Skogsindustrierna (2006) - Övrig röjning Skattning Skogsbilvägar Skattning Kraftledningsgator

Transkript

1 [TWh/år] Skogsindustrierna (2006) - Övrig röjning Skattning Skogsbilvägar Skattning Kraftledningsgator 0,4 0,3 0,3 BO 3 1,0 0,7 0,7 BO 4 Figur 3.8 Potential för uttag av nya skogsbränslen i BO3 och BO4. Potentialen för uttag av nya skogsbränslen kan således vara stor, men siffrorna är osäkra och dessutom bedömda utifrån en stor radie från Borås. För Borås Energi och Miljö är det således mer intressant att inrikta sig mot de traditionella skogsbränslesortimenten. Skogsindustriella biprodukter I denna grupp ingår sortiment från massa- och pappersindustrin samt sortiment från sågverk och träskiveindustrin. För Borås Energi och Miljö är sortimentet främst aktuellt som råvara för etanol- eller pelletsproduktion. Aktuell tillgång liksom prognoser för framtida användning ur ett nationellt och regionalt perspektiv redovisas i tabellen nedan. Sammanställningen inkluderar endast sortiment som utnyttjas som bränslen, dvs. returlutar som utnyttjas internt för förbränning vid massabruken samt cellulosaflis som används som råvara vid massatillverkning inkluderas ej. 31(84)

2 Tabell 3.4 Beräknad nationell och regional tillgång av skogsindustriella biprodukter år Siffrorna avser total potential, dvs. ej tillkommande. Sortiment Idag, TWh Massa- och pappersindustri Bark Tallbeck solja Sågverksoch träskiveind ustri Spån, flis och bark Nationellt ,6 42 Västra Götaland 0,2 0 0,7 Jönköping 0 0,1 1,4 Halland 0,7 0 0,6 I framtiden, TWh Skogsindustriella biprodukter Spån, flis, bark och tallbecksolja 33,5 LRF (2005) Kommissionen mot oljeberoende (2006) Svebio (2008) 5-6 Profu (2009) Inom 65 km från Borås finns idag 10 sågverk med en total produktion om ca m 3 sv/år 25 (ca 1,4 TWh 26 sågspån). Konkurrensen om spånet är tuff. Inom samma område finns ett flertal pelletsproducenter och massabruk. Att konkurrera om den befintliga råvaran är möjligt, men svårt, beroende på att befintliga pelletsproducenter ofta är knuta till de stora sågverken eller massabruken. Alternativet blir att utnyttja de sortiment som nämns under traditionella och nya skogsbränslen. Jordbruksbränslen Det svenska jordbrukets totala bidrag till energitillförseln 2007 uppskattades till 1-1,5 TWh, vilket är cirka 1 % av den totala biobränsletillförseln [SOU, 2007]. Enligt SOU (2007) användes knappt 3 % av Sveriges åkermark (cirka hektar) till odling av grödor som kan utnyttjas för energiproduktion. Till biobränslen från jordbruket hör dels odlade energigrödor (traditionella grödor som oljeväxter och/eller nya energigrödor som till exempel salix, rörflen och industrihampa), dels restprodukter från växtodling i form av halm och blast. För Borås Energi och Miljö kan jordbruksbränslen vara aktuella främst för kraftvärmeproduktion. Inom förstudien har specifikt halm och salix studerats: Dagens produktion/användning av halm bedöms uppgå till: Västra Götalands län: 84 GWh, Hallands län: 15 GWh, Jönköpings län: 4 GWh. Framtida potential 27 inom 5, 10 resp. 15 mil från Borås bedöms uppgå till ca 0,5 TWh, 1,3-2,4 TWh respektive 2,2-4,0 TWh. På ett nationellt plan bedöms potentialen uppgå till 5,6-10,0 TWh. Potentialuppskattningen gäller i dagsläget och tio år framöver. Aktuell statistik för dagens produktion/användning av salix är osäker, enligt uppgift från LRF är salixarealerna troligen begränsade. Framtida potential inom 10 resp. 15 mil från Borås bedöms uppgå till 1,1-2,2 TWh respektive 1,7-3,6 TWh. På ett nationellt plan 25 m 3 sv m 3 sågad vara. 26 Omräkning har gjorts för nysågat virke (ej torkat), där m 3 sågad vara motsvarar ca 184 GWh vid förbränning. 27 Framtida total potential för halm och salix i Boråsregionen har baserats på en studie av Börjesson (ref). Fyra fall har studerats där förutsättningarna avseende t ex odlingsbar mark eller avkastningsnivå jämfört med dagens situation varierar. 32(84)

3 bedöms potentialen uppgå till 4,0-10,5 TWh. Potentialuppskattningen gäller på lång sikt (>10 år) 28. Resultatet kan även illustreras kommunvis, se figurerna nedan. Halmpotential [GWh/år] Figur 3.9 Potentialen för halm som kan användas för energiändamål i regionen kring Borås baserat på Börjessons referensfall (dvs. dagens produktionsförutsättningar). Halmpotentialen är kopplad till storleken på spannmåls- och oljeväxtarealen. Potentialen gäller på kort sikt, 0-10 år. Salixpotential [GWh/år] Figur 3.10 Potentialen för salixodling i regionen kring Borås, baserat på Börjessons fall 1, som innebär den försiktiga potentialen. Salixpotentialen är kopplad till storleken på trädesarealen. Potentialen gäller på lång sikt, >10 år. 28 Potentialen är alltså inte ekonomiskt realiserbar idag, dels tar det tid att odla upp stora arealer, dels tar det ett antal år innan salix ger avkastning. Därmed ses potentialen som tillgänglig först på lång sikt. 33(84)

4 Som framgår av figurerna ovan kan det, teoretiskt sett, finnas en viss potential för salixodlingar i regionen kring Borås om lantbrukarna utnyttjar sin trädesareal till detta. Eftersom det idag inte verkar finnas någon större vilja hos lantbrukare att odla just salix är frågan dock hur potentialen egentligen kommer att se ut framöver och vad lantbrukare, utan några särskilda styrmedel, egentligen väljer att odla på trädesarealen. Produktion och användning av biobränslen I Figur 3.11 görs en jämförelse mellan produktion och användning av biobränslen i regionen baserat för år Med biobränslen avses traditionella och nya skogsbränslen samt skogsindustriella biprodukter och användningen samt potentialen av dessa olika biobränslen har redovisats separat ovan baserat på en 10 respektive 15-mils radie från Borås. Siffrorna inkluderar all användning, dvs. inte enbart användningen inom energisektorn och är här uppdelad länsvis på de närliggande länen [GWh/år] Produktion Användning Balans Västra Götaland Jönköping Halland Figur 3.11 år Balansering mellan produktion och användning av biobränslen Resultatet visar på ett underskott av biobränslen i Västra Götalands län med ca GWh. Jönköpings län uppvisar istället ett överskott på ca GWh medan produktionen och användningen i Hallands län är ungefär likvärdiga. Sammantaget uppvisar hela regionen ett underskott på drygt GWh biobränslen. Även om det finns en god potential för ytterligare uttag (se ovan), kan konkurrensen, framförallt från nya anläggningar inom fjärrvärmesektorn, bli intensiv. I de tre länen finns flera planer på utbyggnad av anläggningar för förbränning av biobränsle, varav samtliga planeras att eldas med skogsflis och rester från skogsindustrin. Merparten av tillkommande användning förväntas ske i Västra Götalands län. Främst är det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Mölndal som beräknas stå för störst efterfrågan. Andra planerade mindre anläggningar finns i Skövde, Trollhättan och Tidaholm. I de övriga länen planeras nya anläggningar i Nässjö, Tranås och Halmstad. Flera av dessa projekt är långt gångna, varför det är troligt att merparten av planerna kommer att realiseras Avfall Aktuell och framtida marknad Hushålls- och verksamhetsavfall Verksamhetsavfall är en bredare beteckning än industriavfall. Här inkluderas avfall som faller från verksamheter och som inte är att beteckna som hushållsavfall. Industriavfall 34(84)

5 är en typ av verksamhetsavfall, men inom ramen för verksamhetsavfall ingår t.ex. även byggavfall. För Borås Energi och Miljö är hushålls- och verksamhetsavfall potentiella bränslen för kraftvärmeproduktion. År 2006 uppgick mängden organiskt avfall som återstod efter materialåtervinning till 5,3 Mton i Sverige, vilket alltså motsvarar den mängd avfall som kräver behandling genom förbränning, kompostering eller rötning. Avfallsmängderna har historiskt sett ökat i samma takt som den ekonomiska tillväxten. På lång sikt har detta inneburit en ökning om 2-3 % årligen. Lågkonjunkturen under har tillfälligt lett till sjunkande avfallsmängder, men denna trend har troligen brutits nu. Utvecklingen i Borås bedöms följa den nationella utvecklingen. I Boråsregionen finns ett flertal befintliga och planerade anläggningar för behandling organiskt avfall. Den absoluta merparten av dessa är förbränningsanläggningar, se tabellen nedan. Tabell 3.5 Befintliga och planerade behandlingsanläggningar för organiskt avfall i länen Västra Götaland, Jönköping och Halland. Anläggningstyp Förbränning Behandlingskapacitet [ton/år] År 2009 År 2015 Borås Eksjö Göteborg Halmstad Jönköping Lidköping Skövde Tidaholm Uddevalla Rötning och kompostering En jämförelse av prognostiserad utveckling av avfallsmängderna och behandlingskapaciteten för detta avfall framgår av figuren nedan. Av figuren kan utläsas att jämvikt mellan uppkomna avfallsmängder och behandlingskapacitet beräknas nås under Anläggningen i Tidaholm utnyttjar utsorterade avfallsbränslen. 30 I kapaciteten för rötning och kompostering ingår ej kapacitet för behandling av gödsel, jordbruksprodukter eller trädgårdsavfall. 35(84)

6 8 [Mton/år] n to a 8 C n to a 2 C Avfallsmängdgrundfall AvfallsmängdScenariolågochhög Behandlingskapacitetinkl.allaplaner Behandlingskapacitetinkl.planermedtillstånd Behandlingskapacitetinkl.definitivtbeslutadeplaner Figur 3.12 Avfallsmängder och behandlingskapacitet i Sverige (maj 2009). I mängden avfall ingår organiskt avfall som återstår efter materialåtervinning. I behandlingskapaciteten ingår avfallsförbränning och biologisk behandling. Av figuren ovan kan vi konstatera att den nationella konkurrensen om tillgängligt avfall är tuff, och tabell 3.5 visar att det finns flera planerade nya förbränningsanläggningar i regionen. Mot denna bakgrund är Borås Energi och Miljö troligtvis hänvisade till import. Av tänkbara exportländer anses Norge vara intressantast. Här förväntas framtida avfallsvolymer öka och STF 31 räknar med en export på över 300 kton/år (1 TWh) under de närmsta åren (p.g.a. införande av deponiförbud). Med hänsyn till mottagningskostnader och transportkostnaderna kan betalningsförmågan för brännbart blandat avfall för leveranser till Sverige uppskattas till kr/ton. Som jämförelse kan nämnas att den svenska mottagningsavgiften för hushållsavfall för 720 kr/ton i snitt under 2008 och mottagningsavgiften för Borås Energi och Miljö uppgick till 803 kr/ton. Således finns en god möjlighet att under de närmsta åren importera avfall från Norge. Ett flertal utbyggnadsplaner för avfallsförbränning finns i Norge, vilket gör att exportvolymerna runt 2013 kan komma att falla tillbaka till drygt 100 kton/år. Den totala mängden importerat avfall (hushålls- och industriavfall, utsorterat avfallsbränsle samt RT-flis) till svenska fjärrvärmeanläggningar uppgick under 2007 till knappt 400 kton. Ytterligare 100 kton importerades till industrianläggningar. Av importen till fjärrvärmeanläggningar utgör hushålls- och industriavfall drygt 160 kton, varav ca kton importeras från Norge. Avgörande för Borås Energi och Miljös konkurrenskraft vid import av avfall är mottagningsavgifterna. Park- och trädgårdsavfall Park- och trädgårdsavfallet är en potentiell råvara för både kraftvärme- och etanol-, biogas- och pelletsproduktion. Tillgången på park- och trädgårdsavfall har beräknats utifrån de mänger risavfall som Borås Energi och Miljö idag får in av Borås Stad. Risavfallet uppgår till ca ton från drygt invånare. Tillgången på park- och trädgårdsavfall beräknas ligga på 0,2 TWh/år inom 10 mils radie från Borås och 0,28 TWh/år inom 15 mils radie från Borås. 31 Norges motsvarighet till Naturvårdsverket. 36(84)

7 Returträflis Träavfall uppkommer inom industrin, byggbranschen och hushållen. Avfallet samlas in separat eller blandas med andra avfallsfraktioner. Returträflis, eller RT-flis, utnyttjas främst som bränsle inom fjärrvärmesektorn och det är denna applikation som är aktuell för Borås Energi och Miljö. Statistiken kring RT-flis är något osäker. Den svenska marknaden bedöms till ca 0,6-0,8 Mton/år varav produktionen uppskattas till ca 0,4 och importen till ca 0,2 Mton/år. Idag finns ca kton träavfall som inte sorteras ut som RT-flis. Tekniska och ekonomiska restriktioner begränsar emellertid uttaget av denna fraktion. Utöver den ökning som sker p.g.a. en allmän avfallsökning är någon större ökning av tillgängliga RT-flisvolymer framöver inte att vänta. Utsorterade avfallsbränslen Med utsorterade avfallsbränslen avses en fraktion som sorterats ut från ett blandat avfall i syfte att användas som bränsle. Det är också detta användningsområde som är aktuellt för Borås Energi och Miljö. De vanligaste beståndsdelarna är trä, plast och papper. Den totala användningen uppgick år 2006 till 350 kton varav 85 kton importerats. Huvuddelen åtgår i Fortums anläggning i Stockholm samt Söderenergis anläggning i Södertälje. Den ekonomiska potentialen idag för ökat utnyttjande av utsorterade avfallsbränslen uppgår till 1,4 Mton i Sverige Sammanfattning råvaror Flera råvarusortiment har studerats utifrån aktuella och framtida potentiella tillgångar. I Tabell 3.6 nedan sammanfattas resultatet. Sammanställningen visar att det råvarusortiment som har störst potential för storskalig användning i Boråsregionen är de traditionella skogsbränslena, speciellt GROT, samt hushålls- och industriavfall. Tillgängliga volymerna av nya skogsbränslen, jordbruksbränslen, RT-flis och utsorterade avfallsfraktioner är relativt osäkra. De skogsindustriella biprodukterna har redan i dag full användning. Både vad det gäller GROT och hushålls- och industriavfall finns det i regionen en relativt stor potential för ytterligare uttag. För båda dessa sortiment är emellertid konkurrensen tuff. 37(84)

8 Tabell 3.6 Sammanfattning av råvarustudiens resultat avseende aktuell användning och framtida potential för ett antal olika råvarusortiment. Råvara Aktuell användning Framtida potential i regionen Biobränslen Traditionella skogsbränslen Nya skogsbränslen 4 TWh/år (Västra Götalands, Jönköpings och Hallands län). Statistik saknas, användning troligen marginell. Tillkommande potential i samma region: 1-4,5 TWh (10 mil från Borås) 3-10,5 TWh 15 mil från Borås) BO3 32 : 1 TWh BO4: 2,4 TWn Skogsindustriella biprodukter Jordbruksbränslen Avfall Hushålls- och industriavfall Park- och trädgårdsavfall Bark: 0,9 TWh/år Tallbecksolja: 1,1 TWh/år Spån, flis och bark: 20,7 TWh/år (Västra Götalands, Jönköpings och Hallands län) Halm: Västra Götalands län: 84 GWh, Hallands län: 15 GWh Jönköpings län: 4 GWh För salix saknas uppgifter om aktuell prod/anv. Sverige: 5,3 Mton Statistik saknas 5-6 TWh/år (avser total potential, dvs. ej tillkommande). Total potential bedöms vara i princip intecknad. Halm: 1,7-2,4 / 2,2-4,0 TWh/år Salix: 1,1-2,2/1,7-3,6 TWh/år (10 resp. 15 mil från Borås) (avser total potential, d.v.s. ej tillkommande) Sverige: 6-6,5 Mton/år Västra Götaland: 1,2 Mton/år 0,2 resp. 0,28 TWh/år (10 resp. 15 mil från Borås) RT-flis Statistik saknas Ingen ytterligare potential Utsorterade 350 kton (Sverige) 1,4 Mton/år (Sverige) avfallsfraktioner Systembeskrivning Vid utformning av alla typer av produktionsanläggningar är det viktigt att energianvändningen optimeras, dvs. att så lite energi som möjligt tillförs och att den energi som tillförs används effektivt med minimala förluster. För ett energikombinat måste energioptimeringen ske utifrån ett helhetsperspektiv där hänsyn tas till både verksamheternas behov av energi samt deras möjligheter att lämna ifrån sig energi. 32 Vid redovisning av skogsstatistik utgår man ofta från balansområde, vilket är en indelning av Sverige i olika regioner. BO3 avser balansområde 3 och omfattar följande län: Värmland, Örebro och Västra Götaland. BO4 avser balansområde 4 och omfattar följande län: Skåne, Halland, Kronoberg, Blekinge, Jönköping, Kalmar, Gotland, Östergötland och Södermanland. 38(84)

9 De olika produktionsprocesserna har alla olika behov av tillförd energi. Produktion av etanol kräver tillförsel av el och högvärdig värmeenergi såsom ånga för att fungera. Produktion av pellets kräver, förutom elenergi, även energi till torkning. Denna kan antingen tillföras i form av rökgaser eller ånga. De olika behoven av energitillförsel gör också att processutformningen i kraftvärmeverket, som ska förse de olika processerna med el och/eller värme, varierar. För kraftvärmeverket innebär integration med processer som kräver värmeenergi att man får en stor kund med ett kontinuerligt värmebehov under året (till skillnad från vanliga fjärrvärmekonsumenter som i huvudsak efterfrågar värmeleveranser under årets kalla månader). Det utökade värmeunderlaget är positivt, eftersom det innebär en möjlighet att producera mera el, och därmed utöka intäkterna. Speciellt positiv är elproduktion från förnybara råvaror, eftersom denna ger en extraintäkt från handel med elcertifikat. Nedan beskrivs de olika alternativen tekniskt sett. Kraftvärmeproduktion Storleken på ersättningsinvestering i form av en kraftvärmeanläggning har beräknats baserat på den prognostiserade utvecklingen av fjärrvärme- och fjärrkylabehoven och prisutvecklingen på el och bränslen. Grundalternativet för denna ersättningsinvestering har varit en biobränsleeldad anläggning vilket är det som presenteras nedan. Dessutom har en variant med avfallsbränsle har utretts. I den ekonomiska analysen har produktionsenheter i ett storleksintervall från 40 MW th upp till 80 MW th i kombinationer upp till en total anläggningsstorlek av 160 MW th simulerats och anläggningens driftordning i fjärrvärmeproduktionen har varit som en mellanlastenhet. Befintlig avfallsanläggning har utgjort baslast i energisystemet. Den slutgiltiga lämpliga storlekskombinationen har bedömts vara en panna av storleken 40 MW th och en panna av storleken 80 MW th. Den anläggning som den ekonomiska analysen baseras på, och är den anläggning som budgetofferter har tagits fram för, består av två biobränsleeldade ångpannor (av storleken 40 MW th respektive 80 MW th ) som förser en ångturbin med ånga via en gemensam huvudångledning. Pannorna delar matarvattentank men har separata högtrycksförvärmare samt separata system för rökgasrening, rökgasfläktar samt rökgaskondensering. Rökgasreningen består av elektrofilter och rökgaskondenseringen består av en skrubber med tillhörande kondensatrening. Budgetoffert för pannorna har erhållits från Metso Power AB. Bränslet som pannorna dimensionerats för består av fuktigt trädbränsle typ flis, spån och GROT med en fukthalt på 55 %. I ångcykeln har även en lågtrycksförvärmare tagits med. Antalet förvärmare grundas på erfarenhet av ångcykler för motsvarande storlek av anläggning. I värmebalansen har antagits ett tryck i matarvattentanken på ca 4 bar samt en temperatur efter högtrycksförvärmaren på ca 190 C. Ångdata varierar beroende på storleken på pannan. En ångpanna med en effekt på ca 40MW th ger en lägre överhettningsgrad p.g.a. överhettarna skulle bli proportionellt väldigt stora, jämfört med pannan som helhet, med samma överhettningsgrad som en större panna. Brytpunkten för möjliga överhettningsgrader på över 500 C ligger runt 65-75MW th.. 40MW th pannan har därför designats för ett ångtryck på ca 140 bar(g) och en ångtemperatur på ca 480 C medan 80MW th pannan har ångdata på 140 bar(g) och 540 C. Två biobränsleeldade ångpannor om 40MW th resp. 80 MW th utan rökgaskondensering ger en ångturbin på ca 40MW el samt fjärrvärmekondensorer på ca 80 MW. Pelletstillverkning kombinerad med kraftvärmeproduktion 39(84)

10 Normalt dimensioneras en pelletsfabrik bl.a. baserat på bedömningar om tillgång på råvara. Rent allmänt kan sägas att tillgång och kontroll över råvaran är den mest kritiska framgångsfaktorn vid pelletsproduktion. I föreliggande utredning föreslås att anläggningen dimensioneras för fullt utbyggd kapacitet utifrån råvarutillgång men med möjligheter till en etappvis utbyggnad avseende råvarumängd och för ett flexibelt råvaruval. Pelletstillverkning består i princip av två processer, torkning och pelletering med omgivande stödprocesser/anläggningsdelar som interna transporter, lagring av råvaror, mellanlagring och lagring av färdig produkt för leverans. Nedan ges en beskrivning av dessa processer och förslag till systemgränser för att en etappvis byggnation av anläggningen för att successivt kunna öka produktionskapaciteten. I nedanstående figur ges en schematisk processbild över pelletstillverkningsprocessen med de huvudsakliga materialflödena. Figur 3.13 Översiktsbild pelletsprocess Råvaruberedningen före torkning anpassas till råvaran. I hanteringen ingår barkning och flisning eftersom råvaran också kan utgöras av rundved. Flisen behöver senare reduceras före torkningen, reduceringsutrustningen kan till exempel bestå av raffinörer eller utrustning med roterande knivar. Reduceringen görs för att få en jämn storlek på flisen före torkningen. Flisen bearbetas till en storlek på max ca 10x10x10 mm för att uppnå en homogen torrhalt efter torkningen. I råvaruhanteringen ingår också magnetseparatorer, stenfällor och siktar samt även råvaru- mellan och automatlager mellan vilka frontlastare förflyttar och blandar material för rätt pelletskvalitet. En råvara som används för tillverkning av bränslepellets består av en viss mängd torrsubstans och en viss mängd vatten. Råvaror från sågverk och massaindustrin har en fukthalt upp till 50 % medan råvaror från tillverkning av förädlade produkter som till exempel spån från golvtillverkning, har en fukthalt på mellan 8 10 %. Vid dimensioneringen av anläggningen har i föreliggande studie antagits att den genomsnittliga fukthalten i råvaran före torkning är 45 %. Ett flertal torkprocesser finns på marknaden och den värme som används vid torkningen produceras på ett flertal sätt. Den ekonomiska analysen är baserad på en s.k. 40(84)

11 band- eller bäddtork 33 med hetluft producerad med fjärrvärme, Figur Med en fjärrvärmedriven torkprocess med låg temperatur uppnås flera fördelar: Ingen ångavtappning i kraftvärmeprocessen, vilket medför högt elutbyte Torkprocessen ger en ökad värmelast till fjärrvärmesystemet. Torkanläggningen har en fri placering i fjärrvärmesystemet där tillräcklig kulvertkapacitet finns. Installationen kan användas för återkylning även under perioder när man inte önskar producera pellets men har behov av en värmesänka för att ökad elproduktion. Figur 3.14 Principbild av en bandtork. Med en kedjedriven torkbotten dras a materialet framåt under torkningen medan het luft passerar genom flisbädden. Källa Bruks-Klöckners Bäddtorken drivs så att det översta lagret i bädden inte torkar ut och därmed skapas en spärr mot stoftavdrivning och man undviker installation av komplicerad stoftavskiljning i utgående luft. Bäddtorkens dimensioner påverkas av fukthalt i råvaran och storleken på materialet som ska torkas. Enligt uppgift fördubblas storleken vid användning av sågspån jämfört med flis. Detta innebär att lämplig råvara är flisad rundved och eventuellt flisad GROT något som sannolikt är enklare att anskaffa än sågspån. Utgångspunkten vid utläggningen av torken bör vara att flexibilitet kan erhållas för val av råvara både vad avser fukthalt och storlek på materialet. Energibehovet vid 33 Bruks-Klöckners 41(84)

12 torkningen uppgår till ca 0,85 MWh/ton pellets vid 45 % fukthalt in och 10 % ut. Vid torrare råvara minskar energibehovet. Vid pelleteringen formas och pressas den torkade råvaran till pellets med standarddiametrarna 6 eller 8 mm. Vid materialintaget till pressarna krävs ofta en konditionering av materialet. Någon form av bindemedel krävs vid pelleteringen. Tidigare tillsattes kemiska bindemedel, men de har numera tagits bort och ersatts med vattenånga eller vattendimma och en pressning vid höga temperaturer. I pressningsögonblicket höjs temperaturen ytterligare genom friktionsenergin till en temperatur som gör att trämassans egna lignin hjälper till att binda pelletsen vid pressningen. Vattenångan eller vattendimman som används som bindemedel men har också en smörjande effekt vid pressningen. En något högre fukthalt erhålls i pelletsen, vilket sänker det effektiva värmevärdet något. Ångåtgången vid pressningen är ca 20 kg/ton färdig pellets 34. Vattnet ger också en mjuk pellet, men hårdheten kan ökas genom att kyla pelletsen till daggtemperaturen. Efter kylningen siktas pelletsen för att minska andelen finfraktion. I den ekonomiska analysen har pelleteringen byggs upp av pelleteringslinjer med en kapacitet av 3,7 ton per timme vilket bedöms som en normalstor pelletsmaskin som kan levereras från i stort sett alla leverantörer. Vid en uppbyggnad i etapper består varje etapp av en tork och tre pelleteringslinjer med totalt en max kapacitet av ton pellets per år vilket kan ses som en medelstor anläggning för regionen ( ton per år). Genom uppdelning i tre pelletslinjer är det möjligt att anpassa driften till dellaster för följsamhet mot övrigt energibehov, fjärrvärme och fjärrkyla. Två produktionslinjer ger dubbla kapaciteten och som då blir en stor anläggning för regionen ( ton pellets per år). Interna transporter avser i första hand transport av råvara från upplag till automatlager, interna transporter från tork till pelletering samt från pelletering till utlastningslager för vidare transport till kund. Råvara för i varje fall upp till en månads produktion ska rymmas på väderskyddad asfalterad upplagsplats. Råvaran transporteras med frontlastare från respektive upplag till ett automat- och buffertlager med ca 10 drifttimmars buffertkapacitet. Efter torkning förs det torra materialet till ytterligare ett buffertlager och transporteras därifrån till en eller flera hammarkvarnar där malning sker till pulverstorlek 0,5 1 mm och mindre. Materialet transporteras till pelletspressarna för formning och pressning. Pellets som levereras i bulkform går därefter till ett utlastningslager för utlastning till lastbil. Beroende på avtal med kund kan även ett pelletslager för säsongsvariationer behövas. I föreliggande studie är produktion av pellets i huvudsak avsedd för export för leverans av industripellets till stora användare. En kostnad är därför inkluderad i den ekonomiska analysen avseende transport och mellanlagring i svensk hamn, Varberg alternativt Göteborg. De specifika förbrukningstalen gällande el, värme och vatten för hela pelletsproduktionsprocessen kan sammanfattas enligt Tabell 3.7. Tabell 3.7 Specifika förbrukningstal vid en årsproduktion ton färdig pellets per år och drifttid timmar (dvs. 11 ton/timme). Vatten El 200 2,2 Värme 840 9,3 kg/ton färdig pellets kg/h (vid en pelletsproduktion av 11 ton/h) kwh/ton färdig pellets MW el (vid en pelletsproduktion av 11 ton/h) kwh/ton färdig pellets MW th (vid en pelletsproduktion av 11 ton/h) 34 Motsvarar 0,002 m 3 per ton färdig pellets eller ca 0,3 m 3 per timme för en produktionslinje bestående av tre pelletsmaskiner. 42(84)

13 Produktionen av pellets är en tillverkningsprocess som bör ske utan att processen stoppas för ofta. Tillverkningen bör därför planeras för en kontinuerlig tillverkning när kostnaden för produktionen medverkar till att produktionen blir lönsam. Samoptimering görs därvid avseende produktion av pellets och produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el. Initialt förutses en driftstrategi där överskott i fjärrvärme- och fjärrkylaleveranser används för torkvärme vid prioriterad elproduktion från kraftvärmeverket. Förutsättningar för att även använda värme från spetslastanläggningar finns men avgörs i samband med driftplanering och rådande prisbilder på bränsle och produkter. Bandtorken medger även att delar av anläggningen kan användas som återkylare och/eller kyltorn för prioriterad elproduktion. Etanol-, pellets- och biogasframställning kombinerad med kraftvärmeproduktion Etanolframställning från vedråvara kan delas in i fyra huvudsteg: förbehandling och hydrolys, etanoljäsning, destillation/hydrering samt processer för hantering av biprodukter, se Figur Biprodukter är rötgas (som kan uppgraderas till fordonsgas) och pellets. Etanol Vedråvara Förbehandling /hydrolys Socker Jäsning Mesk Destillation/ dehydrering Hydrolysrest Drank Hantering av restprodukter Biprodukter Figur 3.15 Schematisk bild av processen för cellulosaetanol. Syftet med förbehandlingen är att bryta ner vedstrukturen så att cellulosan blir åtkomlig för efterkommande hydrolys. I hydrolysen bryts cellulosan ner till fria sockermolekyler med t.ex. syra eller enzymer. Sockret kan sedan jäsas till etanol med hjälp av mikroorganismer som jäst. Råvara som inte brutits ner bildar en fast fas bestående av lignin 35 och icke nedbruten cellulosa. Den fasta fasen benämns ofta hydrolysrest eller bara lignin. Hydrolysresten kan exempelvis avvattnas för att användas som bränsle direkt på plats eller för produktion av pellets. Kvarvarande vätskefas med etanol destilleras för att avskilja etanolen som sedan dehydreras till en etanolprodukt med hög etanolkoncentration (ca 99,8 %). Den i destillationen avskiljda vätskefasen, kallad drank, innehåller huvudsakligen ojäst socker och fiberrester. Dranken kan dels cirkuleras internt i processen och dels vara råvara för produktion av biometan via rötning. Av processdelarna i tillverkningsprocessen är i dagsläget hydrolyssteget inte färdigutvecklat och kommersiellt tillgängligt. Processen för jäsning (t.ex. utifrån spannmålsstärkelse) och alla efterföljande steg är dock kommersiellt tillgängliga och kan köpas av olika leverantörer. Etanolen från etanolprocessen kan användas som fordonsbränsle, antingen för låginblandning i konventionell bensin eller som fordonsetanol med inblandning av bensin, t.ex. E85. Den pellets som kan tillverkas har god hållfasthet och lämpar sig mycket väl för användning i storskaliga sammanhang, men kan vara något för hård för villaanvändare. Uppgraderad rötgas kan användas som drivmedel i gasfordon. 35 Vedämne som ingår i växters cellväggar. Lignin består, till skillnad från cellulosa och hemicellulosa, inte av sockermolekyler utan av olika fenylpropanenheter. 43(84)

14 Ovanstående processteg i etanolprocessen beskrivs mer i detalj i följande underkapitel. Förbehandling och hydrolys Före själva etanolprocessen tar vid kan råvaran behöva förberedas. Utformningen av råvaruhanteringen beror på vedråvarans karaktär. För rundved är tvätt och flisning nödvändigt, medan hanteringen av ren flis endast behöver vara att tippas direkt i flisficka och inmatningsanordning. I etanolprocessen första steg, förbehandlingen, bryts vedstrukturen ner för att göra cellulosan åtkomlig för hydrolys. Denna nedbrytning kan göras mekaniskt, biologiskt, kemiskt, termiskt eller genom en kombination av dessa. För de flesta cellulosabaserade etanolprocesser som det görs försök på idag används förbehandlingsmetoder där även hydrolysen påbörjas autonomt. Av denna anledning pratar man snarare om två-stegs hydrolys än förbehandling och hydrolys. I litteraturen brukar nämnas tre huvudsakliga typer av processer för två-stegs hydrolys: starksyra, svagsyra och enzymatisk hydrolys. I starksyraprocessen används syra av hög koncentration (30-70 %) för hydrolysen. Starksyrametoden har högt utbyte av både hemicellulosa och cellulosa: upp till 90 % för båda, vilket är fördelaktigt. En nackdel med starksyraprocessen är dock att man måste ha material som tål den höga syrakoncentrationen, vilket blir kostsamt. Den process som har varit ett av huvudspåren i svensk forskning och utveckling av cellulosaetanol är svagsyraprocessen. Skillnaden mot starksyraprocessen är huvudsakligen att syrakoncentrationen är betydligt lägre: ca 0,5-3,5 %, vilket gör att syraåtgången blir lägre och således är syraåtervinning inte nödvändig. Med lägre syrakoncentration måste dock temperaturen vara högre: ca C i första steget och C i andra steget, vilket är kostsamt p.g.a. det ökade ångbehovet som detta innebär. Utbytet av hemicellulosa är lika högt som i starksyraprocessen medan cellulosautbytet är lågt: %. För att få upp utbytet av cellulosa kan man ta till enzymer 36 i andra steget. Enzymatisk hydrolys kan inledas på samma sätt som svagsyraalternativet, dvs. ett surt första steg för att frilägga cellulosan och hydrolysera hemicellulosan. I det andra steget använder man dock enzymer istället för fortsatt syrabehandling. Med denna metod kan cellulosautbytet bli 90 % eller högre. Ytterligare fördelar i jämförelse med svagsyraalternativet är att reaktorns värmebehov tillgodoses vid låg temperatur (ca C). Till nackdelarna brukar man nämna hög driftskostnad beroende på att enzymerna i dagsläget är dyra. Man förväntar sig dock att enzympriserna kommer att minska om efterfrågan ökar till industriell skala och enzymtillverkarna börjar visa större intresse att samarbeta kring enzymer av detta slag. Den enzymatiska processen kräver en större reaktor än för svagsyraprocessen p.g.a. att uppehållstiden är längre, ca 3 dygn jämfört med minuter i svagsyraprocessen. Den totala utrustningskostnaden vid samma etanolproduktion behöver dock inte bli dyrare i enzymatiska processen än i svagsyraprocessen eftersom ett högre utbyte med mindre materialflöden per producerad mängd etanol balanserar kostnaden för en större och dyrare enzymreaktor. De fria sockerarterna från de två hydrolysstegen i ovan beskrivna processerna separeras ut med hjälp av filtrering och går eventuell via detoxifiering (rening från inhibitorer) till jäsning. Kvar blir då en hydrolysrest bestående av lignin och icke nedbruten cellulosa som går till separat behandling, se hantering av biprodukter nedan. För den enzymatiska hydrolysen kan dock annan processordning vara fördelaktig. Anledningen är att det frigjorda sockret kan inhibera enzymet som bryter ner cellulosan. 36 Biomolekyler som kan fungera som biologisk katalysator, normalt proteiner. 44(84)

15 För att få högt utbyte måste således sockerhalten hållas nere. Detta kan åstadkommas om jäsning får ske i samma reaktor som hydrolys (simultaneous saccharification and fermentation, vanligtvis kallad SSF). I SSF-reaktorer finns förutom enzym för att frigöra socker således även jäst för jäsning av sockret. På detta sätt konsumeras sockret direkt och inhiberar inte enzymet. Nackdelen med SSF-processen är att det blir orimligt att återvinna jästen efter reaktorn då den fasta fasen även innehåller lignin i detta fall (om man inte tillämpar SSF kan ligninet separeras ut innan jäsningsreaktorn, vilket gör att jästen lätt kan återvinnas, se jäsning nedan.) Jäsning För att få etanol måste sockerlösningen (även kallad mäsk) från hydrolysen jäsas i en jäsreaktor (alternativt i en SSF-reaktor enligt ovan). Som tidigare nämnts kan detoxifiering vara nödvändigt innan jäsning för att rena mäsken från störande ämnen som kan bildas i hydrolysen. Vid jäsningen bryts sockret ner till etanol under bildande av koldioxid vid en temperatur av C. Teoretiskt maximalt utbyte är 0,51 kg etanol per kg socker, därtill fås 0,49 kg koldioxid. För jäsning av hexoser (den sockertyp det finns mest av i ved) duger vanlig bagerijäst. Denna jäst klarar dock inte av att jäsa pentoser vilket utgör ca 9 % av sockerinnehållet i barrved. Jäst för jäsning av pentoser är dock under utveckling, vilket innebär att det teoretiska utbytet från gran och tall skulle kunna bli ca 0,36 kg etanol per kg vedråvara (TS). Idag råder osäkerhet kring hur nya jäststammar ska klara nya råvaror som t.ex. GROT. För jäsning av hexoser finns dock hela jäsningsprocessen med jäst kommersiellt tillgängligt idag. För etanolprocesser där lignin avlägsnas innan jäsningen (t.ex. svagsyrahydrolys) kan jästen separeras ut vid utloppet och återvinnas. För SSF-reaktorer där även lignin finns med i den fasta fasen blir det orimligt dyrt att separera ut jästen, varför återvinning inte är rimligt. Destillation och dehydrering Ut från jäsning fås en vattenlösning med några enstaka procent etanol, icke jäst socker och fiberrester, fortfarande kallad mäsk. Etanolen kan avskiljas från mäsken via destillation. Destillationen sker lämpligtvis i flera destillationskolonner som kan värmeintegreras med varandra. I destillationen nås en etanolkoncentration på % som kan höjas till ca 99,8 % genom vidare avvattning i en molekylsikt. Avlägsnad mäsk och vatten (även kallad drank) återcirkuleras delvis till föregående processteg för att minska färskvattenbehovet och öka utbytet, men en del av dranken kommer ut som en biprodukt från processen. Hantering av biprodukter Från etanolprocessen fås två restprodukter: 1) lignin och icke nedbruten cellulosa (hydrolysrest) från hydrolysen, och 2) drank från destillationen. Hydrolysresten kan avvattnas mekaniskt i centrifug eller kammarfilterpress till en torrhalt på till knappt 50 %, vilket är tillräckligt för förbränning t.ex. i ett intilliggande kraftvärmeverk. Alternativt kan hydrolysresten torkas (till ca 90 % torrhalt) för produktion av pellets, vilken kan avyttras externt. Dranken från destillationen innehåller ojäst socker, fiberrester, jästceller, salter och enzymer (för fallet enzymatisk process). Torrhalten för dranken är vanligen under 10 %. För spannmålsetanol är det brukligt att producera foderkakor av avskiljda fibrer och indunsta återstoden till sirap som också kan säljas som foderprodukt. Dranken från cellulosaetanolprocessen är dock inte lämplig för foderändamål, istället kan hela dranken indunstas till sirap för att förbrännas. Indunstning kräver dock energi i form av värme (och/eller el) och ett mer energieffektivt förädlingssätt är att röta dranken till biogas. 45(84)

16 Alla ovan nämnda processer för behandling av biprodukter finns kommersiellt tillgängliga (men har ännu inte applicerats i full skala för biprodukter från en cellulosaetanolprocess). Processalternativ Utifrån ovanstående beskrivning av etanolprocessen kan olika processalternativ lämpliga för integrering i Borås fjärrvärmesystem utformas. Både svagsyraprocessen och den enzymatiska processen har utvärderats processtekniskt och ekonomiskt. Den ekonomiska analysen visade att den enzymatiska processen hade bäst potential för att bli lönsam, och detta beror främst på det högre utbytet av cellulosan. Därför har den fortsatta utredningen fokuserat på etanoltillverkning med den enzymatiska processen. Kommersialisering för enzymprocessen kanske ligger längre fram i tiden än svagsyraprocessen, men denna process verkar som om att det är den som är mest intressant för kommersialisering i Nordamerika, även om utvecklingen i Sverige varit fokuserad på svagsyraprocessen. Med det ökade utbytet i den enzymatiska processen minskar även mängden biprodukter avsevärt. Förutom tillgång på råvara är möjligheten att få avsättning för biprodukter det som kan begränsa storleken av en etanolfabrik. I jämförelse med svagsyraprocess skulle etanolproduktionen kunna ökas till mer än det dubbla med bibehållen mängd hydrolysrest (biprodukt som kan användas för pelletsproduktion) om den enzymatiska processen tillämpas. Tabell 3.8 Översiktlig teknisk data för den enzymatiska processen vid en produktion av ton etanol per år. Den årliga drifttiden är antagen att vara 8000 timmar motsvarande full drift. Etanolfabrik Pelletering 4 Rötning och uppgradering Etanol ton/år Pellets (90% TS) ton/år Fordonsgas 87 GWh/år Ved in (100% TS) ton/år Ånga 1,3 bar 5 12,0 ton/h Elbehov 4,8 MW Ånga 12 bar 1 20 ton/h Elbehov 2,2 MW Ånga 4 bar 2 9,75 ton/h Elbehov 3 15 MW 1 Till sur hydrolys 4 Antaget att all hydrolysrest pelleteras. 2 Till destillation, netto. 5 Utöver överskottsånga från etanolprocessen. 3 Inklusive el till bioreningen. Vedråvara,187MW Etanolprocess(enzymatisk) Etanol,69MW Hydrolysrest Drank Rötningoch uppgradering Torkningochpelletering Fordonsgas,11MW Pellets,87MW Figur 3.16 Översiktlig bild av energiflöden i det enzymatiska alternativet vid en etanolproduktion på ton/år (antaget att all hydrolysrest pelleteras). Integrering i Borås energisystem Etanolframställningen med tillverkning av biprodukter genererar inte någon överskottsvärme från processerna med en sådan temperatur som kan användas för att 46(84)

17 producera fjärrvärme. Hydrolysprocessen har emellertid ett behov av ånga. I den systemintegration som är utredd tas denna ånga från en avtappningsturbin i det kraftvärmeverk som även levererar värme till fjärrvärmenätet och till pelletstillverkningen antingen direkt alternativt indirekt. Kraftvärmeanläggningen är i detta avseende dimensionerad för att tillgodose etanolframställningens ångbehov, pelletstillverkningens torksteg samt fjärrvärme i fjärrvärmeproduktionens mellanlastregister. Producerad el används till hjälpel vid etanolframställning, pelletsproduktion och för rötningsprocess. Överskjutande el levereras till elnätet Produktionsvolymer och Råvarubehov För alternativet enbart kraftvärmeproduktion bestäms produktionsvolymen av det prognostiserade fjärrvärme- och fjärrkylabehovet. För de två energikombinatalternativen är den lämpliga produktionsvolymen inte lika enkel att bestämma utan det innebär en iterering mellan uppskattning av råvarubehov, kraftvärmeproduktion och investeringskostnad för pelletsproduktionsanläggningen respektive etanolkombinatanläggningen. Beräkningsmetoden kan grafiskt beskrivas i Figur indatauppsättning, kapacitetsvariabel sätts iterering indatauppsättning, råvaru- och kapacitetsvariabler sätts etanol, biogas, pellets ånga, värme, el restgas, hydrolysrest Bränsleproduktion (statisk modell) Kraftvärmeproduktion (mha. Martes) ekonomiskt resultat iterering addering ekonomiskt resultat ekonomisk översikt Figur 3.17 Grafisk beskrivning av beräkningsmetod för att bestämma produktionsvolymer. Indata som behövs för denna beräkningsmetod är uppgifter om specifika förbrukningstal gällande el, värme och ånga, materialflöden, investeringskostnader, drift- och underhållskostnader samt prisprognoser för produkter och råvaror. Resultaten från dessa beräkningar ger en ekonomisk översikt för de olika studerade alternativen och därmed kan lämpliga produktionsvolymer och råvarubehovet bestämmas. Figur 3.18 och 3.19 visar produktionsvolymen respektive råvarubehovet för de olika alternativen. Dessa resultat baseras på att kraftvärmeproduktionen i Borås består av den idag redan befintliga avfallsanläggningen samt den nya kraftvärmeanläggningen som i de olika alternativen ser lite olika ut. 47(84)

18 GWh Nuläge NyttKVV NyttKVV+ Pellets NyttKVV+ Etanol, Pellets, Biogas Värmeochånga El(netto) Pellets Etanol Biogas Figur 3.18 Produktionsvolymer av de olika produkterna (år 2013) för de nya alternativen jämfört med nuläget. Figur 3.19 nuläget. Råvarubehovet (år 2013) i de olika nya alternativen jämfört med 48(84)

19 4 Miljö Det här kapitlet beskriver den globala och lokala miljöpåverkan som ett biobränsleeldat kraftvärmeverk samt de två intressanta energikombinaten innebär. Med global miljöpåverkan avses utsläpp av klimatpåverkande gaser såsom koldioxid, både direkt och indirekt p.g.a. ett kraftvärmeverk eller energikombinat. Med lokal miljöpåverkan avses utsläpp till luft i Borås, utsläpp till vatten, risk för olyckor, lokala störningar i form av lukt och buller samt transporter. Samtliga utredda alternativ medför både positiva och negativa miljöeffekter. Sammantaget bedöms de positiva effekterna överväga för samtliga alternativ jämfört med ett nollalternativ och flera av de negativa miljökonsekvenserna kan begränsas genom tekniska åtgärder. Ett energikombinat som producerar etanol, pellets och biogas förutom fjärrvärme och el bedöms mest fördelaktigt ur klimatsynpunkt och är det alternativ som bidrar mest till uppfyllandet av visionen om den fossilbränslefria staden. Grundtanken bakom uppförandet av ett energikombinat är att detta ska vara ett led i arbetet med att göra Borås Stad fossilbränslefritt. Därför är det naturligtvis viktigt att de processer som ingår i energikombinatet ger upphov till minimal belastning på klimat och miljö. Alla undersökta alternativa utformningar av energikombinatet medför både positiva och negativa miljöaspekter, men sammantaget bedöms de positiva effekterna överväga för samtliga alternativ. Miljöbedömningen har gjorts dels ur ett globalt perspektiv, med avseende på påverkan vad gäller bidrag till klimatpåverkande utsläpp, dels ur ett lokalt perspektiv, med avseende på de lokala utsläppen. Som grund för denna utvärdering ligger det råvarubehov samt produktionsvolymer som föreligger år 2030, dessa skiljer sig något från det råvarubehov och produktionsvolymer som presenterats i Figur 3.18 och 3.19, som avser år Orsaken till denna skillnad är det prognostiserade fjärrvärmebehovet som förutses minska kontinuerligt under prognosperioden vilket även påverkar elproduktion och följaktligen också råvarubehovet. Vidare jämförs de två energikombinatalternativen och kraftvärmeproduktionsalternativet med ett s.k. nollalternativ. Detta nollalternativ anses utgöra trolig utveckling med avseende på miljöpåverkan om anläggningen fortsätts drivas på motsvarande sätt som idag. 4.1 Global miljöpåverkan En utvärdering av den globala miljöpåverkan innebär att en analys utförs med avseende på dels direkta emissioner av koldioxid (CO 2 ) p.g.a. produktion av värme, el och andra produkter och dels med avseende på indirekta emissioner av CO 2. Med indirekta emissioner avses t.ex. emissioner som undviks i och med att den tillverkade produkten används eller ersätter en annan produkt. De olika typer av emissioner som tagits hänsyn till i den globala miljöpåverkansanalysen är: Emissioner som uppstår vid råvaruframställning och transport av energibärare Emissioner som undviks i och med att energibärare används här avses emissioner som sker då hushållsavfall deponeras istället för att förbrännas Emissioner till följd av användning Emissioner som uppstår i processen till följd av läckage här avses läckage av biogas i produktionsprocessen Emissioner till följd av distributionstransporter av producerade produkter Emissioner som undviks p.g.a. att producerade produkter ersätter annan produkt här avses emissioner från alternativ el- och värmeproduktion som undviks i de alternativ som utvärderas 49(84)

20 Elproduktionen är olika stor i utredningsfallen. För värdering av klimatpåverkan har antagits att elproduktion upp till nollalternativets elproduktion ersätter el producerad enligt s.k. nordisk medelel. Elproduktion utöver detta antas ersätta s.k. marginalel. För produktion av värme antas att den producerade fjärrvärmen ersätter uppvärmning med el till stor del. Övrig värme antas produceras med olja, naturgas och biobränslen. Då bränsleproduktionen varierar för de olika alternativen har detta värderats i varje enskilt fall. Miljöeffekten är beroende av vilket bränsle som ersätts. I bedömningen har antagits ett medelvärde av de scenarier som ges i följande tabell. Sammanfattningsvis kan säjas att de antaganden som gjorts har bedömts som de mest rimliga, då de är medelfall och inte extremfall. Det bör även kommenteras att beräkningarnas resultat dvs. staplarnas storlek är mycket beroende av de antaganden som görs; vad man bedömer att den producerade elen, värmen och bränslena ersätter (marginalel eller medelel, annat biobränsle eller kol t.ex.). Beräkningarna används för att jämföra dessa alternativ med varandra. För att kunna jämföra dessa resultat med andra beräkningar måste man klarlägga att samma antaganden har använts. Tabell 4.1. Jämförelse av bränsleproduktion i de olika energikombinatalternativen. Ersätter Bränsle Max effekt Min effekt Pellets Kol Annat likvärdigt biobränsle Etanol Bensin Annat likvärdigt biobränsle Biogas Bensin Annat likvärdigt biobränsle I Figur 4.1 redovisas beräknade klimatutsläpp för de olika alternativen. Klimatutsläpp redovisas som ett medelvärde, utifrån antaganden de antaganden som redovisats här och som en differens jämfört med nollalternativet. Detta sätt att presentera klimatpåverkande utsläpp visar tydligt skillnaden mellan nollalternativet och de olika energikombinatalternativen, men det absoluta värdet på utsläppta ton CO 2 ekvivalenter per år framgår inte. Beteckningen Alternativ A, J respektive C avser den beteckning som introducerats i kapitel 3. Detta innebär alltså att Alternativ A avser ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeverk, Alternativ J ett nytt kraftvärmeverk kombinerad med pelletsproduktion och Alternativ C ett nytt kraftvärmeverk kombinerad med etanol-, pellets- och biogasproduktion. 50(84)

21 Figur 4.1 Totala utsläpp av klimatgaser i de olika alternativen presenterad som en differens mellan nollalternativet och energikombinatalternativen, dvs. den ytterligare miljönytta som energikombinatalternativen innebär jämfört med nollalternativet. Av Figur 4.1 framgår att samtliga alternativ medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt jämfört med nollalternativet (dvs. de ger ett negativt bidrag av CO 2 utsläpp, ju mer negativt desto bättre). Genom Borås Energi och Miljös verksamhet kan betydande klimatutsläpp undvikas, och genom investering i ytterligare produktion av t.ex. pellets, biogas och etanol kan väsentligt mer utsläpp undvikas. 4.2 Lokal miljöpåverkan Lokal miljöpåverkan omfattar bedömning av följande miljöaspekter Utsläpp till luft i Borås stad Utsläpp till vatten/lokalt avloppsreningsverk Avfall Risk för olyckor Lokala störningar i form av lukt och buller Lokala transporter i Borås Påverkan under byggskedet Miljöeffekterna av de tre första punkterna: utsläpp till luft, utsläpp till vatten samt avfall har bedömts vara oberoende av lokalisering. För utsläpp till luft gäller att spridningsförhållanden gör att bidrag till halter i tätorten bedöms vara likvärdiga oavsett lokalisering. Utsläpp till vatten leds till samma reningsverk före utsläpp till recipient oavsett lokalisering. Avfall kommer att transporteras och behandlas på likvärdigt sätt för båda lokaliseringar. Dessa har därför här kallats generella lokala miljöeffekter. Risk för olyckor, lukt, buller samt lokala transporter blir en konsekvens av förutsättningarna på respektive plats. Även påverkan under byggskedet är beroende av val av plats. Dessa benämns därför lokala miljöeffekter beroende av lokalisering. En sammanställning av den lokala miljöpåverkan har genomförts som en del i underlaget för detta beslutsunderlag, men också som underlag inför den kommande 51(84)