PDA501 BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Childhood and Youth studies, 15 higher education credits

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA501 BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Childhood and Youth studies, 15 higher education credits Avancerad nivå/ Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr o m höstterminen Utbildningsområde: Undervisning 100%. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. 2. Inplacering Kursen ingår i utbildningsprogram och är en obligatorisk kärnkurs på avancerad nivå inom Barn- och ungdomsvetenskap. Kursen kan även ges som fristående kurs samt som uppdragsutbildning. 3. Förkunskapskrav För antagning till program/kurs krävs avlagd kandidatexamen med inriktning mot pedagogik och/eller didaktik eller motsvarande examen inom exempelvis psykologi, sociologi, kulturvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap alternativt lärarexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen eller psykologexamen där 60 hp på grundnivån ska avse fördjupning inom huvudområdet pedagogik och didaktik eller motsvarande och innefatta ett examensarbete om 15 hp, eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen har tre delvis överlappande teman. Det första temat startar i en diskussion om barndoms- och ungdomskultur i historiska och nutida perspektiv där målet är att skapa ett övergripande historiskt och samhällsorienterat perspektiv på barns och ungas lärande och socialisation. Kursen utgår från att barndom och ungdom karakteriseras av en ökad grad av mångkontextualitet där familj, förskola, skola, fritid och kamratgruppen framstår som betydelsefulla miljöer i barns och ungas liv. Det första temat lyfter fram kategorin barn och ungdom som måste relateras till framväxten av det moderna Europa och välfärdsstatens inverkan på barndomens och ungdomens utformning. Det andra temat belyser och problematiserar barn och ungas (1 18 år) livsvärldar, utveckling, lärande och uppväxtvillkor i vid bemärkelse. Temat utgår från att dagens senmoderna samhälle skapar nya möjligheter för barn och ungas kommunikation, samspel, informellt och formellt lärande. Det tredje temat belyser barn och ungas socialisation, identifikation- och kulturskapande, deras livsbetingelser

2 och livsvillkor från både samhälls- och individnivå och där klass, etnicitet och genus är områden som på ett naturligt sätt griper in i ämnets olika kunskapsområden. Innehållsmässiga tema: Barn och ungdom som kategori och framväxten av det moderna Europa Barn och ungas utveckling och socialisation Uppväxtmiljöer i familj och offentlighet Barn och ungas socialisation och utveckling utifrån klass, genus och etnicitet perspektiv Teorier om barn och ungas lärande och utveckling. (Utvecklingspsykologi, sociokulturell teoribildning, socialkonstruktionistiskt teoribildning, livsvärlds perspektiv, variationsteori) Formella och informella läroprocesser. Barn och ungas lärande och utveckling utifrån klass, genus och etnicitet perspektiv. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten - kunna förstå att kategorin barn och ungdom måste relateras till framväxten av det moderna samhället - kunna förstå och reflektera över barn och ungas utveckling och socialisation samt ha tillägnat sig förmåga att se samspelet mellan utveckling, lärande och socialisation - kunna förstå och analysera fritids- och kulturaktiviteters roll för barn och ungas utveckling, socialisation och identitetsskapande - kunna analysera skilda uppväxtmiljöers samt barn- och ungdomskulturens betydelse för individens utveckling, lärande och socialisation - utvecklat insikt i betydelsen att anlägga ett klass, genus och etnicitetsperspektiv på barn och ungdomars lärande och socialisation - kunna redogöra barn och ungas mångsidiga lärande och socialisation i och utanför samhällets institutioner 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Kursen kan examineras genom en hemtentamen med essäfrågor. Viss examination sker muntligt i samband med seminarier, varför obligatorisk närvaro vid dessa moment krävs. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 2

3 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Vid behov och efter förfrågan kan intyg om betyg enligt ECTS-skalan utfärdas. 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för de studerande. Denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Sammanställningar av kursvärderingar skall rapporteras till studierektor och ansvarig nämnd, samt utgöra underlag för kommande kursplanering. 10. Övrigt Undervisningsspråket är svenska. Inslag på övriga skandinaviska språk samt engelska kan förekomma såväl under lektioner/seminarier som i kurslitteraturen. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDA501 BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP, 15 HP Allison, James., & Adrian. L, James. (2004). Constructing childhood: Theory, Policy and Social Practice. London: Routledge Falmer. (Valda delar: Kap 1, 2, 3). 78 s. Dahlberg, Gunilla., Moss, Peter. & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv Exemplet Förskolan. Stockholm: HLS Förlag. 230 s. Dencik, Lars. (2005). Mennesket i postmoderniseringen: om barndom, familie og identiteter i opbrud. Billesø & Baltzer. 144 s. Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 342 s. Ellegaard, Tomas. (2004). Self-Governance and incompetence: Teacher s Construction of the Competent Child. 22. s. I Brembeck, H., Johansson, & Kampmann, J. (2004). (Red). Beyond the Competent child. Exploring contemporary childhood in the nordic welfare societies. Roskilde University Press. Gitz-Johansen, Thomas. (2004). The Incompetent Child: Reprsentation of Ethnic Minority Children. 30. s. I Brembeck, H., Johansson, & Kampmann, J. (2004). (Red). Beyond the Competent child. Exploring contemporary childhood in the nordic welfare societies. Roskilde University Press. Hultqvist, Kenneth. (1990). Förskolebarnet : en konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen : en nutidshistorisk studie om makt och kunskap i bilden av barnet i statliga utredningar om förskolan. Stockholm ; Stehag: Symposion. 321 s. Kampmann, Jan. (2004). Societalization of childhood: New Opportunities? New Demands. 26. s. I Brembeck, H., Johansson, & Kampmann, J. (2004). (Red). Beyond the Competent child. Exploring contemporary childhood in the nordic welfare societies. Roskilde University Press. Kryger, Niels. (2004). Childhood and New Learning in a Nordic Context. 23. s. I Brembeck, H., Johansson, & Kampmann, J. (2004). (Red). Beyond the Competent child. Exploring contemporary childhood in the nordic welfare societies. Roskilde University Press. Marton, Ference,. & Runesson, Ulla. (2004). The space of Learning. I Marton, F. & Tsui, A. B. M. (2004). Classroom discrorse and the space of learning. 40 s. Willis, Paul. (1981). Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda bokförlaget. 330 s. 4

5 Referenslitteratur Corsaro, William. (2005). The Sociology of Childhood. Thousand Oaks, Pine Forge Press. (Valda delar: Kap 1, 2, 4, 6). 90 s. Johansson, Eva. (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. (Göteborg Studies in Educational Sciences 251). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Valda delar: Kap 1-3, 8-10, 14-15). 150 s. Halldén, Gunilla. (2007). (Red). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons förlag. 188 s. Markström, Anne-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik, en etnografisk studie. Linköping: Linköpings universitet, Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 1, Department of Educational Sciences. 235 s. Nordin-Hultman, Elisabeth. (2006). Pedagogiska Miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber. 243 s. Sernhede, Ove. (2006). Ungdom och Kulturens omvandlingar. Åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination inför svar kultur. Göteborg. Daidalos. 304 s. Sommer, Dion. (2005). Barndomspsykologiska fasetter. Stocholm: Liber. 263 s. Strandell, Harriet. (1994). Sociala mötesplatser för barn: aktivitetsprofiler och förhandlingskulturer på daghem. Helsingfors: Gaudeamus. 227 s. Kompendium: Bernstein, Basil. (1983). Några aspekter av relationen mellan utbildning och produktion. I Bernstein, Basil. & Lundgren, U.P. (1983). Makt, kontroll och pedagogik. Stockholm: Liber. 25 s. Bernstein, Basil. (1983). Om samhällsklass och den osynliga pedagogiken. I Bernstein, Basil. & Lundgren, U.P. (1983). Makt, kontroll och pedagogik. Stockholm: Liber. 22 s. Bäck-Wiklund, Margareta. (2003). Familj och modernitet. I Bäck-Wiklund, Margareta., & Johansson, Thomas. (2003). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur. 23 s. Krejsler, John. ( 2004). Paedagogiske spil med personligheden som insats. Om den learande, selvets teknikker og muligheter för att taenke anderledes. I Krejsler, John. (2004). Paedagogikken og kampen om individet. Kritisk paedagogik, ny inderlighed och selvets teknikker. Köpenhamn: Hans Reitzelius Förlag. 26 s. Mäkitalo, Åsa & Säljö, Roger (2004). Kategorier i tänkande och samtal - att studera kognition och kommunikation i sociala praktiker (s ). I Carl Martin Allwood (Red). Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. 25 s. Säljö, R,. & Mäkitalo, Å. (2002). Att lära sig underförstå: om kommunikativ socialisation i det komplexa samhället. I Jagen och rösterna: Goffman, Viveka och samtalet: texter till Viveka Adelswärd den 17 mars Linköping Universitet. Ca 20 s. Litteraturlistan reviderad: