KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunstyrelsen KALLELSE Datum Sida 1 (4) Ledamöter Conny Johansson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Lena Sjödahl (M), 2:e vice ordf. Ingvor Bergman (S) Vakant (SD) Niclas Hillestrand (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Vakant (S) Johanna Johansson (SD) Ann Kyrkander (MP) Hans Johansson (C) Dan Hovskär (KD) Annika Carp (L) Tjänstepersoner Katrina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Protokollsjusterare Lena Sjödahl föreslås Ersättare Dan Gabrielsson (S) Ed Kahrs (M) Susanne Larsson (S) Christopher Münch (SD) Roger Lundberg (S) Anders Winlöf (M) Johanna Svensson (S) Wanja Wallemyr (C) Hanna Wigh (SD) Inger Lilja (V) Eva Dahlgren (C) Allan Bjärkhed (KD) Björn Stenström (L) Kommunstyrelsen kallas till sammanträde onsdagen den 11 januari 2017 klockan 13:00 i Falköpingssalen, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Besvarande av motion från Lena Sjödahl (M) om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 184/2016 b) Kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Kommunstyrelsen 180/2016 d) Motionen 2. Kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren och budget för år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 185/2016 b) Kommundirektörens tjänsteutlåtande c) Förslag till verksamhetsplan

2 2 (4) Ärende Anteckningar 3. Revidering av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 186/2016 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till reviderade delegationsbestämmelser 4. Revidering av arkivreglemente Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 187/2016 b) Kommunarkivariens tjänsteutlåtande c) Förslag till reviderat reglemente d) Nuvarande reglemente 5. Revidering av reglemente för rådet för funktionshinderfrågor Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 188/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till reviderat reglemente d) Nuvarande reglemente e) Tekniska nämnden 108/ Överenskommelse om samarbete mellan Falköpings kommun och Skatteverket om skattekontroll av leverantörer Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 189/2016 b) Kommunarkivariens tjänsteutlåtande c) Förslag till överenskommelse 7. Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 190/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande c) Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg 20/2016 d) Delårsrapporten e) Revisorernas bedömning f) Granskningsrapporten 8. Ansökan från Floby ryttare om föreningsbidrag för renovering av ridhus Dnr 2015/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 191/2016 b) Ekonomens tjänsteutlåtande c) Ansökan d) Kommunstyrelsens ordförandes svar

3 3 (4) Ärende Anteckningar 9. Ansökan från Fastighetsaktiebolaget Mösseberg om kommunal borgen för byggnation av terminal Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 193/2016 b) Controllerns tjänsteutlåtande c) Skrivelse från Fastighetsaktiebolaget Mösseberg d) Styrelsen för Fastighetsaktiebolaget Mösseberg Försäljning av del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8 i Falköping till Fastighetsaktiebolaget Mösseberg för uppförande av lagerterminal Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 194/2016 b) Stadsbyggnadschefens och mark- och exploateringsansvarigs tjänsteutlåtande c) Förslag till avtal skickas senare 11. Investering i spåranslutning vid lagerterminal på Brogärdet Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 195/2016 b) Kommunstrategens tjänsteutlåtande Avtal med Fastighetsaktiebolaget Mösseberg om nyttjanderätt till kommunägda industrispår Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 196/2016 b) Kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Förslag till överenskommelse 13. Polisens och Falköpings kommuns medborgarlöfte till invånarna i Falköpings kommun år 2017 Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott 197/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande c) Förslag till medborgarlöfte 14. Kompetensförsörjningsplan för åren Dnr 2016/ Bilaga a) Kommunstyrelsens personalutskott 26/2016 b) Personalchefens tjänsteutlåtande c) Förslag till plan 15. Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2016/ Bilaga a) Förteckning

4 4 (4) Ärende Anteckningar 16. Information från Skaraborgs kommunalförbund Conny Johansson Ordförande

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (4) 184 Dnr 2016/ Besvarande av motion från Lena Sjödahl (M) om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Av motionen framgår följande. Finns ett intresse för intraprenader i Falköping? Intresset för intraprenader ökar i Västra Götaland just nu. På Äldreboendet Gerdas gård, med 96 boende vårdtagare, har verksamheten anpassats helt efter de gamlas önskemål. Verksamheten drivs som en intraprenad sedan snart tre år tillbaka. Driften är fortsatt kommunal, men personalen styr över den egna budgeten och därmed över verksamheten. Förutom Gerdas gård drivs även Granlidens äldreboende som intraprenad. Dessutom har Kvartetten startats upp i Askim-Frölunda-Högsbo, ett boende för funktionshindrade, vilka båda också drivs via intraprenader sedan snart tre år. Först ut år 2010, med den annorlunda driftsformen av ett äldreboende, var dock Tubberödshus, ett äldreboende på Tjörn, som blev vida omtalat i media. Intraprenad kan beskrivas som en självständig kommunal enhet, där personalen fortfarande är anställd i kommunen, men kan driva en verksamhet med utökade befogenheter och större totalansvar för helheten, ekonomi och personal. Kommunen har fortfarande det formella och övergripande ansvaret för verksamheten och budgeterar och bekostar driften efter ingående diskussioner med ansvariga på intraprenaden. En intraprenad kan även innebära en större frihet i utformningen av arbetsprocesserna. Detta kan i sin tur leda till ökad flexibilitet och nytänkande med möjligheter till större utveckling och förbättring av verksamheten. En annan idé bakom intraprenaden är att en decentralisering av befogenheter och ansvar skapar större delaktighet, engagemang och motivation hos personalen. I förlängningen kan intraprenadens sätt att arbeta även bidra till Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (4) upplevelsen av en bättre arbetsmiljö. Detta i sin tur kan medverka till att sänka sjukfrånvaron, som är fortsatt hög i vissa verksamheter i vår kommun. För våra invånare i Falköpings kommun är införandet av intraprenader ett led i en ökad valfrihet. Därför vill vi moderater att: Falköpings kommun utreder möjligheten att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige beslutade den 29 augusti 2016, 99, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 7 september 2016, 180, att motionen skulle beredas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Förvaltningens bedömning Genom intraprenad kan en verksamhet få större befogenheter att styra och ta ansvar för resultatet. Intraprenaden har ett ökat ansvar och förtydligade befogenheter för verksamhet gällande ekonomi och personal inom ramen för den kommunala förvaltningsorganisationen. Begreppet avser att skapa utrymme för alternativ till den traditionella verksamhetsformen, utan att bereda möjlighet till entreprenad. Intraprenad är inget juridiskt begrepp, vilket innebär att intraprenad som verksamhetsform inte utgör något hinder utifrån kommunallagen. Det yttersta ansvaret för verksamheten ligger kvar på berörd nämnd. Att driva en verksamhet som intraprenad kan ge möjlighet till större inflytande och delaktighet för personalen. Syftet med att driva verksamhet i form av en intraprenad är att utveckla nya styrformer och idéer i verksamheten för att främja en förbättrad kvalitet. Syfte med intraprenad är också att öka möjligheterna till påverkan för till exempel brukarna och ge större utrymme för den enskildes behov och önskemål. Under målet social hållbarhet i Falköpings kommuns flerårsplan för åren beskrivs att social tillit och delaktighet är viktiga förutsättningar för en levande demokrati. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling. Demokratin stärks genom att det skapas arenor för dialog och där falköpingsbon är med och skapar framtidens Falköping och deltar i samhällsgemenskap. För att stärka medborgarnas inflytande arbetar kommunfullmäktiges demokratiberedning med att ta fram underlag för hur medborgardialoger kan utvecklas i Falköpings kommun. Medborgardialoger ska bidra till att skapa en starkare känsla av samhörighet och tillit i lokalsamhället samt generera insikter till den löpande verksamhetsutvecklingen. Medborgardialog ska stärka demokratin och ge medborgarna tillgänglighet till de demokratiska beslutsprocesserna. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

7 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (4) Utifrån målet i flerårsplanen att kvaliteten inom verksamheten ska öka pågår ett systematiskt kvalitetsarbete för att förbättra kvaliteten i samtliga verksamheter. Medarbetarna ses som den viktigaste faktorn i det här arbetet och därför har olika kompetensutvecklingsinsatser genomförts under nästan två års tid för att stärka kompetensen och arbetet med styrkedjan från kommunens övergripande mål till verksamhetens vardagsarbete. I revisionsföretaget PWC:s genomlysning av Falköpings kommuns verksamheter, som genomfördes under år 2015, identifierades ett behov av att utveckla en tydligare verksamhets- och ekonomistyrning. Med anledning av detta har en policy för verksamhets- och ekonomistyrning antagits av kommunfullmäktige och ett arbete med att ta fram tillhörande riktlinjer pågår. Styrdokumenten har tagits fram för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och ekonomi. Att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna ska vara en del av verksamheternas och medarbetarnas vardag. Syftet med kvalitetsarbetet är att utveckla nya styrformer och idéer i verksamheterna för att på så sätt uppnå en förbättrad kvalitet och att ge möjlighet till större inflytande och delaktighet hos medarbetarna. Syfte med medborgardialog är att öka möjligheterna till påverkan för medborgarna och ge större utrymme för den enskildes behov och önskemål. Kommunens utvecklingsområden har samma syfte som intraprenad. För att det systematiska kvalitetsarbetet och medborgardialogen ska bli framgångsrikt krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Kommunledningsförvaltningen ser intraprenad som ett intressant sätt att styra en verksamhet, men bedömningen är att de utvecklingsområden som redan har initierats i Falköpings kommun behöver ges tid att implementeras för att de ska bli framgångsrika. Kommunledningsförvaltningen anser därför att det i nuläget inte är gynnsamt att initiera intraprenad som verksamhetsform. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter med anledning av att det systematiska kvalitetsarbetet och utvecklingen av medborgardialog behöver prioriteras. Tjänsteutlåtandet, daterat den 3 november 2016, har utarbetats av kommunstrateg Catharina Ungh. I förvaltningens utlåtande föreslås följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Yrkanden Lena Sjödahl (M) yrkar bifall till motionen. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

8 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (4) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag respektive Lena Sjödahls (M) yrkande och finner att arbetsutskottet har beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservation Lena Sjödahl (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Motion från Lena Sjödahl (M) om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Av motionen framgår följande. Finns ett intresse för intraprenader i Falköping? Intresset för intraprenader ökar i Västra Götaland just nu. På Äldreboendet Gerdas gård, med 96 boende vårdtagare, har verksamheten anpassats helt efter de gamlas önskemål. Verksamheten drivs som en intraprenad sedan snart tre år tillbaka. Driften är fortsatt kommunal, men personalen styr över den egna budgeten och därmed över verksamheten. Förutom Gerdas gård drivs även Granlidens äldreboende som intraprenad. Dessutom har Kvartetten startats upp i Askim-Frölunda-Högsbo, ett boende för funktionshindrade, vilka båda också drivs via intraprenader sedan snart tre år. Först ut år 2010, med den annorlunda driftsformen av ett äldreboende, var dock Tubberödshus, ett äldreboende på Tjörn, som blev vida omtalat i media. Intraprenad kan beskrivas som en självständig kommunal enhet, där personalen fortfarande är anställd i kommunen, men kan driva en verksamhet med utökade befogenheter och större totalansvar för helheten, ekonomi och personal. Kommunen har fortfarande det formella och övergripande ansvaret för verksamheten och budgeterar och bekostar driften efter ingående diskussioner med ansvariga på intraprenaden. En intraprenad kan även innebära en större frihet i utformningen av arbetsprocesserna. Detta kan i sin tur leda till ökad flexibilitet och nytänkande med möjligheter till större utveckling och förbättring av verksamheten. Kommunledningsförvaltningen Catharina Ungh Mångfalds- och kvalitetsutvecklare catharina.ungh@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

10 2(3) En annan idé bakom intraprenaden är att en decentralisering av befogenheter och ansvar skapar större delaktighet, engagemang och motivation hos personalen. I förlängningen kan intraprenadens sätt att arbeta även bidra till upplevelsen av en bättre arbetsmiljö. Detta i sin tur kan medverka till att sänka sjukfrånvaron, som är fortsatt hög i vissa verksamheter i vår kommun. För våra invånare i Falköpings kommun är införandet av intraprenader ett led i en ökad valfrihet. Därför vill vi moderater att: Falköpings kommun utreder möjligheten att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige beslutade den 29 augusti 2016, 99, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 7 september 2016, 180, att motionen skulle beredas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Förvaltningens bedömning Genom intraprenad kan en verksamhet få större befogenheter att styra och ta ansvar för resultatet. Intraprenaden har ett ökat ansvar och förtydligade befogenheter för verksamhet gällande ekonomi och personal inom ramen för den kommunala förvaltningsorganisationen. Begreppet avser att skapa utrymme för alternativ till den traditionella verksamhetsformen, utan att bereda möjlighet till entreprenad. Intraprenad är inget juridiskt begrepp, vilket innebär att intraprenad som verksamhetsform inte utgör något hinder utifrån kommunallagen. Det yttersta ansvaret för verksamheten ligger kvar på berörd nämnd. Att driva en verksamhet som intraprenad kan ge möjlighet till större inflytande och delaktighet för personalen. Syftet med att driva verksamhet i form av en intraprenad är att utveckla nya styrformer och idéer i verksamheten för att främja en förbättrad kvalitet. Syfte med intraprenad är också att öka möjligheterna till påverkan för till exempel brukarna och ge större utrymme för den enskildes behov och önskemål. Under målet social hållbarhet i Falköpings kommuns flerårsplan för åren beskrivs att social tillit och delaktighet är viktiga förutsättningar för en levande demokrati. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling. Demokratin stärks genom att det skapas arenor för dialog och där falköpingsbon är med och skapar framtidens Falköping och deltar i samhällsgemenskap. För att stärka medborgarnas inflytande arbetar kommunfullmäktiges demokratiberedning med att ta fram underlag för hur medborgardialoger kan utvecklas i Falköpings kommun. Medborgardialoger ska bidra till att skapa en starkare känsla av samhörighet och tillit i lokalsamhället samt generera insikter till den löpande verksamhetsutvecklingen. Medborgardialog ska stärka demokratin och ge medborgarna tillgänglighet till de demokratiska beslutsprocesserna. Utifrån målet i flerårsplanen att kvaliteten inom verksamheten ska öka pågår ett systematiskt kvalitetsarbete för att förbättra kvaliteten i samtliga verksamheter. Medarbetarna ses som den viktigaste faktorn i det här arbetet och därför har olika kompetensutvecklingsinsatser genomförts under nästan två års tid

11 3(3) för att stärka kompetensen och arbetet med styrkedjan från kommunens övergripande mål till verksamhetens vardagsarbete. I revisionsföretaget PWC:s genomlysning av Falköpings kommuns verksamheter, som genomfördes under år 2015, identifierades ett behov av att utveckla en tydligare verksamhets- och ekonomistyrning. Med anledning av detta har en policy för verksamhets- och ekonomistyrning antagits av kommunfullmäktige och ett arbete med att ta fram tillhörande riktlinjer pågår. Styrdokumenten har tagits fram för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och ekonomi. Att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna ska vara en del av verksamheternas och medarbetarnas vardag. Syftet med kvalitetsarbetet är att utveckla nya styrformer och idéer i verksamheterna för att på så sätt uppnå en förbättrad kvalitet och att ge möjlighet till större inflytande och delaktighet hos medarbetarna. Syfte med medborgardialog är att öka möjligheterna till påverkan för medborgarna och ge större utrymme för den enskildes behov och önskemål. Kommunens utvecklingsområden har samma syfte som intraprenad. För att det systematiska kvalitetsarbetet och medborgardialogen ska bli framgångsrikt krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Kommunledningsförvaltningen ser intraprenad som ett intressant sätt att styra en verksamhet, men bedömningen är att de utvecklingsområden som redan har initierats i Falköpings kommun behöver ges tid att implementeras för att de ska bli framgångsrika. Kommunledningsförvaltningen anser därför att det i nuläget inte är gynnsamt att initiera intraprenad som verksamhetsform. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter med anledning av att det systematiska kvalitetsarbetet och utvecklingen av medborgardialog behöver prioriteras. Beslutet ska skickas till Lena Sjödahl (M) Catharina Ungh Kommunstrateg

12 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 180 Dnr 2016/ Remittering av motion från Lena Sjödahl (M) om att starta upp intraprenader i Falköpings kommun Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt i kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 december Bakgrund Lena Sjödahl (M) har väckt en motion om att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Av motionen framgår följande. Finns ett intresse för intraprenader i Falköping? Intresset för intraprenader ökar i Västra Götaland just nu. På Äldreboendet Gerdas gård, med 96 boende vårdtagare, har verksamheten anpassats helt efter de gamlas önskemål. Verksamheten drivs som en intraprenad sedan snart tre år tillbaka. Driften är fortsatt kommunal, men personalen styr över den egna budgeten och därmed över verksamheten. Förutom Gerdas gård drivs även Granlidens äldreboende som intraprenad. Dessutom har Kvartetten startats upp i Askim-Frölunda-Högsbo, ett boende för funktionshindrade, vilka båda också drivs via intraprenader sedan snart tre år. Först ut år 2010, med den annorlunda driftsformen av ett äldreboende, var dock Tubberödshus, ett äldreboende på Tjörn, som blev vida omtalat i media. Intraprenad kan beskrivas som en självständig kommunal enhet, där personalen fortfarande är anställd i kommunen, men kan driva en verksamhet med utökade befogenheter och större totalansvar för helheten, ekonomi och personal. Kommunen har fortfarande det formella och övergripande ansvaret för verksamheten och budgeterar och bekostar driften efter ingående diskussioner med ansvariga på intraprenaden. En intraprenad kan även innebära en större frihet i utformningen av arbetsprocesserna. Detta kan i sin tur leda till ökad flexibilitet och nytänkande med möjligheter till större utveckling och förbättring av verksamheten. En annan idé bakom intraprenaden är att en decentralisering av befogenheter och ansvar skapar större delaktighet, engagemang och motivation hos personalen. I förlängningen kan intraprenadens sätt att arbeta även bidra till upplevelsen av en bättre arbetsmiljö. Detta i sin tur kan medverka till att sänka sjukfrånvaron, som är fortsatt hög i vissa verksamheter i vår kommun. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

13 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) För våra invånare i Falköpings kommun är införandet av intraprenader ett led i en ökad valfrihet. Därför vill vi moderater att: Falköpings kommun utreder möjligheten att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige beslutade den 29 augusti 2016, 99, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

14 "^^loderaterna Motion Finns ett intresse för intraprenader i Falköping? Intresset för intraprenader ökar i Västra Götaland just nu. På Aldreboendet Gerdas gård, med 96 boende vårdtagare, har verksamheten anpassats helt efter de gamlas önskemål. Verksamheten drivs som en intraprenad sedan snart tre år tillbaka. Driften är fortsatt kommunal, men personalen styr över den egna budgeten - och därmed över verksamheten. Förutom Gerdas gård drivs även Granlidens äldreboende som intraprenad. Dessutom har Kvartetten startats upp i Askim-Frölunda-Högsbo, ett boende för funktionshindrade, vilka båda också drivs via intraprenader sedan snart tre år. Först ut år 2010, med den annorlunda driftsformen av ett äldreboende, var dock Tubberödshus, ett äldreboende på Tjörn, som blev vida omtalat i media. Intraprenad kan beskrivas som en självständig kommunal enhet, där personalen fortfarande är anställd i kommunen, men kan driva en verksamhet med utökade befogenheter och större totalansvar för helheten, ekonomi och personal. Kommunen har fortfarande det formella och övergripande ansvaret för verksamheten och budgeterar och bekostar driften efter ingående diskussioner med ansvariga på intraprenaden. En intraprenad kan även innebära en större frihet i utformningen av arbetsprocesserna. Detta kan i sin tur leda till ökad flexibilitet och nytänkande med möjligheter till större utveckling och förbättring av verksamheten. En annan idé bakom intraprenaden är att en decentralisering av befogenheter och ansvar skapar större delaktighet, engagemang och motivation hos personalen. I förlängningen kan intraprenadens sätt att arbeta även bidra till upplevelsen av en bättre arbetsmiljö. Detta i sin tur kan medverka till att sänka sjukfrånvaron, som är fortsatt hög i vissa verksamheter i vår kommun. För våra invånare i Falköpings kommun är införandet av intraprenader ett led i en ökad valfrihet. Därför vill vi moderater att: Falköpings kommun utreder möjligheten att starta upp en intraprenad i någon eller några av kommunens verksamheter Moderata fullmäktigegruppen Lena Sjödahl

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 185 Dnr 2016/ Kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren och budget för år 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren och budget för år Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om flerårsplan för åren och budget för år I det beslutade dokumentet framgår de verksamhetsmässiga och ekonomiska ramar som ligger till grund för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet år I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen har flerårsplanens övergripande mål uttolkats och konkretiserats, vilket resulterat i delmål och identifierade utvecklingsområden för kommunstyrelsen. Verksamhetsplanen är en beskrivning av vilka utvecklingsområden som planeras att genomföras i verksamheten utifrån hur kommunens övergripande vision och mål ska förverkligas det kommande året. För att kunna styra effektivt mot målen behövs också en omvärldsanalys som beaktar förändringar i omvärlden som kan påverka måluppfyllelsen för kommunstyrelsen. Uppföljning av delmålens måluppfyllelse sker mot indikatorer och sammanfattande bedömningar utifrån olika typer av underlag. I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen finns även en budget för år Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna för det kommande året och ligger även den till grund för verksamhetsplanen eftersom det ska finnas täckning i budgeten för identifierade utvecklingsområden som verksamheten planerar. Kommunstyrelsens verksamhetsbudget för år 2017 skiljer sig mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen för år 2017 på grund av budgetjusteringen för 2016 års löneöversyn. I löneöversynen för år 2016 erhöll kommunstyrelsen dryga två miljoner kronor. Anledningen till att löneöversynen inte var med i flerårsplanens ramar var för att den drog ut på tiden och slutfördes i november 2016, vilket var efter kommunfullmäktiges beslut om fleråsplan för åren Kommunstyrelsens verksamhetsbudget för år 2017 uppgår efter löneöversynen till etthundraåtta miljoner trehundrasjuttiosex tusen kronor ( kronor). Kommunstyrelsens investeringsbudget för år 2017 uppgår till tretionio miljoner åttahundra tusen kronor ( kronor). Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Förvaltningens bedömning I arbetet med kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren uppkom frågan hur kommunstyrelsens ekonomi ska följas upp och redovisas för att ge en tydligare bild av kommunstyrelsens verksamhet. I flerårsplanen fördelas kommunstyrelsens ram ut på, av kommunfullmäktige beslutade, sex verksamhetsgrenar vilka inte ger den tydlighet av kommunstyrelsens ekonomi som önskas av förvaltningen. Istället vill kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen under året ska föreslå till kommunfullmäktige att ändra kommunstyrelsens ramtilldelning till att omfatta en rad, likt hur merparten av de andra nämndernas ram fördelas. Utifrån detta har en ny verksamhetsindelning arbetats fram vilken består av följande verksamheter. Ledning, styrning och verksamhetsstöd, Planering och utveckling samt Samverkan och samordning. Förhoppningen med den nya verksamhetsindelningen är, förutom att ge en mer transparant ekonomiuppföljning, även att minska den verksamhetssplittring som tidigare redovisning har inneburit. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar kommunstyrelsens verksamhetsplan för år 2017 och plan för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 28 november 2016, har utarbetats av kommundirektör Katarina Andersson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

17 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren och budget för år 2017 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren och budget för år Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om flerårsplan för åren och budget för år I det beslutade dokumentet framgår de verksamhetsmässiga och ekonomiska ramar som ligger till grund för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet år I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen har flerårsplanens övergripande mål uttolkats och konkretiserats, vilket resulterat i delmål och identifierade utvecklingsområden för kommunstyrelsen. Verksamhetsplanen är en beskrivning av vilka utvecklingsområden som planeras att genomföras i verksamheten utifrån hur kommunens övergripande vision och mål ska förverkligas det kommande året. För att kunna styra effektivt mot målen behövs också en omvärldsanalys som beaktar förändringar i omvärlden som kan påverka måluppfyllelsen för kommunstyrelsen. Uppföljning av delmålens måluppfyllelse sker mot indikatorer och sammanfattande bedömningar utifrån olika typer av underlag. I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen finns även en budget för år Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna för det kommande året och ligger även den till grund för verksamhetsplanen eftersom det ska finnas täckning i budgeten för identifierade utvecklingsområden som verksamheten planerar. Kommunstyrelsens verksamhetsbudget för år 2017 skiljer sig mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen för år 2017 på grund av budgetjusteringen för 2016 års löneöversyn. I löneöversynen för år 2016 erhöll kommunstyrelsen dryga två miljoner kronor. Anledningen till att löneöversynen inte var med i flerårsplanens ramar var för att den drog ut på Catharina Ungh Kommunstrateg catharina.ungh@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

18 2(2) tiden och slutfördes i november 2016, vilket var efter kommunfullmäktiges beslut om fleråsplan för åren Kommunstyrelsens verksamhetsbudget för år 2017 uppgår efter löneöversynen till etthundraåtta miljoner trehundrasjuttiosex tusen kronor ( kronor). Kommunstyrelsens investeringsbudget för år 2017 uppgår till tretionio miljoner åttahundra tusen kronor ( kronor). Förvaltningens bedömning I arbetet med kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren uppkom frågan hur kommunstyrelsens ekonomi ska följas upp och redovisas för att ge en tydligare bild av kommunstyrelsens verksamhet. I flerårsplanen fördelas kommunstyrelsens ram ut på, av kommunfullmäktige beslutade, sex verksamhetsgrenar vilka inte ger den tydlighet av kommunstyrelsens ekonomi som önskas av förvaltningen. Istället vill kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen under året ska föreslå till kommunfullmäktige att ändra kommunstyrelsens ramtilldelning till att omfatta en rad, likt hur merparten av de andra nämndernas ram fördelas. Utifrån detta har en ny verksamhetsindelning arbetats fram vilken består av följande verksamheter. Ledning, styrning och verksamhetsstöd, Planering och utveckling samt Samverkan och samordning. Förhoppningen med den nya verksamhetsindelningen är, förutom att ge en mer transparant ekonomiuppföljning, även att minska den verksamhetssplittring som tidigare redovisning har inneburit. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar kommunstyrelsens verksamhetsplan för år 2017 och plan för år Beslutet ska skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Catharina Ungh, kommunstrateg Christoffer Eriksson, ekonom Katarina Andersson Kommundirektör

19 Verksamhetsplan för åren och budget för år 2017 Kommunstyrelsen

20 Kommunstyrelsen, januari 2017 Verksamhetsplan för åren och budget för år 2017 Nämndens ordförande Conny Johansson Förvaltningschef Katarina Andersson (16)

21 Innehåll Verksamhetsplanens syfte... 4 Organisation... 4 Ansvarsområden... 4 Omvärldsanalys... 6 Skapa förutsättningar... 7 Styrning och ledning... 7 Måluppfyllelse... 7 Ett socialt hållbart Falköping... 7 Ett attraktivare Falköping... 8 Ett näringsliv som utvecklas... 9 Kvalitén inom verksamheten ska öka Uppföljning, analys och rapportering av måluppfyllelse Resursfördelning Driftsmedel Investeringsmedel Identifierade utvecklingsområden (16)

22 Verksamhetsplanens syfte I kommunstyrelsens verksamhetsplan har flerårsplanens övergripande mål uttolkats och konkretiserats vilket resulterat i delmål och identifierade utvecklingsområden. Verksamhetsplanen är en beskrivning av vilka utvecklingsområden som planeras att genomföras i verksamheten utifrån hur vision och mål ska förverkligas det kommande året. Planen är inte bara sammanbunden med politiska mål utan även med budget. Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna för det kommande året och ligger även den till grund för verksamhetsplanen eftersom det ska finnas täckning i budgeten för utvecklingsområden som verksamheten planerar. För att kunna styra effektivt mot målen behövs också en omvärldsanalys som beaktar viktiga förändringar i omvärlden som kan påverka måluppfyllelsen. Uppföljning av delmålens måluppfyllelse sker mot indikatorer och sammanfattande bedömningar utifrån olika typer av underlag i verksamheten som mäter måluppfyllelse. Organisation Förvaltningens organisation ser ut på följande sätt. Kommunstyrelsen Arbetsutskott Personalutskott Mångfaldsutskott Kommundirektör Kommunikationsavdelning Kommunstrateger Personalavdelning Kansliavdelning Näringslivsavdelning Stadsbyggnadsavdelning IT-avdelning Ekonomiavdelning 1 januari 2017 kommer Medborgarkontoret flyttas till Tekniska nämnden och de nya funktionerna kommunstrateg (tidigare utvecklingschef, chef infrastruktur och logistik samt mångfalds- och kvalitetsutvecklare) har fått ett gemensamt strategiskt utvecklingsuppdrag. Ansvarsområden Kommunstyrelsen har till uppgift att leda och samordna den kommunala organisationen och ha överblick över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen samt beredning av ärenden till kommunfullmäktige och ansvarar också för att verkställa och följa upp kommunfullmäktiges beslut. Inom kommunstyrelsen finns tre utskott. Arbetsutskottet ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen samt deltar i överläggningar med övriga nämnder och representerar kommunstyrelsen i utåtriktade aktiviteter. Personalutskottet leder och samordnar den kommunövergripande personalpolitiken. Vidare fastställer personalutskottet riktlinjer för personalområdet. Samverkan med fackliga organisationer ge- 4 (16)

23 nomförs regelbundet vid personalutskottets sammanträden. Det tredje utskottet är mångfaldsutskottet arbetar kommunövergripande strategiskt med utveckling av mångfaldsarbetet. Kommunledningsförvaltningen lyder under kommunstyrelsen. Förvaltningens uppdrag som helhet är att leda, utveckla, samordna och följa upp den kommunala verksamheten. Förvaltningen stödjer kommunstyrelsen, verkställer och följer upp dess beslut. Kommundirektören leder kommunledningsförvaltningen och är tillika chef för övriga nämnders förvaltningschefer och är länken till politikerna i kommunstyrelsen. Förvaltningen ska styra och leda kommunens arbete mot övergripande mål och visioner samt kvalitetssäkra att gemensamma verksamhetsprocesser genomförs. Den ska också leverera, koordinera, strukturera och följa upp kommunens olika styrdokument. Förvaltningen ska arbeta för ett effektivt resursutnyttjande genom samordning mellan förvaltningar och de kommunala bolagen. Förvaltningen ska initiera och genomföra förändrings- och utvecklingsarbete internt och externt. Förvaltningen stödjer även byggnadsnämnden och valnämnden. Verksamheterna under kommunstyrelsen har alla uppdrag att stödja, utveckla, samverka, samordna och följa upp inom ansvarigt område. Samtliga verksamheter arbetar på politiskt uppdrag ut mot förvaltningar, bolag och medborgare. Ledning, styrning och verksamhetsstöd I ledning, styrning och stöd ingår Personal, Ekonomi, Kansli, IT och Kommunikation. Personalavdelningens uppdrag är att leda, samordna och följa upp kommunens utveckling inom personalområdet. Avdelningen är ett stöd för chefer och medarbetare och ska bidra till ett hållbart och meningsfullt arbetsliv. Ekonomiavdelningen ansvarar för kommunens ekonomiadministration, såsom löpande redovisning, bokslut, kundfordringar, finansförvaltning och försäkringsfrågor. Avdelningen samordnar också kommunens budget-, uppföljnings- och årsredovisningsarbete samt arbetet med inköp, upphandlingar och statistik. Kansliavdelningen ansvarar för den övergripande strategiska utvecklingen av kommunens demokratiska processer med syftet att möta framtidens krav, behov och önskemål från förtroendevalda och medborgare. Uppdraget inkluderar juridiskt stöd, ärendehantering och beredningsrutiner inför politiska beslut samt utveckling och effektivisering av övriga administrativa rutiner samt arkiv. IT-avdelningens uppdrag är att leda och samordna kommunens utveckling inom IT och telefoni. Det innebär bland annat ett internt ansvar för strategiska IT-frågor såsom e- förvaltning, kommunal e-service och att initiera och driva verksamhetsutveckling med ITstöd. Avdelningen ansvarar också för inköp, drift och support av kommunens datorer, servrar och nätverk samt ger support. Kommunikationsavdelningen är en strategiskt stödjande funktion som skapar förutsättningar för kommunledningen att nå sina mål. Avdelningens uppdrag och mål är tydligt kopplade till visionen om Det Goda Livet, där kommunikation är en avgörande framgångsfaktor. Kommunikationsavdelningen ansvarar för utveckling av den grafiska profilen och det grafiska formspråket samt övriga interna och externa kommunikationskanaler. Kommunikationschefen ansvarar även för kommunens övergripande internationella utvecklingsarbete. Planering och utveckling I planering och utveckling ingår Stadsbyggnad, Näringsliv, Kommunstrateger och personalstrategiska medel. Stadsbyggnadsavdelningens uppdrag är att, i enlighet med de politiska intensionerna, skapa förutsättningar för att Falköpings kommun ska bli en attraktiv kommun där det finns goda stads-, arbets- och boendemiljöer och att främja en levande landsbygd. Avdelningen har tjänstemannaansvar för kommunens fysiska planering, mark- och exploatering, mät och kartverksamhet, GIS samt natur- och vattenvård. Avdelningen utför även byggnadsnämndens arbetsuppgifter vilket innebär ett myndighetsansvar i samband med 5 (16)

24 prövning av lov, anmälan, besked och tillsyn. Förutom hantering av de konkreta ärendena, arbetar personalen på avdelningen med förebyggande information och rådgivning. Det strategiska utvecklingsområdet näringslivsutveckling och besöksnäring arbetar med att skapa goda förutsättningar för lokal näringslivsutveckling genom ett lokalt engagemang och genom att finnas som en aktiv och naturlig part i det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbetet. Avdelningen har också ansvar för handels, landsbygdsutveckling och turismutvecklingen som i samarbete med Turistrådet Västsverige utvecklar besöksnäringen. Näringslivsrådet är det forum där näringsliv och politiken diskuterar näringslivsutveckling i Falköping. Kommunstrategerna har ansvaret för att arbeta strategiskt med utvecklingsområdena hållbar utveckling, kvalitet, jämställdhet, logistik, infrastruktur och mångfald. Kommunstrategerna ska samverka såväl internt som externt och driva utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet sker processorienterat med en tydlig nätverksinriktning. Inom hållbarhetsarbetet sker ett aktivt miljöstrategiskt arbete och det tillhandahålls rådgivning till falköpingsborna och företag inom områdena energi och klimat. Energi och klimatrådgivningen finansieras av Energimyndigheten. Personalstrategiska medel är avsatta och syftar till att baserat på kommunens målsättningar inom personalområdet prioritera insatser inom kompetensutveckling samt införa verktyg och metoder för ständiga förbättringar. Samverkan och samordning Falköpings kommun ingår i kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS). Inom denna samverkan utövas ett myndighetsansvar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Västra Götalandsregionen är kollektivtrafikmyndighet och bestämmer hur kollektivtrafiken ska byggas ut och vilka satsningar som ska göras. Västtrafik är ett av Västra Götalandsregionens bolag. De planerar och upphandlar den kollektivtrafik i Västra Götaland som, till ungefär hälften, finansieras med skattemedel. Skaraborgs Kommunalförbunds utgör plattformen för gemensamma delregionala utvecklingsarbeten i Skaraborgs 15 kommuner. Förbundet ska särskilt verka inom tillväxt och utveckling, verksamhetsstöd och intressebevakning. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för renhållningen i Falköpings kommun. Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som huvudsakligen styrs av kommunallagen. Överförmyndarens uppgift är att utöva tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare. Verksamheten styrs av en förbundsordning och lyder under kommunallagen. Under kommunstyrelsen ligger en del av kommunens bidragsgivning. Bidrag ges till aktivitets- och investeringsstöd, under vissa förutsättningar, till föreningar/aktiviteter som inte kan inrymmas i annan nämnds verksamhetsområde. Ett samarbetsavtal med Falköping Nu finns också. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påverkar möjligheterna att uppnå visionen och förverkliga målen. Genom omvärldsanalysen ska förståelse och handlingsberedskap skapas i den kommunala organisationen. Idag sker utveckling genom att komplexiteten och förändringstakten ökar. Konsekvenserna är att utvecklingskraften inte är linjär utan exponentiell. Vilka krav ställs på verksamheter i en sådan miljö? I organisationer gäller det att utveckla förmågan att leverera i nutid och att orientera sig i framtid. Verksamheter behöver därför kännetecknas av en kreativ, öppen, tolerant kultur, men också av systematiska processer för att fånga in omvärldsmöjligheter och omsätta dessa i nya arbetsformer. Det handlar om att förstå vad organisationen som helhet behöver och vara skicklig på för att nå framgång i en framtida omvärld. Utifrån det fram- 6 (16)

25 träder en förflyttning av ledarskapet utifrån ett föränderligt förhållningssätt där tidigare stark specialisering idag mer fokuserar på samarbete. Vidare har styrningen gått från detalj och regelstyrning till mål- och visionsstyrning. Det innebär att kultur och värderingar samt servicetänk ges ett ökat fokus. Utvecklad anpassningsförmåga, ständiga förbättringar och ständigt lärande är avgörande delar som framträder. Skapa förutsättningar Kommunstyrelsen ska skapa så goda förutsättningar för måluppfyllelse det går inom budgeterad ram. Viktiga styrmedel som skapar förutsättningar är: Organisation, roller och befogenheter God kultur för utveckling, ledarskap och medarbetarskap Kompetensförsörjning Resurstilldelning Styr- och ledningssystem Styrning och ledning Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen som kommunstyrelsen ska bryta ned till sina nämndspecifika delmål. För att lyckas med målarbetet är det viktigt att skapa en fungerande styrkedja där nämndernas mål binds ihop med kommunfullmäktiges vision och mål. Det förutsätter att målarbetet sker systematiskt och kontinuerligt. Måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping Kommunstyrelsen ska öka medborgarnas möjlighet att ha delaktighet och inflytande i kommunens verksamhet för att bidra till ett socialt hållbart Falköping. Ett delmål är därför att demokratiberedningen under året ska skapa förutsättningar för att stärka och utveckla medborgardialoger. Kommunstyrelsen ska skapa förutsättningar för social hållbarhet genom god samverkan både internt och externt samt främja utveckling av nya samverkansformer. Ett delmål är att internt stärka styrkedjan mellan den politiska styrningen och förvaltningens styrning för att bereda underlag för beslut utifrån en helhetsbild av nuläget. Ett annat delmål är att Falköpings kommun ska bidra till ett rikt och aktivt civilsamhälle genom att stödja och samarbeta med ideella krafter i samhället och tillsammans skapa goda mötesplatser. Kommunstyrelsen ska vara en motor som bidrar till att skapa goda förutsättningar för ungas utveckling. I arbetet mot social hållbarhet ska förebyggande insatser barn och unga prioriteras. Det handlar om meningsfull fritid för alla barn och unga, tidiga arbetsmarknadsinsatser 7 (16)

26 och ett långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. Ett delmål är att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt bidra till att minska ungas arbetslöshet. För att skapa goda förutsättningar behöver nya arbetsmetoder utvecklas. Ett delmål är också att stärka tillgången till bra bostäder och samhällsplanera inkluderande. Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för fler boendemöjligheter och ett diversifierat boende. Sammantaget ska kommunstyrelsen bidra till en god hälsoutveckling och till att stärka den sociala tilliten. Indikator Ohälsotal (Försäkringskassan) Socioekonomiska riskgrupper (SCB) Allmänt hälsotillstånd (Folkhälsoenkät) Synpunkts- och klagomålshantering (antalet inkomna ärenden och analys) Nöjd inflytandeindex (Medborgarenkäten) KKIK delaktighetsindex (Kolada) Uppföljning av medborgardialog upplevd kvalitet och deltagandet (Kommunens statistik) Valdeltagande (SCB) Antal nya lägenheter i flerbostadshus (Kommunens statistik) Antal nya småhus (Kommunens statistik) Fastighetspriser (SCB) Andel arbetslösa ungdomar (Arbetsförmedlingens statistik) Uppföljning Årligen Årligen Var fjärde år Årligen Årligen Årligen Årligen Vid val Tertialsvis Tertialsvis Tertialsvis Delår Bedömning av måluppfyllelse grundas på utfallet av indikatorerna, vilka förutsättningar som skapats, underlag från verksamheterna och sammanfattande analyser mot en helhetsbedömning. Ett attraktivare Falköping För att stärka attraktiviteten behöver Falköpings kommun vara en bra plats att bo, verka och leva på nu och i framtiden. Ett attraktivare Falköping handlar om att stärka kommunens position och bli intressant för invånare och näringsliv samt civilsamhället. Ett Falköping med egen växtkraft som bygger på långsiktig utveckling med fokus på Falköpings framtid. Fler invånare, ökad sysselsättning och utveckling av näringsliv är avgörande för den utvecklingen. Därför ska goda förutsättningar skapas för att Falköpings kommun ska bli en attraktiv kommun med en tilltalande stadskärna där det finns goda stads-, arbets- och boendemiljöer som även främjar en levande landsbygd. Kommunstyrelsen ska skapa framförhållning i planeringsarbetet av framtidens Falköpings kommun med attraktiva och varierade boendemiljöer. Det kommersiella utbudet ska visa på progression av externhandelsområden och mötesplatser vid torg och park. Kommunstyrelsen ska bidra till att kommunen utvecklas som handel- 8 (16)

27 sort genom proaktiv utveckling av handeln. Falköpings attraktivitet ska utveckla det unika och de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett delmål är att utveckla kommunens varumärkesplattform. Falköpings kommun vinner på att samverka, skapa nätverk och mötesplatser, både internt och externt mellan olika aktörer i samhället. Ett fortsatt delmål i detta är att framtidssäkra infrastrukturen, förbättra hållbara kommunikationer och utveckla kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som nationellt. Falköpings kommun är hållbart attraktivare genom att bidra till att minska negativ miljöpåverkan och strategiskt möjliggöra hållbara livsstilar, ekosystemtjänster, förnybar energiproduktion och minskad klimatpåverkan. Indikator Handelsindex Sällanköp (Handelns utredningsinstitut) Handelsindex Dagligvaror (Handelns utredningsinstitut) Resande med stadstrafiken (Västtrafik) In- och utpendling (SCB) Nöjdhet med kommunikationer näringsliv (Svenskt näringslivs mätning av näringslivsklimatet) Andel med tillgång till bredband om minst 100Mbit/s (Post- och telestyrelsen) Näringslivets nöjdhet med bredbandstillgång (Svenskt näringslivs mätning av näringslivsklimatet) Koldioxidutsläpp (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet - RUS) Andel lokalproducerad energi (Falbygdens Energi) Energianvändning per invånare (Kommunens statistik) Nöjd Region Index (Medborgarundersökningen) Befolkningsutveckling (SCB) Uppföljning Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Tertialsvis Bedömning av måluppfyllelse grundas på utfallet av indikatorerna, vilka förutsättningar som skapats, underlag från verksamheterna och sammanfattande analyser mot en helhetsbedömning. Ett näringsliv som utvecklas Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden och det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska vara och upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus och arbetet ska präglas av transparens och en god samverkan. Ett levande näringsliv förutsätter nytänkande och nytillskott. Kommunstyrelsen ska aktivt stödja och stimulera det befintliga näringslivet och arbeta proaktivt för företagsetableringar genom att skapa goda förutsättningar för nyföretagande och entreprenörskap. En förutsättning är att nya och etable- 9 (16)

28 rade företag får en service av kommunen med hög kvalité och ett gott bemötande. Kommunstyrelsen ska också arbeta aktivt för en god infrastruktur där expansion och etableringar möjliggörs genom en god markreserv. Skaraborg logistic centers strategiska kommunikationsläge ska vidareutvecklas och skapa förutsättningar för logistikutveckling, nyetableringar och stärka befintligt näringsliv. Falköping ska utifrån ett regionalt perspektiv sträva mot att erbjuda en ökad tillgänglighet till arbeten inom ett bredare branschspektrum men också en stark regional infrastruktur som gör det lätt att röra sig mellan olika platser, både inom och utanför regionen. En förutsättning för detta är samverkan mellan Skaraborgs kommuner där kommunerna tydliggör och samordnar kompetensresurser och satsningar utifrån ett helhetsperspektiv. För att utveckla näringslivet och skapa konkurrenskraft ska kommunen ha en fungerande och ledande kompetensförsörjning. Det krävs en utbildningsmatchning till den kompetens som näringslivet efterfrågar men det handlar även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan näringslivet i kommunen, högskolor/universitet och övriga inom utbildningsväsendet är särskilt viktigt samt att skapa nya utbildningar för framtiden för tex högteknologiska företag. Falköpings kommun ska stärka destinationsutvecklingen genom att samverka med intressenter inom besöksnäringen. Fokus i detta är att utveckla Hornborgaområdet ihop med angränsande kommuner. Utifrån natur- och kulturvärden som starkt tillväxtområde är affärsutveckling centralt med fokus på marknadskunskap och produktutveckling. Kommunstyrelsen vill också utveckla gröna näringar samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor. Indikator Antal nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarbarometern) Antal företag i Falköpings kommun (SCB) Antal arbetstillfällen (SCB) Näringslivsklimat (SKLs undersökning insikt) Antal gästnätter i kommunen (Handelns utredningsinstitut) Årlig omsättning turismen/besöksnäring (Handelns utredningsinstitut) Antal företag som utnyttjar infrastruktur inom Skaraborg Logistic Center för sin verksamhet (Kommunens statistik) Antal sysselsatta i logistikintensiv verksamhet. (Kommunens statistik) Uppföljning Delår Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Bedömning av måluppfyllelse grundas på utfallet av indikatorerna, vilka förutsättningar som skapats, underlag från verksamheterna och sammanfattande analyser mot en helhetsbedömning. Kvalitén inom verksamheten ska öka Kommunstyrelsens alla verksamheter och varje medarbetare bidrar till en god kvalitet vilket förutsätter att verksamheterna utvecklas systematiskt, samverkar och organiseras utifrån uppdrag. Det förutsätter även att resurserna används på ändamålsenligt och effektivt sätt för att nå uppsatta mål och för att kommuninvånarna ska vara nöjda med service och tjänster. Styrkedjan från planering till uppföljning ska stärkas. Det kan handla om att bereda underlag utifrån en helhetsbild av nuläget och sammanlänka processer i syfte att skapa goda förutsätt- 10 (16)

29 ningar för uppföljningsansvaret. Omvärldsanalys är utgångspunkten som ska skapa förutsättningar för ett proaktivt agerande och utveckling av relationer med omvärlden. Teknikutveckling och digitalisering är nycklar för att hitta effektivare arbetssätt och smartare tjänster inom välfärden. Falköpings kommun anser att detta behöver prioriteras. Digitalisering ska skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag, en effektivare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt utveckla högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Falköpings kommun ska vara drivande i utvecklingen av e- förvaltning för att öka kvaliteten och servicen i den kommunala verksamheten. Den totala IT-kvalitén ska upplevas som god i Falköpings kommun. Ett hållbart arbetsliv med en hållbar kompetensförsörjning eftersträvas för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Arbetsmiljön är således central och ska fortsatt förbättras. Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som stärker och säkrar kvalitet. Kommunstyrelsen eftersträvar en modern förvaltning som jobbar smart, som uppmuntrar innovationer och välkomnar nya tankesätt. Kommunstyrelsen ska också bidra till en miljömässigt hållbar kommun som tar miljöansvar och effektivt hushåller med naturens resurser. Det innebär bland annat att minska mängden och spridningen av gifter och kemikalier och att skapa ett hållbart energisystem med energieffektiviseringar. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningen, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens medarbetare ska ha ett förhållningssätt som genomsyras av värdegrunden och att verksamhetsidén vi är till för falköpingsborna ska genomsyra verksamheternas insatser. Det innebär att allt från en handläggning till en företagsträff ska präglas av professionellt och gott bemötande. Medarbetarna ses som kommunens ambassadörer. Indikator Nöjd medarbetarindex (Medarbetarundersökningen) Andel medarbetare som upplever Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare (Medarbetarundersökningen) Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete (Medarbetarundersökningen) Fråga i Medarbetarenkäten om värdegrunden genomsyrar medarbetares förhållningssätt (Medarbetarundersökningen) Nöjd medborgarindex - bemötande och tillgänglighet (Medborgarundersökningen) Medborgarnas bedömning av kommunens värdegrundsarbete (Medborgarundersökningen) Andel av kommunens verksamheter som arbetar med miljöledningssystem (Kommunens statistik) Andel miljöbilar av kommunens fordon (Kommunens statistik) Andel biogasfordon av kommunens fordon (Kommunens statistik) Egen producerad vindkraftsel (Kommunens statistik) Uppföljning Vartannat år Vartannat år Vartannat år Vartannat år Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen Årligen 11 (16)

30 Antal sökande per tjänst (Kommunens statistik) Antal byten i arbetsbytarbanken (Kommunens statistik) Andel heltidsanställda i kommunens verksamhet (Kommunens statistik) Möjlighet till kompetensutveckling (Medarbetarenkäten) Utvärdering av kompetensförsörjningsinsatser (Kommunens utvärdering) Andel av de anställda som minst upplever att den totala IT-kvalitén är god (Kommunens statistik) Antal e-tjänster (Kommunens statistik) Redovisning av genomförda e-förvaltningsprojekt (Kommunens analys) Antal osakliga löneskillnader baserade på kön (Kommunens statistik) Andel medarbetare som ser olikheter (mångfald) som en tillgång på arbetsplatsen (Medarbetarundersökningen) Andel förtroendevalda som upplever att beslutsunderlag håller god kvalitet. (Kommunens enkät) Årligen Årligen Årligen Vartannat år Årligen Vartannat år Årligen Årligen Årligen Vartannat år Årligen Bedömning av måluppfyllelse grundas på utfallet av indikatorerna, vilka förutsättningar som skapats, underlag från verksamheterna och sammanfattande analyser mot en helhetsbedömning. Uppföljning, analys och rapportering av måluppfyllelse Kommunstyrelsen ska säkerställa att arbetet utgår från målen och att förutsättningar skapas som bidrar till att utveckla mot målen. För att få veta om de delmål som kommunstyrelsen beslutat om kommer att uppnås ska kontinuerlig uppföljning och analys av resultat göras. Genom att följa upp och analysera resultat får nämnden kännedom om vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Därigenom skapas viktiga underlag för att prioritera, sätta upp mål och styra kommunens arbete. Uppföljning och analys blir därför viktiga bitar i den kommunala styrprocessen och ska ske kontinuerligt. Styrkedjan är väsentlig för att varje nivå ska bli delaktig i processen. Resultat ska analyseras och rapporteras från de olika nivåerna upp till kommunstyrelsen. Framgångsfaktorer är tillit och förtroende i styrkedjan. Falköpings kommun genomför tertialuppföljningar den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och granskas av kommunens externa revisorer. Nämnderna gör en verksamhets- och ekonomiuppföljning av delmål och budget. Av uppföljningen ska framgå i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Resursfördelning Enligt tidigare flerårsplaner och redovisning har kommunstyrelsen redovisat sin ekonomi inom sex olika verksamhetsgrenar. I samband med arbetet inför 2017 års verksamhetsplan har en diskussion uppkommit om nyttan och tydligheten av att kommunstyrelsens ekonomi speglas i dessa sex verksamhets grenar. Bland annat återfinns en verksamhet som utgörs av 12 (16)

31 en årsfaktura och har en nettokostnad på 0,2 miljoner kronor per år, denna verksamhet väger i redovisningen lika tungt som kommunledningsförvaltningen med nettokostnader på dryga 90 miljoner kronor vilken även innefattar all personal på kommunstyrelsen. Till verksamhetsplan för år 2017 har en ny ekonomisk redovisning av kommunstyrelsen arbetats fram i vilken kommunstyrelsen hädanefter kommer att redovisas på en rad i flerårsplanen och redovisningen. Kommunstyrelsen kommer dock att internt följa upp sin ekonomin utifrån de tre verksamhetsområdena som presenteras tidigare i verksamhetsplanen. Driftsmedel I kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan beviljades kommunstyrelsens en budgetram om 106,3 miljoner kronor exklusive 2016 års löneöversyn. Efter att löneöversynen för år 2016 avslutades i november har kommunstyrelsens budgetram justerats upp med dryga 2 miljoner kronor till 108,4 miljoner kronor, vilket fördelas enligt nedanstående tabell. Kommunstyrelsens verksamhetsbudget (tkr) Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Ledning, styrning och verksamhetsstöd Övergripande kommunledning Kansli Kommunikation Ekonomi Personal Fackligt IT Medborgarkontor Städ- & hyreskostnad för KS Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Planering och utveckling Näringsliv Turism Stadsbyggnad Strategisk utveckling Logistik Personalstrategiska medel Samverkan & samordning Kommunstyrelsen bidragsgivning Överförmyndare Miljösamverkan Trafik och kollektivtrafiksamverkan Medlemsavgifter (SKL och kommunalförbund) Samarbete Falköpings nu Kommunstyrelsen Tabellen baseras på kostnader och löner för år 2016 I kommunstyrelsens verksamhetsbudget har nya resurser främst fördelats till arbetet med kommunens e-arkiv, personalutveckling, politik och samverkan. Vidare kostnader för Falköpings kommuns medlemsavgifter och driftsbidrag flyttats ut från avdelningar till verksamhetsgrenen samverkan och samordning. Detta ger en mer transparant bild av kommunens de resurser kommunen lägger på samverkan och samordning. Inför 2017 års verksamhetsplan har även stadsbyggnadsavdelningens budget justerats för att förhoppningsvis bättre spegla verkligt utfall. Justeringen påverkar inte avdelningens nettokostnader eftersom intäktsuppskrivningen med 1,2 miljoner kronor använts för att finansieras en ny tjänst på avdelningen men även gett budgettäckning för visa kostnader som inte var täckta i fjolårsbudgeten. 13 (16)

32 Verksamhetsbudgeten kan komma att förändras under året på två punkter till följd av omorganisering av medborgarkontoret och anslagsfinansiering av städ- och lokalkostnader för Falköpings kommun. Investeringsmedel Kommunfullmäktige beslutade kommunstyrelsens investeringsram till 39,8 miljoner kronor, inklusive mark och exploatering, för år Investeringsbudgeten för mark och exploatering fastställs till 35 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för kommunstyrelsens verksamhet är för år 2017 utökad med 1 miljon kronor, till 4,8 miljoner kronor, kopplat till nytt e-post program för Falköpings kommun. Resterande del av investeringsramen fördelas enligt följande. Investeringsbudget (tkr) Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Kommunstyrelsen Kommunövergripnade IT-investeringar IT-investeringar e-post KS IT-fonder Ombyggnation kontor Stadsbyggnad 250 Ombyggnation plan Personal datorer 200 Nytt intranät, projekt 200 Ej bestämd investering Summa Exploatering Mark & exploatering Summa Total investeringsbudget Identifierade utvecklingsområden Kommunstyrelsen ska i grunduppdragen säkerställa en hög kvalitet på kommunledningsförvaltningens arbete samt att skapa förutsättningar som bidrar till utveckling och i förlängningen högre måluppfyllelse. I översynen från PwC som presenterades december 2015 poängterades ett behov av förbättrad styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet. Styrkedjan behövde stärkas och det systematiska arbetet var i behov av att utvecklas för att stärka det övergripande målarbetet. Utifrån översynen och sammanfattade analyser beskrivs de identifierade utvecklingsområden som behöver initieras och prioriteras följande år för att utveckla arbetet mot målen. Identifierade utvecklingsområden Strategisk samverkan Skaraborg Strategi digitalisering Beskrivning av utvecklingsområdet Ett strategiskt samarbete kring gemensamma framtidsfrågor som nyetableringar, kommunikationer, turism och högskola etc. Teknikutveckling och digitalisering är nycklar för att hitta effektivare arbetssätt och smartare tjänster inom välfärden. Digitalisering ska skapa en enklare vardag för privatpersoner och före- 14 (16)

33 tag, en effektivare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt utveckla högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Att sträva mot en e-förvaltning med e-tjänster och e-demokrati samt en övergång till en helt digitaliserad dokument- och ärendehantering. Styrdokument Falköpings utveckling Utredningen om den politiska organisationen inför mandatperioden Politisk organisation social hållbarhet Översiktsplan Bostadsförsörjningsplan Utvecklingsprojekt Stadsbyggnad En översyn av kommunens samlade styrdokument Uppdraget är att formulera ett övergripande långsiktigt visionärt styrdokument ett förhållningssätt till kommunens strategiska utvecklingsarbete utifrån ett helhetsperspektiv. Ambitionen är att tänka nytt för att därigenom kunna flytta fram positionerna i kommunens strategiska utvecklingsarbete. Var ska Falköpings vara om 15 år vilka är våra styrkor och möjligheter? Demokratiberedningen har tagit över tidigare förtroendemannagruppens roll och har som ett av sina uppdrag att utreda och lämna förslag rörande den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Utredningen hanterar bland annat nämndsorganisationen, former och arbetssätt, politikens villkor och möjligheter. Uppdraget innebär att utreda en gemensam politisk plattform för social hållbarhet. Översiktsplanen är en kommunal långsiktig vision om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Den omfattar hela kommunen och ska visa aktuella ställningstaganden. Översiktsplanen ska visa hur kommunen tar hänsyn till och samordnar den översiktliga planeringen med nationella och regionala mål, planer och program. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett politiskt dokument som klargör hur kommunen ska kunna försörjas med bostäder. Bostadsförsörjningsprogrammet fyller en viktig roll i den strategiska planeringen på kort och lång sikt. Möjliggöra exploatering av nya bostäder i direkt anslutning till Falköpings centrum (Prästgårdsgärde och Diamanten). Falköpings kommun planerar att ha ett färdigbyggt demenscentrum under 2018 där kommunen ska kunna möta framtidens krav och projekt Junibacken ut- och ombyggnad beräknas vara klar hösten Utvecklingsprojekt Plantis har fokus på ombyggnad och förnyelse av parkmiljön i syfte att skapa en modern mötesplats för medborgarna. En genomlysning av kommunens samlade styrdokument för en bedömning av hur de stöder och är styrande i förvaltningarnas arbete. Fortsatt arbete för förvaltningen är utarbetande av gemensamma förvaltningsövergripande arbetssätt och rutiner, exempelvis gällande ärendeberedning och samordning av styrdokument. Plan diskriminerings- En revidering av diskrimineringslagen kommer att antas from 1 januari En nyhet i lagen är att alla diskrimineringsgrunder 15 (16)

34 grunderna Utveckla Nyföretagarcentrum Hållbarhetsledning och prövning Indikatorer och andra mått Styrdokument Giftfrimiljö omfattas när det gäller kraven på aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. Dagens krav på planer ersätts med en samlad dokumentation som kommer att ha en vidare omfattning. Projektet avser att förnya och utöka verksamheten inom Nyföretagarcentrum så att den blir mer uppsökande gentemot breda och tydligare definierade målgrupper samt att dess image blir mer attraktiv och att kommunikationen kring aktiviteterna anpassas till dagens och morgondagens krav. Projektet syftar till att nyföretagandet ökar. Uppdraget består av att utveckla ett nytt system för kommunövergripande hållbarhetsledning (som ska ersätta miljöledningssystemet) samt hållbarhetsprövning av politiska beslut. Systemet ska stärka och komplettera befintlig styrkedja samt säkerställa kommunens arbete mot ett hållbart samhälle. Det som mäts prioriteras. Resultatindikatorer är det mått som används i bedömningen av framgång i förhållande till uppställda mål. En resultatindikator mäter alltid bara en avgränsad del av ett mål. Det är en anledning till att analysera och noggrant prioritera vad som mäts. Fokus bör vara på underlag som är relevanta för bedömning och utvärdering. En annan viktig aspekt är att initiera en ständigt pågående dialog om hur utveckling och framsteg kan mätas på ett effektivt sätt. Ett kommunövergripande styrdokument tas fram för att säkerställa att kommunens verksamheter inte använder eller sprider farliga ämnen och kemikalier i miljöer där falköpingsborna vistas med fokus på barn och unga. 16 (16)

35 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 186 Dnr 2016/ Revidering av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen antar revidering av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:16. Bakgrund Mot bakgrund av ändringar i kommunstyrelsens reglemente uppmärksammades ett behov av en översyn av delegationsbestämmelserna. Vid översynen framkom behov av ytterligare förändringar. Förutom mindre ändringar i sak föreslås bland annat följande större förändringar. Näringslivschefen och kommunstyrelsens arbetsutskott får ingå avtal om sponsring, inom vissa angivna beloppsramar. Ekonomichefen får inte längre göra ombudgetering av medel från driftsbudget till investeringsbudget. Kommunstyrelsens arbetsutskott får bevilja kommunstrategiskt bidrag upp till två prisbasbelopp och det ersätter tidigare skrivning om att bevilja anslag till evenemang och dylikt. Ekonomichefen får besluta om fördelning av centralt placerat löneutrymme samt besluta om täckning av kapitalkostnader för nämnder. Personalutskottet får besluta om fördelning av personalstrategiska medel. Stadsbyggnadsjuristen/mark- och exploateringsansvarige och arbetsutskottet får utökad ram att besluta om köp och försäljning med mera av fastigheter. Kommundirektören får besluta om att ansöka om bidrag, exempelvis statsbidrag eller EU-bidrag, till kommunstyrelsens verksamhet. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar revidering av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen och att de reviderade bestämmelserna träder i kraft från och med den 1 februari Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

36 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Delegationsbestämmelserna föreslås tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:16. Tjänsteutlåtandet, daterat den 15 november 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

37 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen antar revidering av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen. 2 Kommunstyrelsen beslutar att ändringen ska gälla från och med den 1 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:16. Bakgrund Mot bakgrund av ändringar i kommunstyrelsens reglemente uppmärksammades ett behov av en översyn av delegationsbestämmelserna. Vid översynen framkom behov av ytterligare förändringar. Förutom mindre ändringar i sak föreslås bland annat följande större förändringar. Näringslivschefen och kommunstyrelsens arbetsutskott får ingå avtal om sponsring, inom vissa angivna beloppsramar. Ekonomichefen får inte längre göra ombudgetering av medel från driftsbudget till investeringsbudget. Kommunstyrelsens arbetsutskott får bevilja kommunstrategiskt bidrag upp till två prisbasbelopp och det ersätter tidigare skrivning om att bevilja anslag till evenemang och dylikt. Ekonomichefen får besluta om fördelning av centralt placerat löneutrymme samt besluta om täckning av kapitalkostnader för nämnder. Personalutskottet får besluta om fördelning av personalstrategiska medel. Stadsbyggnadsjuristen/mark- och exploateringsansvarige och arbetsutskottet får utökad ram att besluta om köp och försäljning med mera av fastigheter. Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

38 2(2) Kommundirektören får besluta om att ansöka om bidrag, exempelvis statsbidrag eller EU-bidrag, till kommunstyrelsens verksamhet. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar revidering av delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen och att de reviderade bestämmelserna träder i kraft från och med den 1 februari Delegationsbestämmelserna föreslås tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:16. Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Sara Cronholm Kommunjurist

39 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2016/XX 002 KFS 2016:XX Delegationsbestämmelser för kommunstyrelsen Antagen av kommunstyrelsen den XX 2016 Gäller från och med XX 2016 Innehåll Inledning... 2 Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 kommunallagen. 3 Inledande bestämmelser... 3 Delegation av allmänna ärenden... 4 Delegation av personalärenden i förvaltningsövergripande frågor... 5 Delegation av personalärenden inom kommunledningsförvaltningen.. 5 Delegation avseende ekonomiska frågor... 7 Delegation av fastighetsärende... 9 Delegation i naturvårdsärende Delegation i övriga förvaltningsspecifika ärenden Delegation avseende upprättande av styrdokument som berör IT-frågor Undertecknande av handlingar Firmateckningsrätt m.m

40 Inledning Dessa delegationsbestämmelser gäller för kommunstyrelsen och dess förvaltning, kommunledningsförvaltningen. Förvaltningschef för denna förvaltning är kommundirektören. Avdelningschefer inom förvaltningen är ekonomichefen, personalchefen, kanslichefen, kommunikationschefen, ITchefen, näringslivschefen och stadsbyggnadschefen. Med delegation enligt 6 kap. kommunallagen avses att en nämnd ger någon annan i uppdrag att självständigt fatta beslut på nämndens vägnar. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Ett beslut som en delegat fattar med stöd av dessa delegationsbestämmelser har samma rättsverkan som om det fattats av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan inte ändra ett sådant beslut. Dock kan kommunstyrelsen när som helst återkalla delegationen. Enligt 6 kap. 34 får vissa typer av ärenden inte delegeras. Delegationsförbud gäller bl.a. för ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och vissa ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Det åligger beslutsfattare att inte fatta beslut som står i strid med dessa begränsningar. Vidare ska de beslut som delegeras enligt dessa bestämmelser fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal och i enlighet med vägledande bestämmelser som utfärdats av kommunstyrelsen. Den delegerade beslutsrätten är därtill begränsad till kommunstyrelsens verksamhetsområde och gäller bara inom vederbörande budgetramar. Frågor som bedöms vara av principiell eller prejudicerande natur ska alltid underställas kommunstyrelsen. Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det kommunstyrelsens skyldighet att fatta beslutet. Om det är fara i dröjsmål har ordföranden, med förste respektive andre vice ordförande som ersättare, rätt att fatta beslutet på nämndens vägnar. Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut Skillnaden mellan ett delegationsbeslut och ett verkställighetsbeslut är att delegationsbeslutet kan överklagas och måste anmälas till nämnden till skillnad mot verkställighetsbeslutet. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana där de anställda följer redan fastställda regler och direktiv och där det i princip inte finns något utrymme för självständiga bedömningar och alternativa beslutsmöjligheter. Sådana beslut tas löpande som en del av det dagliga arbetet. Exempel på verkställighetsbeslut är bland annat avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt en fastställd turordningsregel. Anmälan av delegationsbeslut Ett delegationsbeslut som fattas med stöd av dessa delegationsbestämmelser ska anmälas till kommunstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Anmälan ska ske genom upprättandet av ett delegationsbeslut enligt mall. Delegationsbeslutet ska skickas till kansliavdelningen för att anmälas på

41 nästkommande sammanträde med kommunstyrelsen. Samtliga anmälda delegationsbeslut presenteras för kommunstyrelsen i form av en förteckning. Dessa delegationsbestämmelser ska ses över vid behov. En översyn ska dock alltid göras i samband med att en ny mandatperiod inletts. 1 Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 kommunallagen Ordförandebeslut Med tillämpning av 6 kap. 36 kommunallagen delegeras till ordföranden, eller vid förfall för denne till förste eller andre vice ordföranden i nu nämnd ordning, att besluta på kommunstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Vidaredelegation Kommundirektören får i sin egenskap av förvaltningschef och med tillämpning av 6 kap. 37 kommunallagen vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. Sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till kommunstyrelsen. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation ska anmälas till kommundirektören genom att en kopia av beslutet inges inom en vecka från beslutsdagen. Kommundirektören ska sedan anmäla beslutet som fattats med stöd av vidaredelegation till kommunstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. 2 Inledande bestämmelser 2.1 Där bestämmelserna anvisar flera delegater ska beslutet i första hand fattas av den förstnämnda delegaten ensam. Först i dennes frånvaro går beslutsrätten över till övriga delegater i angiven ordning. 2.2 Där bestämmelserna anger att kommunstyrelsens ordförande är delegat får vid dennes förfall förste vice ordföranden inträda som delegat. Om förste vice ordföranden också har förfall får andre vice ordföranden inträda som delegat. 2.3 Delegerad beslutanderätt i inköpsfrågor gäller endast inom ramen för av kommunstyrelsen antagen budget eller kostnadskalkyl för visst projekt. 2.4 Med tillämpning av 6 kap. 33 kommunallagen delegeras kommunstyrelsens beslutanderätt för de ärenden som framgår av avsnitten 3 10 nedan.

42 Ärende 3 Delegation av allmänna ärenden 3.1 Remittera motioner till aktuell facknämnd med angivande av synpunkter, direktiv och tidsangivelser 3.2 Utfärda fullmakt att föra kommunstyrelsens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag 3.3 Besluta att inte utlämna allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen samt att utlämna sådan handling mot förbehåll 3.4 Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 10 kap. 8 kommunallagen 3.5 Ompröva beslut enligt 27 förvaltningslagen 3.6 Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent 3.7 Remittera till nämnder i andra ärenden än motioner 3.8 I brådskande fall avge yttranden till myndigheter, organisationer och andra, dock inte i laglighetsprövningar enligt kommunallagen eller i frågor av principiell natur. Svara på remisser från länsstyrelsen, riksdagen eller regeringen i frågor som hänför sig till kommunstyrelsens uppgifter, dock inte i frågor av principiell natur. 3.9 Vid fara i dröjsmål utse ombud vid stämmor och möten, om inte bolagsordning eller annan urkund anger att detta ska göras av annat organ 3.10 Besluta om kommunens deltagande i evenemang, kampanjer, manifestationer och viljeyttringar, förutsatt att inte beslutet är av principiell betydelse eller medför kostnader överstigande Delegat Ordföranden 1. Ordföranden 2. Kommundirektören 1. Kommunjuristen 2. Kanslichefen 1. Den som fattat det överklagade beslutet 2. Kommunjuristen 1. Den som fattat det överklagade beslutet 2. Kommunjuristen 1. Den som fattat det överklagade beslutet 2. Kommunjuristen 3. Kanslichef 1. Kanslichefen 2. Kommundirektören 3. Kommunjuristen Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet

43 fem prisbasbelopp. Ärende 4 Delegation av personalärenden i förvaltningsövergripande frågor 4.1 Leda och samordna kommunens personalpolitik och utveckla förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 4.2 Leda och samordna den övergripande personaladministrativa planeringen 4.3 Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet till kommunens arbetstagare Delegat Personalutskottet Personalchefen 1. Personalchefen 2. Ordföranden 4.4 Besluta om stridsåtgärd Personalutskottet 4.5 Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av reglementen, avtal och andra arbetsrättsliga bestämmelser 4.6 Utfärda riktlinjer i arbetsrättsliga och personalpolitiska frågor 1. Personalchefen 2. Kommunjuristen Personalutskottet 4.7 Anställa förvaltningschefer Arbetsutskottet 4.8 Entlediga, i enlighet med av personalutskottet givna direktiv, andra nämnders förvaltningschefer 4.9 Lönesätta - i enlighet med av personalutskottet givna direktiv andra nämnders förvaltningschefer 4.10 Besluta om avstängning från tjänstgöring och disciplin påföljd i enlighet med gällande kollektivavtal Kommundirektören Kommundirektören Avdelningschefer Ärende 5 Delegation av personalärenden inom kommunledningsförvaltningen 5.1 Inrätta respektive pröva återbesättande av befattning som avdelningschef samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar Delegat Kommundirektören

44 avdelningschef annan befattningshavare 5.2 Anställa avdelningschefer samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef annan befattningshavare 5.3 Besluta om lönesättning enligt av personalutskottet angivna direktiv avseende kommundirektören avdelningschefer inom kommunstyrelsens avdelningar samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef övrig personal inom kommunstyrelsens avdelningar 5.4 Bevilja ledighet i andra fall än när sådan regleras av lag eller kollektivavtal samt bevilja löneförmåner i samband med förtroendeuppdrag, enskilda angelägenheter av vikt samt utbildning avseende kommundirektören avdelningschefer samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef annan befattningshavare inom kommunledningsförvaltningen 5.5 Fatta beslut om förbud eller medgivande av bisyssla i enlighet med Falköpings kommuns Riktlinje för bisyssla Avdelningschefer Kommundirektören Avdelningschefer Ordföranden Kommundirektören Avdelningschefer Ordföranden Kommundirektören Avdelningschefer Personalchefen 5.6 Förkorta uppsägningstid för kommundirektören avdelningschefer samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef Personalutskottet Kommundirektören

45 övriga tjänstepersoner inom kommunledningsförvaltningen 5.7 Vara förhandlingspart vid förhandling enligt och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet vid förhandling med facklig organisation som företräder avdelningschefer samt personal på kommunledningsförvaltningen som saknar avdelningschef övriga tjänstepersoner inom kommunledningsförvaltningen 5.8. Besluta om pensionsförmåner utifrån fastställda riktlinjer 5.9. Utfärda varsel/underrättelse om avsked eller uppsägning 5.10 Entlediga samtlig personal på kommunledningsförvaltningen utom kommundirektören Avdelningschefer 1. Personalchefen 2. Kommundirektören 1. Avdelningschefer 2. Personalchefen Personalchefen 1. Personalchefen 2. Kommundirektören 1. Personalchefen 2. Kommundirektören Ärende 6 Delegation avseende ekonomiska frågor 6.1 Utse utanordnare och attestanter 6.2 Besluta om inköp av materiel, varor och tjänster inom vederbörande verksamhetsområde och inom ramen för gällande budget, men utanför gällande ramavtal eller separat avtal, till ett belopp uppgående till högst kronor mellan kronor och det maximala belopp för direktupphandling som anges i gällande lag om offentlig upphandling 1. Delegat 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören Avdelningschefer och kommunstrateger Kommundirektören Behörig befattningshavares inköp av materiel, varor och tjänster inom vederbörandes verksamhetsområde, inom ramen för gällande 1 Det maximala beloppet för år 2016 är kr

46 budget och i enlighet med giltigt ramavtal eller separat avtal betraktas som verkställighet. Detsamma gäller för behörig befattningshavares inköp under angivna minimibelopp. 6.3 Besluta om försäljning av utrangerat materiel för ett belopp uppgående till högst kronor mellan kronor och kronor mellan kronor och kronor Behörig befattningshavares beslut om försäljning av utrangerat material till mindre summor än vederbörande minimibelopp är att betrakta som verkställighet. 6.4 Upplåna respektive konvertera lån upp till av kommunfullmäktige högsta angivna belopp eller på grund av särskilt av fullmäktige fattat beslut. 6.5 Besluta om placeringar av kommunens likvida medel enligt av kommunfullmäktige antagen finanspolicy. 6.6 Besluta om placering av kommunala fond- och donationsmedel. 6.7 Besluta om borgen, i samband med omsättning av lån upptagna av Falköpings Hyresbostäder AB eller Fastighets AB Mösseberg, med kommunal borgen. 6.8 Bevilja anslag ur näringslivsbudgeten. Ingå avtal om sponsring upp till två prisbasbelopp en fjärdedels prisbasbelopp inom en ram av en fjärdels prisbasbelopp till ett prisbasbelopp 6.9 Ingå avtal om sponsring, finansierad ur marknadsföringsbudgeten, uppgående till maximalt högst två milli prisbasbelopp per deltagare och högst en tredjedels prisbasbelopp totalt till i kommunen verksam förening eller annan organisation för anordnande av måltid eller mottagning under förutsättning att det avser arrangemang som bidrar till att skänka uppmärksamhet åt Falköping, såsom mästerskap, Avdelningschefer Kommundirektören Arbetsutskottet 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören Näringslivschefen Arbetsutskottet 1. Näringslivschefen 2. Kommundirektören

47 konferenser av rikskaraktär och därmed jämställda arrangemang 6.10 Bokföringsmässig avskrivning av fordringar 1. Ekonomichefen 6.11 Ombudgetering av medel från driftsbudget till investeringsbudget 6.12 Besluta om tilldelning i - förvaltningsövergripande upphandlingar enligt vilka kommunens nämnder/förvaltningar genom avrop kan göra inköp, s.k. ramavtal (med undantag för IT och telefoni) - upphandlingar för den egna nämnden/förvaltningen 6.13 Medge undantag från kommunens, i finanspolicyn intagna, allmänna leasingförbud 2. Kommundirektören Ekonomichefen 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören Kommundirektören 1. Ekonomichefen 6.14 Besluta om ramavtal för IT och telefoni IT-chefen 6.15 Bevilja anslag upp till fem prisbasbelopp till evenemang, kampanjer, manifestationer, viljeyttring-ar eller dylikt Bevilja kommunstrategiskt bidrag ur kommunstyrelsens medel för bidragsgivning upp till två prisbasbelopp 2. Kommundirektören Arbetsutskottet 6.16 Besluta om fördelning av centralt placerat löneutrymme 6.17 Besluta om täckning av kapitalkostnader för nämnderna 6.18 Besluta om fördelning av personalstrategiska medel 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören 1. Ekonomichefen 2. Kommundirektören Personalutskottet Ärende 7 Delegation av fastighetsärende 7.1 Föra kommunstyrelsens talan inför myndigheter i fastighetsärenden samt ansöka om lagfart eller annan inskrivning i fastighetsregistret 7.2 Genom köp, byte, fastighetsbildning eller inlösen förvärva, samt genom försäljning, byte eller fastighetsbildning avhända kommunen Delegat 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen

48 fastighet eller fastighetsdel upp till 10 5 prisbasbelopp inom en ram av prisbasbelopp 7.3 Ingå avtal genom vilket kommunen på fastighet som tillhör annan än kommunen tillförsäkras rätt till servitut, ledningsrätt eller annan nyttjanderätt, respektive ingå avtal genom vilket kommunen tillhörig fastighet belastas med servitut, ledningsrätt eller annan nyttjanderätt, med eller utan vederlag. 7.4 Inköpa fast egendom respektive tomträtt som försäljs vid offentlig auktion, förutsatt att kommunen direkt eller indirekt innehar fordran för vilken inköpsobjektet utgör säkerhet. 7.5 Ansöka om lagfart samt ansöka om utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder. 7.6 Utfärda värdeintyg beträffande fastighet eller fastighetsdelar. 7.7 Göra framställningar till och avge yttranden över remisser från miljönämnden och byggnadsnämnden respektive såväl lantmäterimyndighet som andra statliga myndigheter och instanser avseende fastighetsbildning och bygglov. 7.8 Besluta om förvaltningsåtgärder på obebyggd kommunalmark under förutsättning att åtgärderna inte faller inom ramen för annan nämnds verksamhetsområde. 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Arbetsutskottet 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Mark- och exploateringsingenjören 3. Stadsbyggnadschefen 1. Stadsbyggnadsjuristen/mark-och exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Mark- och exploateringsingenjören 3. Stadsbyggnadschefen 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Stadsbyggnadschefen 7.8 Utlämna mark på reservation inom ramen av 15 prisbasbelopp för en längsta tid av två (2) år. 7.9 Handha kommunens tomtkö samt underteckna köpehandling avseende överlåtelse av mark till fysisk person för villabebyggelse i enlighet med 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Mark- och exploateringsingenjören 3. Stadsbyggnadschefen 1. Stadsbyggnadsjuristen/markoch exploateringsansvarige 2. Mark- och exploaterings-

49 gällande tomtköbestämmelser Godkänna annan nämnds förhyrning av externa lokaler om lokalbehovet inte kan tillgodoses i kommunens lokaler 7.11 Godkänna hyreskontrakt vid annan nämnds externförhyrning av lokal om hyrestiden överstiger 10 år eller lokalhyran överstiger 10 prisbasbelopp per år. Ärende 8 Delegation i naturvårdsärende 8.1 Avge yttrande till länsstyrelsen i fråga om verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ur naturvårdssynpunkt. 8.2 Avge yttrade till länsstyrelsen i ärende om dispens från andra föreskrifter inom områdesskydd. 8.3 Avge yttrande till Skogsstyrelsen i ärende om bildande av biotopskyddsområde samt i andra ärenden om föreskrifter om biotopskydd. 8.4 Avge yttrande i miljödomstol i ärende om tillstånd till vattenverksamhet. 8.5 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärende om tillstånd till markavvattning. 8.6 Avge yttrande till länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen i ärende om anmälan för samråd för verksamhet/åtgärd som väsentligt kan komma att ändra eller skada naturmiljön. 8.7 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärende om undantag från terrängkörningslagen. 8.8 Avge yttrande till Skogsstyrelsen om slutavverkning, skyddsdikning och/ eller naturhänsyn. 8.9 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärende om bevarandeplaner för Natura Ansöka om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag 8.11 Avge yttrande till Skogsstyrelsen i ärende avseende samråd om planerat naturvårdsavtal. ingenjören 3. Stadsbyggnadschefen Arbetsutskottet Arbetsutskottet Delegat 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen Kommunekologen

50 8.12 Avge yttrande till miljönämnden i ärende om dispens från områdesskydd Ansöka om bidrag till lokala naturvårdsprojekt enligt förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt Ansöka om stöd samt utbetalning av stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås). 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen 1. Stadsbyggnadschefen 2. Kommunekologen Ärende 9 Delegation i övriga förvaltningsspecifika ärenden 9.1 Besluta i frågor om användande av kommunens heraldiska vapen. Delegat 1. Kommunikationschefen 2. Kommundirektören 9.2 Avge yttrande enligt 18 kameraövervakningslag Kommunjuristen 9.3 Avge yttrande över planer från grannkommuner. Arbetsutskottet 9.4 Lämna uppdrag till miljönämnden och byggnadsnämnden att avge yttrande på kommunens vägnar i ärende som gäller tillstånd enligt miljöbalken. 9.5 Besluta i ärende om fastställande av belägenhetsadresser enligt 10 lagen om lägenhetsregister respektive lägenhetsnummer enligt 11 samma lag. 9.6 Besluta om att ansöka om bidrag, exempelvis statsbidrag eller EU-bidrag, till kommunstyrelsens verksamhet Arbetsutskottet 1. 1:e mätningsingenjören 2. Stadsbyggnadschefen Kommundirektören Ärende 10 Delegation avseende upprättande av styrdokument som berör IT-frågor 10.1 Fastställande av generell systemsäkerhetsplan. Omfattar kommunens nätverk. Innehåller konkreta mål och ramar för IT-säkerheten kring kommunens nätverk Fastställande av särskild systemsäkerhetsplan per system. Omfattar konkreta mål och ramar för ITsäkerheten kring enskilda system. Delegat Säkerhetssamordnaren Systemägare

51 10.3 Fastställande av generell säkerhetsinstruktion. Omfattar kommunens nätverk. Innehåller generella säkerhetsregler och instruktioner för kommunens nätverk Fastställande av kompletterande säkerhetsinstruktion per system. Innehåller särskilda säkerhetsregler för enskilda system Fastställande av säkerhetsinstruktion för alla användare. Innehåller generella säkerhetsregler och instruktioner för användare kommunens nätverk Fastställande av kompletterande säkerhetsinstruktioner för en grupp av användare. Innehåller särskilda säkerhetsregler för användare av enskilda system. IT-chefen Systemägare IT-chefen Systemägare 10.7 Fastställande av avbrottsplan per system. Systemägare 10.8 Fastställande av katastrofplan, administrativa nätverket. Säkerhetssamordnaren Ärende 11 Undertecknande av handlingar Firmateckningsrätt m.m Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen Delegat Ordföranden eller vid förfall för denne i tur och ordning av förste vice ordföranden respektive andre vice ordföranden och kontrasigneras undertecknas i förening med kommundirektören eller, då denne har förfall, av kanslichefen alternativt kommunjurist Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsens utskott Utskottets ordförande, eller vid förfall för denne av utskottets vice ordförande, och för vederbörande utskott undertecknas i förening kontrasigneras med ytterligare en av följande personer. Kommundirektören,

52 11.2 Borgen i samband med omsättning av lån, upptagna av Falköpings Hyresbostäder AB med kommunal borgen Undertecknande av handlingar avseende lån/bankgarantier upptagna enligt delegationsordningen samt därmed jämförliga handlingar Samtliga ramavtal med undantag för sådana som avser inköp av IT och telefoni. personalchefen respektive kommunstrategen inom mångfalds- och kvalitetsutveckling Ekonomichefen och redovisningschefen i förening Kommundirektören och controllern på ekonomiavdelningen i förening Ekonomichefen och redovisningschefen i förening Kommundirektören och controllern på ekonomiavdelningen i förening Ekonomichefen och redovisningschefen i förening Kommundirektören och controllern på ekonomiavdelningen i förening 11.5 Ramavtal som avser inköp av IT och telefoni IT-chefen och driftschefen vid IT-enheten i förening 11.6 Avtal, andra handlingar och skrivelser i övrigt som 1. inte kräver beslut av kommunstyrelsen (eller dess arbetsutskott) eller 2. som anställd i kommunen, eller utskott kan besluta om på delegation av kommunstyrelsen ska för utskott undertecknas av Utskottets ordförande, och om ordföranden har förfall av vice ordföranden för kommunledningsförvaltningen undertecknas av Kommundirektören för respektive avdelning inom kommunledningsförvaltningen undertecknas av Avdelningschefen för respektive ansvarsområde inom kommunledningsförvaltningen undertecknas av Ansvarig handläggare Denna kommunala författning ersätter författningen 2016:16

53 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 187 Dnr 2016/ Revidering av arkivreglemente Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av arkivreglemente. 2 Revideringen ska gälla från och med den 15 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 1996:1. Bakgrund I arkivlagen (SFS 1990:782) framgår att en myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, samt forskningens behov. Enligt arkivlagen får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om arkivvården inom kommunen. Kommunfullmäktige i Falköpings kommun beslutade den 18 december 1995 att anta nu gällande arkivreglemente för Falköpings kommun. Kommunledningsförvaltningen har arbetat med en revidering av arkivreglementet utifrån arkivlagens bestämmelser. Revideringen består i mindre förändringar och förtydliganden jämfört med det nuvarande reglementet. Ett tillägg som föreslås är att samråd ska ske med kommunarkivet i frågor som till exempel ändrade arbetssätt i form av elektronisk informationshantering eller omorganisationer. Alla myndigheter inom Falköpings kommun omfattas av arkivreglementet och varje myndighet ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och utifrån av vad som framgår i arkivreglementet. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och ska utöva tillsyn över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildning och arkivvården i kommunen. Hos arkivmyndigheten ska finnas ett kommunarkiv. Kommunarkivet är organisatoriskt placerat på kansliavdelningen och återfinns i Stadhuset. Kommunarkivet ska, förutom att vårda förvarat arkivbestånd, även främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning samt samråda med myndigheter i frågor rörande arkivvård. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

54 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar den föreslagna revideringen av arkivreglemente. Revideringen föreslås gälla från och med den 15 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 1996:1. Tjänsteutlåtandet, daterat den 7 december 2016, har utarbetats av kommunarkivarie Jörg Siewert. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

55 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Revidering av arkivreglemente Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av arkivreglemente. 2 Revideringen ska gälla från och med den 15 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 1996:1. Bakgrund I arkivlagen (SFS 1990:782) framgår att en myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, samt forskningens behov. Enligt arkivlagen får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om arkivvården inom kommunen. Kommunfullmäktige i Falköpings kommun beslutade den 18 december 1995 att anta nu gällande arkivreglemente för Falköpings kommun. Kommunledningsförvaltningen har arbetat med en revidering av arkivreglementet utifrån arkivlagens bestämmelser. Revideringen består i mindre förändringar och förtydliganden jämfört med det nuvarande reglementet. Ett tillägg som föreslås är att samråd ska ske med kommunarkivet i frågor som till exempel ändrade arbetssätt i form av elektronisk informationshantering eller omorganisationer. Alla myndigheter inom Falköpings kommun omfattas av arkivreglementet och varje myndighet ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och utifrån av vad som framgår i arkivreglementet. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och ska utöva tillsyn över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildning och arkivvården i kommunen. Hos arkivmyndigheten ska finnas ett kommunarkiv. Kansliavdelningen Jörg Siewert Kommunarkivarie Jorg.Siewert@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

56 2(2) Kommunarkivet är organisatoriskt placerat på kansliavdelningen och återfinns i Stadhuset. Kommunarkivet ska, förutom att vårda förvarat arkivbestånd, även främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning samt samråda med myndigheter i frågor rörande arkivvård. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige antar den föreslagna revideringen av arkivreglemente. Revideringen föreslås gälla från och med den 15 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 1996:1. Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder Jörg Siewert Kommunarkivarie

57 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 95/KS KFS 1996:1 Arkivreglemente för Falköpings kommun (Antaget av kommunfullmäktige den 18 december 1995) (Gäller från och med den 1 januari 1996) Förutom de i Arkivlagen (SFS 1990:782) och Arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom Falköpings kommun följande reglemente, meddelat med stöd av 16 Arkivlagen. Tillämpningsområde 1 Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter. Med myndigheter avses i reglementet kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunfullmäktiges revisorer samt andra kommunala organ med självständig ställning. Reglementet gäller även aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommunen utövar ett rättsligt bestämmandeinflytande samt de samägda företag för vilka kommunen har arkivansvar enligt särskild överenskommelse. Myndighetens arkivansvar 2 Varje myndighet ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt Arkivlagen och på det sätt som framgår av 4 10 av detta reglemente. 1 (4)

58 Hos myndigheten skall finnas arkivansvarig och övrig personal för fullgörande av arkivuppgifter hos myndigheten. Arkivmyndigheten 3 Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Arkivmyndigheten utövar tillsyn över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildningen och dess syften samt över arkivvården i kommunen. Hos arkivmyndigheten skall finnas ett kommunarkiv. Kommunarkivet skall vårda hos sig förvarat arkivbestånd samt främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning. Kommunstyrelsen ger myndigheterna råd i arkivvårdsfrågor. Redovisning av arkiv 4 Varje myndighet skall redovisa sitt arkiv dels genom information om vilka slag av handlingar som kan finnas och hur arkivet är organiserat (arkivbeskrivning), dels i en systematisk förteckning över de handlingar som förvaras i myndighetens arkiv (arkivförteckning). Arkivbeskrivning och arkivförteckning skall vara upprättade senast vid utgången av år 1995 och skall fortlöpande revideras. När det gäller juridiska personer där kommunen utövar rättsligt bestämmandeinflytande skall arkivbeskrivningar och arkivförteckningar vara upprättade senast vid utgången av år I fråga om aktiebolag i vilka kommunen själv eller gemensamt med annan kommun utövar ett rättsligt bestämmandeinflytande men innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre än två tredjedelar av rösterna skall arkivbeskrivningar och arkivförteckningar vara upprättade senast vid utgången av år (4)

59 Dokumenthanteringsplan 5 Varje myndighet skall upprätta en plan som beskriver myndighetens handlingar och hur dessa hanteras (dokumenthanteringsplan). Rensning 6 Handlingar som inte skall tillhöra arkivet, skall fortlöpande rensas eller på annat sätt avskiljas från arkivhandlingarna. Rensning skall genomföras senast i samband med arkivläggningen. Bevarande och gallring 7 Myndighet beslutar, efter samråd med arkivmyndigheten, om gallring av handlingar i sitt arkiv, såvida inte annat följer av lag eller förordning. Beträffande arkiv som överlämnats till arkivmyndigheten beslutar denna efter samråd med överlämnande myndighet. Handlingar som gallras skall utan dröjsmål förstöras. Överlämnande 8 Av upprättade och fastställda dokumenthanteringsplaner skall framgå när handlingar skall överlämnas till arkivmyndigheten (centralarkivet). Arkivbeständighet och arkivförvaring 9 Handlingar som skall bevaras skall framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Därvid skall av Riksarkivet till statlig myndighet utfärdade föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav tjäna som norm. Arkivhandlingar skall alltid förvaras under betryggande former. 3 (4)

60 Närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring meddelas av arkivmyndigheten. Utlåning 10 Utlåning av arkivhandlingar skall ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer. Arkivhandlingar får lånas ut för tjänsteändamål till annan myndighet och för vetenskapligt ändamål till institutioner som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet. Förutsättning för utlån är att utlämnande kan ske enligt Tryckfrihetsförordningens och Sekretesslagens bestämmelser. All utlåning av arkivhandlingar från förvaltningarnas dagarkiv respektive kommunens centralarkiv skall registreras Denna kommunala författningssamling ersätter kommunal författningssamling 1993:18. 4 (4)

61 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2016/ KFS2016:XX Arkivreglemente för Falköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige den Gäller från och med 2017-XX-XX Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom Falköpings kommun följande reglemente, meddelat med stöd av 16 arkivlagen. Innehåll Arkivreglemente för Falköpings kommun... 1 Tillämpningsområde... 2 Myndighetens arkivansvar... 2 Arkivmyndigheten... 2 Redovisning av arkiv... 2 Dokumenthanteringsplan... 2 Rensning... 3 Bevarande och gallring... 3 Överlämnande... 3 Arkivbeständighet och arkivförvaring... 3 Utlåning... 3 Samråd (4)

62 1 Tillämpningsområde Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter. Med myndigheter avses i reglementet kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunfullmäktiges revisorer samt andra kommunala organ med självständig ställning. Reglementet gäller även juridiska personer, som exempelvis aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, där kommunen utövar eget rättsligt bestämmande, samt de samägda företag för vilka kommunen har arkivansvar enligt särskild överenskommelse. 2 Myndighetens arkivansvar Varje myndighet ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta reglemente. Hos myndigheten ska finnas arkivansvarig och övrig personal som behövs för fullgörande av arkivuppgifter hos myndigheten. 3 Arkivmyndigheten Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Arkivmyndigheten ska utöva tillsyn över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildningen och dess syften samt över arkivvården i kommunen. Hos arkivmyndigheten ska finnas ett kommunarkiv. Kommunarkivet ska vårda hos sig förvarat arkivbestånd samt främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning. Kommunarkivet ska ge myndigheterna råd i arkivvårdsfrågor. 4 Redovisning av arkiv Varje myndighet ska redovisa sitt arkiv dels genom information om vilka slag av handlingar som kan finnas och hur arkivet är organiserat (arkivbeskrivning), dels i en systematisk förteckning över de handlingar som förvaras i myndighetens arkiv (arkivförteckning). Redovisningen får även ske per verksamhetsområde med processbeskrivningar. Arkivmyndigheten får utfärda riktlinjer för upprättande av arkivbeskrivning och arkivförteckning. 5 Dokumenthanteringsplan Varje myndighet ska upprätta en plan som beskriver myndighetens handlingar och hur dessa hanteras och gallras (dokumenthanteringsplan). 2 (4)

63 6 Rensning Akter ska fortlöpande, eller senast i samband med arkivläggning, rensas så att till exempel onödiga kopior tas ut. Myndigheten ska också ta ställning till om exempelvis minnesanteckningar som finns i akten ska arkivläggas, i vilket fall de blir allmänna handlingar, eller rensas ut. 7 Bevarande och gallring Varje myndighet ansvarar för att genomföra gallring av sina handlingar i enlighet med dokumenthanteringsplanen. För de handlingar som har överlämnats till arkivmyndigheten ska denna genomföra gallring efter samråd med överlämnande myndighet. Handlingar som gallras ska utan dröjsmål förstöras. 8 Överlämnande Arkivmyndigheten ansvarar för ett gemensamt arkiv för kommunen, kommunarkivet. Av dokumenthanteringsplanen ska framgå när handlingar ska överlämnas till kommunarkivet. 9 Arkivbeständighet och arkivförvaring Handlingar som ska bevaras ska framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Därvid ska av Riksarkivet till statlig myndighet utfärdade föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav tjäna som norm. Arkivhandlingar ska alltid förvaras under betryggande former. Närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring meddelas av arkivmyndigheten. 10 Utlåning Utlåning av arkivhandlingar ska ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer. Arkivhandlingar får lånas ut för tjänsteändamål till annan myndighet och för vetenskapligt ändamål till institutioner som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet. Förutsättning för utlån är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighet- och sekretesslagen. All utlåning av arkivhandlingar ska registreras. 3 (4)

64 11 Samråd Varje myndighet ska samråda med arkivmyndigheten i viktigare frågor rörande arkivbildning och arkivvård. Med viktiga frågor avses till exempel inrättande och inredning av arkivlokaler eller förändring i arbetssätt som bygger på införande av elektronisk informationshantering eller omorganisationer. Vid användning av elektroniska databärare ska myndigheten samråda med arkivmyndigheten om val av medium för att säkerställa att informationen kan bevaras eller att informationen kan gallras medvetet. Denna kommunala författning ersätter författningen 1996:1 4 (4)

65 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 188 Dnr 2016/ Revidering av reglemente för rådet för funktionshinderfrågor Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av reglemente för rådet för funktionshinderfrågor. 2 Revideringen gäller från och med den 15 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:15. Bakgrund Tekniska nämnden beslutade den 21 november 2016, 108, att föreslå kommunfullmäktige att anta revideringar i reglementet för rådet för funktionshinder. De ändringar som föreslås i reglementet är bland annat att mötesanteckningar istället för protokoll ska föras vid rådets möten. Syftet är att de justeringar som görs ska leda till ett mer flexibelt arbetssätt som bättre överensstämmer med hur det faktiska arbetet går till i rådet. I reglementet för rådet för funktionshinderfrågor framgår att rådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de föreningar inom Falköpings kommun som är knutna till en riksorganisation för funktionshindrade. Rådet hanterar få beslutsärenden. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen anser att de förändringar som föreslås är relevanta med utgångspunkt i hur arbetet bedrivs i rådet och föreslår att kommunfullmäktige antar det reviderade reglementet. Tjänsteutlåtandet, daterat den 6 december 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

66 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Förslag till ändring av reglemente för rådet för funktionshinderfrågor Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta revidering av reglemente för rådet för funktionshinderfrågor. 2 Revideringen gäller från och med den 15 februari 2017 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter KFS 2016:15 Bakgrund Tekniska nämnden beslutade den 21 november 2016, 108, att föreslå kommunfullmäktige att anta revideringar i reglementet för rådet för funktionshinder. De ändringar som föreslås i reglementet är bland annat att mötesanteckningar istället för protokoll ska föras vid rådets möten. Syftet är att de justeringar som görs ska leda till ett mer flexibelt arbetssätt som bättre överensstämmer med hur det faktiska arbetet går till i rådet. I reglementet för rådet för funktionshinderfrågor framgår att rådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de föreningar inom Falköpings kommun som är knutna till en riksorganisation för funktionshindrade. Rådet hanterar få beslutsärenden. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen anser att de förändringar som föreslås är relevanta med utgångspunkt i hur arbetet bedrivs i rådet och föreslår att kommunfullmäktige antar det reviderade reglementet. Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Rådet för funktionshinderfrågor Linda Karelid Kanslichef Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

67 Kommunal Författningssamling för Falköpings kommun KS 2015/ KFS 2016:15 Reglemente för rådet för funktionshinderfrågor Antagen av kommunfullmäktige den 25 april 2016 Gäller från och med 1 maj 2016 Innehåll Rådet för funktionshinderfrågor... 2 Syfte... 2 Arbetsuppgifter... 2 Mandatperiod och sammansättning... 3 Arbetsformer och administration... 3 Fastställande av ändring av reglemente... 4

68 1 Rådet för funktionshinderfrågor Rådet för funktionshinderfrågor är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de föreningar inom kommunen som är knutna till en riksorganisation för funktionshindrade. Rådet är ett referensorgan och en remissinstans i frågor av principiell och övergripande karaktär för funktionshindrade. 2 Syfte Rådet för funktionshinderfrågor ska verka för jämlikhet och full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder. Personerna ska genom rådet få större delaktighet i samhällets insatser och där kunna ta initiativ och arbeta aktivt för förändringar i den kommunala verksamheten samt ges möjlighet att lämna förslag till åtgärder som berör de funktionshindrades förhållanden i samhället. Genom rådet för funktionshinderfrågor ges kommunen möjlighet att samråda med de funktionshindrades organisationer i ett tidigt skede av beredningsprocessen. Kommunen ges också möjlighet att från organisationerna få in synpunkter i ärenden som berör personer med funktionshinder. 3 Arbetsuppgifter Rådet för funktionshinderfrågor ska behandla allmänna funktionshinderfrågor samordna synpunkter på principer för hur den fysiska miljön ska utformas för att underlätta för personer med funktionshinder bevaka funktionshindrades situation i kommunen beträffande bostäder, lokaler, sysselsättning, utbildning, fritid, kultur med mera yttra sig i ärenden som remitteras till rådet samordna synpunkter för hur kommunens information ska kunna vara tillgänglig och begriplig även för personer med funktionshinder samordna synpunkter på de funktionshindrades hjälp- och servicebehov samt på bemötandefrågor samordna och framföra förslag på hur kommunen kan öka medvetenheten för medborgarna i allmänhet och för kommunens anställda i synnerhet om människor med funktionshinder, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Rådet för funktionshinderfrågor behandlar inte ärenden som avser enskild person.

69 4 Mandatperiod och sammansättning Rådet för funktionshinderfrågor väljs för fyra år och mandattiden ska sammanfalla med tekniska nämndens mandatperiod. Avgår en ledamot under mandatperioden utses en ny ledamot för den återstående tiden. Rådet är organisatoriskt knutet till tekniska nämnden. Samtliga nämnder i den kommunala organisationen utser senast den 31 januari året efter ordinarie valår vardera en ledamot och en ersättare i rådet för funktionshinderfrågor. Förening för funktionshindrade väljer vardera en ledamot och en ersättare på årsmöte. Om ledamot eller ersättare avgår under mandatperioden får fyllnadsval ske. Samtliga föreningar i kommunen som är anslutna till en riksorganisation för funktionshindrade har rätt att utse en ledamot och en ersättare i rådet. Tekniska nämnden utser en ordförande bland ledamöterna i rådet för funktionshinderfrågor. Rådet utser bland ledamöterna en vice ordförande och en andre vice ordförande. Vice ordföranden ska utses från någon av föreningarna. Representant från förening för funktionshindrade ska vara bosatt i kommunen. 5 Arbetsformer och administration Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör rådets presidium. Presidiets uppgifter är att bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträden. Ordföranden kan i brådskande fall avge yttranden i rådets ställe. Ledamöter och ersättare i rådet för funktionshinderfrågor, lokala föreningar för funktionshindrade, kommunens nämnder, förvaltningar och bolag har rätt att väcka frågor i rådet och har vid dessa tillfällen rätt att närvara då ärendet behandlas. Rådet har rätt att till sammanträde kalla berörda förtroendevalda och tjänstemän. Rådet för funktionshinderfrågor sammanträder fyra gånger per år. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande eller hälften av rådets ledamöter begär det. De ordinarie sammanträdena fastställs vid årets början. Skriftlig kallelse till sammanträde och en förteckning över de ärenden som ska behandlas samt handlingar och beslutsunderlag ska tillhandahållas ledamöterna i rådet för funktionshinderfrågor senast en vecka före sammanträdet. Kallelsen till rådets sammanträden utfärdas av ordföranden. Efter varje sammanträde ska rådet för funktionshinderfrågors ställningstaganden redovisas i protokoll. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från förening för funktionshindrade senast 14 dagar efter sammanträdet. Avvikande synpunkter som framkommit ska antecknas. Protokoll, med erforderliga bilagor, ska tillhandahållas rådets ledamöter och samtliga nämnder. Samhällsbyggnadsförvaltningen tillhandahåller sekreterare och kansliservice till rådet för funktionshinderfrågor.

70 6 Fastställande och ändring av reglemente Reglementet för rådet för funktionshindrade ska fastställas av kommunfull-mäktige. Ändring av reglementet kan aktualiseras av rådet för funktionshinderfrågor, kommunstyrelsen eller tekniska nämnden. Reglementet ska revideras en gång per mandatperiod. Denna kommunala författning ersätter författningen 2011:18.

71 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2016/ KFS 2017:XX Reglemente för rådet för funktionshinderfrågor Antagen av kommunfullmäktige den XX Gäller från och med den XX Innehåll Rådet för funktionshinderfrågor... 2 Syfte... 2 Arbetsuppgifter... 2 Mandatperiod och sammansättning... 3 Arbetsformer och administration... 3 Fastställande av ändring av reglemente... 4

72 1 Rådet för funktionshinderfrågor Rådet för funktionshinderfrågor är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de föreningar inom kommunen som är knutna till en riksorganisation för funktionshindrade. Rådet är ett referensorgan och en remissinstans i frågor av principiell och övergripande karaktär för funktionshindrade. 2 Syfte Rådet för funktionshinderfrågor ska verka för jämlikhet och full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder. Personerna ska genom rådet få större delaktighet i samhällets insatser och där kunna ta initiativ och arbeta aktivt för förändringar i den kommunala verksamheten samt ges möjlighet att lämna förslag till åtgärder som berör de funktionshindrades förhållanden i samhället. Genom rådet för funktionshinderfrågor ges kommunen möjlighet att samråda med de funktionshindrades organisationer i ett tidigt skede av beredningsprocessen. Kommunen ges också möjlighet att från organisationerna få in synpunkter i ärenden som berör personer med funktionshinder. 3 Arbetsuppgifter Rådet för funktionshinderfrågor ska behandla allmänna funktionshinderfrågor samordna synpunkter på principer för hur den fysiska miljön ska utformas för att underlätta för personer med funktionshinder bevaka funktionshindrades situation i kommunen beträffande bostäder, lokaler, sysselsättning, utbildning, fritid, kultur med mera yttra sig i ärenden som remitteras till rådet samordna synpunkter för hur kommunens information ska kunna vara tillgänglig och begriplig även för personer med funktionshinder samordna synpunkter på de funktionshindrades hjälp- och servicebehov samt på bemötandefrågor samordna och framföra förslag på hur kommunen kan öka medvetenheten för medborgarna i allmänhet och för kommunens anställda i synnerhet om människor med funktionshinder, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Rådet för funktionshinderfrågor behandlar inte ärenden som avser enskild person.

73 4 Mandatperiod och sammansättning Rådet för funktionshinderfrågor väljs för fyra år och mandattiden ska sammanfalla med tekniska nämndens mandatperiod. Avgår en ledamot under mandatperioden utses en ny ledamot för den återstående tiden. Rådet är organisatoriskt knutet till tekniska nämnden. Samtliga nämnder i den kommunala organisationen utser senast den 31 januari året efter ordinarie valår vardera en ledamot och en ersättare i rådet för funktionshinderfrågor. Förening för funktionshindrade väljer vardera en ledamot och en ersättare på årsmöte. Om ledamot eller ersättare avgår under mandatperioden får fyllnadsval ske. Samtliga föreningar i kommunen som är anslutna till en riksorganisation för funktionshindrade har rätt att utse en ledamot och en ersättare i rådet. Tekniska nämnden utser en ordförande bland ledamöterna i rådet för funktionshinderfrågor. Representant från förening för funktionshindrade ska vara bosatt i kommunen. 5 Arbetsformer och administration Ordförandens uppgifter är att bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträden. Ordföranden kan i brådskande fall avge yttranden i rådets ställe. Ledamöter och ersättare i rådet för funktionshinderfrågor, lokala föreningar för funktionshindrade, kommunens nämnder, förvaltningar och bolag har rätt att väcka frågor i rådet och har vid dessa tillfällen rätt att närvara då ärendet behandlas. Rådet har rätt att till sammanträde kalla berörda förtroendevalda och tjänstemän. Rådet för funktionshinderfrågor sammanträder på dag och tid som ordföranden bestämmer och då det finns behov av att behandla ärenden som rör rådet. Sammanträde ska hållas om minst hälften av rådets ledamöter begär detta och ska då innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade. Kallelse till möte skickas ut via mail och till de som inte har mail går skriftlig kallelse ut. Kallelse till sammanträde och en förteckning över de ärenden som ska behandlas samt handlingar och beslutsunderlag ska tillhandahållas ledamöterna i rådet för funktionshinderfrågor senast en vecka före sammanträdet. Kallelsen till rådets sammanträden utfärdas av ordföranden. Efter varje sammanträde ska rådet för funktionshinderfrågors ställningstaganden redovisas i mötesanteckningar. Mötesanteckningarna godkänns av ordföranden. Avvikande synpunkter som framkommit ska antecknas. Mötesanteckningar, med erforderliga bilagor, ska tillhandahållas rådets ledamöter och samtliga nämnder. Samhällsbyggnadsförvaltningen tillhandahåller sekreterare och kansliservice till rådet för funktionshinderfrågor.

74 6 Fastställande och ändring av reglemente Reglementet för rådet för funktionshindrade ska fastställas av kommunfullmäktige. Ändring av reglementet kan aktualiseras av rådet för funktionshinderfrågor, kommunstyrelsen eller tekniska nämnden. Reglementet ska revideras en gång per mandatperiod. Denna kommunala författning ersätter författningen 2016:15.

75 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 108 Dnr 2016/ Ändring av KFS 2016:15 reglemente för rådet för funktionshinderfrågor Tekniska nämndens beslut 1 Tekniska nämnden beslutar att godkänna det omarbetade förslaget till reglemente för rådet för funktionshinderfrågor och överlämnar detta till kommunstyrelsen för behandling i kommunfullmäktige. Bakgrund Kommunjuristen och kanslichefen har varit i kontakt med sekreteraren och ställt frågor om arbetsordningen för rådet för funktionshinderfrågor. Det är endast pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor som har ett reglemente. Andra råd inom kommunen har inte reglementen, det är bara nämnderna som har. En utredning pågår nu för att alla kommunens råd ska bedrivas lika. Detta innebär att reglementet för rådet för funktionshinderfrågor som beslutades på kommunfullmäktige den 25 april 2016 och som gäller från den 1 maj 2016 nu arbetats om igen, för att eventuellt slopas helt i framtiden. Förslaget innebär bland annat att mötesanteckningar skrivs efter rådets möten i likhet med andra möten som inte har beslutaderätt. Rådet har endast rätt att yttra sig i olika frågor. Under den tid som rådet för funktionshinderfrågor funnits under tekniska nämnden så kan man konstatera att det inte funnits så många frågor att ta upp. Man kan också konstatera att det inte varit många på de möten som hållits. Tjänsteutlåtandet, daterat den , har utarbetats av nämndsekreteraren Margareta Lithén. Tekniska nämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 73, Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

76 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 189 Dnr 2016/ Överenskommelse om samarbete mellan Falköpings kommun och Skatteverket om skattekontroll av leverantörer Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att ingå överenskommelse om samarbete med Skatteverket om skattekontroll av leverantörer. Bakgrund Falköpings kommun kontaktades under våren 2016 av Skatteverket som var intresserade av att inleda ett samarbete med Falköpings kommun. Skatteverket har en enhet för förebyggande insatser och enheten har uppsökt de flesta kommuner i Skaraborg. Runt hälften av kommunerna i Skaraborg har hittills formaliserat överenskommelsen i ett avtal. Falköpings kommun anlitar företag för att utföra många typer av tjänster. Syftet med samarbetet med Skatteverket är att säkerställa att dessa företag är seriösa, att minska risken för osund konkurrens och att förebygga ekonomisk brottslighet. Den föreslagna överenskommelsen innebär att Skatteverket åtar sig att förmedla kunskap och stöd kring offentliga uppgifter om företag. Skatteverket åtar sig även att utbilda berörd personal så att de kan kontrollera sina leverantörer samt vid behov informera om skattefrågor som kan uppstå i anslutning till upphandling. Falköpings kommun åtar sig att informera om samarbetet vid upphandling och avtalsuppföljning och informera sin egen personal om samarbetet. Falköpings kommun åtar sig även att vid upphandling och under avtalsperiod sträva efter att kontrollera leverantörer i alla led. Därutöver åtar sig Falköpings kommun att i administrativa dokument, exempelvis förfrågningsunderlag och avtal, ange att kontroll kan komma att utföras på leverantörer i alla led. Överenskommelsen är inte förenad med några ekonomiska åtaganden för Falköpings kommuns del. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen ser ett behov av att förbättra rutinerna kring uppföljning och kontroll av företag som kommunen anlitar. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att samarbetet skulle leda till en ökad medvetenhet om ekonomisk brottslighet, en enklare kontroll av företag och hjälp med utbildningsinsatser. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

77 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att ingå överenskommelse om samarbete med Skatteverket om skattekontroll av leverantörer. Tjänsteutlåtandet, daterat den 15 november 2016, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

78 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Överenskommelse om samarbete mellan Falköpings kommun och Skatteverket om skattekontroll av leverantörer Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att ingå överenskommelse om samarbete med Skatteverket om skattekontroll av leverantörer. Bakgrund Falköpings kommun kontaktades under våren 2016 av Skatteverket som var intresserade av att inleda ett samarbete med Falköpings kommun. Skatteverket har en enhet för förebyggande insatser och enheten har uppsökt de flesta kommuner i Skaraborg. Runt hälften av kommunerna i Skaraborg har hittills formaliserat överenskommelsen i ett avtal. Falköpings kommun anlitar företag för att utföra många typer av tjänster. Syftet med samarbetet med Skatteverket är att säkerställa att dessa företag är seriösa, att minska risken för osund konkurrens och att förebygga ekonomisk brottslighet. Den föreslagna överenskommelsen innebär att Skatteverket åtar sig att förmedla kunskap och stöd kring offentliga uppgifter om företag. Skatteverket åtar sig även att utbilda berörd personal så att de kan kontrollera sina leverantörer samt vid behov informera om skattefrågor som kan uppstå i anslutning till upphandling. Falköpings kommun åtar sig att informera om samarbetet vid upphandling och avtalsuppföljning och informera sin egen personal om samarbetet. Falköpings kommun åtar sig även att vid upphandling och under avtalsperiod sträva efter att kontrollera leverantörer i alla led. Därutöver åtar sig Falköpings kommun att i administrativa dokument, exempelvis förfrågningsunderlag och avtal, ange att kontroll kan komma att utföras på leverantörer i alla led. Överenskommelsen är inte förenad med några ekonomiska åtaganden för Falköpings kommuns del. Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

79 2(2) Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen ser ett behov av att förbättra rutinerna kring uppföljning och kontroll av företag som kommunen anlitar. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att samarbetet skulle leda till en ökad medvetenhet om ekonomisk brottslighet, en enklare kontroll av företag och hjälp med utbildningsinsatser. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att ingå överenskommelse om samarbete med Skatteverket om skattekontroll av leverantörer. Beslutet ska skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Birgitta Lundin, Skatteverket Sara Cronholm Kommunjurist

80

81

82 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 190 Dnr 2016/ Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år Bakgrund Miljösamverkan östra Skaraborg är ett kommunalförbund med direktion som har ansvar för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll i de fem medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 28 oktober 2016, 20, att godkänna förslaget till delårsrapport inkluderande miljönämndens verksamhetsberättelse per den 31 augusti Direktionen beslutade även att skicka delårsrapporten till medlemskommunernas kommunfullmäktige för godkännande. Delårsresultatet redovisar ett överskott på 2,1 miljoner kronor. Prognosen för helåret beräknas bli ett överskott på 1,5 miljoner kronor, vilket kan jämföras med resultatmålet på 0,5 procent av medlemsbidraget som för år 2016 motsvarar cirka kronor. Det är främst lägre personalkostnader som bidrar till överskottet. Revisorerna för Miljösamverkan östra Skaraborg gör bedömningen att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed och att fastställda ekonomiska mål kommer att uppnås samt att fastställda verksamhetsmål sannolikt kommer att uppnås. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år Tjänsteutlåtandet, daterat den 29 november 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

83 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år 2016 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år Bakgrund Miljösamverkan östra Skaraborg är ett kommunalförbund med direktion som har ansvar för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll i de fem medlemskommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg beslutade den 28 oktober 2016, 20, att godkänna förslaget till delårsrapport inkluderande miljönämndens verksamhetsberättelse per den 31 augusti Direktionen beslutade även att skicka delårsrapporten till medlemskommunernas kommunfullmäktige för godkännande. Delårsresultatet redovisar ett överskott på 2,1 miljoner kronor. Prognosen för helåret beräknas bli ett överskott på 1,5 miljoner kronor, vilket kan jämföras med resultatmålet på 0,5 procent av medlemsbidraget som för år 2016 motsvarar cirka kronor. Det är främst lägre personalkostnader som bidrar till överskottet. Revisorerna för Miljösamverkan östra Skaraborg gör bedömningen att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed och att fastställda ekonomiska mål kommer att uppnås samt att fastställda verksamhetsmål sannolikt kommer att uppnås. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborgs delårsrapport för år Beslutet ska skickas till Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

84 pwc :TILL MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG c,-4i6 50n Granskningsrapport avseende delårsrapport 2016 för Kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skara Vi har på uppdrag av de valda revisorerna för kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg granskat delårsrapporten Granskningen syftar till att bedöma rapportens följsamhet till lagens krav och god redovisningssed samt fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål. Vår granskning av delårsrapporten följer god revisionssed och är således baserad på en översiktlig granskning. Det innebär att den varit begränsad i omfattning och inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. I granskningen har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att delårsrapporten är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Kommunalförbundet har ett resultatmål på 0,5 % av medlemsbidraget vilket för året motsvarar ca 70 tkr. Delårsresultatet uppgår till 2,1 mnkr vilket kan jämförs med 1,2 mnkr för motsvarande period föregående år. Helårsprognosen anges till 1,5 mnkr. Det är främst lägre personalkostnader som ger överskottet. Balanskravet uppfylls och inga tidigare underskott finns att täcka. Enligt direktionens riktlinje ska belopp överstigande 4 mnkr i eget kapital återbetalas till medlemskommunerna. Efter bokslutet för år 2015 har så skett med sammanlagt 0,8 mnkr. De av direktionen såväl som av miljönämnden fastställa verksamhetsmålen för året bedöms i hög grad kunna uppnås. Nämndens särskilt angivna uppdrag till förbundschefen anges som utförda eller på väg att bli utförda. God ekonomisk hushållning anges kunna uppnås för år Vi gör ingen annan bedömning. Skövde Hans Axelsson Certifierad kommunal revisor

85 Revisorer i Kommunalförbundet Oktober 2016 Miljösamverkan Östra Skaraborg INKTILLMILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG Kommunfullmäktige i DNR -2( l 57-)1 Skövde, Falköping, Tibro, Hjo och Karlsborg samt för direktionen för kommunalförbundet Bedömning av delårsrapport Kommunalförbundets revisorer ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål. Revisorernas bedömning ska biläggas delårsrapporten inför fullmäktiges behandling. Vår bedömning av delårsrapporten är baserad på en översiktlig granskning. Det innebär att den har varit begränsad i omfattning, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Rapportinnehåll Delårsrapporten har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagens (KRL) krav och rekommendation från normgivande organ som rådet för kommunal redovisning (RKR). Finansiella mål Kommunalförbundet har ett resultatmål på 0,5 % av medlemsbidraget vilket för året motsvarar ca 70 tkr. Delårsresultatet uppgår till 2,1 mnkr vilket kan jämförs med 1,2 mnkr för motsvarande period föregående år. Helårsprognosen anges till 1,5 mnkr. Det är främst lägre personalkostnader som ger överskottet. Balanskravet uppfylls och inga tidigare underskott finns att täcka. Enligt direktionens riktlinje ska belopp överstigande 4 mnkr i eget kapital återbetalas till medlemskommunerna. Efter bokslutet för år 2015 har så också skett med sammanlagt 0,8 mnkr. Verksamhetsmässiga mål Beslutade perspektiv med tillhörande mål beskrivs och följs upp på ett bra sätt. Det anges att målen för året i hög grad kan uppfyllas. Den samlade bedömningen som anges i delårsrapporten är att en god ekonomisk hushållning för perioden har uppnåtts. Vår bedömning Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning: - Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. - Fastställt ekonomiskt mål kommer att uppnås. - Fastställda verksamhetsmål kommer sannolikt att kunna uppnås. Revisorer i kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg 'Henry Isson Karls org

86 Delårsrapport inklusive verksamhetsberättelse Januari augusti 2016 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON FAX E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS Beslutad av direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg den 28 oktober 2016, 20. ~1w

87 SAMMANFATTNING Sammanfattning Verksamhet Miljönämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken för drygt verksamheter. Utöver dessa ansvarar nämnden för kontrollen av drygt 900 livsmedelsanläggningar. Under 2016 års inledande åtta månader har kontroll- och tillsynsinsatser utförts i våra fem medlemskommuner. Av dessa är planerade tillsyns- och kontrollinsatser för verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift. För helåret ska vi enligt plan genomföra planerade insatser. Under året har vi, i linje med miljönämndens mål om att tillsynen ska prioriteras med utgångspunkt från vattenstatus, genomfört ett flertal projekt med just detta fokus. Förutom vårt arbete med de små avloppen har vi bland annat kontrollerat verksamheters utsläpp till grundvattnet. På grund av den ökade flyktingströmmen ökar trycket på asylboenden och HVBhem. Vi har kontrollerat att dessa verksamheters inomhusmiljöer följer lagkraven. När det gäller livsmedelskontrollen har vi bland annat kontrollerat kosttillskott. Detta är en snabbt växande bransch som inte har kontrollerats särskilt mycket tidigare. Det vi kontrollerat är att produkternas hälsopåståenden är godkända enligt EU:s lagstiftning. Ekonomiskt resultat Resultatet uppgår per den 31 augusti 2016 till tkr. Resultatöverskottet förklaras främst av lägre kostnader än förväntat. Intäkterna är helt i linje med budget, för såväl medlemsbidrag som intäkter från avgifter. Det är framför allt intäkterna från avgifter som har ökat jämfört med föregående år vilket främst förklaras av ett antal taxeändringar som trädde i kraft från och med årsskiftet. Helårsprognosen är ett resultatöverskott på tkr. Framtid Världen har vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 enats om ett nytt klimatavtal. Klimatförändringarna orsakar ett ökat behov av att säkra viktiga samhällsfunktioner som dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Vattendirektivet med den nya vattenförvaltningsperioden medför ett ökat fokus på vattenkvalitetsnormerna och vattenfrågorna. Högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara i miljön och kan orsaka mycket långsiktiga problem. Forskning har också visat att vår dricksvattentäkt Vättern har en högre koncentration av mikroplaster än vad som finns i Östersjön. Krig och andra problem i världen har medfört att migrationen har ökat. En ökning av antalet asylsökande i Sverige i kombination med den rådande bostadsbristen medför att nygamla arbetsuppgifter med trångboddhetsproblematik återkommer inom hälsoskyddstillsynen. Det senaste årets många fall av livsmedelsfusk visar att krafttag behövs mot fusket, och livsmedelskontrollen måste ha ett ökat fokus mot den här typen av bedrägerier. 1

88 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sammanfattning 1 Innehåll 2 Organisation och politik 3 Kommunalförbundet 3 Uppdrag 3 Förbundets organisation 3 Tjänstemannaorganisation 3 Revisorer 3 Politisk ledning 4 Förvaltningsberättelse 5 Ekonomiskt resultat och analys Verksamheten Verksamhetsberättelse Personalredovisning 8 Framtidsbedömning 10 Verksamheten 11 Miljönämndens uppdrag 11 Resultat och utveckling 11 Viktiga händelser 13 Verksamhetens mål och måluppfyllelse 16 Nämndens uppdrag till förbundschefen 18 Ekonomisk bilaga 20 Resultaträkning 20 Balansräkning 21 Kassaflödesanalys 22 Noter 23 Redovisningsprinciper 26 2

89 ORGANISATION OCH POLITIK Organisation och politik Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg bildades 2011 och medlemskommunerna är i dag Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Medlemskommunernas andel av medlemsbidraget för 2016 bestämdes utifrån befolkningsmängd per den 31 december 2014 och var enligt följande: Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Förbundets geografiska område omfattar km2 och har ca invånare. LIDKÖPING GÖTENE SKARA MARIESTAD TÖREBOD TIDAHOL Uppdrag Miljösamverkan östra Skaraborg ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Förbundets organisation Kommunalförbundet leds av en direktion som består av kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande från medlemskommunerna. Miljönämnden har två ordinarie ledamöter och två ersättare från respektive medlemskommun. Direktionens uppdrag regleras i en förbundsordning och en arbetsordning. Miljönämndens reglemente beskriver nämndens uppdrag. Verksamhetens omfattning framgår av nämndens tillsyns- och kontrollplan. Kontinuerlig uppföljning av mål och planer sker genom internkontroll. Tjänstemannaorganisation Miljösamverkan östra Skaraborg är den organisation som praktiskt utför tillsyn och prövning inom livsmedels- och miljöbalksområdet. Förbundets tjänstemannaorganisation leds av förbundschef Sonja Lejmark och biträdande förbundschef Eva Berglund. Vid utgången av augusti hade Miljösamverkan totalt 40 anställda. Revisorer Medlemskommunerna utser revisorer som granskar kommunalförbundets verksamhet. Revisorer 2016 L Henry Carlsson (C), Karlsborg Birgitta Johansson (C), Skövde Bild 1. Förbundets geografiska område 3

90 ORGANISATION OCH POLITIK Politisk ledning Direktionens sammansättning 2016 Ordförande Peter Lindroth (S), Karlsborg Vice ordförande Pierre Ryden (S), Hjo Miljönämndens sammansättning 2016 Ordförande Ulf Eriksson (C), Falköping Vice ordförande Björn Spetz (L), Skövde Björn Bröne (L), Hjo Conny Johansson (S), Falköping Lena Sjödahl (M), Falköping Catrin Hulmarker (M), Hjo Catarina Davidsson (C), Karlsborg Katarina Jonsson (M), Skövde Marie Ekman (S), Skövde Rolf Eriksson (S), Tibro Alda Danial (L), Tibro Ordinarie ledamöter Helena Wigh (SD), Falköping Kjell-Arne Green (S), Hjo Jonas Davidsson (S), Karlsborg Anders Lundgren (C), Karlsborg Göran Bergman (S), Skövde Gunnel Johansson (S), Tibro Kent Wengholm (M), Tibro Ersättare Karola Svensson (C), Falköping Ingrid A. Jarlsson (M), Falköping Britt-Marie Sjöberg (C), Hjo Marie Lindberg (S), Hjo Anna Bruzell (S), Karlsborg Anders Ståhl (L), Karlsborg Leif Walterum (C), Skövde Johan Ask (5), Skövde Anna-Karin Johansson (C), Tibro PeO Andersson (M), Tibro Ersättare Lars Theng (S), Falköping Åsa Gustaf-Janson (M), Falköping Knut Indebetou (M), Hjo Johanna Lövgren (S), Hjo Ronny Siderud (S), Karlsborg Stig Larsson (L), Karlsborg Orvar Eriksson (C), Skövde Margaretha Åslund (S), Skövde Lina Dahm (S), Tibro Janeric Dahlin (L), Tibro 4

91 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat och analys Resultaträkning (tkr) Budget Prognos helår Utfall Utfall Intäkter varav medlemsbidrag varav avgifter VA-rådgivning Kostnader Personal Övriga VA-rådgivning varav personal varav övriga Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader ~ RESULTAT , ; Observera att VA-rådgivningen redovisas separat i ovanstående resultaträkning eftersom det är en fristående funktion som är helt finansierad av medlemskommunerna. Resultatanalys Resultatet uppgår per den 31 augusti 2016 till tkr. Resultatöverskottet förklaras främst av lägre kostnader än förväntat. Förändringen av semesterlöneskulden har en positiv påverkan på resultatet med 691 tkr, men kommer vid helåret att ha en negativ effekt med ca 550 tkr. Detta är en avstämning mot balansräkningen som görs två gånger per år. Intäktsanalys För verksamheten som helhet är intäkterna tkr, eller 7 procent, högre än samma tidpunkt föregående år. I förhållande till budget är intäkterna helt enligt förväntningarna. Verksamheten finansieras dels av avgifter, dels av medlemsbidrag från medlemskommunerna. Medlemsbidragen står för nästan hälften av verksamhetens totala intäkter och är helt enligt budget, vilket är 200 tkr eller 2,3 procent högre är föregående år. Ser vi på intäkterna från avgifter är utfallet i linje med budget och klart över samma tidpunkt föregående år. Skillnaden mot föregående år förklaras delvis av ett antal taxeändringar som trädde i kraft från och med årsskiftet, delvis en indexjustering av taxorna. 5

92 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vad gäller taxeändringarna så har kostnaden ökat bland annat för en avloppsansökan, vilket är ett mängdärende. Tillsynsavgifter för skolorna höjdes för att finansiera den ökade tillsynen med fokus på barns miljöer. Utöver detta har vi inventerat och klassat verksamheter som fordonstvättar, bensinstationer och växtodlingsgårdar som från och med 2016 betalar en årlig tillsynsavgift. För miljöbalkens område som helhet är intäkterna i linje med budget. Intäkterna från extra tillsyn för delområdet miljöskydd är högre än förväntat, vilket till stor del förklaras av ett enskilt ärende inom förorenad mark. Inom hälsoskyddstillsynen ser vi en ökning av intäkter från årliga tillsynsavgifter på 175 tkr vilket som ovan förklaras av taxeändringar för skolorna. Även intäkterna från handläggning av radon är högre, de uppgår till 224 tkr vilket är 70 tkr mer än samma period i fjol. Det beror till viss del på annan planering. Vi har även genomfört ett tillsynsprojekt på HVB-hem och asylboenden där intäkterna uppgår till 94 tkr. När det gäller intäkterna från handläggning av avloppsärenden så är de lite under våra förväntningar vid delåret. Det är framför allt antalet behandlade ansökningar som är lägre än förväntat, 15 procent färre än samma tidpunkt i fjol. Däremot är intäkterna från den planerade delen, inventeringen, betydligt högre än förväntat. För livsmedelskontrollen ser vi som helhet en ökning av intäkterna med 159 tkr eller 5,9 procent. Det förklaras av indexhöjningen av taxorna som var högre för livsmedelskontrollen än för övriga taxor, att erfarenhetsmodulen förändrats samt en ökning av intäkter från nyregistreringar och extra offentlig kontroll. Kostnadsanalys Kostnaderna är som helhet är 311 högre eller 1,9 procent högre än samma tidpunkt föregående år. Såväl personalkostnader som övriga kostnader är under förväntan. Det är lägre personalkostnader för verksamhetsstödet, livsmedel samt miljöskydd som bidrar. Helårsprognos Helårsprognosen är ett resultatöverskott på tkr. För tertial 3 är vår bedömning att kostnadsläget är högre, delvis på grund av ökade kostnader för rekrytering, samtidigt som intäkterna från avgifter är något lägre för samma period vilket till stor del förklaras av säsongsvariationer. Det är främst lägre kostnader för personal än förväntat som förklarar det förväntade resultatöverskottet. Hänsyn har tagits till semesterlöneskuldens negativa påverkan vid årets slut. 6

93 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Miljösamverkan östra Skaraborg är ett kommunalförbund med en direktion och en miljönämnd som i sitt arbete ska bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Medlemskommunerna är Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Nämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken för drygt verksamheter samt för kontrollen av drygt 900 livsmedelsanläggningar. Under 2016 års inledande åtta månader har 1611 kontroll- och tillsynsinsatser utförts i våra medlemskommuner. Förbundet har arbetat hårt med ständiga förbättringar och fokuserat på att genomföra tillsynen utifrån sitt uppdrag samt tillsyns- och kontrollplanen. Vår värdegrund med värdeorden engagerade, effektiva och tillgängliga genomsyrar verksamheten. Tillsynen är i ett helhetsperspektiv genomförd på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom alla områden. Nämnden prioriterar miljötillsynen utifrån ett särskilt fokus på vattenstatus utifrån vattendirektivet samt barns och ungas hälsoskydd. Det innebär en prioritering av tillsynen inom förorenade markområden, små avlopp, vattenskyddsområden, radon i bostäder samt barns och ungas ute- och innemiljöer i skolor och förskolor. Livsmedelskontrollen fokuseras bland annat på rätt märkta livsmedel. Investeringar Förbundet har inte gjort några investeringar under Balanskravet Resultatet för helåret 2016 bedöms enligt redovisad prognos bli positivt och uppgå till tkr. Vår bedömning är således att det lagstadgade balanskravet kommer att uppnås. God ekonomisk hushållning Förbundets finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning stämmer väl överens med kommunallagens regler om en ekonomi i balans. De finansiella målen bedöms kunna uppfyllas. Verksamhetsmålen bedöms likaså kunna uppfyllas i hög grad inom alla områden. Vår samlade bedömning är att en god ekonomisk hushållning för perioden har uppnåtts. Ekonomisk ställning Vår bedömning är att förbundets ekonomiska ställning är god. Det egna kapitalet uppgår per den 31 augusti till tkr och förbundet har inga långfristiga skulder. Betalningsförmågan är på både kort och lång sikt god. 7

94 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsberättelse Personalredovisning Utveckling Lönesamtal har genomförts. Till grund för dessa finns fastställda lönekriterier. Personalmått Nedan följer en redovisning av våra personalmått i jämförelse med Skövde kommun och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Mätpunkten för statistiken nedan är den 31 augusti Total sjukfrånvaro 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Kvinnor Män Totalt -Skövde kommun -Södertörn 1% 0% Miljösamverkan har som mål att den totala sjukfrånvaron ska understiga 4 procent vid årets slut. Vid utgången av andra tertialet uppgår den totala sjukfrånvaron till 4,7 procent. Det är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med För kvinnorna är siffran 5,8 procent och för männen 2,5 procent. Andel långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro 10o% A 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% -Kvinnor Män Totalt -Skövde kommun - Södertörn 10% 0%

95 VERKSAMHETSBERÄTTELSE I diagrammet ovan visas hur andelen av den totala sjukfrånvaron som är långtidssjukfrånvaro har utvecklats över tid. Miljösamverkans andel långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro uppgår totalt till 43,4 procent, varav männens till 61,8 procent och kvinnornas till 39,7 procent. Frånvaro på grund av vård av barn och föräldraledighet 9% (3) N 6% 3% Män Kvinnor N c 0% VÅRD AV BARN FÖRÄLDRALEDIGHET Personalsammansättning Miljösamverkan hade per den 31 augusti 40 anställda. Medelåldern uppgick till 43,6 år. Könsfördelning och fördelning per anställningsform redovisas nedan. Könsfördelning Anställningsform Analys av personalmått Den totala sjukfrånvaron har minskat jämfört med 2015, vilket är positivt, men ligger fortfarande över vårt mål om 4 procent. Vår bedömning är att det är möjligt att nå målet för helåret. Det är framför allt för männen som sjukfrånvaron minskar. Andelen sjukfrånvaro som är långtidssjukfrånvaro minskar för både männen och kvinnorna. Detta är ett nyckeltal som varierar kraftigt över tid vilket i sin tur förklaras av att urvalet är relativt sett litet. Vi analyserar varje enskilt fall av långtidssjukfrånvaro för att avgöra om det är arbetsrelaterat eller inte, för att kunna sätta in rätt insatser. Ser vi på uttag av föräldraledighet så är det i princip samma oavsett kön. Kvinnorna har högre frånvaro på grund av vård av barn än männen. 9

