Digitalbio i Sverige, möjligheter och barriärer V E R O N I C A B L O M Q U I S T

Transkript

1 Digitalbio i Sverige, möjligheter och barriärer V E R O N I C A B L O M Q U I S T Examensarbete Stockholm, Sverige 2007

2 Digitalbio i Sverige, möjligheter och barriärer V E R O N I C A B L O M Q U I S T Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2007 Handledare på CSC var Trille Fellstenius Examinator var Roger Wallis TRITA-CSC-E 2007:085 ISRN-KTH/CSC/E--07/085--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Digitalbio i Sverige, möjligheter och barriärer Sammanfattning Detta examensarbete syftar till att redogöra varför inte digitalbio har slagit igenom i stor skala på den svenska marknaden med tanke på dess stora potential. De flesta medier idag har redan digitaliserats och biografen ligger därför efter i detta avseende. Men idag är det inte längre en fråga om en digitalisering kommer att ske utan frågan är bara när. Ingen har dock egentligen en aning om när genombrottet kommer att ske. För att fastställa dagsläget och framtiden för digitalbion har en litteraturstudie utförts vilken omfattar mediet och digitalbions utveckling från dess begynnelse tills idag. Genom att utföra intervjuer med företrädande från båda sidor av spektrumet, de som ser digitalbion med en ljus framtid jämfört med dem som ser digitalbion från ett annat. Information har inhämtats angående inställningen till den digitala bions nuläge och framtid sett ur deras respektive perspektiv. Baserat på den inledande litteraturstudien samt dessa intervjuer har en analys utförts och ett antal slutsatser presenterats. Postulatet är att den svenska biografverksamheten kommer att införa digitalbio inom en period mellan fem och tio år. Även om tekniken finns så är det många frågor som inte har fått sina svar och problem som måste lösas är t ex det ekonomiska, vem ska stå för notan för de tillkommande kostnaderna som en investering innebär, utvecklingen av en världsstandard samt problemet med piratkopiering. Ytterligare en komplikation som påverkar den framtida digitala bion i Sverige är Hollywoods stora inflytande. Trots dessa hinder står biografverksamheten inför en ofrånkomlig förändring som krävs i dagens och morgondagens konkurrens för att inte i slutändan tillhöra det förgångna. Att bion måste fortsätta att erbjuda något annat än vad de mer moderna medierna kan erbjuda, är också en aspekt som även måste tas på allvar om man inte vill gå en klar död tillmötes. Det både efterlängtade och fruktade teknikskiftet kan först införlivas när dessa problem är lösta.

4 Digital Cinema in Sweden, opportunities and barriers Abstract The purpose of this essay is to investigate and report on why digital cinema isn t showing its full potential on the Swedish market. The question is: Why isn t digital cinema wider spread, considering all the positive aspects it brings? Most of the media market of today has already been through the transition of a digitalisation and the cinema can not avoid a similar development if they want to survive and still be in the game. It s not a question any longer if a digitalisation is going to occur it s just a question of when. Nobody has the correct answer for this but people in the business guess it will occur in a period of five to ten years from today. To answer the question above, a literature study has been done, comprising cinema and digital cinemas development from its introduction in the late 19 th century until today. Relevant information has been acquired through interviews with representatives from both ends of the spectrum, the ones who see digital cinema through one perspective compare to another point of view. The interviews have brought light on the attitudes and perspectives of the present and the future of the digital cinema from a Swedish point of view. Based on the former literature study and the interviews, an analysis has been made and from that a number of conclusions drawn. The postulation is that the Swedish cinema industry will introduce digital cinema within a period between five to ten years. Even though the technology of the digital cinema is already here today, there s still some big issues to be solve before digital cinema can become reality. For example: additional expenses, who is going to finance the investment process, development of an universal standard, problems with illegal copying and downloading. Another problem which complicates and can affect the future of digital cinema in Sweden is Hollywood s big influence. Be that as it may, the cinema industry is forced to face an essential development and also facing the consequences of what it takes to survive in the modern world of today. That the cinema has to continue to offer something extra to what other Medias can offer is also an aspect to consider in great depth if you want to avoid a certain death. The both eagerly awaited and feared technology transition will and can take place when present problems are solved.

5 Förord Detta examensarbete har genomförts vid Nada på KTH i Stockholm. Handledare för projektet har varit Trille Fellstenius. Jag vill tacka Joakim Nordström (AMT) som givit stöd och uppmuntran under processens gång. Jag vill även tacka Mats Erixon (Folkets Hubb och centrum för hållbar kommunikation), Ulf Hellberg (Bio Sverige) och Marie Hellberg Westin (Videvox) för att de ställt upp på de intervjuer som varit nödvändiga för utförandet av detta arbete.

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problem Syfte Mål Avgränsningar och definitioner avgränsningar definitioner Metod Biograffilmens utveckling När biografen kom till stan Dagsläget beskrivning av var vi befinner oss idag De senaste satsningarna gjorda för filmen Tekniken bakom 4D Digitalbio Kort historik Produktion Distribution Visualisering och standarder Upplösningen betydelse för bilden Standarder för filmvisning Hollywood standarden Digitala projektorers övriga egenskaper Ekonomi Hinder som föreligger Digitalbions motstånd Vår bekvämlighet Varför sitter vi framför TV: n? Stanna hemma eller gå ut? Tröghetsmodellen Kommer digitaliseringen att förändra biografen? Resultat och Analys Framtiden SWOT-analys av digitalbion Styrka Svagheter Möjligheter Hot Vem vinner resp. förlorar på en övergång Tekniska aspekter Standardisering Ekonomiska aspekter Utvecklingsperspektiv Slutsats Slutord Källförteckning... 24

