Utbildningsinspektion i Tretjärnsskolan, grundskola F 5

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Tretjärnsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Tretjärnsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 110 Förskoleklass 41 Grundskola 239 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5. Fritidshemmen inryms i skolans lokaler. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag. Ett av arbetslagen består av förskoleklass och årskurs 1, två lag av årskurserna 2 5 samt ett lag av Montessoriinspirerad undervisning som omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5. Det finns en förberedelseklass i årskurserna 4 5. I samtliga arbetslag finns bred kompetens och flera lärare behärskar något av elevernas modersmål. I fritidshemmen finns två avdelningar för barn från förskoleklass och årskurs 1, två avdelningar för barn från årskurserna 2 5 samt en avdelning i lag Montessori. Av skolans 239 grundskolelever är 80 procent berättigade till modersmålsundervisning som hålls på 20 olika språk. Flertalet elever bor i närområdet som består av höghus med hyresrätt. Skolans huvudbyggnad återinvigdes för två år sedan. Där finns klassrum, grupprum, fritidshem, bibliotek, expeditioner, arbetsrum och personalrum. Idrottssalen finns på gaveln med separata ingångar utifrån. I en angränsande byggnad finns matsal, kök, skolsköterskemottagning, musikrum samt ett rastrum. Montessoriundervisningen bedrivs i två separata byggnader. I den ena finns förskoleklass och årskurs 1 samt fritidshem och i den andra finns årskurserna 2 5 indelade i två grupper där årskurserna 2 3 är den ena och årskurserna 4 5 den andra. Skolgården omges av skog och grönområde och där finns lekutrustning och en fotbollsplan. Elever som fortsätter i den kommunala skolorganisationen hänvisas från och med årskurs 6 till Nya Lövgärdesskolan. I en separat byggnad i Tretjärnsskolan inryms den stadsdelsgemensamma introduktionsverksamheten Välkomsten, en verksamhet för mottagande i skolan av till Sverige nyanlända elever och deras familjer Genomförandet av inspektionen i Tretjärnsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Tretjärnsskolan har bestått av undervisningsrådet Bosse Jersenius samt experten Marie Karlsson. Besök i Tretjärnsskolan inleddes den 27 januari och avslutades den 28 januari

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes intervjuer med rektorn, lärare och annan pedagogisk personal, elever samt företrädare för föräldrar. Lektioner i tjugo olika grupper besöktes. Under besöket fördes också samtal med elever och personal vid raster och under luncherna. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Tretjärnsskolan visar eleverna respekt och hänsyn och inspektörerna möts av stolta elever som förevisar sin skola. Eleverna tycker det är roligt att gå i skolan för de får lära sig mycket och lärarna är snälla. Elevernas och personalens förhållningssätt genomsyras av omtanke och hänsyn. I skolan finns tre regler som illustreras i trafikljussignaler där tanken är att de skall mana till eftertanke innan man pratar. På en av väggarna i biblioteket finns en stor anslagstavla där eleverna sätter upp skriftliga meddelanden med goda tankar om varandra som de vill förmedla anonymt eller med namn. Väggen är full av glada teckningar och positiva notiser. 3

4 SKOLVERKET Skolan har elevkompisar enligt Friends. Det är en modell där elever utbildas till att hjälpa till med att få samhörighet, trygghet och trivsel i sin skola. De träffas regelbundet tillsammans med anti-mobbningsteamet där också kuratorn ingår. Eleverna uppger att det inte är mycket mobbning på skolan men när det inträffar så uppmärksammas det med en gång. Antimobbningsteamet har kända rutiner som gör att såväl elever som personal kan vända sig dit. De flesta klasserna i Tretjärnsskolan har klassråd inlagt på schemat och eleverna har elevråd med representanter från alla grupperna, en gång per månad tillsammans med en eller två av lärarna. Eleverna visar att de värnar om miljön. Skolgården liksom lokaler och korridorer hålls rena och snygga. Eleverna iordningställer och plockar på ett självklart sätt upp efter sig. Lärare och annan pedagogisk personal har reflexvästar på sig när de vaktar på raster. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av Tretjärnsskolans arbete med normer och värden visar elever som är trygga i sin miljö och som har förståelse och respekt för varandra och för människors olikheter. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Tretjärnsskolan samarbetar förskoleklassen, skolan och fritidshemmen kring elevernas språkutveckling. Eleverna har individuella utvecklingsplaner (IUP) och blir därigenom tydligt införstådda med målstyrd undervisning. Skolverkets diagnosmaterial för åren före årskurs 6 används i årskurs 2. Eleverna arbetar självständigt men också i grupp. Många elever har insikter i sitt lärande. Till exempel får de själva avgöra om de vill arbeta enskilt, i par eller i grupp. De kan också välja att arbeta avskilt eller vara kvar i klassrummet. Eleverna får också lära sig olika metoder samt att använda läromedel och andra undervisningsmaterial. Därefter väljer de själva hur eller vilket sätt de skall lära sig på. Skolan använder de nationella ämnesproven i årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. De nationella ämnesproven 2004 visar att av 26 elever som gjorde proven nådde 60 procent målen i svenska, 65 procent i engelska och i matematik 68 procent. Skolan analyserar inte resultaten från de nationella proven eller följer upp elevernas kunskapsutveckling med motiveringen att eleverna lämnar skolan efter årskurs 5. Därmed finns det risk att information och slutsatser varken kommer den egna eller den mottagande skolan tillgodo 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tretjärnsskolan arbete med elevernas kunskapsutveckling är godtagbart. Dock bör elevernas kunskapsutveckling analyseras och följas upp i förhållande till kursplanernas kunskapsmål. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Tretjärnsskolan samverkar med eleverna genom klassråd och elevråd. Elevrådet sammanträder regelbundet och behandlar frågor som eleverna väcker och diskuterar i klassråden. Eleverna uppger att de har inflytande över det egna lärandet. Bland annat har de en planeringsbok där de tillsammans med sin lärare planerar veckans arbete. I utvecklingssamtalen sätter läraren tillsammans med eleven och dennes föräldrar upp de kunskaps och strävansmål som eleven kommer att arbeta mot. För att skapa god stämning på skolan används systemet med elevkompisar, se avsnitt 1, efter modell Friends. Men eleverna har också gruppsamtal, kompissamtal. De bygger på en fortbildning som all personal haft i konflikthantering, Non Violent Communication (NVC) och handleds bland annat av antimobbningsteamet på skolan. Som ett led i att skapa trygghet har skolan valt att ha likadan inredning och möblering av alla klassrummen. Tanken är att eleverna skall känna igen sig överallt och det är enbart färgerna i interiören som varierar. Det finns en skolvärdinna som är tillgänglig under skoldagen och vid raster. Hon är väl känd av eleverna och de har stort förtroende för henne. Tretjärnsskolans handlingsplan mot kränkande behandling omfattar ett flertal dokument som är svåröverskådliga och saknar elevperspektiv. Det finns en antimobbningsgrupp som eleverna kan vända sig direkt till vid behov. Skolan kontaktar hemmen så fort mobbning upptäcks. Skolan samverkar med föräldrarna i ett föräldraråd. Uppslutningen bland föräldrarna var inte så stor som skolan önskade. Därför infördes i höstas försök med två representanter från varje stor språkgrupp i stället för representanter från varje klass. Föräldrarna ges också möjlighet till samverkan via föräldramöten samt vid upprättande av åtgärdsprogram. Eleverna har tillgång till skolhälsovård med skolsköterska, kurator och skolpsykolog. För att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter använder skolan bland annat det närliggande naturområdet Vättlefjäll. 5

6 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med delaktighet och samverkan är av god kvalitet. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling ger bra resultat. Dock bör elevperspektivet i skolans handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling lyftas fram. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Tretjärnsskolan har en lokal arbetsplan som är utarbetad av utvecklingsgruppen och förankrad bland personalen. Den är indelad i fyra avsnitt som visar vad eleverna behöver kunna för att tillgodogöra sig målen, enligt 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Eleverna och lärarna är organiserade i fyra arbetslag som sinsemellan har stora olikheter. I en del arbetslag arbetar eleverna i åldershomogena grupper medan andra har samverkan i heterogena grupper. Lärarna uppger att samarbete mellan arbetslagen sällan förekommer. Under besöken upplever inspektörerna arbetsro på lektionerna och ett positivt och hjälpande klimat eleverna emellan. Fritidspersonalen liksom fritidshemmens lokaler integreras under skoldagen och därigenom kan klasserna delas in i smågrupper. Lärarna upplever denna flexibilitet som en möjlighet att bättre tillgodose elevernas olika behov av stöd. Skolan arbetar förebyggande och har rutiner för att identifiera och sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Eleverna erbjuds läxhjälp på eftermiddagstid under två dagar per vecka. Eleverna har individuella utvecklingsplaner, IUP, sedan några år tillbaka. Föräldrarna är delaktiga i de åtgärdsprogram som skolan gör och de följs upp och utvärderas. Men enligt rektorn och lärarna utarbetas inte åtgärdsprogram till alla elever som behöver särskilda stödinsatser. 192 av eleverna har ett annat modersmål än svenska och 154 deltar i modersmålsundervisning på 20 olika språk. Skolan har modersmålsundervisningen förlagd till morgnarna. Detta innebär att eleverna upplever modersmålsundervisning som en del av skoldagen samt att lärarna i de olika verksamheterna får möjlighet att förverkliga skolans utvecklingsområde att utöka samarbetet med modersmålslärarna. Det finns elever som har studiehandling på modersmålet. Inspektörerna bedömer att skolan bör föra en diskussion om huruvida alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet verkligen får det. Skolan tar till vara olika kulturer i undervisningen. Föräldrarna ses som resurser. Hälften av skolans personal har invandrarbakgrund. Andra länders högtider och 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun traditioner uppmärksammas till viss del. Ett temaarbete handlar om att göra en tidning om kulturer och traditioner. Eleverna lär också om matkulturer från andra länder och tillagar maträtter. I undervisningen används sagor och berättelser från olika länder. I alla klassrum finns bokställ med litteratur på olika språk, ofta samma bok i olika översättningar. Skolans bibliotek står öppet för eleverna hela dagen. I korridoren finns ett vitrinskåp där olika föremål ställs ut. Där hänger också en världskarta och i anslutning till den finns flera klockor som visar tiden från olika platser i världen. Den pedagogiska personalen följer upp och bedömer elevernas utveckling på olika sätt bland annat genom utvärderingar och diagnosmaterial. Uppföljningen dokumenteras, sedan några år, tillsammans med elevens planeringar i IUP eller i en portfolio. Det är en mapp där eleverna från förskoleklass sparat utvärderingar och material som de är särskilt stolta över och tanken är att den skall fyllas på och följa elevens hela skolgång. Bedömningen ligger sedan till grund i utvecklingssamtalen där läraren också delger elevens uppträdande och resultat. Elev och lärare gör tillsammans en utvärdering som får ligga till grund för de nya mål eleven sätter upp och som dokumenteras. Utvecklingssamtalen hålls vid behov på elevernas modersmål. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet präglas av ett helhetsperspektiv som väl överensstämmer med vad som anges i de nationella styrdokumenten. Elevernas mångkulturella erfarenheter och kunskaper används i undervisningen. Dock skall åtgärdsprogram utarbetas för alla elever som är i behov av särskilt stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelsnämnden Gunnared styrs av en stadsdelsnämnd (SDN) som fattar beslut om bland annat verksamhetsområdet barnomsorg och skola. För att verkställa de beslut som SDN fattat finns det en stadsdelsförvaltning, vars chef benämns stadsdelschef. I stadsdelsförvaltningen finns en verksamhetschef för förskola och skola. Tretjärnskolans rektor har varit rektor i skolan i drygt tre år och tar ett övergripande ansvar för pedagogisk utveckling, personalledning och den administrativa utvecklingen. Rektorn har viss administrativ hjälp. Rektorn har pedagogisk utbildning och erfarenheter av skolledning. Eleverna är väl medvetna om vem som är deras rektor och de har förtroende för henne. 7

8 SKOLVERKET En stor del av personalen har tillit till rektorn. Lärarna uppger att rektorn är förtrogen med verksamheten även om de önskar att hon skall vara mer synlig. Men de visar förståelse eftersom skolan nyligen har genomgått en omfattande ombyggnad. Personalen i skolan uppger att det är positivt med det ansvar som delegerats till arbetslagen. Det finns en pedagogisk utvecklingsgrupp som initierats av rektorn. Där ingår förutom rektorn, en utvecklingsledare, en specialpedagog samt lärare. Rektorns information till personalen sker genom möten med lagledarna som också fungerar som bollplank. Efter ombyggnadstiden kartlades förbättringsområden och nu arbetar skolan med introduktionsarbete för nyanställda, gemensam värdegrund samt en utveckling av ledarskapet. Skolan har en personalinformationspärm som delas ut till alla anställda. Kvalitetsarbete pågår kontinuerligt och skolans kvalitetsredovisning är ett aktivt och synliggjort dokument på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen med verksamheten i Tretjärnsskolan samt att styrning, ledning och kvalitetsarbete fungerar på ett bra sätt. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tretjärnsskolan är öppen för alla elever och har möjligheter att ta emot rörelsehindrade elever. Skolan erbjuder skolbarnsomsorg till och med årskurs 5. Eleverna får välja bland en handfull olika aktiviteter inom ämnet elevens val. Vid inspektionstillfället organiserar respektive arbetslag elevens val men rektorn anser att det bör förändras till att vara gemensamt för hela skolan inför nästa läsår. Rektorn uppger att de flesta pedagogerna har 5 högskolepoäng i svenska som andraspråk. I skolan råder dock en osäkerhet om vilken av kursplanerna svenska eller svenska som andraspråk eleverna undervisas utifrån. Därför bör en utredning ske om efter vilken kursplan respektive elev skall undervisas i. Skolan har en webbplats som hålls aktuell. Hemmen får också information genom veckoblad eller kontaktböcker. Böckerna tar eleverna hem till föräldrarna 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun för signering och/eller att kommenteras. Rektorn uppger att allmän information som skickas hem brukar översättas till de större språken. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg och utbildning för eleverna i Tretjärnsskolan generellt är god. Skolan bör dock utreda vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Tretjärnsskolan finns 30 lärare och annan pedagogisk personal med utbildning för den undervisning de bedriver. Det finns åtta manliga lärare och de flesta av dem arbetar inom fritidshemmen. Fritidshemmen har nära samarbete med skolan under skoldagen och på eftermiddagarna har de aktiviteter inom idrott, musik, hemkunskap. Det finns mycket utrymme för fri lek men också för att måla, spela spel, snickra, sy eller sitta vid datorn. Varje arbetslag skall representeras av bred kompetens och består därför av lärare med olika behörigheter. En av skolans specialpedagoger är också verksam som utvecklingsledare. Dock finns tankar om att den pedagogiska kompetens som finns inom respektive arbetslag bör komma hela skolan till godo bland annat genom att öka samverkan mellan arbetslagen. Skolans lokaler är ljusa och fräscha med en planlösning som ger flexibla lösningar av undervisningsgrupper. Klassrummen är utrustade med bänkar, bord i olika storlekar, soffor och matchande gardiner. I klassrummen finns också kartor, atlaser och bokställ. Datorerna i klassrummen och grupprummen är uppkopplade mot Internet och därigenom har eleverna tillgång till Göteborgs kommuns pedagogiska portal, Kunskapsnätet. Skolbiblioteket är öppet och centralt placerat med stor tillgång av litteratur i en inbjudande miljö. Eleverna använder biblioteket spontant men också schemalagt i grupper. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tretjärnsskolan har goda förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna kan nå de nationella målen. 9

10 SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Tretjärnsskolan sammantaget är av mycket god kvalitet. Eleverna upplever trygghet i sin miljö och visar glädje i lärandet. De utvecklar grundläggande värderingar om förståelse och respekt för varandra och för människors olikheter. Personalen har bred kompetens och har insikter i skolans arbete med kvalitetsutveckling. Skolans ledning och styrning fungerar bra. Föräldrar hålls informerade om verksamheterna och utveckling pågår med att få större föräldrasamverkan. Lokalerna och övrig material ger arbetsglädje och skapar möjligheter till arbetsro. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analys och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas kunskapsmål, - skolans handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling samt - utredning av vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Marie Karlsson Bosse Jersenius 10