Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern)

Transkript

1 Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern) Treklöverns arbetsgrupp för utvärderingskonsortium

2 Förord Rektorerna vid Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern) tillsatte i mars 2015 en gemensam arbetsgrupp i syfte att utreda möjligheterna till ett samarbete om framtida utbildningsutvärderingar. En första skiss för ett sådant samarbete överlämnades till rektorerna i maj Gruppen fick därefter uppdraget att utveckla skissen och lämna en slutrapport med förslag till gemensamt utvärderingssystem senast Arbetsgruppen har därefter träffats vid sex tillfällen och därutöver genomfört två lärosätesgemensamma seminarier med sammanlagt ett 35-tal deltagare per tillfälle (om skissen för samarbetet, i september 2015, och om ett preliminärt slutförslag i januari 2016) I seminarierna deltog dekaner och andra medarbetare med strategiskt viktiga positioner för ett kommande utvärderingssystem. Specialuppdrag har av arbetsgruppen dessutom lämnats till tre projektgrupper: En klustringsgrupp med uppdrag att föreslå gruppering av utbildningsområden En administrativ grupp med uppdrag att föreslå instruktioner med mera för utvärderingarnas genomförande En kommunikationsgrupp med uppdrag att föreslå hantering av intern och extern kommunikation Arbetsgruppen överlämnar härmed sitt slutförslag. Gruppen har bestått av Curt Räftegård, vicerektor, Karlstads universitet (sammankallande) Bo Bergbäck, prorektor, Linnéuniversitetet Lena Fritzén, prorektor, Linnéuniversitetet Håkan Wiklund, vicerektor, Mittuniversitetet Bengt-Ove Boström, ledamot av SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor och tidigare vicerektor för kvalitetsfrågor vid Göteborgs universitet (från ) Thomas Nilsson, vicerektor, Karlstads universitet (från ) Catherine Legrand, prorektor, Linneuniversitetet (från ) 2

3 Bakgrund Inom ramen för det nya nationella system för kvalitetssäkring av högre utbildning som har föreslagits av regeringens utredare Harriet Wallberg förutsätts lärosätena själva svara för kvalitetssäkringen av sina utbildningar. Det innebär att lärosätena ska forma egna utvärderingssystem som ersätter den utvärdering som tidigare genomförts av UKÄ på program/huvudområdesnivå. Lärosätena ska av UKÄ godkännas vad gäller sin förmåga att, som en del i det lärosätesspecifika kvalitetssystemet, utföra denna uppgift. När ett sådant godkännande har lämnats har lärosätet under en period (6 år) eget ansvar för kvalitetssäkring av sina utbildningar. Lärosätets samlade kvalitetssystem innehåller flera olika delar - som exempelvis rutiner för start och nedläggning av utbildningar, processer för kontinuerlig förädling av utbildningar, processer för att säkra studentmedverkan, koppling till arbetsmarknad och för extern utvärdering av utbildningarnas kvalitet med mera. Det enskilda lärosätets organisation, rollfördelning och ansvarsförhållande, exempelvis vad gäller fakultetsorganisation och former för beslutsfattande, har betydelse för kvalitetssystemets uppbyggnad och funktion. Rektorerna vid Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern) har beslutat att utreda möjligheterna att samverka kring genomförandet av utbildningsutvärderingar inom ramen för det nya systemet. En premiss är att varje lärosäte har sina specifika förutsättningar vad gäller kvalitetssystemet i stort, men det bedöms finnas stora fördelar med att samverka kring den specifika utvärderingskomponenten. Utgångspunkter Den granskande verksamhet som löpande sker i kollegier och fakulteter på varje lärosäte kallas i detta dokument kontinuerlig uppföljning, i enlighet med den europeiska ministeröverenskommelsen Standard and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 1 ) Syftet med den verksamheten är att löpande bidra till utvecklingen av kvaliteten i lärosätets utbildningar. Termen utvärdering/utbildningsutvärdering avser här den regelbundna granskande och nivåbedömande verksamhet som redogörs för i det följande. Syftet med den är att, med hjälp av externa granskare, såväl kontrollera kvaliteten som generera rekommendationer och därigenom bidra till kvalitetsutveckling. Arbetsgruppen uppfattar att det samarbete kring utbildningsutvärderingar som här föreslås kommer att ha en fast struktur och att det kommer att vara långsiktigt. Det finns därför anledning att karaktärisera det som ett konsortium. Den fasta strukturen och långsiktigheten hindrar givetvis inte att aktörerna enskilt och tillsammans kan dra lärdomar av hur systemet fungerar i praktiken och på den grunden utveckla systemet. Arbetsgruppen förordar att åtminstone tre pilotutvärderingar genomförs och att varje lärosäte koordinerar minst en var. Eventuella justeringar görs därefter innan systemet tas i ordinarie bruk. Utbildningar som deltar i sådana pilotutvärderingar behöver sedan inte utvärderas igen inom den första utvärderingscykeln. 1 ESG i UKÄ:s översättning finns att hämta på: 3

4 Den gemensamma modell för utbildningsutvärderingar som föreslås nedan ska säkra och utveckla kvaliteten i utbildningarna och därmed skapa förtroende och legitimitet för utbildningarna tar fasta på de förhållandevis likartade uppdrag, situationer och utmaningar som kännetecknar de tre ingående lärosätena avses främja och säkra en akademisk bedömning av kvalitet, där lärandemål och den kollegiala och akademiska bedömningen av dem står i förgrunden avses stärka samarbetet mellan berörda kollegiala miljöer syftar till att stärka det ömsesidiga lärandet om kvalitetsarbete mellan lärosäten och kollegier ska vara resurseffektiv ska motsvara de anspråk staten genom UKÄ kan ha på en ordning för kvalitetssäkring Utvärderingsobjekt - utbildningsområden Utvärderingsobjekten ska bestå av vad vi kallar utbildningsområden, det vill säga kluster av program och huvudområden. Dessa formas så att de ingående utbildningarna kan utvärderas i en och samma utvärdering. Ett sådant område ska inbegripa en eller flera utbildningar på en eller flera nivåer, och även de fristående kurser som kan knytas till området. Det är viktigt att notera att ambitionen är att alla utbildningar ska utvärderas inom en sexårsperiod, inte bara examina på huvudområde eller yrkesprogram. Lärarutbildningen kommer under sexårscykeln att utvärderas av UKÄ, och den har därför tills vidare undantagits från klustringen och konsortiets utvärderingsprogram. Likväl kan naturligtvis lärarutbildningens utvecklingsarbete följa samma principer som övriga utbildningar. Kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för examen (så kallade enstaka kurser ) ingår dock inte i formandet av utbildningsområden. Granskningen av dessa får ombesörjas av respektive lärosäte inom ramen för det kontinuerliga uppföljningsarbetet. Arbetet med att skapa kluster av utbildningar har på uppdrag av arbetsgruppen utförts av en särskild lärosätesgemensam arbetsgrupp. Resultatet av detta arbete redovisas i bilaga 1. Inför varje utvärdering görs en bedömning av om det aktuella klustret kan behöva finjusteras. Utbildning på forskarnivå Eftersom kravet på ämnesexpertis måste anses vara större på de högre utbildningsnivåerna föreslår projektgruppen att forskarutbildningar utvärderas i särskild ordning. Konsortiet föreslås också avvakta med att närmare utforma utvärderingskriterier och att starta utvärderingar av utbildning på forskarnivå. Skälet är att det kan finnas viktiga lärdomar att hämta från UKÄ:s pilotutvärderingar av utbildning på forskarnivå. Vi vet inte heller hur UKÄ 4

