KVA 2014 JORDENS LIVSMEDELSSÄKHET - Hur klarar vi framtiden? Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVA 2014 JORDENS LIVSMEDELSSÄKHET - Hur klarar vi framtiden? Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen"

Transkript

1 JORDENS LIVSMEDELSSÄKHET - Hur klarar vi framtiden? Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

2 HUR SER DAGENS SITUATION UT??

3 Världens livsmedelskonsumtion Kcal/person/dag FAO 2011

4 Global produktion av spannmål och beräknad ökning år 2025

5 Användning av gödningsmedel (N+P+K) FAO

6 Hektar åkerareal per capita

7 HUR SER FRAMTIDEN UT?? I GLOBALT PERSPEKTIV Klimatförändring Överbefolkning Miljöproblem Hunger och fattigdom Landgrabbing Hur kan vi öka livsmedelsproduktionen??

8 NYA PRODUKTINSFAKTORER OCH NYTT SORTMATERIAL ÖKADE SKÖRDARNA DRAMATISKT Mendels ärftlighetslagar 1900 Haber-Bosch-metoden 1915 Pesticider 1940 Gröna revolutionen 1950 Norman Borlaug

9 Varför fungerar inte dagens koncept också i framtiden? Vi kan i längden inte ha ett jordbruk med tillförsel av ständigt större mängder insatsmedel där överskottet ger allvarliga miljöproblem! Produktionsökningar i den utvecklade världen är inte lösningen när behovet finns i utvecklingsländerna!.

10 DEN STORA UTMANINGEN: ATT TRYGGA LIVSMEDELSFÖRSÖRJNINGEN FÖR 9 MDR ÅR 2050 OCH SKYDDA MILJÖ OCH BIODIVERSITET KRÄVER: Långsiktig uthållighet samtidigt som skördarna maximeras: - UTHÅLLIG INTENSIFIERING Stöd för utveckling av jordbruket i u-länder med utbildning och forskning

11 FRAMTIDENS JORDBRUK Precisionsodling Underjordiska sensorer ger odlaren direkt information om åkrarnas tillstånd

12 FRAMTIDENS JORDBRUK Ersättning av gödningsmedel Så mikroorganismer som kan fixera kväve från luften; Ökad avkastning men marken blir bördigare än innan

13 FRAMTIDENS JORDBRUK Odla upp öknarna Växthus nära kusterna omvandlar havsvatten till sötvatten ger cash crops som sallat och tomater

14 VI BEHÖVER NY TEKNOLOGI OCH NYTT SORTMATERIAL FÖR SMÅSKALIGT LANTBRUK

15 OCH FÖR STÖRRE LANTBRUK

16 . och FÖR RIKTIGT STORSKALIG ODLING

17 och FÖR EKOLOGISK ODLING

18 NYA TRENDER ÖKAR DIVERSITETEN Lokal produktion Ekologisk odling Slow food-konceptet Ny Nordisk mat (NOMA) Terroir är viktigt!

19 INTERESSANTA NYA MÖJLIGHETER

20 FRAMTIDA JORDBRUK Aeroponics Hydroponics

21 URBAN ODLING Är det helt science fiction?

22 URBANT JORD- och TRÄDGÅRDSBRUK

23 CAPITAL GROWTH

24 VERTIKAL ODLING

25 LIKNANDE UTMANINGAR FÖR JORDBRUKET I NORDEN

26 HUR SER FRAMTIDEN UT?? I Norden Vi kommer också att möta förändringar!

27 NMR Växjö Norden: stora regionala skillnader!

28 Vegetationsperioden förändras 2025 (Fogelfors 2008)

29 HUR SER FRAMTIDEN UT?? I NORDEN ÄNDÅ!: ett marginellt område N-S och V-Ö-gradienter samma fotoperiod liten folkmängd samma infrastruktur splittrade marknader

