Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för. Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7 9 och gymnasieskolan

Transkript

1 Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7 9 och gymnasieskolan Ämne: historia Preliminära kursplaner och litteraturlistor

2 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Historia för lärare 1: Från neolitikum till revolutionernas tid 1 15 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i ämneslärarexamen med inriktning Historia och utgör den första kursen för blivande lärare inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som grundkurs på grundnivå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav? 4. Innehåll Kursen Från neolitikum till revolutionernas tidsålder följer en kronologisk grundstruktur och är uppdelad i två delkurser om 7,5 hp vardera. Sidan 1 av 4

3 PREL KURSPLAN XXX111 Delkurs 1: Forntidens och medeltidens historia (7,5 hp) I momentet ges en översiktlig orientering om historia i tid och rum från forntiden fram till ca 1500 med utgångspunkt i hur människors livsvillkor förändrats. Momentet fokuserar också på bakgrunden till och uppkomsten av det moderna samhället. Därtill behandlas frågor om periodisering och övergripande problem kring centrala historiska samhällsförändringar. Delkurs 2: Nya tidens historia (7,5 hp) Momentet ger en fortsatt orientering i den historiska utvecklingen från ca 1500 till ca 1800 och fokuserar på bakgrunden till och uppkomsten av det moderna samhället ur såväl socialt, ekonomiskt som politiskt perspektiv. Genomförande I båda delkurser varvas orienterande föreläsningar med teoretisk-metodiska fördjupningsövningar och ämnesdidaktik. I samtliga moment ingår tematiska fördjupningar ur olika perspektiv. Fördjupningarna består av hel- eller halvdagar där såväl föreläsningar som seminarier, gruppövningar och workshops kan förekomma. I dessa moment stiftas inte minst bekantskap med källkritik som historisk metod samt kritiskt förhållningssätt överlag. Teoretisk-metodiska fördjupningsövningar, ämnesdidaktiska seminarier och tematiska fördjupningar innehåller muntliga och/eller skriftliga examinationsinslag och deltagande är därför obligatoriskt. I ämnesdidaktiken ingår övningar och seminarier kring förmedling av historisk kunskap, historiebruk och historiemedvetande. Här kan ingå undervisning knuten till ABM-sektorn (arkiv-, biblioteks- och museisektorn). Även lärarprofessionens planeringsarbete och tidsdisponering utgör en del av detta. Såväl föreläsningar och fördjupningsövningar som den ämnesdidaktiska delen genomförs delvis i sådana former och med stöd av sådana digitala redskap att frågor om digital kompetens, kritisk mediekompetens och pedagogik baserad på informations- och kommunikationsteknik (IKT) aktualiseras i direkt relation till såväl kursens lärandemål som den framtida yrkesutövningen. 5. Mål Övergripande mål Kursens övergripande mål är att ge studenten grundläggande ämnesmässiga och ämnesdidaktiska kunskaper. Sidan 2 av 4

4 PREL KURSPLAN XXX111 Kursens lärandemål Efter fullbordad kurs ska studenten ha tillägnat sig: 1. för den studerade tidsperioden grundläggande kunskap om viktiga historiska miljöer, skeenden och händelser i såväl det svensk/nordiska kulturområdet som Västerlandet i vidare mening samt övriga delar av världen, 2. grundläggande insikter i övergripande historiska samhällsförändringar och människors livsvillkor, 3. förmågan att i en omfattande informationsmassa utifrån olika frågeställningar urskilja det väsentliga och självständigt reflektera över innehållet, 4. förmågan att anlägga ett komparativt perspektiv på historiska förlopp och att utifrån detta resonera kring samband och olika förklaringsmöjligheter, 5. viss förtrogenhet med historievetenskaplig metod och teori samt ett kritiskt förhållningssätt till historisk kunskapsförmedling och -produktion, 6. grundläggande kunskap om centrala ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska begrepp, 7. viss förtrogenhet med olika sätt att resonera kring relationerna mellan det akademiska ämnet, skolämnet och lärarutbildningsämnet historia. Dessa kunskaper och färdigheter benämns fortsättningsvis som mål Former för bedömning För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mål 1 5 examineras i huvudsak genom skriftliga tentamina som är så utformade, att de prövar både studenternas grundläggande kunskaper om historiska skeenden, händelser och miljöer samt förmågan att självständigt reflektera över innehållet, över orsak och verkan samt att anlägga ett komparativt perspektiv. Mål 5 7 examineras även genom teoretisk-metodiska fördjupningsövningar och ämnesdidaktiska seminarier. De ämnesdidaktiska seminarier innebär i viss mån examination av samtliga mål betraktade som en helhet, eftersom dessa inslag prövar studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till att utveckla. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. Sidan 3 av 4

5 PREL KURSPLAN XXX Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 4 av 4

6 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Historia för lärare 1: Grundkurs, 0 15 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle Obligatorisk litteratur Delkurs 1: Forntidens och medeltidens historia (7,5 hp) Litteratur i anslutning till ämnesteorin Andersson, Catharina (2003). Varför satte Svantepolk Knutsson sina döttrar i kloster? Om egendom, kloster och aristokrati i och 1300-talets Sverige. I Maria Ågren (red), Hans och Hennes. Genus och egendom i Sverige från vikingatid till nutid. Uppsala. (Kompendium). 19 s. Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Lund: Studentlitteratur. 343 s. Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2006). Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur. 476 s. Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige. En introduktion. Stockholm: Natur och Kultur. 132 s. McKay, John P & Hill, Bennett D & Buckler, John & Buckley Ebrey, Patricia (2007). A History of World Societies, 7:e uppl. Boston: Houghton Mifflin Company s. Sawyer, Birgit (2003). Fromheten, familjen och förmögenheten. Kristnandets följder för kvinnor i det medeltida Skandinavien. I Maria Ågren (red.), Hans och Hennes. Genus och egendom i Sverige från vikingatid till nutid. Uppsala, (Kompendium.) 23 s. Utöver ovanstående tillkommer litteratur om högst ca 250 sidor vilka tillhandahålls av lärare i samband med bl.a. teoretisk-metodiska fördjupningsövningar. Sidan 1 av 1

7 LITTERATURLISTA XXX111 Litteratur i anslutning till ämnesdidaktiken Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 224 s. Andersson, Lars M & Zander, Ulf (red) (2000). Tänk om Lund: Historiska Media. Skolverket (2005). Samhällsorienterande ämnen. Nationella utvärderingen av grundskolan Skolverket (2006). Kursplaner i Historia för grundskolan och gymnasiet. Delkurs 2: Nya tidens historia (7,5 hp) Litteratur i anslutning till ämnesteorin Blom, Ida m fl (2006). Kvinnor i västvärlden från renässans till nutid. Renässans, reformation och revolution. Stockholm: Liber. 416 s. Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Lund: Studentlitteratur. 343 s. Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2006). Det svenska samhället Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur. 476 s. McKay, John P & Hill, Bennett D & Buckler, John & Buckley Ebrey, Patricia (2007). A History of World Societies, 7:e uppl. Boston: Houghton Mifflin Company s. Utöver ovanstående tillkommer litteratur om högst ca 250 sidor vilka tillhandahålls av lärare i samband med bl.a. teoretisk-metodiska fördjupningsövningar. Litteratur i anslutning till ämnesdidaktiken Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 224 s. Andersson, Lars M & Zander, Ulf (red) (2000). Tänk om Lund: Historiska Media. Skolverket (2005). Samhällsorienterande ämnen. Nationella utvärderingen av grundskolan Skolverket (2006). Kursplaner i Historia för grundskolan och gymnasiet. Sidan 2 av 2

8 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Historia för lärare 2: Modern- och samtidshistoria (15 hp) högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i ämneslärarexamen med inriktning Historia och utgör den andra kursen för blivande lärare inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som grundkurs på grundnivå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Historia 1 (15 hp). 4. Innehåll Kursen Modern- och samtidshistoria följer en kronologisk grundstruktur och består av två delkurser à 7,5 hp. Sidan 1 av 4

9 PREL KURSPLAN XXX111 Delkurs 1: Det långa 1800-talets historia (7,5 hp) I momentet förs den kronologiska orienteringen från ca 1800 fram till första världskrigets utbrott. Liksom i tidigare moment ligger tyngdpunkten på övergripande historiska samhällsförändringar. Här ingår en problematisering av hur världen både binds samman och kommer att präglas av ojämn social och ekonomisk utveckling. Delkurs 2: Det korta 1900-talets historia (7,5 hp) Detta moment tar avstamp i det stora krigets förlopp och konsekvenser för hela världen och avslutas i det tjugoförsta seklets globala utmaningar. Delkursen fokuserar såväl materiella som ideologiska perspektiv samt politiska, sociala och ekonomiska drivkrafter respektive förklaringar till utvecklingen. Genomförande Delkursernas upplägg är varierat där orienterande föreläsningar varvas med teoretisk-metodiska fördjupningsövningar och ämnesdidaktiska seminarier. I samtliga moment ingår tematiska fördjupningar kring avgörande samhällsförändringar och deras förutsättningar ur kultur-, social- och ekonomisk-historiska perspektiv. Fördjupningarna består av hel- eller halvdagar där såväl föreläsningar som seminarier, gruppövningar och workshops kan förekomma. Här får de studerande tillfälle att använda sig av de historiska verktygen samt att pröva och utveckla sin kritiska förmåga. Teoretisk-metodiska fördjupningsövningar, ämnesdidaktiska seminarier och tematiska fördjupningar innehåller muntliga och/eller skriftliga examinationsinslag och deltagande är därför obligatoriskt. I ämnesdidaktiken ingår övningar och seminarier kring förmedling av historisk kunskap, historiebruk och historiemedvetande. Här kan ingå undervisning knuten till ABM-sektorn (arkiv-, biblioteks- och museisektorn). Även lärarprofessionens planeringsarbete och tidsdisponering utgör en del av denna kurs. Undervisningen genomförs bland annat med hjälp av digitala redskap och därmed ges exempelvis tillfälle till reflektion över de didaktiska konsekvenserna av att utnyttja IKT i olika lärandesituationer, liksom de större samhälleliga följderna av IKT:s ökande betydelse för informationsspridning, opinionsbildning och lärande i dagens värld där barn och ungas tid med interaktiva medier är en självklar del av vardagen. Sidan 2 av 4

10 PREL KURSPLAN XXX Mål Övergripande mål Kursens övergripande mål är att ge studenten grundläggande ämnesmässiga och ämnesdidaktiska kunskaper. Kursens lärandemål Efter fullbordad kurs ska studenten ha tillägnat sig: 1. grundläggande kunskap om viktiga historiska miljöer, skeenden och händelser i såväl det svensk/nordiska kulturområdet som Västerlandet i vidare mening samt övriga delar av världen, 2. grundläggande insikter i övergripande historiska samhällsförändringar och människors livsvillkor, 3. förmågan att i en omfattande informationsmassa utifrån olika frågeställningar urskilja det väsentliga och självständigt reflektera över innehållet, 4. förmågan att anlägga ett komparativt perspektiv på historiska förlopp och att utifrån detta resonera kring samband och olika förklaringsmöjligheter, 5. viss förtrogenhet med historievetenskaplig metod och teori samt förmåga att kritiskt förhålla sig till och reflektera över historiska källor och historisk litteratur, 6. grundläggande kunskap om centrala ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska begrepp samt dessas relevans för omsättning av vetenskapligt grundad ämneskunskap i undervisning, och 7. viss förtrogenhet med olika sätt att resonera kring relationerna mellan det akademiska ämnet, skolämnet och lärarutbildningsämnet historia. Dessa kunskaper och färdigheter benämns fortsättningsvis som mål Former för bedömning För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mål 1 5 examineras i huvudsak genom skriftliga tentamina som är så utformade, att de prövar både studenternas grundläggande kunskaper om historiska skeenden, händelser och miljöer samt förmågan att självständigt reflektera över innehållet, över orsak och verkan samt att anlägga ett komparativt perspektiv. Mål 5 7 examineras även genom teoretisk-metodiska fördjupningsövningar och ämnesdidaktiska seminarier. De ämnesdidaktiska seminarier innebär i viss mån examination av samtliga mål betraktade som en helhet, eftersom dessa inslag prövar studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till att utveckla. Sidan 3 av 4

11 PREL KURSPLAN XXX Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 4 av 4

12 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Historia för lärare 2: Modern- och samtidshistoria (15 hp) Grundkurs, högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle Obligatorisk litteratur Delkurs 1: Det långa 1800-talets historia (7,5 hp) Litteratur i anslutning till ämnesteorin Blom, Ida m fl (2006). Kvinnor i västvärlden från renässans till nutid. Renässans, reformation och revolution. Stockholm: Liber. 416 s. Davidoff, Leonore (2001). Old Husbands Tales. Offentligt och privat i feministisk historia. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2001:2. (Kompendium.) 21 s. Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Lund: Studentlitteratur. 343 s. Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006). Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur. 400 s. Magnusson, Thomas (2004). Europa i världen ca , 2:a uppl. Revolution och nationalism. Stockholm: Liber. 288 s. McKay, John P & Hill, Bennett D & Buckler, John & Buckley Ebrey, Patricia (2007). A History of World Societies, 7:e uppl. Boston: Houghton Mifflin Company s. Utöver ovanstående tillkommer litteratur om högst ca 250 sidor vilka tillhandahålls av lärare i samband med bl.a. teoretisk-metodiska fördjupningsövningar. Litteratur i anslutning till ämnesdidaktiken Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik Sidan 1 av 1

13 LITTERATURLISTA XXX111 och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 224 s. Hellstrand, Åke (1999). Den historiska berättelsen i undervisningen del 2. Göteborg: Dialogos. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red) (2004). Historien är nu. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2005). Samhällsorienterande ämnen. Nationella utvärderingen av grundskolan Skolverket (2006). Kursplaner i Historia för grundskolan och gymnasiet. Delkurs 2: Det korta 1900-talets historia (7,5 hp) Litteratur i anslutning till ämnesteorin Blom, Ida m fl (2006). Kvinnor i västvärlden från renässans till nutid. Renässans, reformation och revolution. Stockholm: Liber. 416 s. Florin, Christina (1999). Skatten som befriar. Hemmafruar mot yrkeskvinnor i 1960-talets särbeskattningsdebatt. I Christina Florin & Lena Sommestad & Ulla Wikander (red), Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter. Stockholm, (Kompendium.) 20 s. Gustafsson, Harald (2007). Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Lund: Studentlitteratur. 343 s. Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006). Det svenska samhället Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur. 400 s. Mandel, Ernest (2005). Andra världskriget. Vad det egentligen handlade om. Linköping: Röda rummet. 292 s. McKay, John P & Hill, Bennett D & Buckler, John & Buckley Ebrey, Patricia (2007). A History of World Societies, 7:e uppl. Boston: Houghton Mifflin Company s. Utöver ovanstående tillkommer litteratur om högst ca 250 sidor vilka tillhandahålls av lärare i samband med bl.a. teoretisk-metodiska fördjupningsövningar. Litteratur i anslutning till ämnesdidaktiken Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 224 s. Hellstrand, Åke (1999). Den historiska berättelsen i undervisningen del 2. Göteborg: Daidalos. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red) (2004). Historien är nu. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2005). Samhällsorienterande ämnen. Nationella utvärderingen av grundskolan Skolverket (2006). Kursplaner i Historia för grundskolan och gymnasiet. Sidan 2 av 2

14 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Historia för lärare 3: Tematisk fördjupning (15 hp) högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i ämneslärarexamen med inriktning Historia och utgör den tredje kursen för blivande lärare inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som grundkurs på grundnivå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Historia för lärare 1 (15 hp) respektive Historia för lärare 2 (15 hp) Sidan 1 av 3

15 PREL KURSPLAN XXX Innehåll Kursen består av två delkurser à 7,5 hp. Dessa representerar olika inriktningar inom historievetenskapen och ger studenten en medvetenhet om kopplingar mellan skilda frågeställningar, material och resultat. Delkurs 1: Kulturhistorisk fördjupning, 7,5 hp Inom ramen för delkursen ges en fördjupning med ett forskningsförankrat kulturhistoriskt perspektiv. Delkurs 2: Ekonomisk-historisk fördjupning, 7,5 hp Inom ramen för delkursen ges en fördjupning med ett forskningsförankrat ekonomisk-historiskt perspektiv. Genomförande I kursen varvas orienterande föreläsningar med diskussionsseminarier, teoretisk-metodiska övningar samt ämnesdidaktiska seminarier. Vid de senare diskuteras bland annat historievetenskapens bredd samt dess implikationer för skolämnet historia. Här kan ingå moment som syftar till övning i kunskapsförmedling av vissa givna lärandeobjekt. Teoretisk-metodiska övningar respektive seminarier av olika slag innehåller muntliga och/eller skriftliga examinationsinslag och deltagande är därför obligatoriskt. Delkurserna genomförs i viss utsträckning i sådana former och med stöd av sådana digitala redskap att frågor om digital kompetens, kritisk mediekompetens och pedagogik baserad på informations- och kommunikationsteknik (IKT) aktualiseras i direkt relation till undervisningen. Bland annat ges därmed tillfälle till reflektion över de didaktiska konsekvenserna av att utnyttja IKT i olika lärandesituationer, liksom de större samhälleliga följderna av IKT:s ökande betydelse för kunskapsöverföring, informationsspridning, opinionsbildning och lärandeprocesser. 5. Mål Övergripande mål Kursen syftar till att ge en ämnesfördjupning inom historieområdet tillsammans med ämnesdidaktiska perspektiv. Kursen kan därmed utgöra en god utgångspunkt för den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningens (VFU) andra år. Lärandemål Sidan 2 av 3

16 PREL KURSPLAN XXX111 Efter fullbordad kurs ska studenten ha tillägnat sig: 1. fördjupad kunskap om väsentliga historiska sammanhang inom områdena kulturhistoria respektive ekonomisk historia, 2. ett historievetenskapligt förhållningssätt samt förmåga att kritiskt värdera och diskutera olika historiska förklaringar respektive reflektera över historiska källor och historisk litteratur, 3. fördjupad kunskap om centrala ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska begrepp samt dessas relevans för omsättning av vetenskapligt grundad ämneskunskap i undervisning, och 4. förmåga att analysera, pröva och ta ställning till olika historiedidaktiska förhållningssätt samt att diskutera konsekvenserna av dessa för den egna lärarrollen. Dessa kunskaper och färdigheter benämns fortsättningsvis som mål Former för bedömning För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mål 1 och 2 examineras genom skriftliga tentamina och/eller övningsuppgifter som är så utformade, att de prövar studenternas förmåga att analysera och förstå centrala historiska processer och att självständigt reflektera över olika tolkningar av dessa. Mål 3 och 4 examineras i huvudsak genom ämnesdidaktiska seminarier. Dessa seminarier innebär i viss en mån examination av samtliga mål betraktade som en helhet, eftersom dessa inslag prövar studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till att utveckla. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

17 PREL KURSPLAN LITTERATURLISTA XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 Historia för lärare 3: Tematisk fördjupning (15 hp) Fortsättningskurs, högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle Delkurs 1: Kulturhistorisk fördjupning, 7,5 hp Obligatorisk litteratur Litteratur i anslutning till ämnesteorin [Kompletteras på begäran] Litteratur i anslutning till ämnesdidaktiken Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 224 s. Koselleck, Reinhart (2004). Erfarenhet, tid och historia. Göteborg: Daidalos. Nordgren, Kenneth (2005). Historieundervisning i det mångkulturella klassrummet. Skolverket (2005). Samhällsorienterande ämnen. Nationella utvärderingen av grundskolan Skolverket (2006). Kursplaner i Historia för grundskolan och gymnasiet. Delkurs 2: Ekonomisk-historisk fördjupning, 7,5 hp Litteratur i anslutning till ämnesteorin [Kompletteras på begäran] Sidan 1 av 1

18 LITTERATURLISTA XXX111 Litteratur i anslutning till ämnesdidaktiken Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 224 s. Koselleck, Reinhart (2004). Erfarenhet, tid och historia. Göteborg: Daidalos. Nordgren, Kenneth (2005). Historieundervisning i det mångkulturella klassrummet. Skolverket (2005). Samhällsorienterande ämnen. Nationella utvärderingen av grundskolan Skolverket (2006). Kursplaner i Historia för grundskolan och gymnasiet. Sidan 2 av 2

19 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan Historia för lärare 4: Självständigt arbete (examensarbete) 1, 15 högskolepoäng (46 60 högskolepoäng) Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i ämneslärarexamen med inriktning Historia och utgör den fjärde kursen för blivande lärare inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som grundkurs på grundnivå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Historia för lärare 1 (15 hp), Historia för lärare 2 (15 hp) respektive Historia för lärare 3 (15 hp) 4. Innehåll Detta första självständiga arbete (Examensarbete 1) genomförs på grundnivå. Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper på hela det historievetenskapliga fältet. Såväl historievetenskapliga teori- och metodfrågor, inklusive historiografi, som historiedidaktiska frågeställningar, rörande bland andra Sidan 1 av 3

20 PREL KURSPLAN XXX111 historieförmedling och historiebruk, behandlas. Kursen genomförs som ett skriftligt självständigt arbete där den studerande också får ge prov på goda färdigheter i källkritik, arkiv- och bibliotekskunskap, inklusive IKT-baserad informationssökning, samt träning i vetenskaplig framställning och formalistik. I arbetet skall även en koppling till ämnesdidaktiska möjligheter göras, dvs. hur forskningsfront kommunicerar med skolämne. Kursens behandlar kunskapsförmedling respektive kunskapsproduktion och vilar därför bland annat på en informations- och kommunikationstekniskt (IKT-)baserad metodik. För genomförande av kursen krävs förtrogenhet med internetbaserade verktyg och elektroniska resurser. Genomförande Kursen består av diskussionsseminarier samt avslutande rapportseminarier. Deltagande är därför obligatoriskt. 5. Mål Övergripande mål: Kursen syftar till att ge en ämnesfördjupning på det historievetenskapliga och det historiedidaktiska fältet. Lärandemål Efter fullbordad kurs ska studenten ha tillägnat sig: 1. en historievetenskaplig grund med avseende på teori och metod samt förmåga att kritiskt förhålla sig till och reflektera över historiska källor och historisk litteratur, 2. god kännedom om de historievetenskapliga och historiedidaktiska fältens respektive utveckling och särdrag, 3. förmåga att självständigt utarbeta och presentera en skriftlig rapport med ämnesrelevant och/eller ämnesdidaktiskt innehåll. 4. förmåga att analysera, pröva och ta ställning till olika historiedidaktiska förhållningssätt samt att diskutera konsekvenserna av dessa för den egna lärarrollen. Sidan 2 av 3

21 PREL KURSPLAN XXX111 Dessa kunskaper och färdigheter benämns fortsättningsvis som mål Former för bedömning För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Samtliga mål examineras genom det självständiga arbetet samt vid det avslutande rapportseminariet. Kursens mån skall betraktas som en helhet, eftersom de prövar studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till att utveckla. 7. Betyg Betygssättning sker i en skala om tre steg: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). 8. Kursvärdering En skriftlig utvärdering av såväl handledning som seminariebehandling och ev. andra undervisningsformer genomförs i slutet av kursen. En sammanfattning av kursvärderingen publiceras inom tre veckor från kursslut i Göteborgs universitets lärplattform (GUL) och görs tillgänglig för nästkommande kursomgångs studenter. Resultaten av kursvärderingen beaktas vid planering och genomförande av nästkommande kursomgång. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

22 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Historia för lärare 4: Självständigt arbete (examensarbete) 1, 15 högskolepoäng (Fortsättningskurs, högskolepoäng) Obligatorisk litteratur Ammert, Niklas (2008), Det osamtidigas samtidighet. Historiemedvetande i svenska historieläroböcker under hundra år, Uppsala: Sisyfos. Andersson, Lars M & Zander, Ulf (red) (2000). Tänk om Lund: Historiska Media. Anderö, Henrik (2004), Läsebok för släktforskare. Lär dig tyda och läsa gammal handstil, ICA Bokförlag, 3:e rev. Upplagan. Berge Anders (1995), Att begripa det förflutna. Förklaring, klassificering, kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur: Lund. Eggeby, Eva & Söderberg, Johan (1999 eller senare), Kvantitativa metoder för samhällsvetare och humanister, Lund: Studentlitteratur. Florén, Anders & Ågren, Henrik (2006), Historiska undersökningar, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Forskning om läromedel (2007), En sammanställning av fil.dr. Monica Reichenberg, Sveriges läromedelsförfattares förbund: Stockholm. Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber. 224 s. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red) (2004). Historien är nu. Lund: Studentlitteratur. Kjeldstadli,Knut (1998), Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund: Studentlitteratur. Liedman, Sven-Eric (1998), Mot en enhetlig humanvetenskap?, ur Mellan det triviala och det outsägliga. Blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia, Göteborg. Newton, Douglas P. (2003), Undervisa för förståelse, Lund: Studentlitteratur. Tiedemann, Markus (2004), Förintelsen och förnekarna lögner kring Förintelsen och hur du bemöter dem, Malmö: Gleerups. Tosh, John (2000), Historisk teori och metod, Studentlitteratur: Lund. Sidan 1 av 1

23 LITTERATURLISTA XXX111 Winberg, Christer (1990:1), Varför skriver vi inte historiska romaner i stället? Ett debattinlägg om historikerns förhållande till verkligheten, i Scandia. Sidan 2 av 2

24 KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 Historia för lärare 5: Teori och metod (15 hp) högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i ämneslärarexamen med inriktning Historia och utgör den femte kursen för blivande lärare inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som grundkurs på grundnivå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Historia för lärare 1 (15 hp), Historia för lärare 2 (15 hp), Historia för lärare 3 (15 hp) respektive Historia för lärare 4 (15 hp). 4. Innehåll Momentet är inriktad mot centrala delar av historievetenskapens teoriutveckling och forskningsprocess. Tillämpningar sker i form av övningar med källmaterial. Sidan 1 av 3

25 PREL KURSPLAN XXX111 Genomförande I kursen varvas föreläsningar med litteraturexaminerande respektive teoretiska och metodisk-praktiska seminarier samt fördjupningsövningar utifrån olika historiska källor. Utifrån dessa övningar kan de studerande komma att ges möjlighet att skapa didaktiskt anpassade uppgifter för skolämnet historia. Kursen är också en förberedelse inför författandet av ett större, självständigt vetenskapligt arbete och som sådan ingår därför också viss arkivkunskap och källsökning i olika typer av databaser, men även träning i historisk problematisering och värdering av vetenskapliga teoriers funktion och förklaringsvärde för historieforskningen. 5. Mål Övergripande mål Kursen syftar till att ge en fördjupad insikt i historievetenskapens förutsättningar. Lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: 1. överblicka och förstå de allmänna grunddragen i historievetenskapens utvecklingshistoria, 2. förstå och kritiskt reflektera över teoretiska och metodiska problem i historieforskningen, 3. diskutera relationen och en eventuell distinktion mellan historieforskning och historiedidaktisk forskning, 4. behärska historievetenskapernas sätt att problematisera det funktionella källbegreppet och utföra rekonstruktionen av det förflutna i begripliga termer, 5. samt besitta viss förtrogenhet med flera källtyper. 6. Former för bedömning Examination på kursen sker vanligen genom deltagande seminarieverksamheten. Rapportskrivning och/eller annan typ av skriftlig examination kan förekomma. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. Sidan 2 av 3

26 PREL KURSPLAN XXX Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

27 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Historia för lärare 5: Teori och metod, 15 högskolepoäng (Fördjupningskurs, högskolepoäng) Obligatorisk litteratur Faria, Pablo Wiking, Freden, friköpen och järnplogarna. Drivkrafter och förändringsprocesser under agrara revolutionen i Halland , Göteborg Berge, Anders, Att begripa det förflutna. Förklaring, klassificering, kolligation inom historievetenskapen, Lund Tosh, John, Historisk teori och metod, Lund (1994) Artiklar (tillhandahålls i stencil av undervisande lärare): Amirell, Stefan Eklöf, Den världshistoriska vändningen. Möjligheter och problem i relation till svensk historisk forskning, Historisk tidskrift 2008:4. Amirell, Stefan Eklöf, Den världshistoriska vändningen och strävan att övervinna det nationella paradigmet, Historisk tidskrift 2009:2. Hedin, Sven, Asiatiska äventyr. (Urval av Erik Wennerholm), Stockholm Kahle, Sigrid, Orientalism i Sverige. Förord i Edward Said, Orientalism, Stockholm Karlsson, Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf zander (red.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Lund Liedman, Sven-Eric, Mot en enhetlig humanvetenskap?, i Mellan det triviala och det outsägliga. Blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia, Göteborg Nilsson, Roddy, Postmodernism, källkritik och historieskrivning, Historisk tidskrift 2005:2. Müller, Leos, & Göran Rydén, Nationell, transnationell eller global historia? Replik till Stefan Eköf Amirell och Rolf Torstendahl, Historisk tidskrift 2009:4. Torstendahl, Rolf, Idén om global historia och den transnationella trenden, Historisk tidskrift 2009:2. Sidan 1 av 1

28 LITTERATURLISTA XXX111 Torstendahl, Rolf, Transnationell eller global. Slutreplik till Stefan Eklöf Amirell, Historisk tidskrift 2009:3. Törnqvist, Rolf, Historiskt konkretiserande sociologi, Per Månsson (red), Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker, Stockholm Winberg, Christer, Varför skriver vi inte historiska romaner i stället? Ett debattinlägg om historikerns förhållande till verkligheten, i Scandia 1990:1. Ågren, Maria, Synlighet, vikt, trovärdighet och självkritik, Historisk tidskrift 2005:2. Utöver ovanstående tillkommer exempel på tidigare framlagda uppsatser vilka tillhandahålls av undervisande lärare (högst ca 100 sidor). Sidan 2 av 2

29 KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 Historia för lärare 6: Historievetenskaplig uppsatsskrivning, 15 högskolepoäng (76 90 högskolepoäng) Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i ämneslärarexamen med inriktning Historia och utgör den sjätte kursen för blivande lärare inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som kurs på grundnivå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Historia för lärare 1 (15 hp), Historia för lärare 2 (15 hp), Historia för lärare 3 (15 hp), Historia för lärare 4 (15 hp) respektive Historia för lärare 5 (15 hp). 4. Innehåll Kursen består av historievetenskaplig uppsatsskrivning och seminarieventilering av ett antal uppsatser. Sidan 1 av 3

30 PREL KURSPLAN XXX111 Genomförande Uppsatsen skall författas individuellt och med hjälp av en handledare. Arbetet skall behandlas vid ett seminarium, där uppsatsförfattaren argumenterar för sin uppsats. Till momentet hör också en oppositionsuppgift, dvs. kritisk granskning av en annan uppsats än den egna. 5. Mål Övergripande mål Syftet med kursen är att den studerande skall genomföra ett självständigt historievetenskapligt uppsatsarbete på vetenskaplig grund. Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. självständigt formulera och fixera ett problem av analytiskt slag, 2. självständigt och med god färdighet utarbeta en vetenskaplig uppsats, 3. genom vetenskaplig metod kunna systematisera och bearbeta olika källor och på det sättet generera ny kunskap, 4. diskutera och förklara bevekelsegrunderna till det utförda arbetet, 5. kommunicera sina resultat, 6. utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt värdera och analysera någon annans arbete. 6. Former för bedömning Bedömningen sker i huvudsak på grundval av uppsatsen men även de muntliga prestationerna i seminarieverksamheten tas i beaktande. 7. Betyg Betygssättning sker i en skala om tre steg: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). 8. Kursvärdering En skriftlig utvärdering av såväl handledning som seminariebehandling genomförs i slutet av kursen. En sammanfattning av kursvärderingen publiceras inom tre veckor från kursslut i Göteborgs universitets lärplattform (GUL) och görs tillgänglig för nästkommande kursomgångs studenter. Sidan 2 av 3

31 PREL KURSPLAN XXX111 Resultaten av kursvärderingen beaktas vid planering och genomförande av nästkommande kursomgång. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

32 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Historia för lärare 6: Historievetenskaplig uppsatsskrivning, 15 högskolepoäng (Fördjupningskurs, högskolepoäng) Obligatorisk litteratur Kurslitteraturen bestäms individuellt utifrån den studerandes val av uppsatsämne. Sidan 1 av 1

33 KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 Historia för lärare 7: Historiografi och historieteori (15 hp) Avancerad nivå, högskolepoäng Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå och ingår i ämneslärarexamen med huvudämne Historia och utgör den sjunde kursen för blivande lärare inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som avancerad kurs i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Historia för lärare 1 (15 hp), Historia för lärare 2 (15 hp), Historia för lärare 3 (15 hp), Historia för lärare 4 (15 hp), Historia för lärare 5 (15 hp) respektive Historia för lärare 6 (15 hp). 4. Innehåll Kursen syftar till att ge den studerande fördjupade insikter i historieämnets utveckling och kunskap om framväxten av nya historievetenskapliga fält. Vidare behandlar kursen historiesyn och skilda Sidan 1 av 3

34 PREL KURSPLAN XXX111 teoretiska traditioner. Genomförande Kursen genomförs i huvudsak som en seminarieserie där kurslitteraturen behandlas och diskuteras utifrån olika frågeställningar och perspektiv. Eftersom kursen syftar till att ge den studerande en god förankring på det historievetenskapliga fältet samt även ge redskap för kontinuerlig kunskapsutveckling och kunskapssökning, kommer digitala medier och elektroniska resurser att utgöra viktiga verktyg. Utifrån en kvalificerad diskussion kring historievetenskapens utveckling blir också en koppling till det historiedidaktiska fältets logiker och utmaningar relevant. 5. Mål Övergripande mål Kursen syftar till att ge den studerande en fördjupad kunskap kring historievetenskapens utveckling, dess förutsättningar och dess mångfasetterade karaktär. Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: uppvisa djupare insikt i historisk forskning och historieskrivningens historia, uppvisa inträngande insikter i historieforskningens teori och metod, självständigt förhålla sig till källmaterial och vetenskapliga framställningar, diskutera historievetenskapliga frågor i förhållande till historiedidaktiska förutsättningar, samt kritiskt bedöma och analysera texter. 6. Former för bedömning Examination på kursen sker vanligen genom deltagande seminarieverksamheten. Rapportskrivning och/eller annan typ av skriftlig examination kan förekomma. 7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli. 8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli. Sidan 2 av 3

35 PREL KURSPLAN XXX Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

36 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Historia för lärare 7: Historiografi och historieteori, 15 högskolepoäng (Avancerad nivå, högskolepoäng) Obligatorisk litteratur Översiktligt: Floto, I, Historie: nyere og nyeste tid, Köbenhavn 1985 (260 s). Liedman, S-E, Mellan det triviala och det outsägliga, Göteborg 1998 (164 s). Övrigt: Ambjörnsson, R (ed), Idé och klass: texter kring den kommersiella revolutionens England, Stockholm 1972, s 6-42, (inledningen, Hessens bidrag). Björklund, S, "Dikt och vetande i historieskrivningen", Scandia 1965, s (38 s). Bloch, M, Feudal society, London 1971 (urval, ca 200 s). Eriksson, M & Åkerman, S, Geografisk och social rörlighet. Resultat från trestadsstudien, Scandia 1974, s (49 s). Gunneriusson, H, Det historiska fältet. svensk historievetenskap från 1920-tal till 1957 (251 s). Hagemann, G, Postmodernismen en användbar men opålitlig bundsförvant, Kvinnovetenskaplig tidskrift 3/1994, s (12 s). Hirdman, Yvonne 1989: Att lägga livet till rätta studier i svensk folkhemspolitik, Stockholm. Hjärne, H, Reformationsriksdagen i Vesterås, Stockholm 1893 (78 s). Hunt, L, Politics, Culture and Class in the French Revolution, Berkeley 1984 (250 s). Lefebvre, G, 1789: franska revolutionens bakgrund och orsaker, Stockholm 1982 (190 s). Sidan 1 av 1

37 LITTERATURLISTA XXX111 Lundkvist, S, Folkrörelserna i det svenska samhället , Uppsala 1977 (ca 225 s). Marx, K, "Den så kallade ursprungliga ackumulationen", Kapitalet, I, kap. 24, s (44 s). Nilsson, Roddy: Postmodernism, källkritik och historieskrivning, Historisk Tidskrift 2005 (15 s.) Odén, B, "Det moderna historisk-kritiska genombrottet i svensk historisk forskning", Scandia 1975, s 5-29 (25 s). Qvist, G, Konsten att blifva en god flicka, Stockholm 1978, s (24 s). Thompson, E P, "The Moral Economy of the English Crowd in the Eighteenth Century", Past & Present 50 (1971), s (61 s) (finns även på svenska i förf:s Herremakt och folklig kultur) Weber, M, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, Lund 1978, s 7-86 (80 s). Kapitalismens organisatoriska förutsättningar, i Kapitalismens uppkomst, Stockholm 1986, s (26 s). Weibull, C, "Om det svenska och det danska rikets uppkomst", Historisk Tidskrift för Skåneland 7 (1921), s (60 s). Weibull, L, "Vesterås riksdag", Scandia 1937, s (53 s). Westman, K G, Svenska rådets historia intill år 1306, Uppsala 1904 (180 s). Winberg, C, Folkökning och proletarisering: kring den social strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen, Göteborg 1975 (ca 250 s). --- Några anteckningar om historisk antropologi, Historisk Tidskrift 1988 (30 s). --- Varför skriver vi inte historiska romaner i stället?, Scandia 1990, s 1-30 (30 s). --- Att formulera problem. Några egna erfarenheter, i Varför skriver vi inte historiska romaner i stället? Texter i urval , red C Ahlberger, J Christensen, M Linde, Göteborg Sidan 2 av 2

38 KURSPLAN PREL KURSPLAN XXX111 för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 Historia för lärare 8: Självständigt arbete (examensarbete) 2, 15 högskolepoäng (Avancerad nivå, högskolepoäng) Kursens engelska beteckning, 15 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt 2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå och ingår i ämneslärarexamen med huvudämne Historia. Kursen utgör den åttonde kursen för blivande lärare inom gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som avancerad kurs i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Historia för lärare 1 (15 hp), Historia för lärare 2 (15 hp), Historia för lärare 3 (15 hp), Historia för lärare 4 (15 hp), Historia för lärare 5 (15 hp), Historia för lärare 6 (15 hp) respektive Historia för lärare 7 (15 hp). Sidan 1 av 3

39 PREL KURSPLAN XXX Innehåll Detta andra självständiga arbete (Examensarbete 2) genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningsproduktion. Detta innebär att studenten ytterligare tränas i att genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i de historievetenskapliga ämnesstudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbete 2 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet skall även fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt. Genomförande Undervisningen består huvudsakligen av seminarier under arbetsprocessens gång samt som regel av enskild handledning däremellan. Arbetet utförs i huvudsak självständigt där den studerande själv disponerar sin tid. Detta kräver kunskaper i informationssökning samt ett kritiskt förhållningssätt. 5. Mål Övergripande mål Examensarbetet syftar till att den studerande själv skall formulera en vetenskaplig fråga som genom ett vetenskapligt arbetssätt kan leda fram till ny kunskap på det historievetenskapliga eller historiedidaktiska fältet. Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: författa och försvara en större vetenskaplig uppsats inom en given tidsram, bidra med adekvata synpunkter i en vetenskaplig diskussion, skriftligt och muntligt, formulera vetenskapliga frågor som på ett kvalificerat sätt relaterar till lärarprofessionen, Sidan 2 av 3

40 PREL KURSPLAN XXX111 på vetenskaplig grund anlägga antingen ett analytiskt historiskt perspektiv på skilda samhälleliga frågor och företeelser eller ett historiedidaktiskt perspektiv på historieämnet i något avseende i vidare bemärkelse, genomföra avancerad informationssökning, samt planera och genomföra stora undersökningar på vetenskaplig grund. 6. Former för bedömning För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Examensarbetet examineras vid ett seminarium där dess vetenskaplighet prövas och värderas. Den studerande förväntas även kunna föra en kvalificerad diskussion kring det utförda arbetet. Den studerande skall även uppvisa färdigheter att på ett vetenskapligt adekvat sätt opponera på, dvs. behandla och analysera ett arbete författat av någon annan. Vidare skall den studerande i såväl det egna arbetet som i diskussion kring andras arbeten kritiskt förhålla sig till samt värdera för lärarprofessionen relevanta aspekter. En examinator betygsätter den studerandes insats på kursen mot bakgrund av det självständiga arbetet och den studerandes insats vid det avslutande seminariet. 7. Betyg Betygssättning sker i en skala om tre steg: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). 8. Kursvärdering En skriftlig utvärdering av såväl handledning som seminariebehandling och ev. andra undervisningsformer genomförs i slutet av kursen. En sammanfattning av kursvärderingen publiceras inom tre veckor från kursslut i Göteborgs universitets lärplattform (GUL) och görs tillgänglig för nästkommande kursomgångs studenter. Resultaten av kursvärderingen beaktas vid planering och genomförande av nästkommande kursomgång. 9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 10. Övrigt Sidan 3 av 3

41 PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan Historia för lärare 8: Självständigt arbete (examensarbete) 2, 15 högskolepoäng (Avancerad nivå, högskolepoäng) Obligatorisk litteratur Kurslitteraturen bestäms individuellt utifrån den studerandes val av uppsatsämne. Sidan 1 av 1

42 PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan VFU 1 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt] 2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.] 3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt] 4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A). Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs. Sidan 1 av 3