96 VERKSAMH ETSBERÄTTELSE Jämställdhet och mångfald Under 2016 antog direktionen en jämställdhets- och mångfaldsplan Den individuella lönesättningen baseras på bland annat kompetens, erfarenhet och prestation, inte kön. Framtidsbedömning Världen har vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 enats om ett nytt klimatavtal. Klimatförändringarna orsakar ett ökat behov av att säkra viktiga samhällsfunktioner som dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Energifrågorna som har en direkt bäring på klimatet måste prioriteras högre i tillsynsarbetet både lokalt och regionalt. Krig och andra problem i världen har medfört att migrationen har ökat. En ökning av antalet asylsökande i Sverige i kombination med den rådande bostadsbristen medför att nygamla arbetsuppgifter med trångboddhetsproblematik återkommer inom hälsoskyddstillsynen. Multiresistenta bakterier ökar både internationellt och nationellt. Det är viktigt att det inte finns brister i de basala hygienrutinerna som handtvätt och rengöring av utrustning så att fortsatt spridning kan förebyggas. Smittorna sprids både vid direkt kroppskontakt men även vid kontakt med samma utrustning. Vattendirektivet med den nya vattenförvaltningsperioden medför ett ökat fokus på vattenkvalitetsnorinerna och vattenfrågorna. Högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara i miljön och kan orsaka mycket långsiktiga problem. Forskning vid Örebro universitet har också visat att vår dricksvattentäkt Vättern har en högre koncentration av mikroplaster än vad som finns i Östersjön. Våra livsmedel och dricksvattnet behöver skyddas bättre. Vi behöver alltid ha högsta prioritet på livsmedelssäkerheten hos vårt dricksvatten. Fisk från Bild 2. Mostphotos, Eriks Reis många av Sveriges sjöar, vattendrag och kuster kan i praktiken sedan länge inte användas som livsmedel av barn och kvinnor i fertil ålder på grund av höga halter av PCB, dioxiner och kvicksilver. Barn och unga är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier som orsakar svåra miljö- och hälsoproblem. Allt fler vetenskapliga undersökningar talar för att hormonstörande ämnen i vår miljö kan påverka vår förmåga att få barn. Allergi är västvärldens största folksjukdom. Giftfria miljöer kommer att vara ett prioriterat område framöver, särskilt fokus kommer att riktas mot barns och ungas miljöer. Det senaste årets många fall av livsmedelsfusk visar att krafttag behövs mot fusket, och livsmedelskontrollen måste ha ett ökat fokus mot den här typen av bedrägerier. Det handlar om att konsumenten ska kunna lita på maten. 10

97 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kosttillskott har blivit en miljardindustri i Sverige de senaste åren. Flera av de här produkterna innehåller substanser som kan vara hälsofarliga och beroendeframkallande. Vi behöver bedriva livsmedelskontroll med fokus på innehållet. Miljösamverkan ska bevaka och arbeta för att ta till oss de nationella e-tjänster som erbjuds. Det är viktigt att underlätta för människor i kontakten med myndigheten. Miljösamverkan kommer också att fortsätta fråga kunderna om deras önskemål och förväntningar. Verksamheten Miljönämndens uppdrag Miljönämnden östra Skaraborg ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken för drygt verksamheter. Verksamheterna varierar från stora företag till enmansföretag och värmepumpsanläggningar, små avlopp, bostäder med mera som enskilda personer har. Miljönämnden ansvarar också för kontroll av ca 900 livsmedelsanläggningar. Dessa är framför allt dricksvattenanläggningar, grossister, kommunala kök, kafeer, gatukök, butiker och restauranger. Nämndens uppdrag regleras i ett särskilt reglemente. Miljönämnden har vid utgången av augusti sammanträtt vid fyra tillfällen. Nämndens presidium förberedde ärendena inför nämndens sammanträden. Nämnden genomförde ett studiebesök hos Försvarsmakten i Karlsborg med fokus på hur rester av brandskumskemikaliers påverkar mark och vatten. Resultat och utveckling Antalet genomförda kontroll- och tillsynsinsatser Kommunalförbundet har genom sin nämnd, Miljönämnden östra Skaraborg, per den 31 augusti genomfört kontroll- och tillsynsinsatser. Det är 186 färre än samma period föregående år. Det förklaras till stor del av att antalet planerade livsmedelskontroller är färre. Att de är färre beror delvis på naturliga variationer, delvis på att vi inte kontrollerar mobila anläggningar i lika hög utsträckning som tidigare. Av de kontroll och tillsynsinsatser vi utfört utgör planerade tillsynsoch kontrollinsatser för verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift. För helåret ska vi enligt plan genomföra insatser. Ser vi på antalet uppföljande inspektioner är de på ungefär samma nivå som föregående år, 68 till antalet i år mot 63 samma period föregående år. Antalet systemtillsyner och revisioner har ökat med 36 procent, ökningen ser vi framför allt på livsmedelskontrollen. Tillsynen är i ett helhetsperspektiv genomförd på ett effektivt och ändamålsenligt sätt inom alla områden. 11

98 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kontroll- och tillsynsinsatser per kommun och område Område Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Totalt Hälsoskydd A vlopp Livsmedel Miljöskydd Totalt I tabellen ovan redovisas antalet kontroll- och tillsynsinsatser per kommun och verksamhetsområde per den 31 augusti Det är inga större avvikelser att tala om. Vi ser att Karlsborg har ovanligt många tillsynsinsatser på avlopp vilket beror på att vi har fokuserat på ett delavrinningsområde i Karlsborg. En stor del av tillsynsinsatserna inom miljöskydd förklaras av tillsynsprojekten inom lantbruk. Antalet inkomna ärenden Anmälan om värmepumpar -Ansökan om avlopp -Registrering livsmedel -Planremisser I diagrammet ovan redovisas några av de vanligaste inkommande ärendetyperna och utvecklingen över tid. Ser vi på anmälan av värmepumpar, avloppsansökningar och planremisser så minskar de jämfört med föregående år samtidigt som livsmedelsregistreringarna ökar lite. Sett i ett längre perspektiv är avvikelserna små. 12

99 VERKSAMH ETSBERÄTTELSE Viktiga händelser Tillsyn vid asylboenden och HVB-hem På grund av den rådande flyktingkrisen har ett allt större medialt fokus riktats mot asylboenden och HVB-hem. Dessa boenden har ofta en hög boendetäthet och många av dem är barn vilket gör att det är av stor vikt att deras inomhusmiljö är bra. Under våren besökte Miljösamverkan 21 HVB-hem samt 5 asylboenden. Fokusområden i tillsynen var ventilation och städning samt rutiner för tvätt av sängkläder och andra textilier, för att motverka skadedjur, förhindra rökning inomhus samt för att minska risken för smittspridning. Av dessa boenden var det 19 som inte hade några avvikelser på dessa fokusområden. På några boenden var ventilationen bristfällig och dessa kommer att följas upp. I övrigt var det mindre brister i städrutinerna. På asylboendena finns det problem med rökfri inomhusmiljö. Bild 3. Mostphotos, Porto Sabbia Tillsyn av badanläggningar Under sommaren utförde vi tillsyn hos 19 badanläggningar i våra medlemskommuner. Vi fokuserade särskilt på hur de förvarar och hanterar sina kemikalier och på hur de arbetar för att hålla en god vattenkvalitet. Resultatet var över lag bra. De flesta har goda kunskaper om sina verksamheter. Fem anläggningar tog inte de vattenprover som ska tas, men de har meddelat att de ska göra det fortsättningsvis. Vidare var det ett antal anläggningar som behövde se över hur de förvarar sina kemikalier för att minimera risken för läckage till miljön. Länsstyrelsen har granskat livsmedelskontrollen Länsstyrelsen genomförde den 25 maj en revision av nämndens livsmedelskontroll. Syftet med revisionen var att granska och utvärdera verksamheten utifrån gällande förordningar. Detta gjordes genom intervjuer, dokumentgranskning och skuggkontroller. Länsstyrelsen kunde inte konstatera några avvikelser. Flera positiva bedömningar gjordes, bland annat att den planerade kontrollen är strukturerad, att vi har beredskapsplaner för såväl livsmedel som dricksvattenanläggningar och att vi har bra förutsättningar för att bedriva en bra och riskbaserad kontroll av kosttillskott. Kontroll av hälsopåståenden för kosttillskott och andra livsmedel Marknaden för preparat som sägs ha en positiv effekt på hälsan har de senaste åren växt kraftigt. Det finns ett tydligt regelverk för den här marknaden. Alla påståenden ska ha vetenskapligt stöd och vilka påståenden som har det bestäms av EU, undantaget hälsopåståenden för växter och växtextrakt. Miljösamverkan granskade, som del i ett projekt under februari och mars, 75 hälsopåståenden varav 11 visade sig vara otillåtna. Det rörde sig om ospecifika påståenden, men även helt otillåtna påståenden. 13 Q._

100 VERKSAMH ETSBERÄTTELSE Vi ifrågasatte dessa påståenden till företagen varefter alla har åtgärdat bristerna. Vi informerade även de kontrollmyndigheter som är ansvariga för kontrollen hos de som tillverkar eller importerar dessa produkter om bristerna. Tillsyn hos bilskrotningsverksamheter Vi har inspekterat sex verksamheter som hanterar skrotbilar. Fem av verksamheterna är auktoriserade bilskrotare medan den sjätte är en verksamhet som endast tar emot och pressar bilchassin. I tillsynen tittade vi bland annat på köldmediehantering och de årliga materialrapporterna. Projektet visade att vissa verksamheter har kommit långt och har bra koll på de kontrollerade delarna medan andra saknar viktiga tillstånd och certifieringar. Lantbruken Vad gäller tillsynen av lantbruken har vi riktat in oss på gårdar med djurhållning i södra Falköping, i Tibro, Karlsborg och Hjo. Totalt har 91 verksamheter inspekterats. De flesta av dessa har även någon form av växtodling. Där kontrollerade vi att inget läckage av gödsel sker från gödselbrunnar och gödselplattor och hur verksamheten hanterar avfall. Vi informerade också om nya regelverk som rör växtskydd och kemisk bekämpning. Avvikelser från lagstiftningen vad gäller dokumentation, exempelvis för beräkning för användande av växtnäring, är relativt vanligt förekommande. Två av gårdarna hade brister vad gäller läckage av gödsel och hantering av spillolja. Miljötillsyn av utsläpp av vatten från mindre och medelstora verksamheter Under årets första tertial inspekterade vi 23 verksamheter varav de flesta bedriver fordonstvätt och deras utsläpp till vatten, det gällde såväl processvatten som dagvatten. De kontrollpunkter som vi fokuserade på var om verksamheterna hade en godtagbar rening av sitt processvatten och om de hade kunskap om vilket vattendrag som var närmaste för eventuellt spill eller läckage. Över lag var kunskapen om närmaste vattendrag låg, endast 6 av 23 hade kunskap om detta vilket gjorde att vi valde att informera dem mer om detta. Av de 23 verksamheter som inspekterades var det 2 som fick ett föreläggande. Små avlopp Vi har inventerat ca 200 avlopp i kommunerna Tibro och Karlsborg varav de flesta ligger i ett delavrinningsområde mot Vättern, som är en mycket viktig dricksvattentäkt. Vi valde dessa områden mycket på grund av att det finns goda möjligheter till gemensamhetsanläggningar. Vi har också skickat ut information till fastighetsägare i ett område kring Klämmabäcken med ca 560 hushåll i kommunerna Skövde och Tibro. Vi har Bild 4. Inventerade områden Hönsa och Fröstorp i Tibro kommun samt Brevik i Karlsborgs kommun. prioriterat området eftersom det har delavrinning mot sjön Östen där det finns problem med övergödning. De hushåll som inte skickar in en ansökan eller intyg på en godkänd anläggning inom ett år kommer att inventeras under

101 VERKSAMHETSBERATTELSE VA-rådgivningen Genom vår rådgivande funktion, VA-rådgivningen, som är frikopplad från tillsynen, har vi under året bland annat arbetat med fastighetsägare i Varola (Skövde kommun) som har ambitionen att genom en gemensamhetsanläggning koppla på sig på det kommunala vatten- och avloppsnätet. Tre gemensamhetsföreningar är under bildande. Dessa omfattar totalt fastigheter. Ett annat område där vi har agerat rådgivande är Klämmabäcken, samma område som ska inventeras under Detta har resulterat i en utredning om huruvida området ska få kommunalt vatten och avlopp eller inte. Sörhamns fritidsområde i Karlsborg är ett annat område där vi har arbetat med rådgivning. Ständiga förbättringar av verksamheten Vi har sedan Miljösamverkan bildades målmedvetet arbetat med ständiga förbättringar. Målsättningen är att kontinuerligt höja både effektiviteten och kvaliteten i hela verksamheten. Under de två första tertialen har vi, för att ta några konkreta exempel: Förenklat handläggningen av värmepumpsärenden. Anmälan innehåller numera skyddsföreskrifter som fastighetsägarna lovar att följa. Skyddsföreskrifterna motsvarar de tidigare föreläggandena. Vi har alltså inte minskat på kraven, men minskat byråkratin. Nu vet fastighetsägaren redan från början vad som gäller och vad som förväntas av dem och har alltså lättare att leva upp till de lagkrav som finns. Förbättrat samarbetet med externa parter såsom räddningstjänsten och avloppsentreprenörer. Genom en bättre dialog kan vi även effektivisera handläggningen av ärenden där de är inblandade. Förenklat processen för anmälan av matförgiftning. Från att kunden tidigare endast har kunnat ringa in finns det sedan i februari ett formulär på vår webbplats. Arbetat vidare med processkartläggning av en rad olika processer inom verksamheten med målsättningen att hitta effektiviseringsmöjligheter samt att höja kvaliteten i processerna. Blivit bättre på att motivera verksamhetsutövarna att ta ett ökat eget ansvar. Detta tack vare forskningsprojektet motiverande samtal där kunskapen om denna metod har ökat hos medarbetarna. 15

102 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål och måluppfyllelse Verksamhetens mål är indelade i fyra olika perspektiv vilka redovisas i bilden nedan. Nedan följer målen och måluppfyllelsen inom var och ett av dessa perspektiv. Målen är uppdelade efter vilka som har fattat beslut om målen, direktionen och nämnden. Finansiering Medarbetare Tillsyn och kontroll Kund Direktionens mål Perspektivet finansiering (Mål Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 procent av medlemsbidragen Måluppfyllelse Vår helårsprognos är tkr. Vår bedömning är att målet kommer att uppnås. fmål Eget kapital överstigande 4 miljoner ska återbetalas till medlemskommunerna 1 Måluppfyllelse J Föregående års överskott har återbetalats till medlemskommunerna Perspektivet tillsyn och kontroll Mål Alltid bra resultat vid länsstyrelsens granskning av verksamheten or- Måluppfyllelse Th Livsmedelskontrollen granskades i maj. Inga avvikelser konstaterades. Flera postiva bedömningar gjordes. 16

103 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Perspektivet kund Perspektivet medarbetare Måluppfyllelse Mål Mål Löpande ansikts- Måluppfyllelse Nöjda invånare och mätningar har startat Aktivt medskapande- Medarbetarenkät under sommaren index ska fastställas skickas ut under 2016 september verksamhetsutövare1 ~ 1 Miljönämndens mål Perspektivet finansiering Mål Avgiftsfinansieringsgraden ska uppgå till minst 70 % för livsmedelskontrollen och 57 % för miljöbalken Utfall: Livsmedel 68,3 % Miljöbalken 58,7 % Måluppfyllelse: Livsmedel: 97,1 % `Miljöbalken: 102,4 % Kommentar Hög måluppfyllelse för båda mätområdena. Livsmedels avgiftsfinansieringsgrad har förbättrats väsentligt vilket förklaras av höjda taxor, sänkt mål, en förändrad erfarenhetsmodul samt lägre tillgängliga resurser än föregående år. ~ Perspektivet tillsyn och kontroll Miljöbalkens dito har förbättrats främst på grund av förändringar i taxan. OMåI (miljöbalken) Planering och genomförande av miljötillsynen prioriteras med utgångspunkt från ` vattenstatus Måluppfyllelse Planering och genomförande har prioriterats med utgångspunkt från vattenstatus ~ Kommentar Prioritering av tillsynen av till exempel de små avloppen prioriteras utifrån de avrinningsområden som inte uppfyller god vattenstatus. Områden med höga skyddsnivåer har också högre krav på rening av avloppsvattnet. Tillsyn av verksamheters utsläpp till dagvatten med mera bidrar till att uppfylla målet. 1 Mål (miljöbalken) rmål (miljöbalken) 1 SNuläge Senast 2018 ska halten Nuläge Alla tillsynsobjekt med Frågan om klassning A, B och C ska radon i inomhusluft i 70 % av objekten enegrieffektivisering ha ett systematiskt 90 % av alla överskrider ej lyfts fram vid tillsynen. arbete med fokus på flerbostadshus ej riktvärdet. Ännu mer fokus på energi senast vid överskrida 200 Bq/m3 detta under 2017 i utgången av 2018 '..projektform. / \ Mål (miljöbalken), ~Måluppfyllelse Över tid ska minst 5 % av de små avloppen åtgärdas årligen Måluppfyllelse går inte att mäta eftersom vi i dagsläget inte vet J `det totala antalet. 17 Mål (livsmedel) Vid mätning av genomförda kontroller under andra tertialet 2016 ska minst 95 % av företagen ha tilltro till livsmedelskontrollen Nuläge Enkät ersätts med löpande insiktmätningar

104 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Perspektivet kund Mål Vi ska senast 2017 ha ett bättre nöjdkundindex (företagare) än genomsnittet för miljönämnder i landet Måluppfyllelse Löpande mätningar har startat under sommaren 2016 Nämndens uppdrag till förbundschefen Uppdrag Genomföra tillsyn under 2016 i alla fritidsbåtshamnar. Fokusområden: utsläpp av miljöfarliga ämnen och hantering av kemiska produkter och avfall. Resultat Inventering har genomförts, totalt 37 fritidsbåtshamnar. Svårigheter att tillämpa nuvarande taxa i tillsynen. I framför allt kommunerna Karlsborg och Hjo finns ett antal båtklubbar med fritidsbåtshamnar. Hamnarnas huvudsakliga miljöpåverkan är utsläpp till vatten och luft, buller samt produktion av avfall. Uppdrag Vid miljönämndens sammanträde i september 2016 ska en handlingsplan presenteras för det fortsatta arbetet med inriktning på att få bort PFAA ur kretsloppet. Resultat Handlingsplan beslutas på miljönämdens sammanträde september. Perfluorerade alkylsyror (PFAA) ger inga akuta hälsoproblem, men de lagras i kroppen. Att dricka vatten med höga halter under lång tid misstänks kunna öka risken för negativa hälsoeffekter, som påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och immunförsvaret. Därför är det viktigt att man får i sig så lite som möjligt av dessa ämnen. Uppdrag Prioritera ökad tillsyn och åtgärder med fokus på bräddningspunkter, nödavlopp, ledningsbrott och -stopp, tillskottsvatten och recipienter för bräddvatten. Resultat Detta har gjorts genom projektet för verksamheters utsläpp till vatten, se under viktiga händelser. Enligt vattenmyndigheternas förslag till vattenförvaltningsplan för perioden åtgärd 4 behöver kommunerna genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, milj ökvalitetsnormerna för vatten. Ledningsnätet faller under den kommunala nämndens tillsynsansvar. Utsläpp av kväve och fosfor från bräddvatten kan i många fall utgöra en avsevärd mängd av det årliga utsläppet. 18 Rpiv

105 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Uppdrag Vid tillsyn av hälsoskyddet i skolor och förskolor ska fokus läggas på gift- och rökfria miljöer, städning och barns utemiljöer. Nuläge Tillsynsinsatser sker främst under hösten Det är väl känt att faktorer i omgivningsmiljön påverkar barns hälsa. Barn är känsligare för påverkan från miljöfaktorer än vad vuxna är. Uppdrag Vid miljönämndens sammanträde i oktober 2016 ska ett förslag till direktionsriktlinje för kommunikation redovisas. Inom Miljösamverkan ska vi bli allt bättre på att kommunicera, både internt och externt. Vi vill ta ett helhetsgrepp kring kommunikationen. Miljönämndens inriktning är att föreslå direktionen att anta en riktlinje för kommunikation. 19

106 EKONOMISK BILAGA Ekonomisk bilaga Miljösamverkan östra Skaraborg Org.nr Resultaträkning Not Prognos Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat

107 EKONOMISK BILAGA Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Inga 21

108 EKONOMISK BILAGA Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Återbetalning till medlemskommunerna Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

109 EKONOMISK BILAGA Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunbidrag Förrättning och granskning Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader för arbetskraft Övriga verksamhetskostnader Summa Not 3 Avskrivningar Avskrivning maskiner och inventarier Summa Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa Not 5 Finansiella kostnader Räntekostnader Summa arv

110 EKONOMISK BILAGA Not 6 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Årets resultat efter balanskravsjusteringar Summa Not 7 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar - Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 8 Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 9 Kassa och bank Bank Summa

111 EKONOMISK BILAGA Not 10 Eget kapital Eget Kapital Ingående eget kapital Återbetalning till medlemskommunerna Utgående eget kapital Summa eget kapital Not 11 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa

112 EKONOMISK BILAGA Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunalförbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp med vilket de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Materiella anläggningstillgångar Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. 26

113 MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dir 20 Dnr Delårsrapport 2016 med verksamhetsberättelse för miljönämnden Beslut Direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg godkänner förslaget till delårsrapport inkluderande miljönämndens verksamhetsberättelse per den 31 augusti Delårsrapporten ska skickas till kommunalförbundets revisorer för bedömning samt till medlemskommunernas kommunfullmäktige för godkännande. Överlämning av revisionsberättelse och rapport Revisor Birgitta Johansson överlämnar revisionsberättelsen för delårsrapporten och en granskningsrapport från PWC. Redogörelse för ärendet En delårsrapport inkluderande miljönämndens verksamhetsberättelse har tagits fram. Miljönämnden östra Skaraborg har föreslagit direktionen att godkänna förslaget till delårsrapport, MN 49, Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Miljönämndens beslut MN 49, med bilaga: Delårsrapport 2016 Bilagor till beslutet Delårsrapport 2016 med verksamhetsberättelse för miljönämnden Revisionsberättelse för delåret 2016 till direktionen Beslutet skickas till Kommunfullmäktige i medlemskommunerna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

114 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 191 Dnr 2015/ Ansökan från Floby ryttare om föreningsbidrag för renovering av ridhus Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen avslår ansökan från Floby ryttare om föreningsbidrag för renovering av ridhus. Deltar ej i beslutet Lena Sjödahl (M) deltar inte i beslutet. Bakgrund Den ideella föreningen Floby ryttare inkom i augusti 2015 med en ansökan om föreningsbidrag för renovering av ridhus. Föreningen anger i ansökan att deras nuvarande ridhus är i stort behov av renovering. Ridtältet, som utgör ridhuset, uppfördes år 1987 och tältduken har enligt föreningen en beräknad livslängd på cirka tjugo år. Föreningen söker bidrag för att renovera ridhuset samtidigt som de vill göra ridhuset mer anpassat för funktionshindrade och se till att det uppfyller de säkerhetskrav som ställs när föreningen anordnar tävlingar. Föreningen mottog i november 2015 ett svar från kommunstyrelsens ordförande att föreningens ansökan om föreningsbidrag inte hade beviljats i kommunstyrelsens budget för föreningsbidrag för år 2016 och att ansökan skulle tas med i budgetarbetet för år Kommunstyrelsen handlägger från och med år 2017 föreningsbidrag inom tre olika former, större investeringsbidrag, kommunstrategiskt bidrag och infrastrukturstöd för anslutning till det kommunala avloppsystemet. Ansökan faller inom större investeringsbidrag, vars syfte är att möjliggöra större investeringar i sådan föreningsverksamhet som bidrar till att uppfylla kommunens mål. Medlen som avsätts till större investeringsbidrag bestäms i budgeten för kommande år. Kommunstyrelsen beviljar maximalt 50 procent av den beräknade investeringskostnaden. Förvaltningens bedömning Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om budget för år Inom ramen för kommunstyrelsens bidragsgivning finns det inget utrymme kvar för år 2017 till den ideella föreningen Floby ryttare. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att avslå Floby ryttares ansökan om föreningsbidrag för renovering av ridhus. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

115 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 1 december 2016, har utarbetats av ekonom Christoffer Eriksson. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

116 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2015/ Kommunstyrelsen Ansökan från Floby ryttare om föreningsbidrag för renovering av ridhus Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen avslår ansökan från Floby ryttare om föreningsbidrag för renovering av ridhus. Bakgrund Den ideella föreningen Floby ryttare inkom i augusti 2015 med en ansökan om föreningsbidrag för renovering av ridhus. Föreningen anger i ansökan att deras nuvarande ridhus är i stort behov av renovering. Ridtältet, som utgör ridhuset, uppfördes år 1987 och tältduken har enligt föreningen en beräknad livslängd på cirka tjugo år. Föreningen söker bidrag för att renovera ridhuset samtidigt som de vill göra ridhuset mer anpassat för funktionshindrade och se till att det uppfyller de säkerhetskrav som ställs när föreningen anordnar tävlingar. Föreningen mottog i november 2015 ett svar från kommunstyrelsens ordförande att föreningens ansökan om föreningsbidrag inte hade beviljats i kommunstyrelsens budget för föreningsbidrag för år 2016 och att ansökan skulle tas med i budgetarbetet för år Kommunstyrelsen handlägger från och med år 2017 föreningsbidrag inom tre olika former, större investeringsbidrag, kommunstrategiskt bidrag och infrastrukturstöd för anslutning till det kommunala avloppsystemet. Ansökan faller inom större investeringsbidrag, vars syfte är att möjliggöra större investeringar i sådan föreningsverksamhet som bidrar till att uppfylla kommunens mål. Medlen som avsätts till större investeringsbidrag bestäms i budgeten för kommande år. Kommunstyrelsen beviljar maximalt 50 procent av den beräknade investeringskostnaden. Förvaltningens bedömning Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016, 137, om budget för år Inom ramen för kommunstyrelsens bidragsgivning finns det inget utrymme kvar för år 2017 till den ideella föreningen Floby ryttare. Ekonomiavdelningen Christoffer Eriksson Ekonom christoffer.eriksson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

