Hållbarhet JERNHUSEN ÅRSREDOVISNING 2008

Transkript

1 36 Jernhusen strävar efter att främja en hållbar utveckling. Med utgångspunkt i fastigheter nära järnvägen bidrar BOLAGET till ett ökat kollektivtrafikresande och ökade transporter av gods på järnväg. Hållbarhet

2 Hållbar utveckling 37 Hållbar utveckling för ökat resande Jernhusens hållbarhetsarbete är koncernövergripande och ska genomsyra hela verksamheten. Hållbarhetsarbetet rapporteras enligt riktlinjerna från GRI, Global Reporting Initiative. Jernhusen bidrar till en hållbar utveckling på flera sätt, exempelvis genom utveckling av städer och stadskärnor. Genom att delta i utvecklingsprojekt som exempelvis stadsdelen Västra City i Stockholm och liknande projekt tar Jernhusen ett samhällsansvar. Detta sker på affärsmässiga grunder då det handlar både om att hitta bra affärer och att skapa samhällsnytta. I tabellen nedan beskrivs det ekonomiska värde som skapats och levererats av Jernhusen uppdelat per intressent. Verksamheten i sig bygger på en hållbar utveckling genom att bidra till ökning av resandet på järnväg som ett miljöanpassat transportsätt. Jernhusen bedriver ett långsiktigt samarbete i miljöfrågor med tågbranschens aktörer och övriga berörda intressenter. Lägre energiförbrukning och effektivare utnyttjande av fastigheter och mark ger främst miljömässiga, men också affärsmässiga, vinster. En miljöanpassad profil stärker Jernhusens varumärke och bidrar till ökad kundnöjdhet. Exempel på pågående viktiga infrastrukturprojekt som bidrar till stor samhällsnytta är Uppsala resecentrum, där Jernhusen är med och utvecklar stationshuset för att erbjuda kunderna en mera funktionell miljö och därmed bidra till ökat resande. Glashallen, i anslutning till Citytunneln i Malmö, är också ett viktigt projekt som bidrar till bättre resenärsflöden och underlättar transporter. Miljöarbetet GER ÖKAd KONKURRENSKRAFT Jernhusens miljöarbete utgår från företagets strävan mot en hållbar utveckling där företagets negativa påverkan minimeras och kompenseras. Stort fokus läggs på miljöfrågor för att minska koncernens utsläpp och annan miljöpåverkan. Ett utvecklat miljöarbete innebär stora möjligheter och Jernhusen kan genom miljöarbetet erbjuda kunderna fler miljöanpassade lokaler och lösningar. Jernhusen konkurrerar då på en allt mer miljömedveten hyresmarknad samtidigt som företaget bidrar till en hållbar utveckling. Miljö arbetet innebär även en kostnadsoch riskminimering som är långsiktigt positiv för företaget. På grund av att järnvägsindustrins tidigare verksamhet orsakade mycket markföroreningar kom Jernhusens miljöarbete under de första åren efter bolagiseringen att främst handla om markföroreningsfrågor. Enskilda förvaltare och motiverade medarbetare drev mer allmänt hållna miljö frågor lokalt men ingen central styrning fanns. ny central MILJÖorganisation Sedan 2006 har Jernhusen aktivt arbetat med att effektivisera energianvändningen. Stora insatser har gjorts främst där problemen varit som störst och besparingsarbetet har varit både tekniskt orienterat och fokuserat på hyresgästernas beteende. Under 2008 drevs för första gången miljöfrågan i en egen affärsplan och en ny organisation upprättades för att samordna energi- och miljöarbetet. Arbetet under 2008 var inriktat på att utreda miljösituationen inom företaget och arbeta fram ramar för hur miljöarbetet ska drivas. Arbetet under 2009 kommer vara fokuserat på att åtgärda de problem som uppdagades under genomförda undersök- Ec1 SKAPAT OCH LEVERERAT DIREKT EKONOMISKT VÄRDE MSEK Intressent 2006 Hyresintäkter Kunder 803,5 769,9 778 Resultat från andelar i intressebolag Intressebolag 17,4 3,7 4,5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Finansmarknaden 55,6 7,7 5,9 Realiserade värdeförändringar fastigheter Kunder 0,1 10,5 5,3 Ekonomiskt värde genererat 841,8 791,8 793,7 Operativa kostnader Leverantörer 349,6 361,1 359,5 Löner och andra ersättningar till anställda Medarbetare 98,5 83,3 62,5 Betalning till finansiärer Kreditgivare 261,8 263,2 166,1 Betalning till regeringar Offentlig sektor/ägare 22,9 0,8 43,6 Ekonomiskt värde fördelat 732,8 708,4 631,7 Kvar i företaget 109,0 83,4 162,0 Avkastning på eget kapital, % Ägare 1,7 24,1 16,3

