Ansökan till Samordningsförbundet Finsam i Örebro, gällande förrehabiliteringen Kävestaprojektet

Transkript

1 Ansökan till Samordningsförbundet Finsam i Örebro, gällande förrehabiliteringen Kävestaprojektet Innehållsförteckning Målgrupp 1 Bakgrund och nuläge 1 Utgångspunkt och syfte 2 Mål 3 Tid och aktivitetsplan 3 Organisation 4 Planerad budget enligt tre varianter 5 Uppföljning och Utvärdering 6 Implementeringsplan 6 Kontaktpersoner 7 Underskriven ansökan 7 Bilaga 1. Resultat för Kävesta Bilaga 2. Sammanfattning av de nationella utvärderingarna Bilaga 3. Definition av Kävestas förrehabiliterande aktivitet 1

2 Ansökan till Samordningsförbundet Finsam i Örebro. Ansökande organisationer är Örebro läns landsting genom Kävesta folkhögskola och psykiatrin, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Örebro kommun genom Vuxenutbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen: Försörjningsstöd Projektägare är Örebro läns landsting och utförare Kävesta folkhögskola. Ansökan om medel för Kävestaprojektet Ansökan om att förlänga Kävestaprojektet för verksamhet 2012 och för att fortsätta arbeta med en långsiktig finansiering. Målgrupp Målgrupper som omfattas av Kävestaprojektet är: A) Personer som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet, står långt från arbetsmarknaden. (deltagare) B) Medarbetare vid Kävesta folkhögskola, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstingets psykiatri och kommunens försörjningsstöd som arbetar med rekrytering och handläggning av deltagare. Men även utifrån arbete med implementering och för att öka samarbetet och förståelsen för varandras arbetsmetoder, kultur, målsättningar och begrepp. (personal) C) Ytterligare aktörer för implementering, ex samordningsförbunden i Örebro och Sydnärke, Örebro läns landsting, Folkbildningsrådet, de samverkande myndigheterna lokalt, regionalt och centralt, Socialförsäkringsutskott, Socialdepartementet etc (ledning) Bakgrund och nuläge Kävestaprojektet är en förrehabiliterande aktivitet med syfte att stärka personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av långvarig sjukdom eller arbetslöshet. Kävestaprojektet fungerar som en förrehabilitering inför vidare arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller andra steg till en egen försörjning. Projektet har bedrivits sedan februari 2009 och hittills har 6 aktiviteter genomförts och den sjunde bedrivs under hösten personer har hittills antagits till aktiviteterna, 64 har slutfört och 49 personer har gått vidare till en planering av arbetslivsinriktad rehabilitering (praktik, arbetsträning etc.) studier, andra försteg eller arbete. Vårt mål har varit att 60% ska gå vidare, men resultatet visar på att 78% har en planering att gå vidare efter slutfört Kävestaprojekt. Se mer om resultaten i bilaga 1. Följande citat är från den utvärdering deltagarna fyller i vid aktivitetsslut: När förväntningar och krav försvann blev det plötsligt lättare att våga prova saker och då fick man lättare att tycka om att göra saker, gjorde det lättare att integrera med andra människor. Då mådde jag bättre. 2

