Vision. Affärsidé. Innehåll. Årsredovisning och Fastighetsförteckning. Jernhusen gör skillnad för människor och miljö.

Transkript

1 2010 Hållbarhetsredovisning 2010

2 Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs järn vägen och bidrar därmed till en bättre transportsektor och ett grönare Sverige. Innehåll VD har ordet 2 Omvärld och intressentdialog 3 Socialt ansvar 4 Miljö 6 Medarbetare 8 GRI-rapport och index 10 GRI-resultatindikatorer 12 Bestyrkanderapport 16 Årsredovisning och Fastighetsförteckning Hej! Visste du att Jernhusen är ett fastighetsbolag inom transportbranschen med svenska staten som ägare.... finns i attraktiva lägen på många platser i Sverige med fastigheter av olika slag stationer, underhållsdepåer, godsterminaler och kontor.... vill och kan bidra till en hållbar utveckling, och arbetar för att fler ska kunna välja järnvägen både för resande och godstransporter. Läs mer om Jernhusen i Årsredovisningen och Fastighetsförteckningen. De finns att ladda ned från Jernhusens webbplats, jernhusen.se Kontaktperson för hållbarhetsrapporteringen: Klas Johansson, Miljökoordinator klas.johansson@jernhusen.se

3 2010 i korthet Fastighetsintäkterna uppgick till (868) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 442 (393) MSEK. Värdeförändringar uppgick till 297 ( 290) MSEK. Årets resultat efter skatt uppgick till 490 (43) MSEK. Investeringar i fastigheter uppgick till (2 129) MSEK. Flera projekt färdigställdes under året. Kerstin Gillsbro efterträdde Per Berggren som vd i Jernhusen den 1 november Styrelsen föreslår en utdelning om 100 (100) MSEK. Jernhusen i sammandrag Helår 2010 Helår 2009 Fastighetsintäkter, MSEK Rörelseresultat, MSEK Finansiella poster, MSEK Resultat efter finansiella poster, MSEK Värdeförändringar, MSEK Årets resultat, MSEK Investeringar i fastigheter, MSEK Fastighetsförsäljningar, MSEK Marknadsvärde fastigheter, MSEK Soliditet, % 38,5 37,2 Räntetäckningsgrad, ggr 5,1 8,5 Avkastning på eget kapital, % 12,9 1,3 Antal anställda Jernhusen Hållbarhetsredovisning

4 Sedan ett antal år tillbaka är hållbarhetsfrågorna en självklar del i vår strategi och affärsplan. Men det får inte bli tomma ord utan ska vara något som genomsyrar allt vi gör. Vd har ordet För Jernhusen är det viktigt att på ett aktivt sätt medverka till att vi får ett mer hållbart samhälle. Det känns väldigt naturligt då vi är verksamma i en bransch som i sig står för många positiva effekter både på miljön och på samhället i stort. Ett ökat nyttjande av järnvägen för person- och godstrafik är en av nycklarna för att bromsa koldioxidutsläpp och skapa förutsättningar för ökad tillväxt i Sverige. Vi ställer oss bakom kollektivtrafikbranschens mål att fram till 2020 fördubbla antalet resor med kollektivtrafik. Vi har även satt upp ett eget mål för att till samma år dubblera våra kombigodsvolymer på järnväg, och här tror vi det kan bli ännu mer. Vår roll är viktig Jernhusens verksamhet handlar om att utveckla och förvalta bolagets fastigheter, markområden och tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Trots Jernhusens begränsade storlek är det vi gör väldigt centralt och vår roll viktig, något vi upplever än starkare nu då avregleringen börjar bli tydligare. Utvecklingen fortsätter och vi vill ta vår del av ansvaret för att hela pusslet ska fungera så bra som möjligt utifrån resenärernas och kundernas behov. Lyckas vi bidra till att skapa så smidiga flöden och bra lösningar att fler väljer kollektiva transportmedel kan vi verkligen få tyngd i orden att göra skillnad för människor och miljö vilket är Jernhusens vision. Sedan ett antal år tillbaka är hållbarhetsfrågorna en självklar del i vår strategi och affärsplan. Men det får inte bli tomma ord utan ska vara något som genomsyrar allt vi gör. Därför arbetar vi hela tiden med att anpassa och förbättra vår verksamhet så att Jernhusen kan kallas ett hållbart företag. Det handlar om allt ifrån att miljöanpassa fastigheterna och ställa krav på våra underleverantörer till att driva projekt för miljösmart stadsutveckling samt utveckla trygga och säkra stationer. För oss är hållbarhet ett brett begrepp som betyder fokus på såväl miljön som på sociala och etiska frågor. Viktigaste intressenterna För att säkerställa en högre miljöprestanda har Jernhusen ställt upp långsiktiga miljömål till 2020 som i stort stämmer överens med de nationella miljömål som den svenska riksdagen fastställt. På grund av den extrema vintern under både början och slutet av 2010 nådde vi dock inte målen om en lägre energianvändning och minskade utsläpp. Detta kommer vi arbeta för att kompensera under kommande år. Utöver miljömålen har vi också ett antal mål som rör våra viktigaste intressenter resenärer, kunder och medarbetare. Tyvärr sjönk siffrorna vad gäller kundnöjdheten 2010, vilket vi ser allvarligt på och har tagit krafttag för att åtgärda. Nöjda kunder är A och O i all affärsverksamhet och här måste vi bli bättre helt enkelt. Resenärsindex stiger, men vi skulle gärna se att takten ökade. Vi fortsätter med ett program för att förbättra det som resenärerna sätter högst på prioritetslistan, till exempel tillgång till fräscha toaletter och fler sittplatser på stationerna. Vårt medarbetarindex håller sig glädjande nog på en mycket hög och stabil nivå i linje med det måltal vi satt. Det är viktigt att fortsätta bygga en stark företagskultur och få våra medarbetare att känna stort engagemang för det vi gör. Då har vi goda förutsättningar att förverkliga våra ambitioner och därmed vara med och förbättra den värld vi alla delar. Stockholm i mars 2011 Kerstin Gillsbro, vd 2 Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010

5 Omvärld och intressentdialog Grunden till ett fungerande hållbarhetsarbete är en god kännedom om omvärldens krav och behov. Därför arbetar Jernhusen med omvärldsbevakning och att förbättra dialogen med intressenterna. Ansvarsfullt företagande kräver lyhördhet Med utgångspunkt i ett stort fastighetsbestånd beläget på strategiska platser i det svenska järnvägsnätet, bidrar Jernhusen till ett ökat kollektivresande och ökade transporter av gods på järnväg. Det är i samhällsbyggarrollen, både i stadsutvecklingsarbetet och som aktör i transportsektorn, som Jern husen skapar störst samhällsnytta. Ansvarsfullt företagande kräver långsiktighet, kunskap, framförhållning och ett strukturerat arbetssätt. För att nå framgång gör Jernhusen omvärldsanalyser av viktiga samhällsfrågor, samt konkurrent- och marknadsanalyser i frågor som rör både förvaltnings- och utvecklings perspektivet. Jernhusens förvaltare arbetar dessutom nära kunder och resenärer på stationerna för att säkerställa att deras intressen tas till vara. Bra underlag gör det möjligt att agera situationsanpassat och att fatta rätt beslut vid varje enskilt tillfälle, något som stärker företagets position och affärsmöjligheter, sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Kommunikation i förändringsarbetet Jernhusen tar, genom att bryta gamla monopol, en central roll i transportsektorns utveckling. Detta gör det möjligt för nya aktörer att komma in på marknaden och underlättar för resenärerna i takt med att marknaden avregleras. Jernhusen har under året fortsatt arbetet med att kommunicera de pågående förändringarna till både nya och gamla aktörer. Bolaget har beskrivit vilka möjligheter som skapas, samt vilka nya förutsättningar som gäller för nyttjande av Jernhusens fastigheter. Jernhusens intressenter Jernhusen samverkar med ett antal intressenter i den dagliga verksamheten. Hyresgästernas åsikter mäts i Nöjd Kundindex (NKI) och under 2010 genomfördes för andra gången en mätning av resenärernas åsikter i Nöjd Resenärsindex (NRI). Jernhusen kommunicerar med övriga externa intressenter, som exempelvis banker och långivare, genom årsredovisningen och de finansiella rapportererna. Kommunikation med ägarna sker genom rapportering och uppföljning av ägardirektiv och med leverantörerna i samband med att upphandlingar genomförs. Internt kommuniceras en mängd information via intranätet, och medarbetarnas uppfattning om bolaget mäts i Motiverade Medarbetarindex (MMI). Intressenterna väljs ut utifrån verksamhet, marknad och hållbarhetsaspekter och prioriteras utifrån intresse och påverkansmöjlighet. Intressenter och kommunikationsvägar presenteras i tabellen nedan. Intressentundersökning 2010 genomförde Jernhusen för andra året en kvalitativ intressentundersökning. I denna fick Jernhusens viktigaste intressenter ge sin syn på vilka hållbarhetsfrågor som Jernhusen bör prioritera och hur Jernhusen kommunicerar dessa frågor. Undersökning genomfördes genom att tio av Jernhusens viktigaste intressenter deltog i djupintervjuer där de kunde berätta hur de ville se redovisningen i detalj. Resultatet avspeglade att intressenterna i stort var nöjda med den hållbarhetsrapportering som Jernhusen lämnat under tidigare år. Det framkom dock att det saknades information om Jernhusens arbete för att motverka korruption, något som därför lagts till i årets hållbarhetsredovisning. En fördjupad studie av intressenterna har gjorts genom djupintervjuer med utvalda representanter kompletterat av en enkätundersökning. Den fördjupade studien av intressenternas syn på hållbarhetsfrågor ligger till grund för urvalet av indikatorer som redovisas i hållbarhetsredovisningen. Urvalet görs utifrån en sammanvägning av vilka områden som intressenterna tycker är viktiga att rapportera på och vad Jernhusen kan rapportera jämfört med vilka indikatorer som finns att välja ifrån i Global Reporting Initiative (GRI). VEM Intressent VAD Aktuella ämnen HUR Aktiviteter Hyresgäster (kontor, station, underhålls - depå och godsterminaler) Innemiljö, energi, avtal, upplevelsen, trygghetsnivå och trivsel mm Personlig kontakt via förvaltare, nyhetsbrev, NKI och kundforum Trafikhuvudmän och kollektivtrafik -operatörer Stationsavgift och stationsmiljöer Nyhetsbrev, personlig kontakt och branschforum Resenärer Upplevelse av stationsmiljön, tillgänglighet och NRI och fokusgrupper trivsel m m Ägare Effektiv verksamhetsstyrning Ägarrepresentation i styrelsen, årsredovisningen och dialog med Näringsdepartementet Banker, finansinstitut och placerare Lån, företagscertifikat, derivat och marknadsbevakning Finansiella rapporter och personlig kontakt Leverantörer Krav på miljö och energi Upphandlingar Medarbetare Arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, jämlikhet och verksamhetsfrågor MMI, rekryteringsmål, ledarutveckling för chefer, informationsträffar och intranät Jernhusen Hållbarhetsredovisning

6 Socialt ansvar Den pågående avregleringen av kollektivtrafiken innebär att transportbranschen i sin helhet står inför stora förändringar, inte minst i form av ett ökat ansvarstagande. Jernhusen strävar alltid efter att säkerställa att resenärer, besökare och hyresgäster, förutom att uppleva bo lagets stationer och stationsområden som effektiva och attraktiva, också ska känna sig trygga och säkra när de vistas där. Ansvar för resenärer Trygga och attraktiva stationer, tillsammans med ett välutvecklat tjänste- och serviceutbud och en väl fungerande trafikapparat, stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot andra transportslag och kan stimulera nya målgrupper att välja ett kollektivt resande. Grunden i Jernhusens erbjudande är en fungerande helhetslösning. Det innebär att stationer och stationsområden ska vara utformade för en effektiv och smidig hantering av resande- och besöksströmmar. De ska också upplevas som positiva, trygga och säkra av resenärer, besökare och hyresgäster. Detta kan uppnås på flera sätt: genom den fysiska utformningen av områdena, genom synliga väktare och övervakningskameror, men också genom samarbeten med andra intressenter i närområdet som exempelvis kommuner, polisen, sociala myndigheter, trafikoperatörer och andra fastighetsägare. Under 2010 resulterade dessa samarbeten, bland annat, i införandet av särskilda stationsvärdar. Nöjd Kundindex: NKI Index Mål: 66% Värdarna ska finnas till hands som en service, för att svara på frågor, visa till rätta och, genom att vara kontinuerligt synliga, öka trygg heten för resenärer och besökare. På samma sätt utvecklar Jernhusen i samarbete med Trafikverket nu ledsagningsverksamhet på järnvägsstationerna i Sverige. Ledsagningstjänsten innebär att personer med funktionsnedsättningar ska uppleva ökad trygghet och säkerhet genom att de kan få hjälp till och från tåget under sin resa. För att ytterligare öka tryggheten för resenärerna sker även ett omfattande arbete när det gäller att skapa ledstråk för synskadade, skapa mötesplatser, samt för att se över skyltning och talad information i till exempel hissar. Som en ledande aktör i branschen är en ständigt förbättrad service gentemot såväl kunder som resenärer en nyckelfråga för Jernhusen. Varje år får därför Jernhusens kunder och resenärer yttra sig om bolaget via mätningar kring nöjdhet, Nöjd Kundindex (NKI) samt Nöjd Resenärsindex (NRI). Målet för NKI 2010 var 66 och resultatet blev 62 (64), vilket lett till en kraftsamling kring ökad tillgänglighet, bättre återkoppling samt tydligare prioritering av viktiga kunder. För NRI var målet 65 och resultatet blev 64 (62). För att öka NRI ytterligare fortsätter Jernhusen Nöjd Resenärsindex: NRI Index Mål: 65% 2010 den redan påbörjade satsningen kring trygghet, toalett- och sittplatsmiljöer. Stadsutveckling och bevarande I Jernhusens arbete med stadsutvecklingsprojekt finns också en social dimension, där bolaget, genom sina strategiska fastighetsinnehav i Sveriges största städer, har möjlighet att se stadsutvecklingen ur ett övergripande perspektiv. Hyresgäster av olika slag ska kunna leva sin vardag utan behov av onödiga transporter. Målet är därför att skapa täta och trygga stadskärnor, vakna 24 timmar om dygnet. Centrala lägen ska utnyttjas så långt som möjligt för att få in både boende och kommersiell verksamhet i områden nära resecentrum. Jernhusen har ett nära samarbete med berörda kommuner. Jernhusen har också ett kulturhistoriskt ansvar då många av bolagets fastigheter har ett högt sådant värde. Jernhusen strävar därför alltid efter att så långt som möjligt bevara kulturhistoriskt viktiga miljöer och exteriörer. Ansvar för leverantörer Jernhusen är en stor beställare av varor och tjänster, något som också ställer krav på bolaget att vara en god beställare. Att alla upphandlingar, oavsett storlek, måste gå korrekt tillväga är ett grundkrav. För att säkerställa att så alltid är fallet, vidareutvecklade Jernhusen under 2010 sina rutiner för inköp. Enligt dessa rutiner får inga leverantörer favoriseras. Detta gäller i synnerhet för upphandlingar i samband med byggprojekt, då byggbranschen historiskt sett har präglats av korruption. Riskanalys av inköp Under 2010 genomförde Jernhusen en riskanalys av sina inköp i samband med nyproduktion Då Jernhusen står inför fortsatt mycket stora byggprojekt är det viktigt att dessa genomförs på ett etiskt 4 Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010

7 riktigt sätt och med respekt för gällande lagstiftning. Detta arbete kommer att fortsätta under Jernhusen arbetar alltid med ut - gångspunkt i ett miljömässigt tänkande, de byggnader som planeras och uppförs ska alltid vara energieffektiva och hålla en hög miljöprestanda. I upphandlingar ställer Jernhusen därför omfattande miljökrav på alla leverantörer. När det gäller fastigheter innebär detta bland annat att arkitekter och projektörer redan på ritningsstadiet ska tänka miljömässigt, både vad gäller utformning och materialval. Trygga och säkra stationer Jernhusens stationer och stationsområden ska vara attraktiva och säkra platser, där resenärer och besökare ska känna sig trygga och välkomna. Därför har Jernhusen tillsammans med kommunerna i Gävle, Hässleholm, Jönköping och Lund anställt stationsvärdar. Under 2011 planeras för fler trygghetsaktiviteter bland annat på stationerna i Skövde och Västerås. Att kunna ge god service och riktig information är en självklar uppgift för stationens värdar, men det är också viktigt att de kan hjälpa till när det blir problem. Värdarna verkar också som goda ambassadörer för orten. Stationen är porten till staden, och värdarna ger resenärer och besökare ett gott första intryck. Centralstationsområdet i Malmö Norr om Malmö Centralstation börjar stadsdelen Nyhamnen. Den ska på sikt utvecklas från dagens industrikvarter till en hållbar stad som tar tillvara närheten till vattnet. Allra närmast, längs med Carlsgatan, ligger några kvarter med extra nära till stationen och världen. Här kommer bostäder, kontor, service och handel att finnas. Jernhusen vill bygga högt och hållbart så att många lätt kan resa, bo och arbeta nära stationen och vattnet. För att bygga högt och tätt krävs också nytänkande för att skapa gröna ytor och mänskliga miljöer. Därför innehåller Jernhusens förslag, som tagits fram i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Malmö, parker, promenadstråk, dagis på tak och en grönskande bangårdsterrass. Hela arbetet med stadsdelen beräknas vara klart först Jernhusen Hållbarhetsredovisning

8 Miljö Både fastighetsbranschen och transportbranschen står inför stora miljöutmaningar. Av den totala energianvändning i samhället sker cirka 39 procent i fastigheter, samtidigt som transportbranschen svarar för cirka 25 procent av de totala växthusgasutsläppen. För Jernhusens del innebär detta att båda de branscher där företaget verkar, måste förändras för att betraktas som hållbara. Jernhusen försöker därför ligga i framkanten för denna förändring genom att tillhandahålla energieffektiv och kapacitetsmässigt tillräcklig infrastruktur i form av byggnader och anläggningar. Det övergripande målet är att öka det kollektiva resandet, föra över gods från lastbilar till tåg och samtidigt minska fastigheternas miljöbelastning. MIljöbelastning Järnvägssektorn har miljöbelastningar, främst historiska miljöskulder från järnvägens framväxt, men även i form av pågående problem som buller, eller ingrepp i landskap och natur vid nyetableringar. Järnvägen är det mest miljövänliga transportmedlet som finns tillgängligt idag för längre transporter. Jernhusen arbetar med att minimera pågående problem och åtgärda historiska skador. Jernhusen har ett generellt gammalt och slitet fastighetsbestånd. Därför fortsatte Jernhusen under 2010 med stora investeringar i byggnaderna och stödjande infrastruktur för att höja deras kvalitet och sänka energianvändningen. Energianvändning GwH Energioptimering Jernhusen arbetar aktivt och löpande med energioptimeringsåtgärder. Hög energianvändning i en av Jernhusens underhållsdepåer kan innebära att många fordon underhålls, men det kan också innebära att byggnaden inte används optimalt. Om många fordon underhålls, betyder det att Jernhusens hyresgäster har gott om arbete och att den svenska järnvägsnäringen går på högvarv. Men om systemen inte används optimalt slösas det med energin, vilket leder till onödigt stora utsläpp i produktionsledet. Kort sagt ska el driva maskiner och värme ska värma byggnader. Arbetet sker främst genom en kontinuerlig utvärdering, där respektive förvaltare ser över byggnadernas energiprestanda och söker optimera denna tillsammans med driftentreprenörerna. Utöver detta driver Jernhusen parallellt energioptimeringsprojekt där mer detaljerade kartläggningar av byggnaderna görs. Utifrån dessa prioriteras i första hand driftoptimering följt av återinvesteringar i tekniska system och ombyggnation. Kall och snörik vinter kostar 2010 var ett mycket kallt och snörikt år i Sverige. Januari och februari samt november och december var markant kallare än ett normalår, varför energiförbrukningen i Jernhusens fastigheter ökade. Jernhusens kunder underhöll och avisade tåg i hög takt, samtidigt som öppettiderna på stationerna förlängdes för att resenärerna skulle slippa stå ute och frysa i väntan på sena tåg. Detta ledde till att energiförbrukningen i Jernhusens fastigheter mätt i absoluta tal steg från 171 GWh under 2009 till 198 GWh under När hänsyn har tagits till de speciella förhållanden som rådde under 2010 genom en normalårskorrigering av energianvändningen har Jernhusen effektiviserat användning av energi med 0,8 procent under 2010 jämfört med föregående år. Detta har skett genom ett systematiskt arbete främst inriktat på optimering av befintliga installationer på stationerna och depåerna samt investeringar i ny utrustning. Biobränsle och vindkraft Jernhusen arbetade under 2010 med användningen av el i sina byggnader genom driftoptimering av anläggningar och en bättre anpassning av anläggningarna till rådande verksamhet. Jernhusen fortsatte att endast köpa el med ursprungsgarantier från småskalig vattenkraft och biobränsleanläggningar. Under 2010 började bolaget dessutom köpa in ursprungsgarantier från vindkraft i syfte att stärka underlaget för hållbar elproduktion i Sverige. Samtidigt minskade Jernhusens förbrukning av olja med 83 procent medan användning av gas ökade med 26 procent. Mark På såväl bangårdar som olika depåområden i Sverige, har marken i många fall förorenats av långvarig, tung industriell verksamhet. Kreosotimpregnering, vagnslakt, nedgrävning av avfall och lagring av slipers under 150 års tid har gett upphov till stora skador. Jernhusens fastigheter är inte undantagna från denna problematik, utan är i högsta grad drabbade. Bolaget arbetar därför tillsammans med svenska staten och andra aktörer för att skapa ett systematiskt angreppssätt. 6 Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010

9 Jernhusen genomförde under 2010 flera markundersökningar, samt i samband med schaktarbeten några mindre efterbehandlingsåtgärder på fastigheter med markföroreningar. På en fastighet i Mölndal kunde man konstatera att illegal dumpning av eldningsolja hade genomförts av en okänd tredje part. Dumpningen ledde till utsläpp i det kommunala dagvattennätet. Jernhusen vidtog snarast åtgärder för att stoppa utsläppet och vidtog ytterligare säkerhetsåtgärder, som kameraövervakning och stängsel för att förhindra en upprepning. För att minimera risken för framtida utsläpp och föroreningar arbetar Jernhusen aktivt tillsammans med sina hyresgäster för att säkerställa att tankanläggningar, oljecisterner och andra miljöfarliga installationer är både korrekt utformade och väl fungerande. Kontroll av VA-nätet Ett område som historisk sett varit eftersatt är de interna ledningsnäten för vatten och avlopp i Jernhusens fastigheter. Dessa nät är en potentiell miljörisk, då ett ledningsnät med en försämrad funktion både kan sprida föroreningar från ledningar till mark och från mark till ledningar. Jernhusen har tagit ett helhetsgrepp över detta problem och under 2010 intensifierades ett projekt som leder till full kontroll på ledningsnäten. Genom systematisk filmning, kartläggning och genomförande av åtgärder återfår ledningssystemen sin funktion och miljörisker minimeras. Samtidigt tas kartunderlag och underhållsplaner fram för en god framtida skötsel och kontroll. Även olje- och fettavskiljare kartläggs och kontrolleras, detta för att ytterligare minska eventuell miljöpåverkan från Jernhusens fastigheter. Miljöklassning En del i Jernhusen energi- och miljöarbete är en inventering av fastighetsbeståndet enligt systemet Miljöklassad Byggnad. Detta är ett system som utvecklats för att kvalitetssäkra en byggnad utifrån energianvändning, innemiljö och eventuella farliga ämnen. Inventeringen påbörjades under 2010 och kommer systematiskt att fortsätta genom hela fastighetsbeståndet. Klassningen resulterar i ett underlagsmaterial för förbättringar av varje byggnads energioch miljöprestanda. Åtgärder kan på ett effektivt sätt prioriteras mellan fastigheter för att uppnå maximal miljönytta inom fastighetsbeståndet. I längden bidrar dessa åtgärder till att kvalitetssäkra fastighetsbeståndet vad gäller effektiv energianvändning, god inomhusmiljö och utfasning av farliga ämnen. Jernhusen Hållbarhetsredovisning

10 Medarbetare Vid utgången av 2010 hade bolaget 187 medarbetare, vilket var en ökning med 25 procent från föregående år. Resurs- och kompetensförstärkning skedde inom alla enheter. I takt med att Jernhusen växer, ökar också behovet av nyrekrytering och kompetensutveckling. Det finns faställda mål och aktiviteter för områdena kompetensförsörjning, ledar- och specialistförsörjning, kompensation och ersättning, samt för Jernhusens attraktionskraft som arbetsgivare. Rekryteringsbehovet är fortsatt stort och Jernhusen planerar ytterligare rekryteringar under de närmaste åren. Huvudkontoret ligger i Stockholm där den största delen av medarbetarna arbetar. Kontor finns även i Gävle, Göteborg, Kiruna, Malmö, Norrköping, Solna, Sundsvall, Västerås och Örebro. Kompetensutveckling I september 2010 avslutades Jernhusens ledarutvecklingsprogram för alla chefer exklusive ledningsgruppen. Målet var att förtydliga chefsrollen och öka samarbetet mellan kollegorna, samt att utveckla ett säkrare ledarskap. Programmet blev väl mottaget och en ny omgång kommer att genomföras under 2011 med de tolv nya chefer som tillkommit sedan första omgången. Jernhusens utvecklingsprogram, UP, startade under hösten medarbetare från olika affärsområden och staber ansökte och åtta antogs. Pro- grammet är tvåårigt med syftet att skapa interna nätverk samt insikt och motivation för utveckling inom organisationen. En företagsgemensam utbildning i förhandlingsteknik genomfördes under Utbildningen var uppdelad i en grundnivå och en mer avancerad nivå och riktade sig till medarbetare som i sitt arbete har kund- och leverantörskontakter. Verktyg för effektivitet Den företagsanpassade utbildningen i effektivt arbetssätt erbjöds även under 2010 till alla nya medarbetare. Utbildningens syfte var att ge medarbetaren verktyg för en mer effektiv e-posthantering och därmed också en bättre överblick i det dagliga arbetet. Att medarbetaren ska få mer gjort på kortare tid, och samtidigt en lugnare och mindre stressig arbetssituation, var andra mål med utbildningen. Utvecklingssamtal Alla medarbetare har utvecklingssamtal med sin närmaste chef minst en gång per år. Samtalet ligger till grund för medarbetarens personliga och yrkesmässiga utveckling, där också en genomgång görs av individuella mål och måluppfyllelse. Dialog och värderingar En gång om året reser delar av ledningsgruppen runt till kontoren och träffar medarbetare i mindre grupper. Syftet med dessa träffar är att bjuda in till ett samtal mellan ledning och medarbetare kring frågor som berör bolagets strategi och utveckling. Årets dialog genomfördes vid 10 tillfällen under hösten 2010, efter det att Kerstin Gillbro tillträtt som vd. Rörlig lönedel Hos Jernhusen omfattas alla anställda, utom vd och övriga ledande befattningshavare, av en rörlig lönedel. Syftet med detta är att skapa förutsättningar för att uppnå bolagets mål genom att attrahera kompentent personal, förtydliga styrningen av verksamheten samt öka motivationen. Den rörliga lönedelen består av två delar, en koncerngemensam del och en individuell del. Det finns två personalkategorier, varav majoriteten av medarbetarna tillhör personalkategori 1. Personalkategori 2 utgörs av cirka 15 chefer som rapporterar till ledande befattningshavare. För personalkategori 1 gäller att maximalt en månadslön kan betalas ut med 50 procent baserat på det koncerngemensamma målet och 50 procent på det individuella målet. För perso- Nyckeltal Antal anställda Genomsnittlig anställningstid, år 5,47 6,82 Personalomsättning, % 10,12 4,48 Genomsnittsålder Könsfördelning (män/kvinnor), % 58/42 58/42 Total sjukfrånvaro 1,27 1,67 varav korttidssjukfrånvaro 0,67 0,90 varav långtidssjukfrånvaro 0,60 0,76 Sjukfrånvaro för män 1,18 1,52 Sjukfrånvaro för kvinnor 1,38 1,87 Motiverade Medarbetarindex 4,1 4,3 Motiverade Medarbetarindex Index Mål: 4,0% 8 Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010

11 nalkategori 2 gäller att maximalt två månadslöner kan betalas ut med 25 respektive 75 procent uppnåddes inte det koncerngemensamma målet, vilket innebar att denna del inte berättigade till utdelning. Friskvård och arbetsmiljö Samtliga medarbetare erbjuds att vartannat år göra en hälsoprofil med utökad provtagning hos företagshälsovården. Hälsoprofilen ger en indikation över medarbetarnas hälsa kopplad till arbetsmiljön. Utöver detta uppmuntras lokala initiativ inom friskvårdsområdet. För fjärde året i rad deltog en stor del av medarbetarna i en företagsgemensam stegtävling. Sjukfrånvaron minskade under 2010 och uppgick till 1,27 (1,67) procent. Skyddsombud finns på arbetsplatser med fler än fem medarbetare. Jernhusen följer de lagar och regler som finns kring arbetsmiljö. Motiverade Medarbetarindex Under våren 2010 genomfördes en MMI-undersökning (Motiverade Medarbetarindex). Undersökningen syftade till att följa upp medarbetarnas delaktighet i processer och att ge en bild av deras tillfredställelse med sin arbets situation års resultat nådde totalt 4,1 (4,3) på en 5-gradig skala, vilket är över målet på 4,0. Resultatet från undersökningen ligger till grund för Jernhusens fortsatta förbättringsarbete. MMI-undersökningen är webbaserad och omfattar 61 frågor inom områdena fysisk- och psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, utveckling och information. En jämställd arbetsplats Jernhusen strävar efter en jämställd arbetsplats, där alla medarbetare behandlas lika oavsett kön, religion, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. För att stödja detta finns en jämställdhetspolicy. Arbetsklimatet präglas, vid sidan av arbetsglädje, trivsel och gemenskap, av en positiv människosyn med ömsesidig respekt. Jernhusens hälsoprofil med utökad provtagning Jernhusen genomförde under våren 2010 en hälsoprofil i samarbete med företagshälsovården. Alla medarbetare fick möjlighet att genomföra hälsoprofilen. Denna inleddes med en omfattande provtagning. Medarbetaren fyllde också i ett formulär med frågor om mat-, alkohol- och motionsvanor samt stress. Vid ett återbesöket testades konditionen och en genomgång gjordes av provsvar och levnadsvanor tillsammans med en sjuksyster. I samband med mötet upprättades en individuell och konfidentiell handlingsplan. Syftet med hälsoprofilen var att ge den enskilda medarbetaren insikt om vad som krävs för en god hälsa. Hälsoprofilen uppskattades bland medarbetarna. Jernhusen Hållbarhetsredovisning

12 GRI-rapport och index Årets hållbarhetsredovisning för Jernhusenkoncernen är den tredje enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Redovisningsprinciper och redovisningsnivåer GRI har utformat en systematik som inne fattar tre tillämpningsnivåer för hållbarhetsredovisningen. Vilken nivå som uppnås beror på hur många av de indikatorer som GRI listar som uppfylls. Jernhusen har valt att rapportera på nivån C+ och redovisar i år 14 (13) resultatindikatorer. Frånsett detta finns det inga väsentliga skillnader eller avvikelser i rapporteringen gentemot föregående års rapportering. Underleverantörer omfattas ej av redovisningen. Jernhusen har inte identifierat några särskilda begränsningar i rapporteringen. Inte heller finns särskilda omständigheter av betydelse för jämförelse mellan perioder eller mellan organisationer. Samma rapporteringscykel används för hållbarhetsredovisningen som den övriga redo visningen, det vill säga kalenderår. Senaste rapporten publicerades mars Rapporteringen granskas av oberoende revisorer, detta kommer även ske framöver. Följande frågor har varit vägledande vid prioriteringen av nyckeltal och bedömningen av vad som är väsentligt för J ernhusen att redovisa: Anges nyckeltalet som viktigt av någon intressent? Utgör nyckeltalet en viktig indikator för branschen? Är indikatorn kopplad till ett lagkrav, avtal eller annan överenskommelse med strategisk betydelse för bolaget? Mäter indikatorn en affärsmöjlighet för bolaget? Mäter indikatorn en risk för företaget? Bidrar mätning av indikatorn till att uppfylla bolagets mål inom håll barhet? 1. Strategi och analys Indikator Förklaring Läshänvisning 1) 1.1 Vd-ord med bolaget vision och strategi för en hållbar utveckling och dess relevans för organisationen HR, sid 2 2. Organisationens profil Indikator Förklaring Läshänvisning 1) 2.1 Organisationens namn HR, omslag 2.2 De viktigaste varumärkena produkterna och tjänsterna HR, omslag 2.3 Organisationsstruktur, inklusive rörelsegrenar, operativa bolag, dotterbolag och joint ventures ÅR, sid 4, Plats för organisationens huvudkontor HR, omslag 2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet Ej relevant 2) bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen 2.6 Ägarstruktur och juridisk ägarform HR, omslag 2.7 Marknader som organisationen är verksam på HR, sid Bolagets storlek HR, sid 1, ÅR, sid 4, 16 20, Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande ÅR, sid Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden Ej relevant 3) 3. Rapporteringsparametrar Indikator Förklaring Läshänvisning 1) 3.1 Rapporteringsperiod för den redovisade informationen HR, sid Datum för publiceringen av den senaste redovisningen HR, sid Rapporteringscykel HR, sid Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll HR, omslag 3.5 Process för att identifiera rapportens innehåll HR, sid 3, Rapportens avgränsning, beskrivna verksamheter HR, sid Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning HR, sid Utgångspunkter för redovisning som kan ha en betydande påverkan för jämförelser mellan rapporterings- HR, sid 10 perioder och/eller mellan organisationer 3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen HR, sid 10 för sådana förändringar 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, HR, sid 10 omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen 3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns HR, sid 10, Jernhusen Fastighetsförteckning 2010

13 4. Rapporteringsparametrar Indikator Förklaring Läshänvisning 1) 4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen ÅR, sid och som är ansvariga för specifika uppgifter såsom att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen 4.2 Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör ÅR, sid För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende ÅR, sid och/eller inte ingår i företagsledningen 4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen ÅR, sid eller företagsledningen 4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med HR, sid Princip för identifiering och urval av intressenter HR, sid 3 EC. Ekonomisk påverkan Indikator Förklaring Typ Uppfyllandegrad Läshänvisning 1) EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och regeringar 4) Kärn HR, sid 12 EN. Miljöpåverkan Indikator Förklaring Typ Uppfyllandegrad Läshänvisning 1) EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla Kärn HR, sid 12 EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla TIllägg HR, sid 12 EN5 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar Tillägg HR, sid 12 EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och Kärn HR, sid 13 tjänster baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt Kärn HR, sid 13 EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning Tillägg HR, sid 13 LA. Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Indikator Förklaring Typ Uppfyllandegrad Läshänvisning 1) LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region Kärn HR, sid 14 LA2 Totalt antal anställda och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region Kärn HR, sid 14 LA3 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt eller Tillägg HR, sid 14 deltidsanställda. Informationen ska ges för varje större verksamhet LA7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro Kärn HR, sid 14 samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer 5) Kärn HR, sid 14 HR. Mänskliga rättigheter Indikator Förklaring Typ Uppfyllandegrad Läshänvisning 1) HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Kärn HR, sid 15 SO. Samhälle Indikator Förklaring Typ Uppfyllandegrad Läshänvisning 1) SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption Kärn HR, sid 15 1) HR: Hållbarhetsredovisning 2010, ÅR: Årsredovisning ) Jernhusen har endast verksamhet i Sverige. 3) Inga priser mottagna. 4) Delvis redovisad: Kostnader för samhällsengagemang ej särredovisat. 5) Delvis redovisad: Med anledning av gällande regler i svensk lagstiftning. Helt redovisad Delvis redovisad Jernhusen Hållbarhetsredovisning

14 GRI-resultatindikatorer EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde MSEK Intressent 2008 Fastighetsintäkter Kunder 1 013,7 867,6 803,5 Resultat från andelar Intressebolag 9,4 8,6 17,4 i intressebolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Realiserade värdeförändringar fastigheter Ekonomiskt värde genererat Operativa kostnader Löner och andra ersättningar till anställda Betalning till finansiärer Betalning till regeringar Ekonomiskt värde fördelat Finansmarknaden 15,1 31,4 55,6 Kunder 25,0 4,5 0,1 Leverantörer Medarbetare Kreditgivare Offentlig sektor/ Ägare 994,4 894,9 841,8 422,5 349,0 337,2 151,6 123,3 98,5 201,7 177,3 261,8 84,8 70,2 22,9 691,0 579,4 720,4 Kvar i företaget 303,4 315,5 121,4 Avkastning på eget kapital, % Ägare 12,9 1,3 1,7 EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla Köpt volym primärenergi Identifiera köpt volym primärenergi för egen användning Olja 58 m m 3 Gas Nm Nm 3 Inköpt volym primärenergi i form av olja och gas för användning inom uppvärmning av byggnader. Producerad primärenergi Den volym som Jernhusen producerar Olja 577 MWh (2 076 GJ) MWh ( GJ) Gas MWh ( GJ) MWh ( GJ) Producerad bruttovolym värme genom omvandling av primärenergi. Såld primärenergi Den volym primärenergi som företaget har levererat vidare MWh ( GJ) MWh ( GJ) Vidarelevererad volym värme till hyresgäster producerad genom omvandlad primärenergi. forts EN3 Total energianvändning Den totala energivolymen av primär energi inom Jernhusen MWh ( GJ) 2 346MWh (8 446 GJ) Total volym primärenergi omvandlat till värme. Total volym förnyelsebar energi Inköpt volym förnyelsebar primärenergi Inte relevant Inte relevant Total volym icke förnyelsebar energi Inköpt volym icke förnyelsebar primärenergi MWh ( GJ) MWh ( GJ) EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla Inköpt energivolym El, värme, kyla etc. El MWh ( GJ) MWh ( GJ) FJV MWh ( GJ) MWh ( GJ) FJK MWh (9 026 GJ) MWh (9 096 GJ) Inköpt volym indirekt konsumerad energi i form av el, fjärrvärme (FJV), fjärrkyla (FJK). Primärt energibehov Omräknat till primärenergi Ej relevant data tillgänglig Ej relevant data tillgänglig Uppgifter saknas för relevant beräkning av primärenergibehov. Andel förnyelsebar energi Andel förnyelsebar energi via primärenergi El MWh MWh Uppgifter saknas för beräkning av primärenergibehov för fjärrvärme och fjärrkyla. EN5 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar Total energibesparing Totalt minskad mellan åren 2009 och 2010 till följd av genomförda energibesparingsåtgärder, beräknat på jämförbart bestånd 526 MWh (1 892 GJ) 12 Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010

15 forts EN16 EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ Pågående initiativ Beskrivning av åtgärder för att minska energianvändningen i byggnaderna. Det arbete som har pågått under de senaste åren med ett strukturerat arbeta för att effektivisera Jernhusens fastighetstekniska installationer, investera i ny energieffektiv teknik och hängivet arbeta för att så långt som möjligt reducera användningen av fossila bränslen har fortsatt under Det löpande energieffektiviseringsarbetet som har drivits tillsammans med Jernhusens driftentreprenör har visat goda resultat under året, något som noterats tydligast inom affärsområdet Stationer där en kraftig reduktion av värmeanvändningen uppnåtts. Arbetet med att energieffektivisera anläggningarna har genomförts med utgångspunkt i att få den befintliga tekniska utrustningen att fungera så bra och effektivt som möjligt. Detta bidrar inte endast till att reducera energianvändningen, utan är även en klart bidragande faktor till att förbättra inomhusklimatet och komforten i anläggningarna. I det fall befintliga installationen inte medger ytterligare effektivisering av anläggningen utan att de tekniska installationerna först kompletteras i någon omfattning, så har även dessa åtgärder genomförts. Dessa kompletteringsåtgärder genomförs i dessa fall för att förbättra möjligheterna för Jernhusen att nå de mål om att ytterligare reducera energianvändningen och därmed även minska klimatpåverkan. Jernhusen har även under 2010 genomfört en rad energiprojekt som komplement till det löpande optimerings- och energieffektiviseringsarbetet. Målsättningen har med dessa punktinsatser varit att på ett effektivt sätt uppnå en kraftfull energireduktion som inte är möjlig att uppnå på annat sätt än att genomföra teknikskiften i de fastighetstekniska installationerna. Inom affärsområdet Depåer har detta arbete medfört att man under året helt har avskaffat användandet av eldningsolja för uppvärmning av lokalerna. Redovisad besparing Kvantifierad reduktion av energi till följd av ovan nämnda initiativ mellan 2009 och 2010 EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt 526 MWh GJ Redovisa redovisningsmetod Beskrivning för hur uppgifterna har tagits fram Miljöpåverkan beroende av den energianvändning som redovisats beräknas genom värden levererade från leverantörer eller från specifika miljövärden för utvalda energislag som olja, gas eller el. Metoden för beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av fjärrvärme- och fjärrkyleanvändning sker baserat på leverantörernas uppgifter om den bränslemix som används i respektive leverantörs fjärrvärmesystem och standardvärden för de bränslen som används. Volymviktat medelvärde för Jernhusens användning av fjärrvärme ligger på 66 kg CO2 per MWh. Som medelvärde för fjärrkyla har 18,3 kg CO2 per MWh använts. För beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av olje- och gasanvändning har standardvärden för respektive bränsletyp använts. Värden som anges är för olja 267 kg CO2 per MWh och 205 kg CO2 per MWh för naturgas. Metoden för beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av användningen av elenergi sker baserade på uppgifter om svensk bränslemix, 100 kg CO2/MWh. Redovisa utsläpp från anläggningarna Beräknad mängd koldioxid till följd av användning av primära energikällor Olja 154 ton 900 ton Gas ton ton Beräkna utsläpp via inköpt sekundär energi El ton ton FJV ton ton FJK 157 ton 46 ton Summan av ovanstående Total mängd koldioxid ton ton EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning Identifiera minskning i utsläpp från alla källor Beräknad reducering av den totala mängden CO2. Samtliga insatser har åstadkommits på egna initiativ Företagna initiativ Initiativ som tagits för att minska miljöpåverkan. Jernhusen har likt tidigare år arbetat för att reducera energianvändningen i hela fastighetsbeståndet, vilket innebär att miljöpåverkan har minskat i relation till att inga insatser skulle genomförts. Dessutom har Jernhusens arbete med att minska oljeanvändningen genom att konvertera dessa anläggningar till alternativa värmekällor fortsatt. Inom affärsområde Depåer innebär det bland annat att den sista oljepannan konverterades till fjärrvärme under Liksom tidigare år är även den el som Jernhusen köper in för egen användning samt till de kunder som får el levererat genom Jernhusen, köpt med ursprungsgarantier, antingen som biobränsleproducerat eller som produkt av småskalig vattenkraftproduktion och vindkraft. Detta bidrar även till utvecklingen av nya förnyelsebara energiomvandlingsanläggningar genom att verka som finansiell stimulans för ägarna. I samband med att Jernhusen renoverar byggnader, eller bygger nytt, så har hållbarhetsfrågan en central del i arbetet. Detta kan tydligast ses i det arbete som har lagts ned i samband med byggnationen av Kungsbrohuset som färdigställdes under Hållbarhet har varit en central del i hela projektet och byggnaden har en klart lägre energianvändning än gällande byggregler kräver och vad andra byggnader har. Motsvarande ambitioner kan ses i samband med de totalprojekt som genomförs i Jernhusens regi runt om i landet. Totalprojekten innebär en satsning om att kraftfullt reducera energianvändningen genom att genomföra en rad effektiviseringsåtgärder som tillsammans ger en rimlig lönsamhet, även om återbetalningstiden blir längre än vad som annars har setts som intressant. Genom att acceptera en längre återbetalningstid, men samtidigt säkerställa en hållbar avkastning på investerade medel, uppnås en långsiktigt hållbar utveckling inom fastighetsbeståndet. forts nästa sida Jernhusen Hållbarhetsredovisning

16 Forts. GRI-resultatindikatorer forts EN 18 Minskning under perioden Reducerad mängd CO2 till följd av åtgärder inom konvertering och energieffektivisering. Räknat på jämförbart bestånd och normalårskorrigerat. Utsläppen av växthusgaser har ökat till följd av att 2010 har varit kallare än 2009 och att Jernhusens hyresgästers verksamhet är klimatberoende. Ökning med ton. Räknat i absoluta tal. Ökning med 82 ton. Räknat på jämförbart bestånd och normalårskorrigerad förbrukning. LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region Antal anställda Tillsvidareanställda heltid Tillsvidareanställda deltid 10 6 Visstidsanställda heltid 2 2 Totalt Antal anställda konsulter Långtid heltid Långtid deltid 5 8 Korttid heltid 0 3 Totalt Antal anställda fördelade på län (inkl konsulter) Län Gävleborgs län 6 5 Kronobergs län 0 1 Norrbottens län 1 1 Skåne län Stockholms län Västernorrlands län Västmanlands län 11 9 Västra Götalands län Örebro län 4 4 Östergötlands län 1 1 Summa forts LA2 Kön Åldersintervall Län Antal Procent Män <30 Stockholms län 1 0, Stockholms län 3 1,79 Skåne län 1 0,60 >50 Stockholms län 2 1,19 Skåne län 1 0,60 Örebro län 1 0,60 0,00 Totalt 17 10,12 LA3 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt anställda eller deltidsanställda Förmåner till fast anställda Friskvårdsbidrag, kronor per år. Föräldraledighetstillägg. Sjuklön från dag Bruttolöneavstående (löneväxling) till förmån för pension och sjukvårdsförsäkring. Rörlig lönedel till alla medarbetare (exkl vd och ledningsgruppen). Tjänstepension ITP och ITPK. Alternativ ITP-lösning vid inkomst över 10ibb. Företagshälsovård med friskprofil vartannat år. Samtliga förmåner gäller för fast anställd personal med hel- och deltidsanställning. Konsulter kan ej erhålla nämnda förmåner. LA7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region Dagar nedan innebär arbetsdagar. Samtliga dagar räknas från första sjukdag. Antal tillfällen Antal frånvaro dagar Olycksfall 1 52 Arbetsrelaterad sjukdom 2 30 Total sjukfrånvaro 381 Dödsolyckor 0 0 LA2 Totalt antal anställda och personal om sättning, per åldersgrupp, kön och region Antal avgångar under 2010 Antal anställda 31 december Antal nyanställda Antal avgångar Antal anställda 31 december Antal avgångar fördelade på åldersintervall, kön samt län Åldersintervall Län Antal Kön Procent Kvinnor <30 Stockholms län 2 1, Stockholms län 5 2,98 >50 Skåne län 1 0,60 LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer Antal anställda Totalt antal anställda i bolaget fördelat på yrkesgrupper och kön. Antalet anställda i bolaget fördelat på yrkesgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Administration och personal Affärsutveckling Ekonom Förvaltning Ledning Marknad 8 8 Mellanchef Projektledare Säljare 1 1 Totalt Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010

17 forts LA13 Antal anställda Kön Antal Andel, % Antal Andel, % Kvinna Man Totalt HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Diskriminering Underlag för denna punkt är Jernhusens jämställdhetsplan, jämställdhetspolicy samt underlag för kränkande särbehandling 0 Antalet styrelseledamöter fördelat på kön Kvinnor Män Totalt Styrelse Åldersgrupp/yrkeskategori Antalet anställda fördelat på åldersgrupper inom respektive yrkesgrupp. Åldersgrupper Antal anställda fördelat på åldersgrupper Åldersintervall Antal Andel, % Antal Andel, % SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption. Antal utbildade 0 < > Totalt Antalet anställda i bolaget fördelat på yrkesgrupp och ålder Yrkesgrupp < >50 Administration och personal Affärsutveckling Ekonomi Förvaltning Ledning Marknad Mellanchef Projektledare Säljare Totalt Styrelsens medlemmar redovisas på sidorna i Jernhusens årsredovisning Stockholm den 23 mars 2011 Styrelsen Rolf Lydahl Ordförande Björn Ekström Styrelseledamot Kia Orback Pettersson Styrelseledamot Richard Reinius Styrelseledamot Bosse Wallin Styrelseledamot Kerstin Gillsbro Verkställande direktör Thomas Franzon Arbetstagarrepresentant Vår bestyrkanderapport har avgivits den 23 mars 2011 Ernst & Young AB Ingemar Rindstig Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Göran Tyréus Auktoriserad revisor Jernhusen Hållbarhetsredovisning

18 Revisors rapport över kombinerad granskning av Jernhusen AB:s (publ) hållbarhetsredovisning Till läsarna av Jernhusen AB:s (publ) hållbarhetsredovisning. Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Jernhusen AB att granska innehållet i Jernhusen AB:s hållbarhetsredovisning för år Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning. Denna vår granskningsrapport avser den version av Jernhusen AB:s hållbarhetsredovisning som publicerats på Jernhusen AB:s hemsida den 30 mars 2011 ( Granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört uppdraget i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far. En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos bolagets personal med ansvar för hållbarhetsfrågor och analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Den uttalade slutsatsen grundad på vår översiktliga granskning har därför inte den säkerhet som vår uttalade slutsats grundad på vår revision har. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende revision och översiktlig granskning i separata avsnitt. Vårt uppdrag omfattar granskning av följande områden och syftar antingen till ett bestyrkande med rimlig säkerhet (nedan benämnt revision) eller begränsad säkerhet (nedan benämnt översiktlig granskning): 1. Vår översiktliga granskning omfattar de områden som framgår av GRIindex på sidorna och de sidor som hänvisas till i denna innehållsförteckning. 2. Vår revision har omfattat nyckeltal för indirekt energianvändning, GRI-indikator EN4. Vårt bestyrkande omfattar inte de antaganden som använts eller huruvida det är möjligt för företaget att uppnå framtidsinriktad information (såsom mål, förväntningar och ambitioner). Utöver Jernhusen AB:s på webben publicerade hållbarhetsredovisning för år 2010 (med datum för publicering angivet ovan) har vi inte granskat information som Jernhusen AB redovisar på sin hemsida, De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidan 10 i hållbarhetsredovisningen. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Genomförda granskningsåtgärder vid vår översiktliga granskning De viktigaste åtgärderna i vår översiktliga granskning har utgjorts av följande: a. uppdatering av vår kunskap och förståelse för Jernhusen AB:s organisation och verksamhet, b. bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov, c. bedömning av resultatet av företagets intressentdialog, d. intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå, dotterbolagsnivå och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig, e. tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig, f. utvärdering av design för de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation, g. utvärdering av den modell som använts för att beräkna koldioxidutsläpp, h. analytisk granskning av rapporterad information, i. avstämning av finansiell information mot företagets årsredovisning för år 2010, j. bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer, k. övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier, och l. avstämning av den granskade informationen mot hållbarhetsinformationen i företagets årsredovisning för år Genomförda granskningsåtgärder vid vår revision Vår revision har omfattat granskningsåtgärder avseende avstämning av redovisad information mot interna och externa källdokument samt genomförande av detaljtester av utvald indikator, EN4. 16 Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010

19 Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra slutsatser nedan. Slutsatser Vår slutsats baserad på vår översiktliga granskning Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att informationen i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vår översiktliga granskning inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Vår slutsats baserad på vår revision Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt har upprättats i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Stockholm den 23 mars 2011 Ernst & Young AB Ingemar Rindstig Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Göran Tyréus Auktoriserad revisor

20 Stockholm Jernhusen AB (publ) Box Stockholm Besök: Kungsbron 13 / Västra Järnvägsgatan 23 Gävle Jernhusen Muréngatan Gävle Solna Jernhusen Växlarevägen Solna Produktion: Solberg Foto: Per Myrehed Göteborg Jernhusen Box Göteborg Besök: Drottningtorget 5 Kiruna Jernhusen Bangårdsvägen Kiruna Malmö Jernhusen Box Malmö Besök: Centralstationen / Skeppsbron 1C Sundsvall Jernhusen Box Sundsvall Besök: Landsvägsallén 8 Västerås Jernhusen Sigurdsgatan 33 B Västerås Örebro Jernhusen Box Örebro Besök: Grev Rosengatan 1 Norrköping Jernhusen N. Promenaden Norrköping Telefon: E-post: info@jernhusen.se Jernhusen är ett publikt företag med säte i Stockholm Org.nr