3 38 Hållbar utveckling ningar 2008 samt på att driva ett förebyggande miljöarbete tillsammans med Jernhusens hyresgäster. Mål med Jernhusens miljöarbete Jernhusen arbetar för att företaget ska vara miljömässigt hållbart och ta sitt ansvar som god samhällsmedborgare. I fokus för miljöarbetet finns tre strategiska miljöområden; Markmiljö, Byggnadsmiljö och Omvärldsmiljö. JERNHUSENS MILJÖPOLICY Jernhusen ska förvalta och utveckla sin verksamhet med långsiktig hänsyn till människor, djur och miljö och genom ständig förbättring samt minskad miljöbelastning bidra till en hållbar utveckling på jorden. Detta sker främst genom aktivt arbete inom följande områden: Markmiljö Minskning av miljöbelastningar från tidigare och nuvarande hyresgäster och arrendatorer Byggnadsmiljö Media (el, värme, vatten) Avfall, material och produkter Omvärldsmiljö Utsläppsreduktion Att minska fastigheternas växthusgasemissioner är högst prioriterat inom Jernhusens miljöarbete. Utöver detta ska Jernhusen uppfylla lag- och myndighetskrav beträffande miljön och sträva efter att göra detta med god marginal samt bidra till uppfyllandet av de nationella miljömålen. Denna inställning ska genomsyra allt arbete inom företaget. SANERING för bättre MARKMILJÖ I mark som ägs av Jernhusen finns föroreningar. Bolaget arbetar därför med undersökning och sanering av dessa områden för att minska miljöbelastningar från tidigare och nuvarande hyresgäster och arrendatorer. Under 2009 kommer även insatser göras för att minska risken för läckage från hyresgästernas verksamhet. Under 2008 har Jernhusen påbörjat en större utredning av en fastighet i Nyköping där bensinomlastning skett på talet. En större undersökning som påbörjades 2007 om föroreningar på Notvikens verkstadsområde avslutades och avrapporterades under våren Inga större saneringsåtgärder har genomförts under året men Jernhusen har assisterat tillsynsmyndigheter och andra fastighetsägare i att finna lösningar på ansvarsfrågor gällande förorenad mark hänförlig till järnvägsindustrin. I samband med ett flertal exploateringar på Jernhusens fastig heter har mindre saneringsåtgärder och schaktkontroll varit nödvändigt. ENERGIEFFEKTIVISERINGAR GER BÄTTRE Byggnadsmiljö Under 2008 har Jernhusen arbetat med att minska energianvändningen i företagets fastigheter. Genom att energidebiteringen separeras från hyran får hyresgästerna information om hur stor deras energirelaterade kostnader är. På så sätt framgår vilka besparingar som kan göras, både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och ur ett miljöperspektiv. Jernhusen driver ett stort projekt för att minska förbrukningen i företagets verkstäder, där stora besparingsmöjligheter finns. Ungefär hälften av ytorna har hittills utretts, för att undersöka vilken potential som finns för besparingar. Därefter har ett stort antal åtgärder utförts, vilka väntas resultera i en minskad energianvändning om cirka 5 procent under (Läs mer på sid 46.) På Jernhusens stationer genomförs energieffektiviseringar, framförallt som uppföljning på de energideklarationer som togs fram under I början av 2009 beräknas energideklarationer finnas klara för samtliga stationer i Jernhusens bestånd. Jernhusens arbete med energieffektivisering innefattar också att hyresgästerna erbjuds information om hur de kan minska energiåtgången. Genom denna typ av information tydliggörs vilka ekonomiska och miljömässiga vinster de kan uppnå, genom att exempelvis stänga verkstadsportar, släcka belysning som inte används, eller sänka inomhustemperaturen. Under 2009 planeras åtgärder för att minska energiåtgången i Jernhusens bestånd med 3 procent jämfört med Vid nyproduktion och ombyggnadsprojekt beaktas energi- och miljöfrågor i alla faser utifrån tilltänka hyresgästers verksamhet. Byggnader i drift är viktiga att kontinuerligt underhålla och optimera utifrån ventilation och uppvärmning. Farliga byggnadsmaterial som finns inbyggda i byggnaderna avlägsnas om de riskerar att hota människors hälsa och/eller påverka miljön negativt. Källsortering och i övrigt korrekt avfallshantering ska finnas i företagets byggnader. Källsortering ska anpassas efter hyresgästernas verksamhet och vilka typer av avfall som kan tas om hand i den aktuella kommunen.