3 Enligt de självvärderingar som gjorts med personal inom myndigheten framgår att det finns en positiv utveckling hos deltagarna och att Kävestaprojektet underlättar handläggarnas uppdrag, men att det endast är hos deltagarna själva effekten finns. Mellan myndigheterna har inte samverkan utvecklats kring målgruppen och inom myndigheterna har inte arbetsuppgifterna ändrats utifrån samverkan. När Kävestaprojektet startades fanns inte samordningsförbundet i Syd, men efter påtryckningar av handläggare och deltagare köper Sydnärke tre platser i projektet sedan Genom denna ansökan fortsätter Finsam Sydnärke att köpa tre platser/ aktivitet, dvs 6 platser per år. Förrehabilitering drivs på nio andra folkhögskolor med medel från Esf-rådet. Kävesta har arbetat tillsammans med dessa skolor kring bland annat en utvärdering av verksamheten. Under våren 2011 gjordes en utvärdering utifrån det nationella perspektiv och de tio folkhögskolor som bedriver förrehabilitering. Utvärderingen är gjord av rehabiliteringsprofessorerna Alf Bergroth och Jan Ekholm och de preliminära resultaten är mycket positiva. 80% av deltagarna och 92% av personalen anser att förrehabilitering fyller en viktig funktion. 76% av deltagarna upplever att förrehabiliteringen haft positiv effekt för den egna rehabiliteringen. 93% av de deltagare som intervjuats och 89% av personalen vid myndigheter och folkhögskolor tycker att satsningen ska finnas kvar. Resultaten visar också att folkhögskolan är en lämplig utförare av förrehabilitering. Se mer i bilaga 2 Inför 2012 har en gemensam ansökan om fortsatt arbete med förrehabilitering på elva folkhögskolor, däribland Kävesta lämnats in till Esf. Utgångspunkter och Syfte Utvärderingar, självvärderingar, deltagares uppfattningar, styrgruppens och Kävestas bild är att Kävestaprojektet fungerar som en förrehabiliterande aktivitet som har stärkt deltagarna att närma sig arbetslivet. Folkhögskolans fysiska och sociala miljö är en viktig anledning till det resultatet. Syftet är att hitta en stabil finansiering av verksamheten så att den kan bedrivas långsiktigt och permanent. Här pågår ett nationellt arbete på många fronter, men det arbetet har inte nått hela vägen fram till implementering, utan behöver fortsatt arbete. För att behålla aktualiteten i projektet med de upparbetade kontakter inom olika myndigheter vill vi fortsätta att driva och utveckla verksamheten utan uppehåll i väntan på en permanent lösning. Parallellt med för deltagarna vill vi också fortsätta att arbeta med implementeringen av förrehabilitering i folkhögskolemiljö. Vi tror inte att vi genom Kävestaprojektet fullt ut kan lösa frågan om samverkan mellan de olika myndigheterna. För detta krävs andra insatser, inom och mellan andra delar av organisationerna. Däremot vill vi bidra till att fortsätta utveckla samverkan via samarbete mellan handläggare och Kävesta folkhögskola. Där sker ett viktigt kunskapsutbyte kring kultur, begrepp, arbetsmetoder, uppdrag, målsättning och system genom att: -öka personens tillgång till rehabilitering, dvs minska att personer hamnar mellan stolarna -de fyra myndigheterna finns med i projektet och deltagare kommer från alla myndigheter 3

4 - fler handläggare/kontakter ibland är involverade runt en person - vara en katalysator och lyfta och lämna över frågor utifrån erfarenheter i projektet - bjuda in till träffar där de olika myndigheterna kan träffas och diskutera Mål att att att bedriva och fortsätta utveckla förrehabilitering utefter den av Kävestaprojektet utarbetade metoden, utan uppehåll från pågående projekt. (definition av finns som bilaga 3) aktivt arbeta för att förrehabilitering i folkhögskolemiljö ska implementeras och hitta former för en stabil försörjning. Detta kan ske ex genom påverkansarbete både nationellt, regionalt och lokalt, men även genom att tydligare utvärdera, dokumentera och beskriva folkhögskolans förrehabilitering. fortsätta utveckla samarbetet mellan myndigheterna och Kävesta folkhögskola, för att öka förståelse och kunskap för personal och deltagarnas möjlighet till god rehabilitering. De kvantitativa målen är: att 2012 genomföra två aktiviteter för personer/ aktivitet, varav 3 personer/ aktivitet köps av Sydnärke. Aktiviteterna består av två veckors perioder. att 60 % av deltagarna ska kunna gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, studier eller annan åtgärd som kan leda till egen försörjning. Tid och aktivitetsplan Planen är att utan uppehåll från det nuvarande arbetet med Kävestaprojektet genomföra två aktiviteter i veckor för personer/ aktivitet. (Varav 6 platser/år köps av Sydnärkes samordningsförbund) Preliminärt bör datumen för aktiviteterna 2012 bli: 6/2-24/5 och 3/9-20/12. För att starta upp krävs en mobiliseringsfas utifrån rekrytering av deltagare och för att göra en handlingsplan kring implementeringen. Aktiviteten för deltagare kommer att starta innan alla punkter inom mobiliseringsfasen är avklarade och på så sätt kommer arbetet att ske överlappande. Frågan om implementering har lyfts i styrgruppen under hela 2011 och har mest utgått från de nationella utvärderingar som genomförts och påverkansarbetet gentemot Socialförsäkringsutskottet och myndigheternas ledningar. Utvärderingarna har gett viktig information om att deltagare och myndigheter upplever förrehabilitering på folkhögskola positivt. Skulle det krävas ytterligare perspektiv eller djupare omfattning för att få argument eller bevis så finns det möjlighet att genomföra mera utvärderingar under Metoden vi hittills arbetat med kring implementering är att berätta om aktiviteterna och resultaten och på så sätt lyfta begreppet förrehabilitering. Hittills har främst Socialförsäkringsutskottet och Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ledningar varit i fokus för denna påverkan, detta är fortfarande aktuella spår, så dessa kontakter behöver fördjupas, men även 4

