1 Som del av en komparativ studie, se Harrysson och Werner (2007)
|
|
- Hanna Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I detta kapitel presenterar jag kortfattat de resultat som jag lyft i min avhandling: Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför pensioneringen (Werner 2012). Dess fokus är, likt titeln skvallrar om, att utifrån personliga berättelser studera människors planering och förberedelser inför sin pensionering. I början av min doktorandtid, innan jag vare sig hade avgränsat eller bestämt mitt fokus, hade jag en tanke på att göra en jämförelse mellan hur människor i olika länder förbereder sig inför sin pensionering (Harrysson & Werner 2007). Relativt snart kom jag till insikt om att det projektet skulle bli för omfattande, samtidigt som jag insåg att vi i Sverige har tre stycken parallellt löpande offentliga pensionssystem. Detta då vårt pensionssystem reformerades 2001 och innebär en stegvis övergång mellan system. Det tidigare ATP-systemets regler gäller för de födda 1938 och tidigare, blandningen mellan gamla och nya regler råder i varierande omfattning beroende på födelseår för personer födda mellan 1939 och 1953, och slutligen omfattas personer födda 1954 och senare helt av dagens systems regler. Reformeringen av de offentliga (och avtalade) pensionssystem är inget unikt för Sverige, utan något som i stort sett hela västvärldens befolkningar har ställts inför till följd av bland annat åldrande befolkningar (World Bank 1994, Fredricks 2010). Denna realitet förde med sig både beslut om och avgränsning av mitt forskningsproblem. Jag ville intervjua människor som tillhör det nya, båda och det gamla pensionssystemet. Jag ville fånga deras röster om hur man förbereder eller, för de äldre intervjupersonerna, hur man har förberett sig inför pensioneringen. Avhandlingens syfte blev att undersöka och analysera människors förberedelser inför sin pensionering och dess förändrade försörjningsförhållanden. Syftet bröts ned i följande tre frågor; Hur ser människors ekonomiska och sociala pensionsförberedelser ut?; Hur påverkas dessa pensionsförberedelser utifrån exempelvis ålder, yrke, hälsa, sin upplevda kunskap etc? ; Hur uppfattas och hanteras pensionssystemet och dess intentioner? Jag fördjupade mig i olika teoretiska perspektiv som kunde bidra till såväl att skapa en utgångspunkt som till stöd för en analys av det insamlade kvalitativa materialet. En viktig drivkraft var att ge mig möjligheten att sätta människors ord på ett område som företrädelsevis undersökts med hjälp av kvantitativa ansatser. Till slut fastnade jag för en modell (Denton et al. 1998, 2004) som utvecklats för en undersökning som i mycket överensstämde med de mål jag 1
2 satt upp för min studie. Modellen kallas Reflexive Planning for Later Life (RPLL) och sammanför tre teoretiska ansatser. För det första en ekonomisk ansats om hur människors beteende påverkas av olika kombinationer av möjligheter att skydda sig för risker (Becker och Ehrlich 1972). Den bidrar till att förklara hur människor gör val när förutsättningar är osäkra baserat på vissa antaganden. För det andra en sociologisk ansats hämtad från Anthony Giddens (1996, 2005) teorier om reflexivitet och reflexiv livsplanering och Ulrich Becks (1994, 1996, 1999, 2000) ansats om det senmoderna risksamhället. Det senare bidrar med en referens till hur det sammanhang vi lever i idag kan förstås, och det förra är ett försök att förena betydelsen av samhällsstrukturens krav på människors anpassning. Anthony Giddens (2005) ser förhållandet mellan människan som aktör och de omgivande sociala strukturerna, där den reflexiva livsplaneringen är den strategi personen använder sig av för att hantera risker. Livet är en livslång planerings- och förberedelseprocess, ett samspel mellan samhällets sociala strukturer och mänskligt agerande, något som Giddens sett som en avgörande metodologisk och teoretisk nödvändighet sedan länge (se t.ex. Abrams 1982). Detta för oss fram till den tredje teoretiska ansatsen, livsloppsperspektivet. Den lyfter fram förberedelser inför ålderdomen som en del i att få ekonomiska och andra förutsättningar och möjligheter att påverka den framtida inkomsten och livssituationen som äldre. RPLL-modellen (Denton et al 1998, 2004) är utvecklad i Kanada, medan min studie rör svenska förhållanden. Margaret Dentons et al. (1998, 2004) slutsatser förankrades i det specifika material de samlat in för att analysera situationen i Kanada, mer än på det teoretiska raster de anlagt för att möjliggöra tolkning av materialet. Min studie blev en möjlighet att låta modellen prägla ännu en tolkning av ett empiriskt material, vilket möjliggör en jämförelse mellan studiernas resultat på ett övergripande plan, däremot har min studie inte haft några jämförande ambitioner. Ur praktisk synvinkel var deras studie en hjälp för mig att undvika en del av de svårigheter de stötte på. När mitt forskningsområde nu var inringat och ett teoretiskt raster utvecklat, påbörjades den empiriska insamlingen. Inledningsvis genomförde jag en mindre pilotstudie 1, där intervjupersoner kontaktades dels slumpmässigt och dels genom kontakt med pensionärsorganisationer. Intervjuerna gick bra, men vissa svagheter upptäcktes i 1 Som del av en komparativ studie, se Harrysson och Werner (2007) 2
3 tillvägagångssättet att finna intervjupersonerna. Det visade sig att de tillhörde en jämförelsevis pigg och aktiv skara. Att vara frisk och kry som pensionär är både eftersträvansvärt och positivt, men alla är inte friska och jag insåg att det behövdes en annan väg för att finna intervjupersoner. Valet föll på att via fackförbund samt fackförbundens pensionärsorganisationer öka chansen att få en större variation i urvalet och därmed i människors erfarenheter. Jag kom att intervjua människor bosatta i två skånska kommuner med olika pensionsspararmönster. Dels den med lägst antal pensionssparade kronor per person, vilket år 2003 var Bromölla kommun som hamnade på en 270e plats bland landets 290 kommuner. Dels den kommun med högst antal sparade kronor per person, vilket var Lomma kommun som samma år hamnade på en femteplats 2. Jag genomförde sammanlagt 70 intervjuer med 78 personer. Intervjupersonernas gemensamma nämnare var att de tillhörde, eller hade tillhört, samma yrkesgrupper, ex. socialsekreterare, vårdbiträde, platsförmedlare och parkförvaltare. Den övervägande majoriteten, 59 stycken, levde med en partner, medan 17 av de intervjuade var ensamstående. Den äldste är född 1931 och den yngsta Jag gjorde ingen åtskillnad i presentation eller analys av den insamlade empirin utifrån bostadsort. Min studie fokuserar på mötet mellan människa och struktur, i form av människors förberedelser inför pensioneringen och i relation till sitt pensionssystems regler. Under analysarbetets gång stod det klart för mig att RPLL-modellen inte gav mig tillräckliga verktyg för att nå fram till nödvändig förståelse av mötet mellan människa och sammanhang. Jag behövde en teori som hjälpte mig problematisera hur strukturer formar aktörers handlingsutrymme genom att t.ex. skapa verklighetens normer och bilden av den rätta aktören och hur hon ska agera. Människor är visserligen unika och personligt präglade och skyddet av denna individualitet är central för oss i västvärlden, men livet som sådant är relationellt och bundet av sammanhang. Av den anledningen förstärkte jag analysen med teorier om styrning (governmentality) samt psykologiska teorier om människors val. Thorstein Veblen uttryckte sig redan år 1899 träffande med orden att en människa inte är en blixtsnabb kalkylator av lust och olust, som far omkring som ett litet homogent lyckojagande klot under intrycket av stimuli som kastar honom hit och dit men samtidigt lämnar honom oberörd (Eklund 2004:47). Vi lever och agerar inte i ett vakuum, 2 Bromölla var år 2002 en av Sveriges kommuner med störst andel pensionssparare varannan åring pensionssparade (Heggeman 2002). 3
4 utan är sociala och inkännande varelser som är beroende av våra medmänniskor (Street och Desai 2011). Livet vi lever påverkar de beslut vi tar, om vi lever i tvåsamhet, eller har ett välavlönat heltidsarbete så ges andra möjligheter att långsiktigt säkra vår ekonomi än om vi lever ensamma och är deltidsanställda inom ett låglöneyrke. Dessa varierande och personliga förutsättningar tenderar att krocka med intentionerna bakom och logiken i delar av pensionssystemen. Ett exempel är tanken bakom konstruktionen av premiepensionssystemet, där målet var att alla försäkrades intresse för hur ekonomin utvecklade sig skulle stärkas, men istället har resulterat i en osäkerhet och bristande tillit hos många av de jag intervjuat. Pensionssystemet består av olika delar och ett av de vanligaste sätten att åskådliggöra det är att se det som en pyramid uppbyggd på tre lager; allmän pension, avtals-/tjänstepension, samt frivilligt privat pensionssparande. Storleken och sammansättningen i det slutgiltiga pensionsutfallet skiljer sig åt, bland annat beroende på vad den enskilde har haft för inkomst under arbetslivet. Personer med de allra lägsta inkomsterna får hela eller större delen av sin pensionsinkomst från det allmänna systemet. För de personerna som inte är berättigade full inkomstpension eller har avtalspension träder garantipensionen in, en form av grundskydd som finansieras via statsbudgeten. En annan och betydelsefull del av pensionsinkomsten är premiepensionen ett system där den enskilde har ett eget ansvar att placera en del av sin inkomst i fonder. De som haft inkomster på medelnivå och uppåt får sin pension från såväl det allmänna systemet som avtalspensionssystemet. Ju högre inkomst man har haft desto större kommer andelen från den avtalade pensionen att bli. Dessutom intar det privata pensionssparandet en viktig roll för personers förväntade inkomst som pensionärer (Wadensjö 2004). I både tjänstepensionen och det privata pensionssparandet har det individuella ansvaret vuxit genom de val den försäkrade förutsätts göra. Reformeringar av politiska system har lett till förändringar i sparandemönster (Boeri och Brugiavini 2008) och agerande (Hanel och Riphahn 2009, Bütler 2009), vilket leder fram till en intressant fråga om hur allmänhetens medvetenhet om dessa har förändrats i motsvarande utsträckning. Vad är det som påverkar en person i hur hon tänker och förbereder sig inför sin pensionering? Är man insatt i hur systemet fungerar eller påverkas kunnandet av time lag, på så sätt att man inte har ställt om sig och sitt agerande till de nya reglerna, utan fortfarande anpassar sitt agerande till hur reglerna såg ut i det föregående systemet? Det egna ansvaret går inte att ducka för, men hur hanterar och upplever personen det? 4
5 Att reformeringen har inneburit en förändring för de berättigade är inte okänt för våra politiker, vilket inte minst dåvarande statsminister Göran Perssons uttalande 2007 där han var övertygad om att reformeringen av pensionssystemet inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort. [ ] Vi har försökt informera, men det ligger så långt bort. En del som inte förstår systemet kan nog bli överraskade över hur det slår" (Göran Persson 2007). Statsministerns uttalande sammanfaller med de många kvantitativa undersökningar som de senaste åren genomförts, främst av aktörer på den privata pensionsspararmarknaden. Även nuvarande socialförsäkringsministern, Ulf Kristersson, har uttryckt sig kritiskt om systemet med orden att många fortfarande har orimligt svårt att få en samlad bild av sin framtida pension (Kristersson 2011). De båda utsagorna tillsammans med resultat av nämnda undersökningar pekar på att individens kunskap om systemet, och hur det ingriper i och kommer att påverka människors liv, är bristfällig och därtill att det även är ett problem som uppmärksammats på många nivåer i samhället. Det de jag intervjuat berättat talar ett tydligt språk där en upplevd okunskap och en bristande tillit inför pensionssystemets möjligheter att förse dem med en tillräcklig pension är vanligt förekommande. Och även om de äldre intervjupersonerna inte alltid personligen blir påverkade av det reformerade systemet så är den kritiska inställningen till dess konstruktion genomgående. I fråga om tilliten så står de yngre intervjupersonerna ut. Det finns en varierande inställning till den förstärkta valsituationen där de flesta ställer sig kritiska till att det kollektiva åtagandet nu tydligare har blivit ett individuellt ansvar, men samtidigt är det oftare som personer i den yngre gruppen uttrycker sig positivt rörande valsituationen och den egna möjligheten. Denna positiva syn måste vägas mot en annan aspekt bland de unga, nämligen att de inte fullt ut litar på att systemet kommer att finnas kvar den dagen de går i pension. Denna oro uttalas över huvudtaget inte av de äldre intervjupersonerna. De yngre har sett hur en institution snabbt förändrats och drar därmed slutsatsen att den verklighet de lever i idag snabbt kan förändras och innebära ett nytt system med nya regler. De uttrycker exempelvis en oro för att framtida förändrade regler kan komma att medföra att ett privat pensionssparande beslutas räknas av på personens slutgiltiga pension den dag hon eller han blir ålderspensionär, d.v.s. på samma sätt som inkomstpensionen och garantipensionen samverkar. 5
6 I det människor upplever och uttrycker i intervjuerna finns en tydlig spänning mellan den upplevda okunskapen och den bristande tilliten. Det är en väsensskild situation att uppleva sig okunnig i ett system där man inte har det huvudsakliga ansvaret för det framtida utfallet jämfört med att vara försäkrad i ett system där det huvudsakliga ansvaret faller på en själv. I det nya pensionssystemet, där individualisering står i fokus, har privata aktörer funnit sin plats och, med uttalat vinstintresse, är de som möter människan där hon står. Detta har förstärkts genom reformeringen av pensionssystemet och omorganiseringar inom ansvariga myndigheter. Bolagen sprider kunskap på sina villkor och inte utan kritik från såväl egna led som politiker, forskare och allmänhet. Människan är i centrum och det är hon som i ett osäkert längre fram, kommer att bära effekten av de val hon gör i ett nära nog lika osäkert här och nu. Anette Nyqvist (2008), skriver i sin avhandling Opening the Orange Envelope att konstruktionen av pensionssystemet har lett till att det har hamnat både där ute, dvs. att det genom sina teknikaliserade inslag har hamnat på armlängds avstånd från politiker att påverka och här inne, dvs. det individuella ansvaret har gjort pensionsfrågan individuell istället för kollektiv. Personer jag intervjuat uttrycker att denna situation har förstärkts genom den omorganisering av ansvariga myndigheter som skett (från Försäkringskassan till Pensionsmyndigheten) till följd av reformeringen. Harald, född 1939, som under sitt arbetsliv arbetat som tjänsteman, säger följande om vad dessa omstruktureringar inneburit för människor i hans närhet: Det är mycket om det som det är lite förhistoria i det här. Detta är ett brukssamhälle som du vet. Och utbildningsnivån är ju aldrig lika hög som i genomsnitt i befolkningen. Och folk ville gärna ha hjälp då va? Och folk som satt på såna här ställen, de var vana vid att folk kom in och bad om hjälp. Och det har ju försvunnit nu... och jag märker fortfarande att när man möter kommuninvånare idag att de säger Jag var där nere och det är minsann ingen som hjälper en med nåt längre. Trygg? I min analys utkristalliserades sig en tydlig uppdelning i hur man, beroende på systemtillhörighet, ställde sig till både pensionssystemets konstruktion och dess förväntade utfall. De som helt eller till största delen tillhör det tidigare systemet uttrycker oftare att de känner sig trygga och litar på sitt pensionssystem. Många av dem uttrycker också att ekonomin inte varit det främsta orosmomentet inför pensioneringen, utan man lyfter t.ex. fram oro för ohälsa och ensamhet som mer avgörande än de ekonomiska. Den trygghetskänsla som de allra flesta i den här åldersgruppen har ska ses som ett resultat av att de jämför sin situation dels med de som är äldre än dem själva, dels de som är yngre och tillhör det nya systemet. Utifrån det dras slutsatsen 6
7 att de har det bättre. Roland född 1937 är gift med Birgit född De är båda pensionärer och har tidigare arbetat som tjänstemän. Det de uttrycker om sin pensionering beskriver hur de allra flesta i deras åldersgrupp såg på frågan. Roland: Första gången jag började fundera på det, det var väl när jag tog delpensionen, eller och då märkte man ju att det var skönt att vara fri. Men man hade ju inget val. Vi kunde ju inte sluta vårt arbete och gå hem för det hade vi ju inga ekonomiska resurser till att göra tyckte vi. Så det var ju till att hålla ut den tiden som var kvar. Och det var inte svårt det heller. Birgit: Nej, de sista åren gick ju snabbt. När man var inställd på det så gick det snabbt. Roland: Mm. Men annars var det liksom staten som bestämde kan man säga. När premiepensionssystemet startades fanns ca 400 fonder att välja mellan. Idag har antalet valbara fonder stigit till drygt 800 (Pensionsmyndigheten 2012). Lämpligheten av detta stora urval av fonder har ifrågasatts av ett antal forskare (ISF 2012, Cronqvist 2005). Personer som är födda på 1950-talet omfattas till största delen av det nya allmänna pensionssystemet. De har fram till början av 2000-talet levt med ATP-systemet som bas för hur de byggt sitt eventuella förberedande och planerande inför kommande pensionering. I det reformerade systemet bör de tänka på ett annat sätt för att anpassa sig till de nya förutsättningarna och öka möjligheten att påverka sin framtida pension positivt. Jämför vi med en 75-åring så ser dennes pensionsverklighet helt annorlunda ut. Utgår vi från att de gick i pension vid 65 års ålder, d.v.s. runt år 2000, så erhöll de sin pension utifrån gällande premisser i ATP-systemet. Det innebär att de sluppit undan det nya systemet och att de, för egen del och likt Roland ovan uttrycker, inte har behövt ta ställning till de förändringar som den yngre gruppen har gjort (eller inte). Med detta sagt bör det understrykas att intervjupersoner oberoende av ålder eller systemtillhörighet ställer sig kritiska och ifrågasättande till pensionssystemets konstruktion, funktion och framtida utfall. Sviken? Det allmänna pensionssystemet är vår största socialförsäkring och alla kommer, med förutsättning att vi överlever vår pensionsdag, att omfattas av någon del av systemet. Det har genom reformeringen gått från att vara ett förmånsbestämt system baserat på intjänanderegler, till att bli ett i större utsträckning avgiftsbestämt system baserat på livsinkomsten. 7
8 Livsinkomstprincipen och behovet av individuella och kollektiva tjänstebaserade skyddsnät är något som kan få stora konsekvenser för de med lågbetalda yrken och/eller med begränsad eller varierad kontakt med arbetsmarkanden, vilket i min studie understryks av kvinnor födda på 1950-talet. De uttrycker det ofta som att de upplever att det nya systemets konstruktion är ett svek emot hur de genom livet har planerat sin ekonomi och sin framtida pension. Det tydligaste och vanligast förekommande exemplet är de följder övergången från 15/30-regeln till livsinkomstprincipen har inneburit. Agnes är född 1954 och är genom det den första årskullen som fullt ut omfattas av de nya reglerna. Hon har under större delen av sitt liv arbetat deltid i ett lågavlönat yrke inom arbetarkollektivet. Efter att hennes barn vuxit upp, valde hon att utbilda sig vid universitetet och hon har sedan några år tillbaka en heltidsanställning som tjänsteman. Det hon har att säga om de känslor som väcktes hos henne första gången hon öppnade sitt orange kuvert är talande för de allra flesta av studiens kvinnor i samma ålder: Då gick det upp för mig att de här bästa femton åren gällde inte längre. Då blev det en oerhörd besvikelse. Man kände sig så djävulskt lurad. För hur det än är så valde man ju. Alltså jag valde ju att vara kvar och tog de jobben som fanns. Egentligen om jag hade tänkt på mig då skulle man vägrat att ta tiden hemma med barnen. För i och med att man tog det så understödjer man systemet / / Och eftersom jag är född 1954 så får jag ju bara utefter det nya. Och då kände jag jag kände en oerhört stor sorg. / / Jag tror ändå att det blir många förlorare och många av dem blir kvinnor. Men också faktiskt barn. För sen om alla kvinnor är som jag är, då skulle jag ju aldrig någonsin gett barnen den tiden. För jag hade ju tänkt på mig själv. För vem är det som tänker på mig när jag är pensionär? Det är ju Systemet måste ju se på alla fronter. Det är inte så Osäker? Utöver de förändringar pensionssystemets reformering inneburit tillkommer att sammanhangen, samhället, som omger pensionsförberedandet har förändrats påtagligt. Exempelvis har medias och privata intressenters (emellanåt aggressiva) aktiviteter skett parallellt med eller i relation till reformeringen av pensionssystemet, vilket bl.a. blir synligt i att premiepensionsreklamen var mördande, i alla fall i betydelsen att människor lät sina val påverkas av iögonfallande och återkommande reklam som varken behövde vara informativ eller trovärdig (Cronqvist 2005). Helheten blir inte enklare att greppa om vi dessutom ska göra val inom tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. Utöver nämnda motstånd till utökat individuellt risktagande i pensionssystemet och de val detta för med sig, omges vi alla idag av ständiga valsituationer. Det 8
9 är inte bara rätt premiepensionsfond vi ska välja, utan livinkomstprincipen har fört med sig att vi måste ta ställning till och göra alltfler val längs med livscykeln. Exempel på sådana val är att vi bör välja rätt utbildning som skapar möjligheter till rätt arbete och karriärsmöjligheter. Om vi blir föräldrar så bör vi och barnets andra förälder, inte minst, ur ett pensionsjämlikhetsperspektiv dela på föräldraledigheten. Detta var frågor som ytterst få av intervjupersonerna diskuterade. Utöver dessa val så är vår vardag invaderad av mängder med andra val, t.ex. val av rätt försäkrings-, el- eller telefonbolag, rätt sorts sparande eller rätt utbildning för oss eller våra barn. Denna, i livets alla delar, genomgripande fokus på individens rätta val, har kommit att innebära att pensionsvalen vi förutsätts göra kan sägas degraderas till samma nivå som det rätta valet av telefonbolag. Detta leder inte sällan till en osäkerhet gällande den framtida pensionen för de yngre respondenterna. Att planera inför sin pensionering när man lever i en vardag där andra mer akuta ekonomiska beslut (ex. bostad eller bil) står i fokus leder till ett lägre engagemang. Detta lägre engagemang stärks om ett ointresse och upplevd okunskap är stor. Som jag tidigare nämnt är det något vanligare bland de yngre att hysa tillförsikt till pensionssystemet och den framtida pensionen; en tillförsikt som baseras i att man känner att man har livet på sig att förbereda. Att vara ointresserad och uppleva sig okunnig i fråga om pensionen kan ses som en naturlighet om man är ung, men samtidigt kan det finnas en risk i att ointresset hänger med in i framtiden. Peter som är i dryga 40-årsåldern arbetar heltid inom arbetarkollektivet. Han ger uttryck för denna dubbelhet när jag frågar honom om hans pensionsförberedelser: Nä, jag är dålig på sånt här. Det intresserar mig inte va? men ehm [småskrattar] jag får väl börja med det kanske!? Det ser ju ut som så! Men det är ju samtidigt så att när man inte själv ska dra i det, så liksom lägger man sig inte i det. Och det är ju inte bra heller egentligen va? / / Alltså alla räkningar betalar jag och det vill jag själv ha koll på och veta vad vi betalar. Men i vissa situationer. Det här med det orange kuvertet - det gör jag bara så här med [gest: kasta över axeln]. Jag öppnar det inte bara / / Nej, vet du, om du tar en veckas period Hur mycket information får du hemskickat? Hur mycket ringer inte telefonen om kvällarna och de ska sälja du blir ju matad hela jävla tiden / / och det är ju inte bara detta. Det kan man ska byta telefonbolag, man ska byta elbolag, man ska byta försäkringsbolag. Du ska göra ditten och göra datten va? Och så mitt i allt detta ska man ta hand om allt det vanliga. Du vet hur man har det. Man har det ju stressigt idag ju. Så man har inte ork att engagera sig. Avrundning Som jag tidigare redogjort för var målet för min studie att genom de försäkrades perspektiv ge en 9
10 bild av pensionssystemet. Med hjälp av governmentalitybegreppet skapas en väg att vidare analytiskt problematisera mötet mellan aktör och struktur. Begreppets centrala innebörd är hur samhället strävar efter att styra människor eller grupper till att bli självreglerande subjekt (Ring 2010). Ser vi det reformerade pensionssystemet som exempel kan vi se att de styrande haft som mål att styra individen genom införandet av livsinkomstprincipen, den reglerade friheten att välja fonder och den årliga informationen i det orange kuvertet. Reflexiviteten blir således en styrning, en strukturellt skapad aktörsegenskap och inte självklart en representation av den verkliga människans ageranden (eller förberedelser) (Werner 2012a:63). Det läggs i begreppet ingen värdering i om styrningen skapar en negativ eller positiv frihet, men det människor säger, pekar på att de upplever det negativt. Få upplever sig ha en tillräcklig kunskap kring de förändringar som skett i pensionssystemet, få reflekterar över reformeringen av tjänstepensionsavtalen. Pensionssparande är förvisso relativt vanligt bland de intervjuade, men att pensionsspara visar sig vara långt ifrån det samma som att känna sig trygg. När man talar om pensionsålder är det fortsatt 65 år som är gällande, flera talar om en oro att inte orka arbeta fram till 65-årsdagen. En solidarisk oro gentemot medmänniskor som inte har förutsättningar att förbereda sig uttrycks av de flesta intervjupersoner och den statliga pensionsinformationen (ex. orange kuvert) får ses ha en svag styrningskraft, då den genomgående upplevs som svår att ta till sig, samtidigt som allt färre försäkrade gör ett aktivt förstagångsval i premiepensionen. Detta mönster går igen i andra val inom pensionssystemet och de val många har gjort har ofta varit baserade på faktorer såsom känslor eller gammal vana. Min avhandlings resultat pekar på att det finns behov och nytta av att forskningsmässigt och med ett kvalitativt tillvägagångssätt söka kunskap kring dessa frågor. Ett exempel på hur den insikten vuxit fram är hur det s.k. Hobsons val, dvs. ett val där människan står utan något verkligt fungerande alternativ, återkommit i det människor berättat för mig. En allt för komplicerad valsituation kan ställa till så pass mycket problem att man överväldigas och paralyseras. Detta har hänt flera av de personer jag intervjuat och har resulterat i en förskjutning av valet. Ett exempel är kring att välja eller inte välja bland de drygt 800 premiepensionsfonderna. Valet att välja eller inte välja har blivit till ett val att välja eller inte välja att välja (Ring 2010). Alternativen upplevs helt enkelt för svårhanterliga. Detta kan vid en första anblick ses som ett mindre problem, då icke-valsalternativen (ofta) sköts genom någon form av generellt gällande lösning. Men det finns negativa följder för individen och för vårt välfärdssystem. Resultatet i 10
11 form av upplevd förlorad kontroll och i ovisshet tenderar att leda till bristande tillit till pensionssystemet, den framtida pensionen och i förlängningen till vårt socialförsäkringssystem. 11
12 Referenser Abrams, Philip (1982), Historical sociology. New York: Cornell University Press, New York. Beck, Ulrich (1994) The reinvention of politics: Towards a theory of reflexive modernization. I Beck, Ulrich, Anthony Giddens & Lash. Reflexive modernization. Stanford: Stanford University Press. Beck, Ulrich (1996) Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering. Göteborg: Daidalos. Beck, Ulrich (1999) World risk society. Cambridge: Polity Press. Beck, Ulrich (2000) Risksamhället: På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos. Becker, Gary & Isaac Ehrlich (1972) Market insurance, self insurance and self protection. Journal of Political Economy 80:4, s Boeri, Tito & Agar Brugiavini (2008) Pension Reforms and Women Retirement Plans. Population Ageing 1:1, s Bütler, Monika (2009) Switzerland: High Replacement Rates and Generous Subsistece as a Barrier to Work in Old Age. The Geneva Papers on Risk and Insurance - Issues and Practice 34, s Cronqvist, Henrik (2005) Advertising and Portfolio Choice. Ohio State University: Fisher College of Business, Department of Finance. Denton, Margaret A, Susan French, Amiram Gafni, Anju Joshi, Carolyn Rostenthal & Donald J. Willison (1998) Preparations for independence and financial security in later life: a conceptual framework and application to Canada. IESOP Research Paper No. 31. Hamilton: McMaster University. Denton, Margaret, Susan French, Amiram Gafni, Anju Joshi, Carolyn Rostenthal & Sharon Webb (2004) Reflexive planning for later life. Canadian Journal on Aging 23 Suppl. 1, s Frericks, Patricia (2010) Capitalist Welfare Societies' Trade-off between Economic Efficency and Social Solidarity. An alternative approach. European Societies 12:5, s Giddens, Anthony (1996) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur. Giddens, Anthony (2005) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos. Hanel, Barbara & Regina T. Riphahn (2009) New Evidence on Financial Incentives and the Timing of Retirement. WP 76, Nuremberg: Bavarian Graduate Program in Economics. Heggeman, Hans (2011) Parrelation ger högre pension men bara för män. SCB Välfärd 1, s6-7. Harrysson, Lars & Erika Werner (2007) Preparing for retirement a comparative view. Personal experiences of financial preparations from four nations. I Harrysson, Lars & Michael O Brien (red.) Social welfare, Social exclusion. A life course fraim. If we're so clever,why ain't we al whithin? Lund: Värpinge Ord & Text. ISF (2012) Enkel detaljerad och samlad pensionsinformation. Är det möjligt? Rapport 2012:14 Stockholm: E-print. Kristersson, Ulf (2011) Pensionsbranschen och staten har ett gemensamt ansvar. I Dagens Industri. Regeringens officiella hemsida < ( ). Nyqvist, Anette (2008) Opening the Orange Envelope. Reform and Responsibility in the Remaking of the Swedish National Pension System. Stockholm: Socialantropologiska institutionen. 12
13 Pensionsmyndigheten (2013) Pensionsmyndighetens officiella hemsida ( ) Persson, Göran (2007) Persson väntar folkstorm om pensionen (elektronisk), Expressens officella hemsida ( ). Ring, Patrick J. (2010) Governance and governmentality: a discussion in the context of UK private pension provision. Economy and Society 39:4, s Street, Debra & Sarah Desai (2011) Planning for Old Age. I Settersten Richard Jr & Jacqueline L Angel. (red.) Handbook of Socology of Aging. Springer Science Business Media. Werner, Erika (2012) Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför pensioneringen. Lund: Socialhögskolan Lunds universitet. World Bank (1994) Averting the Old Age Crisis. Oxford: Oxford University Press. 13
Pensionsrapport Dan Adolphson Björck Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se
Pensionsrapport 2017 Dan Adolphson Björck Trygghetsekonom AMF 070-249 31 54 dan.adolphson.bjorck@amf.se media.amf.se @Trygghetsekonom pensionsbloggen.se Pensionsrapporten fyller 8 år Statistik, aktuella
Läs merHela livet räknas När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN
ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ
Läs merMyter och sanningar om pensionen
Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara
Läs merDu bestämmer själv. När du vill ta ut pension
Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merTill soliga, regniga och äldre dagar
RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merDu bestämmer själv. När du vill ta ut pension
Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merRapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Läs merKunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman
Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...
Läs merAnställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen
Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO
Läs merVälfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär
Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva
Läs merDin tjänstepension heter ITP 2
Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos
Läs merVardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro
Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (
Läs merNio svar om din pension
Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:
Läs merOm pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen
Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%
Läs merVad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie
Läs merLika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet
Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots
Läs merFlexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513
Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen syftar bl a till att ta reda
Läs merHur stor blir pensionen för utrikes födda?
Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva
Läs merPensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)
Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett
Läs merUtvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009
Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009 Telefonintervjuer med mottagare av ÅB09 (normal-åb). Februari-mars 2009. Christer Nordh/2009-06-15 1 Bakgrund och syfte PPM och Försäkringskassan
Läs merUnga och pension. Februari 2015. Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93
Unga och pension Februari 2015 Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93 Metod Undersökningen genomfördes i februari 2015 som en internetenkät i Norstats internetpanel. 1 005 personer besvarade
Läs merDin tjänstepension heter ITP 1
Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa
Läs merI denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på
I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas
Läs merPensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO
Pensionsmyndigheten Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare 2011 2011-04-13 Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO Bearbetning av Christer Nordh, Pensionsmyndigheten 2011-05-13 1 Bakgrund
Läs merInkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer
Läs merDin tjänstepension heter ITP 1
Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos
Läs merVAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?
VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan
Läs merSom privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.
2015 DITT ITP 1-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 1. Du har möjlighet att välja hur pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett aktivt
Läs merValet för din tjänstepension KAP-KL
Valet för din tjänstepension KAP-KL Tjänstepensionen en viktig del av din ekonomi i framtiden Du som är anställd i kommun eller landsting får tjänstepension från din arbetsgivare. Tjänstepensionen kommer
Läs mer60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Läs merPensionsrapport Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se
Pensionsrapport 2016 Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF 070-249 31 54 dan.adolphson@amf.se media.amf.se @Trygghetsekonom pensionsbloggen.se Pensionsrapporten fyller 7 år Statistik, aktuella frågor, trender
Läs merVarje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. Är man som du privatanställd tjänsteman, heter tjänstepensionen ITP 1.
2013 Ditt ITP 1-val Du har tjänstepensionen ITP 1. Det är din arbetsgivare som betalar, men det är du som väljer hur pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör ditt val. Det
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merUnga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden
Unga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden En rapport om unga kvinnors syn på livet, ekonomin och pensionen. Undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Movestic Liv och Pension. 1 INNEHÅLL
Läs merDin tjänstepension heter ITP 2
Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa
Läs merCollectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet
Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merBra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2
Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget
Läs merPensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO
Pensionsmyndigheten Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare 2012 2012-05-03 Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO Bearbetad av Christer Nordh/Pensionsmyndigheten 1 Bakgrund och
Läs merDin tjänstepension heter ITP 2
Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Startbild Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns
Läs merTidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:15 Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män En redovisning av utvecklingen av tidsbegränsade uttag av tjänstepension Detta är en sammanfattning av en
Läs merDen äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs merETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare
ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare Sverige har ett i grunden bra pensionssystem Det svenska pensionssystemet är utformat
Läs merPå grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6
AVGÅNGSPENSION Innehåll Avgångspension 3 På grund av övertalighet 4 Erbjudandet ska vara skriftligt 5 Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 Kompensation - lagstadgad ålderspension 8 Kompensation
Läs merDET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK
2015 DITT ITPK-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 2. Du har möjlighet att välja hur en del av pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett
Läs merrisk för utrikes födda
Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i
Läs merRapport. Utvärdering av ÅB Det orange kuvertet till pensionssparare Pensionsmyndigheten
Rapport Utvärdering av ÅB 2010 Det orange kuvertet till pensionssparare 2010 Pensionsmyndigheten 2010-04-08 Bakgrund och syfte 4 Pensionsmyndigheten (tidigare PPM och delar av Försäkringskassan) följer
Läs merPresentation DemoskopPanelen AMF
Presentation DemoskopPanelen AMF Om DemoskopPanelen 2018 Metod Sedan 2002 gör Demoskop kontinuerliga mätningar kring svenska folkets värderingar, vanor och attityder inom ramen för DemoskopPanelen. Rekrytering
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merTips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.
Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan
Läs merInspektionen för socialförsäkringen
Inspektionen för socialförsäkringen Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet -- Johan Orbe Caroline Theorell Projektnummer: Sammanfattning Bara knappt
Läs merDen femte disciplinen Den lärande organisationens konst
Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merJämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda
1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det
Läs merSveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.
Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid
Läs merUtvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till nya pensionssparare Pensionsmyndigheten
Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till nya pensionssparare Pensionsmyndigheten Claes Falck Kidist Hamrén 1 Bearbetning av Christer Nordh, Pensionsmyndigheten 2011-05-17 Bakgrund och syfte 4 Pensionsmyndigheten
Läs merUNDERSÖKNING OM PENSIONSORO
UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO Kund: AMF Kontakt: Ulrika Sundbom Datum: 23 mars, 2014 Anna Ragnarsson Mobil: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novus.se Genomförande Bakgrund & Syfte Novus har på uppdrag av AMF
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder 2013
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet
Läs merVad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
Läs merOm att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Läs merAllemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension
Allemanspension för att fler ska få procent av lönen i pension Förord Vi på Skandia vill spänna bågen för bättre pensioner för alla, gärna procent av lönen. För att uppnå detta behövs en sparform för ändamålet,
Läs merEn snabblektion om pension
2013 Ditt ITPK-val Du har tjänstepensionen ITP 2. Det är din arbetsgivare som betalar, men du kan själv välja hur en del av de här pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör
Läs merÅldersgränser i inkomstpensionssystemet
12 Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12.1 Åldern när inkomstrelaterad ålderspension tidigast kan lämnas höjs Utredningens förslag: Åldern när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska
Läs merditt pensionsavtal GAMLA PA KFS
ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan
Läs merFLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information
FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information 1 OKTOBER 2017 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merFREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION
FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION Hej, Förhoppningsvis är det många år som ska finansieras efter att du slutat jobba. Därför gäller det att själv försöka styra pensionsprognosen
Läs merTill efterlevande. Information om ekonomiskt stöd
Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa
Läs merFörmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension
Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet
Läs merSå här tjänar du in till din pension
Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består
Läs merBland vita, svarta och grå svanar i det reformerade svenska pensionssystemet
Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3 (2014) Bland vita, svarta och grå svanar i det reformerade svenska pensionssystemet Lars Harrysson & Erika Werner sammandrag: Det reformerade allmänna svenska
Läs merVad blev det för pension?
Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merDin tjänstepension PFA
Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger
Läs mer6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merStandard Eurobarometer 90
Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska
Läs merPensioner och deltidsarbete
Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader
Läs merPressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson
Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Dan Adolphson Pensionsrapporten fyller 5 år Statistik, aktuella frågor, trender och framtidsspaningar. Hur kan det bli bättre för spararna?
Läs merVi frågar lokförarna om pensionen
Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan
Läs merMer jämställda pensioner efter skilsmässa
1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard
Läs merFlexpension i Tjänsteföretag. Sveriges Ingenjörer
Flexpension i Tjänsteföretag Sveriges Ingenjörer INNEHÅLL Nu har du flexpension 3 Syftet med flexpension 4 Om arbetsgivaren tillåter och du väljer att avstå från 5 Flexpension i Tjänsteföretag Möjlighet
Läs merLite pengar gör stor skillnad
Lite pengar gör stor skillnad Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Sverige i månadsskiftet oktober-november 2007. Datainsamlingen gjordes i form av en e- postenkät tillsammans med datainsamlingsföretaget
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merHur stor blir pensionen?
Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet
Läs merArbetstagarens Webbaserade verktyg
Arbetstagarens Webbaserade verktyg Vad kan du som arbetstagare göra? Vi tänker på dig som anställd. Skandia har väl anpassade internetbaserade tjänster till dig som arbetstagare. Våra internetbaserade
Läs merSara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef
Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du
Läs merI kaos ser man sig naturligt om efter ledning.
Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska
Läs merPTK Förtroende för pensionsrådgivning. Kontakt: Emilia Emtell Kontakt Novus: Mats Elzén Datum: 30:e januari 2018
PTK Förtroende för pensionsrådgivning Kontakt: Emilia Emtell Kontakt Novus: Mats Elzén Datum: 30:e januari 2018 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av PTK
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merRoulette med spararnas pengar
Roulette med spararnas pengar Mattias Munter, 15 maj 2013 1 2013-05-14 Valfrihet inte alltid enkelt... Beslut om 1985 2012 Privat pensionssparande Ja Ja Förvaltningsform Nej Ja Val av allmän pension Nej
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs mer