4 Hållbar utveckling 39 I mars 2007 trädde en förordning (SFS 2007:19) i kraft som kräver att alla hus byggda och renoverade mellan 1956 och 1973 skulle inventeras efter PCB. I Jernhusens bestånd har cirka 80 byggnader som passar profilen identifierats. Jernhusen genomförde under våren 2008 de nödvändiga inventeringarna och rapporterade in resultaten till de relevanta kommunerna i mitten av juni. Av byggnader som inventerades upptäcktes att cirka 20 behöver åtgärder. Dessa åtgärder ska genomföras under VAL AV ENERGISLAG FÖR- BÄTTRAR OMVÄRLDSMILJÖN Energianvändningen i Jernhusens byggnader är upphov till företagets största miljöpåverkan då produktionen av den använda energin ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Därför köper Jernhusen energi från källor med så begränsad miljöpåverkan som möjligt för att bidra till att minska samhällets beroende av fossila bränslen och samtidigt minska utsläppen. Jernhusen köper in el från biobränsleanläggningar samt vattenkraft för eget bruk likväl som för vidareförsäljning till kunder. Inköp av uppvärmningsmedia sker på miljömässigt bästa sätt med hänsyn till lokala förutsättningar. Jernhusen strävar också efter att i så stor utsträckning som möjligt konvertera bort oljeanläggningar och gaspannor, och ersätta dessa med fjärrvärme eller andra uppvärmningsformer vilket minskar utsläppen av växthusgaser. Målet är att Jernhusens totala utsläpp av växthusgaser ska minska med 5 procent under ÖVRIGt MILJÖARBETE Jernhusen är en stor beställare av produkter och tjänster och genomför många centrala upphandlingar, framför allt av olika tjänster såsom drift, städning och bygg entreprenad. Vid val av leverantör ställer Jernhusen särskilda krav. Exempelvis får produkter som innehåller vissa mycket farliga kemikalier inte användas i något led i uppförandet eller driften av Jernhusens byggnader. REDOVISNINGSPRINCIPER Årets hållbarhetsredovisning för Jernhusenkoncernen och helägda dotterbolag är den första enligt Global Reporting Initiatives ramverk. Därmed finns inga väsentliga skillnader eller avvikelser i rapporteringen gentemot föregående års rapportering. Underleverantörer omfattas ej av redovisningen. Jernhusen har inte heller identifierat några väsentliga, särskilda begränsningar i rapporteringen. Samma rapporteringscykel används för hållbarhetsredovisningen som den övriga redovisningen, det vill säga kalenderår. Rapporteringen revideras av oberoende revisorer, detta kommer även ske framöver. Följande frågor har varit vägledande vid prioriteringen av nyckeltal och bedömningen av vad som är väsentligt för Jernhusen att redovisa: Anges nyckeltalet som viktigt av någon intressent? Utgör nyckeltalet en viktig indikator för branschen? Är indikatorn kopplat till ett lagkrav, avtal eller annan överenskommelse med strategisk betydelse för företaget? Mäter indikatorn en affärsmöjlighet för företaget? Mäter indikatorn en risk för företaget? Bidrar mätning av indikatorn till att uppfylla företagets mål inom hållbarhet? Kontaktperson för Hållbarhetsrapporteringen: Klas Johansson, Miljökoordinator klas.johansson@jernhusen.se Redovisningsnivåer GRI har utformat en systematik, så kallad Application Level System som innefattar tre tillämpningsnivåer för hållbarhetsredovisningen. Vilken nivå som uppnås beror på hur många av de indikatorer som GRI listar som uppfylls. Jernhusen har valt att rapportera på nivån C+. För Jernhusens resultat för respektive indikatorer se tabellerna på sidan A+/A B+/B C+/C A-nivå Samtliga kriterier för Strategi och Profil( ) samt kärnindikatorer redovisas. En beskrivning av angreppssätt för varje indikatorkategori krävs. Det finns dock möjlighet att utelämna ett fåtal kärnindikatorer om man utgår från följa eller förklara-principen. B-nivå Innebär att ett antal kriterier för Stategi och Profil redovisas ( ) samt minst 20 kärnindikatorer där minst en ska komma från vardera området ekonomi (EC), miljö (EN), arbetsvilkor (LA), mänskliga rättigheter (HR), samhällsansvar (SO), och produktansvar (PR). C-nivå Ett urval av kriterierna i Strategi och profil redovisas ( ) samt minst 10 kärnindikatorer där minst en ska komma från respektive område ekonomi, miljö och social påverkan. Det kompletterade plustecknet visar att hållbarhetsredovisningen reviderats av en oberoende revisor som lämnat en bestyrkanderapport.

