Kursplan. Mål 1(7) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Transkript

1 1(7) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, avancerad nivå, Specialpedagogiska områden och perspektiv, 30 högskolepoäng Special Needs Education, Fields and Perspectives, Second Cycle, 30 Credits Kurskod: PE003A Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: AXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2016 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa fördjupade kunskaper om - specialpedagogiska verksamhets- och forskningsområden och deras utveckling, - historiska och nutida perspektiv på yrkesroller inom specialpedagogiska verksamheter, - specialpedagogik som kunskapsområde och dess grundläggande frågeställningar, - innebörder och konsekvenser av styrdokument med relevans för specialpedagogisk verksamhet, - olika teoretiska perspektiv på skriv-och läsutveckling samt skriv- och lässvårigheter, - didaktiska perspektiv på barns och elevers skriv- och läslärande, - vad faktorer på individ- och gruppnivå kan innebära för alla barns och elevers möjligheter till en god skriv- och läsutveckling, - barn och unga i socioemotionella svårigheter och om specialpedagogiska insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå i arbetet med dessa svårigheter, och - frågor som gäller dokumentation, bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna visa fördjupad färdighet och förmåga att - kritiskt granska hinder och möjligheter vid utvärderingar, uppföljningar och bedömningar, i relation till nationella och lokala styrdokument, - jämföra och kritiskt granska olika perspektiv på specialpedagogiska verksamheter och deras förutsättningar, - identifiera och analysera innebörden av förebyggande arbete och av att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, - söka och jämföra vetenskaplig kunskap med relevans för specialpedagogik, - analysera och åtgärda skriv- och lässvårigheter, och - utifrån fokus på individ- och gruppnivå delta i pedagogiska utredningar och analysera svårigheter.

2 2(7) Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande fördjupad förmåga att - kritiskt granska och värdera det specialpedagogiska området och olika insatser med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga aspekter, - beakta betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - problematisera och värdera olika modeller för utvecklingsarbete och utvärdering. Kursens huvudsakliga innehåll I centrum för kursen står perspektiv på och kunskaper om specialpedagogiska verksamhetsområden. Under kursen granskas, för specialpedagogik, centrala områden och den specialpedagogiska verksamhetens förutsättningar och villkor. Dessutom fokuseras specifika områden med specialpedagogisk relevans. Värderingar i anslutning till problematiken kring normalitet och avvikelse diskuteras. Förebyggande och undanröjande av hinder och svårigheter i olika lärmiljöer behandlas. I kursen studeras även olika perspektiv på elever i svårigheter, dels inom skriv- och läslärande, dels inom socioemotionell problematik. Delkurs 1 Introduktion till specialpedagogiska områden och perspektiv, 8 högskolepoäng Delkursen innehåller historiska och nutida perspektiv på specialpedagogiska områden och verksamheter. Genom en fältförlagd uppgift granskar den studerande dels specialpedagogiska verksamheter, dels den vetenskapliga innebörden av datainsamling och analys. I delkursen tränas färdigheter att söka information i databaser i syftet att kunna granska och värdera vetenskaplig information och för att följa kunskapsutvecklingen. Delkurs 2 Perspektiv på barn och unga i socioemotionella svårigheter, 8 högskolepoäng Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv granskas och fördjupas skilda förklaringsmodeller för förståelsen av bemötandet av barn och unga i socioemotionella svårigheter. Frågor om hur en ogynnsam skolutveckling kan motverkas för dessa barn och unga kommer att belysas i delkursen. Delkursen ger också utrymme för individuella fördjupningar utifrån den studerandes önskemål i samråd med läraren. Delkurs 3 Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling, 8 högskolepoäng I delkursen studeras perspektiv på skriv- och läsutveckling och skriv- och lässvårigheter. Dessutom granskas olika innebörder av vad förebyggande, uppföljande och åtgärdande insatser för barns och elevers skriv- och läsutveckling kan betyda på grupp- och individnivå i olika lärmiljöer. Delkurs 4 Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete, 6 högskolepoäng Delkursen innehåller kritisk granskning av olika perspektiv på och tillvägagångssätt för uppföljning, utvärdering och bedömning samt utvecklingsarbete. I granskningen fästs uppmärksamheten på bedömning på individnivå. De vunna insikterna används för att utreda åtgärdsprogram/handlingsplan i en fältuppgift. Dessa erfarenheter ligger till grund för slutuppgiften kring skolutveckling. Studieformer Kursen är en webbaserad utbildning med två campusträffar per termin. Undervisningen ges via ett webbaserat kommunikationsverktyg. Studierna kan bestå av föreläsningar, seminarier och webinarier. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Specialpedagogiska områden och perspektiv I, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0101) En individuell skriftlig uppgift i form av ett diskussionspaper, en individuell skriftlig slutuppgift i form av ett paper. (Delkurs 1) Specialpedagogiska områden och perspektiv II (Provkod: 0102) (Delkurs 1)

3 3(7) Perspektiv på barn & unga i socioemotionella svårigheter I, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0201) En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 2) Perspektiv på barn & unga i socioemotionella svårigheter II (Provkod: 0202) (Delkurs 2) Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling I, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0303) En individuell skriftlig examinationsuppgift. (Delkurs 3) Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling II (Provkod: 0304) (Delkurs 3) Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete I, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0401) En individuell skriftlig uppgift i form av ett paper baserad på en individuellt genomförd fältuppgift. (Delkurs 4) Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete II (Provkod: 0402) (Delkurs 4) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Specialpedagogiska områden och perspektiv I Specialpedagogiska områden och perspektiv II Perspektiv på barn & unga i socioemotionella svårigheter I Perspektiv på barn & unga i socioemotionella svårigheter II Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling I Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling II

4 4(7) Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete I Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete II Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Annan avlagd lärarexamen. Vidare krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter avlagd examen. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Schött, Kristina, Hållsten,Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015) Studentens skrivhandbok Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009) Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013) Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos Stockholm: Natur & kultur Nilholm, Claes (2007) Perspektiv på specialpedagogik Nilholm, Claes, & Alm, Barbro (2010) An Inclusive Classroom? A Case Study of Inclusiveness, Teacher Strategies, and Children's Experiences. European Journal of Special Needs Education. Vol 25, No. 3, Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013)

5 5(7) Inkluderande undervisning : vad kan man lära av forskningen Härnösand : Specialpedagogiska skolmyndigheten, (kan sökas via SPSM) Persson, Bengt (2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap Repstad, Pål (2007) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Skolverket (2015) Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning Stockholm: Skolverket, Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare Malmö: Liber von Ahlefeld Nisser, Désirée (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Nordic Studies in Education 34(4), Nordic Studies in Education Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Ajmal, Ysamin & Rhodes, John (1999) Lösningsfokuserat tänkande i skolan Munka Ljungby: Humanistiska förlaget Carlsson Kendall, Gunilla (2015) Elever med neuropsykiatriska svårigheter: vad gör vi och varför? Gottberg, Maria-Pia (2007) Social och emotionell träning för alla barn: en praktisk handbok för skolan, förskolan och föräldrar Jönköping: Brain Books, (valda delar) Greene W. Ross (2011) Vilse i skolan, Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt Holm Ivarsson, Barbro (2013) MI - motiverande samtal. Praktisk handbok för skolan: skolmotivation, hälsosamtal, utvecklingssamtal, studievägledning, föräldrasamtal Stockholm: Gothia fortbildning Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld Larsson, Hans (2008) "Dom är så oroliga" En studie om skolpersonals tal om elever i relationssvårigheter Örebro: Pedagogiska institutionen Nordahl, Thomas m.fl. (2007) Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar Teoretiska och praktiska perspektiv Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011) Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik Velasquez, Adriana (2012) AD/HD i skolans praktik: en studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, (valda delar) Öhman, Margareta (2008) Den viktiga vardagen - vardagsberättelser och värdegrund

6 6(7), (valda delar) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Liberg, Caroline (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva Lundberg, Ingvar (2010) Läsningens psykologi och pedagogik Stockholm: Natur och Kultur Myrberg, Mats (2007) Dyslexi - en kunskapsöversikt Stockholm: Vetenskapsrådet Salameh, Eva-Kristina, red (2012) Flerspråkighet i skolan - språklig utveckling och undervisning Stockholm: Natur & Kultur Wengelin, Åsa & Nilholm, Claes (2013) Att ha eller sakna verktyg - om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva Westlund, Barbro (2013) Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår Stockholm: Natur och Kultur Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Ahlberg, Ann (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar, (valda delar) Bjørndal, Cato R.P. (2005) Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning, (valda delar) Eidevald, Christian (2013) Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?, (alt. till Thornberg & Thelin) Göransson, Kerstin (2015) Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning Serie: Karlstad University studies, 2015:13 Karlstad : Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet, (även Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning Malmö: Gleerups, (valda delar) Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger (2007) Pedagogisk utvärdering som styrning : en historia från präster till PISA Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, (valda delar) Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012) Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever Repstad, Pål (2007) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Skolverket (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stockholm: Skolverket, (valda delar) Skolverket (2011)

7 7(7) Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering Stockholm: Skolverket, Thornberg, Robert & Thelin, Katina (red.) (2011) Med ansiktet vänt mot Europa: perspektiv på skolutveckling Stockholm: Lärarförbundet, (alt. till Eidevald) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: I samråd med lärare väljer den studerande en internationell och för kursen aktuell vetenskaplig artikel, sidor. Delkurs 2: Tillkommer fördjupningslitteratur om ca 150 sidor enligt lärares anvisningar. Delkurs 3: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor, varav ca 200 sidor är en valbar avhandling och ca 50 sidor är vetenskapliga artiklar utifrån lärares anvisningar. Dessutom tillkommer referensmaterial om kartläggning och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Delkurs 4: Tillkommer litteratur avseende nationella och lokala styrdokument, nationella prov, och i samråd med lärare övrigt aktuellt material om bedömning, utvärdering, uppföljnings- och utvecklingsarbete.