Framtidskompetenser. Kompetenssammanställning

Transkript

1 Framtidskompetenser Kompetenssammanställning 1

2 KOMPETENSSAMMANSTÄLLNING 1. Vad menar vi med kompetenser? Vi har anammat en definition som tagits fram av Swedish Standards Institute. Den kombinerar fyra aspekter: Kunskap, som handlar om fakta och metoder dvs. saker man kan studera, läsa sig till Färdigheter, som handlar om att kunna utföra något i praktiken Vilja och attityd, som handlar om att man inte bara ska besitta kunskaper och färdigheter utan också vilja göra bruk av dem Förmåga, som består av erfarenhet, omdöme och förståelse. Så här lyder definitionen: Kompetens är en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Förmåga byggs upp av erfarenhet, omdöme och förståelse. Vilja omfattar attityd, engagemang, mod och ansvarstagande. Kunskap handlar om fakta och metoder, att veta hur. Färdigheten är att kunna utföra i praktiken, att göra. (Swedish Standards Institute, 2007) 2. Hur har processen sett ut? Med utgångspunkt i denna definition har vi utvecklat en lista med de kompetenser som vi anser vara de viktigaste att lyfta fram. Arbete har haft tre delar: 1. Vi har studerat olika internationella initiativ och vilka kompetenser de anser vara viktigast. Detta resulterade bland annat i en kartläggning av ett tiotal olika initiativ. 2

3 2. Vi har haft diskussioner och workshops med en bred referensgrupp med personer från svenskt näringsliv, forskning, föreningsliv, offentlig sektor och skola. Detta har resulterat i en lång lista (bruttolista) med viktiga kompetenser som också grupperades i fyra olika områden. 3. Bruttolistan har bearbetats vidare av Rektorsakademien. Den har också kommenterats av internationella experter från bland annat Världsbanken, OECD, Unesco och IC-Ed i Storbritannien. Listan med kompetenser har sedan bearbetats utifrån definitionen och varje kompetens har delats in i fyra delar: kunskap, färdighet, attityd och förmåga. Tanken är att denna indelning ska göra kompetenserna mindre abstrakta, tydliggöra vad vi avser med varje kompetens och förenkla för skolan att hitta former för att utveckla, träna eller nära kompetenserna. Vi är inte först med att dela in kompetenser i dessa fyra delar. Det sker i flera av de internationella initiativen. Vi påstår inte att vår sammanställning är slutgiltig och ger helt komplett lista över vilka kompetenser som kommer att behövas i framtiden. Listan kommer med all sannolikhet att behöva kompletteras och bearbetas. Men vi är övertygade om att den grupp kunniga och erfarna personer som har hjälpt oss under processen gett en mycket bra utgångspunkt. Struktur För att öka tydligheten har vi delat in kompetenserna i fyra områden, kallade Grundkompetenser, Medmänsklig kompetenser, Innovativa kompetenser och Digitala kompetenser. Vi använder pluralformen (dvs. kompetenser ) för att betona att det är en mångfald, inte en enstaka kompetens inom varje område. I vissa fall ligger kompetenserna inom området nära varandra, i andra fall kan de tyckas mer disparata. Skälet till att de ändå finns med är att vår referensgrupp har tyckt att vi inte ska ha för många kompetensområden men att de uppräknade kompetenserna ändå är viktiga. Så t.ex. finns inom området Innovativa kompetenser en grupp som naturligt hör samman som kreativitet, att var normbrytare, att vara flexibel och att vara nyfiken. Men inom området finns också kompetensen självkännedom, som handlar om att känna både sina förtjänster och brister, och som kan tyckas ligga långt från innovation. Resonemanget i referensgruppen var att det inte räcker med att vara nyskapande och kreativ för att vara en god innovatör bör man också känna till sina starka sidor och när man behöver hjälp från andra. Annars riskerar goda idéer att bli irrbloss som snabbt falnar. Vissa kompetenser är specifika och hör tydligt hemma i ett visst kompetensområde, som t.ex. nyfikenhet som är en del av området Innovativa kompetenser, eller moralisk medvetenhet inom Medmänskliga kompetenser. Andra är mer generella och hade kunnat 3

4 finnas med inom flera områden, som t.ex. lära att lära, eller ledarskap. Referensgruppen valde den indelning som beskrivs nedan och vi har hållit fast vid den. Men gränsdragningar kan alltid diskuteras och kan komma att ändras. Det finns likheter och kopplingar mellan de fyra kompetensområdena. Bitvis ligger de mycket nära varandra och kan tyckas gå in i varandra. Kanske kan man jämföra dem med pusselbitar som griper in i och fäster tag i varandra. Den indelning som gjorts bygger på dels en jämförelse med hur liknande initiativ i andra länder resonerat 1 och dels diskussionerna i vår referensgrupp. 1 Se den internationella kartläggningen 4