7 1 Inledning Att det är förändringar på gång i filmbranschen är vi alla överens om. Man kan säga att filmen står inför en evolution. Nedladdning är det som är på tapeten just nu och det har det gjort länge. Hur ska man kunna digitalisera filmen och inte få problem? Ingen tror att man kommer att kunna stoppa nedladdning av filmer, det handlar mer om att hålla den under kontroll. En undersökning av svenskarnas medievanor gjord av SOMinstitutet (samhälle, opion, massmedia) på Göteborgs Universitet visar på att de som laddar ner filmer går lika mycket på bio som de som ej laddar ner, och de tittar också dubbelt så mycket på dvd jämfört med andra. Enligt Rudolf Antoni, ansvarig för SOMrapporten, även om branschen är i förändring så handlar det inte längre bara om repertoaren utan också om filmens plats i samhället och konkurrensen från andra medier. 1 Det är kunden som är de som bestämmer och om inte filmbranschen kan möta kraven går kunden någon annanstans. Eamon Bowles, VD för Magnolia Pictures, distributionsbolag inom mediekoncernen 2929 Productions, hävdar att visa film i alla fönster samtidigt är framtiden men att det är lite känsligt just nu och att det kräver att biografägarna ändrar sin attityd för att det ska bli verklighet. Vinsten i detta ligger i att man bara behöver göra en PR-kampanj. 2 Men frågan blir då hur biografen i Sverige ska möta konkurrensen från andra fönster? Vilket osökt leder in oss på varför denna uppsats skrivits. Som man kan förstå behövs biografen utnyttjas bättre och den digitala visningstekniken tillåter detta. Man kan ha ett större utbud, mer flexibel repertoar och filmer som bara visas en gång för en liten publik. Men vem ska stå för notan? Distributörerna tjänar på att slippa ta fram 35 mmkopior, men det är i dagsläget biografägarna som ska stå för utrustningen. En annan fråga man kan ställa sig är hur lång är hållbarheten på den digitala utrustningen? En del säger inte mer än 6 år jämfört med en 35 mm-projektor som håller i år. Filmen står inför en omfattande ansiktslyftning precis som den gjorde då den gick över till ljudfilm. 1.1 Bakgrund I december 2005 fick Filminstitutet i uppdrag av Utbildnings- och kulturdepartementet att aktivt följa utvecklingen av digitala biografer och i augusti förra året var det dags att lämna in rapporten. Rapporten utgick ifrån biografer i landsbygden samt medelstora städer. Ett officiellt arbete när det gäller digitalbio har pågått i Sverige sedan början av Arbetsgruppen för e-bio startades i januari 2000 och på svenskt initiativ bildades European Digital Cinema Forum (EDCF) den 13 juni En särskild grupp, ADB (Arbetsgruppen för Digital Bio), har sedan januari 2006 arbetat med att ta fram en plan för hur utvecklingen av digitalbio kan stödjas samt främjas. Deras förslag kan sammanfattas i 15 punkter men det övergripande intrycket av rapporten är att de förespråkar att en utveckling av infrastrukturen för det offentliga kulturrummet i hela landet är nödvändigt om digitalbion ska fortsätta att utvecklas. Detta anser Svenska filminstitutet bör ske snabbt och med en kraftfull offentlig insats. ADB-gruppen tror att digitalbio kommer att bli verklighet inom fem år. Men de poängterar att det då krävs att samtliga biografer satsar. Vad är det då som hindrar utvecklingen? Varför har inte digitalbio tagit oss med storm ännu? 1

8 Just nu står även televisionen mitt upp i en upplevelseförändring i och med HD-TV och det stora utbudet av långfilmer via flertalet kanaler t.ex. pay-per-view, VOD, DVD. Därmed krymper skillnaden i teknisk kvalité mellan filmen för hemmabion och biograffilmen. Historiskt sett har alltid biograffilmen utvecklats först gentemot televisionen. Det senaste som gjorts för biografupplevelsen är digitaliseringen av surroundljudet. I och med introduktionen av digitalt 7.1 ljud har hemmabion kommit i kapp i detta avseende och den största skillnaden om man ska vara hård är bara storleken på rummet samt antalet tittare. 1.2 Problem Trenden för biografer och antalet besökare har varit neråtgående över en lång tid. Samtidigt har de fått konkurrens av nya digitala kanaler/fönster som erbjuder tittaren fördelar utöver vad dagens biografer kan erbjuda. För att möta konkurrensen behöver biograferna hitta sina egna specifika fördelar och utveckla dem. Kan digitalbion vara biografernas svar på den ökande konkurrensen från andra medier/fönster? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda om och vilken konkurrensfördel digitalbion har gentemot andra fönster samt att utreda om digitalbion är en mogen teknik för att kunna implementeras i stor skala. 1.4 Mål Målet med uppsatsen är att utreda dagsläget för digitalbion och diskutera teknikens föroch nackdelar. Senare i uppsatsen diskuteras även vad digitalbion kan betyda för biografens framtid. 1.5 Avgränsningar och definitioner avgränsningar Denna uppsats kommer inte att ta upp en heltäckande ekonomisk analys. Tekniska detaljer kommer inte att behandlas utan fokus ligger på digitalbion som helhet och lösning på uppsatsens problemställning definitioner Jag har utgått från de definitioner som European Digital Cinema Forum (EDCF) offentliggjorde 2001: E-bio (elektroniskbio) är ett paraplybegrepp som innefattar all form av offentlig, elektronisk/digital visning av alla slags rörliga bilder i biografer eller biografliknande lokaler. D-bio (digitalbio) innebär digital visning av i första hand premiärfilmer (långfilm) på biograf och i en teknisk kvalitet som är jämförbar med eller bättre än 35 mm premiärkopia. 3 Med fönster menas alla olika sätt att visa material på, t ex. alla olika skärmar så som TV, bioduk, mobilen m.m. 2

9 1.6 Metod Undersökningen har baserats på kvalitativa intervjuer med aktiva personer inom digitalbions utveckling, dels för att kartlägga vart vi befinner oss idag och dels att ta reda på varför digitalbio inte har slagit igenom än. Fokus kommer att ligga på digitalbions motstånd samt dess fördelar. Jag är även intresserad av vad framtidens bio kan komma att erbjuda samt vilket mervärde bion har eller kan få gentemot andra distributionsformer. Undersökningen bygger även på redan gjord forskning och stort fokus ligger på biografen och dess utveckling från att den kom till stan till framtidens upplevelserum. Här anser jag att Magnus Mörck och Karin Ekström arbete är relevant då de gjort en tvärvetenskaplig studie av Digitala hus samt Mats Erixon som är ansvarig för projektet Folkets Hubb-centrum för hållbar kommunikation. För att få ett bredare perspektiv och en djupare förståelse av ämnet anser jag att Ulf Hellberg tekniskt ansvarig på Bio Sverige och Marie Hellberg Westin som representerar den mindre biografen kan ge motvikt till Erixons version. Till en början kommer jag inte att särskilja på begreppen e- och d-bio utan jag kommer att referera till det mer allmänna begreppet digitalbio. Skillnaden kommer däremot tas upp senare i analysen. I analysen av intervjuerna har jag inte enbart fokuserat på de svar som rör just begreppet digitalbio utan hela intervjun har analyserats och beaktats för att få en överblick och en helhetsbild av utvecklingen. De teorier som känns relevanta är Lasse Svanbergs bekvämlighetstrappa och hans tröghetsmodell samt en SWOT-analys av digitalbions styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa teorier kommer att hjälpa till att ge svaret eller svaren på uppsatsens problemställning. 3

