PROSTITUTIONEN OCH SEXKÖPETS MÅNGA ANSIKTEN

Transkript

1 Hälsa och samhälle PROSTITUTIONEN OCH SEXKÖPETS MÅNGA ANSIKTEN EN STUDIE AV SYNEN PÅ MANLIG OCH KVINNLIG PROSTITUTION SAMT MANLIGA OCH KVINNLIGA SEXKÖPARE EMAUS GÜNZEL KLARA HALLDÉN IDA Examensarbete i Socialt Arbete Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Malmö Januari 2010

2 THE DIFFERENT FACES OF PROSTITUTION AND SEX TRADE A STUDY OF THE VIEW OF MALE AND FEMALE PROSTITUTION AND MALE AND FEMALE SEX BUYERS EMAUS GÜNZEL KLARA HALLDÉN IDA This is a qualitative study with a descriptive approach. The main purpose with this study is to examine the view of prostitution and sex trade among Social worker students at Malmö Högskola. Our research questions are; To which extension and consideration is the view of male and female prostitutes divided? Is the view of the male and female sex buyer different among the students? How do the students explain and understand male and female prostitution? How do the students explain and understand the male and female sex buyer? To collect data and to be able to find out the students views and thoughts about the phenomenon we used focus groups with four to six students in each group. To categorize the material we used four topics; explanation/understanding models, the individuals behind the phenomenon, love/sex and intimacy, and the society s responsibility. We analysed the discussions and the result of the focus groups with two main perspectives. The first perspective used in this study is structuralism and the second focuses on the individual. The conclusion of this study is that prostitution is always considered as something negative and self destructive despite of the gender. The students divide both female and male sex buyers into two groups, the rich and successful and the social outcast, but there are different explanation models for female and male sex buyers. Keywords: focus groups, gender, prostitution, qualitative study, sexual norms, sex trade 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 6 Frågeställningar 6 METOD 6 Urval av material och avgränsningar 7 Fokusgrupper 8 Tillvägagångssätt 8 Trovärdighet, bekräftbarhet och överförbarhet 9 Etiska överväganden 10 BAKGRUND 10 Sexuella script 10 Manlighet och manlig sexualitet ur ett traditionellt perspektiv 10 Kvinnlighet och kvinnlig sexualitet ur ett traditionellt perspektiv 11 Förklaringsmodeller till prostitution 11 Samhällets sätt att hantera prostitution rättsligt 13 TEORETISKA PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING 15 Definitionen; Sexarbetare eller Prostituerad 15 Sexuella hierarkin 15 Fokus på aktören 16 Manliga sexköpare 16 Den kvinnliga sexsäljaren 17 Horstigma 17 Fokus på strukturer 18 Fem sorters manliga sexköpare 18 Den kvinnliga sexsäljaren 20 Den blinda fläcken 21 Den kvinnliga sexköparen 21 2

4 Den manliga sexsäljaren 22 Sexsäljare som vänder sig till turister 22 Övriga manliga sexsäljare 22 Kärlek, sex och närhet 23 Sexköparen 23 Sexsäljaren 23 EMPIRI OCH ANALYS 24 Manliga sexköpare 24 Den socialt utsatta ensamma mannen 25 Den rike familjefadern 25 Skilda förklaringsmodeller till sexköp 26 Kvinnliga sexsäljare 27 Den traditionellt sexsäljande kvinnan 27 Kvinnan som offer 27 Det självständiga valet 28 Möjliga förklaringsmodeller till sexsäljandet 28 Kvinnliga sexköpare 29 Sexturisten som den socialt utsatta 29 Den framgångsrika kvinnan 30 Förståelse- och förklaringsmodeller till sexköpet 30 Manliga sexsäljare 32 Mannen som mindre utsatt 32 Mannen som offer 33 Kärlek, sex och närhet 33 Samhällets roll/ansvar 34 SLUTSATS 35 DISKUSSION 36 REFERENSER 39 BILAGOR 41 3

5 INLEDNING Ungdomsstyrelsens nyligen publicerade rapport Se mig unga om sex och internet (2009) presenterar bland annat uppgifter om ungdomars erfarenhet av att sälja sex. Resultatet visar på att andelen killar som har erfarenhet av att sälja sex är lite större än andelen tjejer. Dock finns det ingen signifikant skillnad killar och tjejer emellan. Vidare visar studien att fler killar än tjejer kan tänka sig att ta emot ersättning för sexuella tjänster och att större antal killar än tjejer någon gång har gett ersättning för sexuella tjänster, (ungdomsstyrelsen, 2009). Innan vi började på socionomprogrammet hade vi båda radikala åsikter kring sexköp. Vi ansåg att all form av sexköp var negativt och ett uttryck för patriarkatet. Vi såg kvinnan som offer och den manliga köparen som en snuskig gubbe. Reflektioner kring att köparen faktiskt kunde vara en kvinna och säljaren en man fanns det inget riktigt utrymme för, inte att det skulle ske i Sverige i alla fall. Om en kvinna skulle köpa sexuella tjänster av en man hade vi en bild av att detta skulle ske i till exempel Gambia eller på en söderhavsö. Vi var väldigt låsta vid att den kvinnliga säljaren sålde sin kropp under tvång och på grund av yttre påverkan och inte av egen fri vilja. Att kvinnan skulle må dåligt av prostitutionen fanns det inget tvivel om. Idag, snart tre och ett halvt år senare har våra åsikter blivit mer nyanserade. Vi vet att mycket prostitution sker under tvång, men detta är inte den enda sanningen. Att kvinnliga sexköpare och manliga prostituerade finns i Sverige är inte längre något vi tvivlar på och därmed kan vi inte sätta ett likhetstecken mellan prostitution och patriarkat. Vår uppfattning är att allmänheten talar om den manliga sexköparen som äcklig och pervers och den kvinnliga sexköparen som ensam och i behov av närhet. Vi upplever att i talet kring en kvinnlig prostituerad beskrivs hon som ett offer, ofta med missbruksproblem medan hennes manliga motsvarighet beskrivs som en Don Juan som tycker om att charma kvinnor och dessutom har privilegiet att kunna ta betalt för sex. Stämmer vår uppfattning med verkligheten? När vi googlar sexköp + prostitution (google.co.uk) och läser igenom de tio första träffarna handlar hälften om debatten kring sexköpslagens vara eller icke vara, i samtliga artiklar talar man om köparen som man och säljaren som kvinna. Flertalet av träffarna talar om kvinnan som offer och underordnad mannen, enbart en träff nämner att köparen även kunde vara kvinna. Ingen träff beskriver den prostituerade som man. PROBLEMFORMULERING Vår uppfattning är att debatten kring sexköplagen nästan enbart handlar om köparen som man och säljaren som kvinna. Kvinnan är i detta fall ett objektifierat och avhumaniserat offer. Prostitution är en dominanshandling från mannens sida och mannen framställs på grund av sexköpet som pervers och/eller som en våldtäktsman. Genom sexköpslagen ska kvinnorna skyddas från prostitution som ses som ett modernt slaveri, (rfsu.se). Med ovan sagt, hur passar den kvinnliga sexköparen och den manliga sexsäljaren in i dessa argument? 4