5 40 medarbetare En levande organisation Medarbetarna är en av Jernhusens viktigaste resurser. I takt med att verksam heten växer ökar också behovet av nyrekrytering och kompetensutveckling. Jernhusens verksamhet växer och vid utgången av 2008 hade bolaget 119 medarbetare, vilket är en ökning med 18 procent från föregående år. Resurs- och kompetensförstärkning har främst skett inom olika utvecklingsenheter. Rekryteringsbehovet är fortsatt stort och Jernhusen planerar ytterligare rekryteringar under de närmaste åren. Huvudkontoret ligger i Stockholm där drygt hälften av medarbetarna är verksamma. Övriga kontor finns i Malmö, Göteborg, Växjö, Örebro, Västerås, Norrköping, Gävle, Sundsvall och Kiruna. DIALOG OCH VÄRDERINGAR I SAMTAL MED MEDARBETARNA En gång om året reser delar av ledningsgruppen runt i landet och träffar medarbetare i mindre grupper. Syftet med dessa träffar, kallade Dialogsamtal, är att bjuda in till ett nära samtal mellan ledning och medarbetare kring frågor som berör visionen i vardagen. Utöver det anordnas Jernhusendagarna två gånger varje år där medarbetarna samlas för information kring Jernhusen och frågor som rör vision, strategi och värderingar. EN JÄMSTÄLLD ARBETSPLATS Jernhusen strävar efter en jämställd arbetsmiljö, där alla medarbetare behandlas lika oavsett kön, religion, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. För att stödja detta finns en jämställdhetspolicy etablerad i organisationen. Jernhusens strävan är att arbetsklimatet ska präglas av en positiv människosyn med ömsesidig respekt vid sidan av arbetsglädje, trivsel och gemenskap. Dessutom ska arbetsmiljölagens föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter att förebygga kränkande särbehandling av enskilda medarbetare uppfyllas. INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLING Under 2008 har Jernhusens ledningsgrupp genomgått ett ledarutvecklingsprogram. Ett nytt ledarskapsprogram kommer att starta under 2009, där chefer får möjlighet till coachning. Alla medar- betare har utvecklingssamtal minst en gång per år med sin närmaste chef. Samtalet ligger till grund för medarbetarens personliga och yrkesmässiga utveckling där man också går igenom uppsatta mål och måluppfyllelse. FOKUS PÅ FRISKVÅRD OCH ARBETSMILJÖ Samtliga medarbetare erbjuds att en gång per år göra en balansprofil hos företagshälsovården. Balansprofilen ger en indikation över medarbetarnas stressnivå samt levnadsvanor såsom mat, motion och rökning. Utifrån resultatet erbjuds medarbetarna möjlighet att göra en personlig plan för att få hjälp med exempelvis rökavvänjning, övervikt eller stress. För att uppmuntra medarbetarnas deltagande i olika friskvårdsaktiviteter anordnas en del av dessa centralt. Exempelvis deltar en stor del av medarbetarna i Korpens stegtävling. Jernhusen har också under året sponsrat medarbetares deltagande i diverse motionslopp. Utöver detta uppmuntras lokala initiativ på respektive kontor. Sjukfrånvaron inom Jernhusen är jämnt fördelad mellan män och kvinnor. KÖNsfördelning åldersfördelning % Män, 56,3% 5 Kvinnor, 43,7%

6 medarbetare 41 Skyddsombud finns på respektive arbetsplats, och Jernhusen följer de lagar och regler som finns kring arbetsmiljö. NMI-INDEX MÄTER MEDARBETARNAS NÖJDHET Under våren 2008 genomfördes en NMIundersökning, Nöjd Medarbetar Index. Undersökningen syftar till att följa upp medarbetarnas delaktighet i processer och att ge en bild av deras tillfredställelse med sin arbetssituation års resultat var totalt 4,0 på en 5-gradig skala, vilket är samma resultat som för Resultatet från undersökningen ligger till grund för affärsområdenas fortsatta arbete med att förbättra de områden som visat sig vara mindre bra. BELÖNING GENOM INCITAMENTSPROGRAM Inom Jernhusen finns ett incitamentsprogram med mål att koppla samman medarbetarnas insats till företagets framgångar. Det av vd satta verksamhetsmålet, baserat på årets rörelseresultat, uppnåddes under 2008 och i början av 2009 betalas därför en halv månadslön ut till var och en av de anställda, exklusive vd. Medarbetarundersökning Jag tycker att det är roligt att gå till arbetet Jag upplever att jag får gehör för mina idéer av min chef Jag ges möjligheter att utveckla min kompetens AO AO AO Stationer 4,3 4,1 3,9 Verkstäder 4,0 3,8 4,0 Projektfastigheter 3,9 3,9 4,1 EGS 1) 4,1 4,2 4,1 Övrigt 2) 3,5 4,1 4.0 Totalt 4,1 4,0 4,0 Stationer 4,0 3,9 3,8 Verkstäder 4,1 4,2 4,0 Projektfastigheter 3,8 3,9 4,5 EGS 1) 4,0 4,1 4,0 Övrigt 2) 3,6 4,5 3,3 Totalt 4,0 4,1 3,9 Stationer 4,1 3,8 3,7 Verkstäder 4,2 3,8 4,1 Projektfastigheter 4,4 4,0 3,9 EGS 1) 4,3 4,3 4,2 Övrigt 2) 3,6 4,5 3,7 Totalt 4,1 4,0 3,9 1) Ekonomi och Gemensam service. 2) Enheter som är färre än sex personer samlas i övrigt; SRAB, Mindre stationer, Strategisk utveckling, Marknad och Information.

7 42 gri profil och valda indikatorer 2. Organisationens profil GRI Profil och valda indikatorer 1. Strategi och analys Indikator Förklaring Sida 1.1 Vd-ord med företagets vision och strategi för en hållbar utveckling och dess relevans för organisationen Organisationens profil Indikator Förklaring Sida 2.1 Organisationens namn Omslag 2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna Insida omslag 2.3 Organisationsstruktur, inklusive rörelsegrenar, operativa bolag, dotterbolag och joint ventures 14 15, 53, Plats för organisationens huvudkontor Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen. Ej relevant 1) 2.6 Ägarstruktur och juridisk ägarform Insida omslag 2.7 Marknader som organisationen är verksam på Bolagets storlek Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande 55, Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. Ej relevant 2) 3. Rapporteringsparametrar Indikator Förklaring Sida 3.1 Rapporteringsperiod för den redovisade informationen Datum för publiceringen av den senaste redovisningen Rapporteringscykel Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll Process för att identifiera rapportens innehåll Rapportens avgränsning, beskrivna verksamheter Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning Utgångspunkter för redovisning som kan ha en betydande påverkan för jämförelser mellan rapporteringsperioder och/ eller mellan organisationer Datamätningsmetoder och utgångspunkter för beräkningar Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns Policy och nuvarande tillämpning med avseende på att låta redovisningen externt bestyrkas. 39 1) Jernhusen har endast verksamhet i Sverige 2) Inga priser mottagna

8 gri profil och valda indikatorer Bolagsstyrning, Åtaganden och Engagemang Indikator Förklaring Sida 4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter såsom att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. 4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med Princip för identifiering och urval av intressenter. 11 EC. Ekonomisk påverkan Indikator Förklaring Typ Sida EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till Anställda, Kärn 37 gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och regeringar. 3) EC8 EN. Miljöpåverkan Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens Kärn 51 nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. 4) Indikator Förklaring Typ Sida en3 Direkt energianvändning per primär energikälla. Kärn 44 EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla. TIllägg 44 en5 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar. Tillägg 44 en6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. Kärn 45 en16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. Kärn 45 en18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. Tillägg 47 LA. Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Indikator Förklaring Typ Sida LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region. Kärn 47 LA2 Totalt antal anställda och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region. Kärn 47 LA3 LA7 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt eller deltidsanställda. Informationen ska ges för varje större verksamhet. Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region. Tillägg 47 Kärn 48 LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra Kärn 48 mångfaldsindikatorer. 5) HR. Mänskliga rättigheter Indikator Förklaring Typ Sida HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder. Kärn 48 3) Delvis redovisad, kostnader för samhällsengagemang ej särredovisat. 4) Delvis redovisad, samtliga infrastrukturella investeringar är inte identifierade och särredovisade. 5) Minoritetsgrupper är ej redovisade med anledning av gällande regler i svensk lagstiftning.

9 44 GRI resultatindikatorer resultatindikatorer EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla Köpt volym primärenergi Identifiera köpt volym primärenergi för egen användning Olja 571 m m 3 Gas Nm Nm 3 Inköpt volym primärenergi i form av olja och gas för användning inom uppvärmning av byggnader. Producerad primär energi Den volym som Jernhusen producerar Olja Gas MWh ( GJ) MWh ( GJ) MWh ( GJ) MWh ( GJ) Producerad bruttovolym värme genom omvandling av primär energi. Såld primär energi Den volym primärenergi som företaget har levererat vidare MWh ( GJ) MWh ( GJ) Vidarelevererad volym värme till hyresgäster producerad genom omvandlad primärenergi. EN4 INDirekt energianvändning per primär energikälla Inköpt energivolym El, värme, kyla etc. El FJV FJK MWh ( GJ) MWh ( GJ 2509 MWh (9 018 GJ) MWh ( GJ) MWh ( GJ) MWh (7 517 GJ) Inköpt volym indirekt konsumerad energi i form av el, fjärrvärme, fjärrkyla, FJV - Fjärrvärme, FJK - Fjärrkyla Primärt energibehov Omräknat till primärenergi Ej relevant data tillgänglig. Uppgifter saknas för relevant beräkning av primärenergibehov. Andel förnyelsebar energi Andel förnyelsebar energi via primärenergi Ej relevant data tillgänglig. El MWh MWh Uppgifter saknas för beräkning av primärenergi behov för fjärrvärme och fjärrkyla Total energi användning Den totala energi volymen av primärenergi inom Jernhusen MWh (8 863 GJ) Total volym primärenergi omvandlat till värme. Total volym förnyelsebar energi Inköpt volym förnyelsebar primärenergi Inte relevant MWh ( GJ) Inte relevant EN5 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar Total ENERGI BESPARING Totalt minskad mellan åren 2007 och 2008 till följd av genomförda energibesparingsåtgärder, beräknat på jämförbart bestånd MWh (6 116 GJ) minskad energianvändning mellan 2007 och 2008 Total besparing i GJ GJ Total volym icke förnyelsebar energi Inköpt volym icke förnyelsebar primärenregi MWh ( GJ) MWh ( GJ)

10 GRI resultatindikatorer 45 EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ Pågående initiativ Beskrivning av åtgärder för att minska energianvändningen i byggnaderna. Jernhusen arbetar aktivt med att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen. Byggnaderna utreds med avseende på energibesparingspotential och en rad olika insatser har därefter genomförts för att minska energianvändningen i dessa byggnader. Jernhusen driver även tillsammans med driftentreprenören ett aktivt arbete för att se till att de tekniska installationer som finns i respektive anläggning används så optimalt som möjligt. Detta är en förutsättning för att energianvändningen ska kunna minska samtidigt som inomhusklimatet bibehålls eller förbättras. Under året har även ett samarbete initierats tillsammans med en av Jernhusens största kunder för att tillsammans med dem arbeta för en reducerad energianvändning genom förändrade brukarbeteenden. Utöver att arbeta för en minskad energianvändning har ett antal värmeanläggningar antingen effektiviserats, eller konverterats till alternativa värmekällor för att minska behovet av fossila bränslen och el till uppvärmning. I och med att arbetet påbörjades under 2008 och flertalet av åtgärderna genomfördes under hösten, kommer större delen av besparingen att komma Jernhusen till del under kommande år. Redovisad besparing Kvantifierad reduktion av energi till följd av ovan nämnda initiativ mellan 2007 och MWh (6 116 GJ) Påverkan av energianvändning i produktionen Inte relevant EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt Redovisa redovisningsmetod Beskrivning för hur uppgifterna har tagits fram För beräkning av miljöpåverkan till följd av energianvändning används specifika miljövärden som gäller för respektive leverantör och energislag. Metoden för beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av fjärrvärmeoch fjärrkyleanvändning sker baserat på leverantörernas uppgifter om den bränslemix som används i respektive leverantörs fjärrvärmesystem och standardvärden för de bränslen som används. Volymviktat medelvärde för Jernhusens användning av fjärrvärme ligger på 66 kg CO 2 per MWh. Motsvarande medelvärde för fjärrkyla ligger på 18,3 kg CO 2 per MWh. Metoden för beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av olja- och gasanvändning sker baserat på standardvärden för respektive bränsletyp. Värden som anges är för olja 267 kg CO 2 per MWh och 183 kg CO 2 per MWh för naturgas. Metoden för beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av användningen av elenergi sker baserade på uppgifter om svensk bränslemix, 100 kg CO 2 /MWh Redovisa utsläpp från anläggningarna Beräknad mängd koldioxid till följd av använd ning av primära energikällor. Beräkna utsläpp via inköpt sekundär energi Olja ton ton Gas ton ton El ton ton FJV ton ton FJK 45 ton 38 ton Summan av ovan stående Total mängd koldioxid ton ton

11 46 Anpassat beteende sparar energi i verkstäder Under 2008 inledde Jernhusen ett omfattande arbete med att minska energiförbrukningen i verkstäderna. EuroMaint Rail är Jernhusens största hyresgäst när det gäller verkstäder, och hyr cirka procent av den totala verkstadsytan. För att minska energiförbrukningen inledde Jernhusen under 2008 ett energiprojekt i EuroMaints verkstäder. Noggranna energiutvärderingar av lokalerna ledde fram till ett antal förbättringsförslag, varav ett stort antal åtgärder genomfördes. När det gäller energieffektivisering genomförs åtgärder i flera steg, berättar Fredrik Andersson, energi- och miljöchef på Jernhusen. Först görs en optimering av befintlig utrustning. Om detta inte räcker kompletteras befintlig utrustning för att uppnå de funktioner som efterfrågas. Om ytterligare åt gärder ändå behövs byts befintlig utrustning ut mot ny. En stor del av energieffektiviseringen bygger på att anpassa beteendet i verkstäderna. Tillsammans med EuroMaint Rails miljöavdelning har Jernhusen arbetat fram förslag på rutiner som ska sänka energiförbrukningen, just genom att förändra beteendet i lokalerna. Dessa omfattar exempelvis hur portar öppnas och stängs, vilken temperatur som hålls i lokalen och hur belysning hanteras. De åtgärder som hittills införts väntas ge cirka 5 procent minskad energianvändning under 2008, även om den största effekten inte förväntas märkas förrän under Under 2009 gör Jernhusen fler satsningar på energibesparande åtgärder på verkstäderna. Tillsammans med hyresgästerna i övriga verkstäder planeras liknande åtgärder vilket väntas leda till ännu större besparingar. de åtgärder som hittills genomförts väntas ge 5% minskad energianvändning under 2008.

12 GRI resultatindikatorer 47 EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning Identifiera minskning i utsläpp från alla källor. Beräknad reducering av den totala mängden CO 2. Samtliga insatser har åstadkommits på egna initiativ ton. Motsvarande 6 % av Jernhusens totala CO 2 utsläpp. Företagna initiativ Initiativ som tagits för att minska miljö påverkan. Under året har arbete skett för att reducera energianvändningen vilket resulterat i att utsläppen av växthusgaser minskat till följd av minskat energibehov. Detta arbete har skett övergripande i hela organisationen och kommer även att fortsätta framöver. Dessutom har ett antal effektiviserings- och konverteringsarbeten skett på värmeanläggningar för att minska beroendet av fossila bränslen och därmed minska miljöpåverkan tillföljd av utsläpp av växthusgaser. Minskning under perioden Reducerad mängd CO 2 till följd av åtgärder inom konvertering och energieffektivisering ton LA2 Totalt antal anställda och PERSONALomsättning, per åldersgrupp, kön och region Antal avgångar under 2008 Antal anställda 31 december Antal nyanställda Antal avgångar Antal anställda 31 december Antal avgångar fördelade på åldersintervall samt län. Kön Åldersintervall Län Antal Andel, % Kvinnor <30 Stockholms län 1 0,90 Män <30 Stockholms län 1 0, Stockholms län 2 1, Skåne län 1 0,90 >50 Stockholms län 2 1,81 >50 Skåne län 1 0,90 LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region Antal anställda tillsvidareanställda heltid 114 tillsvidareanställda deltid 3 visstidsanställda heltid 2 Totalt 119 Antal anställda konsulter långtid heltid 12 långtid deltid 3 Totalt 15 Antal anställda fördelade på län inkl konsulter Gävleborgslän 6 Norrbottenslän 1 Skåne län 10 Stockholms län 79 Västernorrlandslän 13 Västermanlandslän 8 Västra götalandslän 12 Örebrolän 4 Östergötlandslän 1 Totalt 134 LA3 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt anställda eller deltidsanställda. Informationen ska ges för varje större verksamhet Förmåner till fast anställda, deltidsanställda samt konsulter Friskvårdsbidrag, hälften av beloppet upp till max 1500 Föräldraledighetstillägg Sjuklön från dag Bruttolöneavstående till förmån för pension och Sjukvårdsförsäkring. Rörlig lönedel till alla medarbetare (exkl vd) (2008) Samtliga förmåner gäller både för fast anställda samt deltidsanställda. Konsulter kan ej erhålla nämnda förmåner.

13 48 GRI resultatindikatorer LA7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade döds Olyckor per region Dagar nedan innebär arbetsdagar. Samtliga dagar räknas från första sjukdag. Antal Antal frånvarodagar Arbetsdagar Olycksfall 1 0 Arbetsrelaterad sjukdom Total sjukfrånvaro 439 Dödsolyckor 0 LA13 Sammansättning av styrelse och ledning NED bruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfalds INDIkatorer antal anställda Totalt antal anställda i bolaget fördelat på yrkesgrupper enligt nedan. Administratör 12 Affärsutveckling 11 Ekonom 15 Energi & Driftsamordnare 1 Energisamordnare 1 Förvaltning 28 HR 1 Inköp 1 IT 1 Ledning 9 Marknad 4 Mellanchef 18 Projektledare 15 Station Manager 1 Uthyrningsansvarig 1 Totalt 119 Minoritetsgrupper är ej redovisade med anledning av gällande regler i svensk lagstiftning. KÖN Antal anställda fördelat per kön. Kön Antal Andel, % Kvinna 52 43,7 Man 67 56,3 Totalt ,0 YRKESGRUPPER Fördelning på kvinnor och män i yrkesgrupper enligt nedan. Yrkesgrupp Kvinnor Män Administratör 11 1 Affärsutveckling 5 6 Ekonom 10 5 Förvaltning 7 21 HR 1 Inköp 1 Ledning 2 7 Marknad 4 Mellanchef 5 13 Projektledare 4 11 Station Manager 1 Uthyrningsansvarig 1 Energi & Driftsamordnare 1 Energisamordnare 1 IT 1 Totalt ÅLDERSGRUPPER Antal anställda fördelat på åldersgrupper. Åldersintervall Antal Andel, % < , ,66 > ,73 Totalt ,00 ÅLDERSGRUPP / YRKESKATEGORI Antalet anställda fördelat på åldersgrupper inom respektive yrkesgrupp. Yrkesgrupp Ålder < >50 Administratör Affärsutveckling Ekonom Energi & Driftsamordnare 1 Energisamordnare 1 Förvaltning HR 1 Inköp 1 IT 1 Ledning 7 2 Marknad 4 Mellanchef 12 6 Projektledare Station Manager 1 Uthyrningsansvarig 1 Totalt Styrelsens medlemmar redovisas på sid 114. HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Diskriminering Underlag för denna punkt är Jernhusens Jämställdhetsplan, jämställdhetspolicy samt underlag för kränkande särbehandling. Inga incidenter rapporterade under 2008.

