Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 4 Samverkan med andra vårdgivare 9 Uppföljning genom egenkontroll 9 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 11 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år

3 Sammanfattning Under året har patientsäkerhet belysts i upprättande och revidering av rutiner och riktlinjer. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har under året upprättats i samverkan med Sveriges kommuner och landsting/skl i Kvalitetssäkrad välfärd. Implementering av ett stödsystem Stratsys har påbörjats under Patientsäkerhetsberättelsen ger en möjlighet att belysa patientsäkerhet som en central del inom verksamhetsområdena både på en lokal och på central nivå. Det är viktigt att detta arbete utvecklas till en naturlig del av alla verksamheters vardag. Fortsättning har skett med att bibehålla utveckling och av två nationella kvalitetsregister samt uppstart av ytterligare ett under 2015 och möjliggör systematiskt arbete och förbättringar av egenkontroll i patientsäkerhetsarbetet som t.ex. riskanalyser, vårdtagarens och anhörigas delaktighet, strategier för förebyggande åtgärder, kompetensutveckling, behandling och åtgärder samt utveckling av teamarbete. Synpunkter/klagomål, fel och brister samt avvikelsehantering är en viktig del i vårt arbete för att förbättra vår kvalitet och därmed höja patientsäkerheten. Det sker ett kontinuerligt arbete för att kvalitetssäkra avvikelsehanteringen. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 För år 2015 har Vård- och omsorgsförvaltningen inte haft några definierade övergripande mål och strategier för ett enhetligt patientsäkerhetsarbete. Däremot har det pågått interna patientsäkerhetsarbeten inom olika områden i verksamheten som t.ex. avvikelsehanteringen, kvalitetsregister. Utveckling av ett enhetligt strukturerat patientsäkerhetsarbete för år 2015 och framåt sker i årliga satsningar utifrån uppdragen för hälso- och sjukvården samt respektive verksamhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ett strukturerat ledningssystem för hälso- och sjukvården har varit och är under uppbyggnad. Arbete pågår att implementera ett ledningssystem för hela verksamheten. Vård- och omsorgsförvaltningen har en ledningsgrupp där bl.a. förvaltningschef, verksamhetschefer samt medicinskt ansvarig sjuksköterska ingår. Här beslutas rutiner/riktlinjer och därmed tas även patientsäkerhetsfrågor upp och aktualiseras därmed löpande. Egenkontroller sker bl.a. via avvikelserapportering, journalgranskning, hygienmätning samt via registreringar i kvalitetsregister. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdpersonalen ansvarar för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Det finns riktlinjer utformade av verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska för hur avvikelseprocessen ska genomföras och vilket ansvar de olika professionerna har. Under 2015 har alla verksamheter arbetat och utvecklat avvikelser, synpunkter och klagomål enligt uppdraget för verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för journalgranskning samt kontroll av följsamheten till basala hygien- och klädregler. Användningen av befintliga kvalitetsregister, Senior Alert och Palliativregistret samt införande av BPSD-registret (Beteende- och psykiska symtom vid demenssjukdom) medverkar också till att patientsäkerhetsrisker identifieras. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativ registret är infört i all verksamhet. Under året har införande av BPSD-registret påbörjats med 4

5 start i särskilda boende. Kvalitetsregister medverkar till ett ökat samarbete i verksamheternas teamarbete men samverkan med ansvarig vårdgivare som Primärvården behöver fortsätta att utvecklas då det medicinska ansvaret på läkarnivån ligger inom Primärvården. Senior Alert Registret är till för att identifiera, förebygga och åtgärda risk för fall, undernäring, trycksår samt upptäcka ohälsa i munhålan. Under 2015 har det genomförts arbete kring teamet som arbetar med Senior Alert. Tidigare hade sjuksköterskan ett huvudansvar för förberedelser och registrering. Nu är målet att alla yrkeskategorier ska medverka och utföra arbetsuppgifter för vårdtagaren samt vara med vid uppföljningar. Det finns svårigheter i att bl.a. hitta mötestider, att arbeta på samma sätt, utbildning i registreringen. På Solhemmet pågår ett projekt att utvalda undersköterskor får utbildning och behörighet att själva registrera i Senior Alert. Detta kommer att utvärderas under Uppsökande munhälsobedömning Tandvårdsenheten inom region Skåne tillhandahåller bl.a. munhälsobedömningar, nödvändig tandvård till enskilda inom kommunen samt tandvårdsutbildning till personal. Oral Care är det företag som erhållit uppdraget av region Skåne. Kommunen ska särskilt ansvara för att: - avgöra vilka som är berättigade till tandvårdsstödet och förmedla erbjudanden om munhälsobedömning till dessa årligen - vid munhälsobedömning ansvara för att vårdpersonal finns närvarande - inför nödvändig tandvård, vid behov, ansvara för förberedelser - planera munvårdsutbildning för vårdpersonal tillsammans med tandvårdsföretaget Under hösten 2015 påbörjades en översyn av resultatet av Vård- och omsorgsförvaltningens uppdrag. Palliativ registret Registret är en registrering av hur personens sista levnadsvecka varit efter fastställda parametrar t.ex. brytpunktsamtal av ansvarig läkare vid beslut om palliativ vård, lindring av smärta, ångest och illamående etc. Registreringarna i registret var 63 st. under 2015 vilket är en ökning jämfört med 45 st. under Arbetet med att införa en standard vårdplan i livets sista tid, LCP/Liverpool Care Pathway har fortsatt och målet är att kvalitetssäkra den palliativa vården för de medborgare där hälso- och sjukvårdsansvaret ligger inom Vård- och omsorgsförvaltningen i Bjuvs kommun. Detta i syfte att ge den enskilde och närstående trygghet i den svåra situationen. Specifik omvårdnad vid demenssjukdom - BPSD-registret BPSD-registrets syfte är att genom tvärprofessionella vårdåtgärder 5

6 minska förekomsten och allvarlighetsgraden av beteende och psykiska symtom/bpsd och det lidande som detta innebär och att öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Att arbeta med BPSD-registret & en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till implementering av de nationella riktlinjerna för personer med en demensdiagnos, personcentrerad omvårdnad & ett gemensamt språk för personalen, teamarbete & tydliga mål, kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar och tydliggör vårdtyngden & bidra till en verksamhetsutveckling. För att vårdtagaren ska registreras i BPSD registret krävs en demenssjukdom och att kommunen har HSL ansvar. Om det inte finns någon demensdiagnos ska utredning initieras till ansvarig läkare. Alla med en demenssjukdom har enligt nationella riktlinjer rätt till att få sina BPSD symtom bedömda. Demens personcentrerad vård Under 2015 har demenssköterskan utbildat personal i Demens ABC. Demens ABC är Svenskt Demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC vill motivera till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se människan bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger. I riktlinjerna kallas detta för personcentrerad omvårdnad och lyfts fram som den kanske viktigaste förutsättningen för en god demensvård. Avvikelser Avvikelsehantering sker kontinuerligt och medicinskt ansvarig sjuksköterska gör årligen en sammanställning av de avvikelser som skett under året. Detta rapporteras till Vård- och omsorgsnämnden samt till verksamheterna. Varje verksamhet ska själv följa upp sina avvikelser regelbundet under året som ett led i ett kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete. Basala hygienrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i en nationell mätning av basala hygien- och klädregler som Sveriges kommuner och landsting/skl ansvarar för. Mätningen sker två gånger per år och vid ett tillfälle i samverkan med Sveriges kommuner och landsting/skl. Revidering och utveckling av rutiner har påbörjats under året för att möta ny föreskrift Basala hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10 som gäller from 1 januari Implementering av rutinerna pågår. Journalgranskning Journalgranskning ansvaras av medicinskt ansvarig sjuksköterska två gånger per år via en granskningsmall. Granskningsresultatet används sedan för planering av eventuell kompetensutbildning. Granskningen har utförts av dokumentationshandledarna i verksamheten i syfte att öka 6

7 kunskapen var bristerna finns för att kunna sätta in adekvata åtgärder i kvalitetsutvecklingen av dokumentationen av hälso- och sjukvård. Denna metod har visat sig vara mycket gynnsam för kompetensökningen både hos handledarna och ut till HSL personalen i verksamheten. Handledning i dokumentation sker fortlöpande av interna handledare med spetskompetens utifrån den lokala riktlinjen för dokumentation av hälso- och sjukvård. Under 2015 har dokumentationshandledarna implementerat standardiserade omvårdnadsdiagnoser där generella mål och åtgärdsförslag har kopplats. Diagnoserna har utarbetats utifrån NANDA som är ett vetenskapligt dokumentationsspråk. Nationell patientöversikt/npö Nationell patientöversikt (NPÖ) är ett IT-stöd som gör det möjligt för behörig personal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Syftet är att få en helhetsbild av patienten, minska dubbelarbete samt skapa en samordning mellan vårdgivare. För att få tillgång till information hos andra vårdgivare krävs samtycke av den enskilde. Delegering Delegering av vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter sker till omvårdnadspersonal med kompetens i arbetsuppgiften enligt lokala riktlinjer framtagna av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Delegeringarna registreras i avsedd modul i det IT baserade dokumentationssystemet Procapita. Revidering och utveckling av kunskapsmaterial och frågeunderlag för delegeringsmoment påbörjades under 2014 och har fortsatt under En vägledning av vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan delegeras har utarbetats under Beslutsstöd och Prioriteringsordning Beslutsstöd är en stödmetod för sjukgymnaster och arbetsterapeuter för att säkerställa förskrivningsprocessen av medicintekniska hjälpmedel och ordinerande av träningsinsatser. Samverkan sker med Kommunförbundet Skåne. En prioriteringsordning har fastställts av Vård och omsorgsnämnden sedan tidigare som stödjer arbetsterapeuter och sjukgymnaster i det dagliga arbetet. Läkemedelshantering Följsamheten gentemot lokal riktlinje för läkemedelshantering följs löpande upp via avvikelser. Avtal finns med Apoteket AB för granskning av läkemedelshantering och följsamhet till de lokala riktlinjerna. 7

8 Läkemedelsgenomgång Många äldre drabbas av läkemedelsbiverkningar pga. dålig uppföljning av läkemedelsbehandling, olämpliga läkemedel mm. Alla vårdtagare i våra verksamheter där vi har ett hälso- och sjukvårdsansvar och som är 75 år och äldre med minst fem läkemedel ska erbjudas en läkemedelsgenomgång. Vid läkemedelsgenomgången samverkar ansvarig läkare, apotekare och sjuksköterska. En symtomskattning görs för att sedan analysera den tillsammans med ordinerade läkemedel och planera ev. justeringar, förändringar eller utsättningar av olämpliga läkemedel. Samordnad individuell plan En samordnad individuell plan/sip ger en ökad trygghet och säkerhet för den enskilde vårdtagaren och deras anhöriga, samtidigt ger den personal stöd i vilka åtgärder som ska vidtas när vårdtagarens tillstånd förändras. Kommunen har ansvar för att en SIP upprättas och även uppföljningsansvar. De flesta planer görs tillsammans av kommun och primärvård, men den ska omfatta insatser från alla berörda aktörer inom närsjukvården. SIP är en plan som syftar längre framåt i tiden än den plan som upprättas vid den samordnade vårdplaneringen (SVPL) som ska gälla de första två till tre veckorna. SIP ska öka tydligheten om vad vårdtagaren egen upplevelse av sin situation är samt önskan/mål om hur vårdtagaren vill ha det. Den ökar tryggheten för vårdtagaren eftersom att det finns en tydlig dokumentation om vem, hur och vad som ska göras om vårdtagaren skulle insjukna och behov av utökad vård finns. En SIP upprättas när två eller flera verksamheter behöver samverka kring en vårdtagare, samordna och tydliggöra vårdinsatser och kontaktvägar. Målet är att undvika onödig sjukhusvård och återinläggning. Under 2015 har det varit ett fokus på att öka antalet SIP och kriterier som finns för mest sjuka har används för att identifiera vårdtagare. Minst fyra av nedanstående ska vara uppfyllda: - Tre eller fler kroniska diagnoser - Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna - Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.) - Klarar inte den personliga omvårdnaden - 75 år eller äldre - Inskriven i hemsjukvården Trygg hemgång Trygg hemgång startade under 2014 i syfte att göra hemgång från sjukhus tryggt och säkert med fokus på personens förmåga och träning till självständighet. Vårdplaneringen sker och därefter beviljas och verkställs hjälp och stöd i form av hemtjänst, hemsjukvård med medicinska och rehabiliterande insatser samt hjälpmedel. Trygg hemgång sker under en period av ca.3 veckor och avslutas med en uppföljning där ett 8

9 möte för samordnad individuell plan/sip erbjuds för nya beslut om insatser efter den enskildes behov. Mål är också att minska återinläggningen genom att öka tryggheten och självständigheten. Samverkan med andra vårdgivare Samverkan sker via avtal med Primärvården när det gäller läkarmedverkan för råd och stöd och Ledningskraft. För att säkerställa informationsöverföringen mellan vårdgivare vid inoch utskrivning från sjukhus arbetar verksamheten efter en IT baserat vårdplaneringsverktyg. För att öka samverkan med de vårdgivare som Vård- och omsorgsförvaltningen samarbetar med pågår arbete med det regionala Ledningskraft i Skåne. Bjuv har samverkat med Åstorps kommun, sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm samt den offentliga primärvården i Åstorp och Bjuv. Detta har inte fungerat optimalt pga. att deltagandet inte skett i den utsträckning som önskats. Syftet med Ledningskraft är att ge medborgarna en god sammanhållen vård och ökad delaktighet samt kvalité i det vårdande arbetet för att skapa trygghet för den enskilde och närstående. Vård-och omsorgsförvaltningen har därför fokuserat på Ledningskraft lokalt i Bjuv tillsammans med de tre vårdcentraler som finns i kommunen. Kvalitetssäkring av den samordnade vården har påbörjats i samverkan med främst primärvården i Bjuv i syfte att öka tryggheten, information och delaktighet för vårdtagarna. Arbetet sker genom att rutiner utvecklats och egenkontroller sker månadsvis av två värdeskapande aktiviteter, Samordnad individuell plan/sip och tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll för ökad patientsäkerhet har genomförts inom nedanstående verksamhetsområden; Resultat av registrering i kvalitetsregister Senior Alert, Svenska Palliativ registret och BPSD registret. Antal av SIP och läkemedelsgenomgång. Antal vårdtagare i Trygg hemgång. Hygienmätning genomförs och följs upp två gånger per år med verksamhetsansvariga. Jämförelser på nationell nivå görs en gång per år. Journalgranskning två gånger per år. Sammanställning av avvikelser en gång per år. Patientnämndsärenden ut- reds individuellt med fokus 9

10 på att utveckla och kvalitetssäkra vården. Uppföljning av antal ärende inom rehabiliteringsverksamheten samt antal utförda Beslutsstöd. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Vi har genom vårt avtal med Primärvården avseende råd och stöd kunnat konstatera att det finns områden där samverkan behöver utvecklas som t ex inom den palliativa vården. Säker läkemedelsbehandling och samverkansplanering av den enskilda vården i individuella planer. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Vid tillbud och händelser görs analyser. Rutiner och riktlinjer revideras när behov bedöms föreligga. Riskmatris har utvecklats och införts under 2015 för att värdera allvarlighetsgrad och sannolikhet av de händelsen som inträffat inom hälso- och sjukvården. I arbetet med kvalitets- och ledningssystem kommer även utveckling av riskanalyser att ske fortlöpande där behov finns. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Avvikelsehantering sker kontinuerligt efter lokal rutin. Medicinskt ansvarig sjuksköterska gör årligen en sammanställning av de avvikelser som skett under året. Detta rapporteras till Vård- och omsorgsnämnden samt till verksamheterna. Varje verksamhet följer upp sina avvikelser kontinuerligt under året vid personal/avdelningsmöten. En mall för sammanhållen dokumentation av avvikelserna har tagits fram under 2015 som ett stöd till enhetschefen. Mallen har kompletterats med innehållet i KRAFT i syfte att underlätta enhetschefens analys i det systematiska förbättringsarbetet. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunktshantering Vi tar emot, dokumenterar och följer upp alla synpunkter som kommer in. Inom fem arbetsdagar skall avsändaren få en bekräftelse på att vi mottagit synpunkten och inom 10 arbetsdagar ska svar från ansvarig handläggare ges. Synpunkter kan lämnas på formulär eller via direktkontakt. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är kontaktperson till Patientnämnden 10

11 och ansvarar för genomförande av utredning. Inga ärenden har inkommit från patientnämnden under Återkoppling till den klagande parten sker både av Medicinskt ansvarig sjuksköterska och av verksamhetschef samt övrig som kan vara ansvarig i det specifika ärendet. Verksamheten har stor nytta av synpunktshantering i sin utveckling av patientsäkerhetsarbetet. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Avvikelser och Lex-Maria sammanställs och analyseras årligen och redovisas för verksamheten och nämnden. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 I arbetet med kvalitetsregister Senior Alert och BPSD är den enskilde och ev. närstående delaktiga i identifieringen och planering av åtgärder. Detta ger stora möjligheter till delaktighet i patientsäkerhet. I samordnad individuell vårdplanering/sip ska samverkan ske med den enskilde och eventuellt närstående samt ansvarig läkare på primärvården för att utifrån den enskildes mål och behov planera den framtida vården och behandlingen. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Fortsatt utveckling av arbetet med kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska palliativ registret och BPSD registret. Fortsatt utveckling av arbetet med standardvårdplan i livets sista tid, Liverpool Care Pathway/LCP. Kvalitetssäkra basala hygienrutiner. Kvalitetssäkra dokumentationen enligt Hälso- och sjukvårdslag och patientdatalag. Kvalitetssäkra förskrivningsprocessen av medicintekniska produkter. Processmått Punktprevalens mätning via SKL har genomförts en gång under Alla arbetsterapeuter och sjukgymnaster får kontinuerlig handledning i stödmetoden för förskrivningsprocessen, beslutsstöd. Resultatmått Via avvikelsehanteringen konstaterar vi förekomst av 11

12 exempelvis vårdrelaterade infektioner. Under 2015 har inga sådan rapporterats. Hygienmätning genomfördes endast under två tillfällen Observationer genomfördes av hygienombud på 87 st. på våren och 122 på hösten av personalen. Antalet observationer har ökat sedan 2014 medan själva resultatet har minskat vilket kan beror på att underlaget för granskningen är större och ger ett mer rättvist resultat. Se nedan. Bjuvs genomsnitt Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Våren 2013 Hösten 2013 Våren 2014 Våren 2015 Hösten 2015 Korrekta klädoch hygienrutiner 41% 27% 32% 25% 41% 28% 47% 38% 21% Korrekta klädregler 74% 76% 77% 80% 79% 75% 84% 80% 71% Korrekta basal hygienrutiner 52% 29% 39% 29% 43% 38% 58% 41% 27% Under 2015 har vi bjudit in hygiensköterskor från Vårdhygien, region Skåne, för en grundutbildning i basal hygien och klädregler för förvaltningschef, verksamhetschefer, MAS, enhetschefer, utsedda sjuksköterskor, rehab och hygienombud. Mycket fokus på utbildningen var basala hygien och klädregler är av största vikt med tanke på ökningen av multiresistenta bakterier. Vi fick också information om ny föreskrift från Socialstyrelsen kring hygien som träder i kraft 1 januari 2016, Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10. Föreskriften har förstärkt arbetsgivaransvaret för förutsättningarna att ha god basal hygien och klädregler samt att den nu även innefattar Socialtjänstlagen och LSS lagstiftningen. Under året har en handbok i basal hygien och klädregler arbetats fram, utbildningsprogram och hygienkontrakt. Hygienombud har sammankallats till nätverk under två tillfällen på hösten Uppdrag för ombuden har utvecklats och nya rutiner har implementerats för ombuden. En uppföljning har genomförts av hygienronden på Ekhaga som verkställdes i slutet av Åtgärder har verkställt efter de förutsättningar som funnits. 12

13 Under 2015 har en hygienrond genomförts i samverkan med hygiensköterskor, samordnare, MAS, sjuksköterska, rehab och hygienombud, på Varagården. Resultatet var godkänt men några prioriterade förbättringsåtgärder identifierades: - Skyddsutrustning: sätt upp skyddsutrustning samt handdesinfektion i hållare på vägg/dörr för att undvika kontaminering samt för att öka tillgängligheten i tvättstuga och sköljrum. - Material: inför rutin för rengöring/desinfektion av hjälpmedel, madrasser samt material som används av flera patienter. - Inkontinenshjälpmedel: Se över förvaring och flöde fram till patienten. - Städmaterial: Säkerställ att städmaterialet inte används till flera, t ex. centraldammsugare. - Förbandsmaterial: Säkerställ process/hantering av förbandsmaterial. - Desinfektionsrum: Skapa rutiner för service och kontroll av spoldesinfektor. Se över flödet i rummet så att rent och orent kan hållas åtskilt. - Instrument: Se över rengöring av instrument alternativt använd engångsmaterial. - Handhygien: Erbjud de boende hjälp med handhygien efter toalettbesök och inför måltid. I Senior Alert har 494 riskbedömningar registrerats på enheter där Vård- och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. Det är inte alltid förebyggande åtgärder kan sättas in vid alla riskområden då de inte har någon effekt. T.ex. kan en person som har risk för fall men som inte alls kan gå och är rullstolsburen och i vardagen inte har någon risk för att falla. Lika så kan det vara svårt att utföra bedömning av munhålan, t.ex. när personen har en demenssjukdom som gör att den enskilde inte förstår vad som ska göras och därför inte kan medverka i undersökningen. Resultatet redovisas nedan 13

14 Fallavvikelser Totalt 676 fall har inträffat för 145 personer och elva av fallen orsakade en fraktur. Av de 494 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för fall i 365 st. av bedömningarna och i 93 % av dessa sattes förebyggande åtgärder in. Trycksår Ingen avvikelse gällande trycksår har registrerats in i avvikelsemodulen. Av de 492 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för trycksår i 105 st. av bedömningarna och i 94 % av dessa sattes förebyggande åtgärder in. Undernäring Ingen avvikelse har registrerats kring undernäring. Av de 492 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för undernäring i 267 st. av bedömningarna och i 92 % av dessa sattes förebyggande åtgärder in. Munhälsa Av de 492 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för ohälsa i munhålan i 170 st. av bedömningarna och i 91 % av dessa sattes förebyggande åtgärder in. Munhälsobedömning Statistik från tandvårdsföretaget Oral Care har inhämtats och gäller för januari till september. Inga utbildningar i munvård har 14

15 skett i någon verksamhet fram till oktober Nedan redovisas antal genomförda munhälsobedömningar samt munhälsostatus. Svenska Palliativ registret Under 2015 registrerades 61 dödsfall (SÄBO 50 st, korttid 4 st och hemsjukvården 7 st) från Vård och omsorgsförvaltningen av totalt 145 dödsfall i Bjuvs kommun. Tabell 2 beskriver hur det sett ut sedan 2014 till 2016 Standard vårdplan i livets sista tid Liverpool Care Pathway/LCP har fortsatts att implementerats. Detta i syfte att kvalitetssäkra den palliativa vården för medborgarna i Bjuv där Vård- och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårds ansvar. Under 2015 utfördes 59 st. vårdplaner enligt LCP av de 61 dödsfallen i våra verksamheter. I registret kan statistik hämtas med resultat från olika kvalitets- 15

16 indikatorer. Under 2015 har nedanstående resultat tagits fram, se tabell nedan. Förbättringar har skett under 2015 när det gäller smärtskattning. När det gäller läkarinformation till den enskilde och närstående har dessa parametrar försämrats. BPSD registret Under året har Solhemmet och Ekhaga fått administratörsutbildning, implementerat arbetssättet och startat registrering i registret. Medicinskt ansvarig sjuksköterska/mas har gåt en utbildning som certifierad utbildare och utbildningar har genomförts vid två tillfällen under november och december. MAS har också varit ute och handlett i arbetssättet kring enskilda ärenden på Varagården och Ekhaga. Följande professioner har fått administratörs utbildning: Profession Solhemmet Ekhaga Undersköterskor 14 st. 11 st. Sjukgymnaster 1 st. 1 st. Arbetsterapeuter 1 st. 1 st. Sjuksköterskor 2 st. 2 st. Enhetschef 1 st. 1 st. Demens ABC Under 2015 utbildades personal i Demens ABC enligt följande fördelning i profession. Undersköterskor Sjuksköterskor Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Ca 240 st. Ca 20 st. Ca 8 st. Dokumentation Journalgranskning har genomförts två gånger under 2015 för att 16

17 få en bild över patientsäkerheten i dokumentationen samt utvärdera genomförda åtgärder under året. I granskningen har en modifierad mall använts och dokumentationshandledarna utfört granskningen med stöd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska som ett led att öka insikten i var i dokumentationen det brister och därifrån planera åtgärder för nästkommande period i syfte att öka kvalitén av hälso- och sjukvårds dokumentation. Under maj 2015 låg det godkända resultatet på 70 % av 45 journaler och 82 % i november på ett underlag av 32 journaler. Resultatet har förbättrats och journaler som inte varit aktuella har avslutats. Frågor Maj-15 Nov-15 Finns ansvarig sjuksköterska angiven? 84% 84% Finns ansvarig arbetsterapeut angiven? 31% 53% Finns ansvarig sjukgymnast angiven? 24% 47% Finns ansvarig läkare angiven? 96% 100% Finns närstående angiven 100% 100% Finns anamnes? 80% 74% Finns aktuell epikris? 74% 78% Finns ansvarsfördelning angiven mellan vårdgivare? 65% 70% Finns anhörigkontakten/ansvar beskriven? 68% 87% Finns adekvat status? 78% 86% Finns uppdaterat status under vårdtiden? 68% 80% Finns omvårdnadsplan - Diagnos? 68% 88% Finns omvårdnadsplan - Mål? 64% 84% Finns omvårdnadsplan - Insatser? 61% 75% Nutrition - bedömning av malnutrition? 65% 85% Hud/vävnader - bedömning av risk för trycksår? 78% 88% Förflyttning - bedömning av risk för fall? 62% 89% Finns beslut om läkemedelsövertag? 62% 69% Finns aktuell kost och ev. konsistens angiven? 78% 75% Finns bedömning Northon? 81% 91% Finns bedömning Nutrition? 81% 91% Finns bedömning Downton? 76% 91% Summa: 70% 82% Nationell patientöversikt/npö Nedan visas antal sökningar per månad som gjorts under Under hela året gjordes 106 st. sökningar. 17

18 Avvikelsehantering Avvikelser rapporteras kontinuerligt i Procapita och en gång per år genomförs en årlig statisksammanställning över den totala hemsjukvården. Ingen anmälning enligt Lex Maria har gjorts under Resultatet för år 2015 jämfört med år 2014 redovisas nedan. År 2014 År 2015 Läkemedelsavvikelser Fallavvikelser; fallskador totalt varav frakturer Hot/våld mellan vårdtagare 6 0 Vårdrelaterade infektioner. 0 0 Självmord/Försök till självmord 0 0 Övriga avvikelser: Behandling 4 5 Omvårdnad 9 17 Rehabilitering 1 0 Nutrition 2 2 Decubitus 0 0 Sårvård 7 3 Rehab Hjälpmedel 1 0 Rehab Ordination 14 1 Externa utgående avvikelser: Externa inkommande avvikelser: (2014) 6 2 SVPL-avvikelser: Totalt Lex. Maria anmälan 1 st. 0 st. Ärende inom rehabiliteringsverksamheten Aktuella ärenden följs regelbundet månadsvis samt antal utförda beslutsstöd. Det finns en antagen prioriteringsordning där arbetste- 18

19 rapeuter och sjukgymnaster fördelar aktuella ärenden efter behovsgrad. (Prioritet 4 har inte räknats med i resultatet). I statistiken ser man en fortsatt kraftig ökning med 1302 ärenden i förhållande till år 2014, se tabell nedan. De flesta ökningarna ligger i prioritering 2. Prioriteringsnivå 1 - åtgärdas inom 1-2 dagar Här ingår insatser som ger förutsättningar för den enskilde att vistas i hemmet där alternativet annars är sjukhusvistelse samt insatser som förebygger/behandlar trycksår, insatser som förebygger fall och imobilisering. Samt vård i livets slut. Funktionsnedsättning för den enskilde som medför att vardagen ej fungerar och att det finns risk för skada. Prioriteringsnivå 2 - första kontakt senast dagen efter ärendet kommer åtgärdat inom 10 arbetsdagar efter första kontakt. Här ingår insatser för att klara dagliga aktiviteter som personlig vård, som ger förutsättningar för en ökad aktivitet/delaktighet. I prioriteringsnivå 2 ingår också insatser som kompenserar tillfällig eller permanent funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning eller förändring i den enskildes livssituation som medför att vardagen fungerar, men med stora svårigheter. Prioriteringsnivå 3 - första kontakt senast dagen efter ärendet kommer in, åtgärdat 15 arbetsdagar efter första kontakt Här ingår insatser för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt och aktivt liv. I prioriteringsnivå 3 ingår också insatser som ger möjlighet till en ökad aktivitet/delaktighet i att kunna uträtta ärenden eller som att ta en promenad. Funktionsnedsättning eller förändring i den enskildes livssituation som medför att vardagen fungerar men med vissa svårigheter. Prioriteringsnivå 4 - första kontakt senast dagen efter ärendet kommer in senast åtgärdat 20 arbetsdagar efter första kontakt Insatser som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön. Insatser som ger förutsättning för eller möjliggör en ökad aktivitet/delaktighet. 19

20 Antal ärenden per månad 2015 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Prio Prio Prio Antal ärenden över tid Genomsnitt antal ärende/månad År 2014 År 2015 Differens Antal ärende 69 st 289 st +220 st/månad Prio 1 66 st 87 st +21 st/månad Prio 2 47 st 131 st +84 st/månad Prio st 70 st -111 st/månad 20

21 Beslutsstöd är en stödmetod som arbetsterapeuter och sjukgymnaster använder vid förskrivning av medicintekniska hjälpmedel och ordinationer av träningsinsatser. Utvecklingen och införandet av dessa har pågått sedan år Under 2015 utfördes 89 beslutsstöd vid förskrivning av medicintekniska produkter. Bedömningsinstrument används för att göra likartade bedömningar och utvärdering av resultat/effekt på olika åtgärder. En del av dem finns även med i kvalitetsregistret Senior Alert och används mer frekvent. Bedömningsinstrument som ingår i Senior Alert Övriga bedömningsinstrument 21

22 Läkemedelsgenomgång Samtliga läkemedelsgenomgångar som utförts har Söderåsens vårdcentral ansvarat för. Inga läkemedelsgenomgångar har blivit utförda på vårdtagare som varit listade på Achima Care eller Solklart vård. Tabellen visar fördelningen av genomförda genomgångar. Varagården 31 Ekhaga 28 Solhemmet 0 Almliden 0 Hemsjukvård Bjuv öster 20 Hemsjukvård Bjuv väster 18 Hemsjukvård Billesholm 10 Hemsjukvård Ekeby 0 Summa 107 Samordnad individuell plan Under 2015 är 64 st. samordnade individuella vårdplaner/sip genomförda. Nedan följer en fördelning över enheter. Trygg hemgång 22 personer har erbjudits och erhållit trygg hemgång under Alla har erbjudits en SIP vid uppföljningen och 20 personer tackade ja till denna planering. Utvärdering av trygghet och självständighet efter trygg hemgång har skattats högt av de enskilda. Av de 22 personer som haft trygg hemgång har 6 personer (27%) lagts in på sjukhus igen, allt från ett par månader till ett halvår efter avslutade insatser, 2 av dessa har avlidit på sjukhuset. 22

23 Tabellen nedan visar ett medelvärde på trygghet och självständighet före hemgång, vid hemgång och 3 veckor efter hemgång. Övergripande mål och strategier för kommande år. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar utifrån uppdragsbeskrivning, vision och värdegrundsprofil. Visionen för sjuksköterskeverksamheten är: Personer i Bjuvs kommun med ohälsa får alltid en trygg, god och säker vård och kan därigenom uppleva en så god hälsa som möjligt. Visionen för rehabverksamheten är: Personer med funktionsnedsättning kan så långt som möjligt leva självständigt och uppleva en god hälsa och livskvalitet Målet för Vård och omsorgsnämnden är: Invånarna ska känna sig trygga med och ha förtroende för vården och omsorgen i sin helhet. Inom detta mål är nedanstående områden/aktiviteter prioriterade i patientsäkerhetsarbetet. Säkerställa ett gott bemötande i alla verksamheter. - Demensvård Fortsätta utveckla demensvården för att implementera och arbeta efter de nationella riktlinjerna och arbetet med specifik omvårdnad vid demenssjukdom. Satsning under 2016 är att fortsätta utvecklingen personcentrerad vård och bemötandeplaner för personer med demensdiagnos. Personalen ska ha kännedom om nationella riktlinjer för personer med demensdiagnos och kan få stöd via BPSD registret samt 23

24 webutbildning Demens ABC. - BPSD registret Utbilda och införa BPSD registret i alla verksamheter i syfte att kvalitetssäkra personcentrerad vård och gott bemötande till personer med demensdiagnos. Säkerställa möjligheten till delaktighet och självständigt liv. - Hälso- och sjukvårdsjournal i Procapita Journalgranskning skall genomföras av dokumentationshandledarna två gånger under kommande år. Fortsatt intern handledning i dokumentationsteknik för all hälsooch sjukvårdspersonal. - Nationell patientöversikt/npö Fortsätta stimuleringen att använda NPÖ i kvalitetssäkra informationsöverföring från andra vårdgivare samt utifrån resurseffektivitet. - Trygg hemgång Trygg hemgång kommer fortsätta att utvecklas för att öka trygghet och självständighet för den enskilde samt minska undvikbar sjukvård och återinläggning. - Samordnade individuella vårdplaner/sip Fortsätta stimulera den strategiska planeringen av den enskildes mål och behandling i samordnade individuella vårdplaner/sip inom Vård och omsorgsförvaltningen i teamsamverkan med Primärvården i Bjuv och sjukhusen i NVS. Syftet med dessa är att få en god vård för den enskilde, öka delaktigheten för enskilda och närstående samt minska undvikbar sjukvård och återinläggningar. Säkerställa att vård och omsorg bedrivs på ett rättssäkert sätt. - Hälso- och sjukvårdsavtal Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal är planerat att börja gälla i Skånes kommuner i samverkan med region Skåne from 1 september Detta kommer bevakas och utvecklingssatsningar följas och planeras. - Ledningskraft Fortsätta med arbetet i Ledningskraft i samverkan med andra vårdgivare för att i syfte ge medborgarna en god vård och ökad delaktighet samt kvalité i det vårdande arbetet. 24

25 - Senior Alert Att fortsätta främja registreringen inom alla befintliga verksamheter där Vård och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. Att utveckla chefsansvaret samt fortsätta främja användningen av resultaten som ett led i förbättringsarbete ute på respektive enhet. - Palliativ vård Svenska palliativ registret ska utvecklas så att alla enheter där Vård och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar ansvar ska registrera dödsfall med 100 % täckning. Kvalitetssäkra den palliativa behandlingen på primärkommunal nivå utifrån Palliativ registret samt bibehålla och fortsätta utveckla standardvårdplanen LCP inom all verksamhet där Vård och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. - Läkemedelsgenomgång Att fortsätta stimulera antal läkemedelsgenomgångar med primärvården för att minska olämpliga läkemedel för äldre. - Munhälsobedömning Uppdraget och resultatet kommer vi att fortsätta att se över under 2016 för att kvalitetssäkra att enskilda får den tandvård de har rätt till. - Medicintekniska produkter Arbetet med att utveckla Beslutsstöd kommer att fortsätta med fokus på att få en likvärdig förskrivning av hjälpmedel och ordinationer på träning och främja delaktigheten med medborgarna utifrån prioriteringsordningen. - Manuell förflyttningsteknik Under hösten ska utbildning påbörjas i manuell förflyttningsteknik för vårdpersonal. Utveckla säkerheten inom verksamhetens olika delar. - Kvalitetsledningssystem Ett stödverktyg Stratsys är under uppbyggnad och kvalitetsledningssystemet kommer införas inklusive egenkontroller och olika indikatorer. - Risk- och konsekvensanalyser Analyserna kommer fortsätta utvecklas och implementeras i verksamheterna enligt kvalitetsledningssystemet. 25

26 - Avvikelsehantering Utveckla det interna arbetet av inrapporterade avvikelser på respektive enhet samt i det systematiska förbättringsarbetet genom att utveckla det tvärprofessionella teamarbetet. - Synpunkter och klagomål Detta följs kontinuerligt upp samt utreds i förhållande till kommunens värdegrundsprofil KRAFT. - Basala hygienrutiner Vård och omsorgsförvaltningen har ett mål för verksamheten att säkerställa hygienarbetet enligt den lokala handboken. 26