5 utökas. Här kommer behovet av en handlingsplan in, där styrgruppen gör en genomlysning och kartläggning om vilka andra kontakter/vägar kan vara för implementering och hur arbetet ska genomföras. Dvs vilka personer eller organisationer vi bör träffa och när. Arbetsmarknadsutskottet, lokala, regionala och nationella politiker eller andra organisationer och personer som kan ha beröringspunkter med förrehabilitering skulle kunna vara aktuella. Vi bör även undersöka om det finns liknande projekt vars implementeringsarbete vi kan lära oss utav. Att göra en tydligare plan över arbetet med implementeringen bör ske i januari/februari Metoden för implementeringsarbetet kan därför även handla om att samla in kunskap och kontakter, för att sedan genomföra besök, påtryckningar hos ex politiker, myndigheter och andra organisationer. Men implementeringsarbetet kommer till stor del fortsätta att bestå av att berätta och visa resultat av den förrehabilitering som bedrivits sedan två år tillbaka på tio folkhögskolor. Men arbetet kan även handla om att ytterligare utvärdera, dokumentera och beskriva och förrehabiliteringen utifrån ev nya perspektiv eller för nya målgrupper. Detta får klargöras utifrån den handlingsplan kring implementeringsarbetet som vi kommer att ta fram. Styrgruppens representanter behöver också arbeta med hur en implementeringsprocess kan se ut och vad det innebär för myndigheten att bedriva förrehabilitering, både i projektform och permanent. Detta blir aktuellt för styrgrupp och ledning inom respektive myndighet att arbeta med direkt i januari. För att fortsätta utveckla samarbetet mellan myndigheterna och Kävesta folkhögskola kommer vi att fortsätta bedriva verksamheten och på så sätt ha kontinuerliga kontakter med styrgruppsrepresentanter och med handläggare och andra kontakter. Detta sker i rekryteringsfasen och via avstämningar i trepartsamtal och kontakter via mail och telefon. Vi kommer också att fortsätta arbeta med självvärderingar och bjuda in till minst en projektdag/år för att hålla dialogen om förrehabilitering med och inom de olika myndigheterna aktuell. Här är även styrgruppsarbetet viktigt och den länk mellan och myndigheten det arbetet utgör. Organisation Kävestaprojektets styrgrupp har representanter från de samverkande myndigheterna samt från Finsam och Kävesta. Styrgruppens arbete leds av Kävesta folkhögskola som också är utförare av den förrehabiliterande och har projektledaren för anställd. Kävesta har även den nationella projektsamordnaren knuten till projektet. Handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Försörjningsstöd och kontakter från psykiatrin behåller handläggaransvaret/kontakten och finns med före, under och efter. Myndigheterna har ett ansvar att även arbeta med utveckling av projektet och med implementeringen av det. Då är igång och har hittat sin form och då många kontakter med handläggare finns upparbetade är målet att genomföra en aktivitet under våren och att parallellt arbeta med mobiliseringsfas och med implementering. 5

6 Planerad budget i tusental Extern Projektsamordnare 160 Projektledare Kävesta (inkl sociala kostnader) 420 Lärare, fördelat på fem personer (inkl sociala kostnader) 400 Läromedel och materiel 10 Resor projektdeltagare 60 Mat och fika projektdeltagare 135 Lokaler 80 Styrning, utbildning och möteskostnader 30 Extern medverkan och studiebesök 30 Administration 35 Implementeringsarbete/Utvärdering 70 Totalt Beräknat på deltagare/år kostar projektet ca kr/deltagare. För Sydnärkes del med 6 platser/år skulle det innebära en kostnad på ca kr/år för Sydnärke och resterande belopp av budgeten för Örebro. Uppföljning och Utvärdering Flera utvärderingar kring och dess effekt är gjorda under våren Självvärderingar för personalen vid myndigheter och skola samt utvärderingar för deltagare sker kontinuerligt. Det som kanske främst är aktuellt är att utvärdera i nästa steg är implementeringsarbetet. Implementeringsplan En stor del av arbetet under 2012 kommer att användas till att tydligare arbeta fram en implementeringsplan och sedan arbeta utifrån den. De spår vi nu arbetar utefter är påverkansarbete gentemot politiker och ledningar för myndigheterna för att få förrehabiliteringen till en accepterad del i rehabiliteringskedjan. Det pågår också ett påverkansarbete till politiker att via Folkbildningsrådet ge uppdrag till folkhögskolorna att vara utförare av på samma sätt som Studiemotiverande folkhögskolekurs (fd uga). Men här behöver det fortsätta arbetas, både med det som görs och för att hitta andra vägar för implementering. 6

7 Kontaktpersoner på Kävesta folkhögskola: Namn Christer Holmström, rektor Organisation Kävesta folkhögskola Telefon E-postadress Namn Anna Johnsson, projektledare för Organisation Kävesta folkhögskola Telefon E-postadress Namn Lars-Åke Stenström, nationell projektsamordnare Organisation Hellidens folkhögskola Telefon E-postadress Underskriven ansökan för Kävestaprojektet 2012: Örebro läns landsting Psykiatrin Agneta Stål Namnförtydligande Lena Klasson Namnförtydligande Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Namnförtydligande Liisa Ejdenwik Namnförtydligande Örebro kommun Daniel Jansson Hammargren Namnförtydligande 7

8 Bilaga 1. Resultat för Kävesta Deltagare i första-sjätte Antagna Slutfört Totalt antal personer i Antal deltagare under 30 år Antal kvinnor 46 38* avhopp/kön från 2009, vilket gör att siffran inte är exakt * saknar uppgift om Åldersspridningen bland deltagare har varit mellan år. Fördelning av deltagare från de olika myndigheterna* Antagits till förstasjätte Slutfört första-sjätte från Kommunen 50 37* från Försäkringskassan 24 17* från Arbetsförmedlingen Från Psykiatrin** 2 1 * saknar uppgift om avhopp/myndighet från 2009, vilket gör att siffran inte är exakt **Psykiatrin finns oftast med via de andra myndigheterna, men i detta fall var det endast den kontakten. 49 personer har efter slutfört projekt haft planering om att gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering, studier, andra försteg eller arbete. Detta utgör 76% av de som slutfört. Siffran behöver inte innebära att det sker ett steg vidare, utan den talar om vad som är planerat när deltagaren lämnar Kävesta. Utvärderingen av Alf Bergroth och Jan Ekholm har inte räknat andra försteg som att gå vidare och får då fram 56% som gått vidare. De ställer även upp en uträkning utifrån de som gått vidare utav de som påbörjat, vilket leder till resultatet 39% som gått vidare. Därav de olika siffrorna i våra egna tabeller jämfört med resultatet i den nationella utvärderingen. Nästa steg efter Kävestaprojektet för de som slutfört Arbetslivsinriktad Första och andra Tredje Fjärde Femte Sjätte rehabilitering Arbete Studier Ytterligare försteg Vård/behandling Övrigt Antal deltagare som efter projektet gått vidare* 68% (17/25) 67% (4 av 6) 73% (8 av 11) 100% (12/12) * arbetslivsinriktad rehabilitering, studier, jobb och andra insatser som leder till egen försörjning 80% (8/10) Totalt hittills 76% (49/64) 8

9 Bilaga 2. Sammanfattning av de nationella utvärderingarna Under 2010 genomfördes två utvärderingar utifrån ett gemensamt perspektiv av de tio folkhögskolor som bedriver förrehabilitering. C-uppsatsen Förrehabilitering på folkhögskolor för långtidssjukskrivna Studien har utgått från ett deltagarperspektiv och tittade på likheter och skillnader mellan de tre skolor som undersöktes. Frågeställningen behandlar hur deltagarna uppfattar förrehabiliteringen, vilket stöd det ger dem och hur det bidrar inför arbetslivsinriktad rehabilitering. Slutsatserna är att skolorna jobbar likartat och att förrehabiliteringen har stärkt flertalet av de personer som deltagit, både utifrån livsglädje och den egna bedömningen av att stå lite närmare arbetsmarknaden. Deltagare lyfter upp att det känts meningsfullt, utvecklande och kravlöst att delta. De lyfter även upp folkhögskolans bemötande och arbetssätt, den lugna miljön, att de kunnat påverka innehållet, att det varit skönt att inte behöva berätta och förklara hur de mår eller vad de varit med om. Det bästa har varit att träffa andra i liknande situation och att träffa människor över huvud taget. På så sätt upplever de att de blivit stärkta av gruppen. Det lyfts även att kontakterna med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte alltid är positiva. Det är svårt få till träffar, dålig återkoppling och strul med ersättning. Rekryteringen till lyfts också upp som en svaghet med sista-minuten rekrytering och dålig information. Rehabiliteringsprofessorerna Alf Bergroth och Jan Ekholms utvärdering Utvärdering baserade på fokusgrupper med tidigare deltagare (33 personer) och handläggare och folkhögskolepersonal (43 personer). Kävesta var en av skolorna som deltog i fokusgrupperna. Professorerna har också tittat på statistik från Försäkringskassans registerdata för att se vad som händer efter projektet. Dessa siffror representerar inte Kävesta då vi setts som ett eget/annat projekt i detta avseende. Det beror på att våra resultatsiffror inte kommer från myndigheterna utan grundar sig på den planering som Kävesta känner till vid avslutad aktivitet och då vi beräknat resultaten att gå vidare utifrån de personer som fullföljt och att andra försteg inom Kävestaprojektet räknas som att gå vidare. Därför är professorerna försiktiga med jämförelsen med Kävesta och de andra skolorna. Men i de kvalitativa delarna utifrån fokusgrupperna räknas vi med och våra kvantitativa resultat finns med i deras rapport. Hela utvärdering och en sammanfattande version sprids just nu. Kontakta Lars-Åke Stenström eller Anna Johnsson för mer information. Sammanfattning Sammanfattningsvis har utan tvekan en klar majoritet av -och i hög grad -de av projektledningen uppsatta punkterna av syfte och målsättningar uppnåtts. På punkt efter punkt visar såväl kvalitativa och kvantitativa resultat att uppsatta mål uppnåtts helt eller i hög grad. I detta avseende kan projektet ses som lyckosamt och kan nu utgöra en plattform för fortsatt utvecklingsarbete. Eftersom en så god grund nu byggts upp finns anledning att gå vidare med förfinade frågeställningar och i syfte att arbetsmetoderna skall kunna få en allmän tillämpning i rehabiliteringsprocessen 9

10 Professorernas konklusion utifrån försäkringskassan statistik Förrehabilingsprojektet har i hög utsträckning uppnått uppsatta mål när det gäller att 60% skulle kunna delta i arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder efter förrehabilitering Gemensamma slutsatser för förrehabiliteringen utifrån deltagare är att: En stor majoritet av deltagarna ansåg att förrehabiliteringen (FR) hade fyllt en viktig funktion för dem, att deras förväntningar på FR hade uppnåtts i stor omfattning, att FR medfört positiva förändringar i deras egen rehabilitering, att FR borde finnas kvar som ordinarie verksamhet. Samt att en majoritet av de som hade tidigare erfarenhet av rehabilitering ansåg att det var mycket stor skillnad till fördel för FR. Förrehabilitering var i princip inte ett alternativ till någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering, utan ett alternativ till passivitet. Ett önskemål om förbättring är behovet för en deltagare att uppfatta att det finns, eller helst få delta i, en planering för fortsättning efter FR slut Konklusioner utifrån fokusgrupperna med personal: Försäkringskassan personal anser att det finns ett stort behov av förrehabilitering som det har bedrivits av förrehabiliteringsprojekt. Stor betydelse att deltagarna får arbeta i små steg under en längre tid. Det går att avhjälpa psykisk ohälsa och social isolering som följd av exempelvis lång sjukskrivning genom förrehabilitering. Arbetsförmedlingen anser också att förrehabilitering är viktig. Det gäller att ta fram individens resurser på det sätt förrehabiliteringen har arbetat. Förrehabiliteringsprojektet har visat möjligheten att bryta utanförskapet för de individer som varit borta en längre tid från arbetsmarknaden och/eller för dem som inte varit inne på arbetsmarknaden. I utvärderingen har den intervjuade ledningsgruppen och personalen hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna i stor utsträckning svarat att förrehabiliteringsprojektets arbetsmetoder borde bli ordinarie verksamhet. Det kan sägas att folkhögskolans personal i relativt stor utsträckning har ett positivt samarbete med försäkringskassan. När det gäller folkhögskolans relation och samverkan med Arbetsförmedlingen är samarbetet inte lika utvecklat. Betydelsen av samarbetet med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för folkhögskolan är värdefull och det gäller framförallt trepartsamtalen Konklusioner om förrehabilitering: Förrehabiliteringsprojektets arbetsmetodik bygger på folkhögskolans metodik, människosyn och pedagogik, som bl a innebär ett positivt bemötande av individer i grupp. En gruppdynamik vars huvudsyfte är att individen skall få träna sitt självförtroende. I arbetsmetodiken ingår en viktig princip som kallas funktionell kravlöshet, som har stor betydelse när det gäller i vilken takt individen vill/kan deltaga i folkhögskolans aktiviteter. I förrehabiliteringsprojektets metodik ingår som ett viktigt förhållningssätt att se individen som en resurs och inte som ett problem. Det innebär bl a att utgångspunkten är individens friska del och man lägger mindre intresse på individens sjukdom/skada. Detta förhållningssätt innebär också att man inte är intresserad av att presentera skriftlig dokumentation av individresultat. Det räcker med diskussion i trepartsamtal. 10