10 2 Biograffilmens utveckling I detta kapitel redogörs kortfattat om biograffilmens historia från att den uppstod till och med idag. Även satsningar gjorda för filmen och dagsläget kommer att diskuteras. 2.1 När biografen kom till stan I juni 1896 kom filmen till Sverige och visades som vad Alf Rune kallar en häpnadsväckande uppfinning på en sommarutställning i Malmö. 4 Kringresande filmförevisare konkurrerade livligt om publiken kring sekelskiftet. Något som filmen lockade med, som TV gör idag, var att den visade filmdokument från platser och händelser som knappast någon i publiken skulle få uppleva i det verkliga livet. 5 Dessa dokument även kallade Lefvande bilder 6 lockade en växande publik till alla tänkbara lokaler som fick tjäna som pionjärtidens biografer. Kyrkor, teatrar och Folkets hus var några exempel på olika lokaler tänkbara vid denna tid. Det var handvevad projektor och några filmrullar som filmföreläsarna åkte land och rike runt med. Normalt stannade de en kväll eller ett par kvällar på varje ort. Men det berodde helt på publikströmningen. Men när de kom till större städer kunde de stanna upp emot en vecka. 7 Biograffilmen blev snart ett av de stora folknöjena världen över. Och på grund av den stora publiktillströmningen började det etableras fasta biograflokaler som visade film året runt, veckans alla dagar. Den första fasta biografen öppnades 1902 i Arkaden i Göteborg. Här i Stockholm var den första fasta bion Blanche i Kungsträdgården. 8 Men denna växande verksamhet skulle med tiden minska. Under senare hälften av 1900-talet har biografverksamheten ute i bygderna inte varit någon lönande affär. Året 1990 startade Svenska Filminstitutet ett landsomfattande projekt med målsättningen att rädda biograferna i stad och bygd. 9 Detta projekt visade då att det fanns biografer kvar i Sverige, nu är det 804 stycken kvar. 10 Runt om i landets kommuner vill de kulturansvariga bevara, den sista biografen eller låta den återuppstå om den redan lagts ned. 11 De anser att det viktigaste är att ge biografen status som kulturlokal Dagsläget beskrivning av var vi befinner oss idag Idag verkar det som vi står mitt i ett vägskäl om man får tro Mats Erixon på Folkets Hubb, dvs. att vi vet inte vilken väg vi ska ta. Vågar vi investera eller ej? Ska vi försöka komma överens med Amerika och gå med på deras ställda krav på den digitala bion. Eller ska vi gå vår egen väg och sätta vår egen standard för Europa med allt vad det innebär? Säkerheten verkar vara den stora frågan samt vilken standard som ska gälla. Amerika har sin idé på vad de anser vara en bra standard för digitalbion och kan inte ge dispens till biografer som inte följer dessa krav. Det finns endast 4 biografer i Sverige som USA är villiga att samarbeta med. 13 Närmare bestämt Boxholm, Torslanda, Trollhättan samt Emmaboda som har de projektorer som skulle klara av de ställda kraven som USA ställer. Men om de skulle kunna tänka sig att under en övergångsperiod ge dispens så skulle de bli betydligt många fler. 50 biografer utöver de fyra redan nämnda i Sverige är digitaliserade men tyvärr med en liten lägre standard och därmed får de inte visa amerikanska filmer eftersom de inte uppfyller USA: s krav och kriterier. Se kap för exempel på olika standarder. 4

11 Enligt Erixon så skulle man som publik kanske märka att svärtan inte riktigt är svart och att man som åskådare inte kan sitta på de 5-6 första raderna i salongen för att eventuellt märka någon kvalitetsskillnad mellan en projektor som USA godkänner och den som redan har investerats. Men det skulle fortfarande vara bättre kvalitet än dagens 35mm film säger Erixon som har varit med i filmbranschen sedan De senaste satsningarna gjorda för filmen Att biografägaren börjar förstå att det krävs nya satsningar för att locka och behålla bio besökare står nu klart. Först var Astoria Sickla i Nacka som den 1 september förra året öppnade sina dörrar och satsade på en breddning av den traditionella verksamheten. Man satsar på skräddarsydda aktiviteter även på dagtid för t ex alla hemmavarande föräldrar, seniorbio, kalasbio för födelsedagsbarnen osv. men bion är även öppen för dem som vill hyra en konferenslokal. Man måste tänka utanför fyrkanten och erbjuda något mer än popcorn och en film kl. 19 eller 21, tycker Tomas Hansson, biografchef på Astoria. 14 Detta har dock de små lokala biograferna redan gjort i flera år för att överleva. Men Astoria i Sickla har tagit idén och med nyare teknik utvecklat den mer till ett helt koncept. Utvecklingen av detta kommer att bli intressant att följa, biografen kan komma att nå nya höjder och fortsätta att trollbinda publiken som den gjorde en gång i tiden. Och förhoppningsvis kan man sluta sprida rykten om en eventuell biografdöd. Det är inte bara biografägare som har insett möjligheten att påverka och förbättra hela upplevelsen av ett biobesök, faktiskt går att införliva idag med nyare teknik. Det som är nytt för i år och som skiljer sig rejält från det normala biografbesöket är möjligheten att se film med hela kroppen. Cino4, på Tekniska Museet i Stockholm är Sveriges första 4D-biograf (se bild 1). Det är en upplevelsebio där man inte bara ser film, utan även känner och luktar den. I botten ligger den gamla hederliga tredimensionella biotekniken som flera gånger försökt sig på en comeback, utan att riktigt lyckas. Man har satsat på fåtöljer som vibrerar, gungar och rör sig upp och ner. Museet tillhör de första i världen som kan erbjuda så kallad 4D-bio. Fyran i Cino4 antyder att man har tillfört en fjärde dimension till den tredimensionella filmupplevelsen som man bland annat kan se på Naturhistoriska Riksmuseet biograf Cosmonova. Det betyder dock inte att man som åskådare plötsligt kan uppleva den fjärde dimension som filosofer och astronomer brukar spekulera kring. 15 Samt som Lasse Svanberg uttryckte sig i slutet av förra seklet att man får elektroder inkopplade direkt in i hjärnan. (Se kap. 4.1) Bild 1: Sveriges första 4D-biograf 16 5

12 Marko Klemetti, teknik ansvarig på Tekniska Museet säger: Man bör också vara beredd på att filmen bjuder på en del överraskningar som man inte har upplevt på bio tidigare Tekniken bakom 4D Själva 3D-effekten åstadkoms genom att man filmar med två kameror bredvid varandra, sedan polariseras den ena kameran 90 grader och den andra 0 grader. Med speciella polaroidglasögon uppfattar hjärnan sedan detta som tredimensionellt. Borta är alltså de tidigare glasögonen med ett röd och ett grönt glas som missfärgade bilden. Men det här med 4D-bio är inget nytt, utan att filmen skulle kännas i hela kroppen förekom redan i exempelvis katastroffilmen "Jordbävningen", som hade premiär i Stockholm 1974 och introducerade nyheten "sensurround", där man lät stora bashögtalare pumpa ut kraftigt förstärkta ljudvågor från tongeneratorer mellan 10 och 100 hertz som gjorde att det kändes som om biosalongen skakade. Då talades om en milstolpe för filmkonsten. Men tekniken dog. Senare kom även luktfilmen där man skulle skrapa fram dofter på ett papper som skulle passa till det man såg. Återigen ett regelrätt fiasko.18 Nu tror man på det igen men förutsättningarna är lite annorlunda den här gången, biografen ligger nämligen i ett museum. Motiveringen att konceptet ska lyckas den här gången är att med hjälp av att biografen ligger i ett museum är att man kan på så vis öka intresset för själva tekniken och att man som besökare kan ta två flugor i en smäll, gå på bio och samtidigt ta del av de lärorika utställningarna samt allt annat som museet har att erbjuda. Detta hoppas i alla fall Mariana Back, intendent på museet och en av producenterna bakom den första filmen som visas flyg. Bion ingår i ett internationellt nätverk, Smart Theater Network, med biografer i flera länder. Allt är digitaliserat, även filmen där flera sekvenser filmats i Sverige. Museet hoppas kunna producera en ny film per år. Det israeliska företaget har byggt upp ett nätverk av Cino4-biografer i Israel, Polen, Grekland och Turkiet som nu även Tekniska museet ingår i. Tanken är att man ska kunna utöka repertoaren genom att byta filmer med varandra. 19 6

13 3 Digitalbio I det här kapitlet kommer jag att redogöra för vad digitalbio är och hur det fungerar. Av den anledningen att ökningen av nya begrepp som kommer ut på marknaden ökar i den takt som den digitala utvecklingen sker kan det finnas skäl till att förklara de vanligaste förekommande uttrycken här. Idag talas det mest om tre olika visningsformer: D-bio (digitalbio) är en visningsform där man visar film digitalt på biograf med visningskvalitet som är jämförbar med eller bättre än 35mm kopia. E-bio (elektroniskbio) är ett paraplybegrepp där visningsformen är den att man visar film digitalt som inte har spelats in digitalt samt andra program. Observera att visningen ofta sker i en projektor som inte nödvändigtvis helt uppfyller branschens är visning av film på hemdatorskärmar som distribueras via Internet eller bredband. Kommer inte att behandlas i denna uppsats. 3.1 Kort historik Man kan tro att digitalbio skulle kunna vara ett ganska nytt påfund eftersom man först nu talar om att vi övergår i en digital tidsålder. Mer och mer omkring oss blir digitalt. Men elektronisk visning av rörliga bilder (det vi klassar som film) på biograf är egentligen ett gammalt fenomen. Redan 1936 utvecklades en fungerande storbildsprojektor för TV-bilder i Tyskland. Vid samma tidpunkt tillsattes en teknisk kommitté för Electronic Cinema i USA krävde den brittiska filmindustrin att få tillstånd att direktsända trådlöst överförd storbilds-tv till sina biografer gjordes ett försök här i Sverige på s.k. videografer i tre salonger på Röda Kvarn i Stockholm. Tyvärr lades projektet ner rätt så omgående p.g.a. bild och ljud inte höll måttet. Men under 1980-talet så hade tekniken dock förfinats och Sony lanserade sitt Cinematicsystem, världens första kompletta elektronikpaket för elektronisk bio. En försöksverksamhet uppfördes i en av Tokyos förorter med ett tiotal salonger. Men projektet avvecklades ungefär ett år efter det startades utan någon officiell förklaring. 20 Men tekniken har inte slutat att utvecklas för det, utan snarare tvärtom. T ex en ökad användning av digital teknik i inspelnings- och efterarbetningsprocessen inom reklamoch långfilmsbranschen har skapat ett behov av digitala visningsformer. En växande utveckling inom bredbands teknikens och fiberoptiken under de senaste åren har stimulerat och ökat behovet ännu mer. Ett hinder som har följt den elektroniska bions utveckling har varit att bildkvaliteten inte nått upp till den traditionella 35mm filmens höga kvalitet medan ljudkvaliteten däremot håller samma höga nivå tack vare tidigare satsningar på digitalljudet. Idag är den digitala filmen betydligt mycket bättre och helt ok om man frågar folk i branschen. Men det finns dock fortfarande skilda meningar när det gäller vad som ska vara acceptabel bildkvalitet. 3.2 Produktion I nästan 100 år av filmskapande har det inte varit någon skillnad på hur man skapar en film. Filmen sätts in i kameran, exponeras, klipps, ljud läggs på och tittare är antingen fascinerad eller besvikna. Men filmskapande har förändrats sakta men säkert, under 7

