Verksamhetsplan Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU.

Transkript

1 Verksamhetsplan Produktion: Grafisk service, Uppsala universitet. Tryck: XXXXX, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU

2

3 Innehåll 1. Inledning... 3 Verksamhetsplanens disposition Övergripande målsättningar och institutionsorganisation... 3 Övergripande målsättningar... 3 Institutionsorganisation... 4 Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning... 5 Prioriterade målsättningar Ekonomiska förutsättningar... 7 Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning... 7 Prioriterade målsättningar Grund- och uppdragsutbildning Förskollärar- och lärarprogrammen Fristående kurser och övriga programkurser Masterprogram Uppdragsutbildning Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterade målsättningar Forskning och forskarutbildning Forskning Forskarutbildning Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterade målsättningar Internationalisering Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterade målsättningar Campus Gotland Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterade målsättningar

4 8. Rekrytering Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterade målsättningar för Samverkan med studentorganisationerna Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterade målsättningar Arbetsmiljö och jämställdhet Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterade målsättningar Extern samverkan Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prioriterad målsättning Budget

5 1. Inledning Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU bildades den första januari 2011 efter en sammanslagning mellan Pedagogiska institutionen, Institutionen för didaktik och Institutionen för utbildning, kultur och medier. Vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier arbetar runt 180 personer i befattningar som professorer, lektorer, adjunkter, postdocs, forskare, doktorander, ekonomer och administratörer av olika slag. Varje termin ges runt 100 olika kurstillfällen på grund- och avancerad nivå inom program och på fristående kurser. Därtill bedrivs forskning och forskarutbildning inom huvudsakligen tre huvudområden: pedagogik, didaktik och ut- bildningssociologi. Verksamheten finns på två platser: på Blåsenhus i Uppsala och på Campus Gotland i Visby. Verksamhetsplanens disposition I denna verksamhetsplan redovisas de övergripande planerna och de särskilt prioriterade målsättningarna för EDU år Det finns en koppling till dels den gällande verksamhetsplanen för Fakulteten för utbildningsvetenskaper, och dels till de målsättningar som formulerades i 2014 års verksamhetsplan för EDU. Därmed utgör denna verksamhetsplan också en sorts avstämning av målen för år Övergripande målsättningar och institutionsorganisation Övergripande målsättningar Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier har att rätta sig efter Uppsala universitets övergripande målsättningar. Nedanstående mål ska tydligt genomsyra institutionens verksamhet. Världsledande forskning Mål: Universitetet ska stärka sin position som internationellt ledande forskningsuniversitet. Mål: Universitetet ska attrahera de mest kvalificerade forskarna och lärarna från hela världen. Förstklassig utbildning Mål: Utbildningarna ska hålla högsta nationella och internationella kvalitet och alla studenter ska ges möjlighet att tillägna sig förstklassiga ämneskunskaper och generella färdigheter. Mål: Alla studenter ska ges möjlighet att tillägna sig kritiskt tänkande, ett vetenskapligt förhållningssätt och grundläggande etiska principer. Mål: Utbildningarna på avancerad nivå ska vara ett välkänt och attraktivt val för de mest motiverade och kvalificerade studenterna från hela världen och andelen studenter på avancerad nivå ska öka. Mål: Utbildningarna på forskarnivå ska hålla högsta nationella och internationella kvalitet och vara ett välkänt och attraktivt val för de mest motiverade och kvalificerade studenterna från hela världen. 3

6 Excellens och samhällsnytta Mål: En ständig strävan efter högsta nationella och internationella kvalitet ska genomsyra alla verksamheter. Mål: Den kollegialt grundade organisationen ska vara förankrad inom hela universitetet och engagera alla medarbetare. Mål: Samverkan med privat, offentlig och ideell sektor ska engagera alla delar av universitetet och bidra till samhällets utveckling och till universitetets vitalitet. Mål: Stödfunktioner och infrastruktur ska svara mot verksamhetens behov och externa förutsättningar. Därtill har EDU till uppgift att följa de övergripande målsättningar som stipuleras i den gällande verksamhetsplanen (2015) för Fakulteten för utbildningsvetenskaper. 1 I denna fastslås inledningsvis att det särskilt är fyra områden som är centrala i fakultetens arbete för år 2015: Internationalisering, Kvalitetsarbete, Forskningsstrategier och Samverkan. I samma verksamhetsplan får också EDU i uppdrag att presentera en konkretisering av på vilket sätt EDU kan bidra till att förverkliga fakultetens övergripande ambitioner. Institutionsorganisation De tre kärnverksamheterna vid EDU grundutbildning, uppdragsutbildning samt forskning/forskarutbildning är förbundna med ledning och administration. Till kärnverksamheterna knyts stödfunktioner för ekonomi, personal, kursadministration, studievägledning, webbinformation, datasystem, forskningsadministration, lokalbokning, tjänstefördelning samt administrativ samordning av olika slag. Ledningen omfattar prefekten, den biträdande prefekten, institutionsstyrelsen, studierektorerna för grund- och forskarutbildningen samt studierektorn för uppdragsverksamheten. I institutionens särskilda ledningsgrupp ingår prefekt, biträdande prefekt, studierektorer, administrativ samordnare och personalsamordnare. Institutionsstyrelsen beslutar om budget, övergripande riktlinjer för verksamheten (t.ex. verksamhetsplanen), särskilda åtgärder med anledning 1 Verksamhetsplan 2015: Fakulteten för utbildningsvetenskaper. av revisionsrapporter samt lämnar namnförslag till dekanus vid val av ny prefekt. Prefekten beslutar och ansvarar för övriga ärenden, till exempel om ekonomi och förvaltning, kvalitetsarbete, personal och lönesättning, säkerhet och etikprövning. Prefekten bevakar också särskilt utbildnings- och personalfrågor vid Campus Gotland. På delegation av prefekten leder den biträdande prefekten arbetet med tjänstefördelningar, master- och forskarutbildning, lokalfrågor vid EDU, kursbemanning, plagiatärenden, kommunikationsfrågor, arbetsmiljö, jämställdhet och likabehandling. Studierektorerna har lednings- och personalansvar inom sina ansvarsområden. De fattar beslut om inriktningsansvariga på masternivå, kursansvariga på grund- och masternivå, handledare/examinatorer för självständiga arbeten och examinatorer för övriga kurser. Därtill tjänstefördelar studierektorerna professorer, forskare, lektorer, adjunkter och doktorander inom grundutbildning och forskning. Studierektorerna har också ett övergripande ansvar för kvalitet, utvärdering och utveckling av program och kurser samt leder kursledarmöten. Dessutom har de vid ett tillfälle varje år löne- och medarbetaransvar med personal inom sina respektive ansvarsområden. Studierektorerna handlägger också som första instans disciplin- och plagiatärenden. Studierektorerna för master- och forskarutbildning ansvarar övergripande för innehåll och kursutveckling på dessa nivåer. Här ingår exempelvis att bevaka utbudet av kurser, följa upp kurskvalitet, ansvara för kursinformation samt innehåll på forskarutbildningens webbsidor. Dessa studierektorer har också ett särskilt personalansvar för institutionens doktorander, till exempel genom att hålla ett medarbetarsamtal varje år med alla doktorander samt att följa upp doktorandernas individuella studieplaner. Därtill ska studierektorerna för masteroch forskarutbildningen genomföra informationsmöten med såväl doktorander som handledare samt medverka i rekryterings- och utlysningsprocess av doktorandtjänster. Studierektorerna för masternivå och forskarutbildning har även ett särskilt ansvar för att leda utvecklingen av EDU:s nationella och internationella masterprogram. De inriktningsansvariga för huvudområdena på masternivå (didaktik, pedagogik, pedagogiskt ledarskap och utbildningssociologi) ansvarar, tillsammans med studierektorerna för masterutbild- 4

7 ningen, för planeringen, utvecklingen och genomförandet av undervisning och handledning inom respektive huvudområde. I detta uppdrag ingår också att tillsammans med studierektorerna för grundutbildningen planera för vilka kursledare som ska utses. Kursledarnas (på såväl grund- som masternivå) huvuduppgift är att, tillsammans med ansvarig studierektor och medverkande lärare, planera kursens genomförande, examination och utveckling såväl innevarande som nästkommande termin. EDU har en verksamhetsnära administrativ stödfunktion med 19 medarbetare som inbegriper samordning, ekonomi- och personaladministration, utbildnings- och forskningsadministration, utbyteskoordination, studievägledning, kommunikation och information, system och webb. Delar av stödfunktionen studievägledningen kopplad till lärarprogram, vfu-administration och utbyteskoordination är direktfinansierad av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Under 2014 har ett flertal utvecklingsprojekt kopplade till EDU:s stödfunktion initierats. Ett sådant projekt med syftet att tydliggöra ansvar och arbetsprocesser inom grundutbildningsadministrationen har avrapporterats till institutionsledningen. I samband med detta arbete har uppbyggnaden av en digital presentationsyta för institutionens medarbetare påbörjats. Vidare har EDU, tillsammans med universitets registratorfunktion, byggt digitala formulär för att rationalisera handläggandet av studentärenden. Formulär har skapats för ansökan om dispens, studieuppehåll, studieavbrott och tillgodoräkning. EDU arbetar intensivt med att förbättra och säkerställa en rättssäker och transparent tjänstefördelning av personal inom utbildning och forskning. För att stödja detta arbete är ett digitalt verktyg under utveckling och det administrativa stödet i form av personalsamordning har förstärkts. Likaså, för att bättre kunna stödja ledningen av kärnverksamheten, har det kvalificerade administrativa institutionsstödet kopplat till utvärdering, uppföljning och analys förstärkts. Medarbetare från stödfunktionen har bland annat bidragit med stöd i samband med den utvärdering av EDU:s kurser inom förskollärar- och lärarprogram som påbörjats under EDU:s stödfunktion är också representerad i två centrala universitetsgemensamma utvecklingsprojekt: KAIA och Ladok3. Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prefekten ansvarade för att: fortsätta arbetet med att implementera befattningsbeskrivningar och ansvarsområden för studierektorer, inriktningsansvariga och kursledare. Uppföljning: Tydliga arbetsbeskrivningar för dessa befattningar är fastställda och finns utlagda på EDU:s internwebb. innan verksamhetsårets slut ha integrerat visuella och auditiva kommunikationsformer på institutionens externa webb. Uppföljning: Inför verksamhetsåret 2014 hade detta arbete inletts med framtagande av filmer som presenterade EDU:s inriktningar inom masterprogram. Under 2014 har Månadens profil initierats, där en medarbetare vid EDU presenteras på externwebben med en film. Till 2015 är målsättningen att ytterligare utveckla arbetet med filmmediet som presentationsyta, exempelvis vad gäller populärvetenskapliga presentationer av forskningsområden. innan verksamhetsårets slut ha genomfört att institutionens internwebb (enhetsyta i Medarbetarportalen) är den huvudsakliga kanalen för informationsspridning. Uppföljning: Tyvärr har inte utvecklingen av universitetets medarbetarportal gått i förväntad takt. För tillfället överförs där så är möjligt information från internt.edu.uu.se till medarbetarportalen. Här pågår ett samarbete med ledningen för universitetets medarbetarportal. innan verksamhetsårets slut ha utvecklat och påbörjat implementeringen av en policy (förutom det som angetts ovan) för kommunikation och information vid institutionen. Uppföljning: Förutom ovanstående arbete, finns idéer om institutionsinterna informationsvägar. En del av dessa används redan, men det behövs ett fortsatt arbete med att sätta samman informationsvägar i ett internt policydokument. 5