14 GRI resultatindikatorer 49

15 50 GRI bestyrkanderapport Till läsarna av Jernhusen AB:s (publ) hållbarhetsredovisning. Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Jernhusen AB (publ) att granska innehållet i Jernhusen AB:s (publ) hållbarhetsredovisning för år Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning. Granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört uppdraget i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisningar utgiven av FAR SRS. En revision syftar till att uppnå en hög men inte absolut säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos bolagets personal med ansvar för hållbarhetsfrågor och analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Den uttalade slutsatsen grundad på vår översiktliga granskning har därför inte den säkerhet som vår uttalade slutsats grundad på vår revision har. Vår granskning har omfattat uppgifter och siffror avseende år Vi har inte granskat tidigare års uppgifter och siffror och kan därför inte uttala oss om dessa uppgifter och siffror. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende revision och översiktliga granskning i separata avsnitt. Vårt uppdrag omfattar granskning av följande områden och syftar antingen till ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet (nedan benämnt revision) eller begränsad säkerhet (nedan benämnt översiktlig granskning): 1. Vår översiktliga granskning har omfattat det som framgår av GRI innehållsförteckning på sidorna och de sidor i ansvarsredovisningen som hänvisas till i denna innehållsförteckning. 2. Vår revision har omfattat följande information: 3. a. EN 3 Direkt energianvändning per primär energikälla b. EC 1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde Vårt bestyrkande omfattar inte de antaganden som använts eller huruvida det är möjligt för företaget att uppnå framtidsinriktad information (såsom mål, förväntningar och ambitioner). Vi har inte granskat information som Jernhusen AB (publ) redovisar på sin hemsida, De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines, G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för vårt uppdrag. b. Bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov c. Bedömning av resultatet av företagets intressentdialog d. Intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå, dotterbolagsnivå och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig e. Tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig f. Utvärdering av design för de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation g. Utvärdering av den modell som använts för att beräkna koldioxidutsläpp h. Analytisk granskning av rapporterad information i. Avstämning av finansiell information mot företagets årsredovisning för år 2008 j. Bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer k. Övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier l. Avstämning av den granskade informationen mot hållbarhetsinformationen i företagets årsredovisning för 2008 Genomförda granskningsåtgärder vid vår revision Vår revision har omfattat följande granskningsåtgärder: a. Granskning av design och funktion av relevanta interna kontroller hos de system och processer som används för att inhämta, hantera och validera information avseende de utvalda indikatorerna under den period som redovisningen omfattar b. Avstämning av redovisad information mot interna och externa källdokument och genomförande av detaljtester av utvalda indikatorer, EN3 och EC1. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra slutsatser nedan. Slutsatser Vår slutsats baserad på vår översiktliga granskning Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att informationen i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vår översiktliga granskning inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Vår slutsats baserad på vår revision Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt har upprättats i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Genomförda granskningsåtgärder vid vår översiktliga granskning De viktigaste åtgärderna i vår översiktliga granskning har utgjorts av följande: a. Uppdatering av vår kunskap och förståelse för Jernhusen AB:s (publ) organisation och verksamhet Stockholm den 16 mars 2009 Ernst & Young AB Ernst & Young AB Göran Tyréus Ingemar Rindstig Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

16 51 Ett nytt modernt resecentrum för Uppsalas resenärer Tågtrafiken till Uppsala har ökat kraftigt på senare år. För att tillgodose behoven hos den stora mängd resenärer som passerar Uppsala Centralstation varje dag bygger Jernhusen i samarbete med Banverket och Uppsala kommun ett nytt resecentrum. Idag sker cirka resor med start eller mål vid Uppsala Centralstation under ett vardagsdygn. En modernisering av stationsområdet är ett steg för att förbättra stations miljön för resenärerna och samtidigt bidra till ett ökat kollektivt resande. I projektet ingår bland annat en ombyggnad av bangården, liksom en ny gång- och cykeltunnel under spåren. Dessutom byggs ett nytt parkeringsgarage och fler cykelparkeringar. Jernhusens del i projektet består i att bygga en ny modern stationsbyggnad i två plan för att erbjuda kunderna en mera funktionell miljö och därmed bidra till ökat resande. Den nya byggnaden av stål och glas byggs i anslutning till den södra gaveln på det befintliga stationshuset, och blir cirka kvm stor. Byggnaden ska rymma väntsal och service för resenärerna såsom café, restauranger och butiker. Kostnaden för Jernhusen beräknas uppgå till cirka 150 miljoner kronor. Projektet är ett exempel på utveckling av infrastruktur för allmänhetens nytta och ett åtagande som Jernhusen övertog i samband med bolagiseringen av SJ Ett nytt resecentrum bidrar till en förbättrad kollektivtrafik, och gör det lättare för människor att pendla till och från arbetet, säger Thomas Brock, projektledare för Jernhusen. Det påverkar också miljön positivt, eftersom biltrafiken minskar om fler reser kollektivt. Byggandet av det nya stationshuset startade under 2008, och beräknas vara slutfört under I samband med nybygget sker också en upprustning av den befintliga stations byggnaden, där bland annat taket bytts ut. Denna del av projektet beräknas vara slutförd i december 2011, då också hela Uppsala resecentrum ska invigas. Uppsala resecentrum invigs 2011