5 kommer att gå vidare med utvärdering av utbildning på forskarnivå efter pilotutvärderingarna. Det är rimligt att tänka sig att utbildningar som utvärderas av UKÄ inte också ska bli föremål för utvärderingar inom konsortiet under samma utvärderingscykel. Kommer UKÄ och lärosätena framöver att utvärdera olika delar av utbildningsutbudet på forskarnivå är det rimligt att en kärna av utvärderingskriterierna blir desamma. Vilka utbildningar UKÄ framöver kommer att använda, och vilka utvärderingskriterier man kommer att använda, vet vi i dagsläget inte. Arbetsgruppen föreslår att konsortiets utvärdering av forskarutbildning genomförs vid ett och samma tillfälle under en utvärderingscykel. Då utvärderas all forskarutbildning som inte utvärderas av UKÄ under aktuell cykel. Konsortiets organisation Ledningsgrupp: Arbetet inom ramen för utvärderingssystemet leds av en ledningsgrupp bestående av prorektor/vicerektor eller motsvarande från de tre lärosätena samt en studentrepresentant per lärosäte. Ledningsgruppen ska föreslå rektorerna i vilken ordning utbildningsområdena ska utvärderas, koordinerande lärosäte för varje utvärdering, övervaka systemets funktion, rapportera till rektorerna och ansvara för utveckling av systemet. Ledningsgruppen träffas med rektorerna med jämna mellanrum för information, diskussion och förankring av samarbetet. Berednings- och sekreterargrupp: Vid varje lärosäte ska finnas en administrativt kvalificerad grupp av medarbetare som ska stödja ledningsgruppen, utvärderingsansvariga och bedömargrupper i deras arbete. Dessa kan vid behov utgöra en gemensam beredningsresurs. I berednings- och sekreterargruppen deltar även en studentrepresentant per lärosäte. Inledningsvis ska gruppen förbereda utvärderingssystemets implementering genom att utarbeta förslag till instruktioner och processbeskrivningar. Koordinerande lärosäte: Ansvaret för genomförande av utvärderingarna ska fördelas på lärosätena. De tre rektorerna fattar på grundval av ledningsgruppens förslag, och efter samråd, var för sig beslut om koordinerande lärosäte. Det koordinerande lärosätets rektor beslutar om bedömargrupp och ordförande. Lärosätet organiserar den aktuella utvärderingen samt ansvarar för själva genomförandet. Utvärderingsansvariga: För utvärdering av ett kluster utser det koordinerande lärosätets rektor en utvärderingsansvarig från det egna lärosätet. De två övriga lärosätenas rektorer utser biträdande utvärderingsansvariga. De tre ska vara disputerade eller ha motsvarande konstnärlig kompetens och ha bred vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Utvärderingsansvarig koordinerar utvärderingsprocessen mellan de tre lärosätena och bedömargruppen. I uppdraget ingår att beställa självvärderingar och andra nödvändiga underlag i enlighet med bilaga 3. Underlaget tillställs sedan bedömargruppen. Tillfälliga arbetsgrupper: Ledningsgruppen kan till sig knyta lärosätesövergripande arbetsgrupper för att lösa särskilda uppgifter. I dessa grupper deltar en eller flera studentrepresentanter beroende på vad som är lämpligt med hänsyn till arbetsgruppens 5

6 uppgift. I förberedelsen av systemet arbetar en sådan grupp med indelningen av utbildningar i kluster. Kostnader Varje lärosäte står för sina egna kostnader för utvärderingsarbetet. Koordinerande lärosäte får därutöver (inom rimliga gränser) stå för kostnader för externa medverkande och nödvändiga kringkostnader. Den administrativa gruppen har i uppdrag att i slutet av februari 2016 redovisa en beräkning av kostnaderna för konsortiets organisation och bedömargrupper under sexårscykeln. Bedömargrupper Bedömargrupper ska ha följande sammansättning: Externa experter, minst två personer som båda är vetenskapligt kompetenta. För konstnärlig utbildning inkluderas även experter som är konstnärligt kompetenta. Dessa ska rekryteras från lärosäten utanför Treklövern och ha mångårig erfarenhet från utbildningsområdet. Deltagare från Treklövern, en per lärosäte. Dessa utgörs av den som är utvärderingsansvarig respektive de biträdande utvärderingsansvariga för den aktuella utvärderingen. De ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta och ha god kännedom om utbildningsområdet. I samband med bedömargruppens beslut deltar inte representant för det berörda lärosätet. Studenter, en per lärosäte utses av respektive studentkår. Dessa bör om möjligt ha erfarenhet från studier inom utbildningsområdet. I samband med bedömargruppens beslut deltar inte student från det berörda lärosätet. Arbetslivsrepresentant, en person. En jämn könsfördelning ska eftersträvas. Ordförandeskapet i bedömargruppen ska i första hand upprätthållas av någon av de externa experterna. De vetenskapligt kompetenta bedömarna ska vid beslut om yttrande utgöra en majoritet. Med undantag för studenterna och biträdande utvärderingsansvariga utses samtliga ledamöter och ordförande i bedömargruppen av det koordinerande lärosätets rektor. Förslag lämnas av utvärderingsansvariga. Utvärderingskriterier Utvärderingarna ska ha studenterna och deras studiegång i fokus. De bör därvid ta fasta på sådana resultat, förutsättningar och processer, liksom sådant kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbete, som anges i Standard and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) samt Högskolelagen (HL) och Högskoleförordningen (HF). I HL och HF specificeras bland annat nationella examensmål samt formella grunder för 6

7 kvalitetsarbetet, till exempel vad gäller studentinflytande. Lärosätena ska kunna göra egna beställningar utöver de gemensamma kriterierna. De utvärderingskriterier som tillämpas är härledda ur ESG, Högskolelag och Högskoleförordning. Kriterierna utvecklades av SUHF:s expertgrupp Liksom expertgruppen stannar arbetsgruppen vid att föreslå ESG:s standarder som kriterier, inte ESG:s riktlinjer. Dessutom har endast de standarder som är relevanta för utbildningsutvärderingar beaktats. Kriterierna är därmed formulerade på ett övergripande plan, vilket ger möjlighet för fakulteter och institutioner att utforma konkreta kvalitetsmål på ett sätt som passar den egna verksamhetsprofilen. Därigenom underlättas också samarbete mellan fakulteter och institutioner vid skilda lärosäten liksom anpassning till internationell ackreditering. Utvärderingskriterierna är följande: 1. Att utbildningarna når kraven i högskolelagen och examensordningen, dvs. att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten och att de examineras på ett rättssäkert sätt (ESG 1.3) 2. Att undervisningen fokuserar studenters lärande (ESG 1.3) 3. Att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet (ESG 1,3 och 1.9) 4. Att utbildningen är användbar för studenterna och samhället (ESG 1,9) 5. Att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ ämnesdidaktisk kompetens (ESG 1.5) 6. Att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen (ESG 1.3) 7. Att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger (ESG 1.6 och 1.9) Till ovanstående kriterier kan lärosätena välja ytterligare kriterier eller frågeställningar som man önskar få belysta i den aktuella utvärderingsomgången. Samtliga kriterier utvärderas i två dimensioner med tillhörande frågor. Den första belyser valda arbetssätt knutna till utbildningens förutsättningar och process varefter den andra belyser de påvisbara resultat som arbetssätten lett fram till. I bilaga 4 återfinns en utvärderingsmatris med kriterierna och de två frågorna som föreslås utgöra disposition för såväl självvärdering som utvärdering. Bedömargruppens svar på matrisens frågor ger grund för att bedöma såväl kvaliteten i utbildningen som hur väl utbildningsansvariga arbetar med kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen. Utgångspunkt för vad som ska fokuseras under de olika aspekterna är studenternas lärande, både genom att studenternas möjligheter att uppnå utbildningens mål och dess faktiska 2 Expertgruppen för kvalitetsfrågor, slutrapport , bilaga: Om lärosätens rätt att ansvara för utbildningsutvärderingarna i ett nationellt kvalitetssystem, oktober (se om ESG även not 1) 7

8 resultat i form av måluppfyllelse, bedöms. Utvärderingarna ska resultera i konstruktiva bidrag för höjd kvalitet men också signalera för eventuella brister. I bedömargruppens rapport ska redogöras för i vilka avseenden olika utbildningar inom utvärderat utbildningsområde har starka respektive svaga sidor. I rapporten ska framgå - vad som kan åtgärdas för att höja utbildningens kvalitet; - vad som bör åtgärdas för att höja utbildningen kvalitet; - vad som måste åtgärdas för att höja utbildningens kvalitet. Underlag Utvärdering av utbildningens resultat ska involvera studenter och på lämpligt sätt belysa utbildningens arbetsmarknadsperspektiv. Exempelvis kan synpunkter från alumner lämnas med i underlag från respektive lärosäte eller i form av alumnundersökningar och tillgängliga arbetsmarknadsdata (som exempelvis registrerar yrke och sysselsättning per lärosäte och examen). I underlaget för utvärderingarna ska självvärderingar ingå. Det är en strävan att varje kluster inom ett lärosäte så långt möjligt ska kunna avge en gemensam självvärdering. I denna ska dock skillnader mellan utbildningar kunna urskiljas. Självvärderingarna ska omfatta utbildningens förutsättningar, processer och resultat. Vidare ska självvärderingen alltid innefatta en redogörelse över vilka av utbildningens examensmål som behandlas och examineras i de olika delarna av utbildningen. De examensmål som behandlas i examensarbetet ska framgå tydligt. Omfattningen av självvärderingarna ska begränsas. Närmare anvisningar kommer att utarbetas av den administrativa gruppen. Dataunderlaget i självvärderingarna bör i möjligaste mån bestå av underlag som produceras inom ramen för lärosätets löpande uppföljningsverksamhet. I det tidigare nationella utvärderingssystemet utgjorde studenternas examensarbeten ett viktigt underlag för att bedöma utbildningarnas resultat. Dessa utgjorde för vissa utbildningar ett värdefullt underlag, men fokuseringen av dessa kritiserades också. Likaså kritiserades ibland det bräckliga underlag som ett fåtal examensarbeten utgjorde. I det utvärderingssystem som Treklövern ska bedriva skulle användning av examensarbeten som bedömningsunderlag lida av samma brister. Kanske skulle bristerna till och med vara större eftersom bedömargrupperna, eller av bedömargrupperna anlitade bedömare av examensarbeten, skulle ha begränsad kapacitet. Arbetsgruppen föreslår därför följande. Målet bör vara att säkra kvaliteten i examensarbetena. Så skulle kunna ske genom ett förfarande där fakulteterna i den kontinuerliga uppföljningen låter externa läsare bedöma måluppfyllelsen i ett urval av examinerade examensarbeten för att sedan dra slutsatser och vid behov vidta åtgärder på grundval av de externa läsarnas bedömning. Ett sådant förfarande hindrar dock inte att de bedömargrupper som utför utbildningsutvärderingar kompletterar med egen läsning och bedömning av examensarbeten enligt bedömargruppens egna önskemål. Ett förslag till modell presenteras i bilaga 2. I samband med de utbildningsutvärderingar som konsortiet ska genomföra skulle uppgiften för bedömargruppen vara att på grundval av tidigare genomförda externa bedömningar av examensarbeten bedöma huruvida avsedda mål uppnåtts i utbildningens examensarbeten. I 8

9 detta sammanhang är det viktigt att de externa läsarna informeras om vilka examensmål som behandlas och examineras i examensarbetet. I omdömena ska framgå vilka examensmål som ingått i bedömningen. Utvärderingsprocessen Varje utvärderingsprocess startar och slutar hos rektor på respektive lärosäte. Processen däremellan illustreras i nedanstående figur. Ett mer detaljerat förslag under arbete finns i bilaga 3. 9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31 Bilaga Treklöverns arbetsgrupp för utvärderingskonsortium Förslag på hållpunkter i system för extern granskning av examensarbeten Problem och lösning: Å ena sidan ska kvaliteten hos examensarbeten utgöra en ingrediens i de utbildningsutvärderingar som konsortiet genomför. I regeringens skrivelse (2015/16:76) om nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning står på sidan 17, 3 st.: Regeringens uppfattning är att vid granskning av utbildningarnas resultat bör de självständiga arbetena även fortsättningsvis utgöra ett viktigt bedömningsunderlag. Å andra sidan har vi en ambition att hålla ner omfattningen av utvärderingsapparaten likaväl som bedömargruppernas arbete, och även kontrollen ovanifrån. Kostnader likaväl som möjligheter att rekrytera bedömare och kvalitetsengagemanget i kollegierna talar för det. Vi föreslår att respektive lärosäte, förankrat i kollegier och fakulteter, för varje examen organiserar en mer kontinuerlig ordning för externa granskningar av ett urval av examensarbeten. Resultaten från dessa granskningar kan såväl informera i det kontinuerliga uppföljningsarbetet på respektive lärosäte som nyttjas som redan befintligt bedömningsunderlag av bedömargrupperna. Därmed undviks att en omfattande granskning måste organiseras vid varje utvärderingstillfälle. Ett sådant förfarande hindrar dock inte att de bedömargrupper som utför utbildningsutvärderingar kompletterar med egen läsning och bedömning av självständiga arbeten enligt bedömargruppens egna önskemål. Införande: Varje rektor beslutar att berörda fakulteter ska tillse att en modell matchande följande ramverk är implementerad för varje examensområde senast 1 september Syften: Ge underlag för kommande bedömargrupper Hålla den kollegiala mål- och nivådiskussionen igång Externa experter: För varje examen utser berörd fakultet minst två av varandra oberoende externa granskare för granskning av examensarbeten. Utförande: De externa granskarna gör själva ett urval av godkända examensarbeten. Utifrån en beskrivning av de examensmål som ska visas i det examensarbetet gör granskarna en bedömning av måluppfyllelsen. De externa granskarnas bedömning med motivering lämnas på särskild blankett. Blanketten utgör det protokoll som sedan ingår i underlaget för utvärderande bedömargrupp.

32 En kontinuerlig ordning: De externa granskningarna av examensarbetena ska genomföras regelbundet med ett intervall och med en omfattning som beslutas av berörd fakultet. På så sätt byggs en bank av granskningar successivt upp för aktuell utbildning och det blir därtill möjligt att spåra trender i kvalitetsutvecklingen.

33 Bilaga Treklöverns arbetsgrupp för utvärderingskonsortium Utvärderingsprocessen Det koordinerande lärosätets rektor initierar utvärderingsprocessen och samordnar arbetet genom lärosätets representant i ledningsgruppen. Ledamöter i berednings- och sekreterargrupp från det koordinerande lärosätet utgör stöd till utvärderingsansvarig och lärosätets representant i ledningsgruppen. 1. Rektor på det koordinerande lärosätet utser utvärderingsansvarig för det aktuella klustret. Övriga lärosäten utser biträdande utvärderingsansvariga. Dessa utnämningar ska samordnas för en god kombination av kompetens i relation till klustrets sammansättning. Utvärderingsansvariga planerar och förbereder utvärderingen Rektor på det koordinerande lärosätet beslutar bedömargruppens övriga sammansättning, d.v.s. externt sakkunniga och extern intressent 2. Studentkårerna på respektive lärosäte utser de studeranderepresentanter som ska ingå i bedömargruppen. 3. Rektor på det koordinerande lärosätet fastställer aktuellt kluster efter förslag från de utvärderingsansvariga. Förslaget ska stämmas av med ledningsgruppen. 4. Utvärderingsansvarig kallar till ett inledande möte med bedömargruppen. På detta möte ska bedömargruppen bland annat diskutera utvärderingskriterierna i den aktuella utvärderingen samt ta ställning till utvärderingens fokus Utvärderingsgruppens kallar även till ett upptaktsmöte som genomförs i nära anslutning till punkt 4. Till upptaktsmötet kallas bedömargruppen samt utsedda utbildningsrepresentanter för berörda utbildningsområden. 4 Vid upptaktsmötet diskuteras utvärderingsprocessen, dess fokus och förutsättningar samt bedömningskriterier och bedömningsunderlag 5. Vid upptaktsmötet fastställs även datum för platsbesöket. 6. Efter mötet distribuerar utvärderingsansvarig en sammanställning av tilläggsinstruktioner till och förtydligande av bedömningskriterierna till utbildningsrepresentanterna inför arbetet med självvärderingarna. 7. Utbildningsrepresentanterna skickar in självvärdering och övrigt bedömningsunderlag till koordinerande lärosäte senast det datum som fastslås i utvärderingsprocessens tidsplan. Samtliga underlag distribueras till bedömargruppen. 8. Platsbesöket 6 genomförs under tre dagar. Under dessa dagar ska bedömargruppen möta och intervjua lärosätenas representanter för de utvärderade klustren. I samtalen ska både lärare och studenter delta. Besöket genomförs fysiskt på det koordinerande lärosätet. Övriga lärosäten deltar via länk. 1 Vad de ska göra framgår av en checklista. 2 Regleras av instruktioner för hur bedömargruppen ska utses, ex. vilka kvalifikationer ledamöterna ska uppfylla. 3 Stöd för mötet och bedömargruppens arbete finns i Bedömargruppens uppdrag och instruktioner. 4 Instruktioner för mötet återfinns i Bedömargruppens uppdrag och instruktioner. I normfallet bör utbildningsrepresentanterna utses av berörd dekan. 5 Bedömningskriterier och underlag behandlas i Instruktioner för självvärdering. 6 Regleras i Instruktioner för platsbesök.

34 9. Efter platsbesöket återsamlas bedömargruppen och gör sina bedömningar och sammanställer dessa i en rapport för varje lärosäte, d.v.s. sammanlagt tre rapporter 7. Rapporterna skickas till respektive lärosäte för faktagranskning. Därefter distribuerar det koordinerande lärosätet rapporterna till berörda lärosäten. 10. Rektor vid varje lärosäte beslutar utifrån bedömargruppens rapport om åtgärder och rekommendationer. 11. De beslutade åtgärderna och rekommendationerna förs vidare till ansvariga enligt respektive lärosätes delegation och organisation. 12. Slutrapporten sänds till berörda dekaner och rektorer samt offentliggörs. 13. Vidtagna åtgärder rapporteras till utvärderingsansvarig senast tolv månader efter slutrapportens fastställande. 7 Anvisningar för bedömargruppens bedömningar regleras i Bedömargruppens uppdrag och instruktioner. Rapportens utformning regleras i Anvisningar för bedömargruppens rapport.

35 Bilaga Treklöverns arbetsgrupp för utvärderingskonsortium Utvärderingsmatris Förutsättningar och process: hur säkerställer ni att Resultat: vad har ni uppnått avseende att... utbildningarna når kraven i högskolelagen och examensordningen, dvs. att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten och att de examineras på ett rättssäkert sätt (ESG 1.3) undervisningen fokuserar studenters lärande (ESG 1.3) undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet (ESG 1,3 och 1.9) utbildningen är användbar för studenterna och samhället (ESG 1,9) verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ ämnesdidaktisk kompetens (ESG 1.5) studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen (ESG 1.3) en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger (ESG 1.6 och 1.9) Fakultetens kompletterande frågor