2 Allmänna synpunkter

Transkript

1 YTTRANDE Datum Beteckning 1(9) Ert datum Dnr 2014/905 Er beteckning DFO Ju2014/2963/L1 Lisa Levinsson Justitiedepartementet STOCKHOLM Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) Yttrandet ger en beskrivning av de konsekvenser som Statistiska centralbyrån (SCB) kan överblicka inom statistikområdet i rollen som producent av officiell statistik och som ansvarig för att hålla ett företags- och koncernregister. 1 Sammanfattning Det svenska näringslivet utgörs av en mycket stor andel små företag, vilka enligt EU:s nya redovisningsdirektiv får stora lättnader i upplysningskrav. Detta innebär i sin tur konsekvenser för den ekonomiska statistiken. Kvaliteten i underlagen för beräkning av bl.a. BNP, EDP och Finansiellt sparande kommer att minska samtidigt som den administrativa bördan inom området för statistik kommer att öka avsevärt. SCB förutser även ökade kostnader och en utökad direktinsamling inom området för koncerninformation. För synpunkter kring specifika detaljer hänvisas till respektive avsnitt i yttrandet. I det fall det finns överväganden i utredningens nästa fas inför slutbetänkandet om särbestämmelser kring mikroföretag samt bokföringsskyldighet för ideella organisationer, bistår gärna SCB med konsekvensbeskrivning. 2 Allmänna synpunkter 2.1 Årsredovisningars betydelse för statistiken Flera olika EU-direktiv, -förordningar och manualer ligger till grund för det statistiska systemet för officiell statistik, bl.a. förordningarna för European System of National Accounts, Balance of Payments, Excessive Deficit Procedure (EDP), Structural Business Statistics, Business Register, Foreign AffiliaTes Statistics (FATS) etc. Precis som redovisningsutredningen också verifierar på många ställen i delbetänkandet, främst i avsnitt , har offentliga årsredovisningar stor betydelse för den ekonomiska statistiken och underlaget för nationalräkenskaperna (t.ex. beräkning av BNP, EDP och Finansiellt sparande) samt hållande av koncernregister. Exempelvis bygger undersökningen Företagens ekonomi på bokslutsinformation från hela näringslivets företag (exklusive den finansiella sektorn) oberoende av storlek och juridisk form. Detaljinformation som inte finns i årsredovisningar samlas in via urvalsundersökningar. Företagens officiella årsredovisningar används också för Postadress Besöksadress Telefon Fax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(9) att säkerställa kvaliteten i statistiken samt för avstämning och kontroll av lämnade uppgifter. Detta minskar behovet för SCB att återkontakta företagen för att ställa följdfrågor. Information från officiella årsredovisningar används även i ett flertal andra undersökningar hos SCB, såsom Jordbruksekonomisk undersökning, Balansstatistik, Direktinvesteringar, Civila samhället, Företagens villkor och verklighet, Internationella företag, Innovationsundersökningen, FoU i internationella företag m.fl. SCB konstaterar därmed återigen att ett minskat innehåll i årsredovisningar leder till sämre kvalitet i den ekonomiska statistiken. Förslagen kommer innebära en väsentligt ökad administrativ börda för företagen inom ramen för statistikområdet genom ökad direktinsamling. Det innebär också ökade kostnader för SCB som statistikproducent och som ansvarig för att hålla ett företags- och koncernregister. Undersökningar har visat att upplevd börda inom statistikområdet är större än inom området för skatter och redovisning. Det krävs också större arbetsinsats av respondenterna då SCB efterfrågar uppgifter som inte redan finns framtagna genom särskilda rapporter till t.ex. Skatteverket och Bolagsverket. 