Bedömning och betygssättning

Transkript

1 Bedömning och betygssättning Studiedag Välkomna Lars Thorin

2 Presentation Lars Thorin 43 år Lärare Sv/So/Idr ( ) Rektor 6-9 ( ) Utvecklingsledare för förskolor, förskoleklass, grundskolor, grundsärskola, fritidshem och gymnasiet. Huvudsakligen jobbat sedan 2010 med att öka förståelsen för den nya skollagen och de nya läroplanerna

3 Dagens program 8.30 Introduktion och presentation 8.40 Bedömning och betygssättning i skollag och förordningar 9.00 Summativ bedömning bedömning för lärande 9.30 Fika Olika sätt att bedöma formativt Gruppuppgift bedömning för lärande Feed-back och dess betydelse för att utveckla elevernas lärande Lunch Gruppuppgift feed-back. Kort redovisning från varje grupp Kaffe Betyg och feed-back kopplat till enskilda uppgifter Summering av dagen och utvärdering Avslutning

4 Betygssättning Betyg i Skollagen 15 Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. Lag (2010:2022). 16 Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022).

5 Betyg i skollagen 17 Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. 18 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Lag (2010:2022).

6 Betyg i skollagen Betyg innan ett ämne har avslutats 19 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).

7 Betyg i skollagen Betyg när ett ämne har avslutats 20 När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876).

8 21 ( Pysparagrafen ) Resonera med era bänkgrannar Vilken typ av funktionshinder skulle det kunna vara? 5 min

9 Betyg i skollagen 22 I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

10 Prövning Betyg i skollagen 23 Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

11 Betyg i gymnasieskolan Betygssättning 22 Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan. 23 Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med

12 Betyg i gymnasieskolan 24 Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. 25 Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.

13 Betyg i gymnasieskolan 26 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 27 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas

14 Prövning Betyg i gymnasieskolan 28 Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning. Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till prövning. 29 Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervisningen.

15 Analysera och reflektera Problemlösning Kunskapssyn i Lgr 11 Kunskaper kan användas praktiskt! Tillämpning Förmågor som ska bedömas i skriftliga omdömen och betyg Metakognition Förmåga att hantera information Kommunikation Ämnesbegrepp Förståelse Ämnesbegreppsliga förmågor Bedömning av hur fakta memoreras ska väldigt sällan bedömas.. Fakta Fakta Fakta Fakta Lars Thorin

16

17 Planeringsprocessen enligt Lgr 11 Eleverna inte med Fokus på the big five Eleverna med Vilka förmågor ska eleven träna? De långsiktiga målen beskrivs som punktsatser i slutet av ämnets syfte. Detta utgör basen i planeringsarbetet Hur ska eleverna få träna på förmågorna i ämnets syfte? The big 5 Hur jobbar vi med de förmågor som dominerar kursplanerna Planera undervisnings innehåll Pedagogisk Planering Vilket centralt innehåll ska användas? Vilket centralt innehåll kan vi lyfta in för att eleverna ska få träna på de förmågor som ska bedömas? Lägg med fördel in centralt innehåll från flera ämnen för att göra större arbetsområden Tas fram i samråd med eleverna i undervisningsgruppen Övergripande mål som finns i kap 1 och 2 ska genomsyra verksamheten. Lust, nyfikenhet, samarbete, kreativitet, motivation, analys, problemlösning, kommunikation, samspel mellan elever, metakognition och språkutveckling ska därför genomsyra all undervisning Lars Tho rin Hur ska eleven bedömas? Bedömning för lärande tydlig feedback på elevernas kunskapsutveckling under varje arbetsområde. Feed-backen ska följas upp med förslag på hur eleven ska träna vidare Denna del ska vara väldigt tydligt skriven så eleverna förstår vad som förväntas av dem i arbetsområdet Här kan även eleverna vara med och ha idéer på hur dessa få visa sina nyvunna kunskaper

18 Viktigt i bedömningsarbetet! Att göra det väsentliga bedömbart och inte det enkelt mätbara till det väsentligaste ( Astrid Pettersson PRIM-gruppen Stockholms universitet ) Vad innebär detta för mig som ämneslärare? Bikupa 5 min

19 Fika Återsamling 10.00

20

21

22 Olika bedömningar som ska göras Sker hela tiden Klassrumsobservationer Framåtsyftande Hur ska jag utveckla mitt arbete för att det ska bli bättre? Återkoppling feedback Kan vara elevstyrd Frågekompetens Kan utveckla lärarens undervisning när man ser vilken förståelse eleverna har Ej bedömning av person eller motivation utan bara kunskapsbedömning Skriftliga omdömen Formativ bedömning Bedömning Summativ bedömning Diagnoser Prov Betygssättning Skriftliga omdömen Kartläggningar

23 Bedömning för lärande Vad skiljer bedömning för lärande från annan bedömning? Skillnad mellan formativ och summativ bedömning Hur ska bedömning ske under ett arbetsområde? Kommer att visa ett antal olika exempel på hur man kan göra kontinuerliga klassrumsbedömningar

24 Vad är skillnaden? Formativ bedömning är när kocken smakar av soppan, då kan vi göra någonting åt den innan soppan serveras till gästerna! Summativ bedömning är när gästen smakar av soppan, då är det försent att reparera sina misstag..