117 2(2) Kommunledningsförvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att avslå Floby ryttares ansökan om föreningsbidrag för renovering av ridhus. Beslutet ska skickas till Tommy Gustavsson, ordförande Floby ryttare Christoffer Eriksson, ekonom Christoffer Eriksson Ekonom

118 Dnr KS 2015/ (1) Floby Ryttare Angående ansökan om ekonomiskt bidrag för renovering av ridhus Hej, Kommunen mottog i augusti 2015 er ansökan om föreningsbidrag. Budgetarbetet för år 2016 har avvaktats och efter fullmäktiges beslut om budget den 26 oktober kan undertecknad konstatera att er ansökan ej har beviljats i budget för kommande år. Er ansökan kommer dock att tas med i budgetarbetet inför nästkommande år, dvs inför år 2017, med förhoppningen att då finna utrymme i budget. Med vänliga hälsningar Conny Johansson Kommunstyrelsens ordförande Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

119 F tlkoping Instruktioner Fyll i blanketten direkt på skärmen (Det går också bra att skriva ut den och fylla i för hand). Då blanketten är ifylld, skriv ut den och posta till: Kommunstyrelsen Falköpings kommun Falköping senast 31 mars FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen t Ansökan om föreningsbidrag Sida 1 ( 2) Kommunstyrelsen Dnr Datum Föreningsuppgifter Föreningens namn Diarienr Planbet ' Föreningens adress CVyWncc ^<ré>'\r>oc\(7\ S\rxr\ Adress till vilken bidrag et ska sändas cxinnitne ocv! Postgiro Bankgiro <Wo- OM Föreningens ordförande Telefon CR-5 &3H Typ av bidrag R<T Investering Drift Ekonomisk redogörelse för det senaste verksamhetsåret Inkomster Utgifter Medlemsavgifter (qo) 50 kr Föreningsverksamhet kr Statsbidrag il-00 kr Administrativa kostnader kr Landstingsbidrag kr Lokalkostnader kr Kommunalt bidrag * kr Övrigt \<5&54> kr Övriga inkomster \ ^ Cj> ^ (o l kr Årets överskott S2. tasl kr Årets underskott kr Summa 0 kr Summa kr x 2-OV^ \ri c Vi -\5x ndtxvoq ^00^

120 FALKÖPING Ansökan om föreningsbidrag Sida 2 (2) Balansräkning Tillgångar Skulder Innestående medel i kassa, bank, postgiro 0 kr Lån kr Fordringar kr Övriga skulder < >< > v% kr Fastigheter \2><n ^2- ) kr Eget kapital 4\6T 5^^ kr Övrigt 2>^&o kr Summa kr Summa o. u Övrigt (önskemål om anslagets storlek m.m.) öe\opp S.2.%^ ö ^ ^) V\nCjn?\Y\^\L<MA ^CV^rt SNLOVCL^T ^ stöv\wvi crc^n KXMflMfYQ^ppovl- 'Vl\<A*^ 5 ^NTSt>\OnSDCff\VVcXOC ^ i\ r\^a ^ ^ ^2><nfWnxAstXcr^étXQL Uppgifterna behandlas enligt personuppgiftslagen Ort och datum Underskrift (skriv ut blanketten och skriv under) Hoby ZOiS~-0e-Z3 Bilagor [T Verksamhetsberättelse HH Revisionsberättelse Skriv ut Rensa Kommunstyrelsens beslut I 1 Avslag Beviljat kronor Datum

121 - Augusti 2015 FL0IY \ RYTTARE\ Ansökan till Falköpings kommun angående ekonomiskt bidrag Floby ryttares ridhus har ett stort renoveringsbehov. Med små medel och stort engagemang har medlemmar i klubben under flera år förbättrat anläggningen. Yi har byggt ut vår utebana, ny parkering etc. Vi har höga krav på oss när det gäller säkerhet. Där är vi idag långt framme när vi är utomhus men inomhus i vårt ridtält uppfyller vi tyvärr knappt några av de krav som ställs. Vi har sedan 2010 påpekat detta för kommunen i vår uppvaktning för att få till stånd en förändring. I juni bjöd vi in kommunens politiker till ett öppet hus. Ett tiotal politiker dök upp som visade ett stort intresse och engagemang. Vi har sedan dess arbetat fram vår ansökan utifrån vad som togs upp vid det tillfallet. Om det är något ni saknar så är vi tacksamma om ni kontaktar oss omgående för kompletteringar. De två tidigare skrivelserna till kommunen finns med som bilagor. Floby ryttare har ca 80 aktiva medlemmar. Vi ökar numera vårt medlemsantal hela tiden genom att vi är en aktiv klubb med många aktiviteter. Vi har många framgångsrika ryttare. Vi har en aktiv ungdomssektion. Vi anordnar flera tävlingar i dressyr och hoppning. Vi har under sommarhalvåret pay&ride och pay&jump (träningstävlingar) regelbundet. Vi utbildar ryttare från hela länet genom våra gröntkort kurser osv. Vi har tävlingsryttare från lokal (lägsta nivå) upp till nationell (högsta nivån). Dessa tävlar inom både hoppning och dressyr. Våra unghästryttare har under senare år haft framgångar i både Falsterbo och vid Breeders i Fly inge. I Floby ryttare har flera framgångsrika ryttare startat sin ryttarkarriär t.ex. Johan Lundh och Magnus Österlund. Vår ungdomssektion har under senaste året fått ett helt gäng nya engagerade ungdomar med föräldrar. Ungdomarna har drivit flera egna projekt. De har haft hand om ponnyridning i Falköping och vid Floby julmarknad. Under påsklovet anordnade de aktiviteter i ridhuset för barn mellan 4-8 år. En halvdag fylld med lekar och prova på ridning. Utan större annonsering kom det ett 50 tal barn. En succé som kommer igen. Ungdomarna har haft hand om fiket vid träningstävlingar vilket tillsammans med andra aktiviteter gjorde att de fick möjlighet att åka på läger till Sämsholm. Nu planeras det för fler projekt bland annat hallowenkul för barn och prova på ridning för dem som saknar egen häst. Här ställer ungdomarna upp och lånar ut sin ponnys. Floby ryttare anordnar mellan 5-8 tävlingar per år. Vi är en uppskattad tävlingsarrangör både bland ryttare och överdomare. Vi har under senare år utbildat en egen banbyggare och hoppdomare för att kunna maximera vinsten vid tävlingar. Våra träningtävlingar inom dressyr och hoppning är även dom mycket populära. Floby ryttare är värd för grönt kort kurser då kommunens enda utbildare finns i klubben. Hittills i år har 4 kurser hållits med ryttare från framförallt kommunens övriga klubbar men även med ryttare från hela Västergötland.

122

123 Floby ryttare bildades 1986 och vårt ridtält uppfördes Tältet fick då en preliminär livslängd på 20år. Efter 28 år står det kvar men det regnar in samt så är duken så uttöjd att den fladdrar speciellt när det blåser. Skarvarna har börjat gå isär och vår ridhusbotten har inte blivit utbytt på länge. Vårt ridtälts mått är för litet för att hoppa inomhus. Vid regn behöver vi ha möjlighet att flytta in våra tävlingar. Vårt stall är inte ens godkänt för dagsuppstallning. För att kunna fortsätta driva vår klubb framåt och utvecklas måste något hända med vårt ridhus. Vi vill fortsätta vara en anläggning för träning och utbildning. Vi har under åren hyrt ut ridtältet till hundklubbar för träning samt haft utställningar för hund och häst. Tyvärr har detta minskat senaste tiden på grund av ridtältet. Vi vet att de som hyrt tidigare vill komma tillbaka om förutsättningarna förändras. Handikappanpassningen i vårt ridtält är obefintlig. Vi har medlemmar samt familjemedlemmar som har olika handikapp. För att vara en öppen anläggning för alla behövs toaletter och läktare handikapanpassas samt behövs möjligheter att ta sig upp på andra våning. Nuvarande avlopp installerades 1987 och har ej godkänd infiltration. Vi har inte fått någon anmodan från MÖS men utgår från att det kommer komma. Avloppsanläggningen ligger på kommunens mark. Vi har fatt ett förslag från kommunen på att ansluta avloppet till kommunalt avloppssystem. Dessa kostnader har vi tagit upp i vår ansökan. Tyvärr är det vanligt att obehöriga hälsar på i vårt ridtält. Den närbelägna återvinningsstationen lockar till sig sakletare. Vi har under sommaren blivit av med en grill och ett kylskåp. Om en grind sätts upp vid infarten kommer det lösa många problem både för oss och återvinningsstationen. Bredvid vårt område finns djurminneslund och naturstig. En gemensam skyltning är även önskvärt. Vi har påbörjat ett samarbete med den närbelägna skytteklubben. Vår ungdomssektion sköter serveringen vid deras tävlingar samt så får dom tillgång till parkering och toaletter hos oss. Vi planerar starta upp fler samarbete med övriga föreningar i Floby. Klubben har en representant med i Floby marknadsförenings styrelse. Hur ska vi finansiera ett bygge? Eget arbete En höjning av ridhusavgiften Nya medlemmar som löser ridhuskort Fler träningar (flytta tillbaka hoppträningarna till ridhuset. I nuläget är dessa hemma hos Johan Lundh på grund av problemen med ridtältet) Välkomna nya grenar t.ex. working equitation. Fler tävlingar samt pay&jump och pay&ride (träningstävlingar) Söka bidrag från allmänna arvsfonden (handikapanpassa anläggningen) Riksidrottsförbundet Nya landsbygdsprogrammet Tyvärr kommer inte det att räcka utan vi behöver även hjälp från kommunen. Förutsättningarna för att söka flera av bidragen är att kommunen ger ett positivt besked angående finansiering.

124

125 Vår plan för att rekrytera nya medlemmar och långsiktiga mål Erbjuda träningar i dom nya grenarna. Dessa har ingen plats i kommunen idag utan är intresserade av att samarbeta med Floby ryttare. Vi kommer att starta upp en sektion för körning. Här finns det flera nya medlemmar som inte är med i någon klubb idag Fortsätta jobba med konceptet" en klubb för alla". Alla vill inte tävla utan är nöjda med att träna. Det finns många som inte håller på med de båda stora grenarna, hoppning och dressyr. Det måste finnas plats för dessa i kommunens klubbar vilket det tyvärr inte gör idag. Floby ryttare har tidigare varit hemvist för western och distans förutom hoppning och dressyr. Tyvärr har de först nämnda grenarna vänt sig utanför kommunen på grund av träningsmöjligheterna. Dessa vill vi välkomna tillbaka tillsammans med de nya grenarna. Vi kommer under sommarhalvårets välbesökta pay & jumps jobba mer aktivt med att rekrytera nya medlemmar Vi kommer att erbjuda prova på ridning för yngre ryttare på våra medlemmars hästar. Det är ett önskemål från besökare från när vi ex haft ponnyridning i samband med fest i stad och julmarknad. På traditionella ridskolor måste ryttarna förbinda sig att rida en hel termin vilket många har svårt för, speciellt de med yngre barn. Ett önskemål är därför ponnyridning som man bokar gång från gång utan några förpliktelser. För ett tiotal år sen fanns det flera ponnyridskolor i kommunen men tyvärr finns det ingen kvar. Vi kan inte bedriva ridskola men vi kan erbjuda ett par tillfällen per termin. Vår förhoppning är att fler kommer bli medlemmar i Floby ryttare när ryttarna ser vilken aktiv förening vi är. Vi har nog varit lite dåliga på att marknadsföra oss men det ska vi ändra på. Vi räknar med att passera 100 medlemmsstrecket i år Vår förhoppning är att nå 150 medlemmar 2016 Fler medlemmar leder till att vi kan anordna fler tävlingar. Vi har idag välbesökta tävlingar där vi inte alltid kan ta emot alla som vill komma. Vi i Floby ryttare har ett mycket gott rykte om våra tävlingar som välorganiserade, bra banor och duktiga funktionärer. Vi har under åren lagt ner ett stort arbete för att fa en säker anläggning. Vi erbjuder träningar till alla medlemmar, individuellt eller i grupp. Vårt upplägg är att det går att träna från ledd ponny i steg upp landslagsnivå. Ju fler som vill ha hjälp, desto fler grupper kan vi starta upp och placera i den utbildningsnivå som passar för det individuella ekipaget. För att nå dessa mål och för att kunna fortsätta utveckla vår förening måste den akuta frågan med en ersättningsbyggnad för vårt ridtält lösas. Vår förhoppning är att vi ska få samma möjligheter som övriga ridklubbar i kommunen att utöva vår sport i framtiden. Med vänlig hälsning Floby ryttares styrelse Kontakt Ordförande Tommy Gustavsson Sekreterare Martina Areflykt

126

127 BiWjSL Kostnadskalkyl: Ridhusprojekt Föreningen Floby Ryttare Utgåva: Not: Samtliga kostnader som redovisas är i SEK i 2015 års nivå. Kostnader har verifierats genom skriftliga/muntliga offerter av leverantörer/enterepenörer. Projektering Bygglovshandlingar Bygglov 1908m Byggherre/Projektledning Kontrollansvarig Rivning Urkoppling och nedmontering El Nedmontering tälthall Nedmontering manege Markarbete Utkörning ridhusbotten Kabelflyttning Avloppsanslutning kommunalt Avloppsledning till anslutningspunkt Avloppsledning ny stalldel Dagvattenledning Vattenledning Plintgrävning Plintsättning Grund (terrass) Lyft och avlastning Handräckning Inringning under arbetetets gång Inringning under arbetetets gång Hall Huvudbyggnad 1800m2 Stallutbyggnad 108m2 Ljuslanternin Fönster Dommartorn Manege Underlag (grund+markduk+topplager med grus) Sarg Belysning Bevattning

128 Stallinredning Golvgjutning Boxar (5st) El/belysning Ventilation VVS Upphängning Persondel Entré Handikapp toalett Handikapp hiss Läktare Kök Golv och målning Takisolering El VVS Utomhus Trästaket mot hagar ca 80m Omdragning djurstaket ca 100m Staket vid parkering SMS grind El anslutning Uppsättning installation drifttagning Utebana Reserv Bevattningstunna Renovera belysning Oförutsedda kostnader av mindre karaktär Grand Total

129 B; tags. FL6BY /RYTTARE Floby Ryttare 31 i anuari V U p p d a t e r i n g a v t i d i g a r e s k r i v e l s e t i l l k o m m u n e n Eftersom det gått mer än ett 1 å r sen vår tidigare skrivelse behövs en uppdatering. Vårt ridhus har klarat denna vinter ganska bra tack vare det milda vädret. Tyvärr har vi upptäckt ett antal nya hål i taket samt att skarvarna börjar gå isär. Det har lett till att vi fått problem med isfläckar i r idhusets botten. Vår ridhusbotten har gjort sitt och behöver bytas ut så snart som möjligt. Vi vill helst vänta med detta tills vi har ett nytt ridhus med tanke på att botten kommer bli förstörd vid ett bygge men för länge går inte att vänta utan att riskera både ryttare och hästars säkerhet. Ett mer angenämt problem är brist på forvaringsmöjligheter. Vi har börjat samarbeta med Tomtens brukshundsklubb. Tomten hyr vårt ridhus en förmiddag i veckan för hundagility. De förvarar även sitt hindermaterial hos oss. Vi kan tänka oss att utveckla samarbetet ytterliggare för att ridhuset ska utnyttjas när vi inte använder det. Vi har även en privat person som hyr ridhuset vid ett tillfälle per månad för hundkurs. Vi kommer i framtiden erbjuda fler hundklubbar i om rådet att hyra ridhuset. Åter till förvaringsproblemet. Vårt stall kräver en större renovering för att bli godkänt därför anser vi att det är bättre att bygga en ny stall del. Det gamla stallet kan då användas för att förvara vårt och hundklubbarnas hindermaterial. Under året har vi skrivit ett nytt markavtal med kommunen på en utökning av området. Vi har även gjort klart en ny parkering. Vi har under året besök ett flertal ridklubbar som byggt nya ridhus. Vi har varit på Råbäcks slott, Skaraortens ryttarförening, Borås ridhus, Alingsås ridhus för att nämna några. Vi har även besökt grannklubbarna Falbygdens hästsport och Vartofta rid och körsällskap. Alla har delat med sig av sina erfarenheter, både positiva och negativa. När vi har lagt ihop att allt vi sett och hört under året har vi kommit fram till följande tillägg till våra tidigare önskemål Ett ridhus behöver ha minst ridmåtten 22x60m Några boxar uppställning behöver erbjudas vid tävling Acceptabla framridningsmöjligheter vid tävling En bra ridhusbotten är av största vikt Därför kommer ett ev. bygge bli lite dyrare än vad vi först beräknat. Hur ska vi finansiera det? Ridhuset behöver hyras ut när vi inte använder det. Vi har varit i kontakt/kommer att kontakta passande verksamhet. Hundklubbar har vi redan samarbete med. Vi har tidigare hyrt ut till utställningar för både häst och hund. En renoverade anläggning hoppas vi gör att de kommer tillbaka. Intresse finns, det vet vi redan. Det finns även intresse av att hyra ridhuset för auktion av baggar/får samt kaninutställning. Vi kommer redan i v år att arrangera loppisar och det finns även planer på större inomhusmarknad. Under våren kommer vi bjuda in alla föreningar i Floby för att höra om de har något intresse av att hyra ridhuset eller/och samarbeta med oss när det gäller loppisar och marknader. Vi har även träffat en bidragskonsult, Uffen Rheden. Vi har av honom fått tips på vart vi kan söka bidrag. Det finns möjlighet att anlita honom för att skriva ansökningar. Allt detta räcker tyvärr inte utan vi behöver även kommunens hjälp.

130

131 Preliminär kostnadsberäkning renovering av Floby Ryttare Borga hall med stalldel inkl montage Ljusinsläpp Fönster Domartorn = exklusive moms Renovering klubbrum Renovering entre, ny trappa Läktare Sarg Ridhusbotten El både ute och inne Inredning och golv stalldel Markarbete och plintar Lossning av material 600kr/h Utebana Staket = inklusive moms = ca inklusive moms Arbetskostnader förutom borgas del är inte inräknat här.

132

133 Floby 28 oktober 2010 FL9BY RYTTARE Floby Ryttare är en förening som drivs av ideella krafter. De flesta av våra medlemmar har tillgång till egna hästar. Föreningen driver inte ridskola. Vi anordnar träningar i h oppning, dressyr och western. Vi hyr även ut anläggningen, nu senast till Skaraborgs ponnyavels årliga utställning. Vi har ett 20 tal ryttare som löst licens för klubben. De tävlar med framgång inom dressyr och hoppning från lokal nivå (lägsta nivå) till nationellt (högsta nivån). Vi har även western ryttare knutna till klubben som tävlar på hög nivå. Klubben arrangerar även ett antal mycket populära tävlingar per år. Floby Ryttare bildades 1986 och 1987 uppfördes ett ridtält 50x 22m byggdes en utebana. Annläggningen börjar bli sliten och då främst ridtältet som gjort sitt. Tältduken har en livslängd på ca 20år. Den har varit utsatt för sol och vatten men den största skadan skede förra vintern då ett tjockt lager med snö och is låg på tältduken. Vi har under senare år gjort en del förbättringar men då vid utebanan. Vi har under åren införskaffat några mindre stugor som används för domare, funktionärer etc. vid våra tävlingar. Vi har även köpt en container som används som förråd. Nu känns det som vi hamnat i en återvändsgränd. Vi har under de senaste åren fått allt större krav från förbund angående säkerhet på tävlingsplats samt att arrangera större tävlingar då vi deltar med lag i Allsvenskan. Vår utebana saknar acceptabla framhoppningsmöjligheter och vi har begränsade parkeringsplatser. På grund av detta kan vi endast arrangera mindre tävlingar. Vi blir tvungna att neka ryttare att komma hit och tävla. Vårt ridhus går snart inte att använda längre. Under den gångna vintern tvingades vi stänga ridhuset i f lera veckor eftersom tältduken inte gick att skotta. Nyligen upptäckte vi även flera hål i taket som gjorde att det regnade in. Alternativet att byta tältduk har vi funderat på men då behöver ställning förstärkas. Vi har ju under 20 år provat tältduksvarianten och är inte så pigga på att fortsätta med det. Nackdelarna är för många. Av säkerhetsskäl är det inte lämpligt att rida när det blåser för mycket eftersom tältduken fladdrar så hästarna blir rädda. Det går inte heller att skotta bort snö på vintern. Vi vill gärna utöka ridhuset 10m, vilket inte går om vi fortsätter med tältduk. Med ett ridhus typ maskinhall kan vi ha flera ljusinsläpp och därmed sänka våra elkostnader. För att kunna tillgodose ryttarnas behov behöver vi under de närmaste åren göra en större renovering. Då föreningen inte har de ekonomiska möjligheterna behöver vi hjälp från kommunen. Vi anser att det är viktigt att Floby har en ridanläggning. Ungdomar i Floby behöver fler ställen att samlas på inte färre. Vi är ett drogfritt alternativ. Vår framtida förhoppning är att nå ut till en större målgrupp som saknar egna hästar. Kanske inte med ridning utan med andra hästrelaterde aktiviteter. Vi vill ha samma möjligheter som kommunens andra klubbar att bibehålla samt öka antalet medlemmar. Kommunens ridhus är redan överfulla. Ett nytt ridhus skulle betyda mycket för vår klubb. Vi kan då arrangera större tävlingar vilket leder till mer inkomster. Vi tror även att vi kan få fler medlemmar. Många tvekar att lösa ridhusavgift när anläggningen är så pass sliten som den är. Trots detta är vi en liten men stark klubb med en bra sammanhållning.

134

135 Våra behov Ny parkering (Har redan påbörjats, med hjälp av Bertil Svaren har vi fått tillgång till en lämplig plats i anslutning till ridhuset) Genom att förlänga nuvarande utebana med ca 20m samt bredda 2m kan vi dela banan till en framhoppning och en tävlingsdel. Vi behöver även ett nytt staket runt utebanan. För att bygga ut banan behöver vi få tillgång till ett par meter mark som vi inte disponerar idag. En lämplig maskinhall 22x 60m byggs över befintligt stall/klubbrum och ridbana. Genom att bygga 10m längre än nuvarande ridhus får vi 6m längre bana samt ett mindre hinderförråd. Ny sarg Ridhusbotten inomhus har gjort sitt därför behöver översta lagret bytas ut samt förlängas 6m Vårt stall för tillfällig uppställning saknar godkänd ventilation Ny belysning inomhus samt delvis utomhus. En uppfräschad entré Om intresse finns från kommunen kan vi ta in anbud på material/arbete samt vad våra medlemmar kan bidra med. Vi har nedan en gjort en mycket preliminär kostnadsberäkning. Summorna är exklusive moms Ridhus borga ca (montage ingår) Byte av el och belysning Förlängning av utebana Staket? Underarbete Sarg? Byte av ridhusbotten Ventilation Allmän uppfräschning Vår förhoppning är att representanter från kommunen ska träffa oss för ett möte om Floby Ryttares framtid. Hälsningar Floby Ryttares Styrelse Martina Areflykt sekreterare Weronica Falländer Ordförande Catharina Lindström kassör För kontakt Martina Floby Ryttare c/o Areflykt Stora Risa Grolanda Floby

136

137 Floby Ryttare Räkenskapsår: ! ! Resultatenhet: Hela företaget Period: Resultatrapport Preliminär 4. Sida: 1 Utskrivet: Senaste vernr: 72 Perioden Ackumulerat Period fg år Rörelsens intäkter och lagerförändring Nettoomsättning 3110 Tävlingar , , , Cafeteria tävlingar mm , , , Intäkter ungdomssektionen , ,00 0, Lotterier 1 600, ,00 200, Ridhusavgifter , , , Tvättmaskin , , , Öresutjämning 3,83 3,83 0,00 S :a Nettoomsättning , , ,00 Övriga rörelseintäkter 3900 Medlemsavgifter 9 950, , , LOK stöd 2 784, , , Kommunala bidrag , , , Övr ersättn och intäkter 5 434, ,10 0,00 S:a Övriga rörelseintäkter , , ,78 S:a Rörelseintäkter och lagerförändring , , ,78 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4010 Organisationsavgifter , , , Tävlingar kostnader , , , Kurser och övr aktiv, kostnader , , , Cafeteria kostnader , , , Ungdomssektionen kostnader 0,00 0,00-300,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , , ,89 Bruttovinst Övriga externa kostnader 5020 El och vatten hyrd lokal 5060 Renhållning 5070 Reparationer och underhåll 5075 Underhåll ridbanor 5080 Förbrukningsmaterial 5410 Förbrukningsinventarier 6110 Kontorsmaterial 6310 Försäkringar anläggning 6311 Försäkring övrigt 6570 Bankkostnader 6900 Kostnad möten S :a Övriga externa kostnader S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , , , , , , , , , , , , , , , , ,00-790,00-790,00 0, , , ,00-257,00-257,00-257,00-624,00-624,00-633, , , , , , , , , ,89 Rörelseresultat före avskrivningar , , ,89 Avskrivningar 7821 Avskrivning byggnader , , , Avskrivning ridbana , , , Avskrivning inventarier , , ,00 S:a Avskrivningar , , ,00 Rörelseresultat efter avskrivningar , , ,89 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , , ,89 Resultat från finansiella investeringar övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8300 Ränteintäkter 518,85 518, ,59 c i o oc 1 11A SQ

138

139 Fioby Ryttare Resultatrapport Sida: Utskrivet: Räkenskapsår: Resultatenhet: Hela företaget Period: Preliminär Senaste vernr: 72 Perioden Ackumulerat Period fg år S:a Resultat från finansiella investeringar 518,85 518, ,59 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , , ,48 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , , ,48 Resultat före skatt , , ,48 Beräknat resultat , , , Redovisat resultat 0,00 0, ,48

140

141 Floby Ryttare Räkenskapsår: Resultatenhet: Hela företaget Period: Balansrapport Preliminär Sida: 1 Utskrivet: Senaste vernr: 72 Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1110 Byggnader 4 618, , , Markanläggning tillbyggnad ridbana , , , Byggnadsinventarier 100,00 0,00 100, Inventarier , , ,00 S:a Materiella anläggningstillgångar , , ,00 Finansiella anläggningstillgångar 1311 Aktier och andelar 3 780,00 0, ,00 S:a Finansiella anläggningstillgångar 3 780,00 0, ,00 S:a Anläggningstillgångar , , ,00 Omsättningstillgångar Kassa och bank 1910 Kassa 77,25 956, , Checkräkningskonto 1 964,34 1, , Övriga bankkonto , , , Placeringskonto , , ,28 S:a Kassa och bank , , ,67 S:a Omsättningstillgångar , , ,67 S:A TILLGÅNGAR , , ,67 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2010 Eget kapital ,26 0, , Balanserad vinst eller förlust ,50 0, , Årets resultat ,88 0, ,88 S:a Eget kapital ,64 0, ,64 Långfristiga skulder 2350 Förutinbetalda medlemsavgifter , ,83 -l 100, Förutinbetalda ridhusavgifter 0,00-400,00-400,00 S:a Långfristiga skulder , , ,00 Kortfristiga skulder 2930 Upplupna kostnader 0, , ,69 S:a Kortfristiga skulder 0, , ,69 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , ,33 BERÄKNAT RESULTAT*** 0, , ,34 i

142

143 &,U>^ 6~~ Revisionsberättelse Revisionsberättelse Floby Ryttare Vid granskning av Floby Ryttares räkenskaper för verksamhetsåret 2014 har vi funnit dessa i god ordning, intäkter och kostnader är styrkta med verifikationer, den kontanta kassan och det kvarstående värdet på bank och bankgiro har kontrollerats och vid årsredovisning har föreningens värdehandlingar uppvisats. Revisiorerna har endast granskat de ekonomiska räkenskaperna, därför föreslår vi årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet rörande räkenskaperna för verksamhetsåret 2014

144

145 3>'iruy\ (5 Verksamhetsberättelse 2014 Styrelsen Styrelsen har under året bestått av Ordförande Tommy Gustavsson, vice ordförande Helena Liden, sekreterare Martina Areflykt, kassör Catharina Lindström, ledamöter, Sabina Mann Roland Ek, Carin Löfgren, Angelica berggren och Camilla Thorsell. Vi har haft 8 styrelsemöten. Vi har under året gjort flera förbättringar på vår anläggning Entrédörr till klubbrummet ombyggd och försedd med el-lås. Installerat jordfelsbrytare på anläggningens alla säkringsgrupper. Säkrare anläggningen genom fällning av ruttna träd. Trådlösa speakerhögtalare har köpts. Uppfräschning och ommålning av hinderpark samt komplettering med några grindar och nya start och mål skyltar. Nya elvärmeelement i klubblokalen som styrs med GSM-telefon. Reparerat trasig belysningskrets och samtidigt passat på att byta ut svaga/gamla lampor i manegen. Vi har även uppvaktat kommunen angående framtida ridhusbygge. Tränare 2014 Dressyr Annika Lindström Monica Björkdahl Allround Catharina Lindström Isa Hjortsäter har haft 3 dagridläger Utbildning Vi har haft en BE utbildning En gröntkort kurs. Tommy Gustavsson är numera utbildad d-banbyggare. Tävlingar 2014 Vi har under året haft pay and jump på vår utebana från april till augusti. Dessa har varit välbesökta och är ett stort tillskott till klubbens kassa. Vi har haft en regional hästhoppning, en lokal ponnyhoppning, en lokal/regional ponny dressyr samt en lokal/regional hästdressyr. Floby Ryttare på tävling Floby har inte haft något eget lag under 2014 men vi har haft två ponnyryttare utlånade till div 1 hoppning, Josefine Thorsell till Herrljunga och Hanna Berg till Lidköping. Våra duktiga ryttare har tävlat framgångsrikt i dressyr och hoppning. Isa Hjortsäter och Erica Ek har båda ridit i Falsterbo samt Breeders i Flyinge. Ett stort tack till alla som arbetat med våra tävlingar. Utan tävlingar går inte ekonomin i klubben ihop.

146

147 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 193 Dnr 2016/ Ansökan från Fastighetsaktiebolaget Mösseberg om kommunal borgen för byggnation av terminal Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun tecknar borgen, såsom för egen skuld, på 118 miljoner kronor för Falköpings Hyresbostäder AB. Jäv Christopher Münch (SD) deltar inte i överläggningen och beslutet och på grund av jäv. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 21 mars 2016, 30, att Falköpings kommun skulle gå i borgen, såsom för egen skuld, för Falköpings Hyresbostäder AB upp till 700 miljoner kronor. Kommunfullmäktige bemyndigade kommunstyrelsen att besluta om borgen för ny- eller ombyggnad inom den beviljade ramen. Falköpings Hyresbostäder AB ska under år 2017 påbörja byggnation av terminal i området Brogärdet samt ansöka om en checkkredit. För finansiering av detta behöver bolaget nyupplåna 118 miljoner kronor. Falköpings Hyresbostäder ABs samlade upplåning med kommunal borgen uppgår efter detta borgensbeslut till 547 miljoner kronor. Tjänsteutlåtandet har utarbetats av controller Kenneth Österberg. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

148 1 (1) Kommunstyrelsen Ansökan om kommunal borgen från Falköpings Hyresbostäder AB Förslag till beslut 1 Falköpings kommun tecknar borgen, såsom för egen skuld, på 118 miljoner kronor för Falköpings Hyresbostäder AB. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 21 mars 2016, 30, att Falköpings kommun skulle gå i borgen, såsom för egen skuld, för Falköpings Hyresbostäder AB upp till 700 miljoner kronor. Kommunfullmäktige bemyndigade kommunstyrelsen att besluta om borgen för ny- eller ombyggnad inom den beviljade ramen. Falköpings Hyresbostäder AB ska under år 2017 påbörja byggnation av terminal i området Brogärdet samt ansöka om en checkkredit. För finansiering av detta behöver bolaget nyupplåna 118 miljoner kronor. Falköpings Hyresbostäder ABs samlade upplåning med kommunal borgen uppgår efter detta borgensbeslut till 547 miljoner kronor. Kenneth Österberg Controller

149

150

151

152

153

154 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 194 Dnr 2016/ Försäljning av del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8 i Falköping till Fastighetsaktiebolaget Mösseberg för uppförande av lagerterminal Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna föreliggande förslag till avtal, varigenom kommunen sammantaget säljer kvadratmeter av fastigheterna Falköping Dotorp 6:28 och Falköping Friggeråker 25:8 för en köpeskilling om kronor och i övrigt på i köpeavtalet angivna villkor. Sammanfattning Avtal tecknas mellan Falköpings kommun och Fastighets AB Mösseberg i vilket kommunen överlåter sammantaget cirka kvadratmeter för kronor (55 kronor per kvadratmeter upp till kvadratmeter och 35 kronor per kvadratmeter för resterande yta). Markytan tillhör i dag två olika fastigheter; dels Dotorp 6:28 (cirka kvadratmeter) och dels Friggeråker 25:8 (cirka kvadratmeter). Köparen ska uppföra en spåransluten lagerterminal. Den planerade verksamheten överensstämmer med gällande detaljplan för området. Bakgrund Tomtyta Den aktuella tomtytan har markerats ungefärligt (inom med marinblått markerade linjer) i bilden i tjänsteutlåtandet. Köpeskilling Köpeskilling har angivits till kronor. Priset har bestämts med ledning utifrån i Falköpings kommun gällande taxa för industritomter. Den aktuella tomtytan finns inte uppräknad i taxan. Mot bakgrund av ytans storlek och den typ av verksamhet som Fastighets AB Mösseberg ämnar bedriva på ytan bör priset för tomtytan jämställas med priset för tomtyta inom Skaraborg Logistic Center/Marjarp. För nämnda område gäller 55 kronor per kvadratmeter upp till kvadratmeter; för tomtyta utöver kvadratmeter reduceras tomtpriset från 55 kronor per kvadratmeter till 35 kronor per kvadratmeter. På tomten finns i dag stenmurar och rösen som kommer att flyttas under den varma tiden på året Vid försäljning av kommunal mark där flytt av stenmurar och rösen aktualiseras tar kommunen ut en kostnad om 8 kronor per kvadratmeter för att flytta stenmurarna och rösena. I köpeskillingen har den kostnaden tagits med. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

155 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Övriga villkor För övriga villkor hänvisas till det framtagna avtalet. Motiv Fastighets AB Mössebergs satsning på spåransluten lagerterminal bidrar ytterligare till att stärka Skaraborg Logistic Centers position i Västsverige. För området där tomtytan är belägen finns en detaljplan som medger industriändamål. Området lämpar sig väl för den tänkta verksamheten. Satsningen möjliggör ytterligare växling från tunga lastbilstransporter till transporter med tåg. Detta bidrar i sin tur till ökade miljövinster. Tjänsteutlåtandet, daterat den 12 december 2016, har utarbetats av stadsbyggnadschef Erna Pezic och mark- och exploateringsansvarig Elias Ercin. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

156 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2016/ Kommunstyrelsen Försäljning av del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8 i Falköping till Fastighetsaktiebolaget Mösseberg för uppförande av lagerterminal (1 bilaga) Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner föreliggande förslag till avtal, varigenom kommunen sammantaget säljer kvadratmeter av fastigheterna Falköping Dotorp 6:28 och Falköping Friggeråker 25:8 för en köpeskilling om kronor och i övrigt på i köpeavtalet angivna villkor. Sammanfattning Avtal tecknas mellan Falköpings kommun och Fastighets AB Mösseberg i vilket kommunen överlåter sammantaget ca m 2 för kr (55 kr/m 2 upp till m 2 och 35 kr/ m 2 för resterande yta). Markytan tillhör i dag två olika fastigheter; dels Dotorp 6:28 (ca m 2 ) och dels Friggeråker 25:8 (ca m 2 ). Köparen ska uppföra en spåransluten lagerterminal. Den planerade verksamheten överensstämmer med gällande detaljplan för området. Kansliavdelningen Elias Ercin Kommunjurist elias.ercin@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

157 2(3) Bakgrund Tomtyta Den aktuella tomtytan har markerats ungefärligt (inom med marinblått markerade linjer) i bilden nedan. Köpeskilling Köpeskilling har angivits till kr. Priset har bestämts med ledning utifrån i Falköpings kommun gällande taxa 1 för industritomter. Den aktuella tomtytan finns inte uppräknad i taxan. Mot bakgrund av ytans storlek och den typ av verksamhet som Fastighets AB Mösseberg ämnar bedriva på ytan bör priset för tomtytan jämställas med priset för tomtyta inom Skaraborg Logistic Center/Marjarp. För nämnda område gäller 55 kr/m² upp till m²; för tomtyta utöver m² reduceras tomtpriset från 55 kronor/m² till 35 kr/m². På tomten finns i dag stenmurar och rösen som kommer att flyttas under den varma tiden på året Vid försäljning av kommunal mark där flytt av stenmurar/rösen aktualiseras tar kommunen ut en kostnad om 8 kr/m² för att flytta stenmurarna/rösena. I köpeskillingen har den kostnaden tagits med. Övriga villkor För övriga villkor hänvisas till det bifogade avtalet. Motiv Fastighets AB Mössebergs satsning på spåransluten lagerterminal bidrar ytterligare till att stärka Skaraborg Logistic Centers position i Västsverige. För området där tomtytan är belägen finns en detaljplan som medger 1 KF , 29, KS 2012/12 253

158 3(3) industriändamål. Området lämpar sig väl för den tänkta verksamheten. Satsningen möjliggör ytterligare växling från tunga lastbilstransporter till transporter med tåg. Detta bidrar i sin tur till ökade miljövinster. Bilagor 1. Köpeavtal del av Dotorp 6:28 och del av Friggeråker 25:8 Beslutet skickas till Fastighets AB Mösseberg Fredrik Johansson, gatuchef Leif Bigsten, Kommunstrateg Magnus Sundén, näringslivschef Stig Säll, va-chef Elias Ercin, Stadsbyggnadsjurist/ Mark- och exploateringsansvarig För Stadsbyggnadsavdelningen Erna Pezic Stadsbyggnadschef Elias Ercin Stadsbyggnadsjurist/ Mark- och exploateringsansvarig

159 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 195 Dnr 2016/ Investering i spåranslutning vid lagerterminal på Brogärdet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen (beslutas av kommunfullmäktige) 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna investeringar om 5,6 miljoner kronor för anläggandet av spår och spåranslutning för Fastighets AB Mössebergs nya lagerterminal på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge tekniska nämnden i uppdrag att genomföra anläggandet av den spåranslutning som framgår av punkten 1 ovan. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge tekniska nämnden i uppdrag att, på Fastighets AB Mössebergs begäran och bekostnad, anlägga spår inne i bolagets nya lagerterminalbyggnad på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8. 4 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att kostnaden om 5 miljoner kronor för anläggandet av en spåranslutning för Fastighets AB Mössebergs nya lagerterminal på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8 ska finansieras inom ramen för kommunstyrelsens investeringsbudget för exploatering för år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att beslutar att kostnaden om kronor för anläggandet av spår inne i den nya lagerterminalbyggnaden ska finansieras inom ramen för kommunstyrelsens investeringsbudget för exploatering för år 2017 och att Fastighets AB Mösseberg ska erlägga kostnaden mot faktura senast den 31 december Bakgrund Fastighets AB Mösseberg har för avsikt att uppföra en lagerterminal på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8. Fastigheterna ägs för närvarande av kommunen, men ska sammanföras genom fastighetsreglering och därefter avstyckas och försäljas till Fastighets AB Mösseberg. En förutsättning för att etableringen av den nya lagerterminalen ska kunna genomföras är att fastigheten kan spåranslutas. Falköpings kommun har inom ramen för Skaraborg Logistic Center tidigare spåranslutit två privata terminaler, dels Stora Ensos virkesterminal och dels för Södras virkesterminal. Falköpings kommun har i dessa fall investerat i växel samt spår och el fram till tomtgräns. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

160 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Förslaget är att Falköpings kommun i likhet med vad som tidigare har gjorts för andra aktörer anlägger en spåranslutning för Fastighets AB Mössebergs nya lagerterminal. Spåranslutningen med spår, växel och elektrifiering kommer att ägas av kommunen även efter försäljningen till Fastighets AB Mösseberg av den avstyckade fastigheten. Falköpings kommuns investering innebär en anslutning från överlämningsbangården och förberedelse för ytterligare en växel som i framtiden kan möjliggöra etablerandet av ett ytterligare spår. Kostnaden för denna investering beräknas till 5 miljoner kronor. Falköpings kommun kommer också, på uppdrag av Fastighets AB Mösseberg, anlägga spåret som går in i Fastighets AB Mössebergs lagerterminalbyggnad. Det spåret kommer efter avstyckning att ägas av Fastighets AB Mösseberg. Samordningsvinster motiverar att kommunen åtar sig anläggandet av även detta spår. Investeringen, som endast avser slipers och spår, beräknas uppgå till kronor och kostnaden ska faktureras Fastighets AB Mösseberg. Tjänsteutlåtandet, daterat den 7 december 2016, har utarbetats av kommunstrateg Leif Bigsten. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

161 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2016/ Kommunstyrelsen Investering i spåranslutning vid lagerterminal på Brogärdet Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna investeringar om 5,6 miljoner kronor för anläggandet av spår och spåranslutning för Fastighets AB Mössebergs nya lagerterminal på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8. 2. Kommunfullmäktige ger Tekniska nämnden i uppdrag att genomföra anläggandet av den spåranslutning som framgår av punkten 1 ovan. 3. Kommunfullmäktige ger Tekniska nämnden i uppdrag att, på Fastighets AB Mössebergs begäran och bekostnad, anlägga spår inne i bolagets nya lagerterminalbyggnad på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25: Kommunfullmäktige beslutar att kostnaden om 5 miljoner kronor för anläggandet av en spåranslutning för Fastighets AB Mössebergs nya lagerterminal på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8 ska finansieras inom ramen för kommunstyrelsens investeringsbudget för exploatering för år Kommunfullmäktige beslutar att kostnaden om kronor för anläggandet av spår inne i den nya lagerterminalbyggnaden ska finansieras inom ramen för kommunstyrelsens investeringsbudget för exploatering för år 2017 och att Fastighets AB Mösseberg ska erlägga kostnaden mot faktura senast Bakgrund Fastighets AB Mösseberg har för avsikt att uppföra en lagerterminal på del av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8. Fastigheterna ägs för närvarande av kommunen men ska sammanföras genom fastighetsreglering och därefter avstyckas och försäljas till Fastighets AB Mösseberg. En förutsättning för att etableringen av den nya lagerterminalen ska kunna Kommunledningsförvaltningen, Strategisk utveckling Leif Bigsten Kommunstrateg leif.bigsten@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

162 2(2) genomföras är att fastigheten kan spåranslutas. Falköpings kommun har inom ramen för Skaraborg Logistic Center tidigare spåranslutit två privata terminaler, dels Stora Ensos virkesterminal och dels Södras virkesterminal. Falköpings kommun har i dessa fall investerat i växel samt spår och el fram till tomtgräns. Förslaget är att Falköpings kommun i likhet med vad som tidigare har gjorts för andra aktörer anlägger en spåranslutning för Fastighets AB Mössebergs nya lagerterminal. Spåranslutningen med spår, växel och elektrifiering kommer att ägas av kommunen även efter försäljningen till fastighets AB Mösseberg av den avstyckade fastigheten. Falköpings kommuns investering innebär en anslutning från överlämningsbangården och förberedelse för ytterligare en växel som i framtiden kan möjliggöra etablerandet av ett ytterligare spår. Kostnaden för denna investering beräknas till 5 miljoner kronor. Falköpings kommun kommer också, på uppdrag av Fastighets AB Mösseberg, anlägga spåret som går in i Fastighets AB Mössebergs lagerterminalbyggnad. Det spåret kommer efter avstyckning att ägas av Fastighets AB Mösseberg. Samordningsvinster motiverar att kommunen åtar sig anläggandet av även detta spår. Investeringen, som endast avser slipers och spår, beräknas uppgå till kronor och kostnaden ska faktureras Fastighets AB Mösseberg. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Kommunstrateg Leif Bigsten Mark- och exploateringsansvarig Elias Ercin Leif Bigsten Kommunstrateg

163 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 196 Dnr 2016/ Avtal med Fastighetsaktiebolaget Mösseberg om nyttjanderätt till kommunägda industrispår Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen godkänner föreliggande nyttjanderättsavtal varigenom kommunen ger Fastighets AB Mösseberg nyttjanderätt till kommunägda industrispår. Bakgrund Fastighets AB Mösseberg har för avsikt att uppföra en lagerterminal på en tomtyta som sträcker sig över delar av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8. Den nya lagerterminalen som ska järnvägsanslutas kommer initialt att ha ett relativt kort hanteringsspår inom fastighetsgränsen. Detta kan vid vissa tillfällen medföra att vagnar kan behöva ställas upp på annan plats. Falköpings kommun har mot ovan angivna bakgrund utarbetat ett förslag till nyttjanderättsavtal som medger att Fastighets AB Mösseberg under i avtalet angivna villkor får nyttjanderätt till kommunalägda industrispår på kommunens kombiterminal på Brogärdet, terminal 1. För avtalets giltighet krävs även godkännande av nuvarande terminaloperatör på terminal 1, TBN åkeri AB. Övriga villkor framgår av nyttjanderättsavtalet. Tjänsteutlåtandet, daterat den 7 december 2016, har utarbetats av kommunstrateg Leif Bigsten. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

164 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Avtal med Fastighetsaktiebolaget Mösseberg om nyttjanderätt till kommunägda industrispår Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner föreliggande nyttjanderättsavtal varigenom kommunen ger Fastighets AB Mösseberg nyttjanderätt till kommunalägda industrispår. Bakgrund Fastighets AB Mösseberg har för avsikt att uppföra en lagerterminal på en tomtyta som sträcker sig över delar av fastigheterna Dotorp 6:28 och Friggeråker 25:8. Den nya lagerterminalen som ska järnvägsanslutas kommer initialt att ha ett relativt kort hanteringsspår inom fastighetsgränsen. Detta kan vid vissa tillfällen medföra att vagnar kan behöva ställas upp på annan plats. Falköpings kommun har mot ovan angivna bakgrund utarbetat ett förslag till nyttjanderättsavtal som medger att Fastighets AB Mösseberg under i avtalet angivna villkor får nyttjanderätt till kommunalägda industrispår på kommunens kombiterminal på Brogärdet, terminal 1. För avtalets giltighet krävs även godkännande av nuvarande terminaloperatör på terminal 1, TBN åkeri AB. Övriga villkor framgår av nyttjanderättsavtalet (se bilaga 1). Beslutet ska skickas till Leif Bigsten Leif Bigsten Kommunstrateg, infrastruktur och logistik Kommunledningsförvaltningen, strategisk utveckling Leif Bigsten Kommunstrateg, infrastruktur och logistik leif.bigsten@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

165 Överenskommelse om nyttjanderätt till kommunalägda järnvägsspår 1. Avtalsparter Namn & adress: Organisationsnr: Falköpings kommun FALKÖPING Fastighetsaktiebolaget Mösseberg Dotorpsgatan Falköping Bakgrund Fastighetsaktiebolaget Mösseberg har för avsikt att på Brogärdet uppföra en till järnväg spåransluten lagerterminal med spår för lastning och lossning inomhus (lagerterminalens tänkta geografiska belägenhet framgår av bilaga 1). För den hantering som planeras på området krävs möjlighet att vid behov kunna ställa upp frånkopplade vagnar som inte får plats på lagerterminalens spår på andra spår som ägs av kommunen. Sådan uppställning kan preliminärt möjliggöras på den kommunalägda öppna terminalen, Terminal 1, på Brogärdets logistikområde (vilken terminal som avses med Terminal 1 framgår av bilaga 2). 3. Överenskommelse Falköpings kommun ger Fastighetsaktiebolaget Mösseberg möjlighet att vid behov kunna nyttja maximalt 400 meter spår på den kommunalägda öppna terminalen, Terminal 1, på Brogärdets logistikområde. Villkor för överenskommelsens giltighet a. Överenskommelsen gäller för tillfällig uppställning i samband med lastning och lossning av längre tågset vid Fastighets AB Mössebergs nya lagerterminal på Brogärdets logistikområde (behov av delning av tågset kan föreligga på grund av att lagerterminalens spår inte räcker till).

166 b. Terminal 1 arrenderas för närvarande av TBN Åkeri AB, Denna överenskommelse gäller under förutsättning att arrendatorn, TBN Åkeri AB, genom behörig firmatecknare undertecknar överenskommelsen. 4. Giltighetstid Denna överenskommelse gäller från och med dagen för undertecknandet och fram till och med Uppsägning Överenskommelsen ska senast sägas upp ett år före avtalstidens utgång. Om avtalet inte sägs upp eller sägs upp för sent, förlängs det med tre år i taget. Även vid förlängning gäller att avtalaet ska sägas upp ett år före den nya avtalstidens utgång för att upphöra vid den nya avtalstidens utgång. Uppsägningar ska göras skriftligen. 6. Hävning Falköpings kommun kan med omedelbar verkan frånträda detta avtal vid följande situationer. a. Fastighets AB Mösseberg överlåter sin lagerterminal på Brogärdet. b. Falköpings kommun överlåter Terminal 1. c. Lagerterminalens verksamhet inverkar menligt på andra aktörers rätt till nyttjande av spåren på Terminal 1. En hävningsförklaring, på grund av någon i ovan angiven situation, ska meddelas Fastighets AB Mösseberg skriftligen. 7. Delgivning Uppsägning eller hävningsförklaring ska anses delgivna motpart när de expedierats på behörigt sätt av företrädare för kommunen. 8. Avtalsexemplar Denna överenskommelse har upprättats i tre likalydande exemplar varav parterna har fått var sitt och ett exemplar har tilldelats TBN Åkeri AB.

167 9. Underskrifter Falköping den / 2016 Falköpings kommun Falköping den / 2016 Fastighets AB Mösseberg Conny Johansson, Kommunstyrelsens ordförande Anders Johansson, VD Falköping den / 2016 Falköpings kommun Falköping den / 2016 TBN Åkeri AB Katarina Andersson, Kommundirektör Bengt Thorstensson Styrelseledamot Bilagor: 1. Karta över geografisk belägenhet av ny lagerterminal. 2. Karta över geografisk belägenhet av Terminal 1.

168 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 197 Dnr 2016/ Polisens och Falköpings kommuns medborgarlöfte till invånarna i Falköpings kommun år 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun ingår medborgarlöften med polisen för år 2017 inom de områden som redogörs för nedan. Bakgrund Medborgarlöften är en del av Polismyndighetens nya styrmodell och ett sätt för polisen att komma närmare medborgaren. Medborgarlöfte är en utveckling av samverkansöverenskommelsen mellan polis och kommun och handlar om åtgärder som ska hantera lokala problem, öka tryggheten och minska brottsligheten i ett område. Det identifierade problemområdet för Falköpings kommun är framtaget genom medborgardialoger, medarbetardialoger och finns angivet i överenskommelsen mellan polis och kommun. I möten med invånare i Falköpings kommun har det framkommit att trafikanter som bryter mot trafikregler oroar och skapar otrygghet. Höga hastigheter, buskörning och mopedister och cyklister som inte följer trafikreglerna bidrar till en otrygg miljö. Under år 2017 kommer polisen och Falköpings kommun att särskilt fokusera på trygghetsskapande åtgärder på Wetterlinsområdet, i centrum och på Sankt Olofsgatan. Arbete kommer även att ske med trygghetsskapande åtgärder i trafikmiljön. Syftet med insatserna är att öka den upplevda tryggheten samt att minska felbeteenden och lagöverträdelser i trafiken. Förvaltningens förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunen ingår medborgarlöften med polisen för år 2017 inom de områden som anges som identifierade problemområden. Tjänsteutlåtandet, daterat den 13 december 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

169 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KS 2016/ Kommunstyrelsen Lokal samverkan och medborgarlöften - Polisen och Falköpings kommun Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun ingår medborgarlöften med polisen för år 2017 inom de områden som redogörs för nedan. Bakgrund Medborgarlöften är en del av Polismyndighetens nya styrmodell och ett sätt för polisen att komma närmare medborgaren. Medborgarlöfte är en utveckling av samverkansöverenskommelsen mellan polis och kommun och handlar om åtgärder som ska hantera lokala problem, öka tryggheten och minska brottsligheten i ett område. Det identifierade problemområdet för Falköpings kommun är framtaget genom medborgardialoger, medarbetardialoger och finns angivet i överenskommelsen mellan polis och kommun. I möten med invånare i Falköpings kommun har det framkommit att trafikanter som bryter mot trafikregler oroar och skapar otrygghet. Höga hastigheter, buskörning och mopedister och cyklister som inte följer trafikreglerna bidrar till en otrygg miljö. Under 2017 kommer polisen och Falköpings kommun att särskilt fokusera på trygghetsskapande åtgärder på Wetterlinsområdet, i centrum och på Sankt Olofsgatan. Arbete kommer även att ske med trygghetsskapande åtgärder i trafikmiljön. Syftet med insatserna är att öka den upplevda tryggheten samt att minska felbeteenden och lagöverträdelser i trafiken. Förvaltningens förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunen ingår medborgarlöften med polisen för år 2017 inom de områden som anges som identifierade problemområden. Linda Karelid Kanslichef Kansliavdelningen Linda Karelid kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

170 Medborgarlöfte i Falköping 2017 Trygg och säker miljö