11 Bilaga 3. Definition av Kävestas förrehabiliterande aktivitet Aktiviteten Syftet med Kävestaprojektet är att deltagaren ska stärka sig själva, komma igång i rutiner, värma upp sin motivation och prova nya saker och sin förmåga inför arbetslivsinriktad rehabilitering, studier, jobb och andra insatser som kan leda till egen försörjning. Aktiviteten är en gruppverksamhet där viss individuell anpassning finns. Aktiviteten är förberedande och stärkande för individens nästa steg i sin utveckling. Genom gruppövningar, ny kunskap, sammanhanget, bemötandet och mötet med de andra deltagarna och skolans personal, modet att testa något nytt och känslan av att växa som människa genom att slutföra projektet är förrehabiliterande. Aktiviteten är genom gruppen även socialiserande och normaliserande. Projektet fikar, äter lunch och deltar i Aktuellt, dvs gästande föreläsare eller underhållning tillsammans med hela skolan. En stor del av tiden ägnas på så sätt till umgänge både inom och utom gruppen. Folkhögskolans miljö Att bedrivs i folkhögskolemiljö är en viktig förutsättning. Kävesta folkhögskola är en lugn och fin miljö på landet som sedan 137 år bedriver folkbildning, dvs att där finns andra personer som deltar i utbildningar och att det finns annan ordinarie verksamhet. Som deltagare i Kävestaprojektet är du samtidigt deltagare på Kävesta folkhögskola och med i ett större sammanhang. Folkhögskolans förhållningssätt och bemötande Personalen utgår från gruppen och individens intressen och behov och är därmed flexibla och lösningsfokuserade, med strävan att ta tillvara på förmågor och främja utveckling. Empowerment, lyhördhet och kravlöshet ger stöd till deltagaren och personalens vana att möta personer med olika behov och färdigheter gör att förhållningssättet kommer naturligt. Detta hjälper deltagarna att se sina förmågor med nya ögon och se sig själv i en annan roll än som sjukskriven/arbetslös. Folkbildningens honnörsord: respekt, ansvar, delaktighet, samarbete, reflektion, kritiskt tänk, förståelse och dialog utgör grunden för verksamheten och hör samman med den människosyn och det bemötande som finns på Kävesta. Arbetssätt i De moment/metoder som idag ingår i är både praktiska, teoretiska och kreativa och består av gruppövningar, diskussioner, avslappning och mental träning, vägledning och friskvård. Passen består av olika övningar för att hitta lust, repetera gammal kunskap och få ny samt arbeta tillsammans i gruppen. Deltagarna får genom de kreativa uttrycken tillfälle att testa på nya färdigheter eller ta upp gamla intressen inom musik, bild och keramik. De estetiska ämnena kan överbrygga språksvårigheter, stimulera praktiskt arbete och är både utmanande och avkopplande. Ett viktigt moment är de rutinskapande delarna där följer ett angivet, men flexibelt schema där samma lärare och lektioner/pass återkommer. 11