiovisual Laboratorys senaste studie. Det är svårt att se att ett produktionsrabattsystem ska ligga i den offentliga filmpolitiken. Det är ett område som ligger i skärningspunkten näringslivsoch finanspolitik. Produktionsbolagen måste få en vettig ersättning när man producerar. Prestationsstöd kan ersätta PRS (SFI publikrelaterat stöd), ett system som gynnar leveransdugliga produktionsbolag. Privata investeringar i film bör vara konstruerat på annat sätt och ligga utanför den offentliga filmpolitikens ram. Susann Jonsson - Det måste finnas särskilda stödordningar som stimulerar etableringen av nya spännande talanger (regissörer, manusförfattare och regissörer) och som slår vakt om mångfalden. En ny långsiktig satsning på mikro- och lågbudgetlångfilm bör byggas tillsammans med regionala produktionscentrum. Anna Karin Adolfsson från kulturdepartementet kommenterar - Jag är mycket glad över dagens filmavtal. I avsaknad av ett fast anslag ger det stabilitet för filmen. Men visst finns det brister som säkert kan justeras framöver. Bo-Erik Gyberg på kulturdepartementet, som arbetar med utformningen av filmpolitiken, är intresserad av att vidga samtalen. Susann Jonsson svarar - Jag tycker departementet ska undvika särintressen och koncentrera sig på att samla och lyssna till de som har erfarenhet och arbetar med offentliga resurser. Ju fler kockar desto sämre soppa. Vi kommer kraftsamla med Västerbotten. Den regionala verksamheten ägs av regionerna, oavsett avtal eller ej. Men var finns relationen till den nationella nivån, SFI och kulturdepartementet? Vi kommer att uppvakta kultur- 17

19 ministern i denna fråga. Charlotta Denward - Men branschen är ju privat! Jag tycker det är bra att vi står fria från den offentliga budgetprocessen. Vi bör vara försiktiga med att kasta ut barnet med badvattnet. Susann Jonsson. - Det är märkligt att det fortfarande fungerar att skrämmas med statlig filmpolitik och statsbudgeten i svensk filmbransch. Offentlig finansiering är inget att oroas över. Det har vi, regionala aktörer, egen erfarenhet av. Och det har gått ganska bra. Offentliga finansiärer är ganska pålitliga. Jag tror inte att Dramaten är särskilt orolig över nedläggningshot varje gång en budgetproposition påannonseras. Ralf Ivarsson - Jag vill återföra debatten till vad filmen ska vara till för och inte enbart diskutera hur den ska finansieras. SUMMERING: Inget nytt filmavtal! - Vi i regionerna kan, tillsammans med övriga offentliga finansiärer, skapa förutsättningar med det är branschen som ska göra det! 18

20 Moving Sweden Moving On Helen Ahlsson, konsulent för nationella talangsatsningen Moving Sweden är en 3-årig filmsatsning som startade i april 2013 och som genomförs i samarbete mellan SFI, SVT och filmregion Stockholm- Mälardalen. Satsningen på 20 Mkr ska ge filmare tillfälle att sparka upp nya dörrar, söka nya historier, flytta gränserna, utmana gestaltandet och beröra publiken med starka berättelser i nya och spännande former. Organisationen bakom Moving Sweden vill främja kontinuitet för svenska filmskapare, ge möjlighet att berätta i fler olika format (30, 45 och 60 min) och att inom redan fastställda stödnivåer skapa tillfälle att fokusera på det konstnärliga arbetet. Satsningen riktar sig främst till filmberättare som är i början av sitt filmskapande. Den sökande ska kunna uppvisa minst en väl genomförd film, t ex i kortare format i valfri genre. Även mer erfarna filmskapare som vill utmana och förnya sitt filmgestaltande är välkomna att söka. Verksamheten stödjer fiktiv film (ej dokumentär) och är inriktad på målgruppen: vuxen, ungdom och familj. Barnfilm enbart 30 min. Man kan ansöka om följande stöd: * Utvecklingsstöd: Antingen i form av manusstöd (max kr) eller planeringsstöd (max kr) Beslut tas löpande av konsulent. * Produktionsstöd: Producent för projektet som söker produktionsstöd. Produktionen finansieras genom samproduktion mellan producenten och Sveriges Television, och med produktionsstöd från Svenska Filminstitutet. Projektet ska vara så pass klart att en projektplanering med manus, budget och finansieringsplan finns färdigt. Varje format har sin maxbudget. Längd / Maxbudget - 30 minuter max 2 milj kr (varav max 1,8 milj kr från Moving Sweden) - 45 minuter max 3 milj kr (varav max 2,7 milj kr från Moving Sweden) - 60 minuter max 4 milj kr (varav max 3,6 milj kr från Moving Sweden) Avsikten är att produktionsbolaget/producenten ska vara majoritetsägare till projektet, vilket förutsätter att produktionsbolaget/producenten bidrar till finansieringen med minst 10 % av den totala finansieringen. 19

21 Producenten har rätt att tilläggsfinansiera upp till 20 % utöver maxbudgeten. Eventuellt utvecklingsstöd inkluderas i produktionsstödet. Formen är vald för att projekten inte ska fastna i en lång finansieringsprocess utan istället fokusera på hur man kan hitta kreativa och konstnärliga lösningar för spännande och viktiga berättelser. Helen Ahlsson presenterar sina medarbetare och ger exempel på olika satsningar. - Vi måste våga misslyckas i svensk film. Gärna samspela med regional film, bra om regionerna satsar initialt och sedan kommer till oss på Moving Sweden. Talang AC/BD, Västerbotten-Norrbotten Film i Västerbotten, Fredrik Larsson, verksamhetsledare Filmpool Nord, Susann Jonsson, vd Film i Västerbotten och Filmpool Nord startar januari 2015, med stöd av SFI, ett gemensamt talangprojekt rubricerat Talang AC/BD. Syftet är inte bara att de två länen ska få uppleva en talangutveckling utan också att utöka sitt regionala samarbete.talangprojektets målgrupp är filmare i Västerbotten och Norrbotten. För stöd krävs att filmen ska spelas in i något av länen samt att teamet består av personer från bägge länen. Medfinansieringen gäller fiktiva kortfilmer, maximalt 30 minuter långa och kan finansieras med maximalt kr. Talang AC/BD kommer att arrangera två årliga träffar där filmare från regionerna får lära känna varandra, se varandras och andra filmer samt inspireras av inbjudna gäster. Fredric Larsson - Det är inte åldersbundet utan det handlar om att utveckla talanger. Vi hoppas att hitta filmare med olika erfarenheter i olika åldrar. Susann Jonsson - I framtiden krävs större filmscener. Vår vilja är att stärka filmlandskapet i Norra Norrland. Jag tycker att de två länen kompletterar varandra mycket bra. Och jag är djupt imponerad över det som gjorts i Västerbotten. Vi kan tillsammans utveckla många nyskapande idéer och hitta nya talanger. Vi visar här vårt pilotprojekt, ett klipp från filmen Jag vill nå dig, producerad av Bautafilm i Umeå. 20

22 Länge leve kulturdokumentären SVT Kulturredaktionen, Emelie Persson, projektledare K- special är platsen för de bästa kulturdokumentärer, här finns berättelserna, porträtten och möten med konstnärer som överraskar, förför och provocerar. K-special startade 2001 och sänder nu varje fredag, primetime, totalt 52 dokumentärtimmar per år varav 22 egna och 30 inköpta produktioner. K-special kan även ses på SVT Play. Emelie Persson - Kulturdokumentären blir allt viktigare i vår samtid. Vi får in ca 500 förslag per år. Mitt arbete består i att oftast säga nej men givetvis går en del igenom nålsögat. Kulturdokumentären handlar inte bara om kultur utan sätter fingret på de viktigaste samtidsfrågorna, skandalerna och förhoppningarna, de som förfärar och skakar om. Exempelvis programserien Skandal som lyfte de största kulturbråken i Sverige. Kulturen växer sig stark under kristider. Kanske tar vi oss ur dagens politiska kris med hjälp av kulturarbetarna? Emelie Persson uppmanar filmare att inte ge upp. Det finns en bred efterfrågan, allt från traditionella dokumentärer till mer experimentella filmer, både till innehåll och form. Programidéer tas emot via den elektroniskas blankett som ligger på SVT:s hemsida. Rörligt material till ansökan kan läggas upp på YouTube eller Vimeo. Förslag diskuteras i redaktionens beredningsgrupp som träffas ungefär var sjätte vecka. Beslut fattas av Carin Mannheimer och Eva Beckman. En av redaktionens stora utmaningar är att kämpa mot uppfattningen att konstnärsgeniet är en man + 70 som blåser i ett instrument. I samband med att filmen Penthouse North visades om den åldrande modefotografen Agneta Eckemyr, fick redaktionen många kommentarer om att filmen var för närgången. Publiken är ganska ovan att se åldrande kvinnor på bild. Emelie Persson - Svensk kulturdokumentär gör succé internationellt. Dessutom är den starkt efterfrågad. 21

23 SVT Dokumentär Public Service flaggskepp Ingemar Persson, programchef, SVT:s Dokumentärredaktion Dokumentär är en metod och inte en genre. I både undersökandet och berättandet har dokumentären en tydlig särart där verkligheten skildras genom att under en längre tid följa, betrakta eller delta, och där utgångspunkten ofta är konstnärlig och inte bara journalistisk. SVT Dok sänder allt ifrån nyproducerade berättande dokumentärer till dagsaktuella filmer om politiskt heta ämnen. Därutöver kunskapsspäckade kultur- sport- och vetenskapsdokumentärer samt dokumentärserier. Ingemar Persson presenterar SVT Dok:s utbud, produktionsformer och beslutsgångar. - Vi sänder Dokument utifrån, Dokument Inifrån, DOX, svenska/internationella dokumentärer, kortfilm, dokumentära serier, vetenskapens värld, Veckans brott. Med dokumentären fångas subtiliteterna, det underliggande, det svåråtkomliga. Berättelserna kan vara karaktärsdrivna, spegla en process, belysa en aktualitet, rekonstruera historien eller utforska ett tema. SVT sänder såväl svenska som utländska singeldokumentärer och dokumentära serier inköpta, egenproducerade eller tillsammans med en extern producent. SVT vill erbjuda publiken ett dokumentärt innehåll som präglas av hög kvalitet, unicitet (vad betyder det?) och bredd när det gäller såväl berättelser som upphovsmän. Ingemar Persson: - Vi måste vara medveten om i vilka publikgrupper vi är starka och i vilka grupper som vi är svaga. En demografisk analys är en förutsättning. Man kan inte bara se på tittarsiffror. Givetvis har sporten en särställning för ett land och kan i vissa ögonblick samla en bred publik. Vad letar ni efter? - Naturligtvis idéer som kan få publikt genomslag, nationellt och internationellt, stimulera till debatt, bli omskrivna och välkända. Vi arbetar efter mottot: om alla, för alla, givetvis inte samtidigt utan att alla våra licensbetalare under en hel säsong ska se ett eller flera inslag. Vad går bra? - Generellt seglar dokumentären i medvind med växande publiksiffror. Men det finns förstås problem som ett ojämnt utbud, att enskilda titlar är otydliga samt oerfarna externa producenter. 22

24 Våra succéer görs oftast internt men samtidigt minskar våra resurser. Inför framtiden? - Vi vill skapa bättre produktionsformer: söka direktkontakt med vår publik, hitta fler profiler, bättre kunna bedöma rätt resurs till rätt film, samverka med regionala aktörer samt förbättra SVT Play:s navigator så att man hittar fler dokumentärer via nätet. Bra enskilda titlar försvinner ofta i mängden. Idag ser 90 % av publiken enbart dokumentär på nätet och 70 % vill ha hjälp med att veta mer. Vi funderar också på en Fan-Base med koppling till sociala medier. Dessa aspekter tar vi med i vår nya strategi för framtiden. Recept till en bra dokumentär? - Svårt att säga. Men det krävs framförallt mod, ett gott management, en bra story, ett balanserat stämningsläge, ovisshet och spänning, starka huvudpersoner samt bearbetning av aktuella teman och målgrupper. Erfarenheten säger att det mesta kan bli bra och motstridiga forskningsresultat säger att varken bra idé, starka huvudpersoner, viktigt innehåll eller story, erfaren producent är någon garanti för att det blir en bra dokumentär. - Svensk kulturdokumentär gör succé internationellt. Dessutom är den starkt efterfrågad. Mitt råd: -Skriv en bra speakertext, ett föredöme är Olle Häger. Gör genomtänkta och bra intervjuer, våga lyssna på andra, klipp inte för länge och tänk på att i TV krävs en bra början - och på film ett bra slut! TV4: Mer krim på söndagarna? - om beslutsfattande på TV4 Drama TV4 Josefine Tengblad, dramachef Det finns ett stort tryck efter mer drama och dramaredaktionen, som leds av fyra exekutiva producenter och Josefine Tengblad, vill givetvis kunna producera mer. I balansgången mellan utgifter och reklamintäkter är konkurrensen om produktionsresurserna hård. I beslutsfattandet finns det en insikt om att drama är alltid en förlust vilket försämrar utgångsläget. Det är i synnerhet svårt med reklamavbrott i drama, något lättare i komedi. 23

25 Hänsyn till reklamintressen? - Det är tufft för redaktionen att hantera reklamhänsyn särskilt i manusprocessen. Vi försöker tidigt upprätta ett samarbete mellan reklamen och produktionen och planera för smidiga reklamavbrott, säger Josefine Tengblad. TV4 har nu en utvecklingsbudget vilket tidigare saknades. Man planerar för tre dramasatsningar per år om 3 säsonger. Kostymdrama växer sig allt starkare kommersiellt och motverkar därmed kriminaldramat medan serier i 8 delar à 90 minuter blir allt mer populära. Exempelvis Anne Holt och en ny era med Åsa Larsson. I den närmaste framtiden kämpar man för nya plattformar, försök med web-serier och en utveckling av ett bredare utbud på TV4 Play. - Vad gäller web-serier befinner vi oss i bakvattnet av SVT men vi letar efter egenproducerade långfilmer. Vi behöver framförallt använda oss av fler plattformar för att kunna öka reklamintäkterna och därmed öka produktionsutbudet. Om ansvarsområden och beslutsfattande på STV Umeå SVT Umeå, Bengt Strömbro, programansvarig/programchef SVT:s allmänna tv-division är uppdelad på fyra orter: Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå. SVT Umeå leds av Bengt Strömbro. Umeå producerar all typ av tv utom nyheter och sport, dvs fakta, barnprogram, livsåskådning, e-sport och samhälle. Umeå arbetar enligt SVT övergripande policy samt under devisen, Om alla för alla. Man vill hitta samarbeten med kreatörer och berättare från norra Sverige. Externa arbeten läggs ut inom områden som natur, dokumentär, s k fillers (5-10 min pgm) och reportageserier. Umeå efterlyser programserier, filmer och berättelser som utspelar sig i norra Sverige. 24

26 Slutsatser av det sagda Po Tidholm, författare, krönikör mm Po Tidholm gör en utflykt i bruset av konventets inlägg och diskussioner, summerar och gör egna reflektioner. - Det är nog så att varje bransch har sitt speciella familjegräl. Efter att ha besökt många kulturkonferenser så konstaterar jag att varje konstområde upplever sig i sin storhet vara speciella och missförstådda. Film är nog inte mer annorlunda i sin komplexitet än andra konstformer. Det som skiljer er från övriga områden är det ovanliga att ni är vana att få betalt enligt vissa regler och avtal. - Under konventet har vi fått veta hur beslutsfattandet går till. Kanske är det typiskt svensk att sätta fokus på strukturer och nivåer. Men saknas inte något om visionen? Det är lätt att ambitionen i en diskussion växer till att omfatta för många steg och att innehållet blir allt för komprimerat. Frågorna blir många och det tydligaste svaren utmynnar ofta i: Så vi vill inte ha det Som sagt, - det blir ju inte bättre än vad utövarna vill. Vad som under konventet gjort ett stort intryck är den konsensus som råder i produktionsledet om mångfald och jämlikhet. I många sammanhang pratas det om underprivilegierade grupper medan medieproduktionen i sin helhet oftast vänder sig till den informerade eliten och litar på den tysta majoritetens bifall... Mediatäckningen i norra Sverige har snabbt förändrats, från att ha haft en relativt god bevakning till att idag vara närmast obefintlig. Riksmediernas bevakningsområde slutar idag strax norr om Solna. Kristidningar läggs ned och nyhetsbevakningen krymper till polisrapporter om överkörda älgar och dikeskörningar. Enda bekräftelsen om Sorseles existens kan handla om en bilolycka. Livet i norr reduceras till sällsyntheter och karikatyrer, människor till norrländska zombies och framtiden som ett fruset hellish. På detta sätt får mediepubliken i södra Sverige en sned och förvriden bild av vår landsända som i slutändan påverka vår egen självbild. 24

27 Har vi inte egna medier som på plats kan spegla tillvaron kontinuerligt formas vår identitet av tillfälliga nedslag och utomstående parodiska betraktelser. Det blir därför tacksamt för glesbygdens invånare att kliva in i stereotypa roller om man inte får andra förebilder eller bekräftelser. För att en händelse eller en person idag ska kommenteras i nationella medier, måste den vara typiskt norrländsk eller motsvara den mediala nidbilden av glesbygden 25