8 Prioriterade målsättningar 2015 Det finns alltjämt mer att göra för att förbättra och förtydliga institutionens organisation efter sammanslagningen Ett viktigt fokus för år 2015 blir att ytterligare öka de olika huvudämnenas ansvar och möjligheter att planera kurser på grundoch masternivå, på uppdrag av studierektorer och institutionsledning. Här ingår ett utökat samarbete mellan studierektorer och ämnesansvariga vad gäller kursupplägg och lärartillsättning. I detta arbete ligger också en organisatorisk förändring av handledarkollegiernas ledning, sammansättning och arbetsuppgifter. Beträffande EDU:s administration planeras en utveckling på flera fronter. För det första ska den stärkas genom en tydligare ledningsorganisation där tjänsten som administrativ samordnare omvandlas till en chefstjänst, med ett tydligt ledningsansvar (på delegation av prefekten) för administration, studievägledare och ekonomipersonal. För det andra planeras ledningen av ekonomernas arbete bli tydligare. En av ekonomerna ska få ett mer övergripande ansvar som ekonomisamordnare. Avsikten med denna förändring är att dels stärka översynen av EDU:s mycket mångfacetterade ekonomi och dels att ge tjänsteutrymme för en mer långsiktig planering av ekonomin. Detta passar väl ihop med hur Fakulteten för utbildningsvetenskaper inför 2015 prioriterar just en stärkt intern styrning och kontroll av fakultetens verksamhet. I detta ingår bland annat att öka effektiviteten och transparensen i resurstilldelningen. 2 För det tredje kommer EDU:s administratörer att få fler analytiska och utvärderande uppdrag, till exempel vad gäller att sammanställa och analysera kursvärderingar, framtagande av statistik för kursplanering och så vidare. Målsättningen är att på längre sikt avsevärt minska lärarnas och forskarnas administrativa bördor. 3 Prefekten ansvarar för att: didaktik, pedagogik och utbildningssociologi bland annat genom en översyn av handledarkollegiernas roll och sammansättning får ökade organisatoriska möjligheter att på kort och lång sikt planera och ansvara för sin forskning och för de kurser som ligger inom respektive huvudområde, 3 stärka EDU:s administrativa organisation såtillvida att en tydligare ledningsorganisation upprättas med omvandlandet av en administrativ samordnare till en administrativ chef, samt genom att en uttalad ekonomisamordnarfunktion inrättas, färdigställa det reviderade digitala verktyget för tjänstefördelning, färdigställa den digitala presentationsytan för verksamhetens arbetsprocesser, förstärka det administrativa stödet vid kursutvärdering och framtagande av kursrapport, ta fram rutinbeskrivningar för institutionens ekonomi- och personaladministration. innan verksamhetsårets slut, ha utvecklat och påbörjat implementeringen av en policy för kommunikation och information. 2 Verksamhetsplan 2015, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, s I detta arbete ingår också att se över hur lärarprogrammens kurser kopplas till olika huvudområden. 6

9 3. Ekonomiska förutsättningar År 2014 inleddes med en positiv ingående balans för alla EDU:s verksamhetsgrenar. Bokslutsrapporterna under år 2014 har också påvisat positiva resultat. Av Fakulteten för utbildningsvetenskaper erhåller EDU för år kr för utbildning på grundnivå och masternivå (inklusive Campus Gotland). Vidare tilldelas EDU kr för forskning och forskarutbildning. Jämfört med 2013 har de tilldelade medlen till grundutbildningen minskat med cirka 10 miljoner kr. Denna skillnad beror främst på en minskning i tilldelningen av antalet HST-platser (helårsstudieplatser) med cirka 66 stycken. I synnerhet gäller denna reducering 2001 års lärarprogram (285 HST-platser färre jämfört med 2014). För år 2015 får EDU HSTplatser medan antalet för 2013 var Därtill har ersättningen sänkts för varje vfu-plats (8 000 kr) och årsstudieplats (1 500 kr). En sådan omfattande anslagsminskning som cirka tio miljoner ( kr) ställer krav på institutionsledningen att hantera, utan att kvaliteten i undervisningen sänks. Till viss del kommer det minskade grundutbildningsanslaget åtminstone under 2015 kompenseras med en positiv ingående balans. På längre sikt är emellertid anslagsminskningen oroande. Förhoppningsvis kan de av regeringen utlovade extra lärarutbildningsplatserna innebära en ökning av grundutbildningsanslagen framöver, men dessa platser har ännu inte definitivt fördelats till Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Det redan påbörjade arbetet med att effektivisera resursanvändningen enligt gällande arbetstidsavtal exempelvis vad gäller administrations- och kompetensutvecklingstid blir följaktligen ännu viktigare framledes. Därtill måste institutionsledningen mer aktivt än tidigare utifrån de ekonomiska förutsättningarna och de utbildningsuppdrag som förväntas inkomma planera framtida institutionsorganisation och besättning av administrativ personal och lärare. Det är självfallet alltjämt av högsta vikt att EDU så nära som möjligt uppfyller prestationskraven utan att överproducera prestationer. Om så inte sker, riskerar EDU att få betala tillbaka redan tilldelade medel. Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prefekten ansvarade för att: EDU klarade av att uppnå den prestationsgrad som föreskrevs från Fakulteten för utbildningsvetenskaper (82,8 %), Samhällsvetenskapliga fakulteten (78 %) och Medicinska vetenskapsområdet (90 %). Uppföljning: Vid oktober månads utgång låg EDU:s totala HST på och uppnådd prestationsgrad på 58 %. I jämförelse med tilldelade utbildningsuppdrag är det 72 fler HST (4 % fler registeringar) och en något lägre prestationsgrad än förväntad (60 %). Institutionsledningens prognos är att EDU vid verksamhetsårets utgång kommer hamna nära förväntat prestationsmål. Tabell 1. Institutionens uppdrag inom utbildning på grundnivå och masternivå Uppdragsenhet HST HPR Ersättning/hst Totalt anslag Fakulteten för utbildningsvetenskaper Samhällsvetenskapliga fakulteten 1 576, ,6 (82,8 %) Kurser LP kr FK o Master kr VFU-kurser kr kr 125,5 96 (78 %) kr kr Medicinska vetenskaps området 1,5 1,35 (90 %) kr 7

10 Tabell 2. Helåsstudieplatser och helårsprestationer oktober 2014 Oktober 2014 VP-HST HST HST-DIFF VP-HPR HPR HPR-DIFF PRG i % PRG/VP-HST Totalt 1 642, ,04 71, ,85 953,05-393,80 55,60 58,02 Om man bryter ner antal HST på utbildningstyp framgår att huvuddelen av överskottet av registreringar (HST) finns på fristående kurser och masterprogram, även om ett mindre överintag också gjorts på Förskollärarprogram och Grundlärarprogram. På Ämneslärarprogrammet har ett flertal studenter bytt inriktning från 7 9 till gymnasiet, vilket ger ett negativt utfall på uppnådd HST. På Lärarprogram 2001 är utfallet 100 HST färre än beräknat. Sammantaget balanseras underskottet på framförallt LP 2001 med ett överskott på fristående kurs och masterprogram, så att HST hamnar på 72 över uppdrag. I stort ligger programmens och kursernas prestationsgrad i början på november 2014 på en förväntad nivå (ca 60 %). Underproduktion inom 2001 års lärarprogram, ämneslärarprogrammet gymnasiet och kompletterande lärarutbildning balanseras av överproduktionen i de övriga utbildningarna. I januari 2015 ligger EDU:s prestation för utbildningsuppdrag från Fakulteten för utbildningsvetenskaper nära den efterfrågade prestationsgraden på 82,8 % (80,33 %). verksamheten inom EDU, såväl vad gäller forskning som grundutbildning, håller sig inom de ekonomiska ramar som budget och tilldelade medel föreskriver. Uppföljning: Detta mål har EDU uppfyllt under Dessutom har överskotten varit betydande, särskilt vad gäller fakultetsmedel för forskning. 4 Överskottsmarginalen för forskningsanslag har legat på över 20 %, vilket är avsevärt över riktlinjen 10 % (den utgående balansen/de totala kostnaderna). Avsikten med anslagna medel är att de ska arbeta i verksamheten; därför måste de balanserade överskotten minska under En viktig förklaring till det rådande överskottet inom grundutbildningen är att flera av de lektorstjänster som beräknades tillträda tidigt under år 2014 först tillträder i slutet på år 2014 eller i början på år Vad gäller forskningsöverskottet pågår ett aktivt arbete för att kraftigt reducera detta överskott. minst 40 % av forskningsöverskottet fördelades till aktiv forskningsverksamhet av olika slag och att en plan för förbrukandet av forskningsöverskottet upprättades. 4 Per den sista oktober 2014 var den utgående balansen för utbildning på grund- och avancerad nivå kr. På kontot för forskning- och forskarutbildning var det kr. Tabell 3. Helårsstudieplatser och helårsprestationer verksamhetsår 2014 ( ) uppdelat på utbildningstyp. Program VP-HST HST HST-DIFF HPR-VP HPR HPR-DIFF PRG I % PRG/VP-HST i % LP ,00 235,26-104,74 278,80 217,02-61,78 92,25 63,83 Förskrpr 549,50 561,17 11,67 450,59 475,30 24,71 84,70 86,50 Grp ,00 223,13-1,87 184,50 182,26-2,24 81,68 81,00 Grp ,00 79,42 5,42 60,68 63,99 3,31 80,57 86,47 Ämn-pr ,00 10,25-0,75 9,02 8,60-0,42 83,90 78,18 Ämn-pr gymn 69,00 78,63 9,63 56,58 53,93-2,65 68,59 78,16 Ä-pr 90 hp 74,00 66,58-7,42 60,68 44,55-16,13 66,91 60,20 FK & Master 300,00 490,76 190,76 246,00 273,79 27,79 55,79 91,26 TOTALT 1642, ,20 102, , ,44-27,41 75,60 80,33 8

11 Uppföljning: Under 2014 har följande extrainsatser gjorts för att beta av överskottet per den 31/ ( kr). 5 1 doktorandtjänst i matematikdidaktik 4 lektorer/adjunkter har fått 30 % extra forskningstid i tjänsten 2 gästforskare i matematikdidaktik 1 ettårig forskartjänst i specialpedagogik 1 ettårig forskartjänst i matematikdidaktik 1 tvåårig postdoctjänst i barn- och ungdomsvetenskap Utöver dessa tillsättningar har det också upprättats en plan tillsammans med Fakulteten för utbildningsvetenskaper för hur det framtida överskottet av forskningsmedel från fakulteten ska förbrukas. Denna plan har presenterats för fakultetsnämnden under vårterminen 2014 och ska följas så långt som möjligt framledes. Prognosen för 2015 är att överskottet vid detta års slut kommer att vara nere i runt fyra miljoner kronor. Således har målet om 40 % minskning infriats med råge. 5 Observera att dessa satsningar ännu inte har hunnit påverka det överskott som alltjämt finns inom anslagsforskningen, d v s kr per den sista oktober Prioriterade målsättningar 2015 De rejält neddragna resurserna 2015 vad gäller grundutbildning kräver en ökad vaksamhet och ekonomisk planering inför framtiden. Det handlar om att anpassa den ekonomiska kostymen efter de utbildnings- och forskningsuppdrag som åläggs EDU. Samtidigt ska stora delar av det balanserade överskottet inom såväl grundutbildning som forskning minskas. Vad gäller forskningsmedlen handlar det alltjämt om att trovärdigt och enligt plan förbruka det balanserade forskningsöverskottet. Prefekten ansvarar för att: verksamheten inom EDU, såväl vad gäller forskning som grundutbildning, håller sig inom de ekonomiska ramar som budgeten och tilldelade medel föreskriver, EDU uppnår den prestationsgrad som föreskrivs från Fakulteten för utbildningsvetenskaper (82,8 %), Samhällsvetenskapliga fakulteten (78 %) och Medicinska vetenskapsområdet (90 %). överskottet i grundutbildning och forskning sänks så att det hamnar åtminstone inom marginalen på 10 %, minst 40 % av forskningsöverskottet fördelas till aktiv forskningsverksamhet efter den plan som har upprättats tillsammans med Fakulteten för utbildningsvetenskaper. 9

12 4. Grund- och uppdragsutbildning Förskollärar- och lärarprogrammen EDU har i uppdrag att bedriva utbildning inom flera yrkesprogram kopplade till förskollärare och lärare: 2001 års lärarprogram, hp och 2011 års lärarprogram, Förskollärarprogrammet, 210 hp, Grundlärarprogrammet fk-3 och 4 6, 240 hp, Ämneslärarprogrammet 7 9, 270 hp, Ämneslärarprogram grund- och gymnasieskolan, 300/330 hp och Ämneslärarprogram 7 9 och gymnasiet, 90 hp. Förskollärarprogrammets kurser är, beroende av studieort, förlagda till antingen Blåsenhus eller Campus Gotland. Inom lärarprogrammen fk-3 och 4-6 har EDU utöver kärnan också ansvar för svenska och matematik samt inom kort för en obligatorisk kurs i musik och bild på lärarprogrammet f-3. En betydande utmaning inför 2015 är utfasningen av 2001 års lärarprogram och den pågående infasningen av 2011 års dito. Avvecklingen av 2001 års lärarprogram sker enligt en av fakulteten särskilt utarbetad plan. AOU II ges för sista gången som campuskurs under höstterminen 2014, men kommer att ges som en nedbantad läskurs i ytterligare några terminer. Idrott och hälsa ges till och med vårterminen 2015 och AOU III erbjuds för sista gången höstterminen Successivt pågår också en utbyggnad av 2011 års program. Nya utmaningar för 2015 är uppstartandet av en grundlärarutbildning fk-3 på Gotland (med särskilt fokus på teknik och naturvetenskap) samt av kompletterande ämneslärarprogrammet på distans (med några campusinslag varje termin), med huvudort Visby på Campus Gotland. Fakultetsnämnden har särskilt betonat att EDU ska tillse att Uppsala universitets lärarprogram upprätthåller en hög kvalitet. Dessutom ska lärarprogrammen utvecklas som akademiska professionsutbildningar genom ett stärkande av progressionen i innehåll, vetenskaplighet och yrkesskicklighet. En del som EDU särskilt avser att satsa på vad gäller professions- och yrkesskicklighet, är stärkandet av ledarskapsaspekter i lärarutbildningen, i synnerhet praktiska sådana. Här är avsikten främst att förbättra de blivande lärarnas ledarskap i den framtida klassrumssituationen, men också att koppla samman ledarskapspraktik med relevanta teoretiska perspektiv. Under 2014 har därför ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats vad gäller ledarskapskurserna på grundlärar- och ämneslärarprogrammen. Till våren 2015 startas nyutvecklade kurser inom ledarskap; kurser med större fokus än tidigare på ledarskapspraktik och med en tydlig koppling till lärarprofession i skola och klassrum. Ambitionen för 2015 är att ännu mer stärka ledarskapsinslagen på lärarutbildningen genom att dels förlägga dessa kurser tidigt i lärarutbildningen, dels med att ledarskapsperspektiv blir ett centralt inslag i alla lärarprogrammens vfu-kurser. En annat prioriterat kvalitetsområde för 2015 handlar om progressionen i det akademiska skrivandet. Studenternas alltför ofta bristande kunskaper och färdigheter att skriva har uppmärksammats under flera år, men problemen förefaller alltjämt bestå och de upptäcks alldeles för sent i utbildningen, inte sällan först i samband med det avslutande examensarbetet. Därför kommer mer fokus framöver att läggas på examinerande skrivuppgifter tidigt i förskollärar- och lärarutbildningarna. Detta arbete knyts till det kartläggnings- och utvecklingsarbete som gjorts inom grundlärarprogrammen gällande vetenskapligt skrivande genom hela utbildningen, en kartläggning som framförallt har gjorts på de s k svenska-matteseminarierna. Den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu:n) står inför stora utmaningar och möjligheter under de närmaste åren. Fakulteten för utbildningsvetenskaper betonar särskilt att vfu-utbildning utgör en integrerad del av lärarprogrammen, inte minst i strävandena att ännu mer stärka lärarutbildningarna som professionsutbildningar. Dessutom fungerar vfu:n som en central samarbetsarena med det omgivande samhället. En viktig del i vfu-koordina- 10

13 torernas arbete under 2014 har varit att implementera nya ramkursplaner samt att revidera vfu-kursplaner. Det är ett arbete som fortsätter under 2015, bland annat genom dialogmöten av olika slag med såväl vfu-samordnare i kommunerna som med vfulärare vid Uppsala universitet. Prioriteringar i vfuarbetet inför 2015 handlar vidare om att förbättra kvalitetssäkringen av vfu:n i kommunerna, vilket drivs från Fakulteten för utbildningsvetenskaper; lära av andra universitets och högskolors erfarenheter av övningsskolor; utveckla samarbetet med förstelärare; införande av tregradig betygskala på vfu:n; fortsätta med satsningarna på fler vfu-besök samt förbättra seminarieverksamheten för de lokala lärarutbildarna. Beträffande EDU:s moment i förskollärar- och lärarutbildningarna, har det påbörjats en särskild kvalitetssatsning som går i linje med den så kallade KrUUT-utredningens slutsatser. 6 Ett budskap från projektets internationella panel var att man inom Uppsala universitet borde satsa mer på egna initierade program- och utbildningsutvärderingar, utförda av externa granskare. Det handlar om att bygga upp en struktur för återkommande utvärderingar där man kan dra slutsatser om utbildningens innehåll, till exempel att utifrån examens- och kursmål studera kursupplägget, innehållet i och genomförandet av seminarier, föreläsningar, workshops och examinationer och så vidare. En sammanhållen och återkommande analys av dessa faktorer samt av söktryck, avhopp, genomströmning, studentnöjdhet, anställningsbarhet och avnämarnöjdhet ger viktiga underlag för säkerställandet av att förskollärar- och lärarutbildningarna håller den kvalitet som krävs för en akademisk nivå, samt för att utbildningen ska vara relevant och aktuell. Därtill blir resultaten i denna typ av utvärderingar mycket viktiga för kompetensutvecklingen bland EDU:s egna lärare. Under hösten 2014 har ett KrUUT-inspire- rat utvärderingsprogram initierats vid EDU. 7 Det kommer att slutrapporteras i januari Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper stödjer också uttalat denna externa utvärdering av lärarprogrammens kärnkurser. Fakulteten för utbildningsvetenskaper har under flera år satsat på det så kallade fjärde nyckelnprojektet. Det har varit en tillfällig satsning i samarbete med Uppsala kommun med målsättningen att utveckla förskollärar- och lärarprogrammen så att de överensstämmer med de krav framtida arbetsgivare ställer på lärare i användandet av informationsteknologi i yrkesrollen. För EDU har detta inneburit en viktig kompetenshöjning bland såväl lärare som studenter i det integrerade användandet av IKT i undervisningen. Fakulteten för utbildningsvetenskaper avsätter inte under 2015 några särskilda medel till detta. För EDU kommer dock IKT-lärandeformer att vara ett fortsatt prioriterat område. Två heltidstjänster sysslar numera huvudsakligen med denna typ av utvecklingsverksamhet, som syns i särskilt riktade insatser mot kursledare och lärarpersonal, där avsikten är att integrera IKTverktygen i den ordinarie undervisningen, till exempel genom så kallad blended learning. Här ingår också en utökad satsning på distanskurser, såväl på Blåsenhus som på Campus Gotland. Fristående kurser och övriga programkurser Vid EDU finns ett stort antal fristående kurser till exempel i pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap samt utbildningssociologi. Kurser ges även inom flera samhällsvetenskapliga program, exempelvis programmet med inriktning mot personaloch arbetslivsfrågor och Beteendevetenskapliga kandidatprogrammet. Vid Universitets- och Högskolekanslersämbetets nyligen genomförda utvärdering av kvaliteten på EDU:s kandidatexamen i pedagogik fick EDU fattades ett rektorsbeslut om genomförande av projektet Kreativ utbildningsutveckling vid Uppsala universitet Avsikten med projektet var att stimulera utbildningsutveckling, öka det kollegiala utbytet och spridningen av goda idéer samt allmänt höja fanan för utbildningsuppgiften genomfördes en avslutande utvärdering med en internationell panel av utbildningskunniga kolleger från systeruniversitet i det internationella Matariknätverket, Lunds universitet och Göteborgs universitet samt tre internationella experter på utbildningskvalitet. 7 Utvärderingen är uppbyggd i två moduler. Under den första perioden från oktober 2014 till mars 2015 undersöks kursplaner, kursstrukturer, kursinnehåll, examinationsformer etc mot examensmål. Den andra perioden från april till december 2015 innebär mer konkreta studier av undervisningen. Under denna period kommer också en omfattande studentenkät att göras. Granskare är professor Sven-Erik Hansén och docent Tom Wikman, bägge verksamma på lärarutbildningen vid Åbo akademi, stationerade i Vasa. 11

