PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
|
|
- Rut Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTANSÖKAN Datum: Projektbenämning PROJEKTPLAN FÖR Coachning som rehabiliteringsmetod Dnr: 2012/-SFV Projektansvarig och projektägare Tuula Wallsten, Landstinget Västmanland Bakgrund Hälsa är en grundläggande resurs för prestation vare sig det är fysisk, social eller mental prestation som efterfrågas. Vid ohälsa åtgår energi antingen till att försöka återerövra hälsan eller till att hantera en ny situation som sjuk, vilket leder till brist på energi för produktivt arbete. Återgång i arbete efter sjukskrivning är ofta en långdragen process som, beroende på sjukskrivningens längd, diagnos, individens sociala sammanhang m.fl. faktorer, har olika förlopp. Om kontakten med arbetsplatsen dessutom är bristfällig under sjukskrivningstiden bidrar också det till en svårighet att återvända till arbetslivet. I en enkel modell tänker man sig ett linjärt samband mellan klinisk status och arbetsförmåga (Figur 1). Så enkel är dock aldrig verkligheten. Senare forskning har visat att såväl omgivningsfaktorer som arbetets karaktär och sociala förhållanden spelar stor roll vid den subjektiva upplevelsen av arbetsoförmåga (1). Arbetsförmåga 100 % Sjukskrivningstid Figur 1. Ett tänkt teoretiskt samband mellan arbetsförmåga och sjukdomstillstånd (Young 200). Arbetets art, innehåll, organisation och arbetsmiljön är av betydelse för de krav som arbete ställer. Dessa krav måste matcha individens kapacitet. Vid sjukdom eller annan anledning till lägre arbetsförmåga kan en felaktig balans uppstå mellan krav och kapacitet. Åtgärder på arbetet för att modifiera kraven eller kapacitetsstärkande åtgärder för individen kan vara
2 olika sätt att återfå balansen. Samspelet är alltid dynamiskt och en god intervention för bättre hälsa måste alltid ha denna aspekt i fokus. Tidigare forskningsstudier (2), har visat att det finns en stor komplexitet vad gäller förklaringar till den psykiska ohälsan hos framför allt kvinnor då deras diagnoser ofta samvarierar med en multiproblematik som har att göra med deras livsvillkor såväl som livssituationen, både den nuvarande och den från tidigare i livet. Enligt SKA rapporten (3), spelar också attityder och kulturella faktorer stor roll för regionala skillnader i sjukskrivningsmönster. Vilka attityder och kulturella faktorer som är relevanta för Västmanland är dock oklart. Inom den statliga så kallade rehabiliteringsgarantin, har regeringen förordat åtgärder baserade på kongnitiv beteendeterapi (KBT) för patienter, sjukskrivna eller som riskerar bli sjukskrivna på grund av depression, oro, ängslan eller stressrelaterade besvär. Av de insatser som görs sker dock en alltför bristfällig dokumentation och utvärdering. Både förebyggande - och rehabinsatser behöver utvärderas med vetenskapliga metoder för att säkerställa dess effekter på arbetsåtergång och sjukskrivning. I en nyligen publicerad studie från Karolinska institutet (4) har resultat från KBT behandling inom ramen för rehabiliterings-garantin undersökts. Den visade att patienter som fått KBT behandling hade en signifikant sämre arbetsåtergång jämfört med individer i en kontroll-grupp som rekryterats från Försäkringskassan. Detta var både ett förvånande och oroande resultat då antagandet inom den statliga rehabiliteringsgrantin varit att KBT behandling ökar de sjukskrivnas möjligheter att återgå i arbete. Det kan finnas en rad olika orsaker till det negativa resultatet, vilka också lyfts fram i studien, som t.ex att målgrupperna (de som fick KBT och kontrollgrupp) var helt olika. Från denna rapport men också från ett antal andra RCT studier har framkommit att KBT behandling generellt sett inte kunnat påvisas minska tiden för arbetsåtergång jämfört med individer i kontrollgrupp som inte fått någon speciell behandling eller behandlats enligt ordinarie metoder (). I Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU, 2011:1), var en av slutsatserna att även om KBT behandling är användbar som metod för lättare till medelsvåra oros eller depressionstillstånd så är inte minskade symptom en garanti för återgång i arbete. Rehabiltieringsrådet har föreslagit att en effektiv rehabilitering ska inkludera fyra delar: 1. En intervention som bidrar till livsstilsförändring. 2. En metod som kan reducera stress. 3. En behandling som fokuserar såväl arbetsrelaterade som andra stressorer i livssituationen. 4. Att man i första hand bör använda sig av en handbok med likartat innehåll då arbetsrelaterade faktorer fokuseras i rehabiliteringen. Utifrån den kunskap som genererats i dessa rapporter framstår det som viktigt och nödvändigt att i kommande interventioner i högre grad utgå från en helhetssyn som mer tar hänsyn till faktorer som belyser individens behov och hela livssituation och som kan ha betydelse för dennes återgång i arbete. En sådan intervention kan t.ex vara coachning, som idag normalt inte ingår i rehabiliteringsgarantin men som kan visa sig ha betydande effekter för arbetsåtergång, och på så sätt få relevans för framtida rekommendationer. 2
3 Mot denna bakgrund framstår det som särskilt angeläget att genomföra interventionsprojekt med olika metoder för arbetsåtergång så att kunskapen om vilka faktorer som, generellt sett, har betydelse för arbetsåtergång kan öka. Föreliggande ansökan gäller coachning som metod för arbetsåtergång. Läget i Västmanland Av statistiken för Västmanland framgår att ohälsotalet i länet för individer med psykiskt nedsatt välbefinnande ligger något över genomsnittet för landet (Liv Hälsa 2008) och särskilt för yngre kvinnor. Det var en av anledningarna till besluten att genomföra några pilotprojekt med coachning som metod för långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa och som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Projekten genomfördes inom landstinget Västmanland med stöd från två av Samordningsförbunden i länet. Resultaten från dessa två pilotprojekt visade att av de personer som deltagit i programmen (ett 100-tal) har mellan 70-7% kunnat återvända till antingen arbetslivet eller arbetsträning eller studier eller en kombination av dessa. Coachning som metod har i dessa projekt visat sig kunna stödja att denna grupp kvinnor kunnat återfå självkänslan och tron på att kunna arbeta. De har blivit stärkta både psykiskt och fysiskt och förbättrat sina självskattade värden vad gäller depression och motivation för arbetsåtergång (6). De framgångsfaktorer som lyfts fram i dessa projekt är framförallt: 1. Att coacherna inte varit bundna till någon myndighet det har skapat trygghet hos deltagarna och gett förutsättningar för en förtroendefull kontakt, 2. Coachningen har bidragit till att inge hopp om förändring. 3. Metodiken som haft fokus på ett icke värderande förhållningssätt. 4. Kunskapen har överförts till handläggare och andra myndighetspersoner i samband med seminarier under projektets gång. Tidigare forskning om coachning En åtgärd som har vunnit ökat intresse inom området arbetslivsinriktad rehabilitering är coachprogram. Ett coachprogram innebär vanligtvis att en utbildad person, en coach, utses att vara en sorts vägledare till en patient och ge stöd och handledning i en psykosocialt och/ eller psykiskt ohälsosam livssituation. Dock finns idag alltför lite evidens för att bedöma effekterna av olika coachprogram, bara ett fåtal systematiska kunskapssammanställningar har genomförts där man specifikt har haft syftet att sammanfatta vetenskapliga studier med fokus på återgång i arbete. En av de tidiga kunskapssammanställningarna publicerades av Krause m.fl. (7) som undersökt effekter av anpassningar på arbetsplatsen. Flera av dessa anpassningsprogram var framgångsrika med avseende på återgång i arbete och vissa kunde visa på sänkta kostnader för arbetsgivare o samhälle. Programmen omfattade olika åtgärder som möjlighet till lättare jobb, reducerad arbetstid, ergonomiska förbättringar, graderad återgång i arbete och job coachning. Det finns även stöd i en artikel av Keyes et al, (8) för att koordinerad vård och coachning för att komma tillbaka till arbetet är positivt i ett relativt tidigt skede i sjukskrivningen (< 3 månader). Från ett coachprojekt i Uppsala län för långtidssjukskrivna med lättare psykiska diagnoser fann man stora skillnader mellan referens och studiegrupp för återgång i arbete (9). 3
4 Dock saknas kontrollerade studier som kan bekräfta de positiva effekter av coachprogram eller liknande interventioner i samband med arbetsåtergång hos sjukskrivna kvinnor och män. För att öka kunskapen om coachning som metod för arbetsåtergång har därför landstinget Västmanland beslutat att bidra till forskning där effekterna av coachning som intervention för snabbare arbetsågtergång och ökad hälsa ska studeras. Resultaten ska också kunna jämföras med studier i andra landsting där effekter av interventioner på arbetsåtergång också ska studeras. Syfte Mål Det övergripande syftet med denna studie är att vetenskapligt undersöka effekten av rehabilitering baserat på coachning som metod för att möjliggöra arbetsåtergång för både män och kvinnor med psykisk ohälsa.. 1. Att undersöka om coachning som metod har effekt på arbetsåtergång jämfört med kontrollgrupp 2. Att minst 90% av deltagarna (100) ska ha genomgått coachprogrammet med en handlingsplan för återgång i arbetslivet 3. Att minst 0% av dessa ska ha påbörjat arbetslivsinriktade insatser, alternativt ha påbörjat arbete/utbildning 4. Att projektet ska generera kunskaper till olika myndigheter om vilka faktorer som kan antas ha betydelse för arbetsåtergång samt eventuella skillnader mellan kvinnor och mäns möjligheter att återkomma till arbetsmarknaden.. Att projektet ska bidra till en fungerande samverkansmodell mellan och inom de olika myndigheterna för att återfå sjukskrivna till arbetslivet. Målgrupp Deltagarna i studiegruppen (ca 100) ska vara i åldern mellan år, med fokus på yngre deltagare och ha minst en 0 % anställning vid inklusionstillfället. (Dock kan även deltagare som är uppsagda eller riskerar bli uppsagda under projekttiden inkluderas i studien). Deltagarna i kontrollgruppen (minst 0 personer) utgörs av samma målgrupp. Kriterier för inklusion: sjukskrivna mellan 2 12 månader och med psykiska diagnoser som oro/ångest, depression och stress, och är inskrivna hos Försäkringskassan (enl. följande koder F32, F33, F41 och F40). Alla diagnoser som relaterar till psykiska och psykiatriska diagnoser med undantag av exklusionskriterierna nedan är accepterade liksom alla slag av medicinering. Deltagarna ska förstå svenska språket så att de kan tillgodogöra sig såväl coachningen som resultaten av de tester och verktyg som ingår i programmet. Inklusionen av deltagare sker i nära samverkan med Försäkringskassa i grupper om 10 x 10 deltagare. Exklusionskriterier: pågående missbruk, schizofreni, bi-polära syndrom, hög självmordsrisk samt kognitiva handikapp. Metod Metoden, som är utvecklad i två separata pilotprojekt 1, ska här vetenskapligt testas för att generera evidens om dess hållbarhet för 1 Slutrapport Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta, D nr LTV , Landstinget Västmanland samt 4
5 arbetsåtergång Genom att slumpa deltagarna till coachning- respektive kontrollgrupp kan man säkerställa att resultatet av coachningen blir evidensbaserat på ett sätt som tidigare projekt inte kunnat visa. Genomförande Deltagarna rekryterats in av Försäkringskassan utifrån uppsatta kriterier (se ovan). Efter rekryteringen kallas de via sina handläggare till informationsmöte där projektets mål, innehåll och villkor för deltagande beskrivs. De får samtidigt fylla i en enkät som underlag för eventuell inklusion. De som accepterar att delta erbjuds tid för ett individuellt screeningsamtal. Inklusion i coachprogrammet baseras på screeningsamtalet, som förutom att diagnostisera deltagarna också omfattar en ca 2 timmars lång djupintervju som genomförs av projektkoordinatorn. En viktig del av samtalet är att skapa förståelse för och motivation till att delta i projektet. Fokus ligger på att individen ska uppleva deltagandet som att få en chans, att få ett erbjudande om en förändring till bättre hälsa och livssituation. Därefter genomförs djupintervjun som omfattar ett antal olika tester däribland Motivation Questionnaire (MQ), och General Health Questionnaire (GHQ) för att få en bild av det sammanhang som individen befinner sig i vid start både vad gäller arbets- och privatliv, men också för att få en uppfattning om diagnosens status. Härigenom skapas också en bild av vilket stöd som individen är i behov av för sin återgång mot arbetslivet. Som teoretisk grund för detta coachprogram finns inslag av både KBT och motiverande samtal (MI). Viktiga grundbultar är att mäta individens vilja, förmåga, motivation och egenkraft. Ett av instrumenten i samtalet är det så kallade hälsokorset, en modifierad modell av K. Erikssons hälsokors (10), där individens egen syn på att vara sjuk/frisk respektive att må bra/må dåligt diskuteras men också individens egen tilltro till att återfå arbetsförmågan i framtiden. Matchningen görs till studie- respektive kontrollgrupp utifrån följande kriterier: kön, ålder, sjukskrivningstid, diagnos, problemområden som; livsstilsrelaterade problem, myndighetsproblem och grad av psykisk ohälsa. Efter screeningen sker inklusion i projektet och matchning till rätt coach, dvs. till den som bedöms ha den mest adekvata kompetensen utifrån de behov och den huvudproblematik som deltagaren gett uttryck för i samband med screeningsamtalet. I nästa steg påbörjas själva arbetsprocessen i och med att deltagaren kommit i kontakt med sin coach. Coachen träffar deltagaren för ett första samtal där den individuella arbetsprocessen för 6 månader planeras. Coachprogrammet genomförs utifrån en väl strukturerad arbetsmodell för projektgruppsmöten, individuppföljning, avslutningssamtal och handlingsplan. Beroende på deltagarnas behov och hälsoläge anpassas arbetsmetoderna. Projektkoordinatorn ansvarar för att all information som coacherna levererar om deltagarna dokumenteras och förs in i arbetsschemat. Slutrapport Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK projekt i samverkan, Dnr LTV12xxxx, Landstinget Västmanland
6 Utformningen av det individuella stödet ska vara präglat av flexibilitet, kontinuitet, aktivitet och helhetssyn. En målsättning är att skapa självhjälpsstrategier hos individerna, att avlasta skuld och upprätta personliga mål för individerna. Arbetssättet ska vara präglat av ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Coacherna möts regelbundet under ledning av en projektkoordinator för uppföljning och för att säkra ett processrelaterat arbetssätt. Efter det att coachprogrammet genomförts är ett av målen att 90% av deltagarna ska ha en individuellt skriven handlingsplan att redovisa för antingen handläggaren på Försäkringskassan eller arbetsgivaren där det är aktuellt. Handlingsplanen tjänar som underlag i den dialog med myndigheten och/eller arbetsgivaren om eventuellt tillkommande åtgärder som bedömts vara nödvändiga för arbetsåtergången. Organisation Projektet leds av en styrgrupp bestående av tjänstemän från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget. Samordnaren från Samordningsförbundet Västerås är adjungerad i styrgruppen. Styrgruppen träffas minst en gång per kvartal under projekttiden. Landstinget Västmanland som lokal utförare anställer coacherna som tillsammans kombinerar beteendevetenskaplig bakgrund med erfarenhet av lösningsfokuserat arbetsätt och/eller kognitiv beteendeterapi. Coacherna ska ha dokumenterad coachutbildning. Tid & aktivitetsplan Projektet är tänkt att påbörjas hösten 2012 och avslutas hösten Under hösten 2012 genomförs planerings- och implementeringsfasen som omfattar dels information till berörda handläggare inom FK och AF om syfte, urval och identifiering av deltagare, dels en tidsmässig plan för hur deltagarna ska inkluderas i projektet. Arbetet i denna fas omfattar också arbetssätt och samråd mellan olika parter, mellan coacherna och styrguppen. Från och med januari 2013 sker inklusion av deltagare till första gruppen (10 deltagare) och samtliga deltagare ska vara inkluderade före utgången av oktober Aktiviteterna, som består av coachning i form av samtal, samverkan med myndigheter vid behov samt stödåtgärder som tex. deltagande i olika gruppaktiviteter pågår för varje deltagare under max 6 månader. Under hösten 2014 sker utvärdering och rapportskrivning. Planerad budget Ca 3 miljoner varav landstinget Västmanland står för 2 miljoner via rehabgarantin inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Se bil. 6
7 Uppföljning och utvärdering Eftersom arbetet ingår i en samverkansfinansierad verksamhet läggs projektet in i SUS (System för uppföljning och samverkan), www. susam.se, med individuell registrering och uppföljning av deltagarna. Uppföljning av projektet sker löpande dels i styrgruppen dels i coachgruppen, där dagboksanteckningar bildar underlag till del- och slutrapport. Projektgruppen kommer ha ett antal processdagar för att fånga upp kunskaper från coachningen, från projektledningen och de samverkande myndigheterna. Deltagarna i både interventions- och kontrollgrupp följs upp efter sex respektive 12 månader med nya mätningar. En kvalitativ uppföljning görs efter 12 månader utifrån intervju om vilken eventuell förändring som deltagarna upplevt och hur deltagarna upplevt coachningen. Huvudsakliga utfallskriterier: (1) Grad av sjukskrivning i studie- respektive kontrollgrupp. (2) Grad av självskattad psykisk hälsa, (3) Skillnader i motivation till arbete mellan studie- och kontrollgrupp, och (4) påbörjad arbetsåtergång/arbetslivsinriktade åtgärder bland deltagare i studierespektive kontrollgrupp. Projektets framtid efter avslut Om coachprogram som metod för arbetsåtergång bland sjukskrivna för lättare psykiska diagnoser visar sig ha positiv effekt, bör metoden vara relativt lätt att implementera inom respektive myndighet, dels genom att kostnaderna är rimliga, dels genom att coachernas kompetens inte är alltför krävande. Med hjälp av coachning kan då handläggare mfl. troligen bidra till sina klienters arbetsåtergång på ett tidigare stadium än vad som generellt sker idag. Därigenom kan samhällets kostnader för dessa målgrupper sannolikt reduceras och individernas livskvalitet förbättras. Vid ett positivt resultat av coachningen bör den kunna utvecklas för att passa även utlandsfödda med annat hemspråk. Detta ser vi också som en del av den framtida metodutvecklingen för arbetsåtergång. Vunna kunskaper och erfarenheter kommer att dokumenteras och tillföras samtliga intressenter i projektet i form av processdagar, seminarier och genom del- och slutrapporter. En vetenskaplig artikel planeras också kunna publiceras i lämplig tidskrift inom området rehabilitering (ingår dock inte i föreliggande ansökan). Datum Underskrift Uppdragsgivare Projektansvarig 7
8 Bilaga 1 Planerad budget Kostnadspost Totalt Projektledare 0. tjänst Projektkoordinator 0, Screening av ca 100 delt Coachning, 2,0 tjänster Uppföljande mätningar/intervjuer Handledning/projektmöten Databearbetning, analys Resor o planeringsdagar, Sthlm Adm kostnader Lokalhyra 4000/mån kontorskostnader IT övriga kostnader Utvärdering, rapporter 0 0 Seminarier/processdagar Summa Finansiering: Den totala budgeten uppgår till totalt 3148 tkr, varav totalt 1148 tkr söks från Västerås Samordningsförbund. Landstinget Västmanlands finansiering uppgår till 2 miljoner kronor genom den så kallade Rehabgarantin. För 2012 utgör budgeten totalt 21 tkr, varav 7 tkr söks från Samordningsförbundet Västerås och 140 tkr finansieras från landstinget. För 2013 utgör budgeten totalt tkr, varav 60 tkr söks från Samordningsförbundet Västerås, och resterande 1160 finansieras av landstinget. För 2014 utgör budgeten totalt 1123 tkr kronor, varav 423 tkr söks från Samordningsförbundet Västerås och 700 tkr finansieras av landstinget. 8
9 Referenser 1. Young AE. A developmental conceptualization of return to work. Journal of Occupational Rehabilitation. 200;1(4): Falkdal AH. Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete. Viktiga faktorer för tidig bedömning. (Sick-listed persons resources and obstacles for return to work. Factors of importance for early assessment). In Swedish. Umeå: University of Umeå; Palmer E, (redaktör). SKA projektet: Sjukförsäkring, Kultur och Attityder Fyra aktörers perspektiv. Stockholm: Försäkringskassan ( Karolinska I. En nationell utvärdering av rehabiliteringsgarantins effekter på sjukfrånvaro och hälsa - Delrapport II.. Stockholm: Karolinska Institutet; Holm L, Torgen M, Hansson A-S, Runeson R, Josephson M, Helgesson M, et al. Återgång i arbete efter sjukskrivning för rörelseorganens sjukdomar och lättare psykisk ohälsa - en sysematisk kunskapssammanställning om effekten av interventioner, rehabilitering och exponeringar i arbetet.. Arbete och Hälsa 2010;44(3). 6. Hansson A-S. Kvinnocoachprojekt vid Hälsocenter Fagersta, Slutrapport Västerås: Kompetenscenter för Hälsa, Landstinget Västmanland; Krause N, mfl. Psychosocial jobfactors, physical workload, and incidence of workrelated spinal injury: A -year prospective study of urban transit operators. Spine 1998: Keyes K. Two-year health and employment outcomes among injured workers enrolled in the Washington state managed care pilot project. Am J of Ind Med. 2001;40(6): Hansson A-S, Lytsy P, Anderzén I. Restart - return to work after long-term sickness absence from work. A quasi-experimental study. Uppsala: Department of Public Health and Caring Sciences, Section for Social Medicine, Uppsala University, Uppsala, Sweden.; Eriksson K. Hälsans idé (The idea of health). In Swedish. Stockholm: Almquist & Wiksell;
PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR. Arbetsmetodsutveckling inom FK - Implementeringsstöd
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2014-09 PROJEKTPLAN FÖR Projektbenämning Arbetsmetodsutveckling inom FK - Implementeringsstöd Projektansvarig Projektägare Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa, annsophie.hansson@ltv.se,
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se
Läs merSamordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång
PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT 1 Datum: 2013-03-02 Projektbenämning Coachning som rehabiliteringsmetod Rapportförfattare Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland ann-sophie.hansson@ltv.se
Läs merRehabilitering av psykisk ohälsa coachning som metod för arbetsåtergång
Rehabilitering av psykisk ohälsa coachning som metod för arbetsåtergång Bakgrund Hälsa är en grundläggande resurs för prestation vare sig det är fysisk, social eller mental prestation som efterfrågas.
Läs merKVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET
PROJEKTANSÖKAN KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET Datum: 2009-11-23 Projektbenämning Projektägare Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta Projektägare är Landstinget Västmanland genom Kompetenscenter för
Läs merNySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning
NySatsa i Haninge Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete genom individuell utveckling och vägledning Ingrid Anderzén, Ann-Sophie Hansson Enheten för socialmedicin
Läs merSamordningsförbundet Västra Mälardalen
Samordningsförbundet Västra Mälardalen Samordnare Datum Lars Silvervret 010 119 23 23 2011-03-28 Minnesanteckningar, Styrgrupp Kvinnocoacher 2011-03-28, Ullvi-Tuna Vårdcentral (ungdomsmottagningen), Köping
Läs merPROJEKTRAPPORT. Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa, mobil:
PROJEKTRAPPORT Projekt Tvåårsuppföljning av Coachprojektet Projektansvarig Projektägare Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa, ann-sophie.hansson@ltv.se, mobil: 0708-539790 Kompetenscentrum för
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merUtlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merLokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
Datum: 2014-11-30 Projektbenämning SLUTRAPPORT Coachning som rehabiliteringsmetod Rapportförfattare Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland ann-sophie.hansson@ltv.se Rapporteringen
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merPlan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs merPROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.
Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merPROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT
Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET
Läs merHAKuL-modellen för rehabilitering
HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merDatum. Ersättare Margareta Karlsson, Kungsörs kommun (M) Ann Avdic, Arboga kommun (V) Håkan Nordin, Försäkringskassan Karin Olovsson, Arbetsförmedling
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6) Plats och tid ande Rum Takås, Kungsörs kommun, Drottninggatan 34, Kungsör 30 november, 14.00-16.00 Görel Nilsson, Kungsörs kommun, (S) Ordförande Andreas Trygg, Köpings kommun,
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merProjektplan, självhjälpsgrupper
REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande
Läs merSAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten
SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merVardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet
LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merAnsökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan
Skånevård Sund Vuxenpsykiatri Lund Åsa Sturesson Johansson Handläggare VO Vuxenpsykiatri Lund Datum 2016-02-18 Bengt Selander Förbundssamordnare Finsam Lund Box 1118 22104 Lund 1 (5) Ansökan om projektmedel
Läs merUppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Läs merKvinnocoacher vid Hälsocenter Fagersta Slutrapport
Institutionen Kompetenscenter för Vårdför hälsa och Folkhälsovetenskap Ann-Sophie Hansson Folkhälsovetenskapliga programmet Västerås Kvinnocoacher vid Hälsocenter Fagersta Slutrapport 2011 04 26 Projektägare
Läs merDatum. Ersättare Margareta Karlsson (M), Kungsörs kommun Karin Olovsson, Arbetsmedlingen
Plats och tid Hellkvistsalen, Kungsörs kommunhus, kl 13.30 15.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (9) ande Andreas Trygg (V), Köpings kommun, ordförande Agneta Bode (S), Arboga kommun Görel Nilsson (S), Kungsörs
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merCHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete
Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum
Läs merFörstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län
Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Projektansökan till Samordningsförbunden, Umeå, Skellefteå och Lycksele Deltagande parter bakom projektförslag Arbetsförmedlingen rehab Försäkringskassan
Läs merRamberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland
Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, Barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att:
Bakgrund Många unga som avslutat sin skolgång från särskolan eller specialutformade program för personer med funktionsnedsättning övergår direkt till daglig verksamhet, trots att en förmodad arbetsförmåga
Läs merDEL FÖR DEL, bit FÖr bit!
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Läs merProjektplan VäxtKraft
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt
Läs merVerksamhet/insatser 2007-2008
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens
Läs merSamordningsförbundet. rbundet
Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merDatum. Ersättare Carl-Inge Westberg (S), Köpings kommun Inga-Lill Frössman (V), Lanstinget Västmanland
Plats och tid Folkbildaren, Forum, Köping kl. 13.00 16.15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (12) ande Andreas Trygg (V), Köpings kommun, ordförande 29-34 Kerstin Rosenkvist (S), Arboga kommun Marie Norin Junttila
Läs merTill Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma
1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag
Läs merUppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merFörstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är
Läs merRiktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering
Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande
Läs merProjekt/insats Syfte Behovsgrupp Mål
Projekt/insats Syfte Behovsgrupp Mål Samordningsteam Västerås Verksamhetsägare: Samordningsförbundet Västerås Verksamhetsutförare: AMA Arbetsmarknad Västerås stad Verksamhetsplan: 2017-01-01 2018-12-31
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merGemensamt prioriterade grupper/prioriterade i Västerås
grupper/prioriterade i Vägen in - ett kognitivt- och arbetslivsrehabiliterande projekt Projektägare FK 2010-09-01-2013-05-30 6 086 556 kr Antal: Varje kursstart av Vägen in kan ta emot 8 st deltagare vilket
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:23 1 (149) LS 0810-0994 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Årsredovisningar och revisionsberättelser 2006 för Samordningsförbunden i Södertälje och Botkyrka samt årsredovisningar och
Läs merSamordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs mer1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport
Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv
Läs mergodkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje
HSN 2009-10-22 P 5 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2008 för Samordningsförbunden i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge Ärendet Finansiell
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merÅterrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merUppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan. Delrapport
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Delrapport 2011-09 -15 PROJEKTRAPPORT DELRAPPORT ENLIGT SJÄLVRAPPORTERINGSMODELLEN Datum: 20110915 Projektbenämning Kvinnocoacher för arbetsåtergång-projekt
Läs merInstitutionen för socialt arbete 1
Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support
Läs merBilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133
Bilaga 1 Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Kvinnocoacher (ID 1019) Projektägare: Landstinget Västmanland genom
Läs merInnehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3
VERKSAMHETSPLAN 2010 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Övergripande mål och syfte 3 Målgrupper 3 Organisation 4 Styrelsens uppgifter 4 Beredningsgruppens uppgifter 4 Tjänstemannens uppgifter 4 Revisorer
Läs merMÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 0015/18 Styrelsemöte 180615 MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN 2019-2021 Inledning Mål- och inriktningsdokumentet är grunden för förbundets budget de kommande
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merSjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Läs merJonas Wells, samordnare Ann-Sophie Hansson, 77 Ulla Långbacka, sekreterare
Sida Sammanträdesdatum 2011-09-01 1 Plats och tid Norbergs kommunhus kl 13.00-15.50 ande Agneta Fleismark, ordförande, Landstinget Västmanland Henry Komulainen, vice ordförande, Försäkringskassan Roger
Läs merSamordningsförbundet Västra Mälardalen
Samordningsförbundet Västra Mälardalen Verksamhetsplan och budget 2017 Vision: Samordningsförbundet Västra Mälardalen ska stödja människor i utanförskap till god hälsa och förvärvsarbete och därmed minska
Läs merEn utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support
En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merProjektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merHälsa och Livskvalitets Självhjälpsgrupper i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg
Hälsa och Livskvalitets Självhjälpsgrupper i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg 2007-06-01 2008-05-31 Slutrapport 2008-08-14 Eva Dickfors von Knorring Kerstin Björklind 1 Slutrapport Hälsa och Livskvalitets
Läs mer