6 Nationalencyklopedins definition av prostitution är utbjudande av sexuella tjänster mot betalning. Ordet kan även användas då en person sätter sina egna ideal åt sidan för att vinna tillfälliga förmåner, (ne.se). Vi tolkar den senare definitionen som att prostitution i sig blivit något negativt då denna definition gör att prostitution är ett val man aldrig kan må bra av då man inte följer sina ideal. Vem har rätten att döma och säga att en person åsidosätter sina ideal bara för att denne säljer sexuella tjänster? Enligt nationalencyklopedin är den vanligaste typen av prostitution den där kvinnor säljer sina kroppar till män men att det även förekommer andra former, (ne.se). Detta kan man sätta i motsättning till ungdomsstyrelsens rapport som visar på att fler unga killar än tjejer har erfarenhet av att ta emot ersättning för sexuella tjänster, (ungdomsstyrelsen, 2009). Nationalencyklopedin nämner även att modern forskning har kommit fram till varför en person ägnar sig åt försäljning av sexuella tjänster. Det kan vara bakomliggande faktorer såsom; trassliga familjeförhållanden, missbruk och narkotikaberoende, ekonomiska besvär, hallickberoende och psykiska störningar, forskningen tar upp att det är ofta flera av faktorerna som spelar in, (ne.se). Återigen finns det inget utrymme för den lyckliga horan eller det fria valet. Dessa antaganden tror vi kan vara mycket stigmatiserande för många sexsäljare. Vi tycker även att dessa antaganden kan vara mycket paternalistiska då samhället sätter sig över sexsäljaren och tar sig rätten att döma vilka som är de rätta valen. Dagens syn på prostitution härstammar från 1800-talest smittspridning av könssjukdomar. Denna syn präglas av att prostitution är något som ska avhjälpas och individen skyddas från. I Sverige görs flera sociala insatser för att motarbeta sexhandeln men har inte ratificerat FN:s konvention mot prostitution från 1949, (ne.se). Denna konvention syftar till att bekämpa prostitution då detta inte är förenligt med människans integritet och värde. Prostitution ses som sexuellt slaveri och kränkande för individen, (manskligarattigheter.gov.se) Inför denna uppsats såg vi filmen Mot Södern 1. Den skildrar västerländska medelålders kvinnor som åker till Haiti på semester för att sola, bada och mot ersättning roa sig och ha sex med yngre Haitiska män. Ersättningen är i form av mat, boende, presenter samt kontanter. Kvinnan som köper sex gör det utomlands och för att få närhet och sex på ett sätt dessa kvinnor inte har tillgång till i hemlandet. När vi söker information om kvinnliga sexköpare bland litteratur och på Internet är det svårt att finna. Den information som finns berör just sexturism. Sättet som filmen skildrar kvinnorna anser vi vara väldigt typisk då kvinnorna köper sex på grund av att de vill känna sig åtrådda och få närhet. Kvinnan framställs inte som pervers eller sjuk på något sätt utan som en närhetstörstande kvinna. Vi tror att sexhandeln hade framställts annorlunda i en film där mannen hade varit sexköparen. I en sådan film hade närhet och åtrå nog inte fått en så stor del som det fick i Mot Södern. Är det så att synen på prostitution/sexköp är olika beroende på aktörernas kön? Vi tror det och vi tror att detta beror på att det finns könsbundna traditioner kring prostitution. 1 Mot Södern, originaltitel: Vers le Sud, 2005, Laurent Cantet, Frankrike/Kanada; NonStop Entertainment 5

7 Om vår studie kommer att resultera i en sådan skillnad vill vi få förståelse i varför det är på detta viset och hur tankarna skiljer sig åt. Vad beror detta på? Vilka normer och värderingar bygger denna skillnad på? Är det så att samhället ser på den kvinnliga köparen som en ensam person i behov av närhet och den manliga köparen som en pervers och snuskig gubbe? Är uppfattningen så att män och kvinnor går till prostituerade av olika anledningar? Hur är uppfattningen kring om det finns något utrymme för sex och kärlek i mötet mellan den prostituerade och köparen? SYFTE Vår uppsats syftar till att beskriva och analysera vilka förklarings- och förståelsemodeller som finns gällande prostitution och sexköp. Vi är särskilt intresserad av att belysa detta utifrån ett genusperspektiv. Vi är intresserade av att undersöka synen på fenomenet bland socionomstudenter vid Hälsa och Samhälle på Malmö Högskola. Detta på grund av att de är studenter som är mitt i en lärandeprocess där de hela tiden utvecklar sig själva, sin syn och kunskap om samhällets strukturer. Samtliga socionomstudenter på Malmö Högskola är inriktade på att arbeta med människor och kommer med stor sannolikhet komma i kontakt med prostitution och sexköp i sin kommande yrkesroll. Därför tycker vi att det vore intressant att få reda på deras syn på och åsikter kring prostitution och sexköp. Vi kommer inte att använda oss av definitionen prostituerad eller sexarbetare för att benämna en man eller kvinna som säljer sex. Vi kommer istället att använda oss av begreppet sexsäljare. Detta på grund av att vi anser att ordet prostituerad klingar negativt och kan vara stigmatiserande för de enskilda individerna. Sexarbetare anser vi inte heller vara ett bra ord på grund av att då erkänner vi det som ett arbete som vilket annat och det är vi inte redo för ännu så här tidigt i skrivandeprocessen samt att syftet med denna uppsats är inte att problematisera kring om prostitution är ett yrke som alla andra eller ej. Frågeställningar: I vilken utsträckning och i vilka avseenden skiljer sig synen på manliga och kvinnliga sexsäljare åt? Skiljer sig synen på den manliga och kvinnliga sexköparen åt? Hur förklarar och förstås manlig prostitution? Hur förklarar och förstås kvinnlig prostitution? Hur förklarar och förstås den manliga och kvinnliga sexköparen? METOD Vår uppsats har en kvalitativ ansats med en deskriptiv (beskrivande) forskningsbasis. Vi ville med hjälp av fokusgrupper beskriva synen på fenomenet sexköp och prostitution. För att på ett så riktigt sätt som möjligt kunna tolka vad fokusgruppsdeltagarna sa ville vi skaffa så god kunskap som möjligt om fenomenet. Detta för att kunna göra en så nyanserad analys av materialet som möjligt. 6

8 Då vårt syfte var att ta reda på socionomstudenters syn på fenomenet var vi tvungna att använda oss av en kvalitativ ansats. Vi valde att använda oss av fokusgrupper då vi ansåg att detta skulle ge möjlighet till djupare och mer nyanserade diskussioner än i en enskild intervju. Urval av material och avgränsningar Vi valde inför denna uppsats att enbart rikta in oss på heterosexuell prostitution, detta för att vi anser att homosexuell prostitution är ett eget forskningsområde. Om vi hade valt att ta med detta i denna uppsats var vi rädda att detta forskningsområde hade tagit för stor plats. När vi började skriva denna uppsats var vårt mål att skriva om synen på prostitution och sexköp inom Sveriges gränser. Vi begränsades snabbt när vi skulle skriva om kvinnliga sexköpare och manliga sexsäljare. Vi valde därför att ta med litteratur kring den så kallade sexturismen, då vi inte funnit svensk forskning kring dessa aktörer. Detta visade sig vara ett bra val då ämnet kvinnlig sexturism togs upp i samtliga fokusgrupper. Vi har även tagit del av bloggar och hemsidor som berör manliga sexsäljare. Detta på grund av att den forskning som finns kring manliga sexsäljare berör mestadels män som säljer sex till andra män. Vi valde att strukturera innehållet efter fyra teman; förklaring/förståelsemodeller, vilka är aktörerna? Kärlek, sex och närhet och Samhällets roll/ansvar. Vi fick mycket underlag till våra första tre teman och samtliga deltagare diskuterade ingående kring dem. Kring det fjärde temat Samhällets roll/ansvar blev diskussionen inte lika djup då vi tror att deltagarna inte kände sig lika trygga i att yttra sig om detta tema. För att få deltagare med relevans för studien valde vi att vända vi oss till studenter vid socionomprogrammet på Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola. Hur långt i utbildningen studenterna hade kommit var i vår studie inte relevant. Vi valde denna grupp av informanter på grund av att de är en grupp som alla troligtvis kommer att arbeta inom samma område i framtiden. Informanterna kommer förmodligen på ett eller annat sätt komma i kontakt med prostitution och sexköp, därmed tyckte vi att det skulle vara extra intressant att studera just dessa studenters syn på fenomenet sexköp och prostitution. Kontakt med socionomstudenterna har tagits via lärare på fakulteten för Hälsa och Samhälle vid Malmö Högskola. Vi har mailat och informerat föreläsare på socionomprogrammets samtliga inriktningar och terminer om vår studie och tillfrågat dem om vi kan närvara vid ett föreläsningstillfälle. På detta sätt fick vi möjlighet att informera studenterna samt tillfråga dem om deltagande i våra fokusgrupper. Informationstillfället ägde rum tio minuter innan avslutad föreläsning för att på detta sätt kunna fånga upp de intresserade personerna direkt. När studenterna visade intresse hade vi förslag på sex tillfällen till fokusgrupper de kunde skriva upp sig på med namn och mailadress. Efter informationstillfället mailade vi ut ett informationsbrev om vår studie och en samtyckesblankett att skriva under för att få lov att medverka i fokusgruppen, samt information om var och när fokusgruppstillfället skulle äga rum. Urvalet skedde inte genom register utan informanterna som deltog gör detta utifrån eget intresse, (Rosengren & Arvidsson, 2002). I och med detta deltog deltagarna i våra fokusgrupper av eget engagemang och nyfikenhet inför vår uppsats. I några av grupperna kände deltagarna inte varandra alls och 7

9 diskussionerna blev mycket lärorika och dynamiska. I en av grupperna uteblev några studenter som anmälts sitt intresse så i denna grupp blev det bara tre deltagare. Detta tror vi påverkade diskussionen och vi upplevde att den inte blev lika djup och nyanserad som i de övriga grupperna. Vi som samtalsledare fick här ingripa i samtalet mer än vid de andra tillfällena. Fokusgrupper Till en början hade vi tänkt använda oss av enkäter som vi skulle dela ut bland socionomstudenter på Malmö Högskola men då vi ville ha en djup diskussion kom vi fram till att det lämpade sig bättre med fokusgrupper. Vi trodde även att ämnet var för brett och hade så pass många infallsvinklar att det skulle bli nästintill omöjligt att sammanställa täckande och omfattande frågor kring ämnet för till exempel en enkät. Enligt Bell (2006) är fokusgrupper mycket användbara då man vill få en djup och nyanserad diskussion kring ett ämne. I fokusgrupper får man inte bara en uppfattning om deltagarnas ståndpunkter utan också bakomliggande faktorer och tankegångar som står bakom dessa resonemang synliggörs. Man kan använda sig av både en strukturerad och ostrukturerad form av fokusgrupp. I den strukturerade finns det tydliga frågor och checklistor som ska gås igenom och forskaren styr därför gruppen i en viss riktning. I den ostrukturerade formen ingriper forskaren så lite som möjligt och uppger endast temat för diskussionen. Oavsett vilken form man använder sig av är förhoppningen att deltagarna är intresserade av att tillsammans diskutera teman och inte debattera, (a a). Johannessen och Tufte (2006) nämner vissa faktorer man måste beakta när man sammanställer fokusgrupperna; Finns det något som hämmar diskussionen? Exempelvis för stort hänsynstagande deltagarna emellan med basis på till exempel kön, ålder, civilstånd. Man ska sträva efter en så jämn balans mellan deltagarna som möjligt. Är deltagarna i fokusgruppen för likasinnade kan detta leda till att diskussionen förlorar sitt djup och att deltagarna inte ifrågasätter varandras resonemang. Å andra sidan så finns det en risk att diskussionen utvecklas till en form av debatt där man endast försöker överbevisa varandra om deltagarna i fokusgruppen är för olika, ( a a). Tillvägagångssätt Vår förhoppning var att använda oss av två till fyra fokusgrupper. Vi strävade efter att ha fyra till sex deltagare i varje grupp med så jämn fördelning mellan kön, etnicitet och ålder som möjligt. På grund en del återbud fick vi till slut 11 fokusgruppsdeltagare uppdelade på tre olika tillfällen, (3+4+4). Av de elva deltagarna var fyra män, åldersfördelningen mellan samtliga deltagare var 22år till 51år. Deltagarna var olika långt gångna i sin utbildning, från termin 1 till termin sju och samtliga inriktningar på socionomprogrammet var representerade. Vi lyckades därmed med att hitta fokusgruppsdeltagare med en jämn fördelning mellan kön, ålder och etnicitet. En fokusgrupp fick diskutera manliga sexköpare och kvinnliga sexsäljare, en fokusgrupp fick diskutera kvinnliga sexköpare och manliga sexsäljare och den sista gruppen fick diskutera både manliga och kvinnliga sexköpare och manliga och kvinnliga sexsäljare. Vi strävade efter att få ihop deltagare för fyra fokusgrupper så att två grupper kunde diskutera manliga sexköpare och kvinnliga sexsäljare och två grupper kunde diskutera kvinnliga sexköpare och manliga 8

10 sexsäljare. Men detta var tyvärr inte genomförbart. Vid fokusgruppstillfället bad vi deltagarna först att kort presentera sig med namn, ålder och utbildning. Sedan delade vi ut instruktioner (bilaga 2 & 3) om att var och en av deltagarna skulle beskriva den typiska prostituerade/sexköparen utifrån; bakgrund, ålder, socioekonomisk bakgrund, orsaker, eventuell familj mm. Vi valde att fråga om just dessa saker för att deltagarna skulle reflektera kring flera aspekter kring sin bild av personen de beskrev. Detta diskuterades sedan fritt i gruppen och för att vi skulle få en fördjupad och nyanserad diskussion ställde vi som samtalsledare följdfrågor. För att försäkra oss om att vi hade uppfattat deltagarna korrekt delade vi tillsammans med deltagarna in det som kommit fram under diskussionerna i våra fyra olika teman, förklaring/förståelsemodeller, vilka är aktörerna? Kärlek/sex och Samhällets roll/ansvar. Vi tycker såhär i efterhand att denna typ av tillvägagångssätt var mycket lärorikt för oss som författare och för syftet med vår uppsats som var att belysa förhållningssätt/tankar och syn på prostitution och sexköp och se om de skiljer sig åt beroende på aktörernas kön och genus. Diskussionerna som kom upp i fokusgrupperna kom att bli grunden för vår analys längre fram i uppsatsen. Diskussionerna i fokusgrupperna var beroende av gruppernas storlek och vi såg att fler deltagare ledde till djupare och mer dynamiska diskussioner. Vi var dock medvetna om att denna sort av tillvägagångssätt i rekryteringen kunde leda till att en del studenter skulle utebli från fokusgruppstillfällena. Vi tror att deltagarna eventuellt struntade i fokusgruppstillfället då de visste att det fanns andra deltagare med i gruppen. I och med detta blev antalet uteblivna deltagare eventuellt fler än om vi hade använt oss av enskilda intervjuer. Trovärdighet, bekräftbarhet och överförbarhet För att kunna värdera den kvalitativa forskningens resultat kan man använda sig av tre begrepp; Trovärdighet som avgör om studien utförts på ett tillförlitligt sätt. Resultatet ska presenteras utifrån hur deltagarna i studien ser på fenomenet som studeras. Bekräftbarhet innebär att forskaren kritiskt har sett över sina egna tolkningar och även hittat samband med annan forskning kring fenomenet. Forskaren ska visa hur tidigare forskning bekräftar resultatet i studien. Överförbarhet visar i vilken mån resultatet i studien kan användas i andra sammanhang relaterat till fenomenet eller hur generaliserbart resultatet och studien är, (Lincoln & Guba, 1985). Genom att lyfta fram både tidigare forskning och fokusgrupper anser vi att vårat resultat blir trovärdigt och även bekräftbart. Då vi endast vänt oss till socionomstudenter på Malmö Högskola för att få deltagare till våra fokusgrupper och på så sätt fått endast elva deltagare kan resultatets överförbarhet diskuteras. Det låga antalet deltagare kan användas som argument för att resultatet inte är generaliserbart. Men det faktum att deltagarna alla hade olika bakgrund, ålder, kön och studerar inom olika inriktningar och i olika terminer kan göra att resultatet ändå kan bli generaliserbart till viss del. Att vi jämför resultatet av fokusgrupperna med vad andra forskare (som gör olika ställningstaganden i frågan) har sagt bidrar även detta till att resultatet av studien blir överförbar. 9

11 Etiska överväganden Som forskare bör man informera deltagarna i en studie om projektet och deltagarens roll i detta. Deltagaren ska informeras om att deltagandet är frivilligt och att denne närsomhelst kan avsluta sin medverkan. Deltagarna ska ge samtycke om sitt deltagande och behöver därför ta del av nödvändig information om projektet för att kunna ge sitt samtycke. Undersökningar som innebär ett aktivt deltagande från deltagarna ska alltid prövas av en forskningsetisk kommitté. Forskaren ska ge deltagarna största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska förvaras isolerat från utomstående. Enskilda deltagare i en studie ska inte kunna identifieras av utomstående och uppgifterna får endast användas till forskningsprojektet som deltagarna gett sitt samtycke till. Forskaren bör ge deltagarna möjlighet att ta del av materialet innan det publiceras för att ge deltagarna möjlighet att komma med invändningar mot hur materialet presenteras. Deltagarna bör även erbjudas en sammanfattning av det färdiga materialet i samband med publicering, (etikregler). Inför vår uppsats gjorde vi en ansökan till etikprövningsnämnden vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola där vi ansökte om godkännande (bilaga 1) för att få använda oss av fokusgrupper. Information om villkor för deltagande lämnades till studenterna i samband med att vi informerade om projektet. Vi avidentifierade materialet som samlas in under fokusgrupperna så att ingen utomstående kan identifiera deltagarna. Deltagarna informerades även om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien. Då vi inte syftade till att diskutera personliga erfarenheter bland deltagarna så hade vi förhoppningen att ingen skulle ta illa vid sig av samtalen. Men om någon skulle bli illa berörd hade vi erbjudit möjlighet till ett enskilt samtal eller hjälp till att få kontakt med kurator på skolan. Efter genomförandet av fokusgrupperna kan vi konstatera att de gick väldigt bra. Diskussionerna hölls på ett respektfullt sätt och ingen verkade ta illa vid sig, det var inte heller någon deltagare som valde att avbryta sitt deltagande under fokusgruppstilfällena. BAKGRUND Sexuella script Det finns olika sexuella script som reglerar hur vi människor får bete oss sexuellt för att bli accepterade i samhället. Det finns sexuella normer som styr människors tankar och handlingar. Det styr även hanteringen av människors sexuella uttryck. Dessa script kan variera mellan olika länder och kulturer. Ett script som är fullt accepterat i en kultur kan vara strängt förbjudet i en annan kultur, (Simon och Gagnon, 1999). Manlighet och manlig sexualitet ur ett traditionellt perspektiv Traditionellt sett har män ansetts för sitt välmående ha ett behov av ett varierat sexliv och därmed tillåts de ha flera olika sexpartners innan äktenskapet. Om en man skulle vara otrogen under sitt äktenskap har detta betraktats som ett tecken på svagheten den manliga sexdriften medför och att det hela är olyckligt men begripligt. Den traditionella mannen ser ned på kvinnor som haft många sexpartners men ser samtidigt upp till de män som haft sexuella förbindelser med många olika kvinnor. Detta mönster finns fortfarande kvar till viss del. Dock 10

12 accepteras inte längre tanken att män har behov av och tillåts ha sexuella förbindelser utanför sitt äktenskap av kvinnor, (Giddens, 1995). En riktig man ska vara självsäker, stark och framgångsrik. Han ska ha kontroll, får vara aggressiv, undviker feminina sidor och är absolut ingen vekling, (Stainton Rogers, 2002). Kvinnlighet och kvinnlig sexualitet ur ett traditionellt perspektiv Kvinnor har delats upp i två grupper; de dygdiga och de promiskuösa, där den senare gruppen inte respekteras av samhället. Att vara dygdig som kvinna innebär att hon står emot sexuella frestelser och förblir oskuld fram till äktenskapet. För att skydda bilden av den dygdiga kvinnan har många kvinnor tvingats in i äktenskap på grund av graviditeter. Om en kvinna skulle vara otrogen under sitt äktenskap har detta betraktats som ett mycket grovt äktenskapsbrott med bestraffning som konsekvens, (Giddens, 1995). En riktig kvinna är varm och omtänksam, hon tar hand om dem som är svaga. Att ta hand om hem och barn är fortfarande högt värderat och en riktig kvinna överger aldrig sina barn. Hon hyllar renlighet, både när det gäller hennes fysiska person och hennes sexuella liv, hon vill absolut inte vara promiskuös. Hon kan genom sin kvinnliga list få sin vilja igenom men är inte öppet krävande, (Stainton Rogers, 2002). Förklaringsmodeller till prostitution Skiljer sig sexsäljande kvinnor sig från andra kvinnor? Phoenix (2001) nämner att det finns fyra olika typer av kvinnor som säljer sex: 1. Det finns en biologisk och psykologisk skillnad mellan dem och andra kvinnor, 2. De har ett annat socialt arv att leva efter än andra kvinnor eller har erfarenheter av fattigdom, 3. Sexsäljande kvinnor gör det på grund av ekonomiska faktorer och är drabbade av fattigdom, 4. De sexsäljande kvinnorna är på många sätt lika icke-sexsäljande kvinnor, såsom i egenskap att vara kvinna i ett patriarkalt samhälle. Men olika på andra plan såsom i egenskap av att vara prostituerad och få leva med de sociala konsekvenser denna sysselsättning inbringar, (a a). Till dessa fyra olika typer av sexsäljande kvinnor finns det fyra olika förklaringsmodeller 2 till sexförsäljning; 1. The pathological explanatory model, 2. The Social dislocation and criminal subculture model, 3. The Economic position and poverty model, 4. The Gender and male violence model, (a a). Phoenix säger själv att dessa modeller inte är kronologiska men vi kan se att den första modellen faller in under hur man såg på prostitution under 1800-talet. Den sista modellen anser vi vara grunden för hur Sverige ser på prostitution idag och vi tror att Sverige har utvecklat sin sexköpslag utifrån den. En central fråga i The pathological explanatory model är; Vad är det som gör att en kvinna börjar sälja sex? Och vad betyder det för henne att sälja sex? Denna modell skiljer de sexsäljande kvinnorna från andra kvinnor och försöker hitta förklaringar i något patologiskt, att det finns något sjukligt i de kvinnor som säljer sex. Den mest framgångsrika studie i denna modell som Phoenix (2001) hänvisar i sin text till är Lambroso och Ferreros studie The Female Offender från 1895, i studien kommer de fram till att sexsäljande kvinnor är motsvarigheten till 2 Vi har valt att hålla fast vid de engelska benämningarna då vi inte kunna hitta bra översättningar på svenska till de olika förklaringsmodellerna. 11

13 kriminella män. En annan studie som Phoenix (2001) tar upp är, som även den varit framstående är S. och E. Gluecks studie Five Hundred Delinquent Women från Författarna påstod att sexsäljare är kvinnor är psykiskt sjuka och drabbade av fattigdom, de kommer från trassliga hemförhållanden och fick en mentalitet med låg moral från sin familj. Denna mentalitet fick dessa kvinnor att få en låg sexualmoral. Författarna uteslöt dock inte ekonomiska faktorer som såväl psykologiska. Trettio år senare år 1964, kom en annan studie som Phoenix (2001) nämner av Benjamin och Masters. De delade upp prostitution i två olika kategorier; den frivilliga och den tvångsmässiga prostitutionen. Benjamin och Masters har två förklaringar till varför kvinnor säljer sex. Kvinnan gör det på grund av psykologiska faktorer och tvingas därmed in i prostitution samt att kvinnor som säljer sex frivilligt gör det på grund av fattigdom och de sociala faktorer de vuxit upp i, (a a). Phoenix (2001) tar slutsatsen att alla tre ovannämnda studier är formade efter ett generellt antagande att det mänskliga beteendet i grund och botten är tvingat och den fria viljan är en illusion. Inga av de tre studierna förnekar att förklaringen till varför en kvinna hamnar i prostitution kan vara sociala faktorer samt att samtliga studier tar in fattigdom som en förklaring. En annan fråga som blivit central i och med dessa tre studier är: Varför faller då inte alla fattiga kvinnor in i prostitution? Detta förklarar man genom psykologiska faktorer, dessa kvinnor är onormala, psykiskt störda och skiljer sig från andra icke-sexsäljande kvinnor, (a a). I The Social dislocation and criminal subculture model fokuserar man på förhållandet mellan hur den sexsäljande kvinnan förhåller sig prostitutionen och deras position i samhället. Den fokuserar också på att dessa kvinnor blir segregerade i samhället och bortkopplade från olika sociala instanser. Detta på grund av att de är en del av en subkultur präglad av kriminalitet och utanförskap. Phoenix (2001) nämner en studie av Wilkinson, Women of the Streets, I denna studie kommer Wilkinson fram till att sexsäljande kvinnor och ickesexsäljande kvinnor har olikheter men även många likheter. De är alla kvinnor som befinner sig i det vardagliga samhället. Författaren förklarar kvinnor som säljer sex som socialt rotlösa eller medlemmar av en utomstående subkultur. Wilkinson förklarar kvinnors val att börja sälja sex i tre olika steg. 1. Det sociala skyddsnät kvinnan har sviker henne på ett eller annat sätt, 2. Kvinnan sätts utanför det normala samhället, 3. Medan kvinnan befinner sig utanför samhället blir hon introducerad in i prostitution. Alla människor vill vara en del av samhället och på detta sätt kan den sexsäljande kvinnan vara en del i den subkultur som prostitutionen innebär. Samtidigt gör denna tillhörighet att dessa kvinnor sätts utanför det normala samhället. De blir friställda och bortkopplade från de andra. Genom samhörigheten med de andra sexsäljande kvinnorna menar Wilkinson att de tar avstånd från det övriga samhällets normer, värderingar och trosuppfattningar samt att deras upplevelser och erfarenheter skiljer sig signifikant från andra kvinnor. Wilkinson menar även att de sexsäljande kvinnorna står både innanför och utanför samhället. Att alla kvinnor inte börjar sälja sex som blir bortkopplande från samhället förklarar Wilkinson med olika psykologiska förklaringar såsom personlighetsstörningar, (a a). I The Economic position and poverty model finns det två huvudsakliga förklaringar till varför kvinnor väljer att börja sälja sex. Det ena är att de tvingas in eller faller in i prostitution på grund av att det inte finns andra möjligheter till att tjäna pengar på eller så väljer kvinnorna att börja sälja sex för att de pengar 12

14 som prostitutionen ger är mer än vad kvinnorna skulle kunna tjäna på ett annat yrke. En studie som Phoenix (2001) tar upp, Women Working av McLeod som kom år 1982, diskuterar den ekonomiska faktorn till varför kvinnor börjar sälja sex. Författaren kommer här fram till att de kvinnor som väljer att börja sälja sex gör det på grund av det kapitalistiska samhället och på grund av svårighet att hitta en sysselsättning som kan ge dem en trygg inkomst. Valet påverkas av att samhället är uppbyggt kring mäns självständighet och kvinnors beroende samt hur ansvaret kring hemmet är uppbyggt. Det kapitalistiska systemet missgynnar alltså kvinnor i yrkeslivet. Det kan även vara lockande för kvinnor med ekonomisk otrygghet att välja att börja sälja sex då denna sysselsättning kan erbjuda fria arbetstider, man kan arbeta hemifrån och kvinnorna kan sluta sälja när de själva vill, (Phoenix, 2001). The Gender and male violence model förklarar prostitution som ett resultat på mannens övertag och kontroll över kvinnan. Kvinnor säljer sex på grund av att de är eller har varit offer för män, antingen via övergrepp i barndomen eller eventuellt blivit introducerade in i prostitution av en dominant man. En studie som Phoenix (2001) tar upp för att förklara denna modell är Backstreets: Prostitution, Money and Love av Hoigard och Finstad från Författarna ser kvinnorna som offer under manligheten och prostitution som våld mot kvinnor. I och med att kvinnorna är offer för mannen, är prostitution ett offer för samhället. Åsikten om att prostitution är våld mot kvinnor grundar de på att prostitution leder till svåra upplevelser och att det är skadande för individens välbefinnande, dennes syn på sig själv, det personliga sexlivet och självrespekten. Denna sista modell är den som Phoenix (2001) anser vara mest komplex för att förklara prostitution och kvinnor som säljer sex. Däremot lämnar denna modell inget utrymme för de kvinnor som säljer sex men inte ser sig själva som offer, (a a). Samhällets sätt att hantera prostitution rättsligt Sverige har under historien använt sig av olika sätt att reglera och hantera prostitution på. Svanström (2006) skriver i sin bok Offentliga Kvinnor att under hela 1800-talet var det straffbart att sköta eller äga en bordell, koppleri var också straffbart under hela detta sekel även om straffet mildrades under tiden. År 1859 instiftades prostitutionsreglementeringen i Sverige, detta var en tvångslagstiftning. Icke reglerad prostitution ansågs vara ett hot mot samhällsordningen och med hjälp av denna reglementering kunde samhället lättare reglera de Offentliga Kvinnorna som ansågs vara i riskgruppen för prostitution, (Svanström, 2006). Vi kan tydligt se att denna reglering och lagstiftning kan kopplas till Phoenix (2001) första modell. I vilken man tror att det finns en patologisk skillnad mellan kvinnor som säljer sex och icke sexsäljande kvinnor. Sveriges sexköpslag är specifik för resten av världen. Den syftar till att skydda kvinnorna som säljer sex från mannen som köper sex och synsättet som ligger bakom denna lagstiftning som Sverige har anammat kan vi finna under Phoenix (2001) sistnämnda modell, The Gender and male violence model. I propositionen 1997/98:55 Kvinnofrid står det att dess huvudsakliga innehåll är åtgärder som ska motverka våld mot kvinnor, sexuella trakasserier i arbetet och prostitution. Där finns även förslaget om att införa en ny utomstående lag som berör Förbud mot köp av sexuella tjänster, detta förbud ska straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Förslaget som prostitutionsutredningen lade fram menar på att ett förbud av detta slag skulle vara normbildande i samhället då 13

15 prostitution inte är socialt accepterat. De menar vidare att förbudet skulle för köparna vara avskräckande och det skulle få vissa köpare att hålla sig borta från att köpa sexuella tjänster i rädsla för att bli upptäckt. Förhoppningen är även att kriminaliseringen skulle ha en avskräckande effekt även för kvinnorna som funderade på att börja sälja sex, (prop. 1997/98:55). Vi har dock uppmärksammat att det inte står något om att sexsäljaren kan vara en man. Det är kvinnan som ska skyddas och hjälpas utifrån de strukturella förhållanden hon är låst vid. Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster även kallad Sexköpslagen trädde i kraft den 1 januari 1999,. Denna lag förbjuder en person att betala för tillfälliga sexuella förbindelser. Lagen innefattar den som betalar den sexuella aktiviteten men även den som nyttjar den sexuella aktiviteten även om det är någon annan som betalar för den. Det spelar ingen roll om köparen är man eller kvinna men lagen innefattar inte säljaren, (sweden.gov.se1). Lagen instiftades på grund av att prostitution anses vara skadligt för samhället, i form av kriminalitet såsom koppleriverksamhet, narkotikahandel och misshandel, men även för individen själv. Sexköpslagen syftar till att skydda individen som ofta antas ha en svår social situation, (a a). Den gamla lagen (SFS 1998:408) som trädde i kraft 1 januari 1999 byttes ut år 2005 av en ny lagstiftning; köp av sexuell tjänst (6. kap 11 brottsbalken), (sweden.gov.se2). Under 1990-talet pågick en debatt i Tyskland om prostitution, precis som i Sverige men det slutade i en lagstiftning Lagen för reglering av de prostituerades rättsförhållanden. Denna står i rak motsats till Sveriges Sexköpslag. Den tyska lagen ger sexsäljare rätt att delta i arbetslöshets- pensions- och hälsovårdssystem. Dodillet (2009) har genom Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet försökt att få rätsida på denna skillnad och har kommit fram till att det handlar om att de två olika länderna grundar sin lagstiftning på olika definitioner av prostitution (sexarbetare eller prostituerad) och att länderna tolkar fenomenet enligt olika traditioner. Den svenska lagstiftningen tolkar och definierar prostitution som vi nämnt tidigare. Enligt Dodillet (2009) så håller förespråkarna för den tyska lagstiftningen inte med om att prostitution är ett uttryck för patriarkatet (strukturen, vår anm.). För dessa förespråkare handlar det snarare om en särbehandling och diskriminering av sexsäljare och den tyska lagstiftningen hjälper de personer som säljer sex att få en bättre ställning i samhället. Samt att sexsäljaren själv har rätt att bestämma över sina val. Lagförslaget som lades fram betonade att denna typ av lag skulle förkasta en gammal och föråldrad sexualmoral och att denna lag skulle vara ett uttryck av en ny liberal inställning till sexuella beteenden. Dodillet (2009) tar varken ställning för eller mot vardera lagstiftningen men hon påpekar ändå att båda två har styrkor och brister, (a a). 14

16 TEORETISKA PERSPEKTIV OCH TIDIGARE FORSKNING Definitionen; Sexarbetare eller Prostituerad. Man kan se två olika läger i diskussionen kring vem som säljer sexuella tjänster. De som använder sig av definitionen prostitution och de som använder sig av definitionen sexarbetare. De som använder sig av definitionen prostitution menar ofta att fenomenet är ett problem och beror på strukturer i samhället. Sexsäljaren ses som ett offer, en person som inte ser någon annan utväg än att sälja sin kropp för att få pengar till bland annat sin försörjning. Tankar kring hur de sexuella rollerna står i förhållande till varandra och jämställdhet utifrån genus och social status är centrala teman i denna diskussion. Även sexköparen kan förklaras ur ett strukturperspektiv. Exempel på anhängare av detta tankesätt är Månsson och Sandell mfl. De som använder sig av begreppet sexarbetare ser på fenomenet ur ett aktörsperspektiv. Detta innebär att man lägger fokus på den enskilda individen. Man diskuterar individens fria val att sälja sexuella tjänster och att prostitution inte nödvändigtvis beror på social och ekonomisk utsatthet. Exempel på anhängare av detta tankesätt är Östergren och Kulick. Östergren (2006) skriver att ordet prostituerad har varit omtalat internationellt. Prostituerad anses vara nedlåtande och stigmatiserande för sexsäljarna. Ordet prostituerad menar många antyder på passivitet, att någon gör något med den prostituerade och denne inte själv har ansvar för sitt handlande. Ordet tycks också vara ett personlighetsdrag och ett psykologiskt drag hos individen. Därför anser många att ordet sexarbetare passar bättre. Ordet sexarbetare förklarar bättre vad som egentligen sker; alltså en aktivitet som ger en inkomst för individen. Det ger också individerna som arbetar som sexsäljare lättare att stå upp för sin sak och kämpa för bättre arbetsvillkor, medborgerliga rättigheter samt skyldigheter, (a a). Östergren, (2006) skriver att definiera prostitution som mäns våld mot kvinnor är fel. Det finns fler former av prostitution och inte enbart den där kvinnor säljer sex till män. Prostitution kan vara män som säljer sex till män, män som säljer sex till kvinnor, kvinnor som säljer sex till kvinnor och transpersoner som köper och säljer sex. Att definiera handlingen som en våldshandling anser Östergren (2006) vara missvisande. Sexuella hierarkin Rubin (1999) skiljer i sin text Thinking sex mellan gott sex och dåligt sex med ett system hon kallar för den sexuella värdehierarkin. Rubin har illustrerat detta genom en cirkel. Det görs hierarkiska skillnader mellan olika sexuella aktiviteter och de olika aktiviteterna hamnar på olika platser i cirkeln beroende på hur godkända de är i samhället. De handlingar som hamnar i den innersta cirkeln (normativ sexualitet) anses vara naturliga, goda och normala, medan de handlingar som hamnar i den yttre cirkeln (icke normativ sexualitet) anses av samhället vara onaturliga, dåliga och onormala, (a a). 15

17 Exempel på sexuella handlingar inom den inre cirkeln är sex som är gratis och i tvåsamhet, vanilla sex (mjukt, fint sex), i barnalstrande syfte, inom samma generation, heterosexuell sex och sex i hemmet. Den yttre cirkeln består av sexuella handlingar som personer betalat för, homosexualitet, analsex, sex på egen hand eller i grupp, sex i icke barnalstrande syfte eller sex utomhus, (Rubin, 1999). Med denna hierarki kan vi se att det inte är all heterosexuell sexuell aktivitet som är godkänd. Prostitution är något som hamnar i den yttre cirkeln. De med en normativ sexualitet som befinner sig i den inre cirkeln belönas, de har samhälleliga fördelar och aktning i samhället. Personer i den yttre cirkeln med en ickenormativ sexualitet straffas, de saknar heder och aktning i samhället. Rubin menar att denna sexuella hierarki är något som ständigt reproduceras mellan generationer och ständigt lever i oss, (a a). Fokus på aktören Vi har under denna rubrik valt att nämna de anhängarna som lägger fokus på aktören (den enskilda individen). De förespråkar det egna fria valet till att en person börjar sälja eller köpa sexuella tjänster. Dessa anhängare fokuserar inte på de strukturella förhållanden som många andra förespråkar och Sveriges lagtiftning grundar sig på. Manliga Sexköpare Antropologen och queerforskaren Don Kulick skriver i sin artikel perversa svenskar att en undersökning som gjordes 1999 som visade på att var åttonde man över 18 år i Sverige någon köpt sexuella tjänster, det är 12.7 procent eller män. Kulick, (2005) skriver att det inte står rakt ut att dessa män är perversa män men det är så man kan tolka det. Dessa människor har brutit mot den socialt rådande normen, de har brutit mot lagen. Dessa människor har även brutit mot det goda sexet. Det goda sexet som illustreras i Rubins (1999) sexuella värdehierarki, där prostitution hamnar i den yttre cirkeln. Det goda sexet rör sig om sexuella aktiviteter mellan två vuxna personer som är jämställt och som är tillfredställande för båda parter. Dessa sexuella aktiviteter behöver inte vara inom ramen inom ett förhållande och sex vid första mötet är godkänt men det är de sexuella aktiviteter som bryter från det vanliga sexet som inte är ok, (Kulick, 2005). Den jämställdhetsideologi som råder i Sverige idag anser Kulick ha sina rötter i radikalfeminismen som var stor under 70-talet. En teori som ofta används i dessa sammanhang är Nancy Chodorows teori om hur små flickor och pojkar separeras från sina mödrar och hur detta påverkar dem. Samt att män är mindre omvårdande, blir upphetsade och intresserade av erotiska bilder och att kvinnor är mer givmilda och kommunikativa av naturen. Kulick menar att vi kan förstå och förklara den traditionella sexköparen med denna teori. Männen antas ha en starkare sexdrift än kvinnor och därmed måste ha möjlighet att gå till prostituerade. Tidigare var alltså inte männen som gick till prostituerade en särskild sort. De var eventuellt mer ensamma än andra män eller hade mer pengar men det var inte innan 80-talet de sattes i ett eget speciellt fack. Kulick anser att detta var på grund av en bok Sexualitet utan ansikte Könsköparna av Sven-Axel Månsson och Annulla Linders som det senare ansågs att all prostitution var kvinnoförnedrande och männen som köpte sexuella tjänster var tvungna att få hjälp och stöd. 16

18 Med denna typisering av sexköpare menar Kulick att det inte finns något utrymme för en normal man att köpa sexuella tjänster, utan detta förklaras med att man är psykiskt störd och handlingen går hand i hand med personligheten. Därmed blir personligheterna en grov generalisering med drag som är avvikande och psykiskt störda. De siffror som visade på att män i Sverige någon gång köpt sexuella tjänster gör en skillnad mellan de män som är sjukliga och normala. Kulick menar att anhängare till den modell vi kallar för fokus på struktur gör de män som inte köper sex till mer normala män. Kulick jämställer detta med diskussionen kring homosexualitet på 1800 talet. Genom dessa diskussioner håller sexköparna på att bli omöjliga att förstå och förklara. Samhället kan inte förstå hur någon man kan vilja köpa sexuella tjänster och heller inte hur en kvinna kan välja av egen fri vilja att sälja sexuella tjänster. Sexsäljarna blir offer och köparna blir psykiskt störda. Kulick(2005) menar till slut att de människor som är mest queer idag är just de prostituerade och deras kunder och inte personer som är homo-, bieller transsexuella, (a a). Den kvinnliga sexsäljaren Den typiska sexsäljande kvinnan. Finns hon? Det finns många olika perspektiv och en typisk bild av henne är svår att få fram. Finns den lyckliga horan? I Östergrens bok Porr Horor och Feminister (2006) tar författaren upp två typiska kvinnor som säljer sex och hur de ofta målas upp i media och i samhället. Det är antingen den kvinnan som älskar att ha sex och är lustfylld och erotisk eller så är det kvinnan som är trasig, missbrukare och utnyttjad. Den sistnämnda kvinnan är ofta fast i händerna på en hallick och utsätts ständigt för övergrepp. Östergren (2006) menar att det är den sistnämnda kvinnan som får mest plats i samhällsdebatten kring prostitution och det är henne samhället porträtterar mest för att finna grund i sina resonemang. Prostitution är det samma som våld och övergrepp. Punkt. Författaren menar vidare att denna bild är sanning i vissa situationer men hon menar att man även måste visa den andra kvinnan som inte har erfarenheter av dessa övergrepp, som alla debattörer lyfter fram. Därför har Östergren (2006) valt att ta den förstnämnda kvinnans parti och lyfta fram hennes erfarenheter. Vissa kvinnor som säljer sex kanske inte är utsatta för direkt tvång men omständigheter i deras liv kanske tvingar dem till att sälja sex för att kunna få pengar till droger, de är skuldsatta eller få pengar till hyran. En del kvinnor säljer sex för att dämpa det skadade de har inom sig efter tidigare övergrepp, en del för att de blivit lurade till prostitution genom en pojkvän eller hallick. I den internationella könshandeln över våra gränser kan utsatta kvinnor bli än mer utsatt. Kvinnorna blir lurade till Sverige för att sedan bli skyldiga deras smugglare stora summor pengar och har sedan stora svårigheter att ta sig ur situationen då de har begränsade språkkunskaper och inte har många bekanta i Sverige, (Östergren, 2006). Horstigma Sociologen Gail Pheterson menar att det som underordnar kvinnan är en politisk logik, ledtråden till denna logik är horstigmat. Detta horstigma skiljer de goda kvinnorna från de dåliga kvinnorna. De dåliga kvinnorna tillhör de kvinnor som inte kan förvänta sig någon hjälp av samhället, de andra goda kvinnorna känner avsmak för henne och de har ingen man som kan beskydda dem. De kvinnor som 17

19 tillhör hororna behöver inte alltid arbeta som sexsäljare utan de kan bara vara sexuellt utsvävande, ha mycket sexuell erfarenhet i tidig ålder eller vara mycket sexuellt utmanande. Därmed kan detta horstigma drabba andra kvinnor som anses vara för utåtsträvande eller starka. Även om detta horstigma kan drabba vanliga kvinnor drabbas sexsäljare mest av det då de har ett helt juridiskt system efter sig. Pheterson menar att även om dessa lagar och förordningar har instiftats för att skydda de sexsäljare så kränker det dem än en gång. Detta menar även Gayle Rubin i sin mall för den sexuella hierarkin, där de som ligger längst ner i hierarkin straffas för sitt sexuella beteende. De längst ner bestraffas genom lagar och förordningar i samhället men bestraffas även med ett stigma, horstigmat. Pheterson menar även att det finns en annan problematisk aspekt av detta horstigma och det är att om man en gång fallit under denna benämning så kommer man aldrig ur den, kvinnan blir stämplad för livet, (Östergren, 2006). Isabella Lund (2009) arbetar aktivt med att sälja sex och hon skriver på sin hemsida om horstigmat. Lund menar att det värsta med prostitutionen är just horstigmat. Hon menar att de som arbetar som prostituerade är minst lika rädda, om inte räddare, för att bli avslöjade som prostituerade som att utsättas för våld i själva yrket. På sin hemsida nämner hon även det Pheterson talar om, att horstigmat uppehålls av lagar och förordningar som samhället har lagt upp, men också av feminister och politiker som säger sig arbeta för jämställdhet och mänskliga rättigheter vilket hon själv tar avstånd från, (isabellalund.com). Fokus på strukturer Under denna rubrik kommer vi att presentera vad några anhängare som lägger fokus på strukturer (i samhället) anser om sexköp. De menar att strukturer i samhället har skapat och håller liv i fenomenet prostitution. Sandell mfl. (1996) menar att sexköp är ett resultat av den ojämlika relationen mellan könen, att vårt samhälle inte är jämställt. Ingen går oskadd ur prostitution, varken kvinnorna som säljer sex eller de sexköpande männen. Både de köpande männen och de säljande kvinnorna lever i en situation som inte är idealisk och ofta med psykologisk problematik, (a a). Fem sorters manliga sexköpare Sandell mfl. (1996) menar att det finns flera strukturella orsaker till att män köper sex. En förklaring finner författarna i mannens uppväxt; Om mannen under uppväxten saknade en god manlig förebild kan han senare i livet bli förvirrad inför sin manlighet. Detta gör att mannen lätt ger med sig för samhällets tryck att man ska vara en machoman som är sexuellt erfaren och aggressiv. Vidare menar författarna att vi lever i ett samhälle där invånarna lärt sig att se på kvinnans sexualitet som underordnad mannens. Mannens sexualitet anses vara stark, drivande och måste tillfredsställas, detta gör att mannen tar sig rätten att köpa sexuella tjänster. Idag har synen på kvinnans sexualitet förändrats något, kvinnor idag kräver att få sexuell tillfredställelse även dom. Detta har satt press på mannen, för att anses vara en riktig man måste han kunna tillfredställa en kvinna sexuellt. Många män klarar inte av denna press, då är det enklare att vända sig till en sexsäljande kvinna som inte kommer att döma mannens prestation. Dessutom känner mannen att han gör rätt för sig och till viss mån tillfredsställer den sexsäljande kvinnan då han betalar henne för hennes tjänster, (a a). 18

20 Sandell mfl. (1996) har delat upp män som köper sexuella tjänster i fem olika kategorier som beskriver vem mannen är och orsaken till kontakt med sexsäljande kvinnor. Första kategorin kallas för Allkonsumenterna, denna grupp består av män i främst medelåldern och med varierande yrken. Männen har ofta en partner de delar sitt liv med men köper utöver detta sexuella tjänster av sexsäljare. Deras liv är välordnade men männen visar ett mönster på en tidig sexdebut där de upplevde sig förförda eller till och med utnyttjade. Männen i denna kategori har haft många relationer och får lätt kontakt med kvinnor. Typiskt för dessa män är att de ser på kvinnor som sexobjekt och de anser att allt går att köpas för pengar. Männen i denna kategori konsumerar regelbundet pornografi och köper sexuella tjänster flera gånger, inte nödvändigtvis av samma person då trohet inte prioriteras. Anledningen till att dessa män köper sexuella tjänster tycks bero på ett behov av att bli bekräftade som machomän som är deras idealbild av en man. Det kan antas att dessa män har en rädsla för närhet och sexköpet skapar en känsla av kontroll och makt i förhållande till kvinnan som säljer sex. Dessa män ser på sexköpet som en affärsuppgörelse och har knappast några negativa känslor inför sitt handlande. Männen är självupptagna och hyser ingen empati gentemot kvinnorna och de tror inte heller att sexköp kommer att upphöra i framtiden, (a a). Relationsundvikarna är nästa kategori. Dessa män är ensamstående men har tillfälliga älskarinnor och kompletterar detta med sexköp. Denna kategori är ganska liten och männen visar mönster på antingen rädsla för att binda sig till en kvinna eller uttalar uppskattning mot sin frihet. Negativa relationer till kvinnor tidigare i livet verkar vara orsaken till dessa känslor. Förklaringen till att dessa män vänder sig till sexsäljare är att de inte riskerar en långvarig relation som kräver närhet. Männen har en känsla av att göra rätt för sig när de betalar den sexsäljande kvinnan och anser sig därför bli avskriven ansvar gentemot den sexsäljande kvinnan. Kontakter med kvinnor hålls så korta och opersonliga som möjligt för att på så sätt undvika skapandet av en långvarig relation, (a a). Den tredje kategorin kallas för Kompletteringsköparna. Här finner vi män som lever tillsammans med en partner och är något äldre än männen i de övriga kategorierna. De har haft en trygg uppväxt och besökte en kvinna som säljer sex första gången ganska sent i livet och har varit förhållandevis trogna sina livspartners. Männen upplever att de har ett dysfunktionellt sexliv hemma, i hemmet får de inte sex så ofta som de önskar eller kanske inte den typen av sex de önskar. En önskan om att ha ett fungerande sexliv med sin partner finns men då sexlivet inte fungerar som männen önskar vänder de sig till sexsäljare. Att vända sig till en älskarinna där det finns utrymme för närhet och känslor är inte aktuellt för dessa män då de inte önskar vara otrogna mot sin partner. Männen ser alltså inte sin handling som otrohet utan som något som underlättar livet i hemmet. De rättfärdigar sexköpet med att de har rätt till sex och då de inte får det hemma går de till en kvinna som säljer sex. Männen uppger att de skulle sluta gå till sexsäljare om sexlivet fungerade bättre i hemmet, de vänder sig till olika sexsäljare för att på så sätt undvika en djupare relation. I denna kategori uppger männen att de upplever en känsla av förlust, de får inte all den uppskattning och omtanke de önskar i hemmet. Men de vill inte splittra sin familj eller såra någon de bryr sig om. Männen får dock inte ut det känslomässiga utbyte de är i behov av genom att uppsöka en sexsäljare, därför söker de upp nya sexsäljande kvinnor men männens beteende väcker skuldkänslor, (a a). 19