14 tyvärr omdömet bristande kvalitet. Det betyder att EDU har runt ett år på sig att visa hur undervisningen i pedagogik ska förbättras. Universitetet ska senast den första oktober 2015 skicka en uppföljningsplan till UKÄ som visar hur universitetet säkerställt måluppfyllelse för den aktuella utbildningen. Om inte detta görs på ett övertygande sätt, riskerar examensrätten på kandidatnivå pedagogik att dras in. Ett omfattande utvecklingsarbete har i samarbete med Fakulteten för utbildningsvetenskaper därför inletts för att åtgärda de brister som framkom i UKÄ-utvärderingen. En åtgärdsplan har tagits fram (fastställd av Fakultetsnämnden 23 oktober 2014). Med utgångspunkt i kritiken från UKÄ har fyra utvecklingsområden identifierats: utveckling och förstärkning av hur huvudområdet pedagogik framträder i de olika kurserna (Pedagogik A C samt Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv PIVA A C), vetenskaplig progression med avseende på teori, metod och vetenskaplig argumentation, särskilda kvalitetshöjande insatser för Pedagogik/PIVA C samt rekrytering av lärare. Detta är ett prioriterat område för Beträffande grundkurserna i pedagogik såväl på fristående kurser som på kurser inom programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor pågår också ett utvecklingsarbete som handlar om att stärka inslagen av chefs- och ledarskap i kursinnehåll och examinationer. Inom pedagogik handlar det mer om styrning än om chefs- och ledarskap. Under våren 2014 startade ett utvecklingsarbete inom pedagogik/piva C. En ny kursledare/examinator för hela C-kursen (30 hp) har tillsatts. En arbetsgrupp har gått igenom kursplaner, litteraturlistor, kursupplägg samt information till studenterna på Studentportalen. Hösten 2014 har arbetsgruppen haft återkommande uppföljningar efter varje delkurs. Då kommer också som en del i detta utvecklingsarbete studentintervjuer i fokusgrupper att genomföras. Just nu planeras också en grundlig översyn av pedagogikkurserna på A- och B-nivå, exempelvis vad gäller kursplaner, litteraturlistor och kursinnehåll. En viktig utgångspunkt i detta arbete är att göra progressionen ännu tydligare. Utbildningssociologi har under det senaste året enbart haft kurser på A-nivå. I och med att rekryteringen till denna kurs har ökat markant under 2014, räknar EDU med att under läsår 2015-/2016 också ge B- och C-kurser i utbildningssociologi, allt på distans. Masterprogram Vid EDU finns ett Masterprogram i utbildningsvetenskap med inriktning mot fem ämnen: pedagogik, didaktik, utbildningssociologi, barn- och ungdomsvetenskap och specialpedagogik. Därtill finns ett Masterprogram i pedagogiskt ledarskap. Hösten 2015 startar även ett internationellt masterprogram i utbildningssociologi. Det planeras också för ett internationellt masterprogram med inriktning mot hållbar utveckling. Vid Universitets- och Högskolekanslersämbetets nyligen genomförda utvärdering av kvaliteten på EDU:s olika magister- och masterexamen (fram till år 2013), blev omdömena mycket positiva. Didaktik magister fick hög kvalitet och didaktik master högsta kvalitet; pedagogiskt ledarskap fick högsta kvalitet; pedagogik magister fick hög kvalitet och specialpedagogik magister fick hög kvalitet. Under de senaste åren har masterprogrammen i utbildningsvetenskap omarbetats rejält. Kurserna är färre samtidigt som programinriktningarna har blivit tydligare. Det återstår alltjämt ett arbete med att följa upp hur antagningsnivåer och genomströmning ser ut på det nya masterprogrammet. Därtill pågår insatser som syftar till att utveckla kvaliteten hos både enskilda kurser och självständiga arbeten samt till att förbättra progressionen inom programmet avseende relationen mellan ämneskurser, teori- och metodkurser och självständiga arbeten. Här blir det viktigt att använda den senaste UKÄ-utvärderingen av den gamla mastern, för att ytterligare stärka den nya masterutbildningen. En särskild ambition är att fortsätta samarbetet med Rektorsutbildningen, speciellt vad gäller kurserna i pedagogiskt ledarskap. Vid sidan av de existerande masterprogrammen på svenska, inrättas under 2015 ett internationellt masterprogram i utbildningssociologi. Det startar till höstterminen 2015 och bygger på samarbeten med andra institutioner vid Uppsala universitet samt med andra lärosäten i Sverige och utomlands. I likhet med EDU:s existerande masterprogram på svenska, utgår det internationella masterprogrammet från de formella villkoren för en masterexamen (60 ECTS inom huvudområdet samt ytterligare 60 ECTS). Det innebär således att EDU inte ensamt 12

15 behöver ge kurser motsvarande ett helt masterprogram om 120 ECTS. Även inom didaktik pågår ett utvecklingsarbete av ett internationellt masterprogram med avsikt att under 2015 inkomma med förslag till Rektor om inrättandet av ett sådant. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildningen är en viktig del av EDU:s verksamhet var omsättningen exempelvis runt fem miljoner kronor. EDU:s höga ambitioner på detta område ligger i linje med hur Fakulteten för utbildningsvetenskaper menar att EDU i sin verksamhetsplanering särskilt ska ta hänsyn till det regionala behovet av kompetensförsörjning och uppdragsutbildning/-forskning i det omgivande samhället. Inför 2015 är den största uppdragsgivaren Håbo kommun, med ett inkluderingsprojekt inriktat mot utbildning av lärare från årskurs 1 till årskurs 9. Det planeras också ett inkluderingsprojekt för gymnasieskolans lärare i Håbo. Andra stora uppdragsprojekt är exempelvis Utmana och stödja i Norrtälje kommun och Flerspråkighet i Uppsala kommun. Prioriterade målsättningar 2014 Uppföljning Prefekten ansvarade för att: stärka de konkreta ledarskapsinslagen på lärarutbildningarna, bland annat genom ett utökat samarbete med våra lärare i pedagogiskt ledarskap och med fakultetens rektorsutbildning, Uppföljning: Det har gjorts ett omfattande utvecklingsarbete inom detta område. Förändrade ledarskapskurser kommer att sjösättas från och med höstterminen Vad som behöver utvecklas är dock samarbetet med lärare och forskare i pedagogiskt ledarskap och vid rektorsutbildningen. satsa på fler VFU-besök/trepartssamtal på förskollärar- och lärarutbildningarna, särskilt på korta ämneslärarprogrammet och på Grundlärarprogrammens ämnes-vfu. Uppföljning: Nu besöks alla våra studenter (på EDU:s vfu-kurser) åtminstone en gång under utbildningen av en lärare från EDU. Så var det inte tidigare. stärka VFU-samarbetet mellan EDU och region Gotland, Uppföljning: Från vårterminen 2014 ingår vfu-organisationen för Region Gotland i fakultetens vfuorganisation och gör från höstterminen 2014 sina vfu-placeringar i universitetets vfu-portal; vfuadministratör från EDU har genomfört fortbildning av personal från Campus Gotland och Region Gotland under vårterminen 2014; kursen Lärares Arbete Handledning 7.5 hp, har genomförts på plats i Visby och har slutförts under vårterminen 2014; arbetskonferenser, med personal från Campus Gotland, har under året organiserats såväl i Visby som i Uppsala; möte mellan förskolechefer, representanter från Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) vid Region Gotland och VFU-koordinatorer har anordnats med syftet att förbättra vfu:n på Gotland. initiera och genomföra en kvalitetsutvärdering av lärarutbildningen enligt KrUUT-panelens rekommendationer. Uppföljning: En sådan kvalitetsutvärdering är påbörjad och ska slutrapportera resultatet i januari styra om Fjärde nyckelnsatsningen till permanenta och kontinuerliga inslag i förskollärar- och lärarutbildningarnas kurser. Uppföljning: Detta är ett arbete som pågår genom att två heltidstjänster huvudsakligen sysslar med denna typ av IKT-utvecklingsarbete, såväl på Campus Gotland som på Blåsenhus. följa upp och utvärdera de senaste årens reformer på masternivå, till exempel beträffande antagningstal, genomströmning och studentutvärderingar. Uppföljning: Den nya arkitektur för masterprogrammen som infördes ht 2013 reducerade starkt det totala utbudet av kurser, samtidigt som det uppmuntrade antagna studenter att läsa kurser på avancerad nivå över huvudområdesgränserna och i ämnen på andra institutioner. Utfallet av förändringarna inom masterprogrammen är i sin helhet positivt. De, i antal studenter räknat, mindre huvudområdena ökade rekryteringen till sina kurser, under det att de största kurserna något minskade 13

16 sin rekrytering. Det senare har sannolikt sin viktigaste orsak i att den tidigare koncentrationen av undervisningen till helgslut tagits bort, samt att kraven på faktiska studieinsatser höjts för att svara mot masternivån. Om man bortser från huvudområdet pedagogik, gjordes läsåret 2013/2014 totalt 511 enskilda registeringar på totalt 29 kurser; det ger ett genomsnitt på 18 studenter per kurs. Skillnaderna mellan huvudområden och enskilda kurser är emellertid stor, med pedagogiskt ledarskap och specialpedagogik som de enskilt största inriktningarna. Andelen examinerade och godkända studenter låg i oktober 2014 på ett genomsnitt av 60 procent, men kan komma att öka några procent efter omexamination på vårterminens kurser. Sannolikt har genomströmningen på masterkurserna inte försämrats. Att en så stor andel studenter inte examineras med godkänt resultat, beror framförallt på att rekrytering domineras av yrkesarbetande studenter, som under studiernas gång upptäcker att de inte kan satsa den tid som behövs på studierna. Först under det andra året som den nya arkitekturen för utbudet av masterkurser funnits på plats, läsåret 2014/2015, är en meningsfull analys möjlig av hur studenterna inom olika områden valt kurser alltså utformat sin studiegång, inom ramen för den nya kursarkitekturen. Under det gångna läsåret infördes inom kursutbudet på masternivå även två huvudområdesöverskridande kurser i teori, metod och akademiskt skrivande. EDU har satsat särskilda resurser på utformningen av dessa kurser i avsikt att de med bibehållna krav på akademisk nivå anpassas även till studenter som vistats utanför universitetet under längre tid. Detta arbete fortsätter under starta upp en masterprogramsinriktning i pedagogik. Uppföljning: Huvudområdet pedagogik, som fram till och med läsåret 2013/2014 tillhört masterprogrammet i samhällsvetenskap, integrerades ht 2014 i institutionens masterprogram i utbildningsvetenskap, men områdets kurser gjordes valbara inom masterprogrammet redan under ht förstärka organisationen kring uppdragsutbild ningen och öka antalet uppdrag med minst 15 % som institutionen får av kommuner, skolverk och andra myndigheter. Uppföljning: Organisationen har förändrats såtillvida att studierektorn för uppdragsutbildningen mer samarbetar med studierektorer och övrig institutionsledning i tjänstefördelningsarbetet. Numera sitter också studierektorn i styrelsen med i styrelsen för Forum för Samverkan. En satsning på särskilda frukostmöten med potentiella uppdragsgivare i kommuner i Uppland har också gett effekt i form av fler uppdrag. Därtill har samarbetet stärkts med Skolverkets ansvariga för Förskolelyftet, NTområdet, värdegrundsfrågor och specialpedagogik. Beträffande målet att öka antalet uppdrag med 15 %, har denna ökning inte riktigt uppnåtts. Antalet uppdrag har emellertid blivit avsevärt fler jämfört med Prioriterade målsättningar 2015 En del av målsättningarna från 2014 finns alltjämt kvar att arbeta med inför Det gäller exempelvis satsningen på ledarskaps- och styrningsinslag inom såväl lärarprogram som i pedagogik och på programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor. Vad gäller pedagogik blir det naturligtvis särskilt viktigt att genomföra de förändringar som krävs efter den kritik som framfördes av Universitetskanslersämbetet gällande kandidatexamen i pedagogik. En nytt fokus jämfört med tidigare ska riktas mot progressionen i lärarstudenternas akademiska skrivande. Digitala hjälpmedel och undervisning med s.k. blended learning kommer också fortsättningsvis att prioriteras extra. Vad gäller de nya masterprogrammen har ett omfattande utvärderingsarbete startats, men det som framförallt återstår att göra är att förbättra progressionen inom programmet avseende relationen mellan ämneskurser, teori- och metodkurser och examensarbeten Fakulteten för Utbildningsvetenskaper har särskilt betonat vikten av samverkan mellan fakultetens olika avdelningar. Det är ett område som EDU måste bli bättre på framledes, det vill säga vad gäller samarbeten inom kurser med Rektorsutbildningen, Forum för skolans internationalisering och SWEDESD. Fakulteten för utbildningsvetenskaper har ansökt om att till hösten 2015 få starta en speciallärarutbildning, vilket också kommer ställa krav på EDU i fråga om bemanning och forskning inom specialpedagogik. Här kommer rekryteringen 14

