Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Ytterharnäs fritidshem gällande läsåret 2010/2011

2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Utvärdering av föregående plan Elevernas deltagande i planarbetet Främjande arbete 6 Förebyggande arbete Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 7 Åtgärdande arbete 8 Förankring, hur görs planen känd? 9 Uppföljning och utvärdering bil. 1 bil. 2 bil. 3 Blankett för föräldrakontakt Blankett Anmälan om skada, tillbud eller annan händelse (finns på Ankaret) Litteraturlista 2

3 Inledning Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram enligt 3 kap. 16 i Diskrimineringslagen 2008:567 samt en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 Skollagen 1985: Skolinspektionen har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom ett barn- och elevombud, BEO, som ska ta tillvara den enskilda elevens rättigheter. Definitioner Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och det är kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna; etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har koppling till en diskrimineringsgrund, t ex att en pojke nekas tillträde. Med indirekt diskriminering menas att skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev och det har samband med en diskrimineringsgrund, t ex att vi inte serverar speciell mat för allergiker. Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som inte har någon direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna, men ändå kränker en elevs värdighet. Kränkningar och trakasserier kan äga rum vid enstaka tillfällen eller återkomma systematiskt. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer, och vara riktade mot en eller flera. Kränkningar kan förekomma mellan barn och vuxna, lärare och elever, mellan lärare och föräldrar eller mellan arbetskamrater. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han/hon blivit kränkt, alltid tas på allvar. Kränkningar och trakasserier kan vara: fysiska (t ex slag och knuffar) verbala (t ex hot, kallad hora eller bög) psykosociala (t ex utfrysning, ryktesspridning, blickar) text- och bildburna (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) 3

4 Utvärdering av föregående plan Likabehandlingsplanen 2009/2010 föregicks av ett gediget arbete tillsammans i hela personalgruppen. Processen fram till det slutgiltiga resultatet var mycket värdefull för oss. Vi känner dock målen är alltför stora och otydliga. Planen skrivs därför om med mål som är mer konkreta och därmed utvärderingsbara. Vi kommer också att lägga till ytterligare två diskrimineringsgrunder nämligen könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Fritidshemmet ska ha en egen plan. Jämställdhetsplanen ska finnas kvar, men som ett enskilt dokument. Elevers deltagande i planarbetet Planen tas upp i klasserna under augusti/september månad. Eleverna får då komma med synpunkter och förslag på innehållet. Som underlag till planen har de svarat på enkäter, haft mentorsamtal och LFT (Livsfärdighetsträning)på schemat där det funnits chans att diskutera frågor som rör planen. De ska också vara aktiva i kartläggningen av det förebyggande arbetet genom trygghetsvandringar. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. På Ytterharnäs skola och fritidhem ska alla elever känna sig trygga, bli sedda och lyssnade på. Alla former av diskriminering och kränkande behandling ska motverkas. Det är all personals ansvar. Vi vill tillsammans med föräldrarna fostra barnen/eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. Vi ska ha respekt och förståelse för varandras olikheter och respektera alla barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Våra värdegrundsord: ansvar, respekt, solidaritet och inflytande ska därför genomsyra all vår verksamhet. Syfte: Vi vill ge det enskilda barnet och barngruppen trygghet. 1. Vad ska vi göra? Vi vill skapa tydliga regler tillsammans med barnen. När ska vi göra det? Under stormöten Vem är ansvarig? Pedagogerna på fritids Utvärdering sker tillsammans med barnen i storsamlingar samt i tertialrapporten. 4

5 2. Vi ska ha samtal om kring våra värdegrundsord. När ska vi göra det? Återkommande i vardagliga verksamheten Vem är ansvarig? Pedagogerna på fritids Utvärderingen sker i tertialrapporten. Syftet är att motverka traditionella mönster, respektera elevernas olikheter samt vidga deras möjligheter oavsett kön. 1. Vad ska vi göra? Vi ska ha genusglasögonen på när vi lånar böcker, köper in material och möblerar lokalerna. När ska vi göra det? Återkommande Vem är ansvarig? Pedagogerna på fritids Utvärdering sker på planering och i tertialrapporten. 2. Vad ska vi göra? Vi erbjuder aktiviteter som bryter traditionella könsmönster. När ska vi göra det? Återkommande Vem är ansvarig? Pedagogerna på fritids Utvärdering sker på planering och i tertialrapporten. Som underlag görs observationer, både höst och vår, av könsfördelningen i lokalerna Syftet är att eleverna ska respektera varandras olikheter och förutsättningar. 1. Vad ska vi göra? Vi ska stötta de barn som behöver stöd i sin sociala utveckling. När ska vi göra det? Återkommande Vem ska göra det? Pedagogerna på fritids Utvärdering sker på planeringar och i tertialrapporten. Som underlag görs observationer. 5

6 Förebyggande arbete Vi har genom observation upptäckt att de flesta konflikterna uppkommer i gympasalen eller då barnen leker utomhus. Vad ska vi göra? Det ska alltid finnas personal i gympasalen och utomhus och personalen ska cirkulera bland barnen. Vi har organiserade lekar. När ska vi göra det? Återkommande Vem ska göra det? Pedagogerna på fritids Utvärdering sker på planeringar och i tertialrapporterna. Vi känner oss osäkra på om det finns fler platser på fritids där barnen känner sig otrygga. Målet är att vi ska få kännedom om dessa platser och vi ska arbeta för att både fritids inomhus- och utomhusmiljö ska vara fria från trakasserier och kränkande behandling. Därför ska det genomföras undersökningar i klasserna och sedan ska elevrådet få göra en trygghetsvandring och dokumentera dessa platser. Pedagogerna på fritids ska ta del av denna dokumentation. Ansvariga är klasslärarna och rektor. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling alla mentorer har regelbundna samtal med eleverna observationer vi har en elevenkät och en föräldraenkät som görs i maj varje läsår klasslärarna gör sociogram en gång per termin för att avbilda sociala kontakter i en grupp, pedagogerna på fritids är delaktiga i analysen vi uppmuntrar barn och vårdnadshavare att snarast ta kontakt med personalen om misstankar finns om diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier alltid personal med vid utevistelse och i gympasalen 6

7 Åtgärdande arbete Om kränkande behandling eller trakasserier mellan barnen ändå uppdagas sker följande: Den personal som uppmärksammar kränkningen griper in och samtalar med barnen. Klassläraren informeras. Därefter sker enskilda samtal, både med den som utsatts för kränkningen och den/de som utfört kränkningen. Dessa samtal genomförs under samma tidpunkt av berörda pedagoger inom arbetslaget. Dokumentation sker. Barnen uppmanas av pedagogen att samma dag berätta hemma om vad som har hänt. Föräldrarna informeras samma dag, så även rektor och övriga pedagoger som arbetar med barnen. Föräldrar och pedagog kommer överens om hur arbetet går vidare. Om kränkningarna upprepas kallas de barn som utfört kränkningarna till ett möte med sina föräldrar, pedagog och rektor. I samband med mötet upprättas ett åtgärdsprogram och tid bestäms för uppföljningssamtal. Uppföljningssamtal sker på angiven tid med både utsatta barnet och den/de barn som utfört kränkningarna. Om behovs finns kan fritidshemmet ta kontakt med externa stödinsatser. Var och en som får kännedom om att ett barn far illa ska kontakta rektor och han/hon har sedan ansvaret att anmäla till socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen Eventuell polisanmälan eller anmälan till Arbetsmiljöverket ansvarar rektor för. Dokumentationen sker enligt följande: Vid kontakt med hemmet via telefon dokumenteras det på blanketten Föräldrakontakt (bil.1), orsaken till kontakten samt vilken överenskommelse som gjorts. Blanketten ansvarar pedagogerna för. Om kontakten blir till ett ärende ska blanketterna arkiveras hos rektor. Vid enskilda ärenden skrivs under utredningen minnesanteckningar, som rektor delges. De finns arkiverade på rektorsexpeditionen. Blanketten Anmälan om skada, tillbud eller annan händelse (bil.2-3) används vid dokumentation av ärenden. Originalet skickas till områdeschef och en kopia förvaras på rektorsexpeditionen och en hos skolsköterskan. 7

8 Om kränkande behandling eller trakasserier mellan barn och personal uppdagas sker följande: Barnet eller föräldern uppmanas att vända sig direkt till rektor. Rektor har ett enskilt samtal med det berörda barnet och föräldern samt med berörd personal. Berörda parter ska få chans till samtal med varandra. Det kan ske enskilt, tillsammans med förälder, klasslärare, mentor, rektor eller annan pedagog, allt efter önskemål. Rektor har samtal med berörd personal tillsammans med personalman och facklig representant. Samtal och åtgärder dokumenteras och följs upp av rektor. Förankring, hur görs planen känd? Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande dokument och den ska vara väl känd hos personal, föräldrar och elever. All personal får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på det första personalmötet varje termin. Ansvariga är rektor och utvecklingsledare. Eleverna får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på ett klassråd vid varje terminsstart. Ansvarig är klassläraren. Föräldrarna får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på läsårets första föräldramöte. Ansvarig är klassläraren. Elevrådet och föräldrarådet får ta del av Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på läsårets första möte. Ansvarig är rektor och pedagogrepresentanter. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling finns även att läsa i sin helhet på vår hemsida, 8

9 Uppföljning och utvärdering Personalen ska utvärdera Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling under senare delen av vårterminen. Ansvariga är rektor och utvecklingsledare. Föräldrar och barn ska under höstterminens början ha chans att lämna synpunkter på det förslag till Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som personalen sammanställt. Ansvariga är klasslärarna och rektor. Dessa synpunkter lämnas in till utvecklingsledaren som ser till att förslagen/synpunkterna beaktas och Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling blir reviderad snarast möjligt under höstterminen. 9

10 Föräldrakontakt Bil.1 Datum/Tid: Barnets namn: Vårdnadshavares namn: Anledning till samtalet: Överenskommelser: 10

11 Anmälan om skada, tillbud eller annan händelse (markera med X det som gäller) Bil.2 Skada Tillbud Annan händelse BARN ELEV Efternamn Fullständigt förnamn (tilltalsnamnet understruket) Personnummer Klass Förskola/skola Datum för händelsen År Mån Dag Kl Var inträffade händelsen?.... Hot och våld Ovarsamhet Halka Lyft Mobbning Diskriminering Färd till/från arbetet/skolan Rymning/försvinnande Annat, såsom t.ex. förtal, förolämpning, ofredande, påverkan av psykiska hälsan Vad har hänt? När under dagen, Vem/vilka har gjort vad, före, under och efter?.... Konsekvenser för den drabbade.... Särskilt av arbetsledningen vidtagna åtgärder? När? Uppföljning av ärendet t.ex. anmält till Polis eller Arb.miljöverket).... Möjligheter att förhindra en upprepning? (t.ex. utredning/dokumentation, arbetsplatsträff, polis, arbetsmiljöver).... Den drabbades underskrift/alt. vårdnadshavare Chef eller anställds underskrift och namnförtydligande Gävle den / 20. Original med underskrifter förvaras hos berörd områdeschef. Kopia förvaras på enheten samt en kopia till skolsköterskan. Anmälan biläggs även eventuellt fortsatt uppföljning och dokumentation av ärendet på enheten. B A R N & U N G D O M Postadress Box 603, Gävle Telefon Fax E-post bou@gavle.se 11

12 Bil.2 Övrigt: Blankettens användningsområde Blanketten används för dokumentation av händelser tillbud/skador som berör barn/elever. Liten ordlista med kommentarer Tillbud; (AFS 2001:1, 9) Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Allvarliga tillbud är händelser som i sig innebär stor fara för ohälsa eller olycksfall. (Som exempel brukar nämnas en explosion som inträffar i en lokal som är tom på personal.) Uppföljning: Dokumenterade händelser ska följas upp lokalt och tidsmässigt så snart som situationen kräver. Kränkning; (en övergripande beteckning) förolämpning, oförrätt, även psykisk kränkning, utfrysning, mobbning och trakasserier är former av kränkande behandling. Enligt lag ska rektor (motsvarande) utreda sådana påtalade former och i förekommande fall vidta åtgärder. Detta gäller såväl för- som grundskola. Den drabbades känsla av kränkning är avgörande om det finns grund för anmälan. Mobbning; - kamratförtryck; då en eller flera individer upprepade ggr under en viss tid tillfogar en annan individ skada eller obehag, - när en människa eller grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång (och det finns en obalans i styrkeförhållandet). Trakasseri; utsätta för obehag, förföljelse; vara kitslig; medvetet vållat (fortlöpande) obehag mot någon, kränka någons värdighet som har anknytning till nedan angivna diskrimineringsgrunder. Diskriminera; utsätta för orättvis behandling på grund av tillhörighet till viss grupp genom direkta eller indirekta metoder, särskilt i fråga om mänskliga och samhälleliga rättigheter. Direkt diskriminering är att missgynnas, behandlas sämre än annan. Prop 2005/06:38 Diskrimineringsgrunder; kön, etniskt tillörighet religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder. Trakasserier; uppträdande som har samband med diskrimineringsgrunder (könsmässiga och sexuella trakasserier är särskilda företeelser). Kränkande behandling-mobbning; upprepad negativ handling som medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga annan skada eller obehag. Det ska finnas en likabehandlingsplan (se lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Rymning; uppfattas som medvetet och avsiktligt gjort av barnet (vanligtvis äldre barn). Försvinnande; motsatsen till ovan, d.v.s. omedvetet och oavsiktligt. Hot o våld; -ofredande: knuffar, fasthållande, kränkning, genom t.ex. tillmälen. -olaga hot: uppsåtligen framkallande av fruktan för personlig säkerhet eller egendom, -misshandel: uppsåtligt tillfogande av skada eller smärta, -grov misshandel: svår, livsfarlig, hänsynslös misshandel. Internet; hur hantera kränkningar via dator och mobiltelefoner då skoltid och fritid går i varandra? Se till att datorer inte står till förfogande för kränkningar i skolan. Regler för ev. mobilanvändande i skolan. AFS 1993:2 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta åtgärder som kan motiveras av utredningen. Risker och tillbud meddelas till arbetsledare, skyddsombud eller avtalad person

13 Litteraturlista Bil. 3 Utanförskap och mobbning: Andersen, HC Den fula ankungen Bengtsson, Torsten Mördare Cras, Bengt-Åke Springa för livet Dahlbäck, Helena Jocke Molin, apornas kusin Edvall, Lilian Kaninen som längtade hem Falkirk, Anders Andralaget Gahrton, Måns Varulven Valter- ny i klassen Gesén, Pernilla Ella, vilken bitch Hallberg, Lin Kompisboken Holm, Annika Mod, Matilda Markström Holmberg, Bo R Rövarnas hämnd Hugo, Victor Ringaren i Notre Dame Kirkegaard, Ole Lund Gummi-Tarzan Lidbeck Sommaren med Siri När Johan vaknar en morgon är han stark Lindgren, Barbro Sagan om den lilla farbrorn Nilsson, Frippe Ett äpple till fröken Nöstlinger, Christine Frans börjar rida Stenberg, Birgitta Billy och den konstiga dagen Thor, Annika Sanning och konsekvens Trenter, Laura Fotoalbumet Wikander, Ewa Ensam krigare, Ensam med hajar Wilke, Carina Böckerna om Betty Wilhelm, Hans Tyrre den förskräcklige Funktionshinder: Bergström, Gunilla Ramsor och tramsor. Om Bill och Bolla Tokigt och klokigt. Mera rim om Bill och Bolla Eurelius, Anna-Karina Edvin och tokiga moster Gittan Lundgren, Max Sommarflickan Morpurgo, Michael Det sovande svärdet Nilsson, Per Inte som alla andra 13

14 Etnicitet: Berggren, Mats det finns inga skridskor i öknen Bergström, Gunilla Soldatpappan Bengtsson, Torsten Rädda Ali Brattström, Inger Selime - utan skyddsnät Bross, Helena Acke & Ahmed Bylock, Maj Flykten till järnets land French, Jackie Hitlers dotter Holm, Annika Amanda! Amanda! Jensen, Jörn Mark och Hassan gör mål Orlev, Uri Ön i fågelgatan Peterson, Hans - Flodfärden Rey, Margret Pricken Selander, Margareta Isabel tusen mil hemifrån Stork, Åsa - Baddräkten Thor, Annika En ö i havet Taikon, Katarina - Katitzi Bil.4 Genus/Jämlikhet: Buregren, Sassa - Lilla feministboken Boie, Kirsten Matilda tänker bara på fotboll Gustavsson, Per - Så gör prinsessor Herrström, Christina Tusen gånger starkare Knutsson, Titti Händiga Hanna lagar bilen Landström, Lena Fyra hönor och en tupp Lind, mecka Dojjan Bengtsson Lind, Åsa Sandvargen Lindenbaum, Pija Lill-Zlatan och morbror raring När Åkes mamma glömde bort Gittan och gråvargarna Lindgren, Astrid - Pippi Långstrump Madicken (även klasstillhörighet) Ronja Rövardotter Lindström, Eva Vilma och Mona spanar och smyger Montgomery, Lucy Anne på Grönkulla Olsson, Solveig Prinsessan och de blå jeansen Taikon, Katarina Katitzi 14

15 Bil.3 Klasstillhörighet: Lindgren, Astrid - Madicken Mankell, Henning Hunden som sprang mot en stjärna Skuggor växer i skymningen Pojken som sov med snö i sin säng Wallin, Ylva Laget eller målet Wrede, Patricia Prinsessa söker drake Sexuell läggning: Gavander, Kerstin Isprinsessan, Hcg Lundborg, A Malins mamma gifter sig med Lisa, Hcf Bredow, Katarina von - Kattskorpor, uhce Bach, Tamara Från en annan planet, uhce Denna plan upprättades