1 Som del av en komparativ studie, se Harrysson och Werner (2007)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Som del av en komparativ studie, se Harrysson och Werner (2007)"

Transkript

1 I detta kapitel presenterar jag kortfattat de resultat som jag lyft i min avhandling: Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför pensioneringen (Werner 2012). Dess fokus är, likt titeln skvallrar om, att utifrån personliga berättelser studera människors planering och förberedelser inför sin pensionering. I början av min doktorandtid, innan jag vare sig hade avgränsat eller bestämt mitt fokus, hade jag en tanke på att göra en jämförelse mellan hur människor i olika länder förbereder sig inför sin pensionering (Harrysson & Werner 2007). Relativt snart kom jag till insikt om att det projektet skulle bli för omfattande, samtidigt som jag insåg att vi i Sverige har tre stycken parallellt löpande offentliga pensionssystem. Detta då vårt pensionssystem reformerades 2001 och innebär en stegvis övergång mellan system. Det tidigare ATP-systemets regler gäller för de födda 1938 och tidigare, blandningen mellan gamla och nya regler råder i varierande omfattning beroende på födelseår för personer födda mellan 1939 och 1953, och slutligen omfattas personer födda 1954 och senare helt av dagens systems regler. Reformeringen av de offentliga (och avtalade) pensionssystem är inget unikt för Sverige, utan något som i stort sett hela västvärldens befolkningar har ställts inför till följd av bland annat åldrande befolkningar (World Bank 1994, Fredricks 2010). Denna realitet förde med sig både beslut om och avgränsning av mitt forskningsproblem. Jag ville intervjua människor som tillhör det nya, båda och det gamla pensionssystemet. Jag ville fånga deras röster om hur man förbereder eller, för de äldre intervjupersonerna, hur man har förberett sig inför pensioneringen. Avhandlingens syfte blev att undersöka och analysera människors förberedelser inför sin pensionering och dess förändrade försörjningsförhållanden. Syftet bröts ned i följande tre frågor; Hur ser människors ekonomiska och sociala pensionsförberedelser ut?; Hur påverkas dessa pensionsförberedelser utifrån exempelvis ålder, yrke, hälsa, sin upplevda kunskap etc? ; Hur uppfattas och hanteras pensionssystemet och dess intentioner? Jag fördjupade mig i olika teoretiska perspektiv som kunde bidra till såväl att skapa en utgångspunkt som till stöd för en analys av det insamlade kvalitativa materialet. En viktig drivkraft var att ge mig möjligheten att sätta människors ord på ett område som företrädelsevis undersökts med hjälp av kvantitativa ansatser. Till slut fastnade jag för en modell (Denton et al. 1998, 2004) som utvecklats för en undersökning som i mycket överensstämde med de mål jag 1

2 satt upp för min studie. Modellen kallas Reflexive Planning for Later Life (RPLL) och sammanför tre teoretiska ansatser. För det första en ekonomisk ansats om hur människors beteende påverkas av olika kombinationer av möjligheter att skydda sig för risker (Becker och Ehrlich 1972). Den bidrar till att förklara hur människor gör val när förutsättningar är osäkra baserat på vissa antaganden. För det andra en sociologisk ansats hämtad från Anthony Giddens (1996, 2005) teorier om reflexivitet och reflexiv livsplanering och Ulrich Becks (1994, 1996, 1999, 2000) ansats om det senmoderna risksamhället. Det senare bidrar med en referens till hur det sammanhang vi lever i idag kan förstås, och det förra är ett försök att förena betydelsen av samhällsstrukturens krav på människors anpassning. Anthony Giddens (2005) ser förhållandet mellan människan som aktör och de omgivande sociala strukturerna, där den reflexiva livsplaneringen är den strategi personen använder sig av för att hantera risker. Livet är en livslång planerings- och förberedelseprocess, ett samspel mellan samhällets sociala strukturer och mänskligt agerande, något som Giddens sett som en avgörande metodologisk och teoretisk nödvändighet sedan länge (se t.ex. Abrams 1982). Detta för oss fram till den tredje teoretiska ansatsen, livsloppsperspektivet. Den lyfter fram förberedelser inför ålderdomen som en del i att få ekonomiska och andra förutsättningar och möjligheter att påverka den framtida inkomsten och livssituationen som äldre. RPLL-modellen (Denton et al 1998, 2004) är utvecklad i Kanada, medan min studie rör svenska förhållanden. Margaret Dentons et al. (1998, 2004) slutsatser förankrades i det specifika material de samlat in för att analysera situationen i Kanada, mer än på det teoretiska raster de anlagt för att möjliggöra tolkning av materialet. Min studie blev en möjlighet att låta modellen prägla ännu en tolkning av ett empiriskt material, vilket möjliggör en jämförelse mellan studiernas resultat på ett övergripande plan, däremot har min studie inte haft några jämförande ambitioner. Ur praktisk synvinkel var deras studie en hjälp för mig att undvika en del av de svårigheter de stötte på. När mitt forskningsområde nu var inringat och ett teoretiskt raster utvecklat, påbörjades den empiriska insamlingen. Inledningsvis genomförde jag en mindre pilotstudie 1, där intervjupersoner kontaktades dels slumpmässigt och dels genom kontakt med pensionärsorganisationer. Intervjuerna gick bra, men vissa svagheter upptäcktes i 1 Som del av en komparativ studie, se Harrysson och Werner (2007) 2

3 tillvägagångssättet att finna intervjupersonerna. Det visade sig att de tillhörde en jämförelsevis pigg och aktiv skara. Att vara frisk och kry som pensionär är både eftersträvansvärt och positivt, men alla är inte friska och jag insåg att det behövdes en annan väg för att finna intervjupersoner. Valet föll på att via fackförbund samt fackförbundens pensionärsorganisationer öka chansen att få en större variation i urvalet och därmed i människors erfarenheter. Jag kom att intervjua människor bosatta i två skånska kommuner med olika pensionsspararmönster. Dels den med lägst antal pensionssparade kronor per person, vilket år 2003 var Bromölla kommun som hamnade på en 270e plats bland landets 290 kommuner. Dels den kommun med högst antal sparade kronor per person, vilket var Lomma kommun som samma år hamnade på en femteplats 2. Jag genomförde sammanlagt 70 intervjuer med 78 personer. Intervjupersonernas gemensamma nämnare var att de tillhörde, eller hade tillhört, samma yrkesgrupper, ex. socialsekreterare, vårdbiträde, platsförmedlare och parkförvaltare. Den övervägande majoriteten, 59 stycken, levde med en partner, medan 17 av de intervjuade var ensamstående. Den äldste är född 1931 och den yngsta Jag gjorde ingen åtskillnad i presentation eller analys av den insamlade empirin utifrån bostadsort. Min studie fokuserar på mötet mellan människa och struktur, i form av människors förberedelser inför pensioneringen och i relation till sitt pensionssystems regler. Under analysarbetets gång stod det klart för mig att RPLL-modellen inte gav mig tillräckliga verktyg för att nå fram till nödvändig förståelse av mötet mellan människa och sammanhang. Jag behövde en teori som hjälpte mig problematisera hur strukturer formar aktörers handlingsutrymme genom att t.ex. skapa verklighetens normer och bilden av den rätta aktören och hur hon ska agera. Människor är visserligen unika och personligt präglade och skyddet av denna individualitet är central för oss i västvärlden, men livet som sådant är relationellt och bundet av sammanhang. Av den anledningen förstärkte jag analysen med teorier om styrning (governmentality) samt psykologiska teorier om människors val. Thorstein Veblen uttryckte sig redan år 1899 träffande med orden att en människa inte är en blixtsnabb kalkylator av lust och olust, som far omkring som ett litet homogent lyckojagande klot under intrycket av stimuli som kastar honom hit och dit men samtidigt lämnar honom oberörd (Eklund 2004:47). Vi lever och agerar inte i ett vakuum, 2 Bromölla var år 2002 en av Sveriges kommuner med störst andel pensionssparare varannan åring pensionssparade (Heggeman 2002). 3

4 utan är sociala och inkännande varelser som är beroende av våra medmänniskor (Street och Desai 2011). Livet vi lever påverkar de beslut vi tar, om vi lever i tvåsamhet, eller har ett välavlönat heltidsarbete så ges andra möjligheter att långsiktigt säkra vår ekonomi än om vi lever ensamma och är deltidsanställda inom ett låglöneyrke. Dessa varierande och personliga förutsättningar tenderar att krocka med intentionerna bakom och logiken i delar av pensionssystemen. Ett exempel är tanken bakom konstruktionen av premiepensionssystemet, där målet var att alla försäkrades intresse för hur ekonomin utvecklade sig skulle stärkas, men istället har resulterat i en osäkerhet och bristande tillit hos många av de jag intervjuat. Pensionssystemet består av olika delar och ett av de vanligaste sätten att åskådliggöra det är att se det som en pyramid uppbyggd på tre lager; allmän pension, avtals-/tjänstepension, samt frivilligt privat pensionssparande. Storleken och sammansättningen i det slutgiltiga pensionsutfallet skiljer sig åt, bland annat beroende på vad den enskilde har haft för inkomst under arbetslivet. Personer med de allra lägsta inkomsterna får hela eller större delen av sin pensionsinkomst från det allmänna systemet. För de personerna som inte är berättigade full inkomstpension eller har avtalspension träder garantipensionen in, en form av grundskydd som finansieras via statsbudgeten. En annan och betydelsefull del av pensionsinkomsten är premiepensionen ett system där den enskilde har ett eget ansvar att placera en del av sin inkomst i fonder. De som haft inkomster på medelnivå och uppåt får sin pension från såväl det allmänna systemet som avtalspensionssystemet. Ju högre inkomst man har haft desto större kommer andelen från den avtalade pensionen att bli. Dessutom intar det privata pensionssparandet en viktig roll för personers förväntade inkomst som pensionärer (Wadensjö 2004). I både tjänstepensionen och det privata pensionssparandet har det individuella ansvaret vuxit genom de val den försäkrade förutsätts göra. Reformeringar av politiska system har lett till förändringar i sparandemönster (Boeri och Brugiavini 2008) och agerande (Hanel och Riphahn 2009, Bütler 2009), vilket leder fram till en intressant fråga om hur allmänhetens medvetenhet om dessa har förändrats i motsvarande utsträckning. Vad är det som påverkar en person i hur hon tänker och förbereder sig inför sin pensionering? Är man insatt i hur systemet fungerar eller påverkas kunnandet av time lag, på så sätt att man inte har ställt om sig och sitt agerande till de nya reglerna, utan fortfarande anpassar sitt agerande till hur reglerna såg ut i det föregående systemet? Det egna ansvaret går inte att ducka för, men hur hanterar och upplever personen det? 4

5 Att reformeringen har inneburit en förändring för de berättigade är inte okänt för våra politiker, vilket inte minst dåvarande statsminister Göran Perssons uttalande 2007 där han var övertygad om att reformeringen av pensionssystemet inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort. [ ] Vi har försökt informera, men det ligger så långt bort. En del som inte förstår systemet kan nog bli överraskade över hur det slår" (Göran Persson 2007). Statsministerns uttalande sammanfaller med de många kvantitativa undersökningar som de senaste åren genomförts, främst av aktörer på den privata pensionsspararmarknaden. Även nuvarande socialförsäkringsministern, Ulf Kristersson, har uttryckt sig kritiskt om systemet med orden att många fortfarande har orimligt svårt att få en samlad bild av sin framtida pension (Kristersson 2011). De båda utsagorna tillsammans med resultat av nämnda undersökningar pekar på att individens kunskap om systemet, och hur det ingriper i och kommer att påverka människors liv, är bristfällig och därtill att det även är ett problem som uppmärksammats på många nivåer i samhället. Det de jag intervjuat berättat talar ett tydligt språk där en upplevd okunskap och en bristande tillit inför pensionssystemets möjligheter att förse dem med en tillräcklig pension är vanligt förekommande. Och även om de äldre intervjupersonerna inte alltid personligen blir påverkade av det reformerade systemet så är den kritiska inställningen till dess konstruktion genomgående. I fråga om tilliten så står de yngre intervjupersonerna ut. Det finns en varierande inställning till den förstärkta valsituationen där de flesta ställer sig kritiska till att det kollektiva åtagandet nu tydligare har blivit ett individuellt ansvar, men samtidigt är det oftare som personer i den yngre gruppen uttrycker sig positivt rörande valsituationen och den egna möjligheten. Denna positiva syn måste vägas mot en annan aspekt bland de unga, nämligen att de inte fullt ut litar på att systemet kommer att finnas kvar den dagen de går i pension. Denna oro uttalas över huvudtaget inte av de äldre intervjupersonerna. De yngre har sett hur en institution snabbt förändrats och drar därmed slutsatsen att den verklighet de lever i idag snabbt kan förändras och innebära ett nytt system med nya regler. De uttrycker exempelvis en oro för att framtida förändrade regler kan komma att medföra att ett privat pensionssparande beslutas räknas av på personens slutgiltiga pension den dag hon eller han blir ålderspensionär, d.v.s. på samma sätt som inkomstpensionen och garantipensionen samverkar. 5

6 I det människor upplever och uttrycker i intervjuerna finns en tydlig spänning mellan den upplevda okunskapen och den bristande tilliten. Det är en väsensskild situation att uppleva sig okunnig i ett system där man inte har det huvudsakliga ansvaret för det framtida utfallet jämfört med att vara försäkrad i ett system där det huvudsakliga ansvaret faller på en själv. I det nya pensionssystemet, där individualisering står i fokus, har privata aktörer funnit sin plats och, med uttalat vinstintresse, är de som möter människan där hon står. Detta har förstärkts genom reformeringen av pensionssystemet och omorganiseringar inom ansvariga myndigheter. Bolagen sprider kunskap på sina villkor och inte utan kritik från såväl egna led som politiker, forskare och allmänhet. Människan är i centrum och det är hon som i ett osäkert längre fram, kommer att bära effekten av de val hon gör i ett nära nog lika osäkert här och nu. Anette Nyqvist (2008), skriver i sin avhandling Opening the Orange Envelope att konstruktionen av pensionssystemet har lett till att det har hamnat både där ute, dvs. att det genom sina teknikaliserade inslag har hamnat på armlängds avstånd från politiker att påverka och här inne, dvs. det individuella ansvaret har gjort pensionsfrågan individuell istället för kollektiv. Personer jag intervjuat uttrycker att denna situation har förstärkts genom den omorganisering av ansvariga myndigheter som skett (från Försäkringskassan till Pensionsmyndigheten) till följd av reformeringen. Harald, född 1939, som under sitt arbetsliv arbetat som tjänsteman, säger följande om vad dessa omstruktureringar inneburit för människor i hans närhet: Det är mycket om det som det är lite förhistoria i det här. Detta är ett brukssamhälle som du vet. Och utbildningsnivån är ju aldrig lika hög som i genomsnitt i befolkningen. Och folk ville gärna ha hjälp då va? Och folk som satt på såna här ställen, de var vana vid att folk kom in och bad om hjälp. Och det har ju försvunnit nu... och jag märker fortfarande att när man möter kommuninvånare idag att de säger Jag var där nere och det är minsann ingen som hjälper en med nåt längre. Trygg? I min analys utkristalliserades sig en tydlig uppdelning i hur man, beroende på systemtillhörighet, ställde sig till både pensionssystemets konstruktion och dess förväntade utfall. De som helt eller till största delen tillhör det tidigare systemet uttrycker oftare att de känner sig trygga och litar på sitt pensionssystem. Många av dem uttrycker också att ekonomin inte varit det främsta orosmomentet inför pensioneringen, utan man lyfter t.ex. fram oro för ohälsa och ensamhet som mer avgörande än de ekonomiska. Den trygghetskänsla som de allra flesta i den här åldersgruppen har ska ses som ett resultat av att de jämför sin situation dels med de som är äldre än dem själva, dels de som är yngre och tillhör det nya systemet. Utifrån det dras slutsatsen 6

7 att de har det bättre. Roland född 1937 är gift med Birgit född De är båda pensionärer och har tidigare arbetat som tjänstemän. Det de uttrycker om sin pensionering beskriver hur de allra flesta i deras åldersgrupp såg på frågan. Roland: Första gången jag började fundera på det, det var väl när jag tog delpensionen, eller och då märkte man ju att det var skönt att vara fri. Men man hade ju inget val. Vi kunde ju inte sluta vårt arbete och gå hem för det hade vi ju inga ekonomiska resurser till att göra tyckte vi. Så det var ju till att hålla ut den tiden som var kvar. Och det var inte svårt det heller. Birgit: Nej, de sista åren gick ju snabbt. När man var inställd på det så gick det snabbt. Roland: Mm. Men annars var det liksom staten som bestämde kan man säga. När premiepensionssystemet startades fanns ca 400 fonder att välja mellan. Idag har antalet valbara fonder stigit till drygt 800 (Pensionsmyndigheten 2012). Lämpligheten av detta stora urval av fonder har ifrågasatts av ett antal forskare (ISF 2012, Cronqvist 2005). Personer som är födda på 1950-talet omfattas till största delen av det nya allmänna pensionssystemet. De har fram till början av 2000-talet levt med ATP-systemet som bas för hur de byggt sitt eventuella förberedande och planerande inför kommande pensionering. I det reformerade systemet bör de tänka på ett annat sätt för att anpassa sig till de nya förutsättningarna och öka möjligheten att påverka sin framtida pension positivt. Jämför vi med en 75-åring så ser dennes pensionsverklighet helt annorlunda ut. Utgår vi från att de gick i pension vid 65 års ålder, d.v.s. runt år 2000, så erhöll de sin pension utifrån gällande premisser i ATP-systemet. Det innebär att de sluppit undan det nya systemet och att de, för egen del och likt Roland ovan uttrycker, inte har behövt ta ställning till de förändringar som den yngre gruppen har gjort (eller inte). Med detta sagt bör det understrykas att intervjupersoner oberoende av ålder eller systemtillhörighet ställer sig kritiska och ifrågasättande till pensionssystemets konstruktion, funktion och framtida utfall. Sviken? Det allmänna pensionssystemet är vår största socialförsäkring och alla kommer, med förutsättning att vi överlever vår pensionsdag, att omfattas av någon del av systemet. Det har genom reformeringen gått från att vara ett förmånsbestämt system baserat på intjänanderegler, till att bli ett i större utsträckning avgiftsbestämt system baserat på livsinkomsten. 7

8 Livsinkomstprincipen och behovet av individuella och kollektiva tjänstebaserade skyddsnät är något som kan få stora konsekvenser för de med lågbetalda yrken och/eller med begränsad eller varierad kontakt med arbetsmarkanden, vilket i min studie understryks av kvinnor födda på 1950-talet. De uttrycker det ofta som att de upplever att det nya systemets konstruktion är ett svek emot hur de genom livet har planerat sin ekonomi och sin framtida pension. Det tydligaste och vanligast förekommande exemplet är de följder övergången från 15/30-regeln till livsinkomstprincipen har inneburit. Agnes är född 1954 och är genom det den första årskullen som fullt ut omfattas av de nya reglerna. Hon har under större delen av sitt liv arbetat deltid i ett lågavlönat yrke inom arbetarkollektivet. Efter att hennes barn vuxit upp, valde hon att utbilda sig vid universitetet och hon har sedan några år tillbaka en heltidsanställning som tjänsteman. Det hon har att säga om de känslor som väcktes hos henne första gången hon öppnade sitt orange kuvert är talande för de allra flesta av studiens kvinnor i samma ålder: Då gick det upp för mig att de här bästa femton åren gällde inte längre. Då blev det en oerhörd besvikelse. Man kände sig så djävulskt lurad. För hur det än är så valde man ju. Alltså jag valde ju att vara kvar och tog de jobben som fanns. Egentligen om jag hade tänkt på mig då skulle man vägrat att ta tiden hemma med barnen. För i och med att man tog det så understödjer man systemet / / Och eftersom jag är född 1954 så får jag ju bara utefter det nya. Och då kände jag jag kände en oerhört stor sorg. / / Jag tror ändå att det blir många förlorare och många av dem blir kvinnor. Men också faktiskt barn. För sen om alla kvinnor är som jag är, då skulle jag ju aldrig någonsin gett barnen den tiden. För jag hade ju tänkt på mig själv. För vem är det som tänker på mig när jag är pensionär? Det är ju Systemet måste ju se på alla fronter. Det är inte så Osäker? Utöver de förändringar pensionssystemets reformering inneburit tillkommer att sammanhangen, samhället, som omger pensionsförberedandet har förändrats påtagligt. Exempelvis har medias och privata intressenters (emellanåt aggressiva) aktiviteter skett parallellt med eller i relation till reformeringen av pensionssystemet, vilket bl.a. blir synligt i att premiepensionsreklamen var mördande, i alla fall i betydelsen att människor lät sina val påverkas av iögonfallande och återkommande reklam som varken behövde vara informativ eller trovärdig (Cronqvist 2005). Helheten blir inte enklare att greppa om vi dessutom ska göra val inom tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. Utöver nämnda motstånd till utökat individuellt risktagande i pensionssystemet och de val detta för med sig, omges vi alla idag av ständiga valsituationer. Det 8

9 är inte bara rätt premiepensionsfond vi ska välja, utan livinkomstprincipen har fört med sig att vi måste ta ställning till och göra alltfler val längs med livscykeln. Exempel på sådana val är att vi bör välja rätt utbildning som skapar möjligheter till rätt arbete och karriärsmöjligheter. Om vi blir föräldrar så bör vi och barnets andra förälder, inte minst, ur ett pensionsjämlikhetsperspektiv dela på föräldraledigheten. Detta var frågor som ytterst få av intervjupersonerna diskuterade. Utöver dessa val så är vår vardag invaderad av mängder med andra val, t.ex. val av rätt försäkrings-, el- eller telefonbolag, rätt sorts sparande eller rätt utbildning för oss eller våra barn. Denna, i livets alla delar, genomgripande fokus på individens rätta val, har kommit att innebära att pensionsvalen vi förutsätts göra kan sägas degraderas till samma nivå som det rätta valet av telefonbolag. Detta leder inte sällan till en osäkerhet gällande den framtida pensionen för de yngre respondenterna. Att planera inför sin pensionering när man lever i en vardag där andra mer akuta ekonomiska beslut (ex. bostad eller bil) står i fokus leder till ett lägre engagemang. Detta lägre engagemang stärks om ett ointresse och upplevd okunskap är stor. Som jag tidigare nämnt är det något vanligare bland de yngre att hysa tillförsikt till pensionssystemet och den framtida pensionen; en tillförsikt som baseras i att man känner att man har livet på sig att förbereda. Att vara ointresserad och uppleva sig okunnig i fråga om pensionen kan ses som en naturlighet om man är ung, men samtidigt kan det finnas en risk i att ointresset hänger med in i framtiden. Peter som är i dryga 40-årsåldern arbetar heltid inom arbetarkollektivet. Han ger uttryck för denna dubbelhet när jag frågar honom om hans pensionsförberedelser: Nä, jag är dålig på sånt här. Det intresserar mig inte va? men ehm [småskrattar] jag får väl börja med det kanske!? Det ser ju ut som så! Men det är ju samtidigt så att när man inte själv ska dra i det, så liksom lägger man sig inte i det. Och det är ju inte bra heller egentligen va? / / Alltså alla räkningar betalar jag och det vill jag själv ha koll på och veta vad vi betalar. Men i vissa situationer. Det här med det orange kuvertet - det gör jag bara så här med [gest: kasta över axeln]. Jag öppnar det inte bara / / Nej, vet du, om du tar en veckas period Hur mycket information får du hemskickat? Hur mycket ringer inte telefonen om kvällarna och de ska sälja du blir ju matad hela jävla tiden / / och det är ju inte bara detta. Det kan man ska byta telefonbolag, man ska byta elbolag, man ska byta försäkringsbolag. Du ska göra ditten och göra datten va? Och så mitt i allt detta ska man ta hand om allt det vanliga. Du vet hur man har det. Man har det ju stressigt idag ju. Så man har inte ork att engagera sig. Avrundning Som jag tidigare redogjort för var målet för min studie att genom de försäkrades perspektiv ge en 9

10 bild av pensionssystemet. Med hjälp av governmentalitybegreppet skapas en väg att vidare analytiskt problematisera mötet mellan aktör och struktur. Begreppets centrala innebörd är hur samhället strävar efter att styra människor eller grupper till att bli självreglerande subjekt (Ring 2010). Ser vi det reformerade pensionssystemet som exempel kan vi se att de styrande haft som mål att styra individen genom införandet av livsinkomstprincipen, den reglerade friheten att välja fonder och den årliga informationen i det orange kuvertet. Reflexiviteten blir således en styrning, en strukturellt skapad aktörsegenskap och inte självklart en representation av den verkliga människans ageranden (eller förberedelser) (Werner 2012a:63). Det läggs i begreppet ingen värdering i om styrningen skapar en negativ eller positiv frihet, men det människor säger, pekar på att de upplever det negativt. Få upplever sig ha en tillräcklig kunskap kring de förändringar som skett i pensionssystemet, få reflekterar över reformeringen av tjänstepensionsavtalen. Pensionssparande är förvisso relativt vanligt bland de intervjuade, men att pensionsspara visar sig vara långt ifrån det samma som att känna sig trygg. När man talar om pensionsålder är det fortsatt 65 år som är gällande, flera talar om en oro att inte orka arbeta fram till 65-årsdagen. En solidarisk oro gentemot medmänniskor som inte har förutsättningar att förbereda sig uttrycks av de flesta intervjupersoner och den statliga pensionsinformationen (ex. orange kuvert) får ses ha en svag styrningskraft, då den genomgående upplevs som svår att ta till sig, samtidigt som allt färre försäkrade gör ett aktivt förstagångsval i premiepensionen. Detta mönster går igen i andra val inom pensionssystemet och de val många har gjort har ofta varit baserade på faktorer såsom känslor eller gammal vana. Min avhandlings resultat pekar på att det finns behov och nytta av att forskningsmässigt och med ett kvalitativt tillvägagångssätt söka kunskap kring dessa frågor. Ett exempel på hur den insikten vuxit fram är hur det s.k. Hobsons val, dvs. ett val där människan står utan något verkligt fungerande alternativ, återkommit i det människor berättat för mig. En allt för komplicerad valsituation kan ställa till så pass mycket problem att man överväldigas och paralyseras. Detta har hänt flera av de personer jag intervjuat och har resulterat i en förskjutning av valet. Ett exempel är kring att välja eller inte välja bland de drygt 800 premiepensionsfonderna. Valet att välja eller inte välja har blivit till ett val att välja eller inte välja att välja (Ring 2010). Alternativen upplevs helt enkelt för svårhanterliga. Detta kan vid en första anblick ses som ett mindre problem, då icke-valsalternativen (ofta) sköts genom någon form av generellt gällande lösning. Men det finns negativa följder för individen och för vårt välfärdssystem. Resultatet i 10

11 form av upplevd förlorad kontroll och i ovisshet tenderar att leda till bristande tillit till pensionssystemet, den framtida pensionen och i förlängningen till vårt socialförsäkringssystem. 11

12 Referenser Abrams, Philip (1982), Historical sociology. New York: Cornell University Press, New York. Beck, Ulrich (1994) The reinvention of politics: Towards a theory of reflexive modernization. I Beck, Ulrich, Anthony Giddens & Lash. Reflexive modernization. Stanford: Stanford University Press. Beck, Ulrich (1996) Att uppfinna det politiska. Bidrag till en teori om reflexiv modernisering. Göteborg: Daidalos. Beck, Ulrich (1999) World risk society. Cambridge: Polity Press. Beck, Ulrich (2000) Risksamhället: På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos. Becker, Gary & Isaac Ehrlich (1972) Market insurance, self insurance and self protection. Journal of Political Economy 80:4, s Boeri, Tito & Agar Brugiavini (2008) Pension Reforms and Women Retirement Plans. Population Ageing 1:1, s Bütler, Monika (2009) Switzerland: High Replacement Rates and Generous Subsistece as a Barrier to Work in Old Age. The Geneva Papers on Risk and Insurance - Issues and Practice 34, s Cronqvist, Henrik (2005) Advertising and Portfolio Choice. Ohio State University: Fisher College of Business, Department of Finance. Denton, Margaret A, Susan French, Amiram Gafni, Anju Joshi, Carolyn Rostenthal & Donald J. Willison (1998) Preparations for independence and financial security in later life: a conceptual framework and application to Canada. IESOP Research Paper No. 31. Hamilton: McMaster University. Denton, Margaret, Susan French, Amiram Gafni, Anju Joshi, Carolyn Rostenthal & Sharon Webb (2004) Reflexive planning for later life. Canadian Journal on Aging 23 Suppl. 1, s Frericks, Patricia (2010) Capitalist Welfare Societies' Trade-off between Economic Efficency and Social Solidarity. An alternative approach. European Societies 12:5, s Giddens, Anthony (1996) Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur. Giddens, Anthony (2005) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos. Hanel, Barbara & Regina T. Riphahn (2009) New Evidence on Financial Incentives and the Timing of Retirement. WP 76, Nuremberg: Bavarian Graduate Program in Economics. Heggeman, Hans (2011) Parrelation ger högre pension men bara för män. SCB Välfärd 1, s6-7. Harrysson, Lars & Erika Werner (2007) Preparing for retirement a comparative view. Personal experiences of financial preparations from four nations. I Harrysson, Lars & Michael O Brien (red.) Social welfare, Social exclusion. A life course fraim. If we're so clever,why ain't we al whithin? Lund: Värpinge Ord & Text. ISF (2012) Enkel detaljerad och samlad pensionsinformation. Är det möjligt? Rapport 2012:14 Stockholm: E-print. Kristersson, Ulf (2011) Pensionsbranschen och staten har ett gemensamt ansvar. I Dagens Industri. Regeringens officiella hemsida <www.regeringen.se> ( ). Nyqvist, Anette (2008) Opening the Orange Envelope. Reform and Responsibility in the Remaking of the Swedish National Pension System. Stockholm: Socialantropologiska institutionen. 12

13 Pensionsmyndigheten (2013) Pensionsmyndighetens officiella hemsida ( ) Persson, Göran (2007) Persson väntar folkstorm om pensionen (elektronisk), Expressens officella hemsida ( ). Ring, Patrick J. (2010) Governance and governmentality: a discussion in the context of UK private pension provision. Economy and Society 39:4, s Street, Debra & Sarah Desai (2011) Planning for Old Age. I Settersten Richard Jr & Jacqueline L Angel. (red.) Handbook of Socology of Aging. Springer Science Business Media. Werner, Erika (2012) Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför pensioneringen. Lund: Socialhögskolan Lunds universitet. World Bank (1994) Averting the Old Age Crisis. Oxford: Oxford University Press. 13

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Inspektionen för socialförsäkringen

Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet -- Johan Orbe Caroline Theorell Projektnummer: Sammanfattning Bara knappt

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION

FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET MARS 2013 VÅGA OCH VINN TIPS FÖR EN BRA PENSION Hej, Förhoppningsvis är det många år som ska finansieras efter att du slutat jobba. Därför gäller det att själv försöka styra pensionsprognosen

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Valet för din tjänstepension KAP-KL

Valet för din tjänstepension KAP-KL Valet för din tjänstepension KAP-KL Tjänstepensionen en viktig del av din ekonomi i framtiden Du som är anställd i kommun eller landsting får tjänstepension från din arbetsgivare. Tjänstepensionen kommer

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

En snabblektion om pension

En snabblektion om pension 2013 Ditt ITPK-val Du har tjänstepensionen ITP 2. Det är din arbetsgivare som betalar, men du kan själv välja hur en del av de här pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 AVGÅNGSPENSION Innehåll Avgångspension 3 På grund av övertalighet 4 Erbjudandet ska vara skriftligt 5 Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 Kompensation - lagstadgad ålderspension 8 Kompensation

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Kommunikationsstrategi PMU

Kommunikationsstrategi PMU Utkast Pensionsmyndighetsutredningen Dir 2008:52 Inrättande av en pensionsmyndighet Dokumentets ursprung Namn/Författare Roll/Befattning 2008-08-20 Olle Sylvén Godkännande och fastställande Namn Roll/Befattning

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 1 när du går i pension 6 ITP-valet är ditt 8 ITP till din familj 10 ITP

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. 2015 DITT ITP 1-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 1. Du har möjlighet att välja hur pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett aktivt

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Förstudie pensionärer September-november, 2012

Förstudie pensionärer September-november, 2012 Förstudie pensionärer September-november, 2012 Projektledare: Martin Kling Projektdeltagare: Anna-Karin Lindahl Robert Olsson Ann-Christin Svahn Annika Sydberger-Norrman Kronofogdens omvärldsanalys 2012

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden

Läs mer

Det räcker nu! se över. pensionssystemet

Det räcker nu! se över. pensionssystemet Det räcker nu! se över pensionssystemet Pensionärernas Riksorganisation, augusti 2009 2 Det räcker nu se över pensionssystemet När det reformerade pensionssystemet beslutades på 1990-talet stöddes reformen

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK 2015 DITT ITPK-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 2. Du har möjlighet att välja hur en del av pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett

Läs mer

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att 1 1. Det finns tre syften med premiepensionen. För det första ger ett fonderat system pensionsspararna möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie som sådana

Läs mer

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Hög avkastning viktigare än låg risk Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-11-27

Läs mer

Verksamhetsplan för pensioner

Verksamhetsplan för pensioner Diarienummer: Ks 2013/0489,024 Verksamhetsplan för pensioner Gäller från: 2014-01-01 Gäller för: Medarbetare Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Pensionsstrateg Reviderad senast: Version: 2 Dokumentansvarig

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen syftar bl a till att ta reda

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Halvlek för 70-talisterna

Halvlek för 70-talisterna Halvlek för 70-talisterna En pensionsprognos för 40-talisternas barn Maria Sjuttitalsson PPM-stigen 70 197 79 Pensionsboda Tjänat in allmän- och tjänstepension och nått halvtid till pension och nått halvtid

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29 Seminarium på Fafo, 1 Det svenska premiepensionssystemet erfarenheter från ett fonderat pensionssystem Sara Bergström, Pensionsmyndigheten Seminarium på Fafo, Oslo, Seminarium på Fafo, 2 Agenda 1. Kort

Läs mer

Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013

Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013 Utredning av premiepensionssystemet Stefan Engström 22,maj, 2013 Syfte Kapitalmarknaden och riskpremie Möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig en riskpremie. Premiepensionssystemet

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Anställda i staten synen på pension och information

Anställda i staten synen på pension och information Anställda i staten synen på pension och information FÖRORD Pensioner är på flera sätt ett aktuellt ämne. Många funderar på när man skulle vilja pensionera sig och vad olika val kan betyda för privatekonomin.

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER Rapport 1/2008 ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER En rapport från Kristdemokraternas Seniorförbund Juni 2008 Två lovvärda uttalanden Nästa steg måste vara att ekonomiskt stärka situationen för dem med lägst

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner.

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. 2014 Johannes Hagen Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. Förord De diskussioner som idag förs om pensionssystemets framtid är ofta

Läs mer

Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012

Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012 Terminsstart Pension Stockholm, 12 september 2012 Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister Milstolpar i svensk välfärdspolitik Allmän pensionsförsäkring 1913 Försäkring mot olycksfall i arbetet 1918 skapas

Läs mer

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare Din tjänstepension PA KFS 09 för dig som är född 1954 eller senare Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS,

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

Vad hände med det orange kuvertet?

Vad hände med det orange kuvertet? Vad hände med det orange kuvertet? Amelie von Zweigbergk Pensionsutskicket, första året Regeringens beslut den 8 juni 1998 om ett nytt pensionssystem innebar en formell startsignal för ett mycket omfattande

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Pensionsgapet stort hos företagare SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Pensionsgapet stort hos företagare SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Pensionsgapet stort hos företagare Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat Fakta om undersökningen Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-05-28

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer