HOPP-projektet. Anna Forssell
|
|
- Johan Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HOPP-projektet Hjärtsvikt Och Palliativa Programmet Anna Forssell
2 HOPP- projektet Nationellt uppdrag - efter anslag från SKL Försöksverksamhet under 3 år Samarbete med AHS-Viool, Medicin Geriatrisk klinik, Skellefteå kommun, primärvård och Umeå universitet Integrerad vård (Hjärtsjukvård och palliativ vård) Inriktning mot hemsjukvård Erfarenheter från AHS-Viool (palliativ avancerad hemsjukvård) Forskning
3 Bakgrund - Skellefteå AHS Viool (Avancerad hemsjukvård, multiprofessionellt team) År 1997 fick patienter med icke-cancer diagnos möjlighet att få palliativ vård i hemmet Ca 10-20% av patienterna inom AHS-Viool har en hjärtsviktsdiagnos Efter anslutning till AHS minskade sjukhusvården med ca 60% (Forssell & Boman, 2006)
4 Medelvärden för vårdtillfällen före respektive efter anslutning till AHS för patienter med hjärtsvikt ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-63% Vårdtillfällen 90 dagar (n=32) p-värde: <0,001-58% Vårdtillfällen 180 dagar (n=26) p-värde: <0,01 Före anslutning Efter anslutning Forssell & Boman, 2006, VARD I NORDEN 3/2006. PUBL. NO. 81 VOL. 26 NO. 3 PP 44 48
5 Medelvärden för vårddygn före respektive efter anslutning till AHS för patienter med hjärtsvikt Före anslutning 10-66% -59% Efter anslutning 5 0 Vårddygn 90 dagar (n=32) p-värde: <0,001 Vårddygn 180 dagar (n=26) p-värde: <0,01 Forssell & Boman, 2006, VARD I NORDEN 3/2006. PUBL. NO. 81 VOL. 26 NO. 3 PP 44 48
6 Avhandlingsarbete inom palliativ vård (Brännström 2007) Sjukdomsförlopp med berg och dalbana. Leva nära döden; ett liv i berg och dalbana. Palliativ avancerad hemsjukvård möjliggör ett så gott vardagslivs som möjligt och utgör säkerhetsbältet för patient och anhöriga
7 Läkares erfarenheter av palliativ vård till patienter med hjärtsvikt Physicians' experiences of palliative care for heart failure patients (2010 Brännstr nnström, Forssell & Pettersson) Svåra symtom, fluktuerande och oförutsägbart Akuta upprepade inläggningar Ångest, otrygghet ibland livskris svårt hantera i akutsjukvården Närståendes situation Oro och frustration När söka kontakt med sjukvården? Vem man ska vända sig till? Svåra situationer att fortsätta med eller avbryta vård eller behandling Läkemedelsbehandling, HLR, ICD Ser behov av bättre strukturerad uppföljning och samarbete Brister i uppföljning och kontinuitet i vård och behandling på sjukhus Saknar en sammanhållande länk Olika läkare, olika avdelningar Långsiktig planering saknas Överlämna eller behålla ansvaret för patienternas vård? Internmedicinskt område Överlämna? Osäkerhet om patienterna då får optimal medicinskt omhändertagande Primärvården uppfattas brista i tillgänglighet och resurser Palliativ avancerad hemsjukvård - rädsla ta ifrån hoppet, brytpunkt för palliativ vård oklar
8 Modeller för palliativ vård (Gibbs et al, 2002) Diagnos Död Aktiv behandling Palliativ vård 1. Traditionell modell med tydlig brytpunkt Aktiv behandling Palliativ vård 2. Gradvis övergång från aktiv behandling till palliativ vård Efterlevandestöd Aktiv behandling - hjärtsvikt Palliativ vård Efterlevandestöd 3. Modell vid hjärtsvikt - Integrerad hjärtsviktsvård och palliativ vård (HOPP-modell)
9 3 faser som de flesta genomgår Fas 1; En kronisk stabil fas (NYHA-klass I-III, många år). Målsättning; aktiv behandling enligt riktlinjer för att förlänga överlevnad och kontrollera symtom. Fas 2; En palliativ fas (NYHA-klass III-IV, månader/år). Återinläggning på sjukhus kan signalera denna fas. Multisjukdom är vanligt. viktigt identifiera professionella vårdgivare för att samordna vården. Målsättning; bästa möjliga symtomlindring och livskvalitet utifrån ett holistiskt och multiprofessionellt bedömningssätt Fas 3; Terminal fas (dagar eller veckor). Trots optimal behandling, nedsatt njurfunktion, hypotension, ihållande ödem, trötthet eller anorexi. Hjärtsviktsbehandling för symtomkontroll fortsätter. Jaarsma et al. 2009, Palliative care in heart failure: a position statement from the palliative care workshop of the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology.
10 Varför hjärtsviktspatienter? Personer med svår hjärtsvikt är fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt belastade Äldre och multisjuka Därför är det extra viktigt att vårda dessa utifrån ett helhetsperspektiv. Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård (2008) föreslås med högsta prioritet att palliativ vård bör övervägas för patienter i NYHA klass 3-4
11 Vad är palliativ vård? De fyra hörnstenarna i palliativ vård Symtomkontroll i vid bemärkelse dvs. fysiska, psykiska, sociala eller existentiella besvär Bred kompetens Mångprofessionellt teamarbete God kommunikation och relation Patient och anhöriga Stöd till närstående Under sjukdomstiden och efter dödsfallet (SOU2001:6), Saunders, D.C. Into the valley in the shadow of death. A personal therapeutic journal. BMJ 1996;313:1601-3
12 Palliativ vård: definition enligt WHO, 2002 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer vid problem av sjukdom som inte är botbar Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som syftar till att förlänga livet, såsom t.ex. cytostatika och strålbehandling (hjärtsvikt; t.ex sviktpacemaker)
13 Stärka helheten i omhändertagandet SKL kartläggning av multisjuka äldre (2010) 264 personer i 12 landsting och 24 kommuner 80% hade hjärtsjukdom Behovet av specialiserad vård är stort Ju större vårdbehoven är desto mindre del har primärvården i den äldres helhet Kostnader för slutenvården ca 60 %, öppen specialist vård ca 15 % och endast 5 % av primärvården Vård på sjukhus kostar mycket men handlar om få dagar i sjuka äldres liv Behov av nya angreppssätt som stärker helheten i omhändertagandet
14 Uppföljning av patienter med hjärtsvikt Uppföljningen av patientens vård och behandling är betydelsefull för att förebygga försämringar och optimera behandlingen Uppföljning vid hjärtsviktsmottagning eller i patientens hem, sjuksköterskebaserad med läkarstöd, teambaserat arbetssätt (multidisciplinärt) Socialstyrelsens rekommendation 2. Personer i de sämre funktionsklasserna orkar inte alltid komma till hjärtsviktsmottagningen
15 Önskvärt för multisjuka patienter Kontakt Kontinuitet Kontroll Koordination När det gäller hjärtsviktspatienter Kan en integrerad hjärtsvikt och palliativ vård med uppföljning i hemmet bidra?
16 Erfarenheter och ideér Integrerad specialiserad hjärtsvikt och palliativ vård i hemmet har en viktig funktion i framtidens vård Hemmet som vårdmiljö skapar bättre förutsättningar för personcentrerad vård Slutenvård Hemsjukvård Egenvård Från slutenvård till hemsjukvård för bättre stöd och livskvalitet
17 HOPP-projektet organisation Processägare Västerbottens läns landsting Jennie Liling-Ståhl, Verksamhetsområdeschef, Medicin Styrgrupp Verksamhetschefer från medicin klin, primärvård, AHS-Viool, kommunen och Umeå universitet Referensgrupp HÖKen styrgrupp för äldre (Hjärtlungsjukas) Sjukhuspräst HÖKen En huvudöverenskommelse är tecknat mellan kommun, slutenvård och primärvård. Där finns både politiker och tjänstemän representerade. Gemensamma arbetsgrupper finns för olika områden där verksamheter överlappar. HOPP lägesrapportera till HÖKen regelbundet Projektgrupp Anna Forssell Sjuksköterska/projektledare Margareta Brännström Ansvarig forskningsdelen Kurt Boman Forskning + kardiolog Claes Lundgren Palliativ läkare
18 Multiprofessionellt team Kardiolog AHS-Viool under jourtid Palliativ läkare Hemtjänst vid behov Patient närstående Arbetsterapeut Sjuksköterskor Distriktssköterska vid behov Andra professioner kan konsulteras vid behov Som t.ex. dietisk, kurator Forskare Sjukgymnast
19 HOPP-projektet Syfte: Att förbättra omhändertagandet Att utveckla, implementera och utvärdera en vårdmodell som integrerar avancerad hemsjukvård, hjärtsjukvård och palliativ vård och för patienter med svår hjärtsvikt Att öka möjligheten för patienter med hjärtsvikt att få tillgång till palliativ vård samtidigt som en aktiv hjärtsviktsbehandling ges. Att utveckla den palliativa vården så att den anpassas till denna patientgrupp.
20 Hur jobbar vi? Vården ges i hemmet av multidisciplinärt team under dagtid, vardagar. Hembesök planeras utifrån behov och i samordning med patient och närstående. Ansvarig sjuksköterska och läkare utses till varje patient Patient/närstående kan dagtid nå sjuksköterska via telefon vardagar mellan kl Under jourtid kan de kontakta AHS-Viool vid behov Efter inkludering planeras åtgärder efter ett strukturerat vårdprogram baserat på europeiska riktlinjer för palliativ vård vid hjärtsvikt och utvecklat i samarbete mellan klinik och forskning. Personcentrerad vård
21 Personcentrerad vård de 6 S:en Tankeram som baseras på hospice-filosofin Personen och personens perspektiv i fokus inte sjukdomen eller hälsoproblemen. Uppgiften blir att möta patienten bortom symtomen så att upplevelsen blir både att få hjälp att hantera sin situation samtidigt känna sig sedd och värdefull Sökord i dokumentation; självbild symtomlindring självbestämmande sociala relationer summering samtycke Ternestedt, BM. A Dignified Death and Identity-promoting care. In: Nordenfelt L. Dignity in Care for Older People. Sussex: Blackwell Publishing Ltd, 2010.
22 HOPP-projektet KONTAKTPERSONER INOM VÅRDEN Sjuksköterska (HOPP) vardagar dagtid Pärm hemma hos patienten med läkemedelslista och information samt detta kontaktblad. Sjuksköterska kväll/natt/helg, från kl vardagar och hela dygnet lördag och söndag samarbetar vi med ett annat hemsjukvårdsteam (AHS-Viool) Alternativ (om ovanstående kontakter ej kan nås) Ring sjukvårdsrådgivningen telefon 1177 I akuta situationer ring 112 Övriga vårdkontakter; HOPP- projektet Skellefteå lasarett
23 HOPP - Utvärdering Utvärderas via en randominiserad kontrollerad studie patienter (HOPP och vanliga vården) Efter 6 månader i HOPP-modellen, överförs patientern till vanliga vården (om inte döende), efter upprättad individuell vårdplan SKL kommer också att utvärdera projektet
24 Forskningsprojektet HOPP Margareta Brännström¹ Med dr. Lektor, sjuksköterska Kurt Boman², Med dr, Professor, överläkare ¹Institutionen för omvårdnad och ²Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet
25 Syfte Det övergripande syftet: att utveckla, implementera och utvärdera integrerad hjärtsjukvård och palliativ avancerad hemsjukvård till patienter med svår hjärtsvikt. Det primära syftet: att studera effekter av denna vårdmodell på patientens symtombörda, livskvalitet och aktiviteter i dagligt liv (ADL)
26 Intervention: Multiprofessionellt team, samarbete mellan specialister i palliativ vård och hjärtsviktsvård. Dvs. palliativ läkare, palliativ sjuksköterska, kardiolog, sjuksköterska med kardiologisk kompetens, sjukgymnast och arbetsterapeut Strukturerad och personcentrerad vård
27 Strukturerat vårdprogram v enl ESC Jaarsma,, T et al. European Journal of Heart European Journal of Heart Failure,, (2009) 11, Säkerställande av diagnos och behandling Patientundervisning Samordning av tjänster Upprätta individuell vårdplan Symtomkontroll Identifiering av slutstadiet av hjärtsvikt Kommunicera svåra besked till patient och närstående Fastställande av nya mål m l för f r vård v Stöd d till närstn rstående
28 Datainsamling Enkäter till patienter och närstående Intervjuer Blodprover
29 Inklusionskriterier Säker hjärtsvikt (ESC- kriterier) och med symtom som vid NYHAklass 3 eller 4 samt minst en av följande: Minst 1 episod av försämrad hjärtsvikt som åtgärdats med injektion/infusion av diuretika eller tillägg av annan hjärtsviktsbehandling senaste 6 mån och som av läkare bedömts vara stabilt behandlad Låg livskvalitet (VAS < 50) Tecken på kardiell kakexi (ofrivillig icke-ödematös viktnedgång 6% av total kroppsvikt inom de senaste 6-12 månaderna) Mindre än ett års förväntad livslängd.
30 Exklusionskriterier Vill ej deltaga i studien Svåra kommunikationsproblem Svår demenssjukdom Annan svår sjukdom där hjärtsvikt är av underordnad betydelse Annan livshotande sjukdom med förväntad kort överlevnad som huvuddiagnos Hälsocentralen som ansvarar för patientens vård är geografiskt belägen utanför tre mils radie från sjukhuset Redan anslutna till AHS-Viool
31 Nuläget i HOPP-projektet (111229) Uppstart januari stycken randomiserade (av 62) Hittills har vi 18 patienter i kontrollgruppen och 19 patienter i hemsjukvårdsmodellen Patienter inkluderas fortlöpande och avslutas efter 6 månader. De överförs därefter till primärvård, hjärtsviktsmottagning eller AHS-Viool Hittills betydande minskad sjukhusvård jmf med 6 mån innan inkludering för de patienter som får hemsjukvård Projektet ska avslutas dec 2013 Hur implementering kan ske är under bearbetning
32 Tack för oss! Anna Forssell; Projektledare, sjuksköterska Margareta Brännström; Vetenskaplig ledare, sjuksköterska Kurt Boman; Professor, Kardiolog Claes Lundgren; Palliativ läkare,
Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård
Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merUtmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård
Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merSamverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merExterna Hjärtsviktsteamet
Externa Hjärtsviktsteamet Hudiksvall Uppstart maj-2014 Hur kom teamet till? Facket gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning/ otillfredsställande arbetsmiljö Arbetsmiljön
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merFem faktorer med RiksSvikt
Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merMotionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merReferat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå
Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merHjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt
Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt Pernilla Ahnsberg, Filippa Frie, Caroline Löfvenmark Christina Norman, Hans Persson Bakgrund Svårt sjuka patienter på olika avdelningar
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merPalliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merMed hjärtat i centrum
Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merMål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.
Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa
Läs merMobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet 151120 Arbetsgrupp Äldre, Norra distriktet. Daniel Gustafsson MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars VC nov 2013- nov2014. Utvidgas 2015. Förebilden från Västra Götaland
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merStockholms lins landsting
Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merAtt leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011
Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011 Arbetsgruppen i hjärtsvikt Alicja Arasimowicz Anna Forssell Eva Ruberg Helena Sköldbäck
Läs merSkaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus
Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merFörslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 4 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ
Läs meräldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Läs merMedicinsk vårdplanering VPL
Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merPallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska
Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merMobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merInstruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merEn dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merHälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
Läs merFörslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen.
Marie Berglund, Projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2013/444 Handlingstyp Informationsärende 1 (10) Datum 30 mars 2015 Palliativa teamets ökade uppdrag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merRutin palliativ vård, Värmlands kommuner
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-05-07 Beslutad i Ledn.gr. 2019-05-14 Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner Sida 1 av 11 Innehåll Bakgrund
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merHuvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07
PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs mer