2.2 Små företags betydelse för statistiken i Sverige Små företag Precis som redovisningsutredningen noterat utgörs det övervägande antalet årsredovisningspliktiga företag av små företag (ungefär 98 procent), vilka därför kommer att beröras av alla förenklingar i redovisningsdirektivet. För att få rättvisande ekonomisk statistik på branschnivå krävs ett bra informationsunderlag om såväl stora som små företag. De lättnader som genom direktivet införs i vad som behöver ingå i en årsredovisning drabbar främst småföretagsdominerade branscher. Generellt sett består tjänstebranscher av en större andel små företag än industribranscher. Tjänstebranscherna har under lång tid kommit att öka i betydelse i den svenska ekonomin och att kunna belysa deras utveckling har därför blivit allt viktigare. Det är olyckligt att innehållet i offentliga årsredovisningar utarmas, eftersom det leder till att SCB tvingas vända sig direkt till företagen för att få den information som behövs. Ett stort antal små företag får därmed betydligt högre upplevd administrativ börda jämfört med idag. Gissningsvis hade den upplevda bördan av att behålla nuvarande upplysningskrav i årsredovisningen varit betydligt mindre än den börda som kommer av förfrågningar för statistikändamål. Mikroföretag Hela 82 procent av de små företagen i Sverige faller under kategorin mikroföretag. Information om dessa är viktig för den ekonomiska statistiken. För att kunna bibehålla kvaliteten utan att behöva öka uppgiftslämnarbördan för en stor mängd enskilda företag, är det därför väldigt viktigt att inte ytterligare lättnader i vad som ska ingå i en årsredovisning införs för mikroföretagen i den svenska lagstiftningen. Vi konstaterar att redovisningsdirektivens möjligheter till lättnader för denna kategori företag skulle vara förödande för kvaliteten i den ekonomiska statistiken och förespråkar därför att utredningen i sitt slutbetänkande inte inför särbestämmelserna för mikroföretag i svensk redovisningslagstiftning.

3 3(9) 2.3 Förslagets påverkan på annat underlag till statistiken Samtliga företags resultat- och balansräkningsuppgifter hämtas från de standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) som företagen lämnar in till Skatteverket. I dagsläget är SRU anpassat efter uppställningsformer enligt årsredovisningslagen (ÅRL). Det finns risk för att informationen i SRU försämras genom att ÅRL tillåter resultat- och balansräkning i förkortad form. Om förkortad resultat- och balansräkning införs i SRU skulle urvalsstorleken i undersökningen Företagens ekonomi behöva tredubblas (från enkäter till ). Enkäterna skulle dessutom behöva utökas med fler frågor. I Sverige pågår diskussioner om att inlämning av räkenskapsuppgifter till Skatteverket och Bolagsverket ska samordnas och ske via det tekniska formatet XBRL. Företagen skulle då bara behöva lämna uppgifter en gång och SCB skulle få möjlighet att använda årsredovisningsuppgifter direkt i statistikproduktionen. Eftersom årsredovisningar i dagsläget innehåller mer information än SRU skulle urvalen kunna minskas och färre uppgifter skulle behöva direktinsamlas. I detta perspektiv är det olyckligt att innehållet i årsredovisningar utarmas för små företag. Nyttan med årsredovisningar i XBRL format blir inte lika stor som om upplysningskraven enligt nuvarande ÅRL hade gällt även fortsättningsvis. 3 Specifika synpunkter 3.1 Tvingande förändringar - konsekvenser för SCB Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar (avsnitt 7.5.1) SCB ser positivt på att immateriella anläggningstillgångar som huvudregel ska skrivas av med begränsad nyttjandeperiod. Notupplysning om löner, sociala avgifter och pensionskostnader (avsnitt 8.6) Uppgift om personalkostnader är ytterst viktig och behövs bl.a. för beräkning av förädlingsvärde (bidrag till BNP), effektivitets- och produktivitetsmått samt nyckeltal. SCB noterar att upplysningskravet om löner, sociala avgifter och pensionskostnader inte längre får omfatta små företag. SCB konstaterar att detta kommer att medföra sämre kvalitet på den ekonomiska statistiken, ökad administrativ börda för företagen samt ökade kostnader för SCB. Eftersom detta är en klar försämring ur statistiksynpunkt hade SCB gärna sett att utredningen påpekat dessa konsekvenser i avsnitt 8.6. Notupplysning om finansiella instrument etc. (avsnitt 8.6) Upplysningar om finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde samt upplysningar om finansiella anläggningstillgångar som får värderas till verkligt värde begränsas till kategorierna medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse. Att upplysningarna inte kommer att finnas för små företag kan påverka undersökningen Direktinvesteringar negativt genom sämre kvalitet och ökad direktinsamling till små företag.