17 av en ny professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik att bli särskilt betydelsefull. Prefekten ansvarar för att: fortsätta utvecklandet av ledar- och chefsskapskurser inom lärarprogram och PIVAkurser, att en uppföljningsplan i samarbete med Fakulteten för utbildningsvetenskaper upprättas för att åtgärda påtalade brister i EDU:s kandidatexamen i pedagogik, mer fokus sätts vad gäller examination, undervisning och uppföljning på studenters akademiska skrivande, vidareutveckling av IKT- och blended learning inom alla undervisningsområden vid EDU, att masterprogrammen i utbildningsvetenskap och pedagogiskt ledarskap utvärderas särskilt vad gäller relationen mellan ämneskurser, teori- och metodkurser samt examensarbeten, att samarbetet beträffande lärarutbyten och kursinnehåll stärks mellan EDU, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Rektorsutbildningen och SWEDESD, att det finns goda förutsättningar beträffande lärare och forskning för att till hösten 2015 starta en speciallärarutbildning vid EDU, att utveckla en ramkurs i ämnesdidaktik inom korta ämneslärarprogrammet, att öka antalet uppdrag med minst 15 % som institutionen får av kommuner, skolverk och andra myndigheter. 15

18 5. Forskning och forskarutbildning Forskning Vid EDU bedrivs forskning inom huvudsakligen tre huvudområden: didaktik, pedagogik och utbildningssociologi, men det finns också forskningsgrupper och ämnen som inte är uttalat kopplade till något av dessa huvudområden, exempelvis utbildningshistoria och barn- och ungdomsvetenskap. 8 Det finns många regelbundna forskningsseminarier där institutionens forskare, men även ofta särskilt inbjudna gäster, presenterar och diskuterar texter. Målsättningen är att EDU:s forskningsgrupper ska stärkas på olika sätt, vilket ligger i linje med fakultetens riktlinjer om att institutionen inom en fyraårsperiod ska ha flera internationellt ledande forskningsgrupper. I samklang med detta ligger även fakultetens och institutionens ambitioner att öka antalet forskningspublikationer i internationella och för disciplinerna erkända publikationer. Vad som också måste förbättras är deltagandet i antalet internationellt finansierade forskningsprojekt. Även Fakulteten för utbildningsvetenskaper har uttryckt målsättningen att de internationellt finansierade forskningsmedlen måste öka. Därtill är både institutionens och fakultetens målsättning att forskningsuppdragen från externa intressenter, exempelvis myndigheter av olika slag, ska bli fler jämfört med tidigare. I juni 2015 ska en forskardag anordnas vid institutionen, då respektive handledarkollegium inför övriga forskare och lärare vid EDU förväntas presentera den mest angelägna forskningen för tillfället. Vidare uppmanas institutionens lärare och forskare att också under 2015 utnyttja de fakultetsövergripande möjligheter som erbjuds genom Fo- 8 Vid EDU finns grupper som arbetar med forskning inom barn- och ungdomsvetenskap, praxeologi, meningsskapande i pedagogiska diskurser (SMED), språkliga praktiker (STOLP), barndom, lärande och identitet som interaktionella praktiker (CLIP), högre utbildning (SHE), utbildningshistoria, utbildningspolitik och utbildningsfilosofi (STEP), utbildningssociologi (SEC). rum för ämnesdidaktiska studier, Forum för Tysklandsstudier, Forum för Kinastudier, Forum för Afrikastudier och SALT. Det är viktigt att EDU:s lärare och forskare också fortsättningsvis trots att de särskilda prefekt-kof-medlen för detta inte längre finns bereds möjligheter att åka på konferenser i Sverige och i andra länder; att få bidrag till språkgranskning och språköversättning; får möjligheter att bjuda in externa föreläsare till seminarier. Kopplade till huvudområdena inom forskningen är de tre handledarkollegierna (pedagogik, didaktik och utbildningssociologi). Under 2014 stärktes kollegierna och gavs ett utökat ansvar i utvecklingen av forskningen och forskarutbildningen i respektive ämne. En viktig målsättning för 2015 är att ytterligare bygga upp dessa kollegiers position och organisation, till exempel genom tydligare direktiv om hur de ska ledas (alltid av en ämnesprofessor) och att de fortsatt förfogar över medel som ska användas till långsiktig planering, inbjudan och finansiering av gästforskare från utländska lärosäten, gästdoktorander och gästföreläsare, centralt nätverksbyggande och så vidare. Dessa kollegier ska också framöver ha ett övergripande ansvar för de till varje ämne knutna högre seminarierna. Handledarkollegierna spelar även en viktig roll vid tillsättandet av nya doktorander. 9 Fakulteten för utbildningsvetenskaper har antagit ett särskilt professorsprogram och inom ramen för detta kommer EDU under hösten 2015 förhoppningsvis att kunna anställa en professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Vidare finns ambitioner att fortsätta de tidigare påbörjade satsningarna på anställningar av postdocs; naturligtvis får det allmänna budgetläget och möjligheterna att minska det ackumulerade forskningsöverskottet avgöra hur omfattande dessa utlysningar kommer att bli. Här ska den forskningsplan som upprättats 9 Vid beslutsberedning till doktorandtillsättningar, ska handledaarkollegierna kalla in en doktorandrepresentant. 16