Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 4 Samverkan med andra vårdgivare 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Sammanställning och analys 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Resultat 9-18 Övergripande mål och strategier för kommande år 18 2

3 Sammanfattning Under året har patientsäkerhet belysts i upprättande och revidering av rutiner och riktlinjer. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är under pågående arbete i samverkan med Sveriges kommuner och landsting/skl i Kvalitetssäkrad välfärd. Patientsäkerhetsberättelsen ger en möjlighet att belysa patientsäkerhet som en central del inom verksamhetsområdena både på en lokal och på central nivå. Det är viktigt att detta arbete utvecklas till en naturlig del av alla verksamheters vardag. Fortsättning har skett med utveckling av två nationella kvalitetsregister under 2014 och möjliggör förbättringar av egenkontroll i patientsäkerhetsarbetet som t.ex. riskanalyser, vårdtagarens och anhörigas delaktighet, strategier för förebyggande åtgärder, kompetensutveckling, behandling och åtgärder samt utveckling av teamarbete. Synpunkter/klagomål, fel och brister samt avvikelsehantering är en viktig del i vårt arbete för att förbättra vår kvalitet och därmed höja patientsäkerheten. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 För år 2014 har Vård- och omsorgsförvaltningen inte haft några definierade övergripande mål och strategier för ett enhetligt patientsäkerhetsarbete. Däremot har det pågått interna patientsäkerhetsarbeten inom olika områden i verksamheten som t.ex. avvikelsehanteringen, kvalitetsregister. Utveckling av ett enhetligt strukturerat patientsäkerhetsarbete för år 2015 och framåt sker i årliga satsningar utifrån uppdragen för hälsooch sjukvården samt respektive verksamhet. Internkontroll har skett 2014 där hygien har varit en parameter. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ett strukturerat ledningssystem för hälso- och sjukvården har varit och är under uppbyggnad. Arbete pågår att ta fram ett ledningssystem för hela verksamheten och implementeras efterhand. Vård- och omsorgsförvaltningen har en ledningsgrupp där bl.a. förvaltningschef, verksamhetschefer samt medicinskt ansvarig sjuksköterska ingår. Här beslutas rutiner/riktlinjer och därmed tas även patientsäkerhetsfrågor upp och aktualiseras därmed löpande. Egenkontroller sker bl.a. via avvikelserapportering, journalgranskning, hygienmätning samt via registreringar i kvalitetsregister. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdpersonalen ansvarar för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Det finns riktlinjer utformade av verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska för hur avvikelseprocessen ska genomföras och vilket ansvar de olika professionerna har. Under 2014 har alla verksamheter arbetat och utvecklat avvikelser, synpunkter och klagomål enligt uppdraget för verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för journalgranskning samt kontroll av följsamheten till basala hygien- och klädregler. Användningen av befintliga kvalitetsregister, Senior Alert och Palliativregistret medverkar också till att patientsäkerhetsrisker identifieras. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativ registret är infört i all verksamhet. Kvalitetsregister har medverkat till ett ökat samarbete i verk- 4

5 samheternas teamarbete men samverkan med ansvarig vårdgivare som Primärvården behöver fortsätta att utvecklas då det medicinska ansvaret på läkarnivån ligger inom Primärvården. Senior Alert Registret är till för att identifiera, förebygga och åtgärda risk för fall, undernäring, trycksår samt upptäcka ohälsa i munhålan. Palliativ registret Registret är en registrering av hur personens sista levnadsvecka varit efter fastställda parametrar t.ex. brytpunktsamtal av ansvarig läkare vid beslut om palliativ vård, lindring av smärta, ångest och illamående etc. Arbetet med att införa en standard vårdplan i livets sista tid, LCP/Liverpool Care Pathway har fortsatt och målet är att kvalitetssäkra den palliativa vården för de medborgare där hälso- och sjukvårdsansvaret ligger inom Vård- och omsorgsförvaltningen i Bjuvs kommun. Detta i syfte att ge den enskilde och närstående trygghet i den svåra situationen. Avvikelser Avvikelsehantering sker kontinuerligt och medicinskt ansvarig sjuksköterska gör årligen en sammanställning av de avvikelser som skett under året. Detta rapporteras till Vård- och omsorgsnämnden samt till verksamheterna. Varje verksamhet ska själv följa upp sina avvikelser regelbundet under året som ett led i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Basala hygienrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i en nationell mätning av basala hygien- och klädregler som Sveriges kommuner och landsting/skl ansvarar för. Mätningen sker en - två gånger per år via Sveriges kommuner och landsting/skl men kan användas oreglerat under året i förvaltningens/verksamhetens egenkontroll. Revidering av rutiner är under pågående arbete. Journalgranskning Journalgranskning ansvaras av medicinskt ansvarig sjuksköterska två gånger per år via en granskningsmall. Granskningsresultatet används sedan för planering av eventuell kompetensutbildning. Granskningen har utförts av dokumentationshandledarna i verksamheten i syfte att öka kunskapen var bristerna finns för att kunna sätta in adekvata åtgärder i kvalitetsutvecklingen av dokumentationen av hälso- och sjukvård. Handledning i dokumentation sker fortlöpande av interna handledare med spetskompetens utifrån den lokala riktlinjen för dokumentation av hälso- och sjukvård. Under 2014 har dokumentationshandledarna i 5

6 samverkan med extern handledare och handledare i Åstorps kommun tagit fram generella omvårdnadsdiagnoser utifrån NANDA som är ett vetenskapligt dokumentationsspråk. Generella mål och åtgärdsförslag har kopplats till diagnoserna. Implementering med utbildning och information påbörjades under hösten och kommer fortsätta under Delegering Delegering av vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter sker till omvårdnadspersonal med kompetens i arbetsuppgiften enligt lokala riktlinjer framtagna av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Delegeringarna registreras i avsedd modul i det IT baserade dokumentationssystemet Procapita. Revidering och utveckling av kunskapsmaterial och frågeunderlag för delegeringsmoment har påbörjats under 2014 och kommer fortsätta framöver. Beslutsstöd och Prioriteringsordning Beslutsstöd är en stödmetod för sjukgymnaster och arbetsterapeuter för att säkerställa förskrivningsprocessen av medicintekniska hjälpmedel och ordinerande av träningsinsatser. Samverkan sker med Kommunförbundet Skåne. En prioriteringsordning har fastställts av Vård och omsorgsnämnden sedan tidigare som stödjer arbetsterapeuter och sjukgymnaster i det dagliga arbetet. Läkemedelshantering Följsamheten gentemot lokal riktlinje för läkemedelshantering följs löpande upp via avvikelser. Avtal finns med Apoteket AB för granskning av läkemedelshantering och följsamhet till de lokala riktlinjerna. Specifik omvårdnad vid demenssjukdom Minnesmottagningen i Lund har sedan 2012 varit aktiva i kommunen tillsammans med våra demensavdelningar. Arbetet har varit ett projekt som syftar till att förbättra livssituationen för personer med beteendemässiga/psykiska symtom. Arbetet bedrivs tillsammans med det multiprofessionella teamet. Resultatet blir omvårdnadsplaner för oro och trivsel. Omvårdnadsplanerna skall syfta till personcentrerade vården enl. de nationella riktlinjerna. Under 2014 har projektet övergått i ett implementerat arbete. Samverkan med andra vårdgivare Samverkan sker via avtal med Primärvården när det gäller läkarmedverkan för råd och stöd. För att säkerställa informations- 6 överföringen mellan vårdgivare vid

7 in- och utskrivning från sjukhus arbetar verksamheten efter en IT baserat vårdplaneringsverktyg. För att öka samverkan med de vårdgivare som Vård- och omsorgsförvaltningen samarbetar med pågår arbete med det regionala Ledningskraft i Skåne. Bjuv samverkar med Åstorps kommun, sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm samt den offentliga primärvården i Åstorp och Bjuv. Detta sker i syfte att ge medborgarna en god sammanhållen vård och ökad delaktighet samt kvalité i det vårdande arbetet för att skapa trygghet för den enskilde och närstående. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll för ökad patientsäkerhet har genomförts inom nedanstående verksamhetsområden; Resultat av registrering i Senior Alert. Resultat i Svenska Palliativ registret. Hygienmätning genomförs och följs upp en-två gånger per år med verksamhetsansvariga. Jämförelser på nationell nivå görs. Journalgranskning två gånger per år. Sammanställning av avvikelser en gång per år. Patientnämndsärenden utreds individuellt med fokus på att utveckla och kvalitetssäkra vården. Uppföljning av antal ärende inom rehabiliteringsverksamheten samt antal utförda Beslutsstöd. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Vi har genom vårt avtal med Primärvården avseende råd och stöd kunnat konstatera att det finns områden där samverkan behöver utvecklas som t ex inom den palliativa vården och samverkansplanering av den enskilda vården i individuella planer. 7

8 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Ingen systematisk riskanalys har skett under Vid tillbud och händelser görs analyser. Rutiner och riktlinjer revideras när behov bedöms föreligga. I arbetet med att upprätta ett kvalitets- och ledningssystem kommer även utveckling av riskanalyser ske. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Avvikelsehantering sker kontinuerligt efter lokal rutin. Medicinskt ansvarig sjuksköterska gör årligen en sammanställning av de avvikelser som skett under året. Detta rapporteras till Vård- och omsorgsnämnden samt till verksamheterna. Varje verksamhet följer upp sina avvikelser kontinuerligt under året vid personal/avdelningsmöten. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunktshantering Vi tar emot, dokumenterar och följer upp alla synpunkter som kommer in. Inom fem arbetsdagar skall avsändaren få en bekräftelse på att vi mottagit synpunkten och inom 10 arbetsdagar ska svar från ansvarig handläggare ges. Synpunkter kan lämnas på formulär eller via direktkontakt. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är kontaktperson till Patientnämnden och ansvarar för genomförande av utredning. Inga ärenden har inkommit från patientnämnden under Återkoppling till den klagande parten sker både av Medicinskt ansvarig sjuksköterska och av verksamhetschef samt övrig som kan vara ansvarig i det specifika ärendet. Verksamheten har stor nytta av synpunktshantering i sin utveckling av patientsäkerhetsarbetet. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Avvikelser och Lex-Maria sammanställs och analyseras årligen och redovisas för verksamheten och nämnden. 8

9 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 I samband med Senior Alert är personen och ev. anhöriga delaktiga i identifierig och planering av åtgärder vid möjlig risk för fall, undernäring och trycksår. Detta ger stora möjligheter till delaktighet i patientsäkerhet. I individuell vårdplanering ska samverkan ske med den enskilde och eventuellt närstående samt ansvarig läkare på primärvården för att utifrån den enskildes mål och behov planera den framtida vården och behandlingen. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Fortsatt utveckling av arbetet med Senior Alert i samtliga verksamheter. Fortsatt utveckling av arbetet med Palliativ registret i samtliga verksamheter. Fortsatt utveckling av arbetet med standardvårdplan i livets sista tid, Liverpool Care Pathway/LCP. Kvalitetssäkra basala hygienrutiner. Kvalitetssäkra dokumentationen enligt Hälso- och sjukvårdslag och patientdatalag. Kvalitetssäkra förskrivningsprocessen av medicintekniska produkter. Processmått Punktprevalens mätning via SKL har genomförts en gång under Punktprevalensmätning kring trycksår och fall har genomförts på en liten skala under 2014 i samverkan med Sveriges kommuner och landsting/skl. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har fått en heldag med utbildning av standardvårdplan i livets sista tid, Liverpool Care Pathway/LCP. Alla arbetsterapeuter och sjukgymnaster får kontinuerlig handledning i stödmetoden för förskrivningsprocessen, beslutsstöd. 9

10 Resultatmått Via avvikelsehanteringen konstaterar vi förekomst av exempelvis vårdrelaterade infektioner. Under 2014 har inga sådan rapporterats. Hygienmätning genomfördes endast under ett tillfälle 2014 av Sveriges kommuner och landsting. Observationer genomfördes av hygienombud på 85 st. av personalen. Resultatet har förbättrats sedan Se tabell 1. Tabell 1 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012 Våren 2013 Hösten 2013 Våren 2014 Bjuvs genomsnitt Korrekta kläd- och hygienrutiner 27% 32% 25% 32% 41% 28% 47 % Korrekta klädregler 76% 77% 80% 73% 79% 75% 84 % Korrekta basala hygienrutiner 29% 39% 29% 34% 43% 38% 58 % Under 2014 har Skånes kommuner fått stöd från Vårdhygien i region Skåne med ett antal hygiensköterskor som kan bistå med rutiner, råd och stöd. I samverkan med dessa hygiensköterskor genomfördes en hygienrond på Ekhaga före årsskiftet. Hygienronden genomfördes i samverkan med hygiensköterskor, ansvarig chef, MAS, sjuksköterska och hygienombud. Ekhaga fick ett gott resultat på god hygien men en del förbättringsåtgärder fanns som t.ex. handsprit, ytdesinfektion, platsförkläde, handskar i förråd, skölj, tydliggöra nolltolerens för smycken, naglar och löst hår, skapa rutin, förutsättningar, tvätt av arbetskläder för all personal, användning av handskar rätt användning överanvändning, användning av plastförkläde, desinfektionsstation för besökare/närstående samt information mm I Senior Alert har 472 riskbedömningar registrerats på enheter där Vård- och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. Det är inte alltid förebyggande åtgärder kan sättas in vid alla riskområden då de inte har någon effekt. T.ex. kan en person som har risk för fall men som inte alls kan gå och är rullstolsburen och i vardagen inte har någon risk för att falla. Lika så kan det vara svårt att utföra bedömning av munhålan, t.ex. när personen har en demenssjukdom som gör att den enskilde inte förstår vad som ska göras och därför inte kan medverka i undersökningen. Resultatet redovisas i tabell 2, 10

11 Fallavvikelser Totalt 622 fall har inträffat för 157 personer och fem av fallen orsakade en fraktur. Av de 472 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för fall i 349 st. av bedömningarna och i 93 % av dessa sattes förebyggande åtgärder in. Trycksår Ingen avvikelse gällande trycksår har registrerats in i avvikelsemodulen. Av de 472 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för trycksår i 105 st. av bedömningarna och i 89 % av dessa sat- 11

12 tes förebyggande åtgärder in. Undernäring Ingen avvikelse har registrerats kring undernäring. Av de 472 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för undernäring i 241 st. av bedömningarna och i 90 % av dessa sattes förebyggande åtgärder in. Munhälsa Av de 472 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för ohälsa i munhålan i 186 st. av bedömningarna och i 74 % av dessa sattes förebyggande åtgärder in. Svenska Palliativ registret Under 2014 registrerades 50 dödsfall (SÄBO 34 st, korttid 5 st och hemsjukvården 11 st) från Vård och omsorgsförvaltningen av totalt 161 dödsfall i Bjuvs kommun. Tabell 2 beskriver hur det sett ut sedan oktober 2012 till september Resultatet är från de prestationsbaserade stimulansbidragen hämtat från utdataportalen på Sveriges kommuner och landsting/skl. Sedan 2013 har införande av en standard vårdplan i livets sista tid Liverpool Care Pathway/LCP skett. Detta i syfte att kvalitetssäkra den palliativa vården för medborgarna i Bjuv där Vårdoch omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårds ansvar. Under 2013 utfördes 35 st. vårdplaner enligt LCP av de 50 dödsfallen i våra verksamheter. Tabell 2 I registret kan statistik hämtas med resultat från olika kvalitetsindikatorer. Under 2014 har nedanstående resultat tagits fram, se tabell 3. 12

13 Tabell 3 Förbättringar har skett under 2014 när det gäller uppfyllt önskemål om dödsplats, bedömd munhälsa, smärtskattning, lindrad från smärta. Dokumentation Journalgranskning har genomförts två gånger under 2014 för att få en bild över patientsäkerheten i dokumentationen samt utvärdera genomförda åtgärder under året. I granskningen har en modifierad mall använts och dokumentationshandledarna utfört granskningen med stöd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska som ett led att öka insikten i var i dokumentationen det brister och därifrån planera åtgärder för nästkommande period i syfte att öka kvalitén av hälso- och sjukvårds dokumentation. Under maj 2014 låg det godkända resultatet på 72 % av 34 journaler och 73 % i november på ett underlag av 35 journaler. Resultatet ligger strax under resultatet under hösten Resultatet redovisas i tabell 4. Bedömningsinstrument används för att identifiera olika behov samt vid uppföljningar av genomförd behandling/insats. Statistik för 2014 redovisas i tabell 5 och 6. 13

14 Tabell 4 Frågor Resultat maj-14 Resultat nov-14 Finns ansvarig sjuksköterska angiven? 97% 86% Finns ansvarig arbetsterapeut angiven? 68% 74% Finns ansvarig sjukgymnast angiven? 60% 71% Finns ansvarig läkare angiven? 91% 90% Finns närstående angiven 100% 98% Finns anamnes? 78% 78% Finns aktuell epikris? 78% 76% Finns ansvarsfördelning angiven mellan vårdgivare? 84% 71% Finns anhörigkontakten/ansvar beskriven? 64% 65% Finns adekvat status? 76% 78% Finns uppdaterat status under vårdtiden? 78% 77% Finns omvårdnadsplan - Diagnos? 74% 77% Finns omvårdnadsplan - Mål? 78% 76% Finns omvårdnadsplan - Insatser? 73% 66% Nutrition - bedömning av malnutrition? 53% 62% Hud/vävnader - bedömning av risk för trycksår? 56% 63% Förflyttning - bedömning av risk för fall? 51% 65% Finns beslut om läkemedelsövertag? 53% 66% Finns aktuell kost och ev. konsistens angiven? 76% 74% Finns bedömning Northon? 70% 83% Finns bedömning Nutrition? 70% 80% Finns bedömning Downton? 68% 83% Summa: 72% 73% Tabell 5 Bedömningsinstrument som används i Senior Alert 14

15 Tabell 6 Bedömningsinstrument Avvikelsehantering Avvikelser rapporteras kontinuerligt i Procapita och en gång per år genomförs en årlig statisksammanställning över den totala hemsjukvården. En anmälning enligt Lex Maria har gjorts gällande självskadebeteende med överdosering av läkemedel. Resultatet för år 2014 jämfört med år 2013 redovisas i tabell 7. Tabell 7 År 2013 År 2014 Läkemedelsavvikelser Fallavvikelser; fallskador totalt varav frakturer Hot/våld mellan vårdtagare 21 6 Vårdrelaterade infektioner. 0 0 Självmord/Försök till självmord 1 0 Övriga avvikelser: Behandling 11 4 Omvårdnad 9 9 Rehabilitering 2 1 Nutrition 0 2 Decubitus 0 0 Sårvård 5 7 Rehab Hjälpmedel 1 1 Rehab Ordination 9 14 Externa utgående avvikelser: 5 15 Externa inkommande avvikelser: (2014) 6 SVPL-avvikelser: Totalt Lex. Maria anmälan 2 st. 1 st. 15

16 Ärende inom rehabiliteringsverksamheten följs regelbundet månadsvis samt antal utförda beslutsstöd, se tabell 8 a. Det finns en antagen prioriteringsordning där arbetsterapeuter och sjukgymnaster fördelar aktuella ärenden efter behovsgrad. (Prioritet 4 har inte räknats med i resultatet). I statistiken ser man en ökning med 876 ärenden i förhållande till år , se tabell 8 b. De flesta ökningarna ligger i prioritering 1 och 2. Prioriteringsnivå 1 - åtgärdas inom 1-2 dagar Här ingår insatser som ger förutsättningar för den enskilde att vistas i hemmet där alternativet annars är sjukhusvistelse samt insatser som förebygger/behandlar trycksår, insatser som förebygger fall och immobilisering. Samt vård i livets slut. Funktionsnedsättning för den enskilde som medför att vardagen ej fungerar och att det finns risk för skada. Prioriteringsnivå 2 - första kontakt senast dagen efter ärendet kommer åtgärdat inom 10 arbetsdagar efter första kontakt. Här ingår insatser för att klara dagliga aktiviteter som personlig vård, som ger förutsättningar för en ökad aktivitet/delaktighet. I prioriteringsnivå 2 ingår också insatser som kompenserar tillfällig eller permanent funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning eller förändring i den enskildes livssituation som medför att vardagen fungerar, men med stora svårigheter. Prioriteringsnivå 3 - första kontakt senast dagen efter ärendet kommer in, åtgärdat 15 arbetsdagar efter första kontakt Här ingår insatser för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt och aktivt liv. I prioriteringsnivå 3 ingår också insatser som ger möjlighet till en ökad aktivitet/delaktighet i att kunna uträtta ärenden eller som att ta en promenad. Funktionsnedsättning eller förändring i den enskildes livssituation som medför att vardagen fungerar men med vissa svårigheter. Prioriteringsnivå 4 - första kontakt senast dagen efter ärendet kommer in senast åtgärdat 20 arbetsdagar efter första kontakt Insatser som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön. Insatser som ger förutsättning för eller möjliggör en ökad aktivitet/delaktighet. 16

17 Tabell 8 a Tabell 8 b Antal ärende i genomsnitt per månad År 2014 År 2013 Differens Totalt 69 st 53 st + 16/mån Prio 1 66 st 58 st + 8/mån Prio 2 47 st 51 st + 4/mån Prio st 162 st + 19/mån 17

18 Beslutsstöd är en stödmetod som arbetsterapeuter och sjukgymnaster använder vid förskrivning av medicintekniska hjälpmedel och ordinationer av träningsinsatser. Utvecklingen och införandet av dessa har pågått sedan år Under 2014 utfördes 88 beslutsstöd vid förskrivning av medicintekniska produkter. Tabell 9 Bedömningsinstrument används för att göra likartade bedömningar och utvärdering av resultat/effekt på olika åtgärder. En del av dem finns även med i kvalitetsregistret Senior Alert och används mer frekvent. Se tabell 10 a och b. Tabell 10 a (Senior Alert) 18

19 Tabell 10 b (Övriga) Övergripande mål och strategier för kommande år. Avvikelseregistreringen samt journalgranskningen sker enligt rutin årligen. Övergripande kommer nedanstående områden prioriteras i patientsäkerhetsarbetet: Avvikelser Utveckla det interna arbetet av inrapporterade avvikelser på respektive enhet samt i det systematiska förbättringsarbetet genom att utveckla det tvärprofessionella teamarbetet. Basala hygienrutiner Fortsätta mätningar via punkt prevalens i samverkan med SKL. Revidera hygienrutiner och utveckla hygienkontrakt samt egenkontroll. Senior Alert Att fortsätta främja registreringen inom alla befintliga verksamheter där Vård och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. Att utveckla chefsansvaret samt fortsätta främja användningen av resultaten som ett led i förbättringsarbete ute på respektive enhet. Palliativ vård Svenska palliativ registret ska utvecklas så att alla enheter där Vård och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar ansvar ska registrera dödsfall med 100 % täckning. Kvalitetssäkra den palliativa behandlingen på primärkommunal nivå utifrån Palliativ registret samt bibehålla och fortsätta utveckla standardvårdplanen LCP inom all verksamhet där Vård 19

20 och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. Revidera lokala rutiner för den palliativa vården utifrån det nationella vårdprogrammet. Samordnade individuella vårdplaner/sip Fortsätta stimulera den strategiska planeringen av den enskildes mål och behandling i samordnade individuella vårdplaner/sip inom Vård och omsorgsförvaltningen i samverkan med Primärvården i Bjuv och sjukhusen i NVS. Syftet med dessa är att få en god vård för den enskilde, öka delaktigheten för enskilda och närstående samt minska undvikbar sjukvård och återinläggningar. Dokumentation Journalgranskning skall genomföras av dokumentationshandledarna två gånger under kommande år. Fortsatt intern handledning i dokumentationsteknik för all hälsooch sjukvårdspersonal. Demensvård Fortsätta utveckla demensvården för att implementera och arbeta efter de nationella riktlinjerna och arbetet med specifik omvårdnad vid demenssjukdom. Satsning under 2015 är att utveckla vården för personer med demensdiagnos. Demenssjuksköterskans uppdrag blev klart 2014 och implementeringen fortsätter Personalen ska ha kännedom om nationella riktlinjer för personer med demensdiagnos och kan få stöd via webutbildning Demens ABC. Medicintekniska produkter Arbetet med att utveckla Beslutsstöd kommer att fortsätta med fokus på att få en likvärdig förskrivning av hjälpmedel och ordinationer på träning och främja delaktigheten med medborgarna utifrån prioriteringsordningen. Ledningskraft Fortsätta med arbetet i Ledningskraft i samverkan med andra vårdgivare för att i syfte ge medborgarna en god vård och ökad delaktighet samt kvalité i det vårdande arbetet. 20