5 Supermänniska? Ser man till hela listan med omkring 30 kompetenser så framträder bilden av en supermänniska. Vi tror inte att en ensam person kan besitta alla dessa kompetenser fullt ut. Vi är alla olika och har olika styrkor och svagheter. Vissa har en läggning eller har tränat upp sina medmänskliga kompetenser medan andra är mer innovativa eller har närt sina digitala kompetenser. Det gör att vi människor kompletterar och behöver varandra, vilket ju är en viktig grund för våra samhällen. Rektorsakademiens modell för Framtidskompetenser är riktad till kommuner och skolor inte till enskilda elever eller lärare. Den arbetsprocess som vi vill stimulera handlar om hur skolor ska kunna skapa miljöer där elever kan utveckla dessa kompetenser. Men också hur skolor ska kunna värdera sitt eget arbete med framtidskompetenser, se om skolan i sitt arbete ligger väl framme och var man behöver förbättra sig. Det handlar inte om att mäta enskilda elevers kompetenser eller brister. 3. Kompetensområden Här följer en allmän beskrivning av respektive kompetensområde och en matris som visar hur vi uppfattar att de fyra aspekterna på varje kompetens: kunskaper, färdigheter, attityder och förmågor, ser ut. Grundkompetenser Grundkompetenserna läsa, skriva, räkna brukar i internationella sammanhang ofta kompletteras med språkkunnande (utöver modersmålet också ett eller flera andra språk) och naturvetenskaplig förståelse. Rektorsakademien har valt att i sitt arbete inte diskutera exakt vad som bör ingå i grundkompetenserna. Detta läggs fast i skolans läroplan och kursplaner, det mäts i nationella och andra prov och det bedöms genom en nationell betygsskala. 5

6 Medmänskliga kompetenser De medmänskliga kompetenserna innefattar en tydlig och genomtänkt moralisk kompass och att ha kurage att stå för egna värderingar, agera utifrån dem och våga utmana sig själv och andra. Men man behöver också vara lyhörd och kunna lyssna på andras åsikter och ha en människosyn präglad av respekt och tolerans för andras värderingar och kulturer. Det gäller att kunna kommunicera och agera i heterogena miljöer, att kunna samarbeta och bygga nätverk. Vidare gäller det att ha självkänsla, dvs. kunna se sitt eget värde, men också se värdet hos andra, liksom att ha en global medvetenhet och våga ta ansvar i små och stora frågor t.e.x. för en hållbar global utveckling. Slutligen innefattas att man kan hålla fokus och koncentrera sig på sin uppgift samt att man är medveten om värdet av sin egen och andras hälsa. Kompetens Kunskap (fakta, metoder) Färdighet (u8öra i prak:ken) A<tyd, vilja Förmåga (erfarenhet, förståelse och omdöme) Moralisk medvetenhet A" ha kunskap om moraliska och A" kunna resonera och argumentera i A" vilja leva upp 2ll sina moraliska A" 2llämpa sina moraliska ideal med e2ska frågeställningar moraliska frågor ideal erfarenhet och omdöme Mod Gränsöverskridande kommunika:on A" känna 2ll skillnaden mellan mod A" kunna urskilja faror, risker och och dumdris2ghet. A" känna 2ll risker vinster med si" beteende. och vinster med både feghet och mod i olika situa2oner. A" vara kunnig i språk och kultur A" kunna kommunicera även över kulturella och språkliga gränser och agera i heterogena miljöer A" ha mod a" stå för egna värderingar och agera u2från dem och a" ibland våga erkänna sin rädsla. A" vilja kommunicera med personer från andra språkliga och kulturella miljöer A" 2llämpa si" mod i rä" situa2oner, a" kunna väga sin djärvhet eller rädsla mot riskerna i situa2onen. A" 2llämpa sina kommunika2va kunskaper och färdigheter med omdöme Lyhördhet Samarbetsförmåga och nätverksbyggande Tolerans Global medvetenhet Ansvarstagande A" ha kunskap om betydelsen av a" lyssna på andra A" vara lyhörd och kunna lyssna på andra A" ha kunskap om betydelsen av A" kunna samarbeta och ingå i och samarbete och personliga nätverk bygga nätverk A" ha kunskap om olika världsåskådningar och kulturer och förstå a" dessa bygger på olika värderingar A" ha kunskap om globala frågor och villkor för hållbar utveckling A" förstå konsekvenserna av a" ta ansvar A" kunna resonera och argumentera i kulturella och religiösa frågor A" kunna resonera om och väga frågor som står i konflikt A" vilja lyssna på andra A" ha förmåga a" bedöma när man ska lyssna på andra A" vilja se och erkänna andras värde A" ha erfarenhet av samarbete och och kompetens kunna bedöma när man ska samarbeta och inte A" respektera och tolerera för andras A" ha erfarenhet och förståelse för värderingar andras åsikter och värderingar A" ha en global medvetenhet och vilja ta ansvar för en hållbar utveckling A" kunna bedöma olika frågors betydelse för en global hållbar utveckling A" kunna ta ansvar i olika situa2oner A" vilja ta ansvar A" kunna bedöma när man själv bör ta ansvar och när ansvaret faller på någon annan 6

7 Koncentra:onsförmåga Självkänsla A" förstå betydelsen av a" kunna koncentrera sig på sin uppgia A" känna 2ll skillnaden mellan en sund självkänsla och självförhävelse eller självförnekelse A" kunna hålla fokus och koncentrera A" vilja hålla koncentra2onen för a" A" kunna bedöma hur länge man sig på sin uppgia lösa en uppgia behöver hålla koncentra2onen för a" kunna lösa en uppgia A" kunna stå upp för sig själv A" vilja stå upp för sig själv A" kunna bedöma vad som är sund självkänsla 2ll skillnad mot självförhävelse eller - förnekelse Hälsomedvetenhet A" förstå vikten av fysiska och psykiska faktorer för välmående och hälsa A" kunna ta ansvar för si" fysiska och A" vilja ta ansvar för si" eget fysiska A" kunna bedöma vad som är psykiska välmående och sin hälsa och psykiska välmående och sin hälsa välgörande resp. skadligt för ens egen hälsa och välmående 7

8 Innovativa kompetenser Att vara innovativ innebär att kunna bryta mot gängse tankemönster och rådande normer, att vara kreativ och nyskapande, att ha nyfikenhet, experimentlusta och en vilja till utveckling. Men för att idéer ska bli verklighet, för att kunna omsätta tanke till handling, krävs också att man kan klara situationer av osäkerhet och kaos, att man vågar lita på sig själv, ta risker och ibland misslyckas. Vidare behöver man vara konstruktivt ifrågasättande, kunna leda sig själv och andra, driva på och sträva efter ständig förbättring. Slutligen är det också viktigt att ha självkännedom och känna till sina egna förtjänster och brister. Kompetens Kunskap (fakta, metoder) Färdighet (u8öra i prak:ken) A<tyd, vilja Förmåga (erfarenhet, förståelse och omdöme) Normbrytare A" förstå hur sociala normer styr människors beteenden A" urskilja vilka normer som är styrande i olika sammanhang A" våga vara annorlunda och bryta normer A" u2från erfarenhet kunna bedöma konsekvenserna av a" bryta normer i e" specifikt skede Ledarförmåga A" känna 2ll ledarskapets villkor och metoder A" kunna leda och driva på sig själv och andra A" vilja leda A" kunna bedöma effekterna av olika ledarskapsmetoder i en given situa2on Krea:vitet Kaoshantering A" känna 2ll olika metoder för krea2vt tänkande A" känna 2ll hur människor och miljöer reagerar under stress och känna 2ll metoder för a" hantera osäkerhet och stress A" kunna påbörja en krea2v process A" vilja vara krea2v och använda och använda krea2va metoder metoder för krea2vitet A" kunna hantera osäkerhet och stress A" vilja agera under osäkerhet och stress A" kunna bedöma när det är gynnsamt a" påbörja och avsluta en krea2v process A" ha förståelse för vad det innebär och erfarenhet av a" agera under osäkerhet och stress Flexibilitet A" känna 2ll betydelsen av förändring A" kunna snabbt ställa om och vara Öppenhet för förändringar (a" vilja och omställning i nya situa2oner och u2från nya villkor beredd a" hantera nya villkor eller situa2oner ställa om och vilja hantera nya villkor eller situa2oner) A" kunna använda erfarenheter av 2digare förändringar och omställningar i nya situa2oner Nyfikenhet A" känna 2ll undersökande metoder A" kunna använda dessa metoder för a" öka sin förståelse A" vilja förstå A" inse och ha erfarenhet av hur olika undersöknings- metoder kan öka förståelsen Ini:a:vkraN A" kunna bryta ner tankar 2ll olika handlingsalterna2v A" kunna omsä"a tanke 2ll handling A" vara handlingsinriktad A" förstå betydelsen av och ha erfarenhet av a" omvandla tankar 2ll handlingar Riskvillig A" känna 2ll hur man värderar risker A" kunna värdera risker A" våga ta risker A" kunna bedöma vilka risker som är rimliga a" ta Konstruk:vt ifrågasäpande A" förstå skillnaden mellan A" kunna ifrågasä"a ge och ta emot A" vilja ifrågasä"a och ge och ta emot A" kunna bedöma när det är lämpligt konstruk2v och destruk2v kri2k och kommentarer i konstruk2v kri2k och kommentarer i konstruk2v och olämpligt a" ifrågasä"a och ge ifrågasä"ande och kri2k anda anda kri2k Självkännedom A" känna 2ll metoder för hur man når insikt om sina förtjänster och begränsningar A" kunna se in i sig själv och formulera sina insikter A" vilja se och erkänna sina egna förtjänster och begränsningar A" kunna bedöma vad som är ens förtjänster och begränsningar 8

9 Digitala kompetenser I centrum för de digitala kompetenserna finns informationstekniska kompetenser som att kunna hantera information i form av att sammanställa och sortera informationsmängder, att kunna bearbeta information genom att sovra, kritiskt granska och värdera information och överst i denna trappa att kunskapa, dvs. att genom analys av information kunna omvandla den till kunskap. Vidare är det viktigt att vara nätsmart, vilket är motsvarigheten till street smart på nätet, och kunna både skapa och skydda sin identitet på nätet och att vara mediemedveten, eller medieveten och förstå och använda mediernas kraft, makt och språk. Slutligen måste man i den snabbt föränderliga värld vi lever i kunna lära att lära, lära om och lära nytt, men också vara eftertänksam, reflekterande och uthållig. Kompetens Kunskap (fakta, metoder) Färdighet (u8öra i prak:ken) A<tyd, vilja Förmåga (erfarenhet, förståelse och omdöme) Informa:onshantering A" känna 2ll hur man sorterar och sammanställer informa2on A" kunna sammanställa och sortera informa2on A" vilja sammanställa och sortera informa2on A" kunna bedöma vilken informa2on som bör sorteras bort och vilken som bör vara kvar Informa:onsbearbetning Kunskapande Lära ap lära A" känna 2ll hur man kri2skt granskar och värderar texter och deras källor A" känna 2ll hur man kan analysera informa2on och omvandla den 2ll kunskap A" kunna kri2skt granska och värdera A" vilja ha en granskande och texter och deras källor analyserande inställning 2ll texter och källor A" kunna analysera informa2on och omvandla den 2ll kunskap A" känna 2ll olika inlärningstekniker och A" kunna använda inlärningstekniker studietekniker och studietekniker 2ll a" lära något ny" A" vilja utveckla informa2onen 2ll fördjupande kunskap A" kunna bedöma värdet av viss informa2on och 2llförlitligheten i källor A" ha förmåga a" se vilken ny kunskap som kan skapas av informa2onen A" vilja lära om och lära ny" A" kunna använda erfarenheter från andra inlärningssitua2oner iför a" lära ny" Nätsmart A" känna 2ll risker och möjligheter på nätet Mediemedveten / Medievetenhet A" förstå de nya mediernas kraa och språk Reflek:on och enertanke Uthållighet och fördjupning A" känna 2ll betydelsen av reflek2on och eaertanke A" förstå värdet av uthållighet och betydelsen av a" avsluta det som påbörjats A" kunna både skapa och skydda sin iden2tet på nätet A" kunna använda de nya mediernas kraa och språk Vilja använda Internet A" vilja använda de nya mediernas kraa och språk A" kunna se en fråga ur flera aspekter A" vilja ta sig 2d 2ll a" tänka eaer och reflektera A" kunna fördjupa och avsluta det som påbörjats A" vilja fördjupa sig och avsluta det som påbörjats A" kunna bedöma de risker och möjligheter som Internet ger i olika situa2oner A" kunna bedöma när och hur de nya mediernas kraa och språk kan och bör användas A" kunna använda 2digare erfarenheter och kunskaper 2ll a" reflektera och tänka eaer A" kunna bedöma när och hur man fördjupar sig och när och hur man bör avsluta det som påbörjats Konsekvensanalys A" känna 2ll hur man analyserar konsekvenser A" kunna skapa sig en överblick och analysera en situa2on och dess möjliga konsekvenser A" vara öppen för a" ompröva sin uppfa"ning A" använda sin kunskap om konsekvensanalys 2ll a" förstå konsekvenserna av ny informa2on 9

10 10