14 1990-talet kom stora förändringar nämligen digitala lösningar/verktyg som hade stor effekt. Hela filmprocessen har fått ett rejält uppsving. Digitala lösningar ger möjligheter att förändra filmskapar processen därför att processen inte längre är bunden till eller avgränsad på grund av den analoga teknikens begränsning. En viktig/betydande aspekt av digital filmskapande är att processen inte längre blir seriell i sin natur alltså icke linjär som den alltid har varit förr. 21 Det ger i sig större svängrum för filmskapare att prova nya saker som det inte var tal om tidigare. Med digital tekniken kan regissören se sitt material på en gång utan att behöva vänta på att filmen ska framkallas. Han kan även ta fler tagningar och prova nya saker utan att budgeten för filmen springer iväg. När det gäller redigeringen så ger även den större möjlighet så som när man t ex klipper filmen så har man hur många klippningar man vill på sig utan att man förstör filmen och det är otroligt lätt att justera om ett klipp blivit fel. Fördelar med digital film är att den är tidsbesparande som Howard Smith säger i boken Digital Filmmaking: om jag har fyra tio-minuters tagningar och letar efter en specifik mening som en karaktär säger och jag använder mig av traditionell film (35mm) skulle jag behöva rent fysiskt dra fram filmen och lägga den rätt i uppspelaren för att komma till rätt ställe. Med digitalt, pekar jag bara på materialet för att få se det. 22 Fler och fler använder datorer för redigering och det är idag nästan obligatorisk då du annars inte kan konkurrera med dagens filmer samt de högre kraven som publiken ställer ju mer avancerade filmerna blir. Ju mer digital filmskapande ökar så ökar också vilja att kunna visa sina alster digitalt och därmed så främjar det utvecklingen av digitalbio. 3.3 Distribution Det finns tre sätt att distribuera film på: trådlöst, tråd/kabel samt post/bud. Här nedan redogörs för innebörden samt för- och nackdelar för dessa olika sätt. Trådlöst via satellit innebär att man distribuerar film med hjälp av t ex radiolänkar och mikrovågor, över Internet, via satellit eller som analoga och digitala TV-sändningar. 23 Det börjar med att den digitala masterkopian krypteras och därefter routas och kopplas upp mot en satellit. Biograferna har en s.k. satellitmottagare som tar upp den sända signalen som i sin tur är kopplad till biografens uppspelnings- och förvaringssystem. För att vara säker på att sändningen och mottagningen skett utan problem så verifieras detta via en tillbakakanal, via Internet eller genom en alternativ uppkoppling. Det är inte tänkt att distributionen kommer att ske i realtid utan då sändningstiden är som minst och när satellitkapaciteten kostar som minst. Med denna form av distribution så delas kostnaden mellan antalet mottagare, vilket resulterar i att ju fler mottagare det är desto billigare blir det. Det finns egentligen bara en stor nackdel med distribution via satellit och det är piratkopieringen. Att sända en eventuell kassasuccé direkt ut i etern är helt otänkbara för bossarna i Hollywood. Eftersom Hollywood är lite känsliga för detta så tror jag att det inte är en självklar lösning idag att distribuera digitalfilm på trots alla fördelar. De som är för trådlös distribution hävdar att 80 % av piratkopieringen kommer ifrån kameraupptagningar i biosalongerna och att resten av piratkopieringen kommer ifrån läckor vid laboratoriearbetet eller efterarbetet av filmen och väldigt få från 8

15 läckor i distributionsledet. Men för att detta sätt ska bli ett alternativ så krävs det att Hollywood känner sig mer än 100 % säkra. Tråd/kabel Detta distributionssätt innebär att data sänds i form av ettor och nollor, precis som vid trådlös distribution. Ända skillnaden är att en tråd/kabel rent fysiskt är hoplänkade mellan sändaren och mottagaren. Idag finns det ett antal olika typer av tråd/kabelnät som används på olika sätt, t ex telenätet (koppartråd), elnätet (hypotetiskt men möjligt), kabel-tv-nätet (koaxialkabel) samt optofibernätet (bredband). Nackdelen med att sända via Internet är om hackers runt om i värden lyckas piratkopiera. För att det ska vara säkert att sända via tråd/kabel krävs det brandväggsförsett privat fiberoptiskt nätverk med en datakapacitet på flera gigabytes eller terabytes per sekund. Denna distributionsform anses vara relativt säker samt att kostnaden för nätverkskapaciteten låg. Nackdelen är att det är en stor investeringskostnad då det krävs att man gräver ner en kabel den sista biten in till alla biografer. Dessutom blir det mindre flexibelt eftersom det krävs att man gräver en ny kabel om man t ex behöver flytta en biograf. Post/bud Med Post/bud innebär det att en fysisk kopia tas fram av den digitala filmen och skickas i form av en DVD, kassett eller hårddisk. Fördelen med detta system är att det fungerar på samma sätt som vid distribution av den klassiska 35mm filmen. En annan fördel är att det medför en mindre kostnad att skicka en DVD istället för en celluloidkopia eftersom fraktvikten minskar avsevärt. Dessutom är framtagningen av en DVD kopia betydligt billigare än 35mm kopiorna. Nackdel med ett rent fysiskt medium är att det endast går att visa det som en gång har kopierats till mediet. Vid eventuella fel så krävs det att en ytterligare kopia måste skickas. Vidare kan problemet med att filmkopior som försvinner under färden till uppspelningsplatsen öka. Även om detta är ett väl etablerat system som man vet fungerar och ett system som filmbolagen känner sig mest förtrogna med så betyder det inte att det är det mest optimala för digitalfilmen. Ju fler kopior som görs desto dyrare blir det. Det distributionssätt som används idag är flyttbara hårddiskar eftersom en nedladdning via satellit tar åtta timmar för en film och då är förutsättningen att det är molnfritt. Jämförelsevis så tar det en vecka att ladda ner en film via bredband. Det är ohållbart att i dagsläget att övergå till ett annat distributionssätt när det gäller digitalfilm med tanke på tidsåtgången. Att distribuera film via DVD har visat sig inte speciellt framgångsrikt då kvaliteten inte var god nog. Men Ulf Hellberg (Bio Sverige) tror att smalfilm kan komma att distribueras via Blue Ray diskar medan de stora kassasuccéerna fortsätter att distribueras via hårddiskar tills den tekniska utvecklingen har blivit effektivare. Men det tror han kan ta tid, allt från fem till femton år. Sammanfattningsvis så finns det för- och nackdelar med alla systemen som finns tillgängliga idag men jag tror att trådlösdistribution kommer att med tiden att ta överhand eftersom den tekniska utvecklingen gör framsteg hela tiden. Det är trots allt många fördelar med ett trådlöstsystem och problemet med piratkopiering kommer att alltid att finnas så länge det finne personer som vill ta del material utan att betala för sig. Det ända man kan göra är att ständigt utveckla tekniken så att möjligheten till piratkopiering försvåras. 9

16 3.4 Visualisering och standarder Den vanligaste projektionstekniken för analoga biografer (35mm) är att ljuset från projektorns lampa lyser genom filmen. Den vanligaste tekniken för visning av digital film är istället den s.k. DLP (Digital Light Processing) tekniken. DLP tekniken bygger på ett datorchips och flertalet minimala vippbara speglar. I bild 2 nedan visas en 3-chips variant där de tre chipsen tar hand om var sin av de tre grundfärgerna. Varje liten spegel ger en projektionspunkt som tillsammans bygger upp bilden Upplösningen betydelse för bilden En digital bild är uppbyggd av ett högt antal pixlar vilket skiljer sig mot den analoga bilden där den består av små korn på en kemisk yta som inte har någon väldefinierad upplösning. Men oavsett analog eller digital så innerhåller film visuellt ett högt antal detaljer som i möjligaste mån bör nå tittaren. För att kunna förmedla dessa detaljer bör den projekterade bilden bestå av ett högt antal bildpunkter. Ju flera bildpunkter som bygger upp bilden desto större möjligheter att visa en detaljerad bild. En riktlinje bör vara att de enskilda bildpunkterna ska vara så små att ögat inte uppfattar enskilda punkter utan bara ser helheten. Om ögat uppfattar bildpunkten i verkligheten beror på tittaravståndet och hur stor punkten är. Ökas upplösningen kommer punkterna att bli mindre och flera på den aktuella projektionsytan. Biografen kan då välja mellan att sätta publiken närmare duken med bibehållen upplevelse, ge en ökad detaljnivå på befintligt avstånd eller ge en större bildyta och därmed plats för en större publik. Förstoras bilden med bibehållen upplösning kommer varje bildpunkt att förstoras, detaljrikedomen per bildyta kommer då att minska med försämrad bildupplevelse som följd. Den projekterade filmytan, tittaravståndet samt upplösningen har alltså en stor betydelse för filmupplevelsen och är alla beroende av varandra för att skapa en bra bildupplevelse. Bild 2: 3-chip DLP projektionssystem Standarder för filmvisning Det är viktigt att skilja på filmens upplösning och projektors förmåga att visa och därmed förmedla en upplösning/detaljrikedom. En filmproduktion går som tidigare sagt igenom många steg från filmkameran tills att den visas färdigklippt för en publik. När filmen väl ska visas för en publik så har nya digitala lösningar framkommit även inom detta område. För att sortera de olika digitala projektorerna kan man gå efter den standard eller upplösning som projektorn är konstruerad för. De vanligaste digitala standarderna är: 1.3K, 2K, 4K och 8K. Termerna står för de digitala upplösningarna där det horisontella antalet bildpunkter är minst 1 300, 2 000, 4 10

17 000 respektive Hur många horisontella bildpunkter 35 mm film har är svårdefinierat och beroende på vart i produktionskedjan den befinner sig i, men en allmän uppfattning är ca vilket gör den jämbördig med 2K standarden. Upplösningen hänger ihop med valet av efterproduktion, den kemiska filmens kvalité samt projektorns förmåga. Den analoga filmkopian slits för varje uppspelning och efter att en 35 mm film har kopieras och slitits en period har kopian sällan mer än motsvarande 0.9 K i upplösning när den visas i biosalongen. 25 Dagens moderna filmer produceras och framförallt efterbehandlas oftast i 2K, 4K eller till och med 8K, vilket ger en bra bildkälla för projektorerna i biosalongerna. Folkets Hus och Parker (härefter förkortas till FHP) hävdar att 1.3K räcker för mindre biografer vilket naturligtvis beror på dukens storlek mm, men för dessa moderna filmproduktioner på stora dukar bör man inte underskatta betydelsen av de högre upplösningarna 2K eller 4K. Steget från 2K till 4K betyder en fyra gånger så detaljerad bild eller möjligheten att ha en fyra gånger så stor bild med bibehållen kvalité Hollywood standarden USA ligger i framkant när det gäller digitalfilm. Det har redan etablerats ett rejält antal biografer med den nya tekniken där. Det ställer USA osökt i en maktposition som gör att de kan kräva en viss standard, vilket de också gör. Just för tillfället pågår livliga diskussioner och man har svårt att komma överrens om vilken standard som ska gälla. USA har bestämt att 24 eller 48 bilder per sekund ska gälla. I Europa så har man alltid använt 24, 25 och 60 bilder per sekund men aldrig 48. Detta blir ett problem med konverteringen när USA vill lansera sina filmer i Europa. En gemensam standard är viktigt då stora investeringskostnader som biografägarna runt om i världen får vid en övergång till digitalbio. Om det bara går att visa t ex endast en tredjedel av de nysläppta filmerna p.g.a. att de kräver olika tekniska system kommer digitalbio aldrig att bli verklighet Digitala projektorers övriga egenskaper Kontrasten och färgrymden mellan 35 mm projektorer och de digitala varianterna är olika till naturen, men skillnaderna mellan olika projektorer är stora och diskussionen handlar då mera om tekniska detaljer än om analogt/digitalt. Då denna tekniska utveckling går fort lämnas dessa detaljer till andra att utreda. 3.5 Ekonomi Att ekonomin alltid är med som en bromsande faktor när det gäller utvecklig är näst intill självklart. Men jag förstår också de biografer som har investerat i relativ ny teknik inte kan eller vill göra ytterligare investeringar i mångmiljonklassen. Det är ett stort dilemma. En komplett 2K utrustning kostar idag cirka kr per biografsalong, det inkluderar en 2K projektor, server, styrsystem och kringutrustning. 26 Eftersom ingen vågar investera driver FHP frågan och idén om att det går att använda tekniken till mer än just för film. Om man får tro Marie Hellberg Westin så ligger bristen på stöd från resten av biografbranschen i hur FHP har hanterat hela situationen med att de överdriver fördelarna med deras lösning och inte tänker på alla aspekter som kan påverka hela branschen negativt som en digitalisering kan innebära. FHP vill att man ska kunna visa bio samtidigt i flera olika fönster, men detta anser Ulf Hellberg och Marie Hellberg Westin är en väldigt dålig idé eftersom utbudet blir för stort och det 11

18 medför att mindre biografer slås ut. Att upplevelsen rent utsagt kan förstöras då t ex 10 mindre bra ställen erbjuder att visa samma fotbollsmatch inom en 1-milsradie från varandra. Filmägarna kan komma att välja att ge större biografkedjor rätten att visa deras filmer för att de vet att de drar in mer pengar. Om SF får tillståndet kanske de drar in fem miljoner och om FHP får tillståndet kanske de bara drar in femhundra tusen kronor i intäkter. Filmägarna måste se att deras kostnader betalas så valet blir ganska enkelt. Som det är idag så får Sollentuna bio filmerna samtidigt som de stora biograferna och SF gör inte så stor sak av det hela. Men både Ulf och Marie tror att om alla skulle få filmerna samtidigt att SF drar om svångremmen och de är osäkra på vilken sida de står på. De vill ju inte förlora denna möjlighet som det är att få filmer samtidigt som de stora biograferna. I USA har man löst pengafrågan på det sätt att de pengar som tjänas in på att producera och distribuera film digitalt går till att finansiella utvecklingen av digitalbio samt till utrustning för biograferna. Skillnaden mellan Sverige och USA är att filmproducenterna hjälper biografägarna ekonomiskt för att få övergången så smidig som möjligt. Problemet är dock att man i efterhand har sett att man har varit lite för generös mot biografägarna då det har visat sig att man har i stort sätt gett utrustningen gratis till dem och det var inte det som var meningen. Arbetsgruppen för digitalbios främsta förslag på hur finansieringen ska kunna mötas här i Sverige är att en särskild investeringsfond inrättas from 1 juli, 2007 och fem år framåt. Fonden ska användas för stöd till 50% av investering i digital visningsteknik på 2K-nivå för biografer på medelstora och små orter men också för satsningar på digital infrastruktur, distributionsnätverk, stöd till konvertering av befintliga digitalbiografer upp till vedertagen teknisk standard och för andra åtgärder som kvalitetssäkrar den digitala biografen. För att täcka behovet bör fonden totalt generera 205 Mkr under femårsperioden. Men eftersom alla biografer inte omfattas av förslaget ovan så har arbetsgruppen tagit fram ett till förslag och det är att det ska ges möjlighet att erhålla ett räntefritt mjukt lån from 1 juli, Låneramen beräknas till 500 Mkr under en femårsperiod och lånet ska kunna sökas av samtliga biografer. Syftet är att underlätta en samlad digitalisering i hela landet Hinder som föreligger I dagsläget är det många frågor som är obesvarade. Det upplevs att situationen är att det är en väldigt smal balansgång som måste gås om alla ska kunna få det dem vill. Marie Hellberg Westin, på Videvox anser att en alltför snabb övergång kan leda till en utarmning av mellanskikts biografer eftersom filmägarna då troligtvis säljer rättigheterna till dem som drar in mest pengar. Att utbudet av digitala filmer är litet är ett ytterligare hinder för att stora investeringar ska göras och man vill inte förkasta samarbetet med Hollywood eftersom det skulle resultera i ett ännu mindre utbud som i sin tur skulle sätta stopp för digitaliseringen överhuvudtaget. Det i sig skulle kunna får katastrofala följder, rent ut sagt en ev. biografdöd. 12

19 Som det har nämnts tidigare så medför det ett stort hinder att man inte har kommit överrens om en gemensam standard innan olika biografer har gjort investeringar i undermåttliga projektorer som sedan har visat sig inte varit tillräckliga för visning av digitalbio. Dessutom håller inte arkiveringen av digitalfilm samma mått av enkelhet i form av etablerade metoder som 35mm. Men detta problem hävdar Svanberg är snart löst. 28 Ett underliggande rävspel där alla försöker dra nytta av varandra medan man gör så lite som möjligt är ännu ett hinder. Man lägger skulden på varandra till varför digitalbio inte har slagit igenom i stor skala. Men det allra största hindret som jag ser det är det ekonomiska. Det är oklart om det verkligen går att få en lönsamhet idag. Men självklart hänger allt ihop. Så fort man bestämt en standard kommer man att kunna både investera i rätt teknik och fler filmer kommer förmodligen produceras. Detta kommer att lösa det ekonomiska motståndet som finns idag. 13

20 4 Digitalbions motstånd Vad är det då som gör att digitalbion inte slagit igenom ännu? Man kan titta på hur människan fungerar. Rörliga bilder har alltid lockat människan redan från de tidiga grottmålningarna som illustrerade människor och djur i aktion ser man tydliga bevis på detta. I det här kapitlet kommer jag att redogöra för de motstånd som digitalbio utvecklingen har förutom de tekniska och ekonomiska svårigheterna. Motstånd som är betydligt mycket svårare att hantera och reda ut än de mest påtagliga. Här jämför jag biograffilmen och televisionen med varandra. 4.1 Vår bekvämlighet Man har alltid talat om en biografdöd, speciellt när TV introducerades i våra hem. TV: n är biograffilmens närmaste släkting och har många likheter jämfört med andra medier därför ställer jag dem mot varandra i detta kapitel. Först en kort analys av televisionen. Enligt Jonas Marking och Marie Nilsson utsänder TV en sorts dragningskraft som gör att vi tittar på TV. De anser att man lätt kan säga att TV: n har fått en hedersplats i våra hem, samt att vi uppskattar apparaten därför att den ger oss information, nyheter och underhållning allt i ett och samma paket. I boken Större än TV skriver de att TV: n är nästan ett måste därför att televisionen skapar samtalsämnen och diskussioner på arbetsplatser, skolor eller i största allmänhet. Men självklart finns det risker också med vår uppskattning av TV: n. Det är en stor risk att samhället blivit likriktat, samhällsvetare och sociologer anser att [ ] samhällsfrågor (egentligen) kommer att banaliseras och det beror på TV-kanalernas jakt på tittarsiffror och marknadsandelar Varför sitter vi framför TV: n? I allmänhet vet man att om man byter ut biografen som medium mot televisionen innebär det att inte bara filmupplevelsen förändras, utan även sådana saker som förståelsen av filmen och valet av vilka filmer man väljer att se på. Aktuell statistik av antalet biografbesök fortsätter att sjunka även om 2006-års siffror visar på en ökning med hela 5 % så är det fortfarande lägre i jämförelse med : s siffror. 30 Om man ser på lite längre sikt så har biografbesöken dock legat ganska stabilt runt miljoner besökare per år. Vad är det då som får oss människor att hellre bänka oss i soffhörnet framför TV: n för att ta del av en långfilm istället för att vilja uppsöka en lokal som på alla sätt är utformad för att ge en optimal filmupplevelse. Lasse Svanberg talar om något som han kallar för bekvämlighetstrappan: Bild 3: Bekvämlighetstrappan 31 14

