KVA 2014 JORDENS LIVSMEDELSSÄKHET - Hur klarar vi framtiden? Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen
|
|
- Birgit Ann-Charlotte Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JORDENS LIVSMEDELSSÄKHET - Hur klarar vi framtiden? Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen
2 HUR SER DAGENS SITUATION UT??
3 Världens livsmedelskonsumtion Kcal/person/dag FAO 2011
4 Global produktion av spannmål och beräknad ökning år 2025
5 Användning av gödningsmedel (N+P+K) FAO
6 Hektar åkerareal per capita
7 HUR SER FRAMTIDEN UT?? I GLOBALT PERSPEKTIV Klimatförändring Överbefolkning Miljöproblem Hunger och fattigdom Landgrabbing Hur kan vi öka livsmedelsproduktionen??
8 NYA PRODUKTINSFAKTORER OCH NYTT SORTMATERIAL ÖKADE SKÖRDARNA DRAMATISKT Mendels ärftlighetslagar 1900 Haber-Bosch-metoden 1915 Pesticider 1940 Gröna revolutionen 1950 Norman Borlaug
9 Varför fungerar inte dagens koncept också i framtiden? Vi kan i längden inte ha ett jordbruk med tillförsel av ständigt större mängder insatsmedel där överskottet ger allvarliga miljöproblem! Produktionsökningar i den utvecklade världen är inte lösningen när behovet finns i utvecklingsländerna!.
10 DEN STORA UTMANINGEN: ATT TRYGGA LIVSMEDELSFÖRSÖRJNINGEN FÖR 9 MDR ÅR 2050 OCH SKYDDA MILJÖ OCH BIODIVERSITET KRÄVER: Långsiktig uthållighet samtidigt som skördarna maximeras: - UTHÅLLIG INTENSIFIERING Stöd för utveckling av jordbruket i u-länder med utbildning och forskning
11 FRAMTIDENS JORDBRUK Precisionsodling Underjordiska sensorer ger odlaren direkt information om åkrarnas tillstånd
12 FRAMTIDENS JORDBRUK Ersättning av gödningsmedel Så mikroorganismer som kan fixera kväve från luften; Ökad avkastning men marken blir bördigare än innan
13 FRAMTIDENS JORDBRUK Odla upp öknarna Växthus nära kusterna omvandlar havsvatten till sötvatten ger cash crops som sallat och tomater
14 VI BEHÖVER NY TEKNOLOGI OCH NYTT SORTMATERIAL FÖR SMÅSKALIGT LANTBRUK
15 OCH FÖR STÖRRE LANTBRUK
16 . och FÖR RIKTIGT STORSKALIG ODLING
17 och FÖR EKOLOGISK ODLING
18 NYA TRENDER ÖKAR DIVERSITETEN Lokal produktion Ekologisk odling Slow food-konceptet Ny Nordisk mat (NOMA) Terroir är viktigt!
19 INTERESSANTA NYA MÖJLIGHETER
20 FRAMTIDA JORDBRUK Aeroponics Hydroponics
21 URBAN ODLING Är det helt science fiction?
22 URBANT JORD- och TRÄDGÅRDSBRUK
23 CAPITAL GROWTH
24 VERTIKAL ODLING
25 LIKNANDE UTMANINGAR FÖR JORDBRUKET I NORDEN
26 HUR SER FRAMTIDEN UT?? I Norden Vi kommer också att möta förändringar!
27 NMR Växjö Norden: stora regionala skillnader!
28 Vegetationsperioden förändras 2025 (Fogelfors 2008)
29 HUR SER FRAMTIDEN UT?? I NORDEN ÄNDÅ!: ett marginellt område N-S och V-Ö-gradienter samma fotoperiod liten folkmängd samma infrastruktur splittrade marknader
30 HUR SER FRAMTIDEN i NORDEN UT?? MEN: vi kommer att bli mindre påverkade av klimatförändringarna än andra, möjligen blir vi vinnare nya patogener kommer lantbruket kommer att bli mer differentierat: i stor- och småskaliga enheter ökad efterfrågan på lokala och organiska produkter
31 NYA GRÖDOR OCH NYA SORTER BEHÖVS FÖR ALLA BETINGELSER VÄXTFÖRÄDLING KOMMER ATT ÖKA I BETYDELSE!
32 VAD ÄR VÄXTFÖRÄDLING? GRAMINOR AS
33 KORSNINGAR och RENA LINJER : 100-ÅRIG TEKNOLOGI som fortfarande används
34 Växtförädling konsten att slänga/välja de rätta linjerna
35 VÄXTFÖRÄDLING konsten att göra de rätta kombinationerna
36 VÄXTFÖRÄDLING konsten att göra rätta tester och analyser!
37 IN VITRO TEKNIKER Manipulering av: protoplaster vävnader embryon pollen
38 GENANALYSER och MOLEKYLÄRA MARKÖRER kartläggning av gener med sofistikerad analysmetodik Enzymsystem i korn
39 TRANSFORMATION GMO är en gammal teknik (1980-tal) fortsatt manipulation som bygger på tidigare rön
40
41 NMR 2012 POTATISODLINGEN ÖKAR I VÄRLDEN problemet med P. infestans är allvarligt 3 val: 80% skördeförlust intensiv kemisk bekämpning GM-potatis Dixelius
42 INTE BARA MULTISARNA! Offentlig förädling i Brasilien VIRUSRESISTENS I BÖNOR MED GM
43 VÄXTFÖRÄDLING ÄR INTE BARA GM!!! Konventionell förädling och prebreeding kommer också i att vara viktig!
44 post-gm Växtförädling: olika tekniker transformation molekylära markörer In vitro-tekniker artkorsningar och polyploidi cytogenetik mutationer hybridförädling selektion/urval och korsningar ÅR
45 Vad använder man för material? GRAMINOR AS
46 VÄXTFÖRÄDLING Vilken GENETISK VARIATION används? kulturväxt Förädlingslinjer SORTER Exotiskt material Total genetisk variation
47 VÄXTFÖRÄDLINGSKARTAN
48 VÄXTFÖRÄDLING GLOBALT Multinationella företag THE BIG FIVE Monsanto Dupont Syngenta Limagrain BASF
49 NMR 2012 AUI FÖRÄDLING I NORDEN: JORDBRUK GRAMINOR DLF-TRIFOLIUM NORDIC SEED SEJET L-SW SYNGENTA SLU (FINDUS) BOREAL
50 NMR 2012 FÖRÄDLING I NORDEN : Grönsaker 0
51 VILKA ÄR UTMANINGARNA?
52 Stor sårbarhet! Endast tre arter står för 60 % av världens kaloriintag!! Ris Majs Vete
53 Rekordår och medelår t/ha Förlust genom stress och andra faktorer Förlust genom ogräs, Pest och sjukdomar, Medelskörd 8 4 majs vete soya hirs korn
54 VÄXTFÖRÄDLING Finns det några biologiska begränsningar? JA, men vi vet inte var?
55 VÄXTFÖRÄDLING Finns det några biologiska begränsningar? KVA 2014 sockerhalt i betor 2012
56 FRAMTIDA GRÖDOR BYGGA OM RIS Att förändra fotosyntesen kan öka skörden med 50 %per år
57 FRAMTIDENS GRÖDOR Att göra supergrödor Att förändra cassava till den perfekta grödan; en Afrikansk gröda med 10 gånger näringsinnehållet mot dagens cassava
58 FRAMTIDENS GRÖDOR Starr (Carex) tar upp bundet fosfor mycket effektivt är det möjligt att överföra egenskapen för att minska gödningen?!
59 GENETISK DIVERSITET av betydelse för framtiden
60 Många arter visar en extrem anpassning Veteåker i norra Pakistan på 4000 m
61 ARKTISK KÅL från Tromsö Har en speciell kvalitet Arktisk kål klarar en lång lagringsperiod Modern, kompakt holländsk sort, ruttnar lätt!
62 Beroendet av importerade genkällor
63 Spridning av kaffe en intrikat historia
64 INTERNATIONELL UTVECKLING 1982 FAO, Comission of Plant Genetic Resources 1992 Convetion on Biodiversity (CBD/COP) FAO, The International Undertaking 1994 TRIPS Avtalet (GATT, WTO) 1996 The Leipzig Declaration 2004 The International Treaty on PGR 2010 The Nagoya Protocol
65 POLICY och INTERNATIONELLA TRAKTAT
66 Vad står det i Riodeklarationen? AGENDA 21, 15:3:..länder har suverän rätt att exploatera sina egna biologiska resurser
67 Vad står det i Riodeklarationen? AGENDA 21, 14:57:..verka för rättvis fördelning av nyttan och resultaten av forskning och utveckling
68 VAD ÄR EN GENBANK? Genbanksverksamhet är low tech - torra frö i en frysbox!! Värdet av PGR ligger i informationen. Ju mer vi vet, desto värdefullare är fröna!
69 GENETISKA RESURSER i Norden = national programmes for PGR NordGen
70 Internationellt samarbete Vår framtida livsmedelssäkerhet är beroende av diversiteten i våra kulturväxter Genbankerna är sårbara för ett stort antal hot: krig, interna strider, naturkatastrofer, medelsbrist, fel på utrustning och andra orsaker Tiden är mogen för internationellt samarbete att säkra framtidens genetiska resurser
71 Det finns omedelbara hot!!! Thailand hösten 2011 Den Thailändska genbanken
72 Det finns omedelbara hot!!! Centralasien 2008
73 SVALBARD Svalbard, Norway North, East
74 The Global Seed Vault
75 Strukturen Valven ligger inbäddat 120 m in i bergssidan 130 m över havsnivå; ovanför värsta tänkbara scenariot för klimatförändringen Geologiskt (and politiskt?) stabilt område Temperaturen hålls på -18 C Permafrosten är naturlig garanti för nedfrysning vid -4 C om tekniken inte fungerar Övervakning och kontroll med gas-, temperatur- och rörelsedetektorer
76 VILLKOR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Lagring är kostnadsfri för offentliga och privata samlingar Black box systemet ; materialet kommer inte att öppnas Ansvaret för grobarhetstester och uppförökning kvarstår hos den som deponerat Information är tillgänglig via en offentlig, online dataportal Återsändning efter förfrågan
77 Dagsnotering i The Global Seed Vault 26 mars 2014 Ursprungsländer: 232 Antal släkten: 880 Antal arter: Antal accessioner:
78 Interiörer från valvet Fröboxar från ICARDA Gamla och nya förpackningar
79 FÖR FRAMTIDEN: Vi kommer att behöva all tillgänglig teknologi och tillgång till viktiga genetiska resurser!
80 TA-HEM-BUDSKAP 1 Klimatförändringarna har stor inverkan på framtidens jordbruk Växtförädling är en förutsättning för jordbrukets utveckling och framtida livsmedelsproduktion Genetiska resurser är f n underutnyttjade
81 TA-HEM-BUDSKAP 2 Ökat samarbete mellan bevarande och utnyttjande av genetiska resurser Förstärk offentligt stödd förädling; mer fokus på regionala sorter Underlätta utvecklingen av ny teknologi för alla!
82 TACK! The Svalbard Global Seed Vault Tefre
Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen
KVA 2015 GENETISKA RESURSER - Bevarande och utnyttjande Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen KVA 2015 GENETISK DIVERSITET av betydelse för framtiden Många arter visar en extrem
Läs merAllt började långt tidigare!
Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort
Läs merPresentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen
Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra
Läs merVäxtodlingskonferens Brunnby
Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic
Läs merDet nordiska samarbetet
Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner
Läs merVärldens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merVårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010
Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010 Översikt över presentationen Våra globala utmaningar Markanvändning kvalitet / produktivitet
Läs merför svensk och nordisk marknad
Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merVikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merVilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merSorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merVisioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk Anteckningar från en workshop på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, i oktober 2013.
Läs merBevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar?
Bevarande av genetiska resurser vad är Sveriges ansvar? Ylva Tilander FAO:s arbete med genetiska resurser Commission for Genetic Resources for Food and Agriculture (CGRFA) - Multi-Year Programme of Work
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merHöga livsmedelspriser
Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,
Läs merI huvudet på en växtförädlare
I huvudet på en växtförädlare Tina Henriksson I huvudet på en växtförädlare.. Växtförädling-hur? Växtförädling- för vem? Forskning-vad har vi mest nytta av? Samhällsnytta för vem? 2 2016-12-01 Förädlingsprogram,
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merResistensförädling i stort och smått
Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö
Läs merVäxtförädling, matproduktion och det framtida jordbruket
Växtförädling, matproduktion och det framtida jordbruket Text: Roland von Bothmer Klimatförändringar, miljöproblem, överbefolkning, urbanisering, hunger, fattigdom, pandemier... Listan kan göras lång över
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merVad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor
Läs merBefolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Läs merTadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen
Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan Anna Berlin Sveakonferensen 2008-01-16 Tadzjikistan 1 Support to Seed Industry Development in Tajikistan and Kyrgyzstan June, 2006 Växtodling
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs mer"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merForskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015
Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet
Läs merväxtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och i Norden Anders Nilsson KSLA den 20 april 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! kill Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merKlimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Läs merI~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.
I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merDelredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al
Framtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling Development of new hybridization material for improved resistance to late blight in organic growing systems
Läs merVem har makten över maten?
Vem har makten över maten? Det handlar inte om att vinna kriget mot hunger, utan att sluta kriga mot de hungriga. Pat Mooney, ETC group Gå in på afrikagrupperna.se/stod-afrikagrupperna. Du kan också Swisha
Läs merDigital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merGenklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer.
Genklippet? Kan gentekniken bli klippet som räddar världen från svält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligt för människor och miljö när genmodifierade organismer börjar dyka upp på åkrar
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merVäxtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis
Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Hässleholm 150305 Ulrika Carlson-Nilsson Inst för Växtförädling, Alnarp Växtförädling potatis 2009 2011 beviljades medel för växtförädling vid
Läs merResiliens inom livsmedelsförsörjningen
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens Varför arbetar vi med resiliens? Varför resiliens inom livsmedelsförsörjningen? Hur har processen sett ut? Vilka är resultaten? Vilka är erfarenheterna
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merCOMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }
COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merStockholm 18 juni 2008
Från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Till Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag om precisering av begreppet hållbart nyttjande inom jordbruket (Jordbruksverkets rapport 2007:23)
Läs merHållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen
Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson Findus Odlingsavdelning Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet
Läs merKretsloppskomposten
Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merPågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet
Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet 1 Gemensam beredning av regeringens beslut Regeringen tar kollektiva beslut. Ett ärende
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFörfattare Jansson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Gamla sorter fortfarande bäst Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K.
Läs merBioteknikens roll i livsmedelsproduktionen
Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merLänken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs mer12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
Läs merVägen mot ett hållbart naturbruk
Vägen mot ett hållbart naturbruk Många stora civilisationers uppgång och fall har haft starka kopplingar till livsmedelsförsörjningen. Förmågan att bruka jorden har gjort att civilisationer växt sig stora
Läs merFörädling och genbevarande två sidor av samma mynt
Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande
Läs merDNA- analyser kan användas för att
Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merEn milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merHuvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande
av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande tillägnad den avlidne nobelpristagaren Norman Borlaug ISAAAs meddelande 41är den fjortonde återkommande årliga översikten av författaren över
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merModerna verktyg i hybridförädlingen
Moderna verktyg i hybridförädlingen Elisabeth Gunnarsson Majs - den första hybridgrödan George Harrison Shull 1874-1954 Edward M. East 1879-1938 D.F. Jones, Genetics 9, 405-418, 1924 2 Vad är heterosis?
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs mer