Livsstilskolan Tänk OM

Transkript

1 Livsstilskolan Tänk OM Projektets dnr: HFÅ Rapport Lena Lundh Handledare- Distriktssköterska, RN, MScN, doktorand FPU ledare Centrum för Allmänmedicin (CeFAM Ulla Lennartsson Projektledare I samarbete med Margareta Brolin, Anne Larsson, Maria Löfgren och Gerda Adelgren - Hälsoenheten

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund Resultat... 6 Diskussion och slutsatser... 7 Referenser

3 Sammanfattning Livsstilskolan Tänk Om en kurs om livsstilens betydelse för Hälsan, är ett projekt på Hälsoenheten i Södertälje som beviljades projektmedel från Statens Folkhälsoinstitut och det Nationella Tobaksuppdraget under Avsikten var att pröva om denna kurs kunde vara ett sätt att nå målgrupper med socioekonomisk svår situation samt utländsk härkomst. Södertälje är en kommun med stor andel personer som uppger att de har ohälsa relaterat till levnadsvanor. Rökning är vanligare bland utrikes födda män, men även stor bland kvinnor i åldersgruppen år. Hälften av kommunens innevånare har utländsk härkomst, främst från mellanöstern och de vanligaste språken är syrianska, turkiska och arabiska. Syfte med livsstilskolan var: Att hjälpa fler personer bli rökfria genom en beteendeförändring och bli mer fysiskt aktiva. Minska andelen barn som utsätts för passiv rökning i hemmet samt att öka kunskapen om livsstilens betydelse för att främja hälsan. Livsstilskolan är en serie på sex föreläsningar där olika områden belyses ur ett hälsoperspektiv. Ett frågeformulär med fem frågor om hälsan samt 29 påståendefrågor utifrån de olika temana fylldes i vid första träffen samt efter kursens slut. Efter den första lektionen om fysisk aktivitet erbjöds deltagarna att göra en konditionstest och ett samtal om fysisk aktivitet, alternativt enbart samtal om Fysisk aktivitet med receptförskrivning. Deltagarna erbjöds ett eller flera Motiverande samtal efter föreläsningarna för att se om föreläsningarna gett inspiration och motivation till en livsstilsförändring. De som önskade fick fortsatt stöd och behandling inom ramen för Hälsoenhetens uppdrag. Deltagarna har rekryterats från Södertälje kommuns Arbetsmarknadscentrum, Arbetsförmedling, Social & Omsorgskontoret Resursenheten, Arbetslivsresurs, Invandrarföreningar samt Primärvården. Initialt var intresset för kurserna stor och många kallades till kurserna, ungefär hälften accepterade och kom till första lektionen, därefter blev det ytterligare bortfall under kursens gång. Totalt sett har 166 personer kallats till 11 kurser, 83 tackat ja och kom till första lektionen och 61 fullföljde hela programmet. Av dessa 61 så har 58 fortsatt in i Hälsoenhetens ordinarie verksamheter, varav 21 har gått eller går i behandling fortfarande för tobaksavvänjning. Kunskapsfrågorna ger inte utslag för att man verkligen ökat sin kunskap om livsstilens betydelse för hälsan, däremot att individen faktiskt gör en förändring kan ses som resultatet av ökad kunskap. Lärdomen är att det behövs en stark samverkan och samsyn mellan olika aktörer för att stödja denna målgrupp. Det är ett långsiktigt arbete, kräver tålamod och förmåga att se möjligheterna och inte hindren. Viktigt att ta vara på individens resurser och utgå från dem själva och deras situation och stödja små livsstilsförändringar med några steg i taget och under lång tid. Synpunkter och handledning i projektet har kontinuerligt inhämtats från Centrum för Allmänmedicin, Lena Lundh, Distriktssköterska, RN, MScN, doktorand, FPU ledare (Fortbildning, Professionell Utveckling). 3

4 Bakgrund. Hälsoenheten i Södertälje är en egen resultatenhet, i Stockholms läns Sjukvårdsområde, Stockholms läns landsting, med en samlad kompetens och mångårig erfarenhet av hälsofrämjande arbete inom livsstilsområdena tobaksbruk, fysisk aktivitet och övervikt/fetma. Arbetsmodellen är långsiktig beteendeinriktad behandling, med uppföljning upp till 5 år efter påbörjad behandling. Grunden i behandlingen är ett holistiskt perspektiv, som innebär en helhetssyn på människors psykiska, fysiska och sociala välbefinnande som ska harmoniera. Ett centralt mål i det hälsofrämjande arbetet är att hjälpa människor att ta kontroll över sin egen hälsa. 1 Folkhälsoläget i Södertäljeområdet. Enligt Folkhälsorapporten och i en sammanfattning av Sveriges Kommuner Landstings rapport Öppna jämförelser folkhälsa, från Karolinska Institutets Folkhälsoakademi 2010, finns det en betydande andel individer inom upptagningsområdet, med kraftig övervikt/fetma och tobaksbruk. Rapporten visar att Södertälje har mer än 34 procent av befolkningen som anser sin hälsa som sämre än god, över 19 procent anger att de röker dagligen. Rökning förekommer mer frekvent i grupper med kort utbildning och födda utanför norden 3. Hälften av kommunens innevånare har utländsk härkomst, främst från mellanöstern och de vanligaste språken är syrianska, turkiska och arabiska. De styrdokument som Hälsoenheten arbetar utifrån är delar av de Nationella folkhälsomålen så som målområde 6, 9, 10, och 11 4 och Stockholms Läns Landstings Folkhälsopolicy Handling för hälsa 5. Tänk Om en kurs om livsstilens betydelse för hälsan Hälsoenheten i Södertälje, beviljades projektmedel från Statens Folkhälsoinstitut för perioden , under första året beviljades kr under år 2009 och kr under 2010 för Livsstilskolan Tänk Om. Syftet Öka andel personer som blir rökfria och genom beteendeförändring bli mer fysiskt aktiva. Minska andelen barn som utsätts för passiv rökning i hemmet Öka kunskapen om livsstilens betydelse för att främja hälsan Mål Ökad andel personer inom Sjukvårdsområdet som höjer kunskapsnivån om de hälsofrämjande faktorerna och får ökad insikt och genomför en livsstilsförändring i form av tobaksstopp och kommer igång med fysisk aktivitet. Målgrupp Grupper med en socioekonomisk svår situation inklusive grupper med utländsk härkomst som har problem som härleds från livsstilen. Samverkanspartners Södertälje kommuns Social & Omsorgskontor Resursenheten, Arbetsmarknadscentrum, ABF som har kontakt med invandrarföreningarna i kommunen, Ortodoxa kyrkorna., Arbetsförmedlingen och Arbetslivs Resurs, Avanti, ett projekt inom Samordningsförbundet i Stockholms län samt Primärvården. Organisation av projektet Projektplanen gjordes som en enskild uppgift inom ramen för Hälsopedagogprogrammet vid Stockholms Universitet under höstterminen Iden förankrades hos verksamhetschefen och 1 Folkhälsa och hälsofrämjande insatser; J. Naidoo & J.Wills Studentlitteratur Folkhälsorapport FHR 2007 ; Stockholms läns landsting 3 Sammanfattande beskrivning från SKL:s rapport Öppna jämförelser-folkhälsa Karolinska Institutet Den nya Folkhälsopolitiken 2004 ; Gunnar Ågren Statens folkhälsoinstitut Proposition 2002/03.35 Regeringen Social. Departementet. 5 Handling för hälsa: handlingsplan för landstingets folkhälsopolicy Stockholms Läns Landsting 4

5 ansökan skickades in till Statens folkhälsoinstitut , som fått medel för att motverka tobaksbruket i Sverige i ett Nationellt Tobaksuppdag med syfte att uppnå delmålen i Folkhälsomålen till Arbetsmetod Hälsofrämjande arbete definieras i policydokumentet Ottawa Charter (WHO 1986) som en verksamhet främst inriktad på att stärka människors förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa. Detta synsätt inkluderar olika strategier som avser att stärka grupper i befolkningen, utveckla stödjande miljöer och förmedla information och undervisning i hälsofrågor. 6 I denna process är empowerment (maktmobilisering, egenmakt) viktigt, likaväl som copingförmåga, vilket innebär den psykosociala förmåga som personer kan använda för att hantera bland annat stress. Empowerment eller maktmobilisering är ett begrepp i det hälsofrämjande arbete, där utgångsläget är att individen själv upplever att en förändring behöver ske. Men också utgå från individens inneboende resurser och peka på sådant som hon klarat av tidigare. Detta stärker självkänslan och tilltron till den egna förmågan och därmed ökar förutsättningen för en livsstilsförändring. 7 Empowerment är både en process och ett mål, som syftar till en process där människor höjer sin förmåga att lösa sina egna problem och skaffa sig de nödvändiga resurserna för att kunna ta kontroll över sina liv 8. Hälsoenheten lyder organisatoriskt under primärvården, personalen är legitimerade sjuksköterskor/distriktssköterskor och sjukgymnast samt avspänningspedagog. Detta innebär att kunskap om vad som orsakar sjukdomar finns med som grund. Mottagningen fokuserar på det hälsofrämjande synsättet som stärker och stödjer individer till att göra livsstilsförändringar som förebygger sjukdomar. Naidoo & Wills menar att en kärnuppgift i ett hälsofrämjande arbete är att utveckla program och strategier för att bevara och främja hälsa i olika kontexter. Dessutom ska undervisning och upplysning för en förbättrad hälsa och beteendeförändring ingå 9. Det är grunden för hur utformningen av Livsstilskolan Tänk Om kom till. Utifrån den erfarenhet som personalen har av beteendeinriktad behandling för individer med tobaksbruk, fetma eller fysiskt inaktiva, ville vi hitta ett sätt att nå individer med en mångfacetterad problematik med stora socioekonomiska svårigheter. Livsstilskolan som berör flera livsstilsfaktorer som samvarierar med varandra vill bidra till att ohälsan som finns i sjukvårdsområdet minskar. Finansiering Hälsoenheten beviljades medel från det statliga tobaksuppdraget med sammanlagt under åren Detta möjliggjorde en projektanställd distriktssköterska på 80 % och administrativ tjänst 0,25 % på mottagningen. Aktivitet En styrgrupp bildades under första året med representanter från Arbetsmarknadscentrum, ABF, kommunalpolitiker med ansvar för arbetsmarknadscentrum, Kommunens Social & Omsorgskontor Resursenheten, Handledare från Centrum för Allmän Medicin(CeFam), Arbetslivsresurs, ABF, representant från primärvården och Arbetsförmedlingen. Denna grupp har funnits med i rekryteringen till kurserna och regelbundna möten har hållits. Projektledaren har regelbundet under projektets gång informerat om Livsstilskolan för olika målgrupper. I början av projektet inbjöds kommunpolitiker och andra beslutsfattare samt lokaltidningen Länstidningen till en informationsträff där projektet presenterades. En broschyr har tagits fram med hjälp av en reklambyrå för att marknadsföra kursen. Allt material som kallelsebrev, broschyrer har översatts till arabiska eftersom det är ett språk som talas mest. 6 Naidoo & Wills; sid 27 7 Naidoo & Wills 2000; Journal of Extension Oct: 1999; Vol 37; Nr 5 8 Hallman; Kraftmobilisering; FHI 1999:2; 9 Naidoo & Wills; sid 29 5

6 Nätverk En nätverksträff arrangerades under vecka 47, 2010, där Hälsoenhetens kontaktpersoner i primärvården inbjöds till föreläsningar om Vattenpipa, Riskbruk av alkohol och information om projektet. Ett nationellt nätverk bildades det första året av de personer som beviljats projektmedel från FHI med särskilt fokus på att nå invandrargrupper. Detta nätverk har träffats fyra gånger utöver de möten och konferenser som anordnats av Statens Folkhälsoinstitutet för samtliga projektledare. Undersökning/Referensgruppen En enkätundersökning gjordes i december 2010 till styrgruppen där de fick besvara sex frågor varav två där de fick skriva ner synpunkter på hur projektet skulle kunna fortleva. Synpunkter: Kursen är ett bra program för individer som blivit utförsäkrade från Försäkringskassan. Önskemål om fortsatt information om Livsstilsskolan samt möjlighet att använda våra tjänster i fortsättningen till klienter från de olika verksamheterna. Resultat Våren 2009 ägnades åt att ta kontakt med de personer och organisationer som skulle bli samverkanspartners i projektet. Broschyrer utarbetades och planering av kurserna och rekryteringen kunde påbörjas. Hösten 2009 startade en pilotgrupp bestående av 12 kvinnor som rekryterats från ett annat avslutat projekt. Efter denna kurs gjordes en del justeringar i upplägget av kursen som sedan följts. Totalt har tio kurser i livsstilskolan hållits sen starten hösten 2009, en kurs ställdes in pga. att deltagarna uteblev. Deltagarna har kommit från olika arenor såsom Invandrarföreningar, Arbetsmarknadscentrum, Arbetsförmedlingen, Öppenvårdspsykiatrin, Kommunens Resursenhet Social och Omsorgskontoret, samt från Primärvården. Många visade stort intresse vid informationstillfällena och antecknades sig på en väntelista, de fick sedan en personlig kallelse hem. Totalt har 166 personer kallats, av dessa accepterade 83 att gå kursen och kom till första träffen, då fick deltagarna fylla i frågeformuläret med fem frågor om hälsan samt kunskapsfrågor. Pilotgruppen med nio deltagare fyllde inte i detta frågeformulär, så 74 har svarat första gången, av dessa uppger 27 att de är dagligrökare och en röker sporadiskt. Anledningarna till bortfallet har varit att individerna haft andra aktiviteter som kolliderat, ångesttillstånd eller annan ohälsa. Sextien (61) stycken har fullföljt hela programmet med sex föreläsningar, två konditionstester/samtal om fysisk aktivitet där Fysisk aktivitet på Recept förskrivits. Av de 23 som utfört konditionstest nummer två, efter sex månader har 14 ökat sin syreupptagningsförmåga dvs. sin kondition och 8 har bibehållit sin konditionsnivå. Frågeformuläret togs fram efter första pilotgruppen och består av fem frågor om hälsan samt 29 kunskapsfrågor utifrån de olika temaområdena. Det är påståendefrågor med svarsalternativ sant, falskt eller vet ej som skulle kryssas i, och upprepas efter avslutad kurs. Se bilaga Av de 61 som gick kursen har 31 fyllt i formuläret en andra gång, av dessa uppger 14 att de röker fortfarande. Sista kursen avslutades 16/ och alla deltagare har inte haft enskilda motiverande samtal ännu och därmed inte heller fyllt frågeformuläret en andra gång. Svaren visar att det finns mycket av kunskap om kost, fysisk aktivitet, stress, sömn, tobak och alkohol. Vid jämförelser av svaren mellan första och andra gången så är resultatet i stort detsamma, ett fåtal har svarat rätt på alla frågorna andra gången. Svaren om hälsotillståndet visar en liten förbättring mellan första och andra tillfället, hos dem som gått vidare och fått hjälp med att göra livsstilsförändring. Efter föreläsningarna erbjöds deltagarna Motiverande samtal där de utifrån en Meny/agenda fick uttrycka om och vad de ville få hjälp med i en livsstilsförändring. Av de 61 som fullföljde kursen gick 58 vidare in i Hälsoenhetens ordinarie verksamhet fördelat på 21 till tobaksavvänjning, 25 till fetma/överviktsbehandling och 12 önskade få hjälp att komma igång med fysisk aktivitet. Flera individer går fortfarande kvar i stödsamtal för tobaksavvänjning, två grupper med totalt tjugo personer har gått i gruppbehandling för fetma med tolk. Flertalet av dessa individer har sen fortsatt in i aktiviteter med fysisk aktivitet inom friskvården som även anställt arabisktalande instruktörer.. 6

7 Gruppsammanställning på samtliga grupper Grupp Antal kallade Antal Antal * accepterande/kom fullföljde Mottagn Fysisk Aktivitet Överviktsmott Tobaks mottagning Antal Konditions- Test 1+2 Antal bättre kondition Antal FaR Redan igång Fys. akt Grupp * Grupp Grupp * Grupp Grupp Grupp 6 ** Grupp Grupp * Grupp *** Indiv Indiv Grupp Grupp ??? **** Totalt * Kvinnor med invandrarbakgrund en man i grp 3. Alla föreläsningarna sker med samma arabisk talande tolk och deltagarna får även åhörarkopior på presentationen, på svenska. Deltagarna för anteckningar på arabiska till bilderna. ** Nästan alla deltagare avbröt pga olika orsaker, men fortsatte individuellt med stödsamtal för tobaksavvänjning, en person gick vidare till nästa kurs *** Individer med psykiatrisk problematik Ingen kom till första träffen, men 4 fortsatte individuellt på Hälsoenheten **** Grupp 11 föreläsningarna är slutförda men Konditionstest och Motiverande samtalen sker i januari/februari Denna grupp var blandad med svenskar och några som behövde tolk. Det fungerade inte så bra och det blev en del irritation i gruppen. Alla hade fått information och frågan hur de ställde sig till en blandad grupp med tolk, och accepterade att gå kursen ändå. Diskussion och slutsatser Styrkorna i projektet anser vi är personalens spetskompetens, den långa erfarenhet av arbete inom vården som sjuksköterskor och sjukgymnast. Som påbyggnad finns det Hälsofrämjande perspektivet utifrån ett holistiskt synsätt. Måluppfyllelse Kursen har varit en start från långtidsarbetslöshet eller långtidssjukskrivning till att se nya möjligheter till förändring. Det har upplevts positivt att de erbjudits fortsatt stöd i en förändringsprocess i Hälsoenhetens ordinarie verksamhet. Synpunkter från deltagarna är att de uppskattat att de fått tid, de har känt sig sedda och fått bekräftelse, som lett till en ökad tilltro på den egna förmågan. Synpunkter från Arbetsmarknadscentrum är att deltagare som gått kursen haft lättare att ta tag i sin egen situation, med ökad insikt om vikten av och blivit motiverade till att leva ett hälsosamt liv, vilket var ett mål som skulle uppnås. 7

8 Samverkan Förutsättningen för en sådan här kurs är samverkan mellan olika aktörer som finns runt målgruppen. Att etablera kontakter med samverkanspartners tar tid och bygger mycket på lokal- och personkännedom Stark samverkan och samsyn mellan olika aktörer har varit en styrka i projektet och är något som kommer att vidmakthållas och utvecklas i framtiden. Kursen Tänk Om finns med som en del i Hälsoenhetens uppdrag och planering pågår för nya kurser under Intresset från Social & Omsorgskontoret i kommunen, ManPower, öppenvårdspsykiatrin mfl är stort, kurserna kommer att vara en del i arbetet att få ut långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och nyanlända flyktingar ut på arbetsmarknaden. Kunskaper och erfarenheter Språket kan vara ett hinder eller en svaghet i kommunikationen mellan deltagare och vårdgivare. Vi förstår inte vad som sägs och vet inte heller om alla ord tolkas rätt, har de samma innebörd på det andra språket som vi har i svenskan. Material översattes endast till arabiska eftersom det är det språk som talas av de flesta. Svårigheten har varit att assyrier/syrianer har ett eget talspråk men inte eget skriftspråk, de kan inte läsa arabiska däremot tala det. En fördel hade varit att även översätta materialet även till turkiska för de som kan det språket. Något som uppmärksammades var att kursen inte attraherade män med utländsk härkomst. De som först hade tackat ja till kursen och kom till första informationsträffen, tackade nej till fortsättningen. Däremot kunde de komma individuellt för stödsamtal för tobaksavvänjning. En man fullföljde dock kursen tillsammans med sin fru och deras kommentarer var: att de upplevt det som en styrka att de båda fått samma kunskap för det hjälpte dem att sätta gränser för barnen vad gäller maten. Kursen som fokuserat på livsstilens betydelse för hälsan och på vinsterna med förändring har upplevts positivt, med betoning på individens inneboende resurser. Ingen livsstil har pekats ut framför någon annan, hur de olika livsstilarna samverkar i ohälsa och motsatsen att t.ex. ett tobaksstopp kan leda till bättre måltidsordning, bättre sömn och mindre stress. Frågeformuläret Kunskapsfrågorna som besvarades före och efter kursen gav inte utslag på ökad kunskap i någon större utsträckning men det fanns ett bortfall på nästan 50 % av antalet individer mellan kurstillfällena och de individuella MI-samtalen/ konditionstest nummer två. Utifrån resultatet på individnivå så har det ändå skett livsstilsförändringar i målgruppen och det ger anledning till nya frågeställningar. Nya frågeställningar Är det endast resultat på kunskapsfrågor som avgör om en individ ökat den egna kunskapen om livsstilens betydelse för hälsan? Kan ökad kunskap mätas av att personen genomför en förändring av sin livsstil? Avvikelse Enligt projektplanen så skulle en mätning av hälsa och välbefinnande hos deltagarna göras genom en enkät om välbefinnande (W-BQ12). Vi valde att använda fem frågor om hälsan, en enkel hälsoprofil som använts inom primärvården i SLSO, men med ett tillägg om hur de upplever sitt fysiska och psykiska välbefinnande. Tobaksarbetet Att kursen varit ett stöd för kvinnor med utländsk härkomst har vi fått flera vittnesbörd om. Det är väldigt få som röker bland kvinnorna, men kursen gav dem kunskap om passiv rökning och de fick mod att sätta gränser hemma och säga ifrån om rökning inomhus. Samtidigt började de också på ett nytt sätt samtala med sina ungdomar som rökte både cigaretter och vattenpipa. En informationssatsning för personal inom Primärvården om vattenpipan och dess effekter har skett under projekttiden för att öka medvetenhet kring detta nya tobaksbruk. För en del deltagare som inte lyckats sluta helt har lyckats med att reducera antalet cigaretter och upplevt vinster av ett mindre tobaksbruk. Nu vet de att det finns hjälp och stöd att få i området när de är beredda till ett tobaksstopp. Mun mot mun metoden visade sig fungera mycket bra, Hälsoenheten har fått fler individer till sin verksamhet sedan de hört en granne eller släkting berätta om kursen. 8

9 Stress Stress problem är vanligt förekommande i samtliga grupper, med koncentrationssvårigheter, sömnproblem och spänningsvärk. En kunskap som vi fick var att även fysiskt aktiva hade en ökad muskulär anspänning som gav dem spänningsvärk och behov av att träna avslappning och kroppskännedom. Mot slutet av projektet genomfördes en pilotgrupp med tolk, där deltagarna fick kunskap i kroppskännedom och progressiv avslappning Reflektion Konditionstest Utifrån testresultaten har det tydliggjorts vad personen klarar av rent fysiskt. Några konditionstest fick avbrytas då benstyrkan var så nedsatt att det aldrig blev tillräcklig pulsökning, vilket gav insikt om behovet av mer fysisk aktivitet för dessa personer. Personer med utländskt ursprung från mellanöstern är genomgående mer fysiskt aktiva under sommarhalvåret. Utmaningen har varit att stödja dem att hitta lämpliga aktiviteter under vinterhalvåret, där en del skaffat egna träningsredskap i hemmet alternativt går på sjukgymnastik eller på Gym. Vissa friskvårdsanläggningar har dessutom anställt arabisktalande instruktörer för att tillgodose behovet i denna målgrupp, detta som resultat av de erfarenheter som projektet gett. Styrka/Svaghet En fördel med projekt av denna typ som finansierats via Folkhälsoinstitutet är bla att det funnits stöd under projekttiden. Att få hjälp till spridning av erfarenheterna på det nationella planet är positivt. Det nationella nätverk som bildades med andra projekt inom ramen för Tobaksuppdraget har berikat och gett nya infallsvinklar till detta projekt. Intention och önskemål finns inom gruppen att om möjligt fortsätta denna samverkan i någon form. Projektets svaghet är den kortsiktighet som det blir med tidsbegränsade projekt, samt att ansökningstiden också var kort detta försvårade att förankra hela projekttiden med överordnade beslutsfattare inom landstinget, vilket kan försvårar implementering av arbetet. Det blir punktinsatser för folkhälsoarbetet istället för ett hållbart långsiktigt ekonomiskt regionalt och lokalt arbete som ska bedrivas inom kommun och landsting. Ekonomi Outnyttjande projektmedel från 2009 fördes över till 2010, då tilltänkt personal inte kunde frigöras till projektet som var tänkt från början. Uppstarten av projektet tog längre tid än som beräknats. Materialkostnaderna 2009 var mycket låga på grund av att det gjordes internt. Under 2010 anlitades en reklambyrå för framtagande av broschyr som ska användas i marknadsföringen av kurserna. En heltidstjänst har finansierats under 2010 fördelat på två personer. Vid projektets avslutande så fanns det kr kvar som inte utnyttjats som har återbetalats till Statens Folkhälsoinstitut. 9

10 Referenser Ewles, Linda & Simnett, Ina; Hälsoarbete 2:a upplaga Studentlitteratur 2005 Folkhälsorapport FHR 2007 Stockholms Läns Landsting Handling för Hälsa; Handlingsplan för landstingets folkhälsopolicy Stockholms Läns Landsting Hallman Tina; Kraftmobilisering -metoder för döttrar, hustrur, mödrar; 1999:2 Folkhälsoinstitutet 1999 Naidoo, Jennie & Wills, Jane; Folkhälsa och Hälsofrämjande insatser Studentlitteratur 2007 Naidoo, Jennie & Wills, Jane; Journal of extension Oct: 1999;Vol 37; nr 5 Sammanfattande Beskrivning från SKL:s rapport Öppna jämförelser folkhälsa Karolinska Institutet 2010 Ågen, Gunnar; Den nya Folkhälsopolitiken 2004 Proposition 2002/03:35 Statens Folkhälsoinstitut Regeringen Soc.Departementet 10

11 Bil 1 Hälsoenheten Frågeformulär för livsstilskolan Tänk Om Namn:... Personnummer: Datum:.. MOTION Hur många dagar i veckan motionerar du i 30 min (t ex går en rask promenad)? Ingen dag 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar RÖKNING/SNUSNING Jag röker/snusar inte Jag snusar Jag röker ALKOHOL 1 standardglas är: 2 x.33 cl lättöl 1,8% eller 50 cl folköl 2,8% eller 33 cl starköl 5,5 % eller 15 cl vin eller 6 cl starkvin eller 4 cl sprit. Hur många glas dricker du en typisk vecka då du dricker alkohol? eller mer 11

12 STRESS Upplever du ofta stress i din tillvaro? nej sällan ofta dagligen Har du någon/några av följande symptom? störd sömn försämrat minne koncentrationssvårigheter överkänslig drar mig undan kontakter spänningsvärk försämrad kondition annat HÄLSOTILLSTÅND HUR bedömer du ditt ALLMÄNNA HÄLSOTILLSTÅND? Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt PSYKISKT HUR bedömer du ditt PSYKISKA HÄLSOTILLSTÅND? Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt MOTIVATION Hur viktigt är det för dig att göra någon förändring? Inte viktigt Viktigt Hur säker är du på att du kommer att lyckas? Inte säker Säker Hur beredd är du? Inte beredd Beredd 12

13 Kunskapsfrågor Tobak Är det som står i meningarna nedan sant eller falskt? ( Svara med ett kryss på varje påstående) Sant Falskt Vet inte A.Nikotin är mindre beroendeframkallande än kokain B.Rökare blir lättare förkylda än icke rökare C.En kvinna som är gravid kan skada fostret om hon röker D. Man kan få magsår av rökning E Man kan bli allergisk av andras rökning F Man kan få lungcancer av andras rökning G Huden påverkas av rökning H Snus ger kraftigare nikotinberoende än rökning I 45 minuters rökning med vattenpipa motsvarar 15 cigaretters kedjerökning Alkohol A Nikotin gör att en person lättare börjar dricka alkohol B Riskbruk är en alkohol konsumtion som är farlig C En kvinna kan dricka mer än 9 glas vin per vecka utan risk för hälsan. D En man kan dricka mer än 14 glas vin per vecka utan risk för hälsan. Fysisk Aktivitet A Fysisk Aktivitet är en bra metod för rökavvänjning B 1 timmes rask promenad går åt att för att förbränna 1000 kalorier, vilket motsvarar en läsk, en godispåse och en chokladkaka. C Att promenera i prattempo har ingen inverkan på hälsan 13

14 D TV- tittande ökar risken för diabetes Sant Falskt Vet ej E För att förebygga hjärt och kärlsjukdomar behöver du röra på dig minst 30 minuter utöver dagliga vardagsaktiviteter. Stress A När du är stressad har du brist på balans B Kortvarig stress är farligare för kroppen än långvarig stress C Du kan få förhöjt blodtryck pga stress D Värk i kroppen beror inte på stress E När du känner dig nedstämd kan en promenad hjälpa lika bra som medicin KOST A Nötter innehåller omättat fett B Tallriksmodellen är en metod att äta som innehåller så lite fett som möjligt C Att äta frukost-lunch-middag och 1-2 mellanmål ökar ämnesomsättningen. SÖMN A Att ta en tupplur kan vara ett sätt att hämta kraft när man är trött. En tupplur kan vara upp till 20 minuter utan att man riskerar att sova sämre kommande natt B Den delen av sömnen då man drömmer kallas djupsömn C Alkohol gör att man sover bättre 14