4 4(9) Notupplysning om dotterföretag samt uppgift om moderföretag för största koncern som företaget ingår i som dotterföretag (avsnitt och 10.9) SCB har enligt EU-förordningen om företagsregister (Business Register) 1 ansvar för att hålla ett företagsregister för statistikändmål. Detta ska innehålla ett koncernregister (KCR) med samtliga moder- och dotterrelationer som de svenska företagen har. Skyldigheten omfattar även att uppdatera relationer för svenska företag som ingår i multinationella företagsgrupper som ingår i EuroGroups Register (EGR). Strukturer över koncerner är viktiga att följa och källan för dessa strukturer utgörs av information i årsredovisningar. SCB köper strukturinformation från kreditupplysningsföretag, vilka registrerar koncerninformation och metodiskt bygger upp ett koncernregister där man kan se strukturer i företagens majoritetsinflytande, även över tid. EU-förordningen om företagsregister säger att: Företagsregister är ett sätt att förena de motstridiga kraven på att samla in ökad information om företagen, å ena sidan, och att minska företagens administrativa börda å den andra, främst genom att använda befintlig information i administrativa och juridiska arkiv, särskilt då det gäller mikroföretag samt små och medelstora företag såsom de definieras i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (6). KCR används för att bl.a. klassificera så kallade holdingbolag till rätt bransch i företagsregistret. Denna klassificering kommer att få än större betydelse framöver då ett antal förordningar för statistik inom EU-området har förändrat sin syn på vilken sektor holdingbolag och huvudkontor ska tillhöra. Tidigare har holdingbolagen klassats till icke-finansiell sektor men framöver kommer många av dem att tillhöra finansiell sektor. För att kunna genomföra denna förändring är ett KCR av bra kvalitet helt avgörande. Företagsregistret och KCR utgör grunden för flera undersökningar, exempelvis Företagens ekonomi, som ligger till grund för BNP-beräkningar, Balansstatistik, Direktinvesteringar, Internationella företag, Civila samhället, FoU i internationella företag, Företagens villkor och verklighet och Innovationsundersökningen. Registren används som källa vid exempelvis skapande av rampopulation, urvalsdragning och kvalitetssäkring av inkomna uppgifter. Då upplysning om dotterbolag kommer att uteslutas för små företag kommer detta att skapa stora problem för kvaliteten i KCR. Minst halva koncernregistret består av koncerner som omfattas av de storlekskriterier som lättnaderna avser. Även information om toppmodern i en koncern har högt informationsvärde i hållandet av ett KCR. Likaså informationen om var det går att få tillgång till utländska företags årsredovisningar. Dessa upplysningskrav kan inte ställas på små företag, vilket kommer att få negativa konsekvenser i form av kvalitetsförsämring i hållandet av ett fullständigt KCR och EGR. Det kommer t.ex. inte vara möjligt att knyta bolag som är utlandsägda i flera led till en eventuell gemensam toppmoder och därigenom peka ut vilket bolag och land som står för ägandet. Redan idag förekommer problem att skapa fullständiga koncernstrukturer för de största koncernerna i både KCR och EGR. Omfattningen av detta problem kommer att öka betydligt. Oro finns även att företagens bedömning av väsentlighet kommer att riskera att problemen ökar än mer, då det redan idag är svårt att få tillgång till fullständiga koncernstrukturer för de större koncernerna. 1 Det finns en arbetsgrupp inom EU som gör översyn av förordningar inom den ekonomiska statistiken, Framework Regulation Integrating Business Statistics (FRIBS). Som en del i denna ingår förordningen om företagsregister, där nya regler för EuroGroups Register (EGR) och nationella företagsregister håller på att utarbetas.

5 5(9) Följden av den borttagna notupplysningen leder inte bara till försämrad kvalitet utan även till en totalt större administrativ börda på statistikområdet samt ökade kostnader. Tillväxtanalys och SCB har haft planer på att införa en mer registerbaserad undersökning för s.k. inward FATS (del av Internationella företag). Dessa planer på förenkling och minskade kostnader går troligen förlorade genom direktivets införande. För SCBs verksamhet blir följden även försämrade villkor för flera andra undersökningar såsom Företagens villkor och verklighet, Innovationsundersökningen, FoU i internationella företag, Direktinvesteringar och Civila samhället. Det skulle ha behövts en grundligare analys kring användningen av uppgifterna och vilken alternativkostnaden för att inte lämna uppgiften i årsredovisningen blir. Så stor andel som 27 % av företagen inom kategorin små företag ingår i en koncern enligt KCR. Mikroföretagens andel är 23%. Det är därför mycket information som kan falla bort jämfört med dagens informationsutbud. Eftersom den utökade administrativa bördan inte har förutsetts och konsekvenserna med ökad administrativ börda för små företag inte ligger i direktivets anda, föreslår SCB att det i ÅRL införs krav på innehåll i förvaltningsberättelsen om innehav i dotterföretag, närmsta moderföretag samt toppmoder. Om information uteblir kommer de konsekvenser som bara SCB överblickar vida överstiga de 2,7 MSEK som Tillväxtverket ser som besparing för borttagande av detta upplysningskrav. SCB anser att det är en brist att utredningen inte gjort en grundlig konsekvensbedömning. Det är positivt att utredningen föreslår att små företag ska krävas på att lämna upplysning om moderföretaget i den minsta koncern som företaget ingår i. Detta är av stort informationsvärde. Notupplysning om förändring i eget kapital (avsnitt 8.8.9, 8.10 och 9.2.2) Enligt redovisningsdirektivet finns ingen möjlighet att ställa krav på upplysning i not om förändring i eget kapital för små företag. För SCB är det av stor vikt att följa det egna kapitalets sammansättning och förändring, detta specifikt för beräkning av Finansiellt sparande inom ramen för nationalräkenskaperna. Eftersom det finns möjlighet att ha nationella bestämmelser för innehållet i förvaltningsberättelsen, ser SCB ett alternativ genom införande av ett upplysningskrav om förändringar i eget kapital i anslutning till vinstdisposition i förvaltningsberättelsen. Det vore då önskvärt att förändring i eget kapital specificeras i en enhetligt utformad tabell. Direktinsamling av denna uppgift med ökad administrativ börda blir annars en direkt konsekvens. Samma informationsinnehåll bör gälla för ekonomiska föreningar som för aktiebolag. SCB ser gärna att utredningen i sin vidare analys beaktar dessa konsekvenser för framtagandet av statistik. 3.2 Föreslagna förändringar Uppställningsform för resultaträkning och balansräkning (Bilaga 2 och 3 till Förslaget till lag om ändring i ÅRL samt avsnitt 3.4) I uppställningsformen för kostnadsslagsindelad resultaträkning finns inte raden för kostnader för Handelsvaror med. FARs uppställningsform innefattar dock denna rad, som är väldigt viktig för SCB för beräkning av bl.a. BNP. FARs uppställningsschema för den funktionsindelade resultaträkningen, där Forsknings- och utvecklingskostnader utgör en egen rad, skiljer sig också från direktivets uppställningsform. Eftersom direktivet inte kräver full harmonisering

6 6(9) för uppställningsformerna för resultat- och balansräkningar, borde lagtexten istället utgöras av FARs uppställningsscheman för resultat- och balansräkning. Alternativet är att det i slutbetänkandet framgår att uppställningsformer enligt kompletterande normgivning ska utgöra standard. Kategorin medelstora företag (avsnitt och ) Det nya redovisningsdirektivet ger möjligheten för en medlemsstat att underlåta att införa kategorin medelstora företag och istället låta denna ingå i kategorin stora företag. SCB anser att Sverige ska utnyttja denna möjlighet. Lagstiftningen blir för komplicerad med flera olika kategorier av företag. Med färre kategorier underlättas även omarbetningen av den kompletterande normgivingen inom ramen för Bokföringsnämndens K-regelverk. Kortfristiga skulder (avsnitt 7.2.1) Utredningen föreslår att lagen förtydligas med att kortfristiga skulder ska specificeras post för post. SCB ser positivt på detta förtydligande. Extraordinära poster (avsnitt 7.7) SCB ser positivt på att extraordinära poster tas bort och att upplysning om poster av exceptionell storlek ska anges i not. Resultaträkning i förkortad form (avsnitt 7.8) SCB stödjer utredningens förslag att inte tillåta medelstora företag att upprätta en resultaträkning i förkortad form (se även rubriknivå 3.3, underrubrik Förkortad form för resultat- och balansräkning). Noter till balansräkning i förkortad form (avsnitt 8.4) SCB instämmer i utredningens förslag att ta bort nuvarande möjlighet för företag som upprättar balansräkning i förkortad form att avstå från vissa tilläggsupplysningar (se även rubriknivå 3.3, underrubrik Förkortad form för resultat- och balansräkning). Uppgift om koncerntillhörighet (avsnitt 8.8.8) SCB instämmer i att uppgifter om koncerntillhörighet har ett stort informationsvärde och att små företag även i fortsättningen bör lämna upplysning om moderföretaget i den minsta koncern som det ingår i. Se dock rubriknivå 3.1, underrubrik Notupplysning om dotterföretag. Väsentliga händelser efter balansdagen (avsnitt 8.11) SCB stödjer utredningens förslag att upplysningsskyldigheten om väsentliga händelser efter balansdagen ska gälla samtliga företag som omfattas av ÅRL,

7 7(9) dvs. att utredningen väljer att utnyttja möjligheten att låta små företag omfattas av upplysningskravet. Notupplysning om nettoomsättningens fördelning på olika verksamhetsgrenar och marknader (avsnitt 8.13) Notupplysning om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenar och marknader är som utredningen också konstaterat betydelsefull ur statistiksynpunkt. Utredningen föreslår trots detta att noten endast ska vara tvingande för stora företag samt företag av allmänt intresse. SCB hade gärna sett att förslaget även innefattade medelstora företag, ifall denna kategori införs i lagstiftningen. Förvaltningsberättelse (avsnitt och 9.2.2) Utredningen föreslår att små företag ska fortsätta att redovisa en förvaltningsberättelse, trots möjligheten att undanta små företag från detta krav. SCB delar utredningens åsikt. Se dock önskemål om utökat innehåll i förvaltningsberättelsen för framförallt små företag under rubriknivå 3.1, underrubriker Notupplysning om förändringar i eget kapital samt Notupplysning om dotterföretag Framtida rapportering av årsredovisningar i XBRL-format underlättas om förvaltningsberättelsens innehåll standardiseras. Kassaflödesanalys (avsnitt 9.3) Kassaflödesanalysen innehåller för SCB värdefull information om bl.a. materiella och finansiella investeringar. SCB förespråkar därför att även medelstora företag borde omfattas av kravet på att upprätta en kassaflödesanalys, även om denna inte är tvingande att införa för denna kategori. Utredningen föreslår endast kassaflödesanalys för stora företag och företag av allmänt intresse. Det vore önskvärt att specificera innehållet i en kassaflödesanalys direkt i ÅRL istället för att överlämna detta till normgivande organ för god redovisningssed. Koncernredovisning för medelstora koncerner (avsnitt ) Redovisningsdirektivet ger medlemsländerna möjlighet att undanta medelstora koncerner från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Utredningen väljer att inte utnyttja denna möjlighet, vilket SCB stödjer. Offentliggörande (avsnitt 11.4) SCB ser positivt på utredningens förslag att inte undanta små och medelstora företag från krav på offentliggörande.

8 Kompletteringar till avsnittet övriga effekter (avsnitt ) 8(9) SCB hade gärna sett att utredningen hade utvecklat avsnitt med konsekvenser för SCBs verksamhet, vilka undersökningar som berörs och effekter på kvaliteten i koncernregistret (se främst rubriknivå 2.1, Årsredovisningars betydelse för statistiken). Effekterna blir sämre kvalitet, ökad administrativ börda samt högre kostnader för SCB. Dessutom upplevs bördan för statistikändamål mycket större än administrativ börda vid framtagande av deklarationer och årsredovisningar etc. (rapporter som det finns färdiga system och mallar för). Kompletterande normgivning För att kunna producera ekonomisk statistik av hög kvalitet med så få tidsseriebrott som möjligt, är SCB betjänta av att all kompletterande normgivning som behövs för ett heltäckande regelverk finns på plats samtidigt som ny redovisningslagstiftning börjar gälla. Extra resurser till normgivande organ är därför av hög vikt. 3.3 Inför Redovisningsutredningens slutbetänkande Utredningen avser att i nästa fas göra överväganden om mera omfattande förenklingar. SCB vill redan nu göra utredningen observant på att ytterligare utarmning av information i officiella årsredovisningar är olycklig. Förkortad form för resultat- och balansräkning (artikel 14) Som SCB påtalat i tidigare remissvar är beräkning av korrekt BNP inte möjlig utifrån en resultaträkning i förkortad form. SCB vill nu också påtala att inte heller korrekt EDP är möjlig att beräkna utifrån den förkortade formen. Sverige har redan infört möjligheter till redovisning av både resultat- och balansräkning i förkortad form för mindre företag i syfte att möjliggöra enklare redovisning och minska den administrativa bördan. Ur statistiksynpunkt är information i både förkortad resultaträkning och balansräkning långt från tillräcklig. Om de svenska företagen skulle börja använda denna möjlighet i stor omfattning skulle produktion av statistik med god kvalitet försvåras samtidigt som den administrativa bördan skulle öka. Enligt EU:s redovisningsdirektiv är den förkortade formen inte obligatorisk att införa i medlemsländerna. Artikel 14 ger istället möjlighet till vissa förenklingar, bl.a. ges möjlighet för små företag att upprätta balansräkning i förkortad form medan små och medelstora företag får tillåtas att upprätta resultaträkning i förkortad form. I och med att EU tagit steget tillbaka från tvingande till frivillig lagstiftning anser SCB att utredningen bör överväga inför slutbetänkandet att föreslå att möjligheten till förkortad resultat- och balansräkning stryks i den svenska redovisningslagstiftningen. Om redovisningsutredningen inte gör ett sådant övervägande, är det ändå positivt med förslaget att endast tillåta små företag att upprätta balansräkning i förkortad form. Särbestämmelser för mikroföretag (artikel 36) Redovisningsdirektivet ger möjligheter till införande av särbestämmelser för mikroföretag enligt artikel 36. SCB vill understryka vikten av noter,

9 9(9) förvaltningsberättelse samt offentliggörande för mikroföretag. SCB förutsätter därför att utredningen avstår från att införa kategorin mikroföretag samt väljer att inte utnyttja någon av särbestämmelserna som är möjliga för dessa. I Sverige har mikroföretagen en stor betydelse för den ekonomiska statistiken. Se även rubriknivå 2.2, underrubrik Mikroföretag. Möjligheter till avvikelse i postindelning vid elektronisk ingivning (avsnitt 7.3) SCB anser att Sverige bör utnyttja artikel 9 punkt 4 och därmed bör utredningen inte heller i nästa fas ge möjlighet till avvikelse i postindelning vid elektronisk ingivning. Förvaltningsberättelse (avsnitt 9.2) Utredningen informerar att man avser att återkomma i slutbetänkandet till vilka eventuella förenklingar som kan göras vad gäller förvaltningsberättelsens innehåll. SCB ber om en försiktig ansats i detta. Bokföringsskyldighet för ideella föreningar I nästa fas ska frågan om bokföringsskyldighet i ideella föreningar behandlas. I Sverige utgör föreningar en inte obetydlig andel av landets totala ekonomi. Ideella föreningar ingår i undersökningarna Organisationers ekonomi och Civila samhället och utgör en viktig del av nationalräkenskaperna. SCB ber därför utredningen att ha detta i åtanke. SCB bistår gärna med information till utredningen om denna sektors betydelse för statistiken. Beslut i detta ärende har avgjorts av generaldirektör Stefan Lundgren i närvaro av vikarierande biträdande generaldirektör Anna Heinstedt, chefsjurist Eva Nilsson, avdelningschefer Cecilia Hertzman och Folke Carlsson, enhetschef Anna-Greta Erikson samt handläggare Barbro von Hofsten och Lisa Levinsson, föredragande. STATISTISKA CENTRALBYRÅN Stefan Lundgren Lisa Levinsson