25 Summativ bedömning Sammanfattande bedömning Nya undervisningsaktiviteter Konkret och tydligt skriva kunskapskvalitéer som ska bedömas hos eleverna i slutet av området. Finns i beskrivet i LPP:n Nya klassrumsbedömningar ( Formativ bedömning ) Nya undervisningsaktiviteter som ev reviderats efter bedömningen av eleverna Bedömning av klassrumsaktivteter Hur har eleverna svarat på den undervisning de fått? ( Formativ bedömning ) Undervisning och klassrumsaktivteter Arbetsområdet inleds

26

27 Att tänka på vid bedömning Försök få eleven att säga jag förstår inte istället för jag kan inte Frågor som utmanar istället för kontrollerar Läraren som programledare för en talkshow istället för en frågesport Bedöm inte svaren med rätt eller fel utan Hur tänker du nu? Varför blir det så? Vad betyder det? ( öppna frågor )

28 Exempel på hur kan jag bedöma i klassrummet som stimulerar lärande? Tre uppgifter har du inte löst riktigt, fundera vilka det är, varför du kände dig osäker och förklara vad du tror gick fel I en text kan man sätta ut G, S och P i marginalen och be eleven fundera vad som kan vara fel ( Vad tror ni det betyder?) Exit tickets Be eleverna under de sista fem minuterna av lektionen skriva ned vad de lärt sig Svarskort med A-D där eleverna får ta ställning till olika påståenden och visa vilket svar man vill ge

29

30 Frågor som utvecklar lärandet Du säger hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet? Vad grundar du dig på när du säger att..? Hur kommer det sig att du tänker så? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på..vilka blir konsekvenserna?

31

32 Exempel på hur kan jag bedöma i klassrummet som stimulerar lärande? Skrivtavlor för eleverna där de får skriva sina svar, snabb överblick över hela gruppen. Heta Stolen

33 Gruppövning Hur jobbar ni med bedömning för lärande idag? Vilka möjligheter ser ni med bedömning för lärande? Vilka svårigheter ser ni? Vilka metoder kommer ni att prova efter denna dag? Gruppövning 30 min - var och en beskriver hur jag jobbar med bedömning för lärande idag. Sammanfatta gruppens arbete

34 Feed-back och omdömen Hur gör man skriftliga omdömen av god kvalité? Hur ger man feed-back? Hur hänger hela bedömningsprocessen ihop? Vi kommer att träna att ge feed-back på elevarbeten.

35

36 Uppgift Ligger det någon relevans i påståendet från tidigare bild? Bikupa 5 min

37 Lunch Återsamling 13.00

38 Hur hänger bedömningsprocessen ihop?

39 Formativa skriftliga omdömen och feed-back Följande ska finnas med och bedömas i ett skriftligt omdöme och feed-back. 1. Ska visa någonting som eleven klarar av 2. Ska visa vad eleven ska utveckla kunskapsmässigt 3. Ska beskriva hur skolan ska hjälpa eleven att ta nästa steg i kunskapsutvecklingen 4. Ska beskriva hur eleven själv ska göra för att utveckla sina kunskapsförmågor

40 Vilka fallgropar finns? Analys av 100 skriftliga omdömen i kommunen för att se utvärdera och skapa ett nuläge Bedömningen sker inte på kunskapsförmågorna Mycket fokus på bedömning av faktakunskaper Saker som inte ska bedömas kommer med Lärarna lägger in egna bedömningskriterier De blir mest summativa dvs olika resultat räknas upp utan vidare analys Undervisningen har inte givit eleverna möjlighet att träna på rätt saker.

41 Några exempel från 2010 XXXX ligger mycket bra till i matte. Hon jobbar väldigt bra på lektionerna och har ett stort eget driv att hela tiden komma framåt. Ibland kan jag uppleva att hon skulle behöva tro mer på sig själv, och sin kunskap, eftersom hon ofta vill fråga och kolla om hon har gjort rätt. Hon har i princip alltid gjort helt riktigt, och skulle inte behöva tvivla på den egna förmågan. Diagnoserna har gått mycket bra, något slarvfel. Vi fortsätter att lära oss nya moment i ämnet och det kommer inte att vara några problem för XXXX. Behöver träna att starta upp arbetet. Har svårt att klara en del uppgifter om han inte får texten uppläst för sig. Arbetar mycket långsamt. Träna dans/rytmik,koncentatin avslappning,träna grovmotorik,öga hand koordination

42 Några fler exempel från 2010 Samtala om och diskutera frågor som rör teknik, energi och samhälle. Få kunskaper om fysikaliska fenomen och använda fysikens begrepp. Göra undersökningar och dokumentera det vi arbetar med mer. Du kan om du ökar koncentrationen under Solektionerna inhämta och befästa fler kunskaper under skoltid Var mer aktiv när vi diskuterar och argumenterar.

