Reflektion & Mindfulness

Transkript

1 Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson

2 Vad betyder Reflektion för dig?

3 Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere vilket betyder böja eller vända bakåt, tillbaka eller åter. Att människan vänder sig mot sig själv för att upptäcka sig själv, egna tankar och synsätt och värderingar. Orden eftertanke, begrundande, betraktelse och även i viss mån tanke har starka bindningar till reflektion.

4 Syftet med att Reflektera Upptäcka dig själv Bli medveten om dina egenskaper Få distans till rutiner och invanda handlingar Pröva, ompröva och söka kunskap Kunna handla i nya situationer Reflektera för att komma till insikt Lära om sig själv och sina medmänniskor Ger många intressanta perspektiv på tillvaron

5 Diskussionsfrågor Reflektion ensam och/eller i grupp? I steget och/eller en sittning? Finns det risker med att reflektera?

6 Lärande reflektion Lärande reflektion är systematisk och medveten i motsats till den mer vardagliga reflektionen Frågor som uppstår i verksamheten kan genom reflektion leda till ett lärande Att vardagslärande erkänns som legitimt innebär att vissa aktiviteter i arbetet får större betydelse. Kvalificerat vardagslärande förutsätter reflektion och dialog i grupp.

7 Lärande reflektion fortsättning Lärande reflektion fokuserar på behovet att sätta den tänkande och handlande människan i centrum i själva arbetet, att understryka vikten av ständigt lärande och nödvändigheten av att prioritera personalens livskvalitet om organisationen skall vara hållbar på sikt Begreppet lärande reflektion erkänner och lyfter fram sambanden mellan produktivitet, utveckling, mellanmänskligt samspel, engagemang och lärande. (Produktiv kan även benämnas som skapande/lönande) När olika aktörer delar med varandra kan det leda till ifrågasättande av det gamla och nya idéer kan utvecklas/skapas.

8 Organisatoriskt lärande som dynamisk process: Lärande reflektion är en social process Individ (Intuition) Grupp Instutionalisering (Organisation)

9 Lärande i Team Utveckling av strategier för kollektiv kunskap/erfarenheter Bygga nätverk(inom och utanför teamet) Notera andras erfarenheter Kombination av reflektion och dialog blir motor för kollektivt lärande Viktiga förutsättningar är: Gemensamma uppgifter och arenor för handling Gemensam teknik, terminologi, språk Möjligheter att prova andras lösningar En personlig nyfikenhet att vilja lära

10 Reflektions frågor Individ Vad är det viktigaste du lärt dig idag? Vad kan du lära dig inför morgondagen? Varför händer det? Vad gör jag och varför gör jag det? Varför gör jag på just detta sätt? Vad händer egentligen?

11 Reflektionsfrågor Grupp Vad gjorde jag/vi? Vad blev resultatet? Hur var omständigheterna? Vilka faktorer var relevanta?(tid, resurser, kundkrav etc.) Är resultatet lyckat eller inte? Vad gör vi nu? Vad kan vi göra annorlunda framöver? Vilka antaganden byggde handlingarna på, och var de relevanta?

12 Reflekterbart Helt spontant, vilka tre frågor känns spännande för dig? När och var reflekterar jag som bäst? Vill och kan jag bestämma mig för att bjuda in mer reflektion mitt liv? När tar jag första steget?

13 Exempel på modeller för struktur vid reflektionen 1 Kognitiv beteendeterapi (situation-tanke-känsla-handling) 2 GIBS reflektionscykel (beskrivning-känslor-värdering-analysslutsats-planering) 3 Case metodiken Tankeschema (fakta-problembeskrivningproblemanalys-åtgärdsanalys-åtgärd-vetande-frågor) 4 Beskrivning-reflektion (vad hände-hur förstår jag det-hur förklarar jag det)

14 1:Kognitiv beteendeterapi Är en form av psykoterapi som har sina rötter i två metoder: kognitiv terapi och beteendeterapi. Utgår från att mänskliga problem har sitt ursprung i hur individen ser på sig själv och sin omgivning och hur individen reagerar på miljön. Inriktning på de tankemönster och beteenden som håller kvar och ev. förvärrar problemen.

15 Situation Automatisk tanke (ofta flera) Känsla (ofta flera) Handling Dessa är det första jag blir medveten om. Dessa är omedelbara ogenomtänkta tolkningar av händelser/situationer (Fritt från Freeman, Pretzer, Fleming & Simon Kognitiv psykoterapi i klinisk tillämpning, 1994)

16 2:Gibbs reflektionscykel modell för eftertanke Professor Graham Gibbs, Oxford -beskrev reflektionscykeln Förespråkade Learning by doing Reflektionscykeln innehåller 6 steg för reflektion som modell för handledning i undervisning och inlärning.

17 Modell för reflektion Beskrivning Planering Tankar och känslor Slutsats Värdering Analys (Fritt från Gibbs, 1988)

18 Beskrivning Tankar och känslor Värdering Analys Slutsats/Planering Beskriv den upplevda situationen. Vad hände? Var var du? Varför var du där? Vilka fler var där? Vad gjorde du och de andra? I vilket sammanhang hände detta? Vad var din del i detta? Vad blev resultatet? Vilka tankar fanns med under situationens förlopp? Vilka känslor hade du och hur kändes det i kroppen? Vilken av känslorna var starkast? Vad var positivt resp negativt? Vad för lärdom drar du av denna situation? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur gör du om detta händer igen? (Fritt från Gibbs, 1988)

19 3:Case metodik Casemetod för lärande och reflektion där man arbetar med autentiska eller fiktiva fall. Casemetod har utvecklats inom högskole-och universitetsvärlden i Europa och Nordamerika. I Sverige bildades Nationellt Centrum för casemetodik Arbetssättet är ett uttryck för ett sätt att se på utbildning och kompetensutveckling och lärande där studenternas lärande står i centrum i stället för lärarens undervisning. I casemetodik läggs huvudvikten vid handling som är baserat på vetande.

20

21 4: Beskrivning - Reflektion Vad hände? Hur kan jag förstå det som hände? Hur kan jag förklara det som hände? Beskriv den unika situationen väldigt naivt och utifrån din subjektiva upplevelse Vad och hur kan jag förstå utifrån situationen? Hur kan jag förklara det som hände och mina val av handling utifrån teorier och tidigare erfarenheter? (Från kurs Creative methods in communication, Norge 2011)

22 Modeller fortsättning Modellen inte det viktigaste utan att du medvetet utvärderar dina erfarenheter för att kunna dra lärdom av dem!

23 Utrymme för Reflektion Hur kan utrymme för reflektion skapas på din arbetsplats? I vems intresse är produktiv reflektion? När är det viktigt att reflektera, och vilka former kan det ha på din arbetsplats? Finns det utrymme för reflektion på er arbetsplats?

24 Referenser Angelika Dilschmann & Peter Dockerty Lönsamma samtal produktiv reflektion på arbetsplatsen, 2007 Thich Nhat Hanh Mindfulness - ögonblickens under, 2010 Kristin Bie Reflektionshandboken, 2009 Margaretha Ekebergh Att lära sig vårda: med stöd av handledning, 2009 Sidsel Tveiten Yrkesmässig handledning mer än bara ord, 2010

25 Mindfullness

26 Film Mindfulness

27 Mindfulness Skrevs ner i ett brev av buddistmunken Thich Nhat Hanh från Vietnam Introducerades i sjukvården i USA på 80-talet i avsikt att hjälpa patienter med kroniska besvär. Kan beskrivas som sinnesnärvaro, dvs att vara här och nu. Innebär medveten närvaro vilket ökar din uppmärksamhet och minskar stress. Fång stunden och hittar lugnet samt ökar livskvaliteten. Hjälper att lära känna dig själv och bli medveten om tankar/känslor. Är en typ av meditationsteknik som hjälper dig upptäcka de val du har.

28 Varför använda MF? Att komma ner i varv, nollställa tankar, ansamling för att ta tag i nästa uppgift. Bli medveten om sina känslor, känna av situationer eller individer. Hitta tillbaka till dig själv och det som är viktigt i ditt liv. Syresätta kropp & knopp! Andning används som medel mot tankspriddhet och för att bygga upp koncentrationsförmåga.

29 Olika tekniker Använd dina sinnen: Andning - koncentrera dig på in och utandning Fokusera på en sak eller handling (t ex diska) Lyssna på musik Upprepa ett mantra Att koncentrera sig på att äta Blunda och hitta ljuden omkring dig

30 Övning

31 Rollspel

32 Grupparbete Ni har 30 min till ert förfogande Reflektera över situationen ni beskådat utifrån den modell er grupp har fått Vad var positivt resp. negativt med modellen? Vid återsamlingen skall ni presentera vad ni kom fram till och utser själva vem som skall föra gruppens talan. Ni har ca 5 min till ert förfogande.

33 Den här historien handlar om fyra personer. De kallades: Alla, Någon, Vem-som-helst och Ingen. Ett arbete skulle utföras och allatrodde att någonskulle göra det. Vem-som-helsthade kunnat göra det, men Ingengjorde det. Någonblev arg därför att det var Allasuppgift. Allatrodde att Vem-som-helst kunde göra det, men Ingen insåg att Alla skulle strunta i det. Det hela slutade med att Allaskyllde på Någon, när Ingen gjorde vad Vem-som-helst kunde ha gjort!