21 Svanberg menar att det finns en sorts inbyggd tröghet i människan som gör att hon verkar välja minsta-motståndets-lag. Detta resulterar i att ett billigt och bekvämt medium alltid segrar över ett dyrare och mindre bekvämt, kvalitet blir av underordnad betydelse. Biograffilmen ligger längst ner i trappan eftersom den är obekväm nog att kräva geografisk förflyttning, tidspassning, kontant betalning samt eventuellt trubbel med barnvakter och parkering. Televisionen tog bort en del av dessa problem medan videon tog hand om andra. Det femte steget på trappan, det han kallar tvåvägs kabel-tv eller beställnings-tv, tar bestämt hand om alla dessa problem, du kan sitta kvar hemma och själv bestämma vad du vill titta på och när. Högst upp i sin trappa har han placerat något som han kallar bekvämlighetens yttersta triumf. Han skriver: På andra sidan år 2000 blir det tekniskt möjligt att kringgå det obekväma, tids- och kostnadskrävande tittarstadiet. Då kan vi få upplevelser och känslor inmatade direkt i hjärnan via elektroder. Detta är inget skämt. Forskarna kallar det Electronic Stimulation of the Brain (ESB) Stanna hemma eller gå ut? Svanberg talar även om hur hemelektroniken har förändrats samtidigt som den förändrar vår tillvaro samt vårt sätt att leva. Om vi ser tillbaka i tiden så arbetade folk hemma, hemmafruarna städade, tvättade, lagade mat och födde barn i hemmet. Men tiden har förändrats och folk får mer arbetsuppgifter, och tvingas åka mellan bostad-dagis-jobbdagis-bostad. Detta pågår år ut och år in medan hemelektronikindustrin dukar upp ett allt mer dignande smörgåsbord av apparater, system och tjänster som gör det mer och mer lockande att stanna hemma istället för att gå ut. Enligt Svanberg så pekar utvecklingen mot att vi är på väg att återvända till en mer bostadscentrerad kultur. 32 Svanberg nämner även den svenska arbetsmarknaden att den fortfarande ser ut på sådant sätt att många yrkesarbetare inte orkar gå ut på sin fritid. Man är helt enkelt fysiskt och/eller psykiskt utmattad. Den mesta delen av fritiden används därför till nödvändig sömn och fysik/psykisk återhämtning. Många sätter sig framför TV: n för att få denna avkoppling och komma ifrån vardagen. Efter Svanbergs resonemang samt uttalanden anser jag att biografens framtid är allt annat än ljus. Folk kommer att välja televisionen framför biografen därför att det är ett bekvämligare sätt att få sitt filmbehov tillfredställt. Men vi ska först titta på ytterligare en teori Svanberg har, nämligen tröghetsmodellen som lämpar sig för analys av teknikutvecklingen. (Se 4.2) Biograferna kommer att få problem att fylla sina salonger nu när möjligheten till egen hemmabio blir allt vanligare i hemmen. Dessutom anser jag att sätta på televisionen är ett mycket mer bekvämt sätt att koppla av när man kommer hem trött efter jobbet. För att inte tala om vilken tid man sparar genom att se filmen hemma än att ta sig till stan. Idag är folk stressade med allt man ska hinna med och ta sig någon annanstans kommer inte på frågan. Tillgången till nyare och bättre teknisk utrustning till hemmen, med stora widescreen-skärmar och flerkanaligt ljud med god kvalité, gör det lättare och billigare att välja det bekvämligaste alternativet, att stanna hemma. Det är inte någon speciell skillnad mellan våra vardagsrum och biosalonger idag. Biografen behöver lägga sin satsning på det den var bra på en gång i tiden, att erbjuda människor något utöver det vanliga och skapa upplevelser som man inte kan uppleva 15

22 någon annanstans. Inte att dra ned på storleken eller utrymmet. Jag föreställer mig att biograferna har sett sin guldålder och är nu på väg mot slutet om det inte görs något drastiskt för att anpassa sig till de nya förutsättningarna. 4.2 Tröghetsmodellen PIP modellen som den även kallas i den akademiska världen används för att analysera ny teknik och står för PUSH-INERTIA-PULL, fritt översatt till påtryckning-tröghetdragningskraft. Påtryckningsfaktorerna är generellt av politisk karaktär och deras huvudsakliga ambition är att förändra vårat sociala beteende så att det gynnar deras egna intressen. Tröghetsfaktorerna är vanligtvis av religiös eller politisk natur men den mest vanliga som oftast glöms bort är människas medfödda rädsla för förändring: Vi vet vad vi har men inte vad vi får. Dragningskraften är det som ska representera våra behov, önskningar och drömmar som konsumenter, användare och medborgare. Om alla tre faktorerna i denna ekvation samspelar så kan teknikskiften ske på ett ögonblick, t ex som det blev med e-post och SMS Kommer digitaliseringen att förändra biografen? Lasse Svanberg menar på att ett teknikskifte måste vara både tekniskt möjligt och ekonomiskt och socialt önskvärt och ger en metafor av en åsna som vägrar röra sig. Någon puttar på och någon drar i tyglarna. Åsnan är konsumenten. Den som puttar på är tekniktillverkarna som har som mål att påskynda utvecklingen för att sälja sina produkter. Den som drar i tyglarna representerar våra behov och drömmar. Svanberg menar att tröghetsfaktorn är viktig eftersom den ger oss konsumenter tid att reflektera och inte kasta oss in i armarna på den nya tekniken. Se figur nedan. Bild 4: Tröghetsmodellen (påtryckning-tröghet-dragningskraft) 34 Då ska jag försöka analysera digitalbio. Vad är det som trycker på utvecklingen? Hollywood? Om man får tro på Lasse Svanberg så hävdar han att det är bara George Lucas i Hollywood som pushar för denna utveckling. Men hans uttalande är nu tre år gammalt och jag tror att det är fler och fler filmproducenter som ser fördelar med den nya tekniken och som trycker på utvecklingen i den riktningen. Digitalbio projektor och server tillverkare? HD kamera tillverkare? De har inte speciellt mycket med politisk inflytande att göra bara att de kan göra vinst så att aktieägarna blir glada. Vad är då tröghetsfaktorerna? Rädslan för förändring i både Hollywood och bland internationella biografägare representerar ett oerhört stort motstånd. Den dagen som de släpper på tyglarna för digitalbio och blir påtryckare tror jag att det kommer att rassla till ordentligt. 16