43 Några fler exempel från 2010 Du är aktiv på lektionerna och är noga med att göra de arbetsuppgifter du får. Fortsätt som hittills Pågående arbetsområde Rent generellt fortsätt att utveckla kunskaperna i engelska. Att lära sig engelska är en ständigt pågående process.

44 Ett gott exempel från Sv åk 4 Du visar att du har god förståelse för punkt och stor bokstav, du är också en god läsare. För ökad måluppfyllelse måste du utveckla innehållet i ditt skrivande. Du behöver också utveckla stavningen på de lite svårare orden i dina texter, till exempel när du skriver på uppgiften om Huset. I skolan ska du få träna mer på att försöka beskriva människor och händelser mer i dina berättelser. Inte bara Han var glad utan varför var han glad, hur såg man att han var glad, när blev han glad?

45 Ett gott exempel i kemi Du använder laborationsmaterialet och utrustningen på ett relativt ändamålsenligt sätt. Din muntliga redovisning om sminkets historia innehöll flera intressanta fakta som du hämtat från Internet och som du dessutom sammanställt på ett bra sätt När det gäller att genomföra laborationer behöver du en del stöttning för att komma vidare i ditt arbete. För att nå högre mål behöver du träna på att jobba mera självständigt. Laborationer kan ibland kräva en del tålamod. Det är också viktigt att man noga läser igenom hela uppgiften innan man sätter igång med det praktiska arbetet. När det gäller att söka, hitta och värdera fakta i text behöver du träna vidare på den kritiska granskningen och inte lita på första bästa källa. I skolan ska du få fortsätt att träna på att utvärdera dina laborationsresultat och träna på att använda kemins ord och begrepp i dina utvärderingar. Du ska tillsammans med din grupp också få träna mer på att kritiskt granska de källor du använder från Internet

46 Ett bra exempel i NO No (feedback): - Du gör enkla observationer av jordbrukets djurhållning och spannmålsodlingar. - Du ger exempel på enkla näringskedjor som t ex. ko-foder-mjölk-människa. - Du kan samtala om de skönlitterära sagor som John Bauer illustrerat och som handlar om naturen och människan. - Du kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra (planetarium). - Du är bekant med stjärnbilder och månens olika faser. No (att utveckla): - Du använder dina kunskaper för att kritiskt granska och ta ställning (för vanlig eller ekologiskt mjölk). Fortsätt vara aktiv och ta ställning utifrån de kunskaper och erfarenheter du har. - Fortsätt vara aktiv vid samtal med en eller flera kamrater och använd dig av fakta (ord och begrepp) som hör till ämnet. Vi ska träna det i skolan genom att du får träna att argumentera för och emot saker i grupp med andra elever Lars Tho rin

47 Vad har hänt från ? Många omdömen har betydligt högre kvalité idag Det finns också fortfarande väldigt mycket kvar att göra.. Vissa elever får inte omdömen i alla ämnen och kurser. Hur ska eleverna kunna utveckla sina kunskaper och hur ska vårdnadshavarna veta hur de ska stötta sina barn? Ny analys kommer att göras under Ht 2013

48 Uppgift Var ligger svårigheten i att skriva feed-back och omdömen som handlar om kunskapsutveckling? Diskutera med bänkgrannarna i 7-8 min

49 Betyg på enskilda uppgifter?

50 Uppgift skriftliga omdömen Grupp om 4-5 lärare i samma ämne Läs igenom ett eller flera elevsvar i gruppen Ge eleverna konstruktiv skriftlig feed-back som utvecklar elevens lärande som baseras på kunskapskraven och som är formativt Läs upp omdömena för varandra i gruppen och enas om ett som ni tycker blir gruppens resultat Tid till förfogande i gruppen 40 minuter Kort redovisning från varje grupp där ni får läsa upp omdömen för varandra

51 Sammanfattning Tänk på att tydliggöra för eleverna vad de ska kunna och hur de ska få visa sina kunskaper Prova på att göra kontinuerliga klassrumsbedömningar, någonting händer med eleverna i klassrummet! Feed-back är mycket viktig för elevernas fortsatta utveckling! I skriftliga omdömen så fokuserar ni på vad eleven kan, hur de ska utvecklas och hur de ska få träna vidare i skolan

52 Utvärdering En sista träningsuppgift i feed-back. Vad tycker ni har varit särskilt bra? Vad hade kunnat utvecklas mer? Förslag till förbättring av dagen