Arbetspension lära hela livet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetspension lära hela livet"

Transkript

1 lära hela livet

2

3 Arbetspension lära hela livet 3 Till läsaren 4 Utmaningarna för arbetspensionsskyddet idag och år 2015 Esa Swanljung 6 En åldrande befolkning och andra hållbarhetsutmaningar Reijo Vanne 16 Yrkesbanorna blir längre Eero Lankia 20 Placeringen av arbetspensionspengarna Reijo Vanne 29 Lagstiftningsprojekt under den senaste tiden Matti Leppälä 33 Hur EU påverkar pensionerna Matti Leppälä 36 Arbetspensionsskyddet finns till för oss alla Markku J Jääskeläinen

4 2

5 Till läsaren Arbetspensionen är en viktig sak för finländarna. Den utgör en trygghet mot olika risker. En del av riskerna är förutsebara, såsom ålderdomen, som kommer med tiden. Det kan emellertid också plötsligt bli svårt eller omöjligt att arbeta och bedriva företag, om man drabbas av arbetsoförmåga. I Europa är finländarna i dag de som proportionellt sett oftast går i ålderspension. Det beror på att de stora årskullarna som föddes efter krigen är exceptionellt stora. Fastän vi har förberett oss synnerligen väl på utvecklingen, är frågeställningen aktuell också i den politiska och arbetsmarknadspolitiska debatten, såsom strävandena att öka arbetslivslängden har visat. Arbetspensionen angår alla finländare, inte endast dem som tänker på att gå i ålderspension eller dem som redan får pension. Arbetspensionens framtida nivå och finansieringen av den intresserar folk i alla åldrar. Det finns olika åsikter, som alla är viktiga. Det är bra att alla, såväl de samhälleligt aktiva som de lite mindre engagerade, har tillgång till klar och lättfattlig information som underlag för åsikterna. Arbetspensionsförsäkrarna TELA vill främja den ekonomiska och samhälleliga debatten i sin egenskap av intressebevaknings- och tjänsteorganisation. Vi vill också ge information om arbetspensionsskyddets innehåll och utvecklingsutsikter samt utmaningarna i fråga om arbetspensionsekonomin och -placeringarna. Frågan är särskilt aktuell nu, när vi i Finland förbereder oss för riksdagsvalet i april Författarna till denna publikation är medlemmar i TELA:s ledningsgrupp. Publikationen används inom TELA:s utbildningsprogram Arbetspensionsskolan (Työeläkekoulu). Den riktar sig i synnerhet till riksdagspartiernas valkandidater. Vi hoppas att materialet är till nytta också för alla andra som behöver veta mer om pensioner. Trevlig läsning! ARBETSPENSIONSFÖRSÄKRARNA TELA 3

6 Utmaningarna för arbetspensionsskyddet idag och år 2015 Teman som berör arbetspensionerna har utgjort kärnfrågor i samhälls- och ekonomidebatten under de senaste åren. Det är bra att de politiska beslutsfattarna är intresserade av hur vi ska hantera den helhet av utmaningar som den åldrande befolkningen, behovet av arbetskraft och hållbarhetsfrågorna utgör. Åtgärderna bör emellertid vara behärskade, så att vi inte äventyrar en av de viktigaste grundstenarna, medborgarnas tillit till arbetspensionen som en trygghet vid ålderdom och arbetsoförmåga. Den omfattande arbetspensionsreformen år 2005 har nu varit i kraft knappt sex år, inte mer. Många enskilda delar i reformen har haft effekt endast under en kort tid. Övergångsperioderna för den breda reformen pågår delvis ännu. De gäller i allmänhet de äldsta löntagarna och företagarna. I Finland kan arbetsmarknadsorganisationernas beredningsmekanism för pensionsfrågor visa upp goda resultat från flera årtionden, i synnerhet från de svåra, men nödvändiga besluten under recessionen på 1990-talet ända till i dag. I början av år 2009 stakade arbetsmarknadsorganisationerna ut en viktig linje, när man uppnådde enighet om hur arbetspensionsavgifterna ska höjas åren på ett sätt som är skäligt för både dem som arbetar och dem som låter utföra arbete och även med tanke på hur man bereder sig på pensionsutgifterna. Den ekonomiska och finansiella krisen som började år 2008 påverkade, förståeligt nog, också tonen i den pensionspolitiska debatten. Inom arbetspensionssektorn fanns det beredskap att också studera den ekonomiska situationens och sysselsättningslägets inverkan. Det var emellertid överraskande att man på politiskt håll i stället för att se på helheten endast betonade en faktor, en höjning av pensionsåldern från nuvarande 63 till 65 år. De indikatorer som beskriver arbetspensionsreformens mål har utvecklats gynnsamt. Den genomsnittliga förväntade pensionsåldern har stigit mer än man vågade uppskatta när man förberedde pensionsreformen i början av 2000-talet. Bland äldre löntagare har sysselsättningsgraderna stigit ända till år

7 Andra indikatorer visar på ännu större utmaningar än man tidigare tänkte sig. År 2050 är den förväntade livslängden för en 62-åring 28,5 år, enligt Statistikcentralen. Det är mer än fem års skillnad till de uppskattningar som gjordes i början av millenniet. Med tanke på finansieringen av pensionsskyddet är det mycket. En viktig ingrediens i arbetspensionsreformen var att man genom att arbeta längre kan kompensera den minskande effekt som livslängdskoefficienten har på pensionen. Livslängdskoefficienten har påverkat pensionerna sedan år En fortsatt ökning av livslängden är en utmaning med tanke på att arbetspensionsskyddet ska vara tillräckligt och människorna ska orka arbeta tillräckligt länge. Att ta emot utmaningen är motiverat ur hållbarhetens synvinkel. Ur ett rättviseperspektiv är det viktigt att belastningen på de nuvarande och i synnerhet de framtida löntagarna och deras arbetsgivare inte ökar genom finansiellt ohållbara ändringar av pensionsindex. Varje gång det föreslås en ökning av arbetspensionskostnaderna, bör den som lägger fram förslaget också tänka på hur genomförandet ska bekostas. I och med att de stora årskullarna uppnådde den flexibla pensionsåldern ökade antalet nya ålderspensionstagare år 2009, vilket var förståeligt. Trenden bör inte stärkas genom förslag som gör medborgarna osäkra på sin framtid. Antalet nya invalidpensioner minskade däremot år 2009, men är fortfarande kring Den hetaste frågan, både ekonomiskt och mänskligt, är därför hur frekvensen av nya invalidpensioner ska kunna minskas betydligt. Arbetspensionsförsäkrarna TELA har ökat sin insats för att förebygga i synnerhet sådan arbetsoförmåga som beror på depression. I stället för pensionsfrågor talar man idag ofta om arbetslivslängden. Tiden i arbetslivet förlängs, om vi kan bidra både till att ungdomar kommer tidigare ut i arbetslivet, till att människor orkar arbeta och till att äldre arbetstagare får större uppskattning. Även seniormedborgarnas insats är viktig. Arbetspensionsförsäkrarna verkar för att de förslag om företagshälsovård, rehabilitering och arbetshälsa, som lades fram vid beredningen angående arbetslivslängden, ska genomföras. Vid en reform av hälsovården i Finland ska vi inte äventyra förutsättningarna för vårt välfungerande företagshälsovårdssystem och förfarandena inom det. År 2008 var mycket tungt i fråga om arbetspensionsplaceringarna. Avkastningen minskade dramatiskt. Lyckligtvis hade olika aktörer, också statsmakten, en utmärkt reaktionskänslighet. Genom temporär lagstiftning förhindrades större förluster och skador. Genom beredning av solvenslagstiftning för den privata sektorns arbetspensionssystem syftar man till att på ett hållbart sätt förbättra arbetspensionsförsäkrarnas förmåga att bära risker, så att de kan stå emot eventuella finansiella stormvindar i framtiden. Beredningen utsträcker sig till nästa valperiod. Arbetspensionssystemet ska vara hållbart både ekonomiskt och socialt. Fram till år 2015, den period som vi granskar här, behövs i synnerhet metoder att främja en bättre sysselsättning och uppnå en utveckling som minskar arbetsoförmågan betydligt. Arbetspensionsskyddet ska alltid utvecklas i tiden, men visionerna ska sikta långt in i framtiden. Det är en krävande, men nödvändig utmaning för alla som vill utveckla arbetspensionen för de nuvarande och de kommande generationerna. Esa Swanljung, verkställande direktör ARBETSPENSIONSFÖRSÄKRARNA TELA 5

8 En åldrande befolkning och andra hållbarhetsutmaningar Pensionen bestäms genom bestämmelserna om förmåner, inte på basis av placeringsavkastningen Den lagstadgade arbetspensionen är en förmånsbestämd pension. Det betyder att reglerna för hur pensionsförmånerna bestäms inte är bundna till premieinkomsten och att de pengar som behövs för pensioner enligt reglerna samlas in när pensionsrätten uppstår eller senare. Motsatsen till detta är ett avgiftsbestämt system, där avgifternas nivå är fastställd och pensionernas belopp bestäms utifrån de inkomster som man får enligt avgiftsregeln. Eftersom arbetspensionen är förmånsbestämd är den alltså inte beroende av t.ex. placeringsintäkterna, arbetspensionsförsäkrarnas rörelsekostnader, arbetspensionsbolagens kundåterbäringar inom den privata sektorn eller av de understödsavgifter som betalas av arbetsgivare som upprätthåller pensionsstiftelser och -kassor. Pensionen är inte heller beroende av eventuella konkurser bland arbetspensionsförsäkrarna. Hur dessa faktorer utvecklas, varierar och förändras påverkar pensionsavgiften, men inte pensionerna. Enligt en tolkning av riksdagens grundlagsutskott omfattas intjänad pensionsrätt och löpande pension av egendomsskyddet. Egendomsskyddet innebär här att pensionsrättens eller pensionens köpkraft inte mins- kar systematiskt, dvs. att konsumentprisnivån inte stiger snabbare än de. Skyddet gäller alltså den redan intjänade pensionsrätten eller pensionen inklusive indexjusteringar vid respektive tidpunkt, men givetvis inte hur förmånen tillväxer i framtiden. Den lagstadgade arbetspensionen betalas livet ut från det att pensionen börjar. Pensionen kan börja på basis av arbetsoförmåga eller ålder, och under vissa förutsättningar betalas en del av pensionen efter den försäkrades död som familjepension till make och barn. I försäkringsskyddet mot arbetsoförmåga ingår att den som blir invalidpensionerad också får pension som beräknats på basis av den uteblivna yrkesbanan från den ålder då personen blir arbetsoförmögen till 63 års ålder (s.k. pension för återstående tid) utöver den pensionsrätt som han eller hon har tjänat in i arbete. Tryggheten vid arbetsoförmåga och livslång utbetalning är egenskaper som kan betraktas som självklarheter när man talar om pension. Ordet pension används emellertid också om sådana marknadsprodukter som inte ger trygghet vid arbetsoförmåga och som endast betalas ut under en viss tid. Att den lagstadgade pensionen ger trygghet vid arbetsoförmåga och betalas livet ut är kanske underskattade egenskaper i förhållande till deras stora ekonomiska betydelse. Skillnaden mellan en förmånsbestämd och en avgiftsbestämd pension kan också karaktäriseras så att alla typer av risker i förmånsbestämda pensioner hanteras som växlingar av avgiftsnivån, medan de i avgiftsbestämda pensioner syns som växlingar av förmånsnivån. I ett förmånsbestämt system kan tillfälliga variationer bemötas med buffertfonder, om sådana finns. Pensionsrätterna och pensionerna justeras Olika slag av justeringar spelar också en stor roll i löpande pensioner och de totala pensionsutgifterna. Det framgår av följande räkneexempel. Om arbetsinkomsten är ett tusen euro (efter avdrag för pensionsavgiften för arbetstagare), tillväxer det en årlig pensionsrätt på 15 euro på basis av den (1,5 procent av inkomsten), om den försäkrade inte har fyllt 53 år. Pensionstillväxten är inte beroende av under hur lång tid inkomsten har förtjänats. Om personen i fråga får pension i 25 år, betalas på basis av 6

9 denna pensionstillväxt 25 gånger 15 euro, dvs. sammanlagt 375 euro, beräknat enligt penningvärdet vid den tid då pensionsrätten har intjänats. Innan pensionen börjar justeras pensionsrätten emellertid med lönekoefficienten och livslängdskoefficienten. Om inkomsten har förtjänats år 2011, om den allmänna inkomstnivån reellt stiger med t.ex. 1,75 procent om året och om den försäkrade är född år 1967 och går i pension vid 63 års ålder, dvs. år 2030, medför lönekoefficienten att den pensionssumma som ska betalas på basis av denna arbetsinkomst på 1000 euro ökar till ca 490 euro fram till pensioneringstidpunkten, beräknad enligt penningvärdet år Om Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2009 träffade rätt i fråga om livslängdens utveckling, skulle livslängdskoefficienten för denna ålderklass vara 0,876. Med beaktande av den skulle den pensionssumma som betalas ut vara ca 430 euro. Dessutom justeras den löpande pensionen årligen med arbetspensionsindex, där 20 procent av den reella förändringen av den allmänna inkomstnivån beaktas som en justering av pensionens reella värde. Om ännu dessa justeringar beaktas enligt den ovan antagna förändringen av inkomstnivån, blir den pension som ska utbetalas ca 450 euro. Pensionssumman som betalas på basis av tusen euros arbetsinkomst ålder är oavhängig av födelseåret. Det beror på att antalet levnads- och pensionsår är på motsvarande vis större, när livslängdskoefficienten är mindre. Hur finansieras en pensionssumma på 450 euro, som tillväxer på basis av 1000 euros arbetsinkomst, om den inbetalade arbetspensionsavgiften på inkomsten har varit t.ex. bara 22 procent, 220 euro? Finansieringen bygger på lönesumman och avkastningen på placeringarna Om pengarna för finansieringen av förmånsbestämda pensioner samlas in som avgifter samtidigt som rätten till den framtida pensionen uppstår, är det fråga om ett fonderande system. Då läggs avgifterna undan, och pengarna och den eventuella avkastningen kan i sinom tid användas till att betalat ut pensionerna. Om pensionerna finansieras med avgifter som tas ut av dem som arbetar när pensionen redan betalas ut, är det fråga om ett fördelningssystem. 7

10 Arbetspensionerna finansieras delvis genom ett fonderande system och delvis genom ett fördelningssystem. En del av avgifterna sparas för framtiden och en del används till att betala pensioner till dem som redan är pensionerade. På motsvarande sätt finansieras en del av de löpande pensionerna med avgifter som tas ut medan pensionen betalas och en del med pengar som fonderats tidigare och avkastningen av dem. Inom den privata sektorn har en del av löntagarnas pensioner finansierats med placeringar ända från den tidpunkt då pensionslagarna trädde i kraft. Fonderna har dock inte minskat, eftersom en del av de nya generationernas arbetspensionsavgifter alltid läggs undan för deras arbetspensioner, trots att det samtidigt tas pengar ur fonderna för att betala pensioner till dem som redan är pensionerade. Inom den offentliga sektorn börjar man använda placerade pengar och avkastning på dem till att finansiera pensioner mot slutet av detta årtionde. Folk antar ofta att finansieringen av arbetspensionerna helt bygger på fonderade medel. Denna uppfattning kommer till uttryck t.ex. så här jag har redan betalat min pension, vad kan det bli för problem med att finansiera den. Arbetspensionerna har dock ända från början varit endast delvis fonderade, dvs. att en del av avgiften alltid har använts till att finansiera pensioner till dem som redan är pensionerade. Kedjan fick sin början genom att man genast när arbetspensionslagarna trädde i kraft började betala arbetspension också till de generationer som inte alls hade hunnit betala arbetspensionsavgifter eller endast hade betalat dem under en kort tid. Dessa generationers bästa arbetsföra ålder sammanföll med de tunga krigs- och återuppbyggnadsåren. Därför torde det vara förenligt med allmän rättskänsla att man bekostar deras pensionsskydd. Om den procentuella avkastningen av placeringarna överstiger lönesummans procentuella tillväxttakt, kommer man inom ett fonderade system undan med lägre avgifter än inom ett fördelningssystem. Om lönesummans tillväxttakt överstiger avkastningen på placeringarna, klarar man sig med lägre avgifter inom ett fördelningssystem. Med tanke på befolkningsstrukturen i Finland är det mycket sannolikt att det förstnämnda alternativet förverkligas i framtiden. Låt oss återgå till finansieringen av pensionssumman 450 euro i exemplet i föregående kapitel. Av arbetspensionsavgiften för en arbetsinkomst på 1000 euro, som en arbetstagare inom privata sektorn förtjänat, har 50 euro fonderats och 170 euro använts till att finansiera pensioner till dem som redan är pensionerade. När den försäkrade går i pension, har den fonderade delen ökat till 105 euro tack vare en årlig realavkastning på 4 procent, och under de 25 åren då personen är pensionerad ökar den resterande delen ytterligare så att allt som allt 155 euro kan bekostas med den fonderade delen. Till följd av en ökad produktivitet (antagandet i vårt exempel är 1,75 procent om året) stiger reallönerna så att det arbete, som år 2011 gav 1000 euro, år 2030 ger 1390 euro till den som arbetar då, och år 2054, det sista pensionsåret för vår exempelperson, hela 2110 euro till den som arbetar då. Under den tid då den försäkrade är pensionerad är alltså den arbetsinkomst som motsvarar 1000 euro år 2011 i genomsnitt euro. Den pensionsdel som efter den fonderade pensionsdelen återstår att finansiera genom fördelningssystemet ( = 295 euro) kan alltså finansieras med en avgiftsandel på 17 procent (=100*295/1750), som tas ut från den inkomst som de som arbetar medan vår försäkrade är pensionerad, förtjänar. Den totala avgiftsnivån är 22 procent även här, eftersom 5 procent av inkomsten fonderas med tanke på den förvärvsarbetandes egen pension. Decentraliserat system för arbetspensionerna och fonderna I fråga om pensioner till löntagare inom den privata sektorn (ArPL) ansvarar den arbetspensionsförsäkrare (pensionsbolag, -stiftelse eller -kassa) som har försäkrat löntagaren och tagit emot arbetspensionsavgiften för den fonderade delen av den pension som ska betalas på basis av pensionsrätt som uppstått under denna försäkringsperiod. Om en person har varit försäkrad hos många anstalter under sin tid i arbete, är det alltså flera försäkrare som ansvarar för den fonderade delen av hans eller hennes pen- 8

11 sion. För den del som inte har fonderats, dvs. den del som ska bekostas genom fördelningssystemet, ansvarar löntagarna och arbetsgivarna under den tid då pensionen betalas ut, såsom förklarats ovan. Den fonderade pensionsdelen räknas upp enligt den avkastning som pengarna gett, dock minst 3 procent om året. Om avkastningen är hög, ökar de fonderade delarna snabbt och den arbetspensionsavgift som behövs i framtiden, dvs. den del som ska bekostas genom fördelningssystemet, är på motsvarande sätt lägre. Finansieringen av företagarnas (FöPL) och lantbruksföretagarnas (LFöPL) pensioner bygger helt på fördelningssystemet. Avgifterna fastställs dock inte så att de ska täcka utgifterna, utan pensionerna bekostas delvis genom statens medel. Pensionerna till löntagare inom kommunerna (KomPL), staten (StaPL) och evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL) är också fonderade i en betydande utsträckning. Denna fondering avviker dock från fonderingen inom privata sektorn genom att den fonderade delen inte särskiljs i pensionsavgiften eller den pension som betalas ut. Fonderna utgör buffertar i syfte att hålla avgifterna på nuvarande nivå eller så nära den som möjligt. De fonderade medlen och avkastningen börjar alltså användas till att bekosta pensioner, när pensionsutgifterna till följd av den förändrade åldersstrukturen överstiger den premieinkomst som kommer in med den nuvarande avgiftsprocentsatsen. För den framtida avgiftsbelastningen har Bild 1 Arbetspensionspengarna i omlopp, privata och offentliga sektorn, 2009, mn euro Källa: PSC, TELA Pensionsavgifter samt TVR- och statsandelar Utbetalda pensioner Fonderna Omkostnader Arbetsgivare Arbetstagare Företagare 900 Staten Arbetslöshetsförsäkringsfonden (TVR) 600 Avkastning av placeringarna avkastningen alltså samma betydelse som inom den privata sektorn: ju högre avkastning, desto lägre avgift räcker till för att bekosta pensionerna i framtiden. Pensionstagaren behöver inte bekymra sig om hur hans eller hennes pension består av den fonderade delen och fördelningssystemdelen, eller vilka försäkrare som ansvarar för den fonderade delen. Den försäkrare som har försäkrat den sista anställningen, betalar ut hela pensionen. Finansieringsansvaren och de behövliga nettotransaktionerna mellan försäkrarna reds ut av Pensionsskyddscentralen på basis av uppgifter som försäkrarna lämnar. Bild 1 visar penningflödena inom den privata och den offentliga sektorns pensioner år Beloppet miljoner euro, som tagits ur fonderna till pensioner, är det belopp som har använts till finansieringen av pensioner från den privata sektorn. För de fram- 9

12 tida pensionerna för dem som arbetar inom privata sektorn fonderades miljoner euro, vilket innebär att man inom denna sektor tog ut mera pengar från fonderna än man fonderade av premieinkomsten. Arbetslöshetsförsäkringsfonden (TVR) ansvarar för finansieringen av arbetspension som tillväxer av inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Statens andel miljoner euro består av finansieringen av pensioner för lantbruksföretagare, företagare och sjömän samt pensioner enligt lagen om statens pensioner. I figuren har som statsandel för statens pensioner beräknats den statliga utgift som överstiger den försäkringsavgift som staten betalar i egenskap av arbetsgivare. Placeringsavkastningen miljoner euro inkluderar utdelning, ränta och hyror samt försäljningsvinster och -förluster och växlingarna i placeringsinnehavens marknadsvärde. Endast en del av avkastningen utgörs alltså av verkligt kassaflöde. År 2009 var ett mycket gott placeringsår. Under ett genomsnittligt placeringsår skulle detta kapital ha avkastat 6 7 miljarder euro. Många faktorer påverkar fi nansieringens hållbarhet Med hållbar finansiering av förmånsbestämda pensioner avses i ekonomiexperternas språkbruk att de nuvarande procentsatserna för avgifter inte behöver ändras i framtiden, även om förmånsreglerna är oförändrade. Enligt detta sätt att uttrycka det är det finländska arbetspensionssystemet inte hållbart. Det är dock inte fråga om ett tillstånd som kan jämföras med rasrisk i en bro eller byggnad, trots att experternas sätt att tala kan framkalla sådana sinnesbilder. Det väsentliga i bedömningen av hållbarheten är om behoven av ändring är stora eller små. I finansiering genom fördelningssystem erhålls avgiftsprocentsatsen under respektive år som en kvot mellan pensionsutgiften och arbetsinkomstsumman, med andra ord genom proportionen mellan antalet personer som är pensionerade respektive förvärvsarbetar och proportionen mellan medelpensionen och medelarbetsinkomsten: pensionsavgifts- = procent pensionsutgift = arbetsinkomstsumma antalet pensionstagare x antalet förvärvsarbetande medelpension medelarbetsinkomst Förhållandet mellan antalet pensionstagare och antalet förvärvsarbetande förändras till följd av skillnader i åldersgruppernas storlek, ökande livslängd eller förändringar i sysselsättningen. Om åldersklasserna var lika stora vid födseln, skulle förhållandet mellan antalet pensionstagare och förvärvsarbetande vara samma sak som antalet år som pensionstagare och antalet år i arbete i genomsnitt. Nedan kallas den första faktorn i avgiftsprocentsatsen antalskvot och den senare faktorn kallas ersättningskvot, varför avgiftsprocent = antalskvot x ersättningskvot. Om antalet pensionärer är 55 procent av antalet förvärvsarbetande och medelpensionen 45 procent av medellönen, är pensionsavgiftsprocenten 24,75 (dvs. 0,55 * 45). Om storleksskillnader mellan åldersgrupperna, en ökning av livslängden eller en minskning av sysselsättningen leder till att antalskvoten höjs till 75 procent, behöver avgiften stiga till 33,75 procent (dvs. 0,75 * 45). * Om ersättningskvoten dessutom höjs till 50 procent i genomsnitt, skulle det behövas en avgift på 37,5 procent. Om antalet pensionsår är 19 och antalet arbetsår 32, är antalskvoten ca 60 procent. Om livslängden ökar med fem år och ökningen endast förlänger tiden som pensionär, höjs kvoten till ca 75 procent. Om två år av livslängdsökningen ökar tiden som pensionär och tre ökar tiden i arbete, hålls kvoten oförändrad. När livslängden ökar och antalskvoten höjs, minskar livslängdskoefficienten medelpensionen och ersättningskvoten på motsvarande sätt. Avgiftsprocenten ändras alltså inte. De försäkrade kan då höja nivån på sin pension genom att öka antalet år i arbete och minska antalet år i pension, dvs. genom att bända antals- och ersättningskvoten i en annan riktning än den ökande livslängden och livslängdskoefficienten gör. Pelarna och siffrorna i bild två visar mot hur stora generationsskillnader i yrkesbanornas längd livslängdskoefficienten styr, om befolkningsprognosen från 2009 besannas. Siffrorna är uppskattningar: livslängds- 10

13 Bild 2 Livslängdens ökning och pensionsövergången styrd av livslängdskoeffi cienten efter generation, uppskattning jämfört med personer födda 1947 Källa: Statistikcentralen, PSC Fler månader jämfört med person född Förlängning av tiden med pension Höjning av pensionsåldern 1952 (2015) 1962 (2025) 1972 (2035) Födelseår (fyller 63) Livslängdens ökning 1982 (2045) Höjning av pensionsåldern = förlängning av tiden i arbete, kompenserar livslängdskoeffi cientens inverkan på den månatliga pensionen koefficienten fastställs inte på basis av prognoser utan på basis av utfallsstatistik. Enligt prognosen har t.ex. de som är födda 1972 fyra år mer kvar att leva vid 63 års ålder än de som är födda Livslängdskoefficientens inverkan på den månatliga pensionen utplånas, om den som är född 1972 arbetar ca ett år och 10 månader till efter att ha fyllt 63. Livslängdskoefficienten styr alltså till att betrakta 64 och 10 månader som den nedre åldersgränsen för pensionering. Ur pensionssystemets synvinkel får dock var och en enligt de nuvarande reglerna välja i vilken ålder han eller hon går i pension. Om man håller fast vid nuvarande förmånsbestämmelser är det enda sättet att uppnå en hållbar finansiering av pensionerna att man låter ökningen av livslängden delvis komma arbetslivet till godo. Utöver den ökande livslängden står vi under de närmaste 20 åren inför två andra hållbarhetsutmaningar. De är visserligen temporära, i motsats till den ökande livslängden. För det första är de årskullar som nu går i pension större än de föregående och de efterföljande årskullarna. För det andra har de äldsta årskullar som nu får pension inte tjänat in pension under hela sitt yrkesliv, i och med att arbetspensionslagarna inte ännu hade trätt i kraft under deras första tid i arbetslivet. De som går i pension nu har däremot full pension i denna mening, vilket betyder att den genomsnittliga ersättningskvoten stiger, och därmed också den avgiftsprocentsats som behövs. Den partiella fonderingen gör att arbetspensionsprocenten är en annan än den skulle vara i ett renodlat fördelningssystem. För privatanställdas pensioner har avgifter fonderats från början, dvs. år För kommunanställdas pensioner började man fondera avgifter först år 1988 och för statsanställdas pensioner år Under den tid som fonderingen pågått har det i samtliga fall tagits ut en större avgift än avgiften i ett renodlat fördelningssystem vore. Under detta decennium kommer förhållandet att permanent bli den motsatta, dvs. det kommer att betalas mer pensioner än det tas ut avgifter. Avkastningen av arbetspensionsfonderna kan användas till att finansiera pensioner på ett hållbart sätt så att den del av den procentuella avkastningen som överstiger lönesummans tillväxttakt används. Om man fortlöpande använder mer än så, kommer fonderna att börja minska i förhållande till lönesumman och pensionsutgiften. Till slut är fonderna så små i förhållande till pen- 11

14 1 000 invånare Bild 3 Åldersgruppernas och 65+ storlek åren Källa: Statistikcentralen sionsutgiften, att avkastningen inte längre har någon nämnvärd betydelse för att sänka avgiftsprocenten. Nu uppgår pensionsfonderna till ca två gånger den årliga lönesumman. I det s.k. basalternativet i kalkylerna antas det i allmänhet att avkastningen av fonderna överstiger lönesummans tillväxttakt med 2 2,5 procentenheter per år. Med avkastningen kan den på basis av lönesumman uträknade avgiftsprocenten sänkas med 4 5 procentenheter (dvs. 2*2 2,5) från den nivå som avgiften skulle ha i ett renodlat fördelningssystem. Pensionsfonderna medför också andra fördelar än en permanent sänkning av avgiftsprocenten. T.ex. under den ekonomiska recessionen åren kunde pensionsförmånerna betalas ut utan att avgiftsprocenten behövde höjas, trots att avkastningen störtdök år 2008 och sysselsättningen försvagades tydligt åren Utan fonder skulle den försvagade sysselsättningen oundvikligt ha medfört en höjning av avgiftsprocenten eller en nedskärning av förmånerna. Avkastningen av pensionsfonderna påverkar alltså också finansieringens hållbarhet, vid sidan av storleksskillnaderna mellan årskullarna, nettoinvandringen, livslängdens ökning, yrkesbanornas längd och sysselsättningen. Mycket forskning i arbetspensionsavgifternas framtid Arbetspensionsavgiften för löntagare inom den privata sektorn, dvs. arbetsgivarens och arbetstagarens avgift sammanlagt (Ar- PL-totalavgift) är nu ca 22 procent i genomsnitt. Avgiftens (APL-premie och KAPL-premie före år 2007) framtida utveckling har uppskattats med några års mellanrum ända sedan lagarna bereddes. I Pensionsskyddscentralens prognoser från de senaste 30 åren har uppskattningen av de närmaste årtiondenas avgifter varierat mellan 25 och 35 procent. Man har alltså redan länge känt till att det uppstår ett tryck att höja avgiften. Variationen i uppskattningarna om avgif- 12

15 tens storlek har berott på de ovan beskrivna faktorerna i den demografiska och ekonomiska utvecklingen, och dessutom på stora ändringar av bestämmelserna om förmåner. Före 1990-talet var ändringarna i allmänhet sådana som gav generösare förmåner, medan de sedan dess för det mesta har inneburit åtstramningar. Pensionsskyddscentralens senaste basprognos om avgiften bygger på Statistikcentralens befolkningsprognos från år I befolkningsprognoserna har man antagit att livslängden ökar, men i verkligheten har den ökat mer än väntat. Exempelvis i början av 2000-talet, då den nuvarande lagstiftningen, som trädde i kraft år 2005, bereddes, uppskattades den återstående livstiden för en 62-åring år 2009 vara 20,5 20,9 år, enligt Statistikcentralens och Eurostats kalkyler. Utfallet var 22,0 år. Enligt de nyaste uppskattningarna är den återstående livstiden för en 62-åring år 2050 hela 28,5 år, medan uppskattningarna från början av 2000-talet ger 23,3 24,8 år. Bild 3 visar hur antalet åringar och antalet 65-åringar och äldre utvecklas åren Till och med år 2008 grundar siffrorna sig på statistik och sedan på prognosen från år Tidigare har båda åldersgruppernas storlek ökat. Nu har antalet åringar slutat öka och vänt neråt samtidigt som antalet 65-åringar och äldre ökar allt snabbare. Under de närmaste 20 åren motsvarar ökningen varje år invånarantalet i en medelstor finsk stad. Antalet personer i förvärvsaktiv ålder (här avses åringarna) minskar inte så mycket, att det är oundvikligt att antalet förvärvsarbetande minskar. Det är möjligt att hålla antalet förvärvsaktiva oförändrat genom att höja sysselsättningsgraden från nuvarande ca 67 procent. Befolkningen i förvärvsaktiv ålder minskar inte så mycket som man antagit i tidigare prognoser, bland annat för att nettoinvandringen har ökat. Under de senaste åren har netto- 13

16 invandringen varit invånare per år, och i prognosen antar man att den hålls på samma nivå. I ArPL-avgiftsprognosen antas sysselsättningsgraden stiga till 71 procent och tiden i arbetslivet förlängas med 1,5 år fram till år 2025, om nuvarande bestämmelser gäller. En förlängning av den här storleken räcker inte riktigt till att kompensera livslängdskoefficientens inverkan på deras pensionsnivå som fyller 63 det året. I basuppskattningen har realavkastningen på placeringarna antagits vara 3,4 3,9 procent per år åren och 4 procent i genomsnitt efter det. Bild 4 visar ArPL-pensionsutgiftens och -avgiftens andelar av motsvarande lönesumma med dessa antaganden. Som mest stiger ArPL-pensionsutgiften från nuvarande ca 22 procent till ca 30 procent av motsvarande lönesumma. På lång sikt blir ArPL-avgiften 4 procentenheter lägre tack vare fondavkastningen. Om realavkastningen var endast 3 procent om året, i stället för 4, skulle avkastningen hålla avgiften ca 2 procentenheter lägre än utgiften i förhållande till lönerna. Enligt basprognosen (4 procents realavkastning) borde ArPL-avgiften höjas från dagens nivå med ca 4 5 procentenheter under de följande 15 åren, om tiden i arbetslivet inte förlängs mer än 1,5 år under samma tidsperiod. Enligt den såkallade sociala inkomstpolitiska uppgörelsen mellan arbetsmarknadsorganisationerna i januari 2009 ska 1,6 procentenheter av höjningstrycket upplösas åren genom att varje år höja både arbetsgivarens och arbetstagarens avgift med 0,2 procentenheter. Inom det kommunala pensionssystemet uppgår avgiften nu till ca 28 procent av motsvarande löner, och för närvarande finns inget höjningstryck inom synhåll. Näringslivets Forskningsinstitut ETLA har uppskattat hur säkert avgifternas framtida utveckling kan förutspås, med beaktande av den osäkerhet som oundvikligt ingår i befolknings- och ekonomiprognoser. Enligt ETLA ligger den avgift som behövs om år med 50 procents sannolikhet högst 3 procentenheter från medelprognosen eller basprognosen, i den ena eller andra riktningen. Enligt basprognosen kommer det ännu efter höjningarna åren att finnas ett tryck att höja ArPL-avgiften med 2,5 3,5 procent. En stor del av det kommer sannolikt att åtgärdas genom att försöka förlänga tiden i arbetslivet mer än med de 1,5 år som dagens uppskattning bygger på. Trycket att höja avgiften skulle gå att undvika genom att använda en större del av arbetspensionsfonderna än de nuvarande bestämmelserna medger, dvs. genom att minska fonderna i förhållande till arbetsinkomstsumman. Det skulle dock leda till att avgifterna förr eller senare skulle behöva höjas mer än bilden visar, eftersom fonderna inte skulle avkasta lika mycket. Om alla fonder tömdes, skulle det innebära en övergång till fördelningssystem. Då skulle man behöva ta ut lika mycket avgifter som pensionsutgifterna uppgår till, ca 30 procent av lönerna. 14

17 Bild 4 35 ArPL-utgiften och -avgiften (enligt realavkastning) i procent av lönerna Källa: PSC 2009:4 rapporter Avgift (r-avkastning 3 %/v) Avgift (r-avkastning 5 %/v) Avgift, bas (r-avkastning 4 %/v) Utgift 15

18 Yrkesbanorna blir längre I och med att finländarnas förutsebara livslängd ökar och befolkningsstrukturen åldras har det blivit ett angeläget samhälleligt mål att förlänga tiden i arbetslivet. Detta mål är allmänt accepterat, men det är svårare att komma överens om hur det ska nås. Befolkningens åldersstruktur blir skev socialutgifterna ökar Finländarnas förväntade livslängd ökar alltid med att par år per decennium. Nu förutspås att hälften av de flickor som föds i år lever till 100 år. Med gällande regler skulle en sådan utveckling innebära att människorna någon gång i framtiden är ungefär lika länge ålderspensionerade som de har varit i arbetslivet före det. Det skulle samhällsekonomin givetvis inte hålla. De stora årskullarna har börjat gå i ålderspension. Det blir många pensioneringar under de närmaste åren. De unga årskullarna som kommer ut i arbetslivet kommer länge att vara mindre än de årskullar som lämnar arbetslivet och går i pension. Invandrande arbetskraft kan i någon mån jämna ut denna förskjutning. Konflikten mellan dessa två trender ökande livslängd och minskande arbetskraft sätter finansieringen av vårt arbetspensionssystem på lång sikt på prov, för att inte tala om hur de övriga offentliga tjänsterna i välfärdssamhället ska kunna finansieras. Problemen tillspetsas inte genast, utan i ett litet längre tidsperspektiv, men det är bra att komma igång med att förebygga dem redan under de närmaste åren. Då kan de åtgärdas utan drastiska lösningar. Tre alternativ I princip finns det tre sätt att trygga finansieringen av pensionerna: att höja arbetspensionsavgifterna mer än väntat, att försämra pensionsförmånerna eller att förlänga tiden i arbetslivet (yrkesbanorna). Ingen vill försämra arbetspensionsförmånerna, snarare tvärtom. Om höjning av arbetspensionsavgifterna har arbetsmarknadsorganisationerna avtalat till år Avgiftsbelastningen ökar årligen med 0,4 procentenheter, som fördelas jämnt mellan arbetsgivaren och löntagaren. Trycket att höja avgifterna upphör ingalunda med det, det finns bara ingen överenskommelse om fortsättningen. Höjningen av avgifterna har givetvis en direkt inverkan på det finländska arbetets och produktionens konkurrenskraft på världsmarknaden. Före nya beslut om höjningar bör man alltså leta efter metoder att dämpa ytterligare höjningstryck. Som den enklaste lösningen återstår då att förlänga tiden i arbetet, dvs. att göra en tillräcklig del av den förväntade livs- 16

19 längdens ökning till aktiva arbetsår. Fastän alla, såväl arbetsmarknadsparterna som det politiska fältet, erkänner detta behov, är det svårt att avtala om praktiska lösningar. Det görs dock seriösa försök. Debatten om praktiska åtgärder för att öka arbetslivslängden, som pågått sedan vintern 2009, har beretts först av pensionsförhandlingsgruppen under ledning av Pensionsskyddscentralens verkställande direktör Jukka Rantala och av arbetslivsgruppen under ledning av direktör Jukka Ahtela vid Finlands Näringsliv. I samband med att de inledde sitt arbete satte arbetsmarknadsorganisationerna och statsmakten tillsammans som mål att höja den genomsnittliga pensionsåldern med minst tre år före år Grundlig beredning Jukka Rantalas grupp utredde möjligheterna att utveckla arbetspensionssystemet så att övergången i ålderspension skulle senareläggas. Eftersom arbetsmarknadsorganisationerna i gruppen inte uppnådde enighet om alla förslag i slutet av januari år 2010, avstod gruppen från att lägga fram egentliga förslag. Jukka Ahtelas grupp tog däremot fram ett sex punkters förslag till åtgärder för att hjälpa människor att orka arbeta och förlänga yrkesbanorna genom att utveckla arbetshälsan på olika sätt. Bedömningarna av hur stor inverkan de föreslagna åtgärderna kan ha på yrkesbanorna varierade. Utifrån de förslag som Ahtelas arbetsgrupp lade fram pågår en fortsatt trepartsberedning på social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet. I början av april tillsatte SHM två arbetsgrupper för att vidareförädla Ahtela-gruppens förslag. Statssekreterare Eeva Kuuskoski leder en grupp med uppgiften att utveckla tidigt ingripande i arbetsoförmåga, i synnerhet sådana fall där den blir utdragen, och utreda hur verksamheten för välbefinnande i arbetet kan effektiveras för att nå detta mål. Arbetsgruppen utreder också behovet att reglera den verksamhet för välbefinnande i arbete som bedrivs av arbetspensionsförsäkrarna och dess relation till övriga tjänsteproducenter. Statssekreterare Vesa Rantahalvaris arbetsgrupp utreder hur företagshälsovården kan utvecklas, hur väl den täcker hela landet, om det finns behov att rikta om företagshälsovården samt hur samarbetet mellan företagshälsovården, bashälsovården och specialsjukvården kan utvecklas. I uppdraget ingår också att säkerställa tillgången till, täckningen av och finansieringen för företagshälsovården i regionerna, med särskild hänsyn till små arbetsplatser. Tidsfristerna för SHM:s arbetsgrupper går ut i slutet av januari Arbets- och näringsministeriet tillsatte i början av maj en arbetsgrupp för att utreda praxis för bedömningen av arbetslösa personers arbetsförmåga samt hälsovårdstjänsterna för dem. Gruppen leds av regeringsrådet Päivi Kerminen vid ministeriet. Även den här gruppens mandatperiod går ut i slutet av januari Vägkost för den nya regeringens program Utifrån det arbete som Jukka Rantalas pensionsförhandlingsgrupp utfört avtalade Matti Vanhanens regering med ledarna för arbetsmarknadens centralorganisationer om beredningen av ett program för hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. På grundval av överenskommelsen tillsattes trepartsgrupper för att utreda följande sakhelheter: Ekonomisk tillväxt och produktivitet Produktiviteten inom den offentliga sektorn Höjning av sysselsättningsgraden och bekämpning av arbetslösheten Köpkraft och konkurrensförmåga Tiden i arbetslivet Arbetslöshetsförsäkringsfondens ekonomi I regel gavs grupperna tid till mitten av september Den grupp som skulle arbeta med frågan om tiden i arbetslivet fick ingen exakt tidsfrist. De övriga arbetsgrupperna har slutfört sitt arbete. Arbetslivslängdsgruppen har den största utmaningen, eftersom den också bör komma överens om förslag till eventuella reformer som berör arbetspensionssystemet. Mari Kiviniemis regering har meddelat att den i arbetslivslängdsfrågor tar över vid den punkt dit Matti Vanhanes regering kom. Åtminstone uppstår det tillräckligt med material för förhandlingarna om regeringsprogram efter riksdagsvalet. 17

20 Yrkesbanan kan också förlängas på mitten När man talar om att förlänga tiden i arbetslivet, fokuserar man oftast på pensionsåldern. Under de senaste åren har man också diskuterat att unga människor borde bli snabbare färdiga med sin yrkesutbildning och övergå från studielivet till arbetslivet. Alltför litet har man talat om att människor tröttnar mitt under sin yrkesbana, är länge sjukskrivna och går i pension i förtid till följd av arbetsoförmåga. Under de senaste åren har nästan hälften av pensionsbesluten, ca beslut, gällt invalidpension. Siffran säger mycket om behovet att ta fram sätt att få folk att orka arbeta. På senare tid har regeringarna tagit dessa frågor på allvar och startat program ge- 18

21 nom vilka man kan ingripa i orsakerna till arbetsförmåga, och den vägen stärka människorna i arbetslivet. Det kändaste av dessa program är Masto, som social- och hälsovårdsministeriet startade år Det syftar till att genom ett brett samarbete finna metoder att ingripa mot depression, som är en allt vanligare orsak till arbetsoförmåga. Depression och övriga faktorer som påverkar den mentala hälsan utgör numera den största gruppen av orsaker till arbetsoförmåga, större än sjukdomar i rörelseorganen. På sistone har den stigande trenden av arbetsoförmåga till följd av depression lyckligtvis brutits. Det har räknats ut att om man nådde målet att halvera antalet invalidpensionsbeslut på grund av depression till ca 2000 per år, skulle finländarnas genomsnittliga arbetslivslängd öka med ca ett halvt år. Arbetspensionssektorn är med Arbetspensionssektorn har aktivt medverkat till strävandena för att främja arbetshälsan och orkandet. Arbetspensionssektorns metoder är rehabilitering och välfungerande företagshälsovård i anknytning till den. Om en individ tack vare rehabilitering arbetar ett och ett halvt år längre, har investeringen i rehabiliteringen återbetalat sig. Rehabilitering handlar naturligtvis i första hand om att trygga människans möjlighet att fortsätta i arbetslivet. Om det lyckas, gagnas också hela samhället. Arbetspensionssektorn är lyhörd för de linjebeslut som samhället fattar om rehabilitering. Sektorn vill också påverka dem. Det är viktigt att tydligt definiera vem som i ett enskilt fall bär ansvaret för att sätta i gång med rehabiliteringen. Ju bättre företagshälsovården är ordnad på arbetsplatserna och ju snabbare rehabiliteringsbehovet definieras och människan vägleds till rätt rehabiliteringsstig, desto sannolikare är det att hon återgår i arbetslivet. Att lyckas med rehabiliteringen är en stor utmaning också för arbetsplatsen. Hur företagshälsovården ordnas är en avgörande fråga. En annan fråga handlar om hur människans försvagade arbetsförmåga beaktas när arbetet organiseras på arbetsplatsen. Arbetspensionssektorn satsar på rehabilitering och utveckling av företagshälsovården. Arbetspensionsförsäkrarna TELA har alldeles nyligen omarbetat sin publikation Työeläkekuntoutuksen suuntaviivat 2015 (se julkaisut). De nya riktlinjerna bygger på en bedömning av hur arbetslivets strukturer och innehållet i arbetet kommer att förändras under de närmaste åren. ToMaHoK TELA är också med om att låta Arbetshälsoinstitutet (TTL) göra en undersökning som söker en fungerande modell för behandling av depression inom företagshälsovården (ToMaHoK). Genom denna undersökning gör arbetspensionssektorn en insats för det gemensamma strävandet att bekämpa arbetsförmåga som beror på depression. TELA:s och Arbetshälsoinstitutets undersökning ska bli färdig våren 2012 och företagshälsovården får tillgång till resultaten som verktyg för identifiering och effektiv behandling av sjukdomen depression. 19

22 Placeringen av arbetspensionspengarna Arbetspensionsmedlen ska placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt. I kapitlet om hållbar finansiering av arbetspensionerna beskrevs vilken betydelse pensionsfonderna och avkastningen har. Om den relativa avkastningen (avkastningsprocent) överstiger lönesummans relativa förändringstakt (förändringsprocent), kan den pensionsavgift som är tillräcklig för att finansiera pensionerna sänkas genom fondering. Fonderingens minskande inverkan på avgiften är givetvis desto större, ju större avkastning man får på tillgångarna. I avkastningen ingår intäkter, såsom ränta, utdelning och hyror, samt förändringen av placeringarnas värde. Största delen av placeringsobjekten är sådana som har ett marknadsvärde, som bestäms dagligen eller ännu oftare. Till exempel minskar marknadsvärdet av en statsobligation, som ger ränteintäkter enligt en fast procentsats av det nominella värdet, om den allmänna räntenivån höjs över den fasta räntan på obligationen. Det beror på att en köpare går med på att köpa obligationen endast till ett sådant pris, som är lägre än det nominella värdet och som tillsammans med den fasta räntan ger honom samma avkastning som obligationer med högre ränta. 20

23 Avkastningen framgår alltså först i efterskott, vilket innebär att man vid placeringsbeslut alltid måste ta en risk. Enligt lagen ska arbetspensionsmedlen dock placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt. I lagar som gäller olika pensionsanstalter uttrycks detta på litet varierande sätt, men den centrala innebörden är densamma. Lagens krav på trygga placeringar betyder inte att man ska känna till avkastningen på varje placering redan när placeringen görs. En helt riskfri, dvs. säkert förutsebar avkastning existerar inte ens. Exempelvis inflationsskyddade depositionskonton är förknippade med åtminstone den risken, att banken går i konkurs och konkursboets tillgångar inte räcker till att betala ut kundtillgångarna och räntorna på dem. Placeringsobjekten ger i genomsnitt desto högre avkastning, ju större risken är. Här betyder ordet risk möjligheten att avkastningen skiljer sig från medeltalet till det sämre eller till det bättre. Man måste alltså ta risker för att uppnå målet att sänka arbetspensionsavgiften. Den riskfriaste möjliga placeringen, såsom en kortvarig ränteplacering eller ett bankkonto, avkastar reellt kanske en procent om året i genomsnitt. I och med att lönesumman även i framtiden ökar reellt med 1,5 2 procent om året, skulle placeringar med mycket låg risk till och med leda till att fonderingen höjer arbetspensionsavgiften. Om vi går från kortvariga ränteplaceringar i riktning mot högre förväntad avkastning och högre risk är nästa kategori långvariga ränteplaceringar i statsobligationer och sedan i företagsobligationer. Avkastningen från och risken med placeringar i fastigheter och hedgefonder ligger på medelnivå. Avkastningen och risker är som högst i noterade aktier, och ännu högre i icke-noterade aktier och s.k. kapitalplaceringar, dvs. placeringar i företag som befinner sig i ett start- eller omorganisationsskede. Det är dock inte heller möjligt att gå till den andra ytterligheten med att försöka få avkastning och ta risker. Hur placeringarnas trygghet ska definieras och risktagningen begränsas inom den privata sektorn formulerades arbetsmarknadsorganisationernas pensionsförhandlingsgrupps utredning så att ca 35 procent av alla medel i genomsnitt ska vara placerade i aktier eller placeringar av aktietyp, med beaktande av konjunktursvängningar. Som placeringar av aktietyp betraktas här alla andra än ränte- och fastighetsplaceringar. Pensionsförhandlingsgruppens utredning gjordes under beredningen av den placeringsreform som trädde i kraft år I samband med bedömningen av behovet att ändra bestämmelserna, som inleddes till följd av finansmarknadsstörningen år 2008, ansåg pensionsförhandlingsgruppen att det inte fanns skäl att ändra uppfattningen om aktieplaceringarnas andel. Risktagningen hos arbetspensionsförsäkrarna inom den privata sektorn regleras genom bestämmelserna i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om täckning av ansvarsskulden. En arbetspensionsförsäkrares tillgångar ska med ett belopp som bestäms i lagen överstiga försäkrarens egentliga ansvarsskuld (pensionsansvar) och vissa ansvar som krävs i buffertsyfte. Pensionsansvaret eller den egentliga ansvarsskulden beskriver det ansvar som uppstår för försäkraren för att betala ut de fonderade pensionsdelarna. De tillgångar som överstiger det ansvar som används vid solvensberäkningen ( solvensansvaret ) kallas arbetspensionsförsäkrarens verksamhetskapital. Om minimikravet på verksamhetskapital inte uppfylls, måste försäkraren redogöra för Finansinspektionen för hur kravet ska uppfyllas inom ett visst tidsschema. En tillsynsgräns som är högre än minimikravet är solvensgränsen, som bestäms enligt lagen. I förhållande till ansvarsskulden är den desto högre, ju mer riskfyllt pengarna har placerats. Solvensgränsen beräknas enligt en relativt komplicerad regel, som bland annat beaktar att risken minskar om tillgångarna sprids på olika placeringsobjekt, även om avkastningsförväntningen är densamma. Risken minskar eftersom avkastningen av olika placeringsobjekt varierar takt och variationerna i viss mån tar ut varandra. Med tanke på riskhanteringen och 21

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Är arbetspensionssystemet hållbart?

Är arbetspensionssystemet hållbart? Mikko Kautto Mikko Kautto är direktör med ansvar för forskning, statistik och planering vid Pensionsskyddscentralen. Är arbetspensionssystemet hållbart? Det främsta målet för pensionsskyddet är att förhindra

Läs mer

Arbetspensionsutbildning 2018

Arbetspensionsutbildning 2018 Arbetspensionsutbildning 2018 Grundprinciperna för arbetspensionssystemet och aktuella frågor 2.5.2018 Tela rf Program Kl 17.00 Kl 17.30 Kl 18.15 Kl 18.45 Kl 19.00 Kaffe/te/fika Finlands arbetspensionssystemets

Läs mer

VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017?

VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017? VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017? Pensionsåldern höjs steg för steg Fortsatt arbete belönas Alla tjänar in pension enligt samma procent Arbetslivspension och partiell 1 ålderspension införs VEM

Läs mer

Varmas bokslut 2014 12.2.2015

Varmas bokslut 2014 12.2.2015 Varmas bokslut 2014 12.2.2015 Starkt år, goda resultat 7,1 % Avkastning på placeringarna 40,0 md Placeringarnas marknadsvärde 10,3 md, 34,0 % Solvens 862 000 finländares pensionsskydd 4,3 md Premieinkomst

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018

Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018 Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna

Läs mer

Arbetspensionsutbildning 2018 SAK AKAVA STTK

Arbetspensionsutbildning 2018 SAK AKAVA STTK Arbetspensionsutbildning 2018 PENSIONSREFORMEN 2017: UTGÅNGSLÄGET FÖR FÖRHANDLINGARNA Finansiering Pensionsavgifterna under kommande år Tillräcklig avgiftsnivå Finansieringen av pensionerna inom den offentliga

Läs mer

Pensionsreformen Barbro Lillqvist

Pensionsreformen Barbro Lillqvist Pensionsreformen 2017 Barbro Lillqvist Reformens mål Förlänga tiden i arbetslivet med 2 år Höja den förväntade pensionsåldern för dem som fyllt 25 år till minst 62,4 år före år 2025 En hållbar finansiering

Läs mer

1 : 2015. ARBETSPENSION Bokslutsbilagan ges ut av Pensionsskyddscentralen och Arbetspensionsförsäkrarna TELA

1 : 2015. ARBETSPENSION Bokslutsbilagan ges ut av Pensionsskyddscentralen och Arbetspensionsförsäkrarna TELA : 05 ARBETSPENSION Bokslutsbilagan ges ut av Pensionsskyddscentralen och Arbetspensionsförsäkrarna TELA 60 50 0 0 790 55 75 500 500 90 0 7 60 90 Ett bra placeringsår till Placeringsavkastningen HAR ÖKAT

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december RP 130/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om alterneringsledighet, som varit i

Läs mer

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Folkpensionsanstalten

Läs mer

bokslutsuppgifter Arbetspensionsanstalternas Det fjärde framgångsrika året i rad 12 Ränta på ränta 14 nyckeltal 2006 15

bokslutsuppgifter Arbetspensionsanstalternas Det fjärde framgångsrika året i rad 12 Ränta på ränta 14 nyckeltal 2006 15 B I L A G A 3 2007 Arbetspensionsanstalternas bokslutsuppgifter 2006 Innehåll Det fjärde framgångsrika året i rad 12 Ränta på ränta 14 Arbetspensionsanstalternas nyckeltal 2006 15 Arbetsförsäkringsbolagens

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2015 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2015 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen 6 Arbetspensionsförsäkrade

Läs mer

Varmas bokslut Bokslut

Varmas bokslut Bokslut Varmas bokslut 2018 15.2.2019 Ett bra år för Varmas försäkringsverksamhet Pensionstjänsternas kvalitet Effektivitet Premieinkomst Handläggningstid för pensionsansökningar Av omkostnadsdelen använde vi

Läs mer

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto Pensioneringsåldern år 2017 Jari Kannisto 28.2.2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna

Läs mer

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2016

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2016 STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN 04 2016 Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2016 2016 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto Pensioneringsåldern år 2016 Jari Kannisto 15.2.2017 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

BOKSLUT 2013 27.2.2014

BOKSLUT 2013 27.2.2014 BOKSLUT 2013 27.2.2014 1 ILMARINENS NYCKELTAL FÖR 2013 Placeringsintäkter: 9,8 procent Placeringstillgångarnas värde: 32,3 miljarder euro Solvenskapital: 7,1 miljarder euro Solvensnivå: 28,0 procent Solvensställning:

Läs mer

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K 10 3 5 4 7 8 1 3 0 9 2 0 4 7 6 8 6 5 2 4 1 2 0 9 7 8 1 3 4 FICKSTATISTIK 2009 2009 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen

Läs mer

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 och information om ändringar i pensionsavgifterna

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 och information om ändringar i pensionsavgifterna BUDGETERINGSANVISNING 1(5) Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning

Läs mer

Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - Invalidpension PSC 31.10.

Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - Invalidpension PSC 31.10. Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - PSC 31.10.2014 1. Född 1995, börjat arbeta vid 22 års ålder, invalidpension vid 35 års ålder/ålderspension

Läs mer

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2019 2021 och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 Ändringar i tidigare planer Allmän bakgrund till uppskattningen

Läs mer

Varmas bokslut 2013 13.2.2014

Varmas bokslut 2013 13.2.2014 Varmas bokslut 2013 13.2.2014 Det goda placeringsresultatet ledde till en rekordhög solvens Totalavkastningen på placeringarna 3,2 miljarder euro, dvs. 9,0 % Placeringarnas marknadsvärde 37,7 miljarder

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 1 Program 18.00 Inledning Offentliga sektorns pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Pensionsåldern och pensionsbelopp Pensionsförmåner Ålderspension, förtida

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner

Läs mer

Partiell förtida ålderspension. Hur påverkar den övriga förmåner?

Partiell förtida ålderspension. Hur påverkar den övriga förmåner? Partiell förtida ålderspension Hur påverkar den övriga förmåner? 1 Inledning 3 2 Partiell förtida ålderspension i huvuddrag 3 3 Partiell förtida ålderspension och invalidpension 6 4 Partiell förtida ålderspension

Läs mer

Varmas bokslut Varmas bokslut 2016

Varmas bokslut Varmas bokslut 2016 Varmas bokslut 2016 15.2.2017 2016 var ett balanserat och starkt år Solvenskapital, 10,2 md Placeringarnas marknadsvärde, 42,9 md Placeringarnas avkastning 4,7 % Finländares arbetspensionsskydd 870 000

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

Finsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016

Finsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016 Finsk pensionsreform för längre arbetsliv Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016 Utgångsläge: Till följd av flera reformer sedan 1990-talet har prognoserna om pensionsutgiftens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och 9 lagen om statens familjepensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Varmas bokslut Bokslut 2015

Varmas bokslut Bokslut 2015 Varmas bokslut 2015 11.2.2016 1 Bra resultat enligt Varmas centrala mätare 4,2 % Placeringarnas avkastning 41,3 md Placeringarnas marknadsvärde, 860 000 Finländares arbetspensionsskydd 10,0 md Solvenskapital,

Läs mer

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2018

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2018 STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN 04 2018 Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2018 2018 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgifter 3 Arbetspensionsfonder

Läs mer

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 1 (7) Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 2019 och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 Allmänt Sammandrag av ändringarna i avgiftsstrukturen

Läs mer

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring lagen om statens pensioner och samt 9 och 14 i lagen om införande av lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Pensioneringsåldern och hur man mäter den

Pensioneringsåldern och hur man mäter den Pensioneringsåldern och hur NFT man 3/2007 mäter den Pensioneringsåldern och hur man mäter den av Jari Kannisto Jari Kannisto ari.kannisto@etk.fi I Finland genomfördes en arbetspensionsreform i böran av

Läs mer

BOKSLUT 2014 27.2.2015

BOKSLUT 2014 27.2.2015 BOKSLUT 2014 27.2.2015 1 ILMARINENS NYCKELTAL 2014 Placeringsintäkter: 6,8 procent Placeringstillgångarnas värde: 34,2 miljarder euro Solvenskapital: 7,9 miljarder euro Solvensnivå: 29,8 procent Solvensställning:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Bilaga. 180,9 mrd. Arbetspensionsanstal- ternas bokslutssiffror. Fonderna ,5 mrd. 24,9 mrd. 21,4 mrd ARBETSPENSION

Bilaga. 180,9 mrd. Arbetspensionsanstal- ternas bokslutssiffror. Fonderna ,5 mrd. 24,9 mrd. 21,4 mrd ARBETSPENSION Bilaga : ARBETSPENSION Bilagan ges ut av Pensionsskyddscentralen och Arbetspensionsförsäkrarna Tela 06 Arbetspensionsanstal- 05 ternas bokslutssiffror Arbetspensionsavgifter och statsandelar Arbetsgivare

Läs mer

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2019

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2019 STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN 04 2019 Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2019 2019 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgifter 3 Arbetspensionsfonder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 119/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om pension för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för sin del det löftet

Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för sin del det löftet Arbetskarriäravtal 2012 Ett avtal om arbetskarriärer abets a äe varför? Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

SAMLAD KUNSKAP OM ARBETSPENSIONERNA

SAMLAD KUNSKAP OM ARBETSPENSIONERNA SAMLAD KUNSKAP OM ARBETSPENSIONERNA Sakkunniga människor som det är trevligt att arbeta med. Statistiken är i särklass i Finland. En tillförlitlig och sakkunnig samarbetspartner. Enkät om kundnöjdhet 2011

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 296/2015 Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR

19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR 19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Innehåll 1. Allmänna frågor... 4 1.1. Vad är pensionsutdraget?... 4 1.2. Vem får ett pensionsutdrag?... 4 1.3. Varför har jag inte fått något pensionsutdrag?...

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och i lagen om Utbildningsfonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om Utbildningsfonden ska ändras

Läs mer

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension 2018 Flexibel ålderspension Ålderspension och partiell förtida ålderspension Pensionsskyddscentralen Arbetspensionssystemets servicecentral Kundtjänst och besöksadress: Bokhållargatan 3, Östra Böle, Helsingfors

Läs mer

Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014

Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014 Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014 Ålderspension 1. a) Född år 1960, börjat arbeta vid 24 års b) Född år 1960, börjat

Läs mer

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2017

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2017 STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN 05 2017 Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2017 2017 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter

Läs mer

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 28.2.2019 1 Beslut om pensioner och förmåner inom kyrkans pensionssystem

Läs mer

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2014 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2014 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen 6 Arbetspensionsförsäkrade

Läs mer

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden NFT 2/2008 Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden av Jari Kannisto För uppfölning av medelpensioneringsåldern har det tagits fram ett nytt mått som gör det möligt att göra ämförelser mellan

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall Statsbudgeten 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av

Läs mer

ArPL-försäkringen i ett nötska

ArPL-försäkringen i ett nötska ArPL-försäkringen 2013 Försäkra enkelt hos Etera ch t för snabb o Eteras recep ervice tspensionss flexibel arbe nsionsste arbetspe De aktuella avgifterna tjänster elektroniska Behändiga din tjänst experter

Läs mer

Pensionsreformerna mognar fram genom förhandlingar och överenskommelser

Pensionsreformerna mognar fram genom förhandlingar och överenskommelser Pensionsreformerna NFT mognar 4/2003 fram Den finländska modellen: Pensionsreformerna mognar fram genom förhandlingar och överenskommelser av Kaija Kallinen Kaija Kallinen kaija.kallinen@sak.fi De finländska

Läs mer

Arbetspensionsskolan 2016

Arbetspensionsskolan 2016 Arbetspensionsskolan 2016 Pensionsreformen 2017: utgångspunkter Finansiering Pensionsavgifter Finansiella hållbarheten Finansiering av offentlig sektorns pensioner Pensionsskyddets innehåll Pensionsåldrar

Läs mer

Varmas delårsrapport April 2019 Varmas delårsrapport

Varmas delårsrapport April 2019 Varmas delårsrapport Varmas delårsrapport 1.1-31.3.2019 1 Stark inledning på året för Varma placeringarna avkastade 5,1 procent Avkastning på placeringar 5,1 % Placeringarnas marknadsvärde, 45,8 md Solvenskapital, 10,6 md

Läs mer

Varmas delårsrapport Varmas delårsrapport

Varmas delårsrapport Varmas delårsrapport Varmas delårsrapport 1.1 30.9.2017 Varmas mål läget 9/2017 Solvenskapital, 11,4 md Premieinkomst, 3,7 md Pensionstjänsternas kvalitet 38,5 dagar Vi handlägger pensionsärendena cirka 5 dagar snabbare än

Läs mer

Lag. om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn. Ikraftträdande

Lag. om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn. Ikraftträdande Lag om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Ikraftträdande Pensionslagen för den offentliga sektorn ( / ) träder i kraft den 1 januari 2017.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 115 i lagen om pension för företagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en ändring av lagen om pension

Läs mer

Särdragen i pensionsskyddet i den offentliga sektorn

Särdragen i pensionsskyddet i den offentliga sektorn Särdragen i pensionsskyddet i den offentliga sektorn Barbro Lillqvist 2018 1 Keva.fi pensionsärenden flexibelt på webben Information om pensioner, Keva och Kevas tjänster informationssidor, instruktioner

Läs mer

F I C K S T A T I S T I K

F I C K S T A T I S T I K 10 3 5 4 7 8 1 3 0 9 2 0 4 7 6 8 6 5 2 4 1 2 0 9 7 8 1 3 4 FICKSTATISTIK 2008 2008 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Befolkningen 5 Arbetspensionsförsäkringen

Läs mer

RP 180/2008 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser

RP 180/2008 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om ändring av bestämmelserna om placeringsverksamhet och solvens när det gäller pensionsanstalter som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet

Läs mer

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension Flexibel ålderspension Ålderspension och partiell förtida ålderspension Pensionsskyddscentralen Arbetspensionssystemets servicecentral Kundtjänst och besöksadress: Bokhållargatan 3, Östra Böle, Helsingfors

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida ålderspension och deltidspension Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat

Läs mer

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 15.8.2018 1 Beslut om pensioner och förmåner inom kyrkans pensionssystem

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 63/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS

Läs mer

ILMARINENS DELÅRSRESULTAT Q2 / 2013. Presskonferens 29.8.2013 Verkställander direktör Harri Sailas

ILMARINENS DELÅRSRESULTAT Q2 / 2013. Presskonferens 29.8.2013 Verkställander direktör Harri Sailas ILMARINENS DELÅRSRESULTAT Q2 / 2013 Presskonferens 29.8.2013 Verkställander direktör Harri Sailas 1 VIKTIGA OBSER- VATIONER UNDER BÖRJAN AV 2013 Bra början på året: Placeringsintäkterna 3,0 procent Även

Läs mer

Aktuellt om LPA-tryggheten våren Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA

Aktuellt om LPA-tryggheten våren Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA Aktuellt om LPA-tryggheten våren 2016 Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA 2 Ändringar i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare 1.1.2016 Finlands avbytarservice för lantbruksföretagare godkändes

Läs mer

Varmas delårsrapport Varmas delårsrapport

Varmas delårsrapport Varmas delårsrapport Varmas delårsrapport 1.1 30.6.2017 1 Starkt resultat tack vare ekonomisk återhämtning Solvenskapital, 11,2 md Placeringarnas marknadsvärde, 45,0 md Avkastning på placeringarna 4,7 % 2 Avkastningen på placeringarna

Läs mer

Varmas delårsrapport 1.1-30.6.2015. 13.8.2015 Varmas delårsrapport 1.1-30.6.2015

Varmas delårsrapport 1.1-30.6.2015. 13.8.2015 Varmas delårsrapport 1.1-30.6.2015 Varmas delårsrapport 1.1-30.6.2015 Bra resultat på instabil placeringsmarknad 4,3 Placeringarnas avkastning, % 41,9 md Placeringarnas marknadsvärde, 11,0 md Solvenskapital, 860 000 finländares arbetspensionsskydd

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 1 Program 18.00 Inledning Presentation av Keva och aktuella tjänster Pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Flexibelt i pension Ålderspension, förtida ålderspension

Läs mer

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 28.2.2019 1 Beslut om pensioner och förmåner inom det kommunala pensionssystemet enligt

Läs mer

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring 2018 Vård- och landskapsreformen ska enligt plan träda i kraft 1.1.2020 Arbetsgruppens förslag till överföringsavgift Grundlagsutskottet: Lagförslagen om kundens valfrihet

Läs mer

RP 173/2006 rd. som är besvärsinstans inom den privata sektorn, och kommunernas pensionsnämnd. med besvärsnämnden för arbetspensionsärenden,

RP 173/2006 rd. som är besvärsinstans inom den privata sektorn, och kommunernas pensionsnämnd. med besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, RP 173/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om statens pensioner och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 28.2.2019 1 Beslut om pensioner och förmåner inom statens pensionssystem enligt slag, gjorda

Läs mer

Det finländska pensionssystemet i finansmarknadens turbulens

Det finländska pensionssystemet i finansmarknadens turbulens Det finländska pensionssystemet i finansmarknadens turbulens Merkur Lectures in Business Satu Huber 23.9.2011 23.9.2011 1 1.Det finländska pensionssystemet 2.Placeringsverksamhetens roll vid finansiering

Läs mer

Föreskrifter 5/2012. Beräkningsgrunder för pensionsansvaret i pensionsstiftelser. Dnr FIVA 3/01.00/2012. Utfärdade 14.6.2012. Gäller från 1.7.

Föreskrifter 5/2012. Beräkningsgrunder för pensionsansvaret i pensionsstiftelser. Dnr FIVA 3/01.00/2012. Utfärdade 14.6.2012. Gäller från 1.7. Föreskrifter 5/2012 Beräkningsgrunder för pensionsansvaret i Dnr FIVA 3/01.00/2012 Utfärdade 14.6.2012 Gäller från 1.7.2012 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem

Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 15.8.2018 1 Beslut om pensioner och förmåner inom det kommunala pensionssystemet enligt

Läs mer

PENSIONSINFORMATION

PENSIONSINFORMATION PENSIONSINFORMATION 1.1.2017 Olika pensionssystem beroende på anställningsdatum Ålands landskapsregering Anställda med anställningsdatum före 1.1.2008 hör till landskapets pensionssystem Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av lantbruksföretagares

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Nr 7 Nr 7 LANDSKAPSLAG om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen Föredragen för Republikens President den 22 januari 2010 Utfärdad i Mariehamn

Läs mer