Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens effektivitet och kvalitet erfarenheter från Sverige. Lysebu, Oslo 12 februari 2013 Fredrik Westander
|
|
- Kerstin Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens effektivitet och kvalitet erfarenheter från Sverige Lysebu, Oslo 12 februari 2013 Fredrik Westander
2 Presentation FW Öppna jämförelser; arbetande konsult åt SoS/SKL ; alla rapporterna Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjer; Stroke, Hjärtsjukvård Bakgrund i Landstinget i Värmland, tjänsteman, ej vårdutbildad samhällsvetarperspektiv på vården
3 Innehåll Publicering av kvalitetsdata vad gör vi? Hur arbetar vi med Öppna jämförelser (ÖJ) Öppna jämförelser - hur visas data? Exempel och nedslag från ÖJ Vilka är erfarenheterna goda och sämre? Några råd från Sverige till Norge..
4 Insikter: Nej, man kan inte styra sjukvård främst genom registerbaserade uppföljningar, med registerdata. Ja, kvalitet är mycket mer än det vi kan mäta med nationella register. Ja, det finns risk att publika jämförelser ges förenklade tolkningar. Vi kräver mycket av läsaren.
5 Registerbaserad kvalitetsuppföljning av vårdsystem vi ser bara där lyktstolpen lyser upp, inte annat: Viktiga vårdområden, svårmätta kvalitetsdimensioner tappas bort. Eller ger bara grådaskiga bilder av kvalitet
6 Öppna jämförelser från 0,5 cm till 3 cm tjock, exponentiell ökning av totala datamängden men väsentligen samma idé och form
7 Nationella scenen förändrad: Ny uppföljnings/styrmiljö för sjukvården Ökad nationell aktivitet; jämförelser Ökar kraven på landsting/vårdgivare; skapar tryck/debatt Ger landstingen/vårdgivare skafferi av vårddata att studera/använda Öppna jämförelser den mest uppmärksammade rapporten Riktlinjeuppföljning från Socialstyrelsen fördjupningar Hjärtsjukvård 2009, Psykiatri 2010, Stroke 2011, Diabetes 2011, Cancer 2011 och så vidare
8 Inte bara Öppna jämförelser och SoS indikatorbaserade riktlinjeuppföljningar Kvalitetsregisters publika indikatorer; snabb utveckling Diabetesregistrets värdekompass RIKS-HIAs kvalitetsindex för sjukhus; hjärtinfarkt Riks-Stroke, höftplastik, ÖNH, IVA Swedvasc, Bråckregistret, Prostatacancer, Bröstcancer Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, patientorganisationer Privata aktörer: OmVård/Svenskt Näringsliv, Consumer PowerHouse Väntetidsmätningar, Vårdrelaterade infekt, Nationell patientenkät, SKL
9 Höftprotesregistrets kvalitetsindikatorer
10 Diabetesregistret Landstingsprofiler
11 RIKS-HIAS kvalitetsindex för sjukhus Nio processmått för hjärtinfarktvård. Poängsystem; med målnivåer och poäng för andel i målgruppen som behandlas enligt riktlinjer Poäng: Ersattes hösten 2012 av nytt index. Notera motiven
12 Riks-Stroke 2012: Att ange målnivåer och bedöma måluppfyllelse ger lite ökad skärpa i beskrivning och vid värdering av resultat 12 indikatorer Tre grader av måluppfyllelse: God, måttlig, ingen Bara processmått
13 Tillgång på kvalitetsdata har ökat och ökar Betydligt bättre underlag för sjukvårdsdiskussion i landstingen nu Varierande kompletthet och kvalitet i data Tre typer av källor: Kvalitetsregister, hälsodataregister, övriga separata datainsamlingar ÖJ inventerar indikatorer och visar ett urval
14 Varför öppna jämförelser? (1) Medborgar/-offentlighetsperspektivet Hälso- och sjukvården ägs av medborgarna, både som patienter och som skattebetalare Medborgarna har rätt till information om hälso- och sjukvårdens effektivitet och kvalitet Förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande Ge underlag för den offentliga debatten om hälso- och sjukvården och för sjukvårdspolitiska beslut
15 Varför öppna jämförelser? (2) Styrning & utveckling av sjukvården A Jämförelser som stöd för styrning och ledning i hälso- och sjukvården Stöd för uppföljning & analys, beslut om resursfördelning Identifiera brister, stödja kvalitetsutveckling & förbättringar B Stöd för den nationella sjukvårdspolitiska styrningen och dess kärna, kravet på likvärdig vård
16 Stöd för utvärdering vs förbättring Indikator för utvärdering ställa till ansvar Påvisa effektivitet för andra (politiker, medborgare) Jämföra med andra landsting/enheter viktigt, rättvisa jämförelser Indikatorer för förändring/ - kvalitetsförbättring Fokus på tydliga brist/problemområden Snabba indikatorer, där man kan se effekt tidigt Färska data är viktigt + lägsta relevanta enhet (klinik, kommun) Egen förändring över tid viktigast
17 Stöd för patienters val av vårdgivare, vårdmarknad etc inte syftet med Öppna Jämförelser ÖJ har ingen pedagogik för detta ändamål Svårt att förenkla rätt Ingen justering för olikartad patientsammansättning Aktuella data ökad statistisk osäkerhet Data håller sällan för att skarpt peka ut den bäste
18 Valfrihet? Ja, visst, men det är inte troligt att vårdvalsmarknader och vårdkonsumenters fria val driver fram bättre medicinska resultat annat krävs De flesta patienter väljer ej aktivt, ens vid omskrivna skandalsjukhus. Myndigheten för Vårdanalys efterlyser medicinska kvalitetsdata i primärvård. Men data saknas, är för komplex, för osäker, för svår att presentera utan att förenkla för mycket. Istället: Professionell stolthet som drivkraft.
19 ÖJ en nätverksorganisation Styrgrupp från Socialstyrelsen och SKL Arbetsgrupp = i praktiken en redaktionsgrupp Nätverk med kontaktpersoner från alla landsting Kontakter m kvalitetsregister, riktlinjearbeten Poäng: Nätverk, måttliga fasta resurser
20 Vårt samarbete med kvalitetsregister Förslag på indikatorer från registren; dialog De levererar data Excelmallar vi kollar Registren ger underlag till indikatortexter, godkänner text (Nästan) Inga konflikter att tala om på alla år Ja, viss tidsåtgång för registren Viktigt skapa rutiner, låta statistikerna ta ut data
21 Poäng: Mycket kontakter, diskussion om indikatorer, datauttag, texter, tolkning, koller bra för alla inblandade, sann kvalitetsutveckling inom området registerbaserad uppföljning.
22 ÖJ - Publiceringens innehåll
23 Huvudrapport och bilagor Huvudrapport indikatorer, knappt 400 sidor Bilaga Indikatorbeskrivningar Bilaga Landstingsprofiler + Utveckling över tid Bilaga Bakgrundsdata, vårdkonsumtion i ÖJ-sjukdomar Täckningsgrad i kval reg (Socialstyrelsen själv från 2012)
24 Jämförelse av täckningsgrad Nationella Kvalitetsregister & Patientregistret vid SoS Mål: Alla register som visar data i Öppna jämförelser Görs nu regelbundet Viktigt för att värdera datas representativitet Stöd för att driva på ökad rapportering Ömsesidigt viktigt både för PAR och kvalitetsregister
25 Rectalcanceroperationer. 20 procent fattas i Patientregistret Illa och svårbegripligt.
26 Hjärtinfarkter i Riks-Hia & PAR Ca 35 procent av alla infarkter finns ej i Riks-Hia. Hur tillförlitlig blir kvalitetsranking av sjukhus då?
27 Bra, allt bättre täckningsgrad. Hög grad av representativitet? Nationella diabetesregistret 2010 Täckningsgrad 70 % i riket, inte illa.
28 Operationer i Kataraktregistret respektive Patientregistret (PAR) Underrapportering till PAR. Stor! Obligatoriskt är det
29 Bakgrunddata till ÖJ Vårdkonsumtion i urval av planerade operationer, medelvårdtider etc Urval vanliga väntetidsbehandlingar Inte indikatorer är det bra/dåligt ligga högt/lågt? Underlag för landstingens planering styrbar vård Speglar praxisvariation, olika indikationer för operation Medelvårdtid, andel dagkirurgi etc
30 Gotland Värmland Jämtland Sörmland Norrbotten Örebro Stockholm Västerbotten Kronoberg Västmanland Gävleborg Uppsala RIKET Jönköping Blekinge Västernorrland Obesitasoperationer per invånare Rött = patienter vårdade utomläns. Mycket stor variation. Kalmar Västra Götaland Östergötland Dalarna Region Skåne Halland 0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 120,00
31 Knäprotesoperation frekvens 2009 Östergötland Halland Jämtland Stockholm Jönköping Västerbotten Uppsala Kalmar Sörmland Gotland Gävleborg Kronoberg RIKET Värmland Blekinge Örebro Dalarna Västra Götaland Västmanland Norrbotten Region Skåne Västernorrland Rött = andel opererade utanför egna landstinget. Ganska få, utom i några landsting 0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 120,00 140,00 160,00 180,00
32 Bilaga i ÖJ Profiler alla landsting för alla indikatorer. Bil 4 Landstingsprofiler alla indikatorer Stöd för översikt. Däremot inga omdömen i text.