30 HUR SER FRAMTIDEN i NORDEN UT?? MEN: vi kommer att bli mindre påverkade av klimatförändringarna än andra, möjligen blir vi vinnare nya patogener kommer lantbruket kommer att bli mer differentierat: i stor- och småskaliga enheter ökad efterfrågan på lokala och organiska produkter

31 NYA GRÖDOR OCH NYA SORTER BEHÖVS FÖR ALLA BETINGELSER VÄXTFÖRÄDLING KOMMER ATT ÖKA I BETYDELSE!

32 VAD ÄR VÄXTFÖRÄDLING? GRAMINOR AS

33 KORSNINGAR och RENA LINJER : 100-ÅRIG TEKNOLOGI som fortfarande används

34 Växtförädling konsten att slänga/välja de rätta linjerna

35 VÄXTFÖRÄDLING konsten att göra de rätta kombinationerna

36 VÄXTFÖRÄDLING konsten att göra rätta tester och analyser!

37 IN VITRO TEKNIKER Manipulering av: protoplaster vävnader embryon pollen

38 GENANALYSER och MOLEKYLÄRA MARKÖRER kartläggning av gener med sofistikerad analysmetodik Enzymsystem i korn

39 TRANSFORMATION GMO är en gammal teknik (1980-tal) fortsatt manipulation som bygger på tidigare rön

40

41 NMR 2012 POTATISODLINGEN ÖKAR I VÄRLDEN problemet med P. infestans är allvarligt 3 val: 80% skördeförlust intensiv kemisk bekämpning GM-potatis Dixelius

42 INTE BARA MULTISARNA! Offentlig förädling i Brasilien VIRUSRESISTENS I BÖNOR MED GM

43 VÄXTFÖRÄDLING ÄR INTE BARA GM!!! Konventionell förädling och prebreeding kommer också i att vara viktig!

44 post-gm Växtförädling: olika tekniker transformation molekylära markörer In vitro-tekniker artkorsningar och polyploidi cytogenetik mutationer hybridförädling selektion/urval och korsningar ÅR

45 Vad använder man för material? GRAMINOR AS

46 VÄXTFÖRÄDLING Vilken GENETISK VARIATION används? kulturväxt Förädlingslinjer SORTER Exotiskt material Total genetisk variation

47 VÄXTFÖRÄDLINGSKARTAN

48 VÄXTFÖRÄDLING GLOBALT Multinationella företag THE BIG FIVE Monsanto Dupont Syngenta Limagrain BASF

49 NMR 2012 AUI FÖRÄDLING I NORDEN: JORDBRUK GRAMINOR DLF-TRIFOLIUM NORDIC SEED SEJET L-SW SYNGENTA SLU (FINDUS) BOREAL

50 NMR 2012 FÖRÄDLING I NORDEN : Grönsaker 0

51 VILKA ÄR UTMANINGARNA?

52 Stor sårbarhet! Endast tre arter står för 60 % av världens kaloriintag!! Ris Majs Vete

53 Rekordår och medelår t/ha Förlust genom stress och andra faktorer Förlust genom ogräs, Pest och sjukdomar, Medelskörd 8 4 majs vete soya hirs korn

54 VÄXTFÖRÄDLING Finns det några biologiska begränsningar? JA, men vi vet inte var?

55 VÄXTFÖRÄDLING Finns det några biologiska begränsningar? KVA 2014 sockerhalt i betor 2012

56 FRAMTIDA GRÖDOR BYGGA OM RIS Att förändra fotosyntesen kan öka skörden med 50 %per år

57 FRAMTIDENS GRÖDOR Att göra supergrödor Att förändra cassava till den perfekta grödan; en Afrikansk gröda med 10 gånger näringsinnehållet mot dagens cassava

58 FRAMTIDENS GRÖDOR Starr (Carex) tar upp bundet fosfor mycket effektivt är det möjligt att överföra egenskapen för att minska gödningen?!

59 GENETISK DIVERSITET av betydelse för framtiden

60 Många arter visar en extrem anpassning Veteåker i norra Pakistan på 4000 m

61 ARKTISK KÅL från Tromsö Har en speciell kvalitet Arktisk kål klarar en lång lagringsperiod Modern, kompakt holländsk sort, ruttnar lätt!

62 Beroendet av importerade genkällor

63 Spridning av kaffe en intrikat historia

64 INTERNATIONELL UTVECKLING 1982 FAO, Comission of Plant Genetic Resources 1992 Convetion on Biodiversity (CBD/COP) FAO, The International Undertaking 1994 TRIPS Avtalet (GATT, WTO) 1996 The Leipzig Declaration 2004 The International Treaty on PGR 2010 The Nagoya Protocol

65 POLICY och INTERNATIONELLA TRAKTAT

66 Vad står det i Riodeklarationen? AGENDA 21, 15:3:..länder har suverän rätt att exploatera sina egna biologiska resurser

67 Vad står det i Riodeklarationen? AGENDA 21, 14:57:..verka för rättvis fördelning av nyttan och resultaten av forskning och utveckling

68 VAD ÄR EN GENBANK? Genbanksverksamhet är low tech - torra frö i en frysbox!! Värdet av PGR ligger i informationen. Ju mer vi vet, desto värdefullare är fröna!

69 GENETISKA RESURSER i Norden = national programmes for PGR NordGen

70 Internationellt samarbete Vår framtida livsmedelssäkerhet är beroende av diversiteten i våra kulturväxter Genbankerna är sårbara för ett stort antal hot: krig, interna strider, naturkatastrofer, medelsbrist, fel på utrustning och andra orsaker Tiden är mogen för internationellt samarbete att säkra framtidens genetiska resurser

71 Det finns omedelbara hot!!! Thailand hösten 2011 Den Thailändska genbanken

72 Det finns omedelbara hot!!! Centralasien 2008

73 SVALBARD Svalbard, Norway North, East

74 The Global Seed Vault

75 Strukturen Valven ligger inbäddat 120 m in i bergssidan 130 m över havsnivå; ovanför värsta tänkbara scenariot för klimatförändringen Geologiskt (and politiskt?) stabilt område Temperaturen hålls på -18 C Permafrosten är naturlig garanti för nedfrysning vid -4 C om tekniken inte fungerar Övervakning och kontroll med gas-, temperatur- och rörelsedetektorer

76 VILLKOR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Lagring är kostnadsfri för offentliga och privata samlingar Black box systemet ; materialet kommer inte att öppnas Ansvaret för grobarhetstester och uppförökning kvarstår hos den som deponerat Information är tillgänglig via en offentlig, online dataportal Återsändning efter förfrågan

77 Dagsnotering i The Global Seed Vault 26 mars 2014 Ursprungsländer: 232 Antal släkten: 880 Antal arter: Antal accessioner:

78 Interiörer från valvet Fröboxar från ICARDA Gamla och nya förpackningar

79 FÖR FRAMTIDEN: Vi kommer att behöva all tillgänglig teknologi och tillgång till viktiga genetiska resurser!

80 TA-HEM-BUDSKAP 1 Klimatförändringarna har stor inverkan på framtidens jordbruk Växtförädling är en förutsättning för jordbrukets utveckling och framtida livsmedelsproduktion Genetiska resurser är f n underutnyttjade

81 TA-HEM-BUDSKAP 2 Ökat samarbete mellan bevarande och utnyttjande av genetiska resurser Förstärk offentligt stödd förädling; mer fokus på regionala sorter Underlätta utvecklingen av ny teknologi för alla!

82 TACK! The Svalbard Global Seed Vault Tefre

Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen KVA 2015 GENETISKA RESURSER - Bevarande och utnyttjande Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen KVA 2015 GENETISK DIVERSITET av betydelse för framtiden Många arter visar en extrem

Läs mer

Allt började långt tidigare!

Allt började långt tidigare! Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort

Läs mer

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra

Läs mer

Växtodlingskonferens Brunnby

Växtodlingskonferens Brunnby Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010

Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010 Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010 Översikt över presentationen Våra globala utmaningar Markanvändning kvalitet / produktivitet

Läs mer

för svensk och nordisk marknad

för svensk och nordisk marknad Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk Anteckningar från en workshop på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, i oktober 2013.

Läs mer

Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar?

Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar? Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar? Ylva Tilander FAO:s arbete med genetiska resurser Commission for Genetic Resources for Food and Agriculture (CGRFA) - Multi-Year Programme of Work

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

I huvudet på en växtförädlare

I huvudet på en växtförädlare I huvudet på en växtförädlare Tina Henriksson I huvudet på en växtförädlare.. Växtförädling-hur? Växtförädling- för vem? Forskning-vad har vi mest nytta av? Samhällsnytta för vem? 2 2016-12-01 Förädlingsprogram,

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Resistensförädling i stort och smått

Resistensförädling i stort och smått Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö

Läs mer

Växtförädling, matproduktion och det framtida jordbruket

Växtförädling, matproduktion och det framtida jordbruket Växtförädling, matproduktion och det framtida jordbruket Text: Roland von Bothmer Klimatförändringar, miljöproblem, överbefolkning, urbanisering, hunger, fattigdom, pandemier... Listan kan göras lång över

Läs mer

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla

Läs mer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition

Läs mer

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan Anna Berlin Sveakonferensen 2008-01-16 Tadzjikistan 1 Support to Seed Industry Development in Tajikistan and Kyrgyzstan June, 2006 Växtodling

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet

Läs mer

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012 Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och i Norden Anders Nilsson KSLA den 20 april 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! kill Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN. I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al Framtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling Development of new hybridization material for improved resistance to late blight in organic growing systems

Läs mer

Vem har makten över maten?

Vem har makten över maten? Vem har makten över maten? Det handlar inte om att vinna kriget mot hunger, utan att sluta kriga mot de hungriga. Pat Mooney, ETC group Gå in på afrikagrupperna.se/stod-afrikagrupperna. Du kan också Swisha

Läs mer

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Genklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer.

Genklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer. Genklippet? Kan gentekniken bli klippet som räddar världen från svält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligt för människor och miljö när genmodifierade organismer börjar dyka upp på åkrar

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Hässleholm 150305 Ulrika Carlson-Nilsson Inst för Växtförädling, Alnarp Växtförädling potatis 2009 2011 beviljades medel för växtförädling vid

Läs mer

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens Varför arbetar vi med resiliens? Varför resiliens inom livsmedelsförsörjningen? Hur har processen sett ut? Vilka är resultaten? Vilka är erfarenheterna

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Stockholm 18 juni 2008

Stockholm 18 juni 2008 Från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Till Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag om precisering av begreppet hållbart nyttjande inom jordbruket (Jordbruksverkets rapport 2007:23)

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson Findus Odlingsavdelning Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet

Läs mer

Kretsloppskomposten

Kretsloppskomposten Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra

Läs mer

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet 1 Gemensam beredning av regeringens beslut Regeringen tar kollektiva beslut. Ett ärende

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Gamla sorter fortfarande bäst Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K.

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:

Läs mer

Vägen mot ett hållbart naturbruk

Vägen mot ett hållbart naturbruk Vägen mot ett hållbart naturbruk Många stora civilisationers uppgång och fall har haft starka kopplingar till livsmedelsförsörjningen. Förmågan att bruka jorden har gjort att civilisationer växt sig stora

Läs mer

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande

Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande tillägnad den avlidne nobelpristagaren Norman Borlaug ISAAAs meddelande 41är den fjortonde återkommande årliga översikten av författaren över

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Moderna verktyg i hybridförädlingen

Moderna verktyg i hybridförädlingen Moderna verktyg i hybridförädlingen Elisabeth Gunnarsson Majs - den första hybridgrödan George Harrison Shull 1874-1954 Edward M. East 1879-1938 D.F. Jones, Genetics 9, 405-418, 1924 2 Vad är heterosis?

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer