Göteborg Energi AB. Slutgiltig version Anders Söderberg, Disa Hammarskjöld, Maria Nilsson

Transkript

1 Genomlysning av satsning på Förnyelsebar Energi, Göteborg Energi AB Slutgiltig version Anders Söderberg, Disa Hammarskjöld, Maria Nilsson

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Uppdragets omfattning Uppdragets genomförande Bakgrund till satsningen på förnybar energi Övergripande nulägesbeskrivning av satsningen på förnybar energi Väsentliga iakttagelser Omorganisationen skapar ökat fokus på förnybar energi Ledning och styrning Affärsområde Förnyelsebar Energi Organisation Övergripande beskrivning Biogas och transportgas Målsättningar för biogasproduktion Befintlig produktion av biogas och projekt för att öka biogasproduktion Förutsättningar för satsningen på biogas Investeringskalkyler Hur Göteborg Energi skapar nya möjligheter och projekt Övergripande beskrivning Förnybar elproduktion Målsättningen för produktion av förnybar elproduktion Befintlig produktion av förnybar el Förutsättningar för satsningen på förnybar elproduktion Investeringskalkyler Övergripande jämförelse mot andra energibolag Slutsatser Bilaga 1 Omvärld och Marknad för förnybar energi Bilaga 2 Produktion av Biogas & Transportgas Bilaga 3 Elproduktion

3 1 Sammanfattning Göteborg Energi AB s satsning på förnybar energi har genomlysts som en del i det granskningsuppdrag som stadsledningskontoret fick i uppdrag att genomföra vid kommunstyrelsens sammanträde , 02, 128. Denna rapport presenterar genomlysningen av förnybar energi och de slutsatser som genomlysningen resulterat i. Genomlysningen har på ett övergripande plan analyserat satsningen på förnybar energi. Specifika projekt har endast belysts övergripande och främst med fokus på projektens förhållande till bolagets ägardirektiv, beslutsprocessen och kvaliteten på beslutsunderlag. Satsningen på förnybar energi ligger helt i linje med både bolagets uppdrag i ägardirektivet och med Göteborgs Stads miljöpolitiska målsättningar. Bolagets arbete med förnybar energi har vuxit fram i takt med att efterfrågan på miljövänliga alternativ ökat och de miljöpolitiska målen både lokalt, nationellt och globalt blivit tydligare. Satsningen har även fått ökat fokus i och med att efterfrågan på mer mogna produkter minskat. Att skapa nya produktområden med förnybar energi ses av bolaget som ett sätt att säkra framtida produkter och produktionsvolym men även som ett sätt att bidra till teknik- och kunskapsutveckling för att främja satsningar även utanför bolaget. Förnybar energi omfattar idag främst biogasproduktion och elproduktion genom vindkraft men bolaget följer även teknikerna för solenergi och vågkraft samt har produktområdet transportgas. Bolaget genomförde i april 2010 en omorganisation där satsningen på förnybar energi lyftes ur affärsområde Energi för att istället läggas i ett eget affärsområde Förnyelsebar Energi. Satsningen på förnybar energi är organiserad i tre produktområden, biogas, transportgas och förnybar elproduktion. Efter det att satsningen placerades i ett eget affärsområde påbörjades ett omfattande arbete med att tydliggöra och komplettera bolagets övergripande projektmodell i syfte att passa de förnybara a projekten. Som ett resultat av det arbetet upplever affärsområdesledningen en tydlighet, effektivitet och kvalitet både vad gäller operativ ledning av projekten, beslutsprocess, projektorganisation och informationsflöden. Bolaget har idag två biogasanläggningar som tillsammans producerar 65 GWh per år och har ytterligare fyra anläggningar under byggnation som tillsammans kommer att öka produktionen med minst 110 GWh per år. Bolagets målsättning är att år 2020 sälja 1 TWh från biogas per år, något som produktområdet idag bedömer som genomförbart. Målsättningen är baserad på en uppskattning av framtida biogasbehov huvudsakligen i transportsektorn. Göteborg Energi har även satsat på vindkraft där bolagets första anläggningar stod klara i mitten av 1990-talet. Därefter dröjde det dock innan politiska styrmedel fanns på plats varför bolagets satsning på allvar tog fart först Idag har bolaget 18,5 vindkraftverk som tillsammans producerar 85 GWh el. Utöver detta driver bolaget en rad projekt i olika utvecklingsskeden för att öka sin produktion av vindkraft. Produktområdets målsättning är att år 2015 ha en vindkraftproduktion på 500 GWh per år. När granskningen ningen genomförts har två övergripande iakttagelser gjorts. Den första är de positiva effekter som placeringen i ett eget affärsområde resulterat i, genom ett större fokus, tydligare styrning och ledning och utvecklade strukturer för projekten. Den andra iakttagelsen handlar om olika aspekter av ledning och styrning, vilket har lett till att satsningen inte alltid har fått rätt förutsättningar. Det är tydligt att styrelsen och affärsområdesledningen ngen har olika bilder av hur tydlig den strategiska inriktningen är. Styrelsens presidie upplever att det saknas tydliga inriktningsbeslut och övergripande strategier för vad satsningen som helhet ska uppnå. Dessutom upplever styrelsen presidie att det är otydligt vilka prioriteringar bolaget väljer att göra för att uppnå målen. Affärsområdesledningen å andra sidan upplever att det finns ett tydligt uppdrag för satsningen på förnybar energi och att det dessutom finns tydliga mål uppsatta för området och tydliga strategier för hur målen ska uppnås. Affärsområdet arbetar utifrån en strukturerad affärsplaneprocess för att 3

4 säkerställa ett långsiktigt fokus och en tydlighet i inriktning och projektportfölj. Att bilderna på satsningens strategiska inriktning skiljer sig åt tror vi kan bero på att bolaget inte tillräckligt väl lyckats med att kommunicera satsningens långsiktiga målsättningar och strategier till styrelsen och att affärslogiken för projekten inom förnybar energi skiljer sig från affärslogiken från mer mogna produkter inom Göteborg Energi. Vidare är det vår uppfattning att behovet av växling i produktportfölj och intäktskällor, i form av övergången från mogna etablerade produkter såsom t ex fjärrvärme till nya produkter i form av förnybar energi, inte förankrats tillräckligt väl i nya styrelsen. Bolagets styrande dokument i form av kommunallag, speciallagar och ägardirektiv är inte utformade för den typ av verksamhet som satsningarna innebär eftersom de styrande dokumenten formulerades under en period när satsningar på förnybar energi inte var så långt komna som idag. Vidare gör ägardirektivets begränsningar gör det svårt för satsningen att uppfylla de mål som formuleras i KFs budget och i bolagets affärsplan. Detta tillsammans med att affärslogiken är annorlunda ställer krav på att beslutsprocessen utformas annorlunda. Idag upplever stadsledningskontoret att de har svårt att få fram bra underlag till det politiska systemet eftersom man kommer in sent i processen. Detta visar på att en ny beslutsprocess krävs för denna typ av satsningar. Processen behöver ta hänsyn till den politiska styrningen, ägarens uppsiktsplikt och de förutsättningar som råder på marknaden för förnybar energi. Före detta styrelsen fattade under sin tid ett aktivt beslut om att elproduktionen inte behöver ta hänsyn till ägardirektivets begränsningar i form av geografisk begränsning. Bolagets före detta styrelse har därför godkänt uppförandet av vindkraftverk som ligger utanför milsgränsen utan att först hemställa detta till l kommunfullmäktige. Detta är något som den nya styrelsen ändrat på och projekt som ligger utanför kommunallagens och ägardirektivets avgränsningar kommer i framtiden att lyftas till kommunfullmäktige för ställningstagande. ande. Den nya styrelsen är medveten om de begränsningar som finns vad gäller uppförandet av både biogasanläggningar och vindkraft. Här ser styrelsens ordförande att kommunfullmäktige behöver ta ställning till den geografiska begränsningen i nästkommande ägardirektiv så att bolaget får rimliga förutsättningar att bidra i arbetat med att ställa om energisystemet. Inom uppdraget har även legat att jämföra Göteborg Energis satsning på förnybar energi med andra aktörer. Från den jämförelsen blir det tydligt att samtliga sex energibolag, tre kommunala, ett statligt och två privata, satsar på att öka andelen förnybar energi. De kommunala bolagens satsningar liknar i mycket Göteborg Energis genom att samtliga tar tillvara på rötgasen från kommunens reningsverk och uppgraderar den till biogas som sedan distribueras som fordonsgas. Samtliga sex bolag som Göteborg Energi jämförts med deltar i arbetet med att bygga ut vindkraftproduktionen i Sverige. Det blir även tydligt att övriga aktörer lägger stora delar av sina investeringsbudgetar på att öka andelen biobränsle i sina kraftverk. 4

5 2 Inledning Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad har utifrån beslut i kommunstyrelsen gett Preera i uppdrag att utföra en genomlysning av fyra projekt och investeringar inom Göteborg Energi AB. Genomlysningarna utförs under hösten 2011 och kommer att återrapporteras löpande till stadsledningskontoret och kommunstyrelsen. Ett av dessa projekt är Göteborg Energis satsning på förnybar energi. Denna rapport syftar till att presentera resultatet av den genomlysning ning som gjorts av satsningen på förnybar energi. Status för projektinnehav, målsättningar, produktionstakt mm är definierat utifrån situationen per den 1/ genom hela rapporten. 2.1 Uppdragets omfattning Syftet är att kartlägga och analysera bolagets satsningar på så kallad förnybar energiproduktion (vindkraft, vågkraft, solenergi, biogas etc) och göra bedömningar huruvida projekten är led i produktutveckling/kunskapsinhämtning eller syftar till att utvidga bolagets kommersiella bas och produktionskapacitet. I sammanhanget skall bl. a belysas; Förekomsten av policydokument eller inriktningsbeslut som grund för satsningar på förnybar energi. Förekomsten av genomarbetade och realistiska investeringskalkyler. Redovisning av riskbedömningar. Projektens styrning, dokumentation och rapportering varvid bl. a beslutsprocessen och styrelsens roll skall belysas. Belysa projektens kommersiella och industriella förutsättningar, inte minst ur ett miljöpolitiskt perspektiv. Redovisa översiktlig jämförelse med motsvarande projekt hos annan huvudman. Etableringar utanför kommungränsen skall särskilt belysas. Läsanvisning Rapporten inleds med en översiktlig introduktion till satsningen och därefter beskrivs de väsentliga iakttagelser som gjorts i kapitel 3. I efterföljande kapitel beskrivs affärsområdets organisering och ledning och därefter följer två kapitel där satsningen på biogas, transportgas och förnybar elproduktion beskriv mer i detalj. Avslutningsvis presenteras en översiktlig jämförelse med motsvarande satsning hos annan huvudman. Rapporten avslutas med slutsatser. Allmän orientering om omvärld och marknad för förnybar energi presenteras i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 ges en kort beskrivning av de anläggningar och projekt som bolaget driver idag. Preeras reflektioner presenteras i kapitlet om väsentliga iakttagelser samt i slutsatserna. 5

6 2.2 Uppdragets genomförande Analys av dokumentation Uppdraget har genomförts genom omfattande analys av relevant dokumentation kopplat till satsningen på förnybar energi. I satsning som består av flera projekt har det självfallet producerats stora mängder dokumentation och material. Denna genomlysning har främst analyserat inriktningsdokument, strategiska affärs- och verksamhetsdokument för affärsområdet förnyelsebar energi, styrelseprotokoll, VD-rapporter, beslutsunderlag underlag och informationsärenden för enskilda projekt samt underlag för investeringskalkyler, lönsamhetsberäkningar. Det har varit avgörande för uppdragets slutförande inom givna tids- och omfattningsramar att avgränsa analysen varför exempelvis styrgrupps- och projektgruppsprotokoll samt arbetsmaterial för enskilda projekt inte analyserats. Därav kommer denna rapport inte ge en djup analys för enskilda projekt. Det är sannolikt att det inom vissa områden finns ytterligare fakta att frambringa, men bedömningen har gjorts att tillräckligt djup analys har gjorts för att besvara uppdragets frågeställningar på ett adekvat at sätt. Intervjuer Dokumentanalysen har kompletterats och fördjupats genom intervjuer med personer direkt knutna till satsningen på förnybar energi. Medlemmar i koncernledningen som har blivit intervjuade i samband med någon av de övriga tre genomlysningar som Preera genomfört och som lämnat information kopplat till satsningen på förnybar energi presenteras nedan som indirekta intervjuer. Följande personer har intervjuats: Personer i förnyelsebar energis affärsområdesledning Affärsområdeschef förnyelsebar energi, koncernledningsmedlem Anders Dahl Avdelningschef biogas och produktägare för biogas och transportgas Carina Bergsten Avdelningschef förnyelsebar el och produktägare förnyelsebar el Jonas Cognell Avdelningschef affärsutveckling Bengt Attebo Koncernledningen Affärsområdeschef Energi, Göteborg Energi Bengt Göran Dalman Fd VD, Göteborg Energi Anders Hedenstedt Avstämningar med koncernledningen Ekonomidirektör, Göteborg Energi Margareta Fischer Informationsdirektör, rektör, Göteborg Energi Ann Törnblom Affärsområdeschef Stöd, Göteborg Energi Peter Trygg Fd affärsområdeschef Service, Göteborg Energi Björn Carlsson Styrelseledamöter Fd styrelseordförande Lennart Alverå Fd vice styrelseordförande Susanna Haby Styrelseordförande Kia Andreasson Vice styrelseordförande Martin Wannholt Följande personer har specifika frågor stämts av med under möten eller per telefon: Stadsledningskontoret Direktör, stadsledningskontoret Hans Olsson Avdelningschef, stadsledningskontoret Ulf Högberg Planeringsledare, stadsledningskontoret Christina Bertilson 6

7 Stadsjurist, Juridiska avdelningen - Markus Landahl 2.3 Bakgrund till satsningen på förnybar energi Europa och världen står inför en enorm utmaning. Inom en generation måste vi ha kommit en bra bit på vägen mot ett hållbart energisystem. Det betyder bl.a. att koldioxidutsläppen och användningen ningen av fossila bränslen måste minska rejält. Mot denna bakgrund satsar EU starkt på att dels effektivisera och minska energianvändningen och dels öka andelen förnybar energi. EU:s regeringschefer har beslutat att 20 % av all energianvändning i EU ska vara förnybar år Och, som del i det totala målet, ska minst 10 % av transportbränslet vara biobränsle. Det innebär att tillgången till förnybar energi i Europa åtminstone måste fördubblas. Runt GWh fossil energi eller ca 100 miljoner kubikmeter olja ska ersättas med vindkraft, vattenkraft och biobränslen. Det är mer än dubbelt så mycket som all energianvändning i Sverige idag. För att bidra till arbetet med att ställa om dagens fossilberoende energisystem har Göteborg Energi under lång tid bidragit till såväl effektivisering i befintligt energisystem genom att bättre ta tillvara på all energi som att bidra i arbetat med att skapa förnybara alternativ och öka tillgången på förnybar energi. Viljan att delta i omställningen har vuxit i takt med att Göteborg Stad har tydliggjort sin miljöpolitiska inriktning samt som en följd av att kraven på omställning från omvärlden blivit tydligare. Bolaget har under tiden satsningen tagit form känt ett brett politiskt stöd för att bolaget deltar i omställningen av energisystemet. Ännu en anledning till att Göteborg Energi har valt att delta i utvecklingen av förnybara alternativ är att bolaget har en produktportfölj där några av bolagets produkter är mogna eller där efterfrågan på produkten minskar successivt. Genom att satsa på förnybar energi avser bolaget skapa nya intäktsströmmar, långsiktighet, ökad flexibilitet i sitt erbjudande samt möta efterfrågan från bolagets kunder på mer miljövänliga produkter. Bolaget kan på så sätt även bidra till att uppfylla Göteborgs Stads miljöpolitiska mål. Utifrån den målbild som finns både globalt, nationellt och lokalt samt baserat på de förutsättningarna Göteborg Energi haft i form av såväl kompetens, finansiell styrka och möjligheter har bolaget satsat på framförallt två områden inom förnybar energiproduktion; biogas och vindkraft. Biogas som uppgraderas ras till fordonsgas för att möta utmaningen med att ställa om dagens fossilberoende bränsleförsörjning av transportindustrin samt vindkraft för att öka andelen förnybar elproduktion. Nedan beskrivs kort historiken till respektive område. Göteborg Energis satsning på biogas Gryaab, ett kommunalt ägt bolag som ansvarar för att rena avloppsvattnet i Göteborgsregionen, har sedan länge gjort biogas av sitt rötslam för att minska slamvolymerna. I mitten på 1990-talet insåg Gryaab att de istället för att fackla den producerade biogasen kunde sälja den. Gryaab och Göteborg Energi påbörjade ett gemensamt projekt som resulterade i att Göteborg Energi köpte biogasen från Gryaab och distribuerade den som stadsgas (en av Göteborg Energis fd produkter). Parallellt med detta påbörjades ett projekt i Göteborgs Stad i syfte att förbättra lokalmiljön. Ett samarbete mellan Volvo AB, Göteborg Energi AB och Göteborgs Spårvägar AB resulterade i att Volvo byggde ett antal stadsbussar och lastbilar som drevs på naturgas. Detta i syfte att minska utsläppen i centrala Göteborg. Göteborgs Spårvägar köpte gasbussar och Göteborg Energi bidrog både genom att köpa ett par gasdrivna lastbilar och genom att stå för gasdistribution och utrustning för gastankning. Därefter har Göteborg Energi valt att fortsätta att utveckla miljöriktiga transportlösningar och som ett led i det arbetet bildade Göteborg Energi tillsammans med andra delägare i början av 2000-talet bolaget Fordonsgas Sverige AB som bygger och driver gastankstationer i Sverige. Idag driver bolaget 38 gastankstationer ationer med Västsverige som bas. 7

8 2003 införde riksdagen finansiella åtgärder som främjade användandet av biogas, bl.a. skulle det bli lättare att få utsläppsrätter för biogasanläggningar och biogasen skulle beskattas lägre 1. Riksdagens åtgärder gjorde att Göteborg Energi började diskutera möjligheterna att öka andelen biogas i fordonsgasen. Samtidigt påbörjades diskussioner om att fasa ut stadsgasen. De två faktorerna ihop gjorde att Göteborg Energi på nytt tog kontakt med Gryaab påbörjades projektet med att bygga en uppgraderingsanläggning i Arendal som kunde uppgradera biogasen från Gryaabs reningsverk till naturgaskvalitet. När anläggningen stod klar 2007 var Göteborg Energi ett av de första energibolagen i Sverige som kopplade på biogas på det befintliga naturgasnätet. Därefter har Göteborg Energi arbetat vidare med att öka sin produktion med biogas av naturgaskvalitet genom att bygga nya anläggningar. På så sätt har Göteborg Energi lyckats öka sin produktion av biogas till en nivå som möjliggör att Fordonsgas Sverige AB har tillräckligt med biogas i sin fordonsgas för att den ska vara Svanenmärkt. Göteborg Energi inledde också en diskussion om att producera biogas av naturgaskvalitet genom att förgasa biomassa. Utvecklingen har lett fram till projektet GoBiGas som påbörjades För mer information om det projektet se separat rapport Genomlysning av GoBiGas. Fortsatt i denna rapport kommer GoBiGas inte att beröras mer än ur ett helhetsperspektiv när målsättningarna för biogasproduktionen diskuteras. Göteborg Energis satsning på förnybar elproduktion Förnybar elproduktion innefattar såväl vindkraft, vågkraft och solenergi. Som marknaden ser ut idag är det vindkraft som är kommersiellt genomförbart medan vågkraft och solenergi i stort fortfarande är i ett forsknings- och utvecklingsskede. Bolaget gjorde en insats för att skapa förnybar el under mitten av 1990-talet då man uppförde en rad vindkraftverk i hamninloppet i Göteborgs Stad. När det i mitten av 2000-talet undersöktes vilka framtida produkter som bolaget kunde satsa på för att möta framtida behov blev förnybar elproduktionen en av de produkter som identifierades. Bolaget ville skapa en produktportfölj där det utöver fossilberoende elproduktion även producerades förnybar el för att på så sätt sprida såväl utbudet som eventuella risker med att ha en smal produktportfölj beslutades det i styrelsen att förnybar el skulle bli ett eget produktområde. I och med detta skapades mer fokus och tydligare mål för satsningen. Innan produktområdet skapades låg förnybar elproduktion under affärsområde Energi i produktområde gas. När produktområdet började arbeta aktivt för att komma in på marknaden för vindkraft i början av 2008 var det högkonjunktur. Som ett resultat av högkonjunkturen var det stor konkurrens mellan energibolagen om att vara med i olika vindkraftsprojekt men det var även så att leverantörerna hade fulltecknade orderlistor och kunde prioritera mellan kunder och beställningar. När finanskrisen blev ett faktum i september 2008 fick bolaget en möjlighet att komma ikapp övriga aktörer på marknaden. Göteborg Energi som hade en fortsatt stark finansiell ställning och eget kapital hade möjlighet att gå in i projekt där övriga konkurrenter inte längre hade möjlighet. I samband med detta kunde bolaget även bygga upp ett större kontaktnät i branschen. Idag har bolaget en rad vindkraftverk k runt om i Västsverige. 2.4 Övergripande nulägesbeskrivning av satsningen på förnybar energi Göteborg Energi valde att i samband med en omorganisation våren 2010 skapa ett nytt affärsområde Förnyelsebar Energi (AO O) där satsningen på förnybar energi samlades. Inom affärsområdet ligger idag tre förnybara a produktområden där Göteborg Energi är aktiva, biogas, transportgas och förnybar energiproduktion

9 Göteborg Energis biogasstrategi syftar till att uppfylla visionen om det hållbara Göteborgssamhället och satsa på biogasproduktion där det finns lämpliga förutsättningar vad gäller infrastruktur, samarbete och gasmarknad. ad. Detta för att förse transportsektorn med ett miljövänligt alternativ till fossila bränslen. Huvudsakligen satsar Göteborg Energi på projekt i regionen runt Göteborg. Inom produktområde biogas har Göteborg Energi idag två biogasanläggningar i drift, 4 anläggningar under byggnation samt ett antal projekt i olika utvecklingsskeden. För att läsa mer om respektive anläggning eller projekt se kapitel 5 nedan. De anläggningar Göteborg Energi har idag tillsammans med de anläggningar som kommer vara färdigbyggda under 2012 ger en årlig produktion på drygt 175 GWh. Målsättningen för satsningen på biogas är att genom rötning och förgasning av biomassa kunna nå en produktion om 1 TWh/år till Inom produktområde transportgas ligger idag ett större projekt som syftar till att möjliggöra tankning av flytande gas till sjöfartsindustrin, även detta projekt beskrivs övergripande i kapitel 5. Inom produktområde förnybar elproduktion har Göteborg Energi 18,5 vindkraftverk i sin portfölj samt ett större projekt som idag är bordlagt för andra gången i kommunens beslutsprocess. Om projektet tillstyrks av kommunfullmäktige under våren 2012 skulle det ge Göteborg Energi ytterligare 10 vindkraftverk. De vindkraftverk som Göteborg Energi har idag ger en produktion på drygt 90 GWh och byggs de resterande 10 som är planerade i Töreboda 2 ökar produktionen med GWh per år. Produktområdet har utöver dessa projekt en rad områden där möjligheterna för framtida vindkraft utvärderas. Målsättningen för produktområdet är att till 2015 nå en årlig produktion på 500 GWh. 2 Den 18/ tillstyrkte kommunstyrelsen att ärendet ska till kommunfullmäktige i februari. 9

10 3 Väsentliga iakttagelser I följande kapitel presenteras de väsentliga iakttagelser som gjorts under genomlysningen. Kapitlet är uppbyggt så att respektive iakttagelse har ett avsnitt som avslutas med Preeras reflektioner. De väsentliga iakttagelser som gjorts berör omorganisationens effekter samt ledning och styrning av satsningen på förnybar energi. 3.1 Omorganisationen skapar ökat fokus på förnybar energi Göteborg Energi genomförde 1 april 2010 en omorganisation som bland annat innebar att satsningen på förnybar energi placerades i ett eget affärsområde. Att satsningen på förnybar energi placerades i ett nytt affärsområde kallat Förnyelsebar Energi har enligt bolaget främst gett positiva konsekvenser. Innan omorganisationen låg satsningens olika delar inom affärsområde Energi under produktområde gas och förnybar elproduktion. I förhållande till övriga produkter inom i affärsområde Energi var satsningen på biogas, transportgas och förnybar elproduktion omsättningsmässigt mycket små. I omorganisationen lyftes förnybar elproduktion, biogas och transportgas ut från produktområde gas och blev varsitt eget produktområde. Bolaget upplever att de genom att flytta satsningen från affärsområde Energi till Förnyelsebar Energi skapade större fokus och därmed bättre förutsättningar både att uppnå målsättningar och skapa långsiktigt engagemang. Bolaget ser ytterligare en fördel med att lyfta ut de förnybara a projekten från affärsområde Energi då den typ av utvecklingsprojekt som drivs för att utveckla den förnybara energiproduktionen skiljer sig från de projekt som drivs inom de mer mogna produktområdena. Utvecklingsprojekten är enligt bolaget mer krävande i projektens tidiga faser. Att projektportföljen blir mer homogen både för affärsområde Energi och för affärsområde Förnyelsebar Energi medför att processen blir tydligare. Som en följd av detta kunde affärsområde Förnyelsebar Energi arbeta fram ett tillägg till bolagets övergripande projektprocess vad gäller de tidiga faserna för affärsområdets utvecklingstunga projekt. På så sätt har affärsområdet skapat fyra nya milstolpar där projekten utvärderas. Affärsområdet har även kunnat skapa en anpassad projektmodell för hur projekten ska drivas och organiseras. Preeras reflektioner Omorganisationen skapar ökat fokus på förnybar energi Att placera satsningen på förnybar energi i ett eget affärsområde har inte bara bidragit till att satsningen fått internt fokus utan vår bedömning är att det även bidragit till att skapa bättre förutsättningar för Göteborg Energi att profilera sig som en aktör som deltar i arbetat att ställa om dagens fossilberoende energisystem. Omorganisationen ger en tydlig indikation på att bolaget ser långsiktigt på satsningen. Att affärsområdet har arbetat aktivt för att anpassa de strukturer som finns inom bolaget för att de ska passa affärsområdets förutsättningar är positivt. Det har skapat förutsättningar att följa, utvärdera och driva projekten mer effektivt och strukturerat. Trots att de nya processerna för projekten infördes i mars 2011 har organisationen redan börjat se tydliga förbättringar både vad gäller projektstyrning och operativ drift i projekten. Vi ser även att förutsättningarna för ägaren och styrelsen att förstå och påverka satsningen utökats genom att satsningen skiljts från affärsområde Energi där de förnybara a projekten lätt blev ett projekt i mängden och där ett samlat grepp kring satsningen och projekten ofta saknades. Följden av detta blev att projekten i stor utsträckning hanterades och beslutades ett och ett. 10

11 3.2 Ledning och styrning I följande avsnitt t behandlas fyra aspekter av ledning och styrning kopplat till satsningen på förnybar energi; styrande dokument, strategisk styrning, styrelsens roll samt kommunikationen mellan bolaget, styrelsen, stadsledningskontoret och kommunfullmäktige. Avsnittet avslutas med Preeras reflektioner kring ledning och styrning. Styrande dokument Ägarstyrningen av de kommunala bolagen regleras idag i en rad olika styrande dokument såsom Kommunallagen, Göteborgs Stads budget, Göteborgs Stads generella ägardirektiv för kommunala bolag samt specifikt ägardirektiv för Göteborg Energi AB. I följande stycken sammanfattas först vad respektive styrande dokument ger för inriktning till bolaget i frågor som berör satsningen på förnybar energi, därefter presenteras korta utdrag från respektive styrande dokument i kursiv stil. För den som vill få en övergripande bild av inriktningen i respektive styrande dokument räcker det att läsa den inledande sammanfattningen. För exakta formuleringar bör utdragen från respektive styrande dokument användas. Kommunallagen Kommunallagen är den lagstiftning som reglerar förhållandet mellan ägaren och det kommunala bolaget. I Kommunallagen framgår det att kommuner får lov att lämna över kommunala angelägenheter till ett aktiebolag. Vidare fastställs att kommunfullmäktige ska se till att beslut som är av principiell karaktär eller av större vikt ska upp för ställningstagande i kommunfullmäktige. Som huvudregel enligt kommunallagen måste också en kommun begränsa sin näringsverksamhet till sådant som tillgodoser samhällsintressena. Kommunernas verksamhet begränsas också i kommunallagen genom den så kallade lokaliseringsprincipen som inte medger att kommunen driver verksamhet i andra kommuner. Utdrag ur Kommunallagen avseende lokaliseringsprincip kommunala bolag: Kommunernas och landstingens befogenheter i 2 kapitlet av kommunallagen 1 Kommuner och landsting får själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte enbart skall handhas av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan Kommunala företag i 3 kapitlet av kommunallagen 17 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier, skall fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten 2. utse samtliga styrelseledamöter 3. se till att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Speciallagar För verksamhet inom energiområdet finns speciallagstiftning som har påverkan på satsningen på förnybar energi. Dessa lagar är ellagen och naturgaslagen. Ellagen I ellagen (1997:857) görs ett undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip vad gäller elproduktion som innebär att kommunala företag utan hinder får producera el utanför kommunens område. Ellagen (1997:857) tillåter också kommunala elföretag att bedriva viss elhandel, nätverksamhet och fjärrvärmeverksamhet utanför kommunens område. 11

12 Utdrag ur Ellagen avseende Kommunala Elföretag 7 kap: 1 Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap kommunallagen (1991:900) får, utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommunens område bedriva 1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet, eller 2. nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet. 2 Om ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap kommunallagen (1991:900) bedriver sådan verksamhet som avses i 1 1, ska verksamheten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt. Lag (2008:265). Naturgaslagen Naturgaslagen (2000:599) innehåller inga specifika bestämmelser angående biogas. Biogasen anses dock kunna jämställas med naturgas om biogasen håller den kvalitet att den går att distribuera på naturgasnätet. I naturgaslagen finns idag ett undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip vad gäller gashandel. Gasöverföring är däremot inte undantaget från lokaliseringsprincipen. Naturgaslagen och ellagen är utformade på samma sätt och i förarbeten till naturgaslagen hänvisas i delar till ellagen. När lagarna utformades på 1990-talet fanns ingen produktion av naturgas i Sverige e och tekniken för uppgradering av biogas till naturgaskvalitet var i stort sätt obefintlig. Som ett resultat av detta är inte produktion av naturgas/biogas behandlat i lagstiftningen. Således finns inte heller några tydligt formulerade undantag från lokaliseringsprincipen vad gäller naturgasproduktion i naturgaslagen på samma sätt som det finns undantag för elproduktion i ellagen. Vid en strikt tolkning av naturgaslagen så finns det inget undantag för produktion utanför kommungränsen medan en tolkning som bygger på att söka paralleller med ellagen skulle kunna innebära att även biogasproduktion är undantagen lokaliseringsprincipen. Utdrag ur Naturgaslagen avseende Kommunala Elföretag 5 kap: 1 Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap kommunallagen (1991:900) får, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommunens område bedriva 1. handel med naturgas samt därmed sammanhängande verksamhet, eller 2. överföring av naturgas i geografisk närhet till företagets överföringsverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig överföringsverksamhet. 2 Om ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap kommunallagen (1991:900) bedriver handel med naturgas samt därmed sammanhängande verksamhet, skall verksamheten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt. Om företaget även bedriver sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 1 ellagen (1997:857), får företaget redovisa de berörda verksamheterna tillsammans. Göteborgs Stads Budget Genom budgeten för Göteborgs Stad fastställer kommunfullmäktige sina intentioner avseende klimatpåverkan kopplat till energiförsörjning. Sedan många år tillbaka har i budgeten framhållits nödvändigheten av att satsa på en utfasning av fossila bränslen till förmån för förnybara alternativ i syfte att skapa ett kretsloppsamhälle. 12

13 Utdrag ur kommunfullmäktiges budget 2011: Staden ska också utveckla nya, miljöanpassade energisystem som på sikt också blir ekonomiskt fördelaktiga. Fossila bränslen ska fasas ut till förmån för lösningar som sol, vind och biobränslen. Återvinning är också viktigt. Den biologiska behandlingskapaciteten behöver till exempel utökas så att energiinnehållet i hushållsavfallet kan tillvaratas som biogas. I budgeten framgår även att staden ska göra allt i vår makt för att Göteborg ska ligga i världsklass när det gäller ny miljöanpassad teknik Utöver detta anges fyra prioriterade miljömål i budgeten: - Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken - El-effektiviteten ska öka. - Förbrukningen av fossila bränslen ska minska - Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka. I princip likartade formuleringar återfinns i budget 2008, 2009 och Göteborgs Stads ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag I det generella ägardirektivet för Göteborgs Stads kommunala direkt och indirekt ägda bolag som fastställdes senast av kommunfullmäktige regleras övergripande principer för bolagsstyrning. I det generella ägardirektivet tydliggörs ägarens, styrelsens och bolagets åtaganden och ansvar. Kommunallagens fastställande att kommunfullmäktige ska ta ställning till beslut av principiell karaktär eller av större vikt förtydligas med exempel på vilka typer av beslut som ska upp för ställningstagande. Här nämns bland annat att strategiska investeringar som innebär ny inriktning för bolaget eller medför finansiell risk för staden är beslut som ska till kommunfullmäktige för ställningstagande. Det framgår även tydligt att ärendets karaktär ska prövas av bolagsstyrelsen och att om det finns tveksamhet kring om en fråga ska till kommunfullmäktige munfullmäktige för ställningstagande, ska den det. Den aktiva ägarstyrningen är delegerad från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen och vidare till kommunstyrelsens arbetsutskott. När frågor som är av principiell karaktär eller av större vikt som ska till kommunfullmäktige för ställningstagande är det i första hand bolagets styrelse som är ansvarig för att så sker medan arbetsutskottet ska följa huruvida framställan görs. Bolagets åtagande mot ägaren påvisar att styrelsen är skyldig att följa anvisningar och riktlinjer från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Bland annat ska bolaget ta hänsyn till kommunfullmäktiges budget, finanspolicy och riktlinjer för medelsförvaltning. Utdrag ur generellt ägardirektiv som antogs av Göteborg Energi första gången 2009: Kommunfullmäktige Göteborgs Stad genom kommunfullmäktige är ägare av stadens bolag. Enligt 3 kap 17 KomL fastställer kommunfullmäktige ändamålet med bolagets verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter ledamöter i direkt och indirekt ägda bolag. Vidare ska kommunfullmäktige ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunstyrelsen Den formella ägarstyrningen har delegerats av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, som i sin tur har delegerat den aktiva ägarstyrningen till kommunstyrelsens arbetsutskott. 13

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott utövar stadens aktiva ägarstyrning. Vid frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, där kommunfullmäktige ska ta ställning enligt 3 kap. 17 KomL, är det i första hand bolagets styrelse som ska se till att så sker. Kommunstyrelsens arbetsutskott ska följa huruvida bolagen gör sådan framställan. Kommunfullmäktiges ställningstagande/godkännande (KomL 3 kap ) Bolagsstyrelsen ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande/godkännande innan beslut om vissa åtgärder fattas. Exempel på frågor där kommunfullmäktiges ställningstagande/godkännande ska inhämtas: Strategiska investeringar som innebär ny inriktning för bolaget eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde Större investeringar som väsentligt påverkar stadens ekonomi och/eller medför risk för staden Övriga frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Varje ärendes karaktär ska prövas av bolagsstyrelsen. Om tveksamhet uppstår huruvida frågan är av sådan beskaffenhet att kommunfullmäktiges ställningstagande/godkännande ska inhämtas, ska den underställas kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige ska kunna förlita sig på styrelsen fullgör sina skyldigheter i detta avseende. Bolagets skyldigheter gentemot Göteborgs Stad Bolagsstyrelsen är skyldig att förhålla sig till av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutade anvisningar och riktlinjer m.m. som berör bolagets verksamhet. Exempelvis ska bolaget i sin verksamhet ta hänsyn till av kommunfullmäktige beslutad budget samt följa av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen vid var tid beslutad finanspolicy samt riktlinjer för medelsförvaltning. Ägardirektivet Göteborg Energi AB har ett specifikt ägardirektiv (GKH 2002 nr 24) som fastställts av kommun- fullmäktige I bolagets ägardirektiv förtydligas ytterligare vilka ärenden som ska till kommunfullmäktige för ställningstagande. Här nämns bland annat att beslut om uppförande av nya produktionsanläggningar är av den karaktären att de ska till kommunfullmäktige för yttrande. Ägardirektivet formulerar också en geografisk begränsning för Göteborg Energis verksamhet som innebär att projekt som ligger utanför mil ska hemställas till kommunfullmäktige. Utdrag ur bolagets specifika ägardirektiv: Vid större strategiska investeringar såsom nya produktionsanläggningar skall bolaget inhämta kommunfullmäktiges yttrande Bolaget får genomföra kommersiellt motiverade förvärv av energiverksamhet samt ingå avtal om samarbete med andra aktörer inom energiområdet inom en radie om mil från Göteborg utan att detta behöver underställas kommunfullmäktige för beslut. Presidiedelegationens godkännande skall alltid inhämtas vid förvärv Styrande dokuments inverkan på förnybar energi När det kommer till ägardirektivets styrande funktion på satsningen av förnybar energi är det viktigt att ha i åtanke att när Göteborg Energis ägardirektiv (GKH 2002 nr 24) fastställdes 2002 var satsningen på förnybar energi ännu inte formaliserad utan drevs då främst som forskning och 14

15 utveckling. Detta innebär att ägardirektivet inte är formulerat för en verksamhet som bygger upp nya utvecklingstunga produktområden på det sätt som satsningen på förnybar energi gör idag. Detsamma gäller ellagen och naturgaslagen som formulerades vid en tidpunkt då biogas inte förekom i kommersiell produktion. Detta har som följd att det finns begränsningar i de styrande dokumenten som påverkar satsningen på förnybar energi. Den första aspekten handlar om geografi och innebär att projekt som ligger utanför mil ska hemställas till kommunfullmäktige. Den andra aspekten definierar vad som anses vara investeringar av principiell karaktär och därmed ska underställas kommunfullmäktige. Ett exempel på detta är uppförandet av en ny produktionsanläggning. Tolkning av den geografiska begränsningen om mil Formuleringen i ägardirektivet lyder enligt följande; Bolaget får genomföra kommersiellt motiverade förvärv av energiverksamhet samt ingå avtal om samarbete med andra aktörer inom energiområdet inom en radie om mil från Göteborg utan att detta behöver underställas kommunfullmäktige för beslut. Presidiedelegationens godkännande skall alltid inhämtas vid förvärv. Styrelsens fd presidium ium anser att den geografiska begränsningen inte varit applicerbar på satsningen för förnybar elproduktion och att de därmed har haft rätt att ta beslut om att uppföra anläggningar utanför den geografiska begränsningen utan att hemställa ärendet till kommunfullmäktige. Ledningen för affärsområde Förnyelsebar Energi har även de en bild av att styrelsen förmedlat att begränsningen inte behöver beaktas för vindkraftsprojekten. Däremot menar fd VD att hans intention varit att alla projekt som ligger utanför ägardirektivets geografiska begränsning ska lyftas till kommunfullmäktige för ställningstagande. Att fd styrelsen anser att begränsningen inte är applicerbar grundar de på; Legala förutsättningar - Idag finns det ett undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip vad gäller elproduktion i ellagen (1997:857) som innebär att kommunala företag utan hinder får producera el utanför kommunens område. Vad gäller biogasproduktion finns idag inget liknade undantag formaliserat men bolaget har bedömt att det finns paralleller som gör att undantaget i ellagen även kan vara applicerbart i naturgaslagen (2000:599). Geografiska förutsättningar Det finns tydliga begränsningar var vindkraftverk och biogasanläggningar kan uppföras. Vad gäller vindkraftverk finns tydliga krav på vindstyrka och vindförhållanden dessutom begränsas lokaliseringen av tillgänglighet till befintligt elnät och dess kapacitet. Att bygga ut elnätet medför i de flesta fall för stora kostnader för ett specifikt projekt vilket ger en lönsamhet och återbetalningstider som inte möter Göteborg Energis krav på investeringar. För mer information om förutsättningarna för att producera förnybar el se kapitel 6.2. Även för biogasproduktion finns det geografiska begränsningar som påverkar var Göteborg Energi har möjlighet att uppföra produktionsanläggningar. Det gäller tillgängligheten till substrat att röta, tillgänglighet till åkerareal att sprida biogödslet som uppstår som restprodukt efter rötningen, tillgängligheten på infrastruktur samt marknadens struktur. För mer information om förutsättningarna för att producera biogas se kapitel 5.3. Kommersiella aspekter Vid uppförandet av vindkraftverk har Göteborg Energi idag en blandad strategi; att driva hela processen eller köpa in sig i planerade vindkraftparker. När det finns en möjlighet att köpa in sig i en redan projekterad vindkraftpark hamnar bolaget ganska omgående i en förhandlingsposition där det är flera parter involverade och där förhandlingstiden ofta är begränsad. Den beslutsprocess som gäller för projekt som ligger utanför den geografiska begränsningen, dvs. att ärendet ska till kommunfullmäktige för ställningstagande, medför att Göteborg Energi skulle förlora sitt förhandlingsutrymme mot 15

16 övriga konkurrenter samt att beslutsprocessen tar för lång tid vilket sannolikt skulle medföra att möjligheten försvinner. Fd styrelsens inriktning innebär att Göteborg Energi har förvärvat ett vindkraftverk i Mariedamm utanför Askersund och en vindkraftpark i Dals Eds kommun på Töftedalsfjället som ligger utanför den geografiska begränsningen där kommunfullmäktige inte fått möjlighet att ta ställning till själva investeringen. Bolaget har lyft samtliga investeringsärenden till styrelsen och i dessa har det framgått var vindkraftverket ska uppföras och hur långt ifrån Göteborg detta är, men det har inte i klartext stått att detta innebär att man går utanför ägardirektivet. Eftersom naturgaslagen och ellagen följer samma struktur och har liknande syfte har flera kommunala energibolag, däribland Göteborg Energi, gjort bedömningen att ellagens undantag för elproduktion även är applicerbart för naturgasproduktion och därmed i förlängningen för biogasproduktion. ion. Detta innebär att bolaget har gjort en tolkning till sin fördel av rådande lagstiftning på biogassidan och applicerat mils gränsen även för biogasanläggningar. Bolaget har samrått med stadsledningskontorets juridiska enhet som bedömt riskerna och redogjort för det oklara rättsläget. De tre biogasanläggningar som bolaget håller på att bygga utanför den geografiska begränsningen har varit uppe för ställningstagande och har tillstyrkts av kommunfullmäktige och i samband med detta har det oklara rättsläget även presenterats för KS AU. Under 2011 har ett ärende för uppförande av 10 vindkraftverk i Töreboda, som ligger utanför den geografiska begränsningen n om mil, underställts kommunfullmäktige för ställningstagande. 3 Se sammanställning över vilka anläggningar och projekt som tillstyrkts av kommunfullmäktige kopplat till ägardirektivets geografiska begränsning nedan. Vindkraft Hemställt till KF Längre bort än mil från Göteborg Projekt Töreboda (10 ) Projektet är på väg till kommunfullmäktige för ställningstagande. Ej hemställt till KF Uppförda vindkraftverk Mariedamm,, Askersund (1) Töftedalsfjället, Dals Eds kommun (10) Inom mil från Göteborg Biogas Längre bort än mil från Göteborg Anläggningar under byggnation Lidköping (1) Sävsjö (1) Skövde (1) Inom mil från Göteborg Transportgas Inom mil från Göteborg Arendal (3) har varit i KF i samband med Göteborg Energis hemställan om tillåtlighetsprövning. KF tog då inte ställning till projektet i sig men tillstyrkte hemställan. Uppförda vindkraftverk Arendal,, Göteborg (5,5) Kjälleberg, Falköping (1) Gårdsten,, Göteborg (1) Projekt Vindplats Göteborg Arendal,, Göteborg (3) Projekt Halmstad (1) Lidköping (utökning) Uppförda anläggningar Arendal,, Göteborg (1) Falköping (2)) Projekt Halmstad (1) Vara (1) Lidköping (utökning) Falköping (1) Projekt LNG GOT,, Göteborg (1) 3 Den 18/ tillstyrkte kommunstyrelsen att ärendet ska till kommunfullmäktige i februari. 16

17 Den nya styrelsen är medveten om de begränsningar gar som finns vad gäller uppförandet av både biogasanläggningar och vindkraft. Styrelsens ordförande anser att kommunfullmäktige behöver ta ställning till den geografiska begränsningen i nästkommande ägardirektiv så att bolaget får rimliga förutsättningar att bidra i arbetet med att ställa om energisystemet. Tilläggas bör att Göteborg Energis ägare, tillsammans med bolaget, under flera år har arbetat med att förnya och uppdatera ägardirektivet och att det nya förslaget, som återremitterats tterats från kommunstyrelsen, innehöll en geografisk begränsning till Västra Götaland. Bolaget anser att man på affärsmässiga grunder behöver vidga ägardirektivet för att göra det möjligt för bl.a. affärsområdet förnybar energi att ha förutsättningar att ta och skapa lönsamma affärer och nå sina affärsmål. Förslaget till nytt ägardirektiv var uppe i kommunfullmäktige 2010 men bordlades då. Att arbeta i linje med det nya, icke godkända ägardirektivet gjordes på direkt uppmaning av fd VD och med gamla styrelsens goda minne. Styrelsen agerade även utifrån det då de inte gick vidare med t ex Mariedamm till kommunfullmäktige. Tolkning av produktionsanläggning Av kommunallagen framgår att kommunala bolag ska se till att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Formuleringen i ägardirektivet lyder enligt följande; Vid större strategiska investeringar såsom nya produktionsanläggningar skall bolaget inhämta kommunfullmäktiges yttrande. En dimension som påverkat bolagets bedömning av vad som är en investering av principiell karaktär är den formulering som finns i det generella ägardirektivet som antogs 2009; Strategiska investeringar som innebär ny inriktning för bolaget eller start av verksamhet inom nytt affärs- verksamhetsområde. Utifrån dessa formuleringar i de styrande dokumenten finns det olika tolkningar inom bolaget och fd styrelsen kring vad en ny produktionsanläggning är. Bland annat finns det en bild av att formuleringen i Göteborg Energis ägardirektiv innebär att nya produktionsanläggningar är nya typer av produktionsanläggningar där bolaget idag inte har någon verksamhet. Den bilden stöds delvis av det generella ägardirektivet som menar att en strategisk investering bör innebära en ny inriktning för bolaget. En annan bild av vad nya produktionsanläggningar innebär är att beslutet behöver innehålla en strategisk aspekt i kombination med uppförandet av en produktionsanläggning. Innebörden av den tolkningen har blivit att uppförandet av större produktionsanläggningar såsom Rya KVV och GoBiGas är av den karaktären att de ska till kommunfullmäktige för ställningstagande. Var gränsen mellan en stor och liten produktionsanläggning går finns idag ingen tydlig bild av. Bolaget och fd styrelsen har trots lite olika bilder innebörden i de styrande dokumenten varit överens om att uppförandet av mindre produktionsanläggningar inte är av strategisk vikt. Detta har medfört att fd styrelsen tagit beslut om att investera i nya produktionsanläggningar, t.ex. Gasendal, två biogasanläggningar i Falköping samt ett antal vindkraftverk i och omkring Göteborg och Falköping, utan att inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande. Detta trots att den första anläggningen innebar att bolaget tog steget in i produktion av biogas. Att det finns ett så stort tolkningsutrymme i vad som är en investering av principiell karaktär visar återigen på behovet av ett nytt ägardirektiv som harmoniserar med de förutsättningar som affärsområdet har att förhålla sig till. Olika bilder av strategisk styrning Styrelsen och affärsområdesledningen har olika bilder av den strategiska styrningen av satsningen på förnybar energi. Affärsområdet upplever sig ha ett tydligt uppdrag i att bidra till omställningen till mer hållbara energislag men också att driva den produktväxling som krävs för att säkra bolagets långsiktiga 17

18 lönsamhet genom att identifiera och etablera framtida intäktskällor då dagens mogna produkter tappar i intjäningsförmåga och tillväxttakt. För att uppfylla detta uppdrag bedrivs inom affärsområdet varje år en omfattande affärsplaneprocess som syftar till att revidera de långsiktiga målen och strategierna för att uppnå dem. Eftersom affärsområdets investeringsprojekt är långsiktiga och till stor del handlar om att bygga ny infrastruktur läggs mycket tid på att prioritera mellan olika satsningar och att formulera tydliga uppdrag för respektive produktområde. Tidshorisonten för affärsplanen är nästkommande tre år och investeringsplanen läggs ut på 10 år. I detta arbete revideras kontinuerligt målsättningar och strategier för respektive produktområde. Affärsplanearbetet resulterar i verksamhetsplaner och handlingsplaner för respektive produktområde där det tydligt finns dokumenterat vad satsningen ska uppnå och på vilket sätt detta ska ske. En brist i affärsplanearbetet är dock att när den totala investeringsramen riskerar att överskridas tvingas idag alla produktområden till att dra ned lika mycket istället för att en prioritering görs mellan de olika projekten. Detta tyder på att bolaget har svårt att prioritera mellan pågående projekt, vilket också bekräftas av affärsområdesledningen. Satsningen har även förankrats i styrelsen genom den strategiövning om två dagar som är en del i bolagets affärsplaneprocess där styrelsen getts utrymme att påverka och ta ställning till satsningen. Styrelsen har dock en annan bild av den strategiska styrningen. Medlemmar av styrelsen upplever att det saknas tydliga mål och strategier för affärsområdet och att det inte finns en tydlig prioritering mellan olika projekt. I kombination med detta saknar styrelsen en tydlig bild av hur de totala investeringarna som planeras kommer att påverka koncernens framtida resultat. Såväl medlemmar i styrelsen som i koncernledningen upplever att det idag saknas en mer långsiktig strategisk dimension i affärsplanen. Istället upplever bolaget att inriktningen har blivit att investeringsramen är begränsningen för bolagets framtida satsningar. Styrelsen å sin sida upplever att det är bolagets uppgift att ta fram förslag till strategier och långsiktiga målsättningar som ligger l i linje med ägardirektiv och övriga styrande dokument som styrelsen sedan kan ta ställning till. Att bilderna av den strategiska styrningen ser så olika ut i styrelsen och i affärsområdesledningen kan ha att göra med att affärslogiken för förnybara a produkter skiljer sig åt jämfört med affärslogiken för bolagets mer mogna produkter. Inom t ex vindkraft dyker affärsmöjligheterna ofta upp med kort varsel och fönstret för att stänga en affär är kort. När det gäller biogas är den geografiska placeringen mycket viktig. Detta ställer krav på andra typer av beslutsprocesser och till viss del andra typer av investeringskalkyler. Som en följd av dessa förutsättningar har beslutsärenden kommit upp i styrelsen utan att de funnits med i affärsplanen eller i investeringsramen men där affärsområdesledningen bedömt att det är en god affärsmöjlighet. Vidare har affärsområdet en viktig uppgift i att möta bolagets behov av växling i produktportfölj och intäktskällor i form av övergång från etablerade produkter såsom t ex fjärrvärme, som präglas av minskade marginaler och minskad tillväxt, till nya förnybara energislag. Detta uppdrag är dock inte fullt ut förankrat hos styrelsen. Styrelsens roll Göteborg Energi har en politisk styrelse som under lång tid hade samma styrelseordförande. Medlemmarna i styrelsen är till stora delar fritidspolitiker som inte kan förväntas vara helt insatta i energibranschen och som träffas på styrelsemöten i genomsnitt åtta gånger per år. Det finns en bild i bolaget och även delvis i styrelsen av att det finns en komplexitet i energibranschen som kan vara svår att ta in och förstå under de förutsättningar som styrelsen har. Detta gör det svårt för styrelsen att ta en aktiv och stödjande roll i bolagsstyrningen samt stötta i arbetet med att peka ut strategiska målsättningar. Ur det perspektivet upplever vissa personer inom bolaget att en tjänstemannastyrelse hade kunnat stötta bolaget mer både i styrning, ledning och i rent affärsmässiga avvägningar. Fördelen med att ha en politisk styrelse är däremot att ägarstyrningen kommer närmare bolagets verksamhet än om bolaget haft en tjänstemannastyrelse. 18

19 Bolagets fd VD och fd styrelseordförande har haft täta informella avstämningar. Som en följd av detta finns hos vissa styrelserepresentanter och koncernledningsmedlemmar en upplevelse av att styrelsemötena präglades av en brist på ifrågasättande och kritisk granskning. Som ett resultat av detta anser nuvarande styrelsen och stadsledningskontoret att ägarstyrningen i några fall inte varit tillräcklig. lräcklig. Denna kultur har brutits i och med att styrelsen fått nya medlemmar och ett nytt presidium. Den nya styrelsen har som ambition att ta en aktiv del i bolagets styrning och ifrågasätter gamla mönster för t ex beslutsfattande, ttande, vilket gjort att frågan om den geografiska begränsningen i ägardirektivet kommit upp för diskussion. Den nya styrelsen har tydligt indikerat att det inte är aktuellt att bilda fler nya bolag vilket har medfört att bolaget fått tänka om och skapa alternativa lösningar till bolagsbildning för att samarbeta med andra aktörer vid biogassamarbeten. Kommunikation mellan bolag, styrelse, stadsledningskontor och kommunfullmäktige Det informationsutbyte som idag sker mellan bolaget och styrelsen sker främst genom bolagets VD- rapport och de informations- och beslutsärenden som läggs fram till styrelsen i samband med styrelsemöte. Under styrelsemötet ges en muntlig dragning av ärendet och styrelsen har möjlighet att ställa frågor och ta ställning till ärendet. Den dokumentation som skickas ut i samband med styrelsemöte och protokollet från styrelsemötet skickas även till Göteborg Energis handläggare på stadsledningskontoret. Affärsområde Förnyelsebar Energi upplever att de informerar kontinuerligt om sina projekt och att de i god tid informerar via VD-rapporten innan det är dags för första informationsärendet att gå till styrelsen. Bolaget menar att de genom informationen i VD-rapporten i kombination med informations- och beslutsärenden även håller stadsledningskontoret uppdaterade om status i de olika projekten. Affärsområdet har genom sin projektprocess tydliga definierade punkter för när projekten ska upp till styrelsen som informationsärenden eller beslutärenden. Det är sedan styrelsen som avgör om ett ärende ska hemställas till kommunfullmäktige. Den formella process som finns för kommunikation mellan bolaget och kommunfullmäktige sker främst i samband med att projekt behöver underställas kommunfullmäktiges ställningstagande. Den processen är formaliserad och kan i vissa fall dra ut på tiden. När beslutsprocessen av någon anledning drar ut på tiden upplever bolaget att det är svårt att komplettera materialet med nya uppgifter som kan ha framkommit i projektet. Stadsledningskontoret upplever att de har svårt att ta fram korrekta underlag till det politiska systemet eftersom man kommer in så sent i processen. Detta visar på behovet av en beslutsprocess som är anpassad till affärslogiken inom förnybar energi. Utifrån den översiktliga granskning som utförts av beslutsprocessen för projekten inom satsningen på förnybar energi framträder en bild där det blir tydligt att både informations- och beslutsärenden över tid har blivit mer informationsrika och att de nu följer en given struktur. Det blir även tydligt att projekten i största möjliga mån drivs i enlighet med affärsområdets och bolagets projektprocess vilket gör att det finns förutbestämda punkter då ärendet utvärderas och lyfts upp för ställningstagande. Beroende ende på ärendets karaktär lyfts ärendet olika långt vid olika tillfällen men tydligt är att projekten utvärderas och att information om projekten förmedlas till styrelsen med jämna mellanrum. Det finns idag ett koncernledningsbeslut om att de ärenden som gäller förfrågan om bolagsbildning ska gå via en person på Göteborg Energi. Det finns en indikation på att det beslutet har utvidgats så att alla ärenden och all information som ska gå till stadsledningskontoret kommit att handhas av en person och att den hanteringen gjort att informationen som gått till stadsledningskontoret vid några tillfällen inte har varit fullständigt uppdaterad. Vidare har detta i vissa fall lett till att information från stadsledningskontoret inte sprids vidare i organisationen eftersom det inte finns någon formell struktur för hur återkoppling ska ske. 19

20 Preeras reflektioner Ledning & Styrning Göteborg Energi har haft en turbulent tid vad gäller ledning och styrning. Bolaget fick under 2011 medial kritik bland annat för hur ledningen hanterat problem i ett av bolagets projekt. I början av 2011 får bolaget en ny styrelse där flertalet av medlemmarna, däribland ordförande och vice ordförande, är helt nya i bolagets styrelse. Den nya styrelsen förmedlar att de vill ta en mer aktiv roll i bolagets styrning, att de vill lyfta fler ärenden till kommunfullmäktige för ställningstagande och börjar ställa nya krav på bolagets ledning och styrning. Ungefär samtidigt slutar VD och vice VD på bolaget vilket får som resultat att bolaget under en period har en tillförordnad VD. Bolagets affärsområdeschefer får dessutom ökad arbetsbelastning i och med att de får gå in och tillfälligt ta mer ansvar. Vår bild är att den situationen till viss del försvårat kommunikation kring ledning och styrning av bolagets satsning på förnybar energi. Den lagstiftning som reglerar Göteborg Energis verksamhet släpar i vissa fall och är formulerad vid en tidpunkt när produktion av förnybar energi ännu inte skedde i kommersiell skala. Exempel på detta är att naturgaslagen agen inte innehåller ett undantag från lokaliseringsprincipen för produktion av naturgas. Inom området finns dessutom få vägledande prejudikat, båda vad gäller undantag från lokaliseringsprincipen och vad gäller vad som är ärenden av principiell karaktär. Det innebär att hela biogassatsningen befinner sig i en legal gråzon. Vidare är det så att begränsningarna i ägardirektivet i termer av geografi motverkar bolagets möjligheter att nå sina effektmål för satsningen på förnybar energi. En viktig fråga framåt är därför att Göteborg Energi får ett nytt ägardirektiv som är anpassat till affärslogiken för förnybar energi om affärsområdet ska möjlighet att uppnå sina mål och bidra till omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Vidare anser vi att en viktig fråga att ta ställning till framåt är hur man kan kombinera en politisk beslutsprocess med de förutsättningar som råder på den marknad som affärsområdet förnybar energi befinner sig på. Vi tror att det krävs en ny process för hur man fattar beslut om satsningar inom förnybar energi. Den processen behöver ta hänsyn till den politiska styrningen, ägarens uppsiktsplikt och de förutsättningar som råder på marknaden för förnybar energi. Ett sätt att utforma den processen skulle kunna vara att låta kommunfullmäktige ta ställning till inriktning på och ramar för satsningen på förnybar energi och sedan låta affärsområdet och styrelsen besluta om investeringar inom dessa ramar. Vi ser att bolaget har haft en formell struktur för ledning och styrning i form av styrande dokument och en informell struktur som till stor del byggt på avstämningar mellan fd VD och fd styrelseordförande samt mellan fd presidiet och respektive partigrupp. Det finns en historik av att den mer formella strukturen i vissa fall fått stå tillbaka för den informella strukturen. Ett exempel på detta är förhållningssättet till begränsningarna i ägardirektivet. Ett alternativ till detta hade varit att styrelsen ställt krav på att deras informella avstämning avseende förvärv av vindkraft formaliserats genom ett tydligt beslut av styrelsen och kommunfullmäktige. Att informell och formell struktur inte harmoniserat så som i fallet med avsteg från ägardirektivet har medfört att bolaget fått problem i sin kommunikation med både stadsledningskontoret och kommunfullmäktige. Alla investeringsärenden av dignitet har dock varit uppe till i styrelsen vid minst två tillfällen, i ett första steg som ett informationsärende och sedan som en beslutspunkt. Mellan dessa två tillfällen har det funnits tid för överväganden. Detta är ett förfarande som vi ser positivt på men vi anser att det borde framgått i de investeringsärenden som går utanför ägardirektivet att så är fallet. Vi anser att den brist på övergripande strategi och målsättning som styrelsen upplever kan vara en följd av att bolaget t inte tillräckligt väl lyckats med att kommunicerad det dubbla uppdrag som satsningen har och att man inte heller tillräckligt väl kunnat förklara affärslogiken för de olika produktområdena. Vidare anser vi att bolaget måste bli tydligare i sin kommunikation av övergripande målsättningar och prioriteringar och dessutom tycker vi att respektive investeringsunderlag tydligare behöver kopplas till de övergripande målsättningarna och strategierna. I årets affärsplan framgår dessutom inte de övergripande målsättningarna för 20