33 Utveckling över tid allt flera indikatorer
34 Öppna jämförelser framförallt en årlig skriftlig rapport. Hittills kan ändras
35
36 Motiv för sjukdomsgruppsvis indelning Bra stöd för ledning/styrning i sjukvården Driva fram övergripande vårdsystemsmått Driva fram sjukdomsspecifika indikatorset Lyfta fram, inte dölja, brister i datatillgång
37 Indikatorerna skall tillsammans spegla flera dimensioner av kvalitet & effektivitet Medicinska resultat- och processmått Patienterfarenheter Tillgänglighet, väntetider Kostnader & resursanvändning Klar tyngdpunkt på medicinska mått
38 Hur väljs indikatorer? Internationella indikatorset t ex OECD, Canada, UK.. Indikatorer för uppföljning av nationella riktlinjer Förslag från kvalitetsregister Förslag från landstings/sjukvårdsföreträdare Täcka bristområden så gott det går (psykiatri, hjärtsvikt ) Bara existerande datakällor viktig restriktion
39 Kriterier för indikatorer (mjukt tillämpade) Tolkningsbar i termer av bättre-sämre utfall Bra mått på det den avser att mäta (validitet) Relevant/ intressant ; skall spegla viktig aspekt Vara möjlig att påverka Fångas i kontinuerlig datainsamling Datakvalitet och täckningsgrad (god eller hygglig) I verkligheten stora kompromisser. Ingen vetenskap
40 Hur visas data i rapporten? RIKET - trend över tid LANDSTING rangordnande Ofta två mätperioder utläsa försämring/förbättring Ofta könsuppdelade resultat per landsting SJUKHUS - landstingsvis; ej egentliga kvalitetsjämförelser
41 Inofficiell summering 2012 För de indikatorer där det fanns mer än en mätperiod hade mellan senaste två perioder Förbättring skett för 75 procent av alla värden (män + kvinnor + totalt) Skillnaderna (standardavvikelsen) mellan landsting minskat för procent av indikatorerna olika för män, kvinnor, totalt.
42 Sjukhusdata modest attityd Sorteras per landsting Icke rangordnande Inga helsäkrade kvalitetsjämförelser Ca 40 indikatorer visas data för sjukhus
43 Att tolka sjukvårdskvalitetsdata - exempel, illustrationer
44 Kostnad per prestation. Vissa privata sjukhus visar ej kostnader.
45 Vårdgarantiuppföljning - entydig indikator? Dddddd Kvalitetsmålet är rätt tillgänglighet för den individuelle patienten. För vissa är 7 dagar lång tid, för andra är 14 helt OK. Detta kan vi inte mäta. Indikatorn är ett surrogatmått för den tillgänglighet vi eftersträvar, inte sanningen om rätt tillgänglighet. Tolka rätt, styr rätt inte bara stirra på siffrorna
46 Tillgänglighet för nybesökare i primärvård : Drygt 90 procent får läkarbesök inom 7 dagar under mätperioderna vår och höst. Kanske procent samma dag (?). Inget viktigt vårdproblem i Sverige idag!? När bör man ta bort mål?
47 Bra resultat i en internationell jmf Få fall, stor statistisk osäkerhet Lång mätperiod, små förändringar per år Skall vi visa detta mått varje år?
48 PROM patientrapporterad kvalitet. OK mått, i princip Oväntade besvär? Förväntningars roll Låga förväntningar = bra resultat och vice versa?
49 Höftfraktur. Viktigt undvika att operationen dröjer efter ankomst till sjukhus. Tydlig förbättring ses. Målet är högst 24 timmar, vilket många nu klarar. Nytt mål behövs? Vem? Riket Gävleborg bästa landsting 2010, 16 timmar. Men bästa sjukhus hade 12 timmar - Västervik
50 Kostsamma läkemedel vid RA. Antal behandlade visar vi. Men hur skiljer sig sjuklikheten mellan landsting? Starkt individaliserad behandling; man provar sig fram. Kan man sätta mål på befolkningsnivå?
51 Diabetes LDL-kolesterol Behandlingsmål som ej nås Hur tolka? Är det ett mål eller en aspirationsnivå, nåt att sträva mot?
52 Barndiabetes, mål för blodsocker. 29 % når målet Vad är ett mål? Bör alla nå detta behandlingsmål? Realism?
53 Dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Sjukhus Justering för ålder, tidigare sjukdom, utbildning = det bästa som hittills gjorts i Sverige för att skapa jämförbarhet Ändå: Kan inte justera för typ av infarkt Kan inte justera för fördröjning till ankomst sjukhus = Två viktiga reservationer. Nästa bild ännu bättre justering!
54 28-dagars dödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt, Casemixjusterat. Bara ett sjukhus är säkerställt något bättre än de övriga. MEN poängen är att sjukhusen överlag är bra, med jämn kvalitet. Mycket intressant och löftesrikt. Källa: Riks-HIA/Swedeheart Sämre Bättre Små sjukhus Stora sjukhus
55 Kan vara ett nationellt problem av rang. Alla underbehandlar. Ingen fråga primärt för ortopeder bredare.
56 Ett mycket udda resultat.alla sjukhus som klistrade runt 80 procent. Andel ADLoberoende 3 mån efter stroke. Förklaring?
57 Detta vore väl kul att starta ett arbete kring? Makalös variation, med effekter för vpl användningen.
58 Finns flera indikatorer som vetter åt teknikval och vårdplatsanvändning, exvis denna. Troligen ganska enkelt i starta arbeten kring.
59 Krävande mål för blodfetter, blodtryck, rökning, fysisk aktivitet. Men inte bra resultat. Rapporteringen behöver även öka.
60 Gäller alla med förmaksflimmer och riskfaktor, ej bara strokefall. Sannolik underbehandling
61 Döda efter stroke. Stor och intressant variation: 10, 15 t o m 20 procent. Samband process-resultat? Hur förklara låg respektive hög andel döda? Möjligt analys- och benchmarkingprojekt
62 Döda 28 d efter stroke. Stor och intressant variation: 10, 15 t o m 20 procent. Samband process- resultat? Hur förklara låg respektive hög andel döda? Möjligt analys- och benchmarkingprojekt
63 Komplett register, korrekta data. Ingen justering för olikartad case-mix, olika sjuka patienter. Lång mätperiod: Är det kvaliteten 2000 eller år 2009 vi mäter?
64 Visar två olika frekvenser av kejsarsnitt, olika grupper av förlossningar. Orange stapel = Okomplicerade graviditeter/förlossningar, där kejsarsnitt inte borde förväntas. Vad är rätt? Är det bra att ligga lågt?
65 Omoperation efter kirurgi vid ändtarmscancer. Allvarlig händelse. Flera sjukhus har värden på 4-8 procent. Befogad fråga - varför ingen förbättring på 15 år?
66 Stor utmaning för flera sjukdomar sekundärprevention och livsstilspåverkan. Individer låter sig inte påverkas så lätt, ens efter strokeninfarkten-diabetesdebuten.
67 Kommunnivå - exempel Variation finns på alla nivåer, inte bara mellan landsting. Skillnader är inte en följd av landstingsindelningen, den finns därunder
68 Vilken värdering av landstingens resultat görs?
69 Värdering bedömning av utfall Per varje indikator i ÖJ: Rangordnande presentation: Högt = bättre (som regel) Tolkande text: Referera riktlinjer, ev målnivåer etc. Färgläggning efter position (utan egentlig värdering) Inget totalindex för landsting Svårt väga samman helt olika indikatorer-resultat Alltför anspråksfullt; indikatorsetet håller ej för detta Var och en indikator bör studeras, få mönster Kittlande kora det bästa? Nja, varför det?
70 ÖJ:s färgmodell, men inte värdering : alltid 7 gröna landsting, 7 gula och 7 röda
71
72 Varför har vi inte gjort en bra modell för värdering av resultat, istället för enkel färgutdelning? Krävande och ansvarsfullt Kräver aktiva bedömningar av vilka resultat som är bra medelbra dåliga Finns mål-bedömningar för vissa indikatorer; text Dessutom: Mål hur/av vem bör de sättas? Skall inte uteslutas för framtiden, dock: SoS-arbete, målnivåer i riktlinjer för cancer
73 Värdering av resultat råd till användaren Värdera varje indikator för sig Värdera datakvalitet hur bra är den? Bedöm på sakliga grunder inte färg/relativ position Skilj brus från signal, verkliga från skenbara problem Följ inte bara ÖJ-indikatorer; ÖJ är inte heligt Viktigare göra bättre än avgöra Vem är bäst?
74 Överexploatering av data. ÖJ-data håller inte för denna tolkning men kittlande fråga. Och bilden sprids
75 Health Consumer Power House Ranking baserad på ÖJ-data Sjukhus med förlossning. Rövarkalkyl, men data är fria och tillgängliga.. Exempel på olämplig användning av data.
76 Nyhet av ingenting alls. Energi förbrukas i onödan; landstinget vill att SKL och SoS redovisar sin kritik av sjukhusrankingen, någon kanske bestämmer sig för att granska den etc, timmar förbrukas. Synd.
77 Dagens Medicin rankar sjukhus jan 2013 mot vår rekommendation
78 Effekter av Öppna jämförelser vilka är erfarenheterna?
79 Erfarenheter av Öppna jämförelser Stort genomslag i de flesta landsting ledningsnivå Landstingsledningar mer fokus på medicinsk kvalitet Landstingsledningar (tjänstemän) fokus på datakvalitet Läkarkåren? Nu mera debatt och referat, Läkartidn ex
80 Hur använder landstingen ÖJ i styrning? Nätverk med medicinska kontaktpersoner i flera landsting bedömer utfall, föreslår åtgärder Uppföljningsansvariga värderar utfall och initierar aktivitet fortsatt analys ÖJ-indikatorer tas in egen formell uppföljning, årsrapporter och liknande Måltal sätts på urval områden; i vissa fall knyts till ersättning. Pay for performance mode f n
81 Goda allmänna erfarenheter men också klart synliga brister, om man höjer ribban! Borde ha större fokus på problem & brister (?) Borde ange mål och standards men hur? Lite för mycket brus, för lite signal verklig och skenbar kvalitetsvariation
82
83 Råd till Norge Välj fokus förbättra vården eller ranka sjukhus? Separera olika syften spelar roll för vad och hur data visas Betona frågan om datakvalitet men publicera nyttiga data Fokus på användarnytta, begriplighet
Skrivbordet är en farlig plats att betrakta världen ifrån. John Le Carré
Skrivbordet är en farlig plats att betrakta världen ifrån John Le Carré Erfarenheter av publicering av kvalitetsjämförelser i Sverige och vad bör göras? Health Policy Forum 5 mars 2013 Fredrik Westander
Läs merLikvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?
Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merÖppna jämförelser; öppen publicering av kvalitetsdata vartåt bör vi gå?
Öppna jämförelser; öppen publicering av kvalitetsdata vartåt bör vi gå? Fredrik Westander Hälso- och sjukvårdskonsult Tidigare Landstinget i Värmland, ej vårdutbildad, ej statistikkunnig Öppna jämförelser,
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Regionsjukvårdsnämnden 21 feb 2013 Vad är Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser (ÖJ) är en årlig nationell jämförelse mellan de 21 landstingen gjord av
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merAtt mäta effektivitet i vård och omsorg
Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet
Läs mermförelser? offentlighetsperspektivet Utgångspunkter för f r arbetet Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i lso- och sjukvården
Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården Ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Uppdrag Hälsa & Demokrati, 5 oktober 2006 Fredrik Westander
Läs merKvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?
Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merLöftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017
Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017 Tillgänglighet och väntetider är viktigt för patienter och befolkning Lång
Läs merLandstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:
Läs merLandstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
Läs merKarin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m.
Användning ndning och Kvalitet i data Karin Nyqvist Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering Enheten för Öppna jämfj mförelser karin.m..m.nyqvist@socialstyrelsen.se Användning ndning av data
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merFlera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merUtfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012
Utfall Västra Götaland - överenskommelsen 2013 - - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012 Återinskrivningar 30 dagar Kommentar VGR: Månadsrapportering till SKL tom sep
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merÖppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28
Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merLandstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser
Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006
Läs merMångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merStatistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård
Läs mermförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet
Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merBilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merSocialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström
Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta
Läs merSpelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Läs merSjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige
Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merVad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Läs merPatientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Läs merSammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
Läs mer:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej
Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K
Läs merResultattablåer och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2019 Öppna Jämförelser
Resultattablåer och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2019 Öppna Jämförelser Metodbeskrivning Uppgifterna i rapporten baseras som regel på 2018 års resultat. Data har hämtats från Vården
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merÖppna jämförelser; landstingets arbete med
Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2008 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merKvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011
Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merNationella Kvalitetsregister
Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merFöretagsklimatet i Kronobergs län 2019
Företagsklimatet i Kronobergs län 2019 Om undersökningen i Kronobergs län Kronoberg Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 7 Industri Handel 24 19 1-5 39 Bygg Tjänster till företag 16 10 6-25
Läs merVem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och
Läs merKaries hos barn och ungdomar
2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region
Läs merKodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2018 prel. Inrapportering 35 000 Inrapportering per månad Slutenvård 2018 prel.
Läs merEtablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)
Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merSocialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
Läs merResultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013
Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner
Läs mer