Sammanträde i Landstingsstyrelsen

Transkript

1 DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (16) Sammanträde i Landstingsstyrelsen Ordförande kallar till sammanträde. Tid: , kl Plats: Futurum, Landstingshuset, Falun Dessa handlingar finns att tillgå på Internet adress Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering Information 3 Anmälningsärenden Anmälan av delegeringsbeslut 4 3 Övriga anmälningsärenden 4 Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden Bokslut och årsredovisning Namnbyte för gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet 5 6 Utökat avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna 6 7 Sammanträdesplan 2016 för fullmäktige, styrelse och arbetsutskott 7 8 Avgift för rekreationsvistelse Ändring i bolagsordningen för Älvdalens Utbildningscentrum AB 8 10 Svar på motion från Lena Reyier (C): Utveckla familjecentraler i hela Dalarna 8 11 Svar på motion från Lena Reyier (C): Förenkla patienternas vardag med självtest! 9 12 Svar på motion från Lena Reyier (C): Lägg större tyngd på personalfrågorna! Svar på motion från Jan Wiklund (M) med flera: "Öppna barnmorskeledd förlossning i Mora" Anskaffning av reservhelikopter till Svensk Luftambulans 11 Landstingsstyrelsens Beslutsärenden Verksamhetsberättelse 2014 Central förvaltning Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna Gemensam internkontroll för samtliga nämnder inom Landstinget Dalarna Internkontroll inom Landstingsstyrelsens verksamhetsområde Postadress Besöksadress Kontakt Mötessamordnare Box 712 Vasagatan Falun Falun Org.nr:

2 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 2 (16) 20 Patientsäkerhetsberättelse Val av auktoriserad revisor med ersättare i Stiftelserna Musik i Dalarna och Länsteatern 16

3 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 3 (16) Inledning och protokollsjustering 1 Information Ordförandens förslag 1. Informationen antecknas till protokollet. Information lämnas om: A. Landstingsdirektören informerar Landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg B. Lägesrapport ekonomi och personal Ekonomidirektör Peter Hansson Personaldirektör Anna Cederlöf

4 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 4 (16) Anmälningsärenden 2 Anmälan av delegeringsbeslut Ordförandens förslag. 1. Anmälda delegeringsbeslut antecknas till protokollet. A) Ordföranden/vice ordföranden Bilaga B) Förvaltningschef Bilaga C) Övriga chefer Bilaga 3 Övriga anmälningsärenden Ordförandens förslag. 1. Anmälda protokoll, skrivelser m m läggs till handlingarna. Bilaga

5 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 5 (16) Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden 4 Bokslut och årsredovisning 2014 Diarienummer LD14/03413 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Folktandvårdens resultat beslutas till +1,2 Mkr och överförs till Primärvårdens resultat i egen regi inom ramen för hälsoval beslutas till -11,8 Mkr och överförs till Hjälpmedel Dalarnas resultat beslutas till -0,6 Mkr och överförs till Årsredovisningen 2014, enligt bilaga b), och uppdrag och måluppfyllelse 2014, enligt bilaga c), godkänns. Sammanfattning av ärendet Årets resultat tillika balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Resultatet 2014 innebär att det ackumulerade underskott, som enligt balanskravet skall återställas före utgången av 2017, uppgår till -299 mkr. I årsredovisningen lämnas en redogörelse av hur de uppdrag som landstingsfullmäktige angett för verksamheten i landstingsplanen och finansplanen har uppnåtts. De finansiella målen uppfylls inte Av 59 angivna verksamhetsmål i landstingsplanen uppfylls 51 helt eller delvis. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning 2014 c) Bilaga till årsredovisning; Uppdrag och måluppfyllelse Namnbyte för gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet Diarienummer LD15/00687 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Namnet för den gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna.

6 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 6 (16) Sammanfattning av ärendet Gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet föreslår Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige att namnet på gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Protokollsutdrag från Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Utökat avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna Diarienummer LD15/00688 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Den gemensamma nämnden utökas med fler medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga b)/bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga b)/bilaga 2 med underbilagor 2a och 2b, godkänns. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga b)/bilaga Ikraftträdande av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar liktydiga beslut. Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade 2013 en gemensam nämnd för språktolkverksamhet. Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är viktiga syften. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden vilket kräver beslut av landstingsfullmäktige.

7 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 7 (16) I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Sammanträdesprotokoll från språktolknämnden i Dalarna dat (Dnr 2015/214) inklusive bilagor 7 Sammanträdesplan 2016 för fullmäktige, styrelse och arbetsutskott Diarienummer LD15/00818 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Landstingsfullmäktige sammanträder under 2016 den 29 februari, 25 april, juni, 26 september och november. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del: 2. Landstingsstyrelsen sammanträder under 2016 den 15 februari, 11 april, 30 maj, 12 september och 7 november. 3. Arbetsutskottet sammanträder under 2016 den 1 februari, 21 mars, 16 maj, 29 augusti och 24 oktober. Sammanfattning av ärendet Sammanträdesplanen för 2016 för landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och arbetsutskottet utgår från Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning och att beslutsunderlag ska kunna processas på lämpligt sätt. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag 8 Avgift för rekreationsvistelse 2015 Diarienummer LD15/00904 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Avgifterna för rekreationsvistelse 2015 fastställs enligt bilaga b). Sammanfattning av ärendet Gästavgiften för en veckas rekreationsvistelse i Tandådalen säsongen 2015 höjs med 100 kr för alla. Gästavgift tas ut för hel temavecka, över tre dygn eller kortare vistelse, ett till tre dygn. Avbokningsavgiften förblir oförändrad.

8 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 8 (16) I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Gästavgift för rekreationsvistelse Ändring i bolagsordningen för Älvdalens Utbildningscentrum AB Diarienummer LD15/00408 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Bolagsordningen för Älvdalens utbildningscentrum 7 ändras, enligt bilaga b), vilket innebär att räkenskapsåret ska vara 1 juli - 30 juni. Sammanfattning av ärendet Vid ordinarie bolagsstämma i Älvdalens Utbildningscentrum AB beslutades enligt styrelsens förslag att ändra räkenskapsåret till att omfatta 1/7-30/6, se 13 stämmoprotokollet. Brytningen av räkenskapsåret vid halvårsskifte följer elevpengen som kommunerna betalar för sina elever i utbildning. Landstingsstyrelsen har ingen erinran mot förslaget att ändra tidsperiod för bolagets räkenskapsår. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Ändrad bolagsordning c) Protokoll från ordinarie bolagsstämma Svar på motion från Lena Reyier (C): Utveckla familjecentraler i hela Dalarna Diarienummer LD14/02731 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen bifalls. Sammanfattning av ärendet Lena Reyier (C) yrkar i en motion att ta fram en strategi för att öka stödet och utveckla familjecentraler i länets alla kommuner.

9 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 9 (16) Landstinget Dalarna har ambitionen att medverka till att familjecentraler ska införas i länets alla kommuner. För närvarande finns familjecentraler i Avesta, Falun, Gagnef, Hedemora och Ludvika. Familjecentralen inkluderar mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den öppna förskolan eller den sammanhållna verksamheten är inte obligatorisk, vilket gör att den lätt kan omprövas och då hotas av resursbrist. Samtalsmottagningar för barn och unga tar emot patienter i 13 av länets kommuner. I Malung/Sälen och Vansbro pågår förberedelser. Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen 11 Svar på motion från Lena Reyier (C): Förenkla patienternas vardag med självtest! Diarienummer LD14/02648 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen bifalls. Sammanfattning av ärendet Lena Reyier (C) yrkar i en motion att kostnader och konsekvenser för införande av en kostnadsfri eller subventionerad bärbar provtagningsutrustning för mätning i hemmet för patienter med blodförtunnande läkemedel undersöks. Behandlingen av blodproppar och förebyggande behandling för att förhindra blodproppar t.ex. vid förmaksflimmer har skett med medicinen Waran. Det har krävt regelbundna kontroller med provtagningar. Idag finns nya läkemedel och självtester. Landstinget bör utreda om självtester för patienter med blodförtunnande läkemedel är lämpligt ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen

10 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 10 (16) 12 Svar på motion från Lena Reyier (C): Lägg större tyngd på personalfrågorna! Diarienummer LD14/03427 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen bifalls. 2. Landstingsstyrelsens arbetsutskott ska fr.o.m tillika vara personalutskott. Sammanfattning av ärendet Lena Reyier (C) har i en motion föreslagit att landstingsstyrelsens arbetsutskott övertar personalfrågorna och även blir ett personalutskott. Landstingsfullmäktige beslutade 61/14 att fr.o.m inrätta ett personalorgan, i form av ett nytt utskott eller inom ramen för landstingsstyrelsens presidium. Arbetsutskottet bör tillika utgöra personalutskott fr.o.m I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen 13 Svar på motion från Jan Wiklund (M) med flera: "Öppna barnmorskeledd förlossning i Mora" Diarienummer LD14/01771 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionens svar utgör den i motionen föreslagna utredningen. 2. Motionen är med vad som anförts bifallen. Sammanfattning av ärendet I motionen Öppna barnmorskeledd förlossning i Mora från Jan Wiklund (M) med flera föreslås att Landstinget Dalarna skall utreda möjligheterna att öppna en barnmorskeledd förlossningsklinik i Mora. En barnmorskeledd förlossningsavdelning i Mora uppfyller inte kriterierna för en medicinsk säker förlossningsvård, vilket kräver kontinuerlig tillgång till förlossningsläkare, narkosläkare och barnläkare. Socialstyrelsen har inte godkänt förlossningsenheter, där det inte finns omedelbar tillgång till denna medicinska expertis. Bland Dalarnas gynekologer och barnläkare råder

11 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 11 (16) konsensus att det inte är medicinskt säkert att utifrån aktuella förutsättningar bedriva förlossningsverksamhet i Mora. Den svåra rekryteringssituationen för barnmorskor och förlossningsläkare, begränsar starkt möjligheterna att öppna en förlossningsavdelning i Mora. Systematiska Cochrane-rapporter av all tillgänglig medicinsk litteratur visar att det saknas medicinsk evidens för att det är medicinskt säkert med barnmorskeledda förlossningskliniker. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motion 14 Anskaffning av reservhelikopter till Svensk Luftambulans Diarienummer LD15/01187 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Kommunalförbundet Svensk Luftambulans beviljas rätt att utnyttja optionen i upphandlingsavtalet för ambulanshelikoptrar och anskaffa en reservhelikopter till kommunalförbundet. 2. Svensk Luftambulans beviljas rätt att uppta lån för att finansiera investeringen med borgensåtagande från landstinget Dalarna 3. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att teckna ett samverkansavtal med övriga medlemmar i kommunalförbundet, där det framgår vem som bär ansvaret för finansieringen och hur kostnaderna fördelas mellan medlemmarna. Det ska också framgå hur hanteringen av tillgångar och skulder ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. 4. Tillkommande kostnaderna 2015 för reservhelikoptern finansieras genom tidigare beslutat anslag till helikopterverksamheten. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Svensk Luftambulans har två helikoptrar i drift under 2015 och från kommande årsskifte utökas detta med en helikopter i Dalarna. Den upphandling som är gjord omfattar, förutom de två helikoptrar som redan är beställda, option på ytterligare åtta helikoptrar. Helikoptrarna kräver regelbundet underhåll, vilket medför viss stilleståndstid. En reservhelikopter ökar tillgängligheten samt ger även möjligheter till effektivisering av reservdelshantering och underhåll. Den kommer också att förbättra möjligheten att genomföra utbildningar utan påverkan på den operativa verksamheten. Den kan även användas för ordinarie verksamhet, vid speciella tillfällen.

12 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 12 (16) Kommunalförbundet äger inte rätt att uppta lån och upphandla en reservhelikopter utan medlemmarnas godkännande. Beslutet behöver därför underställas respektive medlems fullmäktige. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag

13 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 13 (16) Landstingsstyrelsens Beslutsärenden 15 Verksamhetsberättelse 2014 Central förvaltning Diarienummer LD15/00610 Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning fastställs. Sammanfattning av ärendet I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, viktiga händelser under året samt en utblick mot Ekonomi- och personaluppgifter redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning 16 Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård Diarienummer LD15/00611 Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvården fastställs. Sammanfattning av ärendet I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, arbetet med åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en utblick mot Ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvård 17 Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Diarienummer LD15/00905 Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2014 för förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna fastställs.

14 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 14 (16) Sammanfattning av ärendet Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. I verksamhetsberättelsen för Hjälpmedel Landstinget Dalarna finns ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för förvaltning 51, Hjälpmedel Landstinget Dalarna 18 Gemensam internkontroll för samtliga nämnder inom Landstinget Dalarna 2014 Diarienummer LD15/00747 Ordförandens förslag 1. Uppföljningen av gemensam internkontroll för år 2014 godkänns. 2. I gemensam interkontrollplan 2015 ska arbetet med att utveckla system och metoder för kontrollmoment fullföljas och systematiska uppföljningsprocesser utvecklas för hälso och sjukvårdens internkontrollarbete. Sammanfattning av ärendet Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 (Dnr LD14/00240) om de internkontrollprocesser som skulle granskas för år Processerna som har kontrollerats är: Fortsatt kontroll av upphandling och avtal Systematiskt arbetsmiljöarbete Verkställighetsbeslut inom personalområdet I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Internkontrollrapport 2014 från resp förvaltning och från HR som samordnar den interna kontrollen inom personalområdet.

15 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 15 (16) 19 Internkontroll inom Landstingsstyrelsens verksamhetsområde 2014 Diarienummer LD15/00746 Ordförandens förslag 1. Uppföljning av internkontroll 2014 inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde; förvaltningarna Hälso- och sjukvård och Central förvaltning godkänns. Sammanfattning av ärendet Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 om de internkontrollprocesser som skulle granskas för år Processerna som har kontrollerats är: Budgetuppföljningsprocessen Attestinstruktioner Upphandling och avtal Uppföljning av revisorernas granskning av attester och beslut inom personalområdet I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Internkontrollrapporter Patientsäkerhetsberättelse 2014 Diarienummer LD15/00970 Ordförandens förslag 1. Patientsäkerhetsberättelsen för 2014, enligt bilaga b), godkänns. 2. Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2015 enligt bilaga b), godkänns. Sammanfattning av ärendet Vårdgivaren ska årligen, enligt patientsäkerhetslagen, upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas statistik som beskriver utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet. Den hämtas från landstingets avvikelsehanteringssystem, enkätsvar från verksamhetschefer,

16 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 16 (16) Patientnämnden, nationella punktprevalensmätningar, IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) och LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2015 anges i patientsäkerhetsberättelsen för I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstinget Dalarnas Patientsäkerhetsberättelse för 2014 c) Patientsäkerhetsöverenskommelse Val av auktoriserad revisor med ersättare i Stiftelserna Musik i Dalarna och Länsteatern Diarienummer LD15/01129 Ordförandens förslag 1. Emil Forsling på PriceWaterhouseCoopers väljs som auktoriserad revisor i STIFTELSERNA MUSIK I DALARNA och LÄNSTEATERN för perioden fram till dess att granskningen av verksamhetsåret 2015 är avslutad. 2. Helena Rystedt på PriceWaterhouseCoopers väljs som ersättare för auktoriserade revisorn i STIFTELSERNA MUSIK I DALARNA och LÄNSTEATERN för perioden fram till dess att granskningen av verksamhetsåret 2015 är avslutad. Sammanfattning av ärendet Fullmäktige beslutade 15 december 2014 att uppdra åt landstingsstyrelsen att utse en auktoriserad revisor med ersättare i Stiftelsen Musik i Dalarna och Stiftelsen Länsteatern.

17 ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN A) Ordförande/vice ordförande Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD14/03558 Svar på remiss från SKL: Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna, 14/ Att överlämna remissvar till Socialdepartementet. Bilaga

18 ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN B) Förvaltningschef Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD15/00579 Gåva till Lekterapin, Barnoch ungdomsmedicin, Falu lasarett Att ta emot gåvan som tillförs kostnadsställe

19 ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN C) Övriga chefer (Rättsenheten) Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD14/02463 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar Att mot bakgrund av vad som anförts av TDC Sverige AB, inte utlämna begärda uppgifter med stöd 31 kap 16 Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) eftersom företaget kan antas lida skada om uppgifterna röjs. 17/13 LD12/01796 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar Att mot bakgrund av vad som anförts av Airbus Helicopters Deutschland GmbH AB, inte utlämna begärda uppgifter med stöd 31 kap 16 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eftersom företaget kan antas lida skada om uppgifterna röjs. Forts

20 17/13 LD15/00490 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar Att begärda uppgift sekretessbeläggs med stöd av 25 kap 1 samt 12 kap 3 Offentlighetsoch sekretesslag (2009:400) och därmed inte utlämnas, då det inte står klar för landstinget att uppgifterna kan utlämnas utan risk för betydande men för patienten och då landstinget bedömer att syftet med begäran inte är att utöva det ansvar som följer av 6 kap. 11 föräldrabalken, utan att tillvarata egna intressen. 17/13 LD15/01043 Begäran om utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar Att landstinget genom utlämnande av skriftligt intyg innehållande uppgifter som landstinget bedömer omfattas att patientens samtycke och dels är relevanta för den gemensamma nämndens utredning i anledning av misstanken att ett barn far illa, fullgjort myndighetens uppgiftsskyldighet enligt lag.

21 ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN C) Övriga chefer (Upphandling) Delegat enligt LS Dnr Ärende Beslut 17/13 LD12/00388 Överlåtelse av upphandlingskontrakt avseende leg psykologer för utredningar på specialistnivå av barn och ungdomar 0 t.o.m. 17 år Att godkänna överlåtelse av kontrakt från psykologkonsult Tina Emet, org nr till TE Psykologkonsult AB, org nr /13 LD13/02415 Beslut om avbrytande av upphandling Att den aktuella upphandlingen avbryts och att en ny upphandling kommer att genomföras. 17/13 LD15/00155 Tilldelningsbeslut Att som leverantör at ITkonsult till Landstinget Dalarnas EPIserver utse Viati Konsult Aktiebolag. 17/13 LD14/03511 Tilldelningsbeslut Att som leverantör av Inventariehanteringssystem utse Softpro Medical Solutions AB. 17/13 LD15/00109 Beslut om avbrytande av upphandling Att den aktuella upphandlingen avbryts och att en ny upphandling kommer att genomföras

22 LANDSTINGSSTYRELSEN BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Fastighetsnämnden Patientnämnden Regionberedningen och Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen och Hälso- och sjukvårdsberedning, Västerbergslagen Hälso- och sjukvårdsberedning Avesta/Hedemora/Säter Södra Dalarnas Samordningsförbund Finsam Falun Finsam Västerdalarna Länshandikapprådet Pensionärsrådet Forskningsberedningen B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkuläret finns publicerat på Sveriges kommuner och landstings hemsida: LD15/00797 Cirkulär 15:07 Budgetförutsättningar för åren C) LD15/00645 Årsberättelse 2014 för lokal hälso- och sjukvårdsberedning Västerdalarna-Nedansiljan D) LD15/00875 Årsberättelse 2014 lokal hälso- och sjukvårdsberedning Norra Dalarna E) LD15/00890 Verksamhetsplan samt aktivitetsplan för 2015 för Lokal hälso- och sjukvårdsberedning Norra Dalarna F) LD14/02325 Förfrågan från Bengt Holmquist Skrivelse/åtgärd 66: Kammarrätten i Sundsvall: Dom i mål ang. Rätt att ta del av allmän handling, Kammarrätten avslår överklagandet. G) LD15/00941 Verksamhetsplan och aktivitetsplan 2015 för Lokal hälso- och sjukvårdsberedning Västerdalarna-Nedansiljan

23 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (3) H) LD14/03899 Begäran om att få ta del av avtal som reglerar inköp och underhåll av Ambulanshelikopter Initierat av: Bengt Holmquist Dom från Kammarrätten i Sundsvall gällande rätt att ta del av allmän handling, Kammarrätten avslår överklagandet. I) LD15/00804 Rapport över Landstingets anmälningsstatistik. Från Patientförsäkringen LÖF J) LD14/03970 Från Socialdepartementet: Regleringsbrev för budgetåret 2015 Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:5 K) LD15/00814 Åtagandebesked från Kommuninvest L) LD15/00928 Tillsynens viktigaste iakttagelser under verksamhetsåret IVO M) LD15/00479 Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvårdsberedningen Avesta/Hedemora/Säter N) Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvårdsberedningen Västerbergslagen O) LD15/00677 Protokoll från Förbundsdirektionen Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna 3 februari 2015 P) LD15/00334 (1047) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om "Kortare väntetider i cancervården 2015" Q) LD14/03541 Skrivelse 8: Beslut från Förvaltningsrätten i Uppsala, mål om ogiltigförklaring av avtal (offentlig upphandling). Förvaltningsrätten avskriver målet från vidare handläggning R) LD14/02038 Skrivelse 5: Beslut från Förvaltningsrätten i Falun, mål överprövning av offentlig upphandling. Förvaltningsrätten avslår Dental Syd Service ABs ansökan om överprövning.

24 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (3) S) LD15/00189 Sammanställning över landstingens och regionernas patientavgifter för 2015 från Sveriges kommuner och landsting T) LD14/03578 Dom från Förvaltningsrätten i Falun, mål offentlig upphandling. Förvaltningsrätten avslår Bilmetro ABs ansökan om överprövning. U) Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Bilaga

25 ANMÄLNINGSÄRENDEN LANDSTINGSTYRELSEN CENTRAL FÖRVALTNING LD 1 (5) Catharina Fontander, sekr Ert datum Er beteckning Datum Beteckning/diarienr Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Anmälan om fel i vården Diarienummer Ärende Beslut Tillämpliga bestämmelser LD12/01877 LD12/02347 LD12/02409 LD12/02453 LD12/02585 LD12/02621 LD12/02906 Bristfällig undersökning, missad diagnos ang blodpropp i ben vid Britsarvets vårdcentral och Medicinkliniken, Falu lasarett. Fel i vården ang komplikation vid hysterektomi, punktion av urinblåsa, lungembolier. Kvinnokliniken Falu lasarett. Bristande utredning, försenad diagnos. Hjärtinfarkt. Medicinkliniken Mora lasarett. Bristfällig utredning, utebliven remiss gällande lungcancer. Domnarvets vårdcentral, Borlänge Komplikation efter handledsoperation. Ortopedkliniken, Falu lasarett. Bristande bedömning, behandling, synpunkter på bemötande vid äldreboende. Malungs vc. Bristande undersökning. Fall från stege, handled ur led för lång tid. Ortopedkliniken Mora lasarett. Brister finns i vård och behandling. Viktigt med egenkontroll hos vårdgivaren. Ärendet avslutas. Behandling och vård har skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kritik ang medicinering. Ärendet avslutas. 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3 kap. 6 Patientdatalag (2008:355) 6 kap. 1, 7 kap. 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 1, 6 kap. 1 Patientsäkerhetslag (2010:659) 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Ingen kritik. Ärendet avskrivs. 6 kap. 1 Patientsäkerhetslag (2010:659) IVO kritiserar att vårdgivaren inte har säkerställt kompetensen kring handläggning av aktuella symtom. Ärendet avslutas med kritik. 3 kap. 1 Patientsäkerhetslag (2010:659) 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Kritik ang miss vid operation. Ärendet avslutas. Patientsäkerhetslag (2010:659) Ingen kritik. Ärendet avskrivs. 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Kritik mot avsaknad av undersökning av båda handlederna. Ärendet avslutas med kritik. 3 kap. 1 Patientsäkerhetslag (2010:659) 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

26 LANDSTINGET DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING ( 5 ) LD13/02459 LD13/02891 LD13/03206 LD13/03207 LD14/00543 LD14/00630 LD14/01325 LD14/01768 LD14/01858 Felaktigt diagnos vid tidigare Skogsbo vårdcentral (Hedemora vc). Bukspottkörtelinflammation. Fördröjd diagnos ang ljumskbråck. Domnarvets vc och Kirurgkliniken Falu lasarett. Bristande utredning, uppföljning, fördröjd diagnos ang hjärntumör. Medicinkliniken Falu lasarett. Fel i vården ang vård och behandling vid äldreboende och GerRehab-kliniken Avesta lasarett. Komplikation efter fotledsoperation. Ortopedkliniken Falu lasarett. Felaktig diagnos, bristfällig undersökning ang halsfluss, blodförgiftning, lunginflammation, hjärnhinneinflammation. Bristande omvårdnad, fördröjd behandling vid äldreboende Orsa. Orsa vårdcentral, Medicinkliniken Mora lasarett. Komplikation vid ögonbehandling, Ögonkliniken, Falu lasarett. Infektion i ögat. Utebliven dokumentation, uteblivet intyg. Mora vårdcentral. Ingen kritik. Ärendet avskrivs. Ingen kritik. Ärendet avskrivs. 6 kap. 1,2, 7 kap 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) 2b Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Ärendet avslutas utan kritik. 7 kap 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) Ärendet avslutas utan kritik. 6 kap 1 Patientsäkerhetslag (2010:659) Ärendet avslutas utan kritik. Kritik mot läkaren på vårdcentralen. Fördröjning av vård och behandling. Ärendet avslutas. Kritik mot vården samt kommunikationen mellan hälso- och sjukvård och primärvården. IVO kommer ha fortsatt uppföljning för att se att vårdgivarna tar sitt ansvar. Ärendet avslutas med kritik. Brister i information och kommunikation mellan patienten och Ögonkliniken. Ärendet avslutas med kritik. Kritik ang utebliven dokumentation i journal samt försening av utfärdande av intyg. 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 6 kap. 1 Patientsäkerhetslag (2010:659) 4 kap. 2-4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 6 Patientdatalag (2008:355) 6 kap. 4 Patientsäkerhetslag (2010:659) 4 kap. 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 4, 9 Patientdatalag (2008:355) 7 kap. 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3 kap. 1-2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 1-3 Patientsäkerhetslag (2010:659) 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3 kap. 1-2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 4, 9 Patientdatalag (2008:355) 7 kap. 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 1-2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

27 LANDSTINGET DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING ( 5 ) LD14/02357 LD14/03772 LD15/00137 LD15/00320 Bristande behandling vid Infektionskliniken och Medicinkliniken, Falu lasarett. Multisjuk patient. Fel i vården, bristfällig undersökning och information vid Barnkliniken Falu lasarett. Fel i vården, nekad utredning, utebliven behandling. Medicinkliniken Falu lasarett. Felaktig bedömning och behandling vid Grangärde-Fredriksbergs vårdcentral gällande knöl och ömhet i käke. Ingen kritik. Ärendet avskrivs. 6 kap. 1 Patientsäkerhetslag (2010:659) 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 3 kap. Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd (2011:7) om livsuppehållande behandling Ärendet avslutas utan utredning. 7 kap. 12 Patientsäkerhetslag (2010:659) Ingen kritik. Ärendet avskrivs. 7 kap. 12 Patientsäkerhetslag (2010:659) Ärendet avslutas utan utredning. 7 kap. 12 Patientsäkerhetslag (2010:659) Psykiatri LD14/02308 Felaktig behandling/åtgärd. Lämnad ensam i isoleringsrum. Rättspsykiatrin Säter. IVO kritiserar handläggning av tvångsåtgärd samt påminner om att visa patienter respekt. Ärendet avslutas. 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 20, 39 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LPT 8 a lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV 6 kap. 1, 7 kap. 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) 5 kap. 7, 8 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. LD14/02371 LD12/01994 Synpunkter på behandling vid öppenvårdspsykiatrin Borlänge. För lång väntetid på behandling. Felaktig information vid Borlänge öppenvårdspsykiatri. Gällande nedtrappning av medicinering vid graviditet. IVO kritiserar den långa väntetiden innan behandling. IVO kommer att genomföra en inspektion under våren a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 7 kap. 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 6 Patientdatalagen (2008:355), PDL IVO kritiserar ansvarig läkare. Ärendet avslutas. 2a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 6 kap. 1-2 Patientsäkerhetslag (2010:659)

28 LANDSTINGET DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING ( 5 ) Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt Lex Maria Diarienummer Ärende Beslut Tillämpliga bestämmelser LD14/02264 LD14/02547 LD14/03346 LD14/03398 Psykiatri LD13/03468 Bristande behandling vid Orsa vårdcentral. Hjärtinfarkt med dödlig utgång. Fördröjd diagnos av diabetes. Orsa vårdcentral. Fördröjd diagnos av tumör i matstrupe. Medicinkliniken Falu lasarett. Försenad diagnos, tumör i levern. Bildoch funktionsmedicin Falu lasarett. Gällande suicid vid psykiatrisk.mottagningen Falu lasarett Händelsen har utretts i nödvändig omfattning och vårdgivaren har vidtagit åtgärder. Ärendet avslutas. Åtgärdsförslag finns framtagna från verksamheten. Ärendet avslutas. Händelsen har utretts i nödvändig omfattning och vårdgivaren har vidtagit åtgärder. Ärendet avslutas. Händelsen har utretts i nödvändig omfattning och vårdgivaren har vidtagit åtgärder. Ärendet avslutas. Vårdgivaren har utrett händelsen i nödvändig omfattning och vidtagit lämpliga åtgärder. Ärendet avskrivs. 6 kap. 1-2 Patientsäkerhetslag (2010:659) 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria 3 kap. 1-2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 7 Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 3, 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria 2 kap. 1-2, 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 3, 5, 7 kap. 8 Patientsäkerhetslag (2010:659) 6 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria 5 kap. 7, 8 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 3, 5, 7 kap. 8 Patientsäkerhetslag (2010:659) 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. 4 kap. 2-4, 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 kap. 3 Patientsäkerhetslag (2010:659) 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria

29 LANDSTINGET DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING ( 5 ) Inspektionen för vård och omsorgs beslut ang tillsynsärenden, anmälan hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer Ärende Beslut Tillämpliga bestämmelser LD14/02009 LD14/03199 Tillsyn av psykiatrin avd 60, Falu lasarett. Stor omsättning av personal, chefer. Brist på sammanhållning i personalgruppen, överbeläggningar etc. Verksamhetstillsyn av Rättviks vårdcentral. IVO finner att anmälan handlar om arbetsmiljöproblem vilket ligger utanför IVO:s uppdrag. Ärendet avslutas. Det finns övergripande brister ang bemanning, egenkontroll och uppföljning. Verksamheten har vidtagit vissa åtgärder för att stärka patientsäkerheten. Ärendet avslutas med kritik. 7 kap. 10 Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 1-2, 7 och 6 kap. 1-2 Patientsäkerhetslag (2010:659) 3 kap. 1-2, 5 kap. 1-2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

30 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Ekonomienhet Dnr LD14/03413 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bokslut och årsredovisning 2014 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Folktandvårdens resultat beslutas till +1,2 Mkr och överförs till Primärvårdens resultat i egen regi inom ramen för hälsoval beslutas till -11,8 Mkr och överförs till Hjälpmedel Dalarnas resultat beslutas till -0,6 Mkr och överförs till Årsredovisningen 2014, enligt bilaga b), och uppdrag och måluppfyllelse 2014, enligt bilaga c), godkänns. Sammanfattning Årets resultat tillika balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Resultatet 2014 innebär att det ackumulerade underskott, som enligt balanskravet skall återställas före utgången av 2017, uppgår till -299 mkr. I årsredovisningen lämnas en redogörelse av hur de uppdrag som landstingsfullmäktige angett för verksamheten i landstingsplanen och finansplanen har uppnåtts. De finansiella målen uppfylls inte Av 59 angivna verksamhetsmål i landstingsplanen uppfylls 51 helt eller delvis. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning 2014 c) Bilaga till årsredovisning; Uppdrag och måluppfyllelse 2014 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Årets resultat tillika balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Resultatet 2014 innebär att det ackumulerade underskott, som enligt balanskravet skall återställas före utgången av 2017, uppgår till -299 mkr. I årsredovisningen lämnas en redogörelse av hur de uppdrag som landstingsfullmäktige angett för verksamheten i landstingsplanen och finansplanen har uppnåtts. De finansiella verksamhetsmålen uppfylls inte Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Sjölund Margareta Falun Falun Org.nr: ekonomisekreter margareta.r.sjolund@ ltdalarna.se

31 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD14/ Av 59 angivna verksamhetsmål i landstingsplanen uppfylls 51 helt eller delvis. Fullmäktige beslutade att införa underskottshantering för landstingets konkurrensutsatta verksamheter, primärvård i egen regi och folktandvård, fr o m Enligt direktiven ska de bokförda resultaten värderas och analyseras gentemot verksamheternas måluppfyllelse. Årets justering för primärvården innebär en nedskrivning av bokfört resultat från -34,4 Mkr till - 11,8 Mkr. I analysen har identifierats faktorer som bedöms påverka det resultat som ska regleras. De väsentligaste faktorer som har tagits hänsyn till är utökade jouruppdrag, ett större ansvar för asylsökande, språkutbildning av utländska läkare samt effekten av att man på grund av brister i ordinarie bemanning inte har kunnat nyttja ST-tjänster inom allmän medicin. Folktandvårdens resultat är ett överskott på1,2 Mkr. Tre av fyra uppdrag från fullmäktige uppfylls helt eller delvis av tandvården medan utveckling av frisktandvården är den måluppfyllelse man inte infriar under Någon justering föreslås inte göras av folktandvårdens resultat. Fr o m 2014 finns en gemensam nämnd, Hjälpmedelsnämnden, som i landstingets regi bedriver samverkan av hjälpmedelsverksamhet mellan kommunerna och landstinget. Det årliga resultat som uppstår ska fördelas mellan kommuner och landsting i proportion till nyttjandet av hjälpmedel. Årets resultat är ett underskott på -0,6 Mkr. Eftersom resultatet understiger 1 procent av budgetomslutningen görs inte någon fördelning mellan parterna utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost under eget kapital hos landstinget. Juridik Enligt kommunallagen 8 kap 17 ska årsredovisningen lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Närmare bestämmelser om årsredovisningen finns i lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Årsredovisning 2014 är den slutliga uppföljningen av landstings- och finansplan 2014.

32 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Uppdrag och måluppfyllelse 2014 Bilaga till årsredovisningen 2014

33 Dnr: LD14/03413 Innehåll Ekonomi... 3 Personal... 4 Miljö... 6 MiT (medicinsk teknik och IT)... 8 Trafik... 9 Hälso- och sjukvården Tandvårdsförvaltningen Beställarenhet för tandvård Kultur- och bildningsförvaltningen Landstingsfastigheter Landstingsservice Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

34 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Ekonomi Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Måluppfyllelse Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin. Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas. Det ackumulerade underskottet ska återställas. Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden. Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden. mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ekonomin är inte i balans och ytterligare placeringar av medel för framtida pensionsutgifter har inte kunnat göras under Det ackumulerade underskottet planeras enligt budgetbeslut i landstingsfullmäktige att återställas Det förutsätter dock att pågående genomlysning av verksamheten inom hälso- och sjukvården får beräknad positiv effekt på ekonomin. Investeringar för framtiden har gjorts under 2014 men inte i den omfattning som planerats. p p Resultat Budget Resultat Resultat Resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter % 1,8 1,7-2,3 Soliditet Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år % Likviditet exkl placerade pensionsmedel 1) Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske. Mkr Upplåning Mkr Investeringar Den skattefrinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100% vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod % ) Placerade pensionsmedel ; ; 415 Finansiella mål och Finansiell analys Landstingets långsiktiga mål för en god ekonomisk hushållning mäts i fyra perspektiv. Resultatet ska vara ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter och soliditeten ska förstärkas. Överskott och en bra soliditet behövs dels för att finansiera det omfattande pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen och dels för att möta oväntade händelser utan att förändringar behöver göras i verksamheten. Behovet av investeringar varierar mellan åren. Målet är att landstinget med egna medel ska finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter och inventarier. Likviditeten ska vara så stark att upplåning inte behöver ske. Utvecklingen under 2014 av de fyra målen framgår av följande tabell. De finansiella målen för resultat, soliditet, likviditet, upplåning och investeringar uppfylls inte Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 3

35 Dnr: LD14/03413 Personal Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Chefer skall få rätt förutsättningar att vara goda ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen. De goda exempel ska tas tillvara och spridas inom hela landstinget I Landstinget Dalarna förekommer inte delade turer Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsplan. Landstinget Dalarna skall ha en god facklig samverkan. Heltid är en rättighet, deltid är en möjlighet för anställda inom landstinget mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse En ny personaldirektör Anna Cederlöf anställdes juni Ett förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll har genomförts Två omfattande upphandlingar har genomförts, ett nytt personaladministrativt system och ett nytt företagshälsovårdsavtal. En ny rekryteringsprocess har arbetats fram. Det nya underlaget för Mål- och utvecklingsamtal (MUsamtal) har färdigställts och börjat användas. Personalenheten har varit aktiv i olika rekryteringssammanhang, Landstinget Dalarnas har deltagit i - Rekryteringsresa till Nederländerna - Mingelkvällar för blivande sjuksköterskor - PRAO-verksamhet för niondeklassare - Förberedelsearbete inför Skid-VM Förberedelsearbete, CIREK, för att samla internationellt rekryteringsarbete inom en enhet p p p Kompetensförsörjning Inom kommande tio år kommer drygt 40 procent av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. Landstinget Dalarna har redan idag kompetens/personalbrist inom flera yrkesområden, därför är rekryterings- och utbildningsinsatser ett av de viktigaste områden inom HR. Enligt Arbetsmiljöenkäten har drygt 40 procent av verksamheterna tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner till alla sina medarbetare, drygt 50 procent svarar att del av medarbetarna fått kompetensutvecklingsplan. - I det Regionala utbildnings- och kompetensområdet samverkar Landstinget Dalarna med sex andra landsting om kartläggning och uppföljning av det regionala kompetensbehovet i Uppsala-Örebroregionen. - Fortsatta riktade insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a deltagande i olika mässor och arrangemang. - Ett utökat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har utvecklats, såväl internationellt, nationellt och lokalt. T ex Utrecht, Uppsala och med 12 Dalakommuner. - En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot rekrytering av t ex sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept tas fram i dialog med landstingets utbildningschef. - Satsningen på stimulansåtgärder för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig inom bristinriktningar har fortlöpt, exempelvis genom att studielön betalats ut för vissa prioriterade utbildningar. - Förutsättningarna för att erbjuda undersköterskor möjlighet att via uppdragsutbildning utbilda sig till sjuksköterska har börjat utredas - Prao-verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. Intresset för detta är stort och finns det resurser så finns det planer för en utökning. - Samarbete kring praktikplatser för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år med Arbetsförmedlingen och Swedbank har kommit i gång. - Organisationen kring upphandling av bemanningsföretag har utvecklats pga att antalet hyrsjuksköterskor ökat starkt. Landstinget Dalarna deltar också i ett pilotprojekt kring upphandling av personal anordnat av SKL - Folktandvården genomförde ett traineeprogram med inriktning mot tandsköterska. Under hösten 2014 startades en utbildning i samarbete med Folkuniversitet för tandsköterskor. 4 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

36 Dnr: LD14/ Landstingsservice har upprättat en talangpool med syftet att uppmärksamma högpresterande medarbetare och uppmuntra dessa att stanna och vidareutvecklas inom förvaltningen. Talang(VPL)-processen innebär att såväl karriärvägar och ledarförmåga tydliggörs och därigenom bidrar till att skapa en attraktiv, flexibel och kompetent organisation. Medarbetare från talangpoolen kan exempelvis ingå i projekt eller utföra utmanande uppgifter inom sin profession. Sedan en tid tillbaka har en av förvaltningens talanger fått en ny roll som teamledare Chefs- och ledarutvecklingsprogram Syftet med det koncernövergripande chefs- och ledarutvecklingsprogrammet är att erbjuda en processinriktad sammanhållen chefsutbildning i Landstinget Dalarna så att cheferna blir bättre rustade och får en ökad förståelse för vad det innebär att leda, bemanna, producera och förbättra i en organisation som ständigt förändras. Programmet utvecklas i samarbete med landstingets olika förvaltningar och specialist- och stödfunktioner. Chefsprogrammet pågår under ett och ett halvt år och bygger på tre block: 1) introduktion 2) förbättringskunskap 3) personlig utveckling. Därefter ingår cheferna i nätverk som träffas 2-4 ggr/år. Under 2014 har 17 verksamhetschefer och 60 första linjens chefer påbörjat chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Utvärderingen av de chefer som fullgjort sitt program visar bland annat att pedagogiken där teori vävs in med praktiska övningar, reflektion och verktyg är ett konstruktivt sätt att lära. Att få reflektera, utbyta och dela erfarenheter tillsammans med andra chefer är värdefullt samt att flera chefer betonar att de fått insikter om sig själva och sitt ledarskap där förbättringsområdena har fångats upp i en personlig utvecklingsplan. Landstingsservice har ett internt chefsutvecklingsprogram som startades under 2011 och har fortsatt under Chefsutvecklingsprogrammet är ett uppskattar inslag i chefernas vardag och syftar till ett kompetensutvecklande och nätverkande för cheferna inom förvaltningen. Samtliga chefer träffas regelbundet för att utbildas inom bl.a. ledarskap, arbetsrätt, ekonomi, kommunikation, rehabilitering och projektledning. Under höstterminen 2014 har även gemensamma driftcase diskuterats inom chefsutvecklingsprogrammet. Chefsutvecklingsdagarna planeras att fortsätta under Folktandvården har påbörjat en chefstraineeutbildning i samarbete med Värmland, Örebro och Västmanland. Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 5

37 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Miljö Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Den egna verksamhetens miljöpåverkan ska minskas. Landstinget ska vara en aktiv och naturlig samverkanspart inom miljöområdet i Dalarna. De egna miljömålen ska utvecklas. Landstinget ska i så stor utsträckning som möjligt använda fordon som drivs med fossilfria bränslen mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse God miljö är en förutsättning för att skapa god hälsa. Det innebär att landstinget tar ansvar och arbetar kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem. p Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2014 är: Ökad källsortering på Mora lasarett i och med införandet av plaståtervinning. Folktandvården och Hälso- och sjukvården arbetar för att minska antibiotikaförskrivningen. Förstudie tillsammans med Landstinget Gävleborg avseende vård på distans. Flera verksamheter inom Kultur och Bildning ökar kontinuerligt användningen av digitala media vilket minskar både pappersförbrukning och resande. Miljöutbildningar för chefer och miljöombud samt miljöombudsträffar har genomförts. Fler verksamheter har tecknat miljökontrakt med Landstingsfastigheter. Fortsatt utveckling inom området energioptimering på de byggnader i länet som Landstingservice har driftavtal på. Landstingsservice har genomfört upphandling av tunga fordon där långtgående miljökrav ställts. Den egna verksamhetens miljöbelastning ska minskas Landstinget har de senaste åren ökat medvetenheten kring miljömärkta livsmedel och matsvinn. Genom aktiva åtgärder har andelen miljömärkta livsmedel stadigt ökat, så även under Verksamheter inom Hälso och sjukvården samt folkhögskolorna arbetar aktivt med att minska matsvinnet. Inom Landstingsservice görs detta genom att förändra menyer, ge generösa möjligheter att justera beställningar samt informera och redovisa för verksamheterna hur mycket mat som kasseras. Mätningarna genomförs två gånger per år och kommuniceras till verksamheterna som procentuellt svinn samt kostnader. För att förebygga avfall och främja återbruk av möbler och andra varor lanserades LD-Returen under året. Det är en annonstjänst på intranätet för att synliggöra vilket överskott av möbler och varor som finns i landstingets verksamheter så att det kan komma till användning igen. På det sättet kan behovet av nyinköp minska vilket ger ett mer resurseffektivt landsting. En interaktiv miljöutbildning har tagits fram under året. Utbildningen ska ge samtliga medarbetare inom landstinget en grundkunskap i våra miljömål och vårt arbete för att minska miljöbelastningen. Utbildningen är dessutom en viktig del i att upprätthålla landstingets mål att arbeta enligt miljöledningssystemet ISO 14001: Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

38 Dnr: LD14/03413 Landstinget är en aktiv samverkanspart Ett allt tätare samarbete med kommunerna är en förutsättning för att gemensamt förbättra miljön i Dalarna. Detta sker främst via Länsstyrelsen men även direkt med kommuner i specifika ärenden. Under året har landstinget gått med i två arbetsgrupper som Länsstyrelsen leder. Det ena är ett avfallsförebyggande nätverk där bland annat Dala Avfall och Falu kommun ingår. Det andra nätverket är en samverkan för hållbar konsumtion inom länet. Det är ett samarbete mellan kommuner, landstinget, länsstyrelsen och skolor för att utbilda och påverka länsinvånarna till ändrade konsumtionsvanor. I nätverket har kultur- och bildningsförvaltningen representanter från bland annat museet. Den centrala miljöfunktionen, Säkerhets- och miljöavdelningen, samt flera av miljösamordnarna i förvaltningarna är aktiva i ett flertal nationella nätverk. Under året har landstingssamarbeten som syftar till att utreda varors miljö- och klimatpåverkan utökats. Inom Varuförsörjningen har landstingen bildat en grupp som specifikt utreder vilka material som minskar produkters miljö- och klimatpåverkan. De egna miljömålen ska utvecklas Varje år genomförs en översyn av den landstingsövergripande miljöplanen för att målen ska driva miljöarbetet framåt men ändå vara nåbara. Den landstingsövergripande miljöplanen ligger till grund för förvaltningars miljömål. De verksamheter som deltar i de årliga miljöutbildningarna reviderar i samband med detta sina respektive verksamheters miljömål. Landstingets revisorer genomförde en revision av miljöarbetet under Av rapporten framkom bland annat att landstinget bör jobba mer med siffersatta miljömål. Inom vissa områden finns det redan siffersatta mål som exempelvis livsmedel och förnyelsebar el. Inom andra områden kan målen konkretiseras. Revisionsrapporten pekar på brister i styrningen från Landstingsstyrelsen och brister i kopplingen mellan uppdragen landstingsplanen och våra miljömål. Fossilfria bränslen Landstinget har idag inga bilar som drivs av fossilfria bränslen. Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 7

39 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen MiT (medicinsk teknik och IT) Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal utveckling MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin medicinska historik mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse IT är en strategisk förutsättning och möjliggörare för verksamhetsutveckling och effektivisering i Landstingets verksamheter. Det är inom detta område som nationell samverkan och förväntansbild tydligt ställer ökande krav på den lokala utvecklingen i fråga om teknik och standardiserade informationsflöden. MiT realiserar huvudmannens möjlighet att vara en jämnbördig part i Sveriges vårdgivargemenskap och dess samlade utveckling. Landstingets lokala infrastruktur har under året utvecklat och konsoliderat såväl systemutbud som teknisk anpassning. Den medicintekniska delen av MiT har under året konsoliderat den diagnostiska servicen till framför allt vårdens behov. MiT arbetar med en god dialog och lyhördhet till både vårdens behov och realisering av huvudmannens intentioner för utveckling och patientsäkerhet. Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal p utveckling MiT är vi en aktiv och tydlig part i den nationella utvecklingen och vårdgivarnas samverkan nationellt. I enlighet med Landstingets målbild införs och anpassas funktionalitet för att samverka med våra vårdinformationssystem. MiT driver och är initiativtagare till införande av nationell e-hälsa i samverkan med vårdens aktörer. MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen MiT deltar och leder utveckling främst inom de förvaltningsobjekt som finns etablerade. En samverkan för att realisera nyttovinsterna med nya arbetssätt har inletts. Här finns det fortsatt möjligheter att ytterligare utveckla och förfina samarbetet. Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin medicinska historik Detta mål uppfylls under 2015 med ett nu, februari 2015, pågående införandeprojekt. Det omfattar både journal via nätet införande och förbättrade möjligheter för patienten att följa statusflöden och boka vissa besökstider till vårdens verksamheter. 8 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

40 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Trafik Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Som ansvarig för den regionala kollektivtrafiken ska landstinget arbeta för att förbättra de regionala pendlingsmöjligheterna med buss och tåg Landstinget ska verka för att förbättra samordningen mellan buss- och tågförbindelser Det ska vara möjligt att nå landstingets inrättningar med kollektivt resande Landstinget ska verka för att öka kundnöjdheten mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p p p anslutning till stråktrafiken via de så kallade noderna. De regionala stråken som landstinget finansierar utgörs av de större huvudvägarna och järnvägarna där snabb direkttrafik ska knyta ihop Dalarna funktionellt. Landstinget har under året deltagit aktivt i olika sammanhang i samarbete med övriga aktörer för att säkerställa de pendlingsmål som finns. Öka samordningen mellan tåg- och bussförbindelserna Landstinget har 2014 lämnat över till RKTM det ansvar för att driva forum dit Dalatrafik, Tåg i Bergslagen och RKTM bjudits in för att underlätta ett förbättrat samarbete kring de regionala pendlingsmöjligheterna. Landstinget fortsätter delta i sammanhanget och har under året medverkat i detta forum dit även några av de kommersiella aktörerna bjudits in. Detta har fungerat väl då det varit en möjlighet för de viktigaste aktörerna inom den regionala kollektivtrafiken i Dalarna att träffas och diskutera både problem och möjliga lösningar för att se till att tåg och bussförbindelserna ökar samordningen. Driftbidragsavtal saknas och kortsiktigt trafikavtal blev dyrt Förslag till nytt driftbidragsavtal togs fram av Region Dalarna och beslutades av Direktionen i mars. Kommun- och landstingsfullmäktige rekommenderades att fatta samma beslut vilket Landstingsfullmäktige också gjorde. Avtalet förkastades dock av flera kommunfullmäktige vilket lett till att det nu saknas ett driftbidragsavtal mellan kommuner och landsting i Dalarna. I det läget träder kollektivtrafiklagen från 2012 in som säger att den allmänna kollektivtrafikens underskott då ska fördelas 50/50 mellan kommuner och landsting. Detta har lett till stora ekonomiska konsekvenser för landstinget det andra halvåret Från den 1 juli har Dalatrafik avtal med nya entreprenörer för utförande av busstrafiken i länet. På grund av upphandlingssvårigheter tvingades Dalatrafik i ett sent skede att teckna ett kortsiktigt avtal vilket under hösten också bidragit till kraftigt höjda kostnader för både kommuner och landsting. Bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg Landstinget, Region Dalarna/regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM), samt Dalatrafik och Tåg i Bergslagen har ett gemensamt mål att se till att Dalarna har bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg. Detta var en av förutsättningarna för Dalatrafiks nya trafiksystem som sjösattes hösten Trafiksystemet har byggts upp kring tankar om stråk, noder och lokaltrafik, där landstingets viktigaste uppgift är att säkerställa den regionala trafiken genom stråk mellan viktiga orter och centra samt att säkerställa stråk till grannlän och huvudorter på längre avstånd. Kommunerna ska med lokaltrafiken säkerställa Skapa förutsättningar för anpassning av kollektivtrafiken till vårdens besökstider Landstinget och Dalatrafik har 2014 fortsatt samarbeta för att anpassa kollektivtrafikens tider vid Falu lasarett till både vårdens besökstider och till personalens resbehov till och från arbetsplatsen. I och med det nya trafiksystemets start i höstas kom många synpunkter in från anställda och ett stort arbete har lagts ner för att anpassa och justera trafiken så att de allra flesta kan resa kollektivt till vården. Målen är fortsatt att öka andelen kollektivtrafikresor och att antalet parkeringsplatser ska räcka till både besökare och personal. Även miljöfrågan är viktig. Kundnöjdhet Kundnöjdheten hos Dalatrafik gällande senaste resan har minskat 2014 till 81procent (83). Dalatrafik har hos kunder allmänt 5 procent lägre kundnöjdhet 2014 jmf med minskade kundnöjdheten med 4 procent. Kollektivtrafiken i Dalarna har minskat sin marknadsandel från 10 procent 2013 till 8,6 procent låg marknadsandelen på 8 procent. Andelen kunder hos Dalatrafik har minskat från 28 till 27 procent under samma period. Tåg i Bergslagen/Tågkompaniet uppnådde procent nöjda kunder på sträckan Borlänge Mora. Det är en förbättring med två procentenheter jämfört med föregående år. På sträckan Gävle Borlänge Mjölby var 94 procent av resenärerna nöjda med helhetsintrycket av sin resa. (Källa Trafikverket). Trafikverket har inte gjort någon mätning Tåg i Bergslagen finansieras av Landstingen i Dalarna, Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 9

41 Dnr: LD14/03413 Gävleborg, Örebro och Västmanland, för Dalarnas del genom kollektivtrafikmyndigheten på Region Dalarna. Försäljningen av enkelbiljettresorna har under 2014 legat still och så även periodkortsresorna. Intäktsfinansieringen var 51 procent (53 procent 2013), målet är 60 procent. Enkelbiljetter står för 40 procent, periodkort 11 procent, landstingsbidrag 38 procent och statliga bidrag från Rikstrafiken 10 procent. Allmän och särskild kollektivtrafik Driftbidrag (Mkr) Sjukresor (Mkr)* *Inkl administration 3 Mkr Från och med 2012 är Region Dalarna kollektivtrafikmyndighet i Dalarnas län och äger bolaget Dalatrafik. Dalatrafik har uppdraget från Region Dalarna att ansvara för att upphandla och samordna den allmänna kollektivtrafiken i länet, det vill säga buss och tågtrafik. Finansieringen av kollektivtrafiken delas mellan landstinget och Dalarnas kommuner och på grund av avsaknad av driftbidragsavtal har den fördelningen sedan juli 2014 varit 50/50. Sedan 2007 har Dalatrafik ansvaret för att samordna den särskilda kollektivtrafiken i länet. Det innebär att man via en upphandlad beställningscentral, Samres, samordnar sjukresor, omsorgsresor, färdtjänst, kompletteringstrafik och särskilda skolresor genom Beställningscentralen, BC Dalarna. Sedan det nya trafiksystemet infördes 1 juli 2014 har uppdraget till Samres utvidgats till att gälla samordning av både allmänna och särskilda kollektivtrafikresor. 10 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

42 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 * Måluppfyllelse kopplat till fullmäktiges uppdrag har värderats ur ett systemperspektiv och lett fram till bedömningen av graden av måluppfyllelse. Hälso- och sjukvården ska vara: Måluppfyllelse* Patientfokuserad p Kunskapsbaserad och ändamålsenlig p Säker Effektiv p Jämlik och jämställd p Tillgänglig inom rimlig tid p Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan ska utvecklas. Vårdens resultat ska öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: Multisjuka Kroniskt sjuka Psykiskt sjuka Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning. mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Med uppdraget till hälso - och sjukvården som utgångspunkt, formulerar hälso - och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt p p p p p anger relevanta mått för uppföljning. Nedan redovisas måluppfyllelse enligt hälso-och sjukvårdens styrkort för 2014 ur fyra perspektiv: Patient/befolkningsperspektiv, Verksamhetsperspektiv, Ekonomi samt Lärande och förnyelse. Patient- och befolkningsperspektiv Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följer vi måtten bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet och upplev nytta. Under 2014 har en patientenkät genomförts i den specialiserade vården. Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska öppenvården som uppnår kvalitet över eller lika med rikssnittet är större 2014 jämfört med 2012 när det gäller delaktighet och information. Andelen för bemötande är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar försämringar. Undersökningen från våren visar inga stora skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och kvinnor. God och jämlik hälsa Hälsofrämjande levnadsvanor är en viktig faktor för att upprätthålla en god hälsa. Andelen patienter i patientenkäten som ansetts sig fått råd eller blivit tillfrågad om levnadsvanor är störst när det gäller råd om motion. Andelen patienter som får råd om mat, motion och tobak har minskat mellan 2012 och I fråga om tobak ligger dock minskningen inom felmarginalen. För att en god och jämlik hälsa ska uppnås behövs en hälsofrämjande hälso - och sjukvård. Alla vårdcentraler i länet har under våren 2014 utformat handlingsplaner för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Verksamhetsperspektiv För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, säker, tillgänglig och kostnadseffektiv samt att vården erbjuder sjukdomsförebyggande insatser. Säker vård Sex av sju krav i patientsäkerhetssatsningen är uppfyllda för Patientsäkerhetsberättelse upprättas för året. Den är färdigställd den första mars och redovisas separat. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård visade vid mätning våren 2014 en ökning på drygt 4 procent till 11procent. Det som kan noteras är att en avdelning ligger mycket högt och gör att det totala värdet påverkas. Det finns ingen indikation på att detta värde kommer att bestå utan får betraktas som en ögonblicksbild. Ny mätning utförs under våren 2015 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå. Mätningen våren 2014 visade 62 procent följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär en förbättring med 5 procent i förhållande till tidigare mätning. Ny mätning utförs under våren 2015 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 11

43 Dnr: LD14/03413 Antalet antibiotikarecept per 1000 innevånare har minskat och ligger nu på 291 recept/1000 invånare vilket innebär bättre resultat än kraven i patientsäkerhetssatsningen 99,9 procent av relevanta enheter riskbedömer, åtgärdar och planerar uppföljning i Senior Alert Riskbedömning av munhälsa enligt ROAG har ökat i förhållande till föregående år. Ökningen i faktiskt tal är Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) uppvisar en täckningsgrad i nivå med måluppfyllelse Dokumenterade brytpunktssamtal registrerade i Palliativa registret har ökat med 2,4 procent. Smärtskattningen har ökat med 2,7 procent, läkemedel mot ångest 2 procent, munhälsa med 0,8 procent Det kvarstår att förbättra resultaten upp till en femprocentig ökning Demensutredning inklusive registrering och uppföljning i SveDem i primärvården har ökat markant. Undvikbar slutenvård (65 år och äldre ) har ökat liksom andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel uppvisar en minskning. Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning men i förhållande till nationell nivå ligger Dalarna på en låg och stabil nivå För personer som genomgått multimodal rehabilitering (självskattning) ses en minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning med 50 procent eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete har noterats. Andelen upprättade vårdplaner för patienter som skrivs in enligt lagen om tvångsvård är 83 procent, Målnivån är 95 procent. Kunskapsbaserad vård Redovisas genom uppnådda resultat registrerade i kvalitetsregister för stroke och diabetes i förhållande till nationellt upprättade målnivåer samt resultaten av satsningen på psykiatrin, PRIO- satsningen. Stroke Dalarna redovisar låg andel trombolysbehandlingar (6,5 procent) vid stroke i förhållande till nationell målnivå (15 procent eller mer). Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid akutskedet med 83 procent. Tre sjukhus nu kan erbjuda snabbspår till stroke-enhet från ambulans för nyinsjuknade strokepatienter. Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 procent. Diabetes Antalet rapporterade individer mellan år, med diabetesdiagnos, oavsett behandling, har ökat med 4000 på två år och är individer år siffra innebär att 4,9 procent av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. Förväntat antal med läkemedelsbehandling är ca (5,1 procent av befolkningen) Vad gäller effekten av behandlingen mätt i HbA1c värden visar resultat i nationella diabetesregistret inrapporterade värden av HbA1c en förbättring för typ2 diabetiker i primärvården, både för de med läkemedelsbehandling och de med livsstilsbehandling. För typ 1 diabetiker i den specialiserade vården har inrapporterade resultaten försämrats något. PRIO- satsningen Andelen patienter rapporterade i kvalitetsregistret psykosr och bipolär överstiger målnivån 70 procent, bipolär visar 77 procent och psykosr82 procent. Sjukdomsförebyggande insatser De sjukdomsförebyggande insatserna följs upp genom täckningsgrad av tre screeningverksamhet och andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre. Andelen mammografiscreenade kvinnor i åldern är 82,5 procent. Målet för året har varit att bibehålla den goda täckningsnivån ingen förändring jämfört med 2012 har skett. Det saknas dock metod för att redovisa med socioekonomiska uppdelning. Täckningsgraden för screening av livmoderhalsen saknas av datatekniska skäl. Januari-juni 2014 var det något fler som hörsammade kallelsen till screening (56 procent) jämfört med under jan-dec 2013 (50 procent). Eftersom resultatnivån för 2014 var att bibehålla nivån ses resultatet som godkänt. Det saknas även här metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. Andel screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år är 85 procent. Det betyder att av är screenade. Andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre för säsongen var 47 procent, en ökning med 9 procent från året innan, vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen pågår fortfarande vaccinationen så resultatet dröjer. Det ser ut som fler doser sålts än , så en ökning är trolig. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse Telefontillgänglighet i primärvården Bortsett från januari har andelen besvarade samtal under 2014 varit i nivå med andra halvåret Antalet vårdcentraler som inte nått målet, 95 procent besvarade samtal, varierar under året mellan 8 och 15 av de 28 vårdcentralerna. Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 94 procent i mars Motsvarande siffra för landet var 91 procent. 12 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

44 Dnr: LD14/03413 Väntetid till läkarbesök i primärvården För väntetider till läkarbesök i primärvården har mätmetoden automatiserats och mätningar görs numera månadsvis. Kvalitetssäkrade uppgifter finns från och med september. Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst 90 procent av patienterna. Vårdgarantiuppfyllelse specialiserad vård (90 och 90) 25 procent (15 procent juli) av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 procent för första besök den 31 dec Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 procent för operation/behandling den 31 december procent (40 procent juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 procent för förstabesök den 31 dec procent (9 procent juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 procent för operation/ behandling den 31 dec Ekonomiperspektiv För att hitta kostnadseffektiva verksamhetslösningar och ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting används utvalda mått i SKL-jämförelse, KPP och NYSAM. Målet är att vara bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård. Dalarnas totalkostnad per invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 procent högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats när det gäller primärvård och psykiatri, medan kostnaden för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra landstingen. Perspektiv lärande och förnyelse Forskning inom landstinget utvecklas. För att säkra god vetenskaplig produktion, stimulera till forskning och främja kunskapsöverföring och ett evidensbaserat arbetssätt följs en rad indikatorer upp för att få en bild av att forskningsanslagen används på ett adekvat sätt. Resultat 2014 Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter för året är 117, Det är långt över målvärdet Antal citeringar och i-index i Google scholar är (Baslinjemätning) Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad forskningstid visar ett medelvärde på 97 procent. 15 procent har inte tagit ut 100 procentig tilldelad forskningstid 79 möten med individens forskning på dagordningen har genomförts 39 enheter har forskande medarbetare (Baslinjemätning). 3 medarbetare har disputerat under enheter deltar i kliniska prövningar eller forskningsstudier (Baslinjemätning). För att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar, är verksamhetschefer och första linjens chefer med grundläggande kunskaper i förbättringsarbete mycket viktigt. Under året har 12 verksamhetschefer och 20 första linjens chefer fullföljt utbildning i grundläggande förbättringskunskap. Cheferna uppger att de har nytta av de nyvunna kunskaperna i sin vardag. I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort någon ekonomisk rapport sedan 2012 och går därmed inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått på följsamhet till rekommendationer är åldersstandardiserad förmånskostnad per invånare i Dalarna jämfört med riket. Den var kr/1000 invånare och dag i Dalarna jämfört kr/1000 invånare och dag i riket under Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort kliniskt tillskott, men behöver införas ordnat då de är dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats, läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna (därför legat högt bland landstingen), men införande- och uppföljningsprotokoll följs. Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 13

45 14 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Perspektiv P A T I E N T OCH B E F O L K N I N G Strategiska mål Nöjd befolkning Nöjda patienter Avgörande faktorer Patientfokuserad hälso- och sjukvård: Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Upplevd nytta Mått 2014 Andel basenheter som uppnår minst godkänt i utvalda mått Utvalda mått: Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Upplevd nytta Resultatnivå 2014 Syfte Gränsvärde godkänt K ö n 100 % Följa patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården till grund för utveckling. Värde för patientupplevd kvalitet är lika med eller bättre än riksgenomsnittet per fråga. Del/ Bokslut Resultat 2014 X DB/B Specialiserad somatisk öppen vård Andel (%) kliniker med värde för patientupplevd kvalitet större eller lika med rikssnitt: Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska öppenvården som Tillgänglig Delaktighet Bemötande Information Nytta Antal enhet vår vår uppnår kvalitet som är över eller lika med rikssnitt är större 2014 än 2012 när det gäller delaktighet och information. Andelen för bemötande är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar försämringar. Specialiserad somatisk öppen vård Värde (0-100) för patientupplevd kvalitet inom specialiserad sjukhusvård per kön i Dalarna våren 2014 M Kv Tillgänglig Delaktighet Bemötande Information Nytta Undersökningen från våren 2014 visar inga stora skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och kvinnor. Dnr: LD14/03413 God och jämlik hälsa Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Andel patienter i patientenkäten som anser sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor 30 % Ge indikation på kvaliteten i arbetet med levnadsvanor Minst 30 % svar ja per fråga C15A C15D inom primärvård och C12A-C12D inom sjukhusvård X B Specialiserad somatisk öv Andel (%) av patienter som Andelen är störst när det gäller råd om motion. Andelarna för råd om anser sig fått råd/blivit tillfrågade om levnadsvanor mat, motion och vår 2012 vår 2014 tobak har minskat Mat Motion Tobak Alkohol mellan 2012 och 2014 (ifråga om tobak så ligger minskningen inom felmarginalen).

46 Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 15 Perspektiv P A T I E N T OCH B E F O L K N I N G Strategiska mål God och jämlik hälsa Avgörande faktorer Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Mått 2014 Andel verksamheter inom specialiserad vård som uppnår godkänd nivå för samtliga fyra levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer Andel verksamheter inom primärvård som uppnår godkänd nivå för samtliga fyra levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Andelen vårdcentraler som har handlingsplan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Resultatnivå 2014 Baslinjemätning Syfte Gränsvärde godkänt K ö n Ge indikation på kvaliteten i det sjukdomsförebyggande arbetet 15 % Ge indikation på kvaliteten i det sjukdomsförebyggande arbetet 100 % Ge indikation på kvaliteten i det sjukdomsförebyggande arbetet samt utgöra GAPanalys Andel patienter hos respektive verksamhet som har bedömts och/eller fått åtgärd enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för respektive levnadsvana: - tobaksbruk 20% - riskbruk alkohol 10% - ohälsosamma matvanor 10% - otillräcklig fysisk aktivitet 10% Andel patienter hos respektive verksamhet som har bedömts och/eller fått åtgärd enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för respektive levnadsvana: - tobaksbruk 20% - riskbruk alkohol 10% - ohälsosamma matvanor 10% - otillräcklig fysisk aktivitet 10% Vårdcentralerna har redovisat handlingsplan Del/ Bokslut Resultat 2014 x B Resultatet kan inte bedömas. Antal dokumenterade åtgärder finns redovisat. Andel som bedömts har varit möjligt att dokumentera i TC men har inte dokumenterats och kan inte redovisas. x B Resultatet kan inte bedömas. DB/B Antal dokumenterade åtgärder finns redovisat. Andel som bedömts har varit möjligt att dokumentera i TC men har inte dokumenterats och kan inte redovisas. Målet uppfyllt. Dnr: LD14/03413

47 16 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Perspektiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso- och sjukvård Avgörande faktorer Säker vård Mått 2014 Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Antal behandlingskrävande vårdskador i förhållande till totala antalet inrapporterade patientrelaterade ärenden Antal antibiotikarecept per 1000 innevånare och år Riskbedömning och åtgärder med registrering i Senior Alert (65 år) Riskbedömning av munhälsa enl ROAG med registrering i Senior Alert (>65 år) Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) Dokumenterade brytpunktssamtal registrerade i Palliativa registret (65 år) Smärtskattning, munhälsa och läkemedel mot ångest vid palliativ vård (65 år) Resultatnivå 2014 Max 5 % av inneliggande patienter Syfte Gränsvärde godkänt K ö n Minska förekomsten av VRI Max 5 % av inneliggande patienter Minst 70% Öka följsamheten till BHK Minst 80% följsamhet Minskning Minska andel allvarliga (2011=6,2%, med vårdskador 2012=7,5%, 1 % från föregående 2013=6,2%) års siffra Minskning Genomförs av 100 % av relevanta enheter Ökning Minst 70 % Förbättring med minst 5 % Förbättring med minst 5 % Minskad antibiotikaresistens. Bevara möjlighet till effektiv infektionsbehandling. Stöd för ökad kvalitet i det patientnära förebyggande arbetet för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Stöd för ökad kvalitet i det riskförebyggande arbetet Ett stöd för god kvalitet vid vård i livets slutskede Ett stöd för fokuserat förbättringsarbete med utvalda kvalitetsindikatorer vid vård i livets slutskede. Ett stöd för fokuserat förbättringsarbete med utvalda kvalitetsindikatorer vid vård i livets slutskede. <301 recept/1000 invånare och år 100 % av relevanta enheter riskbedömer, åtgärdar och planerar uppföljning dokumenterat i SA Ökning av antal dokumenterade riskbedömningar i SA från föregående år Minst 70 % täckningsgrad X Del/ Bokslut D B D B B B D B B D B Minst 5 % förbättring X D B Resultat 2014 PPM VRI Våren-14=11% En avd. ligger mycket högt och gör att det totala värdet drar iväg. Ingen indikation på att detta värde är ett värde som kommer att bestå utan får betraktas som den ögonblicksbild PPM är. PPM BHK våren-14 = 62% följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Resultat redovisas senare under våren. Vi minskade förskrivning till 291 recept/1000 invånare och år och uppfyllde även övriga krav i patientsäkerhetssatsningen. Avdelning 11 i Falun och avdelning 6 i Borlänge har 0 st. registrerade riskbedömningar och åtgärder i SA för mätperioden. Övriga enheter är godkända. Ökat med stycken registreringar för riskbedömning av munhälsa enligt ROAG för perioden. Godkänd Ej nått målet. Förbättring av dokumenterade brytpunktssamtal med 2, 4 % (OBS! r/t förändring i databasen vid uttag av data har mätperioden över tid ändrats från tidigare inrapportering) Minst 5 % förbättring B Ej nått målet Smärtskattning ökat 2,7 % l-m mot ångest ökat 2 % Munhälsa ökat 0,8 (OBS! r/t förändring i databasen vid uttag av data har mätperioden över tid ändrats från tidigare inrapportering) Dnr: LD14/03413

48 Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 17 Perspektiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso- och sjukvård Avgörande faktorer Säker vård Mått 2014 Demensutredning inkl registrering och uppföljning i SveDem i primärvård Undvikbar slutenvård (65 år) Återinläggning inom 1-30 dagar (65 år) Olämpliga läkemedel (75 år) Läkemedel mot psykos (75 år) Antiinflammatoriska medel (75 år) Arbetsförmåga efter multimodal rehabilitering Sjukskrivning efter multimodal rehabilitering Andel upprättade vårdplaner för patienter som skrivs in enligt lagen om tvångsvård LPT Resultatnivå 2014 Ökning Minskning Minskning Minskning Ökning Ökning respektive minskning Minst 95% Syfte Gränsvärde godkänt K ö n Ett stöd för ökad kvalitet vid utredning och diagnos i PV Ett stöd för att arbeta för en mer sammanhållen Vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Ett stöd för att arbeta för en mer sammanhållen Vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Fokuserat riktat arbete för att förbättra äldres läkemedelshantering. Få mer kunskap om multimodal rehabilitering har effekt på dessa parametrar Få mer kunskap om multimodal rehabilitering har effekt på dessa parametrar Syftar till förbättrad vårdkvalitet och patientsäkerhet 80 % av länets vårdcentraler inkl privata registrerar i Sve- Dem Statistiskt säkerställd förbättring. Statistiskt säkerställd förbättring. Statistiskt säkerställd förbättring inom definierade fokusområden. Antal personer som har samma eller mer arbetsförmåga samt samma eller minskad sjukskrivningsgrad efter MMR. Antal personer som har samma eller minskad sjukskrivningsgrad efter MMR. X X X Del/ Bokslut B Delår/ Bokslut Delår/ Bokslut Delår/ Bokslut 95 % x Delår/ Bokslut Resultat 2014 Godkänd Ej godkänd Ej godkänd Två av tre mått godkända. (Läkemedel mot psykos ligger oförändrat) x Bokslut Minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 % eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete. x Bokslut Minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 % eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete. 83 % Dnr: LD14/03413

49 18 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Perspektiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso- och sjukvård Avgörande faktorer Tillgänglighet Mått 2014 Andel upprättade vårdplaner inom VUPöppenvård efter fjärde besöket efter nybesök Andel basenheter som uppnår vård- garantin för första kontakt per telefon (samma dag) Andel vårdcentraler som uppnår vårdgarantin för läkarbesök (7 dagar) Andel specialiteter som uppnår vårdgarantin för första besök (90 dagar) Andel specialiteter som uppnår vårdgarantin för operation/behandling Andelen specialiteter som uppnår kömiljarduppfyllelse (60 dagar) för första besök till minst 70 % Andelen specialiteter som uppnår kömiljarduppfyllelse (60 dagar) för operation/behandling till minst 70 %. Resultatnivå Syfte % Syftar till förbättrad vårdkvalitet, patientsäkerhet och delaktighet för patienten 100 % Följa upp vårdgaranti 100 % Följa upp vårdgaranti 100 % Följa upp vårdgaranti 100 % Följa upp vårdgaranti 100 % Följa upp kömiljarden 100 % Följa upp kömiljarden Gränsvärde godkänt K ö n Del/ Bok slut 100 % X D B 95 % av inkommande samtal besvaras Andel besök inom 7 dagar minst lika med riket 100% X D B 100% X D B 100% X D B 100% X D B Resultat 2014 Ej möjligt att ta fram. X D B Andel vårdcentraler i Dalarna med minst 95% besvarade telefonsamtal Bortsett från januari så har andelen besvarade samtal under 2014 varit jan feb mars apr maj jun % % i nivå med andra halvåret Antalet vårdcentraler som inte nått målet (95 % besvarade samtal) varierar under året mellan 8 och 15 av de 28 vårdcentralerna. juli aug sept okt nov dec X D B Andel VC i Dalarna med tillgänglighet Under 2014 har för läkarbesök minst lika med rikssnitt mätmetoden (dvs att minst 90 % av patienterna automatiserats erhåller tid för läkarbesök inom 7 dagar) och mätningar Andel VC Antal VC görs numera månadsvis. Kvali- sept okt tetssäkrade uppgifter finns från nov dec och med september. Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst 90 % av patienterna. 25 % av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för första besök den 31 december Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för operation/behandling den 31 december % av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för förstabesök den 31 december % av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för operation/behandling den 31 december Dnr: LD14/03413

50 Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 19 Perspektiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso- och sjukvård Avgörande faktorer Kunskapsbaserad Mått 2014 Trombolysbehandling vid stroke, enligt Socialstyrelsens fastställda målnivåer för strokesjukvård Direktinläggning på strokeenhet, enligt Socialstyrelsens fastställda målnivåer för strokesjukvård Rökstopp 3 månader efter stroke, enligt Socialstyrelsens fastställda målnivåer Resultatnivå 2014 Syfte Gränsvärde godkänt K ö n Del/ Bokslut Resultat % Följa nationella målnivåer 15 % X B Tyvärr ligger Dalarna fortfarande lågt i trombolyser med 6,5 %, trots informationsinsatser i form av den nationella strokekampanjen. Direkta insatser till akuta verksamheter har utförts under 2014 och fortsätter under 2015 av strokerådet och förhoppningen är att det ska ge resultat i form av ökade trombolyser vid stroke. 90 % Följa nationella målnivåer 90 % X B Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid akutskedet med 83 % vilket har förstärkts ytterligare under 2013/14 då tre sjukhus nu kan erbjuda snabbspår till stroke-enhet från ambulans för nyinsjuknade strokepatienter. Mora har dock lite lägre siffror med 64 % (vilket ger ett lägre medel-värde) detta år jämfört med föregående år och det beror främst på bemanningsproblem med sjuksköterskor vilket föranlett neddragning av vård-platser och sommarstängning. Avesta har 92 % och Falun 90 %. 75 % Följa nationella målnivåer 75 % X B Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 %. Riktade insatser har utförts även under 2014 i att utbilda strokeenheternas personal i att föra ett strukturerat samtal med patienter kring rökstopp så Dalarna hoppas på ännu bättre siffror år 2014 för att nå fastställda målnivåer. Dnr: LD14/03413

51 20 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Perspektiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso- och sjukvård Avgörande faktorer Del/ Bokslut Kunskapsbaserad Andel patienter rapporterade till kvalitetsregistren PsykosR och Bipolär Andel mammografiscreening kvinnor i år Sjukdomsförebyggande insatser Mått 2014 Andel personer (18-79 år) med diabetes typ 1 i specialiserad vård och HbA1c > 73 mmol/mol Andel personer (18-79 år) med diabetes typ 2 i primärvård och HbA1c > 73 mmol/mol Andel personer (18-79 år) med diabetes typ 2 som behandlas med enbart livsstilsbehandling (kost och motion) och med HbA1c < 52 mmol/mol Andel registrerade i Nationella diabetesregistret av alla personer med läkemedelsbehandlad diabetes > 18 år (5,1 % av befolkningen = ca individer) Andel livmoderhalsscreening av kvinnor målgruppen år Andel screening bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år Andel säsongsinfluensavaccinerade av 65 åringar och äldre Resultatnivå 2014 Syfte < 20 % Följa rekommendationer utifrån Socialstyrelsens utvärdering (2011) av Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 < 10 % Följa rekommendationer utifrån Socialstyrelsens utvärdering (2011) av Nationella riktlinjer för diabetesvården % Följa rekommendationer utifrån Socialstyrelsens utvärdering (2011) av Nationella riktlinjer för diabetesvården % Minst 70 % Bibehålla nivån Bibehålla nivån Bibehålla nivån Ökning Utvärdering av direktrapportering från TakeCare till NDR Följa upp PRIO-satsningen psykiatri Bibehålla nivån och minska de socioekonomiska skillnaderna Bibehålla nivån och minska de socioekonomiska skillnaderna Minska överdödligheten i brustna bukaortaaneurysm Minska andelen som insjuknar i influensa Gränsvärde godkänt K ö n Resultat 2014 < 20 % B 25 % Sämre jämfört med 2013 < 10 % B 11,3 % Bättre jämfört med % B 88,8 % Bättre jämfört med % B Resultatmåttet tyvärr dåligt definierat från början. Går ej att få fram denna statistik (läkemedelsbehandlade) på ett lätt sätt ur NDR. Antal rapporterade TO-TALT, oavsett behandling, är individer. Jämfört med 2013 är det en ökning med individer och jämfört med 2012 en ökning med 4000 individer år siffra innebär i förhållande till folkmängd att 4,9 % av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. 60 % B Bipolär = 77 % PsykosR = 82 % B Mammografi hälsoundersökning deltagande 82,5 %. Ingen förändring jämfört med Det saknas metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. B Av datatekniska skäl saknas data för total täckningsgrad (de som hörsammar screeningskallelse + de som provtas i andra samman-hang). Januari-juni 2014 var det något fler som hörsammade kallelsen till screening (56 %) jämfört med under jan-dec 2013 (50 %). Det saknas metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. 85 % B Godkänt. 70 % B För säsongen var vaccinationstäckningen 47 % (en ökning med 9 % från året innan) vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen pågår fortfarande vaccinationen så vi kan inte uttala oss ännu. Det ser ut som fler doser sålts än så en ökning är trolig. Dnr: LD14/03413

52 Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 21 Perspektiv Strategiska mål Avgörande faktorer Mått 2014 Resultatnivå 2014 M E D A R B E T A R E Mönsterarbetsplatser Motiverade medarbetare Arbetsförhållande, styrning Chef- och ledarskap Andel medarbetare som upplever att de har ett meningsfullt arbete Andel medarbetare som upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete Andel medarbetare som ser fram emot att gå till arbetet Andel medarbetare som upplever att de är insatta i arbetsplatsens mål Andel medarbetare som upplever att arbetsplatsens mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Andel medarbetare som upplever att de vet vad som förväntas av dem i sitt arbete Andel medarbetare som upplever att deras närmaste chef visar uppskattning för medarbetarens insatser Andel medarbetare som upplever att deras närmaste chef visar förtroende för medarbetare Andel medarbetare som upplever att deras närmaste chef ger dem förutsättningar att ta ansvar i sitt arbete Antal chefer som tillträtt 2014 med grundläggande chefsutbildning Andel chefer som genomgått grundläggande chefsutbildning Syfte Gränsvärde godkänt K ö n Förbättring x B Förbättring x B Förbättring x B Förbättring x B Förbättring x B Förbättring x B Förbättring x B Förbättring x B Förbättring 100% Chefer med rätt kompetens/att leda Förbättring Chefer med rätt kompetens/att leda Förbättning av baslinjemätningen x B x B Del/ Bokslut Resultat 2014 Dnr: LD14/03413

53 22 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Perspektiv E K O N O M I Strategiska mål Ekonomi i balans Avgörande faktorer Noggrann och långsiktig ekonomisk planering Kostnadseffektiva verksamhetslösningar Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Mått 2014 Resultatnivå 2014 Syfte Gränsvärde godkänt K ö n Följsamhet till produktionsbudget i specialiserad vård Följsamhet till budget, inkl genomförande av beslut enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans Utvalda mått i SKLjämförelse, KPP och NY- SAM Följsamhet till Nationella riktlinjer och läkemedelsrekommendationer i Landstinget Dalarna Bevakning av pilotläkemedel som introduceras via rutinen Nya dyra läkemedel Följsamhet till budget och uppnår minst balans Samtliga basenheter följer budget och uppnår balans Bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård. Åldersstandardiserad läkemedelskostnad per invånare ska vara under eller i nivå med motsvarande kostnad i riket. Följer uppföljningsprotokollet på de pilotläkemedel som skrivs ut i Dalarna Att se om patientflöden ser ut som förväntat. Visa om alla basenheter har ett ekonomiskt resultat som är lika med budget eller bättre. Ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting. Att Dalarnas patienter ska få rätt läkemedelsbehandling till rätt kostnad. Samtliga basenheter har ett ekonomiskt resultat lika med eller större än 0 Bättre eller lika bra som utvalda landsting. Kostnadsnivån för Dalarnas enheter ska ligga i nivå med motsvarande verksamheter i riket. N N N N N Del/ Bokslut Produktionsbudget uppnådd Bokslut Bokslut Delår /Bok slut Bokslut Kontroll på kostnader och samla erfarenheter av nya/dyra läkemedel. Bokslut Resultat 2014 Ett fåtal basenheter har ett positivt resultat, majoriteten visar underskott. Totalt är underskottet för Hälso- och sjukvården -288 mkr. Dalarnas totalkostnad per invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 % högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats på Primärvård och Psykiatri, medan kostnaden för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra landstingen. I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort någon ekonomisk rapport sedan 2012 och går därmed inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått på följsamhet till rekommendationer är åldersstandardiserad förmånskostnad per invånare i Dalarna jämfört med riket. Den var 4919 kr/1000 inv o dag i Dalarna och 5072 kr/1000 inv o dag i riket under Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort kliniskt tillskott, men behöver införas ordnat då de är dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats, läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna (därför legat högt bland landstingen), men införande- och uppföljningsprotokoll följs. Dnr: LD14/03413

54 Uppföljning av Verksamhetsplan / styrkort Hälso- och Sjukvård 2014 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 23 Perspektiv L Ä R A N D E O C H F Ö R N Y E L S E Strategiska mål Hälso- och sjukvården Dalarna Ständigt lite bättre Avgörande faktorer Kunskapsproducent och kunskapsanvändare Mått 2014 Resultatnivå 2014 Syfte Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter 40 Säkra god vetenskaplig produktion Antal citeringar Baslinjemätninduktion Säkra god vetenskaplig pro- Lämpligt bibliometriskt index kommer att tas fram under hösten 2012 Antal möten med individens forskning på dagordningen, inom Landstinget Dalarna Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad forskningstid 60 Säkra kunskapsöverföring och främja ett evidensbaserat arbetssätt Antal enheter som har forskande medarbetare Baslinjemätning Stimulera till forskning och främja ett evidensbaserat arbetssätt 100 % Forskningsanslagen används på ett adekvat sätt. Antal enheter som deltar i kliniska prövningar eller forskningsstudier Andel verksamhetschefer och första linjens chefer med grundläggande kunskaper i förbättringsarbetets fyra delar; system, variation, förändringspsykologi och lärandestyrt förändringsarbete Andel verksamhetschefer och första linjens chefer med fördjupad kompetens i förbättringsarbetets fyra delar; system, variation, förändringspsykologi och lärandestyrt förändringsarbete Disputationer 3 Säkra god vetenskaplig produktion Baslinjemätning Främja ett evidensbaserat arbetssätt och nödvändig produkt- och kunskapsutveckling 100 % Säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar. Kunna dimensionera utbildningarna 10% Säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar. Kunna dimensionera utbildningarna Gränsvärde godkänt K ö Del / Resultat 2014 n Bok slut 70 N B 117 N B N B % rapporterar 100 % N B 39 2 N B 3 N B Medelvärde 97 %. 15 % har inte kunnat ta ut 100 % tilldelad forskningstid (70 94 %, median 70 %) N B % X D/B 12 verksamhetschefer och 20 första linjens chefer har fullföljt utbildning i grundläggande förbättringskunskap 50 % X D/B Inventering och baslinjemätning saknas. Dnr: LD14/03413

55 Dnr: LD14/03413 Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Högkvalitativ och tillgänglig tandvård. Utveckla den förebyggande tandvården. Pris i medelnivå ur ett nationellt perspektiv. Frisktandvården är viktig att utveckla för att på det viset hålla en god tandstatus och hålla kostnaderna nere för individen. Måluppfyllelse p Verksamhetsmål Folktandvården följer regelbundet graden av måluppfyllelse via sina nyckeltal kopplade till gjord verksamhetsplanering. Målen för såväl de ungas som de vuxnas tandhälsa har till största delen uppnåtts. Glädjande är också att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhets som Folktandvården varit kontrakterad för, också nåtts på ett kostnadseffektivt sätt. Tyvärr har sjukfrånvaron ökat under året och vi når inte målet om 14 dagars sjukfrånvaro per anställd och år. Generellt sett har målen för verksamheten till största delen uppnåtts, detta trots en omfattande generationsväxling bland behandlare och svårigheter att rekrytera personal. (för mera detaljerad måluppfyllelse, se bilagor) mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tillgängligheten till tandvård har av och till varit ifrågasatt under året och då gällande Folktandvårdens verksamhet och det s.k. sistahandsansvaret. Strategiskt väl avvägda utbudspunkter finns, men under delar av året har det varit svårt att bemanna vissa kliniker och då företrädesvis i glesbygd. I nuläget finns dock i princip inga vakanta tjänster inom Folktandvården och privattandvården fungerar väl, men den omfattande utväxling som skett av erfarna tandläkare mot mindre erfarna har lett till minskad produktivitet. Införandet av skiftgång samt användandet av mobil klinik har på vissa orter ökat tillgängligheten till tandvård. Tillgänglighetsproblem har av och till uppkommit lokalt men då utifrån särskilda omständigheter, omständigheter vi inte kunnat planera för. Utvecklingen av såväl den unga som vuxna befolkningens tandhälsa är fortsatt god och de förebyggande åtgärder som ges utifrån upprättade vårdprogram har haft önskvärd effekt. Tandvårdstaxan i Folktandvården följer de nationella referenspriserna vilket flertalet av de offentliga aktörerna inom tandvården också tillämpar. Frisktandvårdskonceptet inom Folktandvården Dalarna har inte utvecklats i önskvärd takt. Orsaken till detta har varit bemanningssituationen och de svårigheter denna medfört att ta hand om patienterna på det sätt som ett frisktandvårdsavtal kräver. Dessutom har det framkommit att orsaken till att man avstår med att erbjuda kunden ett frisktandvårdsavtal är den omfattande administration som följer med avtalet. Då bemanningen avsevärt förbättrats har vi startat ett projekt som har avsikten att förenkla administrationen för Frisktandvårdsavtalen under kommande år. 24 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

56 Dnr: LD14/03413 Folktandvården Centralt: Av 19-åringarna skall 75 % ha högst 4 skadade och/eller fyllda tandytor (DFS<4) och 67 % skall ha intakta approximalytor (DFSa=0 Centralt: Andel vuxna i R2 i riskgrupp 1-3 skall vara minst 45 % Aktiviteter: Vårdprogramför barn och ungdomar. Tidig identifiering av riskpatienter Resultat/bevis: DFS<4=77,48 % DFSa= 70,5% Att gå vidare med: Revidera våra riktlinjer kontinuerligt Aktiviteter: Utbildning i R2 har genomförts i första etapp hösten 2014 Resultat/bevis: 32,0 % Centralt: Erbjuden tid barn / kariesrisk. Mål riskgrupp1<30 min, riskgrupp2<60 min, riskgrupp 3<90 min Att gå vidare med: Följa upp hur vi ligger nationellt. Aktiviteter: Utveckla teamtandvården, öka förståelsen för rimlig tidsförbrukning i relation till gällande tandhälsa och ekonomiska förutsättningar Resultat/bevis: 46,1min, 80,41 min, 137,2 min Att gå vidare med: Informera och utbilda verksamhetschefer. Utvärdera nyckeltalet det är i dagens nyckeltal ej möjligt att veta vilken yrkeskategori som utfört vården. Utveckla projektet Modell Barntandvård möjligheten att styra mot vårdkvalitet med ekonomi. Centralt: Andel vuxna patienter som betalar enl H/S:s avgiftssystem. Mål 6 % Centralt: Erbjuden vårdtid inom barn- och ungdomstandvården i förhållande till antalet fullständigt behandlade barn- och ungdomar 3-19 år. Mål 1 timma/fullständigt behandlad ((vårdtid/antalet behandlade barn)*60min) Aktiviteter: Utökat stöd till kliniker med höga värden och vårdtyngd Resultat/bevis 5,7 % Att gå vidare med: Opåverkbart mål. Utvärdera om målet för verksamheten framåt. Aktiviteter: Information om rimlig tidsförbrukning i relation till utförda åtgärder Resultat/bevis: 76,2 min Att gå vidare med: Analysera olika klinikers utfall i relation till bemanning och aktuell tandhälsa. Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 25

57 Dnr: LD14/03413 Centralt: Ersättning för ortodonti i allmäntandvård i förhållande till tid som nyttjats. Mål 1200kr/timme Aktiviteter: Produktionsplanera ortodonti i allmäntandvård Resultat/bevis: 1063kr/tim Att gå vidare med: Se över gällande prissättning Centralt: Total personalkostnad i förhållande till total intäkt vuxentandvård. Mål <100% Aktiviteter: Taxe- och debiteringsutbildningar, produktionsplanering Resultat/bevis: 95 % Att gå vidare med: Utveckla teamtandvården och våra arbetsorganisationer Centralt: Minst 97 % av alla barn och ungdomar 3-19 år skall välja Folktandvården för sin tandvård. Aktiviteter: Fortsätta marknadsföra Folktandvården som det bästa alternativet genom en hög kvalitet i omhändertagandet. Kundserviceprojektet Resultat/bevis: 96,5 % Att gå vidare med: Analysera varför någon klinik tappar flera barn än övriga Centralt :Av 19-åringarna på väg över till vuxentandvården skall 90% fortsätta vara kunder hos Folktandvården. Aktiviteter: Utveckla informationen till 19-åringar på väg över till vuxentandvården Resultat/bevis: 92,6 % Centralt: Av länets åringar skall en marknadsandel om minst 75% eftersträvas. Att gå vidare med: Erbjuda frisktandvård Aktiviteter: Erbjuda frisktandvård och informera om aktuellt tandvårdsstöd Resultat/bevis: 79,4% Centralt: Av den övriga vuxna befolkningen skall minst 50 % vara patient/kunder hos Folktandvården. Att gå vidare med: Utreda hur många som avstår helt från tandvård av olika skäl Aktiviteter: Informera allmänheten om vilka möjligheter vi har att ta emot nya patienter. Komma ikapp med revisioner och ta emot nya kunder på de kliniker som ligger efter. Resultat/bevis: 42 % Att gå vidare med: Utvärdera rimlighet i målet utifrån uppsatt prioritetsordning vid resursbrist 26 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

58 Dnr: LD14/03413 Centralt: Antal dagar för utveckling skall vara max 3 dagar per år och anställd. Aktiviteter: Viss återhållsamhet har skett utifrån budgetdirektiv Resultat/bevis: 2,38 dagar Centralt: Sjukfrånvaron per anställd och år skall vara högst 14 dagar. Att gå vidare med: Utbilda utifrån verksamhetens behov och individuella utvecklingsplaner Aktiviteter: Aktiv hantering av långtidssjukskrivna. Hälsoprofilundersökning Resultat/bevis: 21,7 dagar Att gå vidare med: Analysera orsaker Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 27

59 Dnr: LD14/03413 Folktandvården STV Centralt: Antalet färdigbehandlade patienter inom specialisttandvården i förhållande till antalet inkomna remisser. Mål 1:1 Aktiviteter: Vissa svårigheter föreligger kring olika tolkningar av detta. Vad avser en färdigbehandlad patient? Resultat/bevis: Antalet Färdigbehandlade patienter: 4360: Antalet inkomna remisser: 4337 Att gå vidare med: Skapa enhetlighet kring begreppet remiss och vad en färdigbehandlad patient är. Centralt: Bedömd vårdtyngd utifrån inkomna remisser. Grupp 1 (allmäntandvårdsfall) Grupp 2 (nischtandläkarfall) Grupp 3 (fall som kräver specialistkompetens) Mål Grupp 1=<20%, Grupp 2<30 %, Grupp 3>50% Aktiviteter: Ökad utbildning till och bättre samarbete med ATV. Resultat/bevis: 5,6 %, 17,8%, 76,6% Att gå vidare med: Stimulera till utbildning av atv Centralt: Erbjuden vårdtid för ovanstående gruppering. Målet för grupp 1 skall vara lägre än för grupp 2 som i sin tur skall vara lägre än grupp 3. Aktiviteter: Fortsätta öka förståelsen för resursförbrukning i relation till gällande taxa Resultat/bevis: 196,8 tim, 1565,2 tim, 6494,7 tim Att gå vidare med: Fortsatt dialog med företrädare för specialisttandvården. Utvärdera nyckeltalen. Centralt: Högst 20 % av den totala arbetstiden får användas till FoU arbete och egen utbildning Centralt: Utbildning till andra, allmäntandvården, skall utgöra minst 5% av totala arbetstiden. Aktiviteter: Två specialister på väg att disputera. Resultat/bevis: Svårt att få ut detta nyckeltal men en indikation är att ca 14 % av tiden nyttjats för FOU Att gå vidare med: Fortsätta diskussionen om hur denna tidsredovisning skall ske. Aktiviteter: Utnyttja produktionsplanering som verktyg för att få tiden att räcka till allt man förväntas göra Resultat/bevis: Ca 2,2 % Att gå vidare med: Fortsätta övertyga specialisttandvården om värdet av att ha en väl fungerande ATV för att våra specialister skall arbeta på toppen av sin kompetens 28 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

60 Dnr: LD14/03413 Centralt: Antalet nöjda remittenter skall som lägst vara 90 % Aktiviteter: - Resultat/bevis: Ingen undersökning genomförd års resultat 89 % Att gå vidare med: Remittentundersökning planeras Centralt: Totala intäkterna i förhållande till totala kostnaderna, kostnadstäckningsprocenten, skall vara 100 % Aktiviteter: Se över produktionsplaneringen Resultat/bevis: 94 % Att gå vidare med: Bemanna verksamheten efter verksamhetens behov, minimera lyckor i tidboken. Centralt: Antalet sjukdagar per anställd och år skall vara högst 14 dagar Aktiviteter: Aktiv hantering av långtidssjukskrivna. Hälsoprofilundersökning Resultat/bevis: 20,0 dagar Att gå vidare med: Analysera orsaker Centralt: Antalet utbildningsdagar per årsarbetare skall som mål vara max 5 dagar per år Aktiviteter: Se över vilka utbildningar som beviljats i relation till verksamhetens behov Resultat/bevis: 6,07 dagar Att gå vidare med: Utbilda utifrån verksamhetens behov och individuella utvecklingsplaner Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 29

61 Dnr: LD14/03413 Folktandvården TT Centralt: Kostnadstäckningen skall vara 100 % Aktiviteter: En person med lönebidrag som varit svår att sysselsätta har påverkat resultatet. Resultatet har även påverkats av att en av ortodontitandläkarna har varit långtidssjukskriven under året. Resultat/bevis: 92,4 % Centralt: Kostnaderna för garanti omgörning skall ej överstiga 1,0 % av den totala omsättningen Att gå vidare med: Se över bemanningen samt arbeta med ökad effektivitet och därigenom öka timintäkterna. Aktiviteter: Fortsätta arbeta utifrån den kvalitetssäkring som regelbundet görs Resultat/bevis: 1,0 % Centralt: Antalet sjukdagar per anställd och år skall vara högst 7 dagar Att gå vidare med: Aktiviteter: Vidmakthålla det låga resultatet. Resultat/bevis: 3,2 dagar Att gå vidare med: Försöka förhindra uppkomsten av sjukdom som är av långtidskaraktär Centralt: Antalet utbildningsdagar per årsarbetare skall som mål vara 3 dagar per år Aktiviteter: Se över vilka utbildningar som krävs vid införandet av ny teknik Resultat/bevis: 2,02 dagar Att gå vidare med: Informera om värdet av utbildning 30 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

62 Dnr: LD14/03413 Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla berörda i Dalarna. Munhälsobedömningar ska genomföras i samverkan med länets kommuner. mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse Tandvårdsstödet fungerar bra. Landstinget Dalarna ligger bland de främsta i landet i att nå ut till befolkningen och dessutom till en låg kostnad i förhållande till många andra landsting. Uppskattningsvis är det 3-4 % av Dalarnas vuxna (20 år och äldre) befolkning som har rätt att få del av det särskilda tandvårdsstödet. Verksamheten beräknas klara uppsatta mål, förutom det nya tandvårdsstödet för personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård). Det tar tid innan informationen har nått ut till allmänhet, tandvård och sjukvård. F-tandvård beräknas inte vara i full verksamhet förrän tidigast vid slutet av Mål Alla som har Mått Antalet utförda Resultat tackat ja till munhälsobedömn. i hemmet ska ha besökts vid årets slut hembesök jämfört med antalet som tackat ja Minst 50 % av vård- och omsorgspersonalen ska ha genomgått årlig munvårdsutbildn. Alla läkare ska kunna bedöma funktionshinder enl. ICF och fylla i blanketten för läkarintyg korrekt Regionala och nationella nätverk och konferenser Chefsutveckling Miljöpåverkan av fordon Miljöpåverkan av fordon Andel vård- och omsorgspersonal som deltagit i munvårdsutbildn. jämfört med uppskattat antal vård- och omsorgspersonal i länet Andel läkarintyg som är korrekt ifyllda, dvs. ingen begäran om komplettering eller rättelse har behövts Antal utvecklingsdagar per medarbetare p 34 % p 73 % p 4,7 Antal chefsutbildningar där förvaltningschef har deltagit Antal km bilresor p p Antal fys. möten som ersatts av videokonferenser 6 p Sjukfrånvaro Utvecklingsplan Antal sjukdagar Alla medarbetare 53 ja Fortbildning utvecklingsplan Antalet ska ha en 0,6 p Ekonomi fortbildningsdagar per medarbetare Budget i balans ja Verksamhetsstatistik, nyckeltal Antal pers. med intyg den 1 januari Antal utförda munhälsobedömningar under året Antal uppsökta personer under året Antal uppsökta som känner smärta i munnen. andel (%) uppsökta med smärta i munnen Antal uppsökta som uppger att de inte kan äta köttbullar, potatis och smörgås utan problem % 3 % 5 % andel (%) uppsökta som inte kan äta 7 % 6 % 6 % utan problem Antal uppsökta som har fastsittande tänder andel (%) uppsökta som har 80 % 78 % 77 % fastsittande tänder Totalt antal tänder att sköta om hos de uppsökta Tänder tänder tänder Antal uppsökta med hel- eller delprotes (löständer) andel (%) uppsökta med löständer 30 % 31 % 33 % Totalt antal löständer att rengöra hos 2078 st 2162 st 2378 st de uppsökta Antal uppsökta med implantat Antal som tackat nej till besök på tandklinik, trots behov av tandbehandling Antal vårdpersonal som har deltagit i årlig munvårdsutbildningen Antal vårdpersonal som har deltagit i grundutbildning Uppskattat antal vård- och omsorgspersonal i Dalarna Totalt antal behandlade i nödvändig tandvård Totalt antal behandlade i tandvård som led i sjukdomsbehandling *2014 saknas uppgifter för 2 av 13 grupper Totalt antal behandlade i tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Antal personer, 20 år och äldre, i länet enl. Region Dalarna Andel personer, 20 år och äldre, i länet som fått tandvårdsstöd vid behandling på tandklinik * % 3 % 3 % Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 31

63 Dnr: LD14/03413 Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 De landstingsfinansierade kulturverksamheterna ska möjliggöra ett tillgängligt, kvalitativt och brett kulturutbud i hela Dalarna. Landstinget ska i samverkan med länets kommuner sträva efter att alla barn och ungdomar ges möjlighet att delta i ett kulturarrangemang per läsår. Kulturaktiviteter för barn och ungdom är prioriterade. Folkrörelserna och de ideella krafternas betydelse ska stärkas. Kulturens och bildningens roll inom folkhälsoarbetet ska stärkas. Landstinget ska ta till vara folkhögskolornas kompetenser vid utbildningar. mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse Kultur- och bildningsförvaltningen, inklusive de verksamheter som ingår i samverkansmodellen eller på annat sätt erhåller stöd från Kultur- och bildningsnämnden, genomför mycket stor aktivitet sett över ett år. Redovisningen som lämnats till Kulturrådet avseende 2013 visar att besökte de aktiviteterna i form av föreställningar, konserter, utställningar samt programaktiviteter som genomfördes. Alla länets femton kommuner fick ta del av kultur. Av de besökande redovisas 19 % som barn och ungdom upp till 18 år. Verksamhetsmål Nedanstående redovisning innehåller utvalda delar av landstingets kultur- och bildningsförvaltnings inlämnade verksamhetsberättelser. Till 2014 arbetades förvaltningens verksamhetsplan om medan målen i den Regionala kulturplanen är fastställda to m För en mer detaljerad genomgång rekommenderas läsning i Kultur- och bildningsförvaltningens samlade årsrapport. Uppdrag De landstingsfinansierade kulturverksamheterna ska möjliggöra ett tillgängligt, kvalitativt och brett kulturutbud i hela Dalarna Mål Ett aktivt kulturliv och kultur där vi bor Kulturskaparna kan bo och verka i Dalarna Kulturen finns tillgänglig för alla Kreativa och otraditionella miljöer för kultur De landstingsfinansierade kulturverksamheterna med regionalt uppdrag arbetar aktivt med att sprida kultur i länet. Alla 15 kommuner tar del av något kulturutbud från verksamheter som är finansierade via landstinget. Landstingets egna tre folkhögskolor, stödet till de rörelseägda folkhögskolorna samt till ideella, idéburna organisationer och studieförbund med verksamhet på olika orter i länet gör det lätt att få tillgång till kultur i länet. Även Musikkonservatoriet med sina konserter bidrar till stor del att tillgängliggöra kulturen, främst i Falun. Under 2014 har Film i Dalarna medverkat till att två långfilmer inspelade i Dalarna har haft premiär. Filmerna är Hallå, hallå och Losers. Ytterligare två filmer har spelats in i länet, Vitt skräp och Granny s dancing on the table. Exempel på projekt för att professionella kulturskapare ska ges ökat stöd genom samverkan och fungerande infrastruktur är Anoda Barnbildcenter och Site-Kick Dalarna. Under 2014 har två dansresidens genomförts i Hedemora och Borlänge. Exempel på aktiviteter som görs för att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter att ta del av kultur är t ex syntolkning på biografer eller Länsbiblioteket som bidrar till att kulturen finns tillgänglig för alla genom att komplettera kommunbibliotekens medier på andra språk än svenska. Även Film i Dalarnas filmfestivaler samt Länsbibliotekets Läsfrestival bidrar till att kultur finns tillgänglig för alla. 32 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

64 Dnr: LD14/03413 Dalarna vidareutvecklar och förnyar sin kulturella identitet utan att förlora sin själv Teaterslingan riktar sig till Finsktalande publik och ett nätverk börjar ta form i samarbete med Borlänge och Gävleborgsnätverket. Ett samarbete finns med Borlänge kommun och Revyresan för att tillgängliggöra kultur för och av personer med funktionsnedsättning. Även de beviljade projektbidragen vänder sig till att möjliggöra för fler att ta del av kultur och bildning. Nämnas kan projekten Mäklare för gränssnittet kultur och hälsa, Föreningsbibliotek för läsfrämjande insatser, Friskvårdsaktiviteter för funktionsnedsatta, Musikdramatik för alla eller Nyfiken på opera live. Under året har Nyhetsbrev för barn och unga utvecklats och under 2015 kommer ett Nyhetsbrev för Kulturoch bildning utges. Uppdrag Kulturaktiviteter för barn och ungdom är prioriterade Mål Kultur på barn och ungas villkor Ett strategiskt utvecklingsarbete för att förbättra samverkan kring kultur på barn och ungas villkor har pågått under året. Arbetet har bland annat utmynnat i en processdag för barn och ungas kultur samt en konferens om strategier för barn och ungas kultur där representanter från Kulturrådet, Region Kalmar och Moderna museet medverkade. En närmare samverkan mellan region Dalarna och landstinget Dalarna utvecklas för att stärka de insatser som görs för barn och unga i länet. Landstinget Dalarna ingår i arbetet ed att Dalarna ska bli Sveriges bästa ungdomsregion. Målet för projektet Kultur Hjärta Skola är att hitta fungerande arbetssätt där unga ges reellt inflytande att styra sitt kulturutbud och eget skapande. Hittills har sju kommuner infört elevkulturombud. En utbildning för att stärka Dalarnas nya elevkultur-ombud arrangerades den 16 september på Dalarnas museum. Projektets andra delaktighetskonferens genomfördes den 19 november i Borlänge. Kursstart för kursen, Dramatik- från text till utforskande process, om 7,5 poäng som skulle startat under året i samarbete med Högskolan Dalarna blev uppskjuten till hösten Film i Dalarna arbetar aktivt för barn och ungdom genom t ex festivaler, filmvisningar, filmläger eller genom att inspirera pedagoger och uppmuntra länets kommuner att söka Svenska Filminstitutets regionala stöd till filmverksamhet i skolan, skolbiostöd. Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 33

65 Dnr: LD14/03413 Dalarna vidareutvecklar och förnyar sin kulturella identitet utan att förlora sin själv Kreativa och otraditionella miljöer för kultur Länsbibliotek Dalarna arrangerade för fjärde året Läsfrestivalen med tusentals unga besökare. I år med speciellt fokus på barn med annat modersmål än svenska. Samarbete mellan Scen Dans Konst, Statens konstråd och länets samtliga kommuner har resulterat i permanenta konstutställningar i totalt 24 skolor. I länet verksamma konstnärer har deltagit i workshops och ämnesintegrerande verksamhet. Musikkonservatoriets Musikomsamarbete med Musik i Dalarnas Vinterfest är en satsning på barn och ungdom. Musikkonservatoriets elever deltar t ex som musikkompisar till yngre ungdomar från Ovansiljans musikskolor. Från projektbidragen beviljades projekt som riktade sig mot barn och unga, bl a Hip hop i hela Dalarna, Kultur möter idrott, Popkollo Falun, och Ung Jazz Forum Nämnas kan också Dalateaterns arbete med barn och unga och dramapedagog som en bro mellan skolan och teatern. Den som har kunskap om skolan och skolans förutsättningar, skapande skola, pedagogik, dramapedagogiska förhållningssätt. Uppdrag Landstinget ska i samverkan med länets kommuner sträva efter att alla barn och ungdomar ges möjlighet att delta i ett kulturarrangemang per läsår Kreativa och otraditionella miljöer för kultur Dalarna vidareutvecklar och förnyar sin kulturella identitet utan att förlora sin själv Kultur- och bildnings enheter samverkar med länets kommuner om att ge möjlighet till att delta i olika kulturarrangemang. Inom projektet Anoda Barnbildscenter pågår projekt i de fem pilotkommunerna, bl a ett kring animation tillsammans med Film i Dalarna. Film i Dalarna uppmuntrar länets kommuner att arbeta med Skolbio. Skolbion är ett viktigt exempel på en verksamhet som bidrar till elevernas bildspråkliga utveckling. Arbetet riktar sig inte alltid direkt mot ungdomarna i länet. Workshops har t ex genomförs för lärare i Falun och Leksand i Filma med Ipad och ett pedagogläger för danspedagoger genomfördes under sommaren i samarbete med Gävleborg. Musik i Dalarna och Dalateatern turnerar med skolföreställningar i länet. Även Dalarnas museum vänder sig med verksamhet till länets kommuner. Landstinget Dalarna underlättar arbetet med att ge barn och ungdomar möjlighet till kulturarrangemang genom att erbjuda Kulturbuss till länets barn. Barnteater förmedlas via folder som går ut till alla kommuner 34 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

66 Dnr: LD14/03413 Uppdrag Folkrörelserna och de ideella krafternas betydelse ska stärkas Till 2014 har riktlinjerna för stödet till de ideella, idéburna organisationerna förändrats. Dialoger genomförs med ett antal av de organisationer som söker stöd hos landstinget. Arbete pågår ständigt med att utarbeta metoder för att stärka folkrörelserna och de ideella krafternas betydelse. Inget Folkrörelseforum har genomförts under I maj genomfördes en dialog mellan landstinget, studieförbunden och länets kommuner med temat Mera gjort med bättre samspel. Hur verksamheterna kan samspela för att utveckla arbetet med att stärka folkhälsan, arbetet med att öka bildningsnivån, delaktigheten i samhällslivet samt för att utveckla arrangörsskapet i det lokala kulturlivet. Under november genomfördes en workshop tillsammans med Dalarnas organisationer för personer med funktionsnedsättning. Workshopen handlade om möjligheter och utmaningar om en ny hantering och fördelning av stöden till föreningarna införs. Inför 2014 har nya riktlinjer för projektstöd antagits. Vid den första utlysningen kom 75 ansökningar in och 20 projekt beviljades bidrag. Till hösten inkom 54 ansökningar varav 23 projekt beviljades. Uppdrag Kulturens och bildningens roll inom folkhälsoarbetet ska utvecklas Mål Kulturen finns tillgänglig för alla Kultur skapar regional utveckling Fornby folkhögskola genomförde en helt ny halvtidskurs Textil för kropp och själ med inriktning på att utveckla hela människan med textilt arbete som verktyg. Funkiskursen vid Malungs folkhögskola tar emot intellektuellt funktionshindrade. Vid Mora folkhögskola finns kursen Autism ett annorlunda sätt att tänka för de som vill lära mer om människor med funktionsnedsättningen Autism eller andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Inkludera mera är ett projekt där Mora folkhögskola anordnat och deltagit i aktiviteter som syftar till ett mer inkluderande samhälle. 32 folkhögskolor är involverade genom FOLC och med medel från Allmänna arvsfonden. Projektet Anpassad IT en väg till digital delaktighet för Mora folkhögskola deltar med kursverksamhet för funktionshindrade och stödpersoner. En del av årets statsbidrag har öronmärkts för läsfrämjande insatser vid folkhögskolorna. Vid Mora folkhögskola sattes fokus på litteratur och läsande vid skolans allmänna kurs men också via satsning på föreläsningsserier. Malungs folkhögskola har satsat på föreläsare samt veckans lästips och bokbytarhylla. Ett arbete med att omorganisera skolan bibliotekslokaler för större tillgänglighet har också pågått. På Fornby är samarbetet med Borlänge kommun i biblioteket viktigt och skolan har också utvecklat biblioteket i Falufilialen. Ett projekt för läsfrämjande genomfördes under året.skolan har köpt in lättlästa böcker och ljudböcker, anordnat boklotterier, använt skönlitteratur i temastudier mm. forts nästa sida Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 35

67 Dnr: LD14/03413 Alla tre folkhögskolor samarbetar med Arbetsförmedlingen och tar emot arbetslösa ungdomar inom satsningen för studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) Medel från projektbidrag fördelas också till projekt som ska stärka folkhälsan. Nämnas kan t ex projekten Mäklare för gränssnittet kultur och hälsa, Friskvårdsaktiviteter för funktionsnedsatta, Nyktrare studentliv och Antidoping. Uppdrag Landstinget ska ta till vara folkhögskolornas kompetenser vid utbildningar I samarbete med landstingets avdelning för Hälsofrämjande och Finsam i Falun ansvarar Fornby folkhögskola från och med augusti för ett utvecklingsprojekt Grön rehabilitering. Verksamheten syftar till att erbjuda personer med långvarig stressrelaterad psykisk och /eller fysisk ohälsa, med eller utan anställning, att i naturmiljöer och genom social och fysisk aktivering stödja till att förbättra sina förmågor att inleda en arbetslivsinriktad rehabilitering. Även andra personer inom förvaltningen ingår på olika sätt inom utbildningar i landstinget Dalarna, t e x i Chefsutbildningen eller vid Funktionsdagar för landstingets ekonomer. Förutom att erbjuda lokaler har Kultur och bildnings-förvaltningen stor potential för att ingå i eller genomföra utbildningsinsatser inom landstinget. Under 2015 kommer en workshop att erbjudas i att skapa Dialog inför arbetet med framtagandet av en ny Regional kultur- och bildningsplan. 36 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

68 Dnr: LD14/03413 Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Förvalta landstingets fastigheter kostnadseffektivt. Genomföra investeringar i fastigheter utifrån patienter och verksamheters behov utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-4 nedan. Kopplat till uppdragen finns även effektmål och utfallsmått angivna. Måluppfyllelse Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Prognos 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Mål 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Totalindex >57 Totalindex Totalindex Hyresgästenkät 59 (2012; 57). genomförs vartannat (2010; 57) år 2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Mål 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Total kostnadseffektivitet = lokalernas 5,53 % 5,68 % andel av landstingets totala kostnads massa = < 5,68 % p Kostnadseffektivitet = resultat på fastighetsförvaltningen minst enligt budget/ plan = p 100 % Vakanser = total area för outhyrda lokaler i procent av uthyrningsbar area = 109 % (20,3 mkr) 107 % (20 mkr) 5,8 % 5,6 % < 5 % 3. Genomföra investeringar i fastigheter utifrån patienter och verksamheters behov utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. p 4. Mål 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Fastighetsinvesteringar = 308 mkr 57 % 177 mkr 86 % 274 mkr Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. Mål 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Behålla en tätposition bland landstingen vad gäller; Energiförbrukning Redovisas april 2015 Mediakostnader (el, Redovisas värme o vatten) april 2015 Skötselkostnader Redovisas p april 2015 Driftkostnader (totalt Redovisas exkl LFU) april 2015 Energiförbrukning = 164 kwh/kvm = se kommentar 164 nedan El till 100% från förnyelsebara energislag 50% svensk vindkraft 50% vatten Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr % vind 50% vatten mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Den av Fastighetsnämnden i april 2011 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el) på 150 kwh per kvm vid utgången av år Nedbrutet per år är målet att energiförbrukningen ska minska med minst 2,5 procent årligen. Energiförbrukningen har glädjande nog fortsatt att sjunka under 2014 till en nivå på 164 kwh per kvm, som är lika med delmålet för Sänkningen ska ses utifrån att Landstinget Dalarna även 2013 hade den näst lägsta energiförbrukningen bland Sveriges landsting. Vår strategiska och långsiktiga energiplan ger resultat. Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 37

69 Dnr: LD14/03413 Jämförelsetalen för landstingets fastighetsförvaltningar 2013 visar att Landstingsfastigheter ligger, glädjande nog, fortsatt mycket bra till. Energiförbrukning, totala kostnader för media (el, värme och vatten) samt driftkostnader ligger vi på en hedrande andraplats i landet. 38 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

70 Dnr: LD14/03413 Servicenämnd Landstingsservice Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Tillhandahålla och utveckla sjukvårdsspecifik service, som tar sin utgångspunkt i respekt för patienterna. Systematiskt utvärdera och ansvara för den för koncernen mest effektiva driftsformen. Verksamheten ska drivas resurs och miljöeffektivt, energisnålt samt tillhandahålla god kvalitet och service. mål uppfyllt p mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse Målen för Landstingsservice verksamhet utifrån Landstingsplanen har till stora delar uppfyllts under året. Aktiviteter som pågår för att utveckla den sjukvårdsspecifika servicen är att Landstingsservice planerar för att implementera vårdnära servicetjänster inom ramen för projektet Mer tid för patienten. Materiel- och textilförsörjningen har också utökats på Falu lasarett. Ansvaret för driftsformen av våra servicetjänster utvärderas kontinuerligt genom benchmarking och andra utredningsberäkningar. Landstingsservice har exempelvis återtagit kostförsörjningen på Ludvika lasarett i egen regi, insourcat transportuppdrag till vår egen förvaltning och en översyn av den egna bevakningsverksamheten pågår. Att det tredje övergripande målet är uppfyllt får förvaltningen bekräftelse på genom fortsatt ISO-certifiering inom både miljö och kvalitet efter extern revision. Verksamhetsmål Personalperspektivet Strategiska målområden: Nöjda, kompetenta och friska medarbetare Framgångsfaktor: Engagerat ledarskap/medarbetarskap, måloch utvecklingssamtal, systematiskt arbetsmiljöarbete p Mål Kommentar Måluppfyllelse NMI 75% Senaste mätning 76% (2012). Sjukfrånvaro (total) Sjukfrånvaron uppgår 5,0% till 7,7%. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron uppgår (korttid) 3,2 Alla medarbetare ska ha minst två individuella mål. till 3,0% Nytt mål- och utvecklingssamtal implementerat p Ekonomiperspektivet Strategiska målområden: God ekonomisk hushållning, utvecklad uppföljning, överenskommen prissättningsmodell Framgångsfaktor: Ordning och reda, kostnads- och intäktmedvetenhet, säkerställd avtalsprocess Mål Kommentar Måluppfyllelse Resultatindex 1,01 Resultatindex uppgår till 1,02 Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten 97% uppgår till 93%. Flera p tillkommande uppdrag Säkerställd avtalsprocess har ej varit budgeterade. Genomlysning och översyn av våra servicefunktioner pågår. Kundperspektivet Strategiska målområden: Nöjd kund, tydliga och kommunicerade avtal Framgångsfaktor: Rätt service och bemötande, kundkontaktsorganisation, serviceråd och styrgrupper Mål Kommentar Måluppfyllelse Nöjdkundindex (NKI) 90% Vid mätning nöjdkundindex (NKI) hösten 2014 visar resultatet en tydlig positiv trend jämfört 2013, dock är detaljunderlaget föremål för kvalitetssäkring varför exakt resultatnivå inte kan anges. Tydliga och kommunicerade avtal. En ny kundkontaktsorganisation har utformats under året. Ett nära samarbete med våra kunder sker i Servicerådet och i respektive styrgrupp för Tandvård, Landstingsfastigheter och Hjälpmedel. Under året sker kontinuerlig uppföljning och avstämning av våra servicetjänster. p Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 39

71 Dnr: LD14/03413 Produktionsperspektivet Strategiska målområden: Processorienterat arbetssätt, produktionsuppföljning, minskad miljöpåverkan Framgångsfaktor: Tydliga processbeskrivningar, interna nätverk via kompetensansvariga, ökad miljömedvetenhet Mål Kommentar Måluppfyllelse Beskrivning av Under 2014 har arbetet verksamhetens fortgått, beskrivning processer av gränssnitten har p Städ avverkningsgrad 347 kvm/h Tvätt leveranssäkerhet 98,0% Tvätt Kg tvätt/ mantimma 25,0 Boende beläggningsgrad 80% Fastighetsteknik förebyggande underhåll/totalt antal uppdrag 50% Yttre transport Minskade körmil -10% (jmf 2013) Miljö minskad pappersförbrukning med -10%. (jmf 2013) påbörjats. Avverkningsgraden uppgår till 344 kvm/h. Leveranssäkerheten uppgår till 97,4%. Kg tvätt/mantimma uppgår till 24,2. Beläggningsgraden uppgår till 62%. Det förebyggande underhållet uppgår till 47% av det totala antalet uppdrag. Minskade körmilen uppgår till -13%. Minskningen av pappersförbrukningen uppgår till -26%. p p p p Utveckling-/lärandeperspektivet Strategiska målområden: Arbeta behovsstyrt och flexibelt, utveckla sjukvårdsnära tjänster (VNS), förankrat verksamhetssystem Framgångsfaktor: Behovsanpassad utbildningsplan, ständiga förbättringar genom avvikelse- och förbättringsrapportering, aktivt delta i det nationella Servicenätverket Best Services benchmarkingprogram. Mål Kommentar Måluppfyllelse Intern chefskompetensutveckling under Målet är uppfyllt. Programmet har varit en framgång för de totalt nio tillfällen fastslagna direktiven per år. inom förvaltningen. Goda resultat i nationella mätningar i jämförelse med övriga landsting. Landstingsservice fick kvitto på att vi är konkurrenskraftiga i jämförelse med andra landsting vid den årliga benchmarkingen. Exempelvis rankas tvätteri-, lokalvårds- och personalmåltidprocessen alla topp sju av upp emot 39 sjukhus. 40 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse

72 Dnr: LD14/03413 Årsredovisning 2014 Bilaga uppdrag och måluppfyllelse 41

73 Landstinget Dalarna, Vasagatan 27, Box 712, Falun Telefon Fax

74 Årsredovisning 2014 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bilaga: Måluppfyllelser 2014

75 Årsredovisningens målgrupp Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten. Landstingets organisation Tolk- och hörselrådet Handikapprådet Landstingsfullmäktige Revisorskollegium Patientnämnd Revisionschef Kansli Pensionärsrådet Landstingsstyrelse Landstingsstyrelsens arbetsutskott (AU) Lokala hälso- och sjukvårdsberedningar Central förvaltning HvB hälsovalsberedning Folkrörelseberedning Norra Hälso- och sjukvården Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildning Nedansiljan Falun Borlänge Hjälpmedel Landstinget Dalarna Fastighetsnämnd Servicenämnd Landstings - fastigheter Landstingsservice Västerbergslagen Södra Gemensamma nämnder Bolag och stiftelser Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten för tandvård Gemensamma nämnder Hjälpmedelsnämnden Dalarna (Värd: Landstinget Dalarna) Varuförsörjningsnämnden (Värd: Landstinget Uppsala) Gemensam nämnd för kostsamverkan i Mora (Värd: Landstinget Dalarna) Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet (Värd: Borlänge kommun) Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna (Värd: Landstinget Värmland) Kommunalförbund Region Dalarna Regionala forskningsrådet (RFR) FINSAM - samordningsförbund för rehabiliteringsinsatser Bolag och stiftelser Bolag AB Dalaflyget (ägarandel 32%) Dala Airport AB (ägarandel 40,8%) Älvdalens utbildningscentrum AB (ägarandel 75%) Stiftelser Stiftelsen Dalarnas Museum Stiftelsen Dalateatern Stiftelsen Musik i Dalarna Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr)

76 Innehåll Svensk hälso- och sjukvård behöver mer resurser! ur ett landstingsdirektörsperspektiv fokus mot Förvaltningsberättelse 7 Ekonomi 8 Personal 14 Miljö 19 MiT (medicinsk teknik och IT) 21 Trafik 22 Hälso- och sjukvården 24 LD Hjälpmedel 30 Tandvårdsförvaltningen 33 Beställarenhet för tandvård 35 Kultur- och bildningsförvaltning 36 Fastighetsförvaltningen 39 Landstingsservice 41 Kostsamverkan Mora 44 Patientnämnden Dalarna 46 Bolag, stiftelser och gemensamma nämnder, övriga åtaganden 47 Finansiella rapporter 51 Resultaträkning 51 Kassaflödesanalys 52 Balansräkning 53 Noter 54 Investeringsredovisning 59 Investeringar hälso- och sjukvård och IT 60 Fastighetsinvesteringar 61 Nyckeltal Redovisningsprinciper 63

77 Dnr: LD 14/03413 Svensk hälso- och sjukvård behöver mer resurser! Landstinget Dalarna redovisar ett underskott på 175 miljoner kronor för år Det är varken acceptabelt eller hållbart. Framför allt är det hälso- och sjukvården som har ett stort negativt resultat. Detta delar Landstinget Dalarna med de flesta andra landsting och regioner. Det visar samtidigt att svensk hälso- och sjukvård är i skriande behov av mer resurser från staten för att klara framtida utmaningar och för att kunna följa med i den snabba medicinska och tekniska utvecklingen. Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård kan inte fortsätta leverera underskott på underskott. Därför har ett stort arbete påbörjats för att i grunden genomlysa landstingets samtliga verksamheter. Detta arbete ska leda fram till en struktur- och förändringsplan som ska ligga till grund för budget 2016 och finansplan Beslut kommer under landstingsfullmäktige i juni. I bokslut 2014 finns ett par poster som är värda att särskilt nämnas, poster som kostat mycket och som inte varit möjliga att påverka. Kostnaderna för kollektivtrafiken är ett exempel på en sådan post. Direktupphandlingen av busstrafiken i länet har inneburit att kostnaderna för landstinget under 2014 ökat med 58 miljoner mer än budgeterat. En annan sådan post är bemanningsproblem framför allt med att rekrytera viss läkar- och sjuksköterskekompetens. Utifrån detta har vi tvingas ta till dyra inhyrningslösningar. Det är inget önskvärt, men samtidigt ett nödvändigt ont för att kunna ge befolkningen den vård de behöver. Stafettproblematiken är en fråga som inget enskilt landsting ensamt kan lösa utan det måste till en gemensam reglering på statlig nivå. År 2014 har varit ett år som även präglats av nödvändiga satsningar. Under året har viktiga beslut tagits inom personalområdet. Beslut som börjat ge positiva resultat. Som exempel kan nämnas att för första gången någonsin var det fler sökande än antalet utannonserade tjänster till sjukskötersketjänster inom rättspsykiatrin. De flesta sökande var kommande utanför Dalarna. De utvecklingsprogram som beslutats om för primärvården och psykiatrin börjar ge resultat. Förutom det stora söktrycket till sjuksköterskor inom rättspsykiatrin kan konstateras att så många ST-läkare som nu finns inom dessa verksamheter har aldrig tidigare förekommit. För år 2015 är siktet inställt på mycket hårt arbete! Ett arbete som ska involvera samtliga verksamheter och samtliga anställda i landstinget. Vi måste komma tillrätta med de områden där vi har omotiverat höga kostnader i jämförelse med andra landsting och regioner. Ett genomlysningsarbete för att komma till rätta med problemen pågår nu för fullt. En plan kommer att tas fram med målsättningen att vi ska ha bra bemanning inom hälso- och sjukvården, att vi hela tiden ska utveckla verksamheterna och att vi ska ha en sjukvård som är tillgänglig och med hög patientsäkerhet. Verksamheterna inom Landstinget Dalarna ska bedrivas så kostnadseffektivt som det överhuvudtaget är möjligt! Detta är målsättningen med det arbete som nu pågår. Ingalill Persson (s) Ordförande landstingsstyrelsen 4 Årsredovisning 2014

78 2014 ur ett landstingsdirektörsperspektiv fokus mot 2015 Vi kan summera ett händelserikt, spännande och utvecklande arbetsår tillsammans med många engagerade medarbetare. Ett år som utgående från den bredd landstinget innehållsmässigt bjuder på innehållit såväl stora som mindre frågor inom de olika förvaltningarna. Samspelet med den politiska ledningen har fortsatt att utvecklats under året och i huvudsak kopplat till den övergripande samlade administrativa förvaltningen och vid den veckovisa ärendeberedningen. Organisation och ledning I det vardagsnära arbetet har det skett en stor förändring genom in- och utfasning av ny respektive avgående biträdande landstingsdirektör under året. Nya förvaltningschefer har rekryterats, anställts och introducerats inom tandvården respektive landstingsservice. Dnr: LD 14/03413 varje dag gör ett fantastiskt arbete men många kommer de närmaste åren att gå i pension och vi kommer att ha ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare. Ett arbete som nu har intensifierats på flera olika sätt såväl nationellt som internationellt. Vi behöver alltjämt parallellt jobba för att utveckla och förbättra förutsättningar för de medarbetare som arbetar hos oss idag. Landstingsfullmäktige beslutade i november om en ny lönepolicy för Landstinget Dalarna. Lönepolitik för Landstinget Dalarna från 1991 har därmed omarbetats för att få en aktuell och landstingsgemensam värdegrund för lönebildning och lönesättning. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har även granskat Landstinget Dalarnas arbete med jämställda löner. DO bedömer att Landstinget Dalarna fullgjort skyldigheterna som gäller jämställda löner och har avslutat ärendet. Det mest påtagliga ur vårt perspektiv har varit en stor organisatorisk förändring inom hälso- och sjukvården. Förändringen består i att fyra divisionschefer har anställts för att leda fyra olika divisioner; psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter och primärvård. Genom vår nya och interna landstingsövergripande chefs- och ledarutbildning, som fått många goda omdömen, har vi kunnat börja möta nuvarande och framtida behov bra med för uppgiften väl förberedda medarbetare. Viktigare händelser under året Under april månad påbörjades ett stort förvaltningsövergripande arbete som går ut på att vi ska arbeta så effektivt som möjligt för att kunna ägna så mycket tid som möjligt åt våra patienter. Kort sagt går arbetet ut på att rätt person ska göra rätt sak i rätt tid. Arbetet är viktigt för att vi ska kunna klara vårt uppdrag mot patienterna och är ett långsiktigt förändringsarbete där våra medarbetare blir vår viktigaste resurs. Deras kompetens ska komma till sin rätta på bästa sätt och innebär ett utvecklat samarbete mellan olika förvaltningar. Det pratas idag ofta om personalbrist inom framför allt hälso- och sjukvården där det råder nationell brist på sjuksköterskor och läkare framför allt specialister. Landstinget Dalarna har cirka medarbetare som Utveckling av ett ledningssystem är något vi arbetat med under flera år i landstinget. Än är vi inte riktigt klara ur ett landstingsövergripande perspektiv men vi har under 2014 tagit flera viktiga steg och kommit en bra bit på väg. Några enskilda förvaltningar har arbetat fram sin strategi. Enkelt kan man säga att det är i ledningssystemet som våra gemensamma riktlinjer, arbetssätt och rutiner ska finnas och följas upp. Under året har det kommit synpunkter som handlar om yttrandefrihet och meddelarfrihet. En revision har genomförts som följd av detta. Det är mycket viktigt att poängtera att våra medarbetare har meddelar- och yttrandefrihet. Yttrandefriheten och meddelarfriheten är grundstenar i demokratin och Landstinget Dalarna. Den 1 januari 2015 träder en ny patientlag i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Ett stort förberedelsearbete har pågått under Efter att beslut fattats om att vi ska starta en verksamhet med ambulanshelikopter har det inneburit många förberedelser såväl verksamhetsmässiga, organisatoriska som lokalmässiga. Tillsammans med landstinget i Värmland har det under året bildats ett kommunalförbund för gemensam drift av ambulanshelikopter för de båda landstingen. forts nästa sida Årsredovisning

79 Dnr: LD 14/03413 En ny forskningspolicy antogs 2014 som en del av utvecklingen av forskningen inom Landstinget Dalarna. Under 2014 har Landstinget Dalarna genomfört en förstudie för ett nytt intranät inklusive dokumenthantering och ledningssystem. När det gäller de externa kanalerna har förvaltningen av vår externa webbplats påbörjat planerna att lyfta hälso- och sjukvårdsinformation till den nationella webbplatsen 1177.se. Genom långvarigt strategiskt arbete har vi under året ökat vår närvaro betydligt i sociala medier. Fortsatta och viktiga utmaningar 2015 Visionen är att inga patienter ska skadas i Landstinget Dalarna. Kan vi minska risken för skador och arbeta patientsäkert mår våra patienter bättre och organisationen kan använda vårdplatser och resurser på ett bättre sätt. Patientsäkerhet och arbetsmiljö går hand i hand. Det systematiska arbetet med patientsäkerhet och det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för en säker vård och en god arbetsmiljö. Dessa områden behöver ständigt följas upp och vidareutvecklas i samklang med vårdens utveckling. Under november och december arrangerades tre föreläsningar som vände sig till första linjens chefer och ledningspersoner med syfte att stärka kunskaperna inom dessa områden. Sommaren 2014 kan summeras till att den fungerat relativt bra trots problem med bemanningen. Patienttrycket har inte varit så högt som tidigare år hos de flesta av våra verksamheter och kliniker. Vi har haft ett gott samarbete med kommunerna som tagit hem sina färdigbehandlade patienter. Även samarbetet mellan verksamheter inom landstinget har fungerat bra under sommaren, vilket har bidragit till att sommaren fungerat relativt bra Vi står inför stora utmaningar med att hålla ekonomin i balans och under våren kommer en genomlysning av våra verksamheter inom hälso- och sjukvården att ske vilken ska leda fram till en struktur- och förändringsplan. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Lars-Olof Björkqvist Biträdande landstingsdirektör 6 Årsredovisning 2014

80 Dnr: LD 14/03413 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen är en uppföljning av landstingsplan och finansplan I landstingsplanen anger politikerna visionen om Ett hälsosammare Dalarna och politikens inriktning och uppdrag för Ekonomi Personal Miljö MiT Medicinsk teknik och IT Trafik Hälso- och sjukvård Tandvård Kultur- och bildning Landstingsfastigheter Service I finansplanen finns de ekonomiska förutsättningarna med skattesats, budget, investeringar och finansiella mål, för verksamhetsåret 2014 och framtida planer. Driftbudgeten för 2014 omsluter 7,3 Mdkr som fördelas till styrelser och nämnder. Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheteter. I hälso- och sjukvårdens budget för 2014 finns dessutom besparingsåtgärder som ska kompensera för tidigare års underskott. Det budgeterade resultatet för 2014 är 128 Mkr, resultatet är -175 Mkr. Skattesatsen är oförändrad, 11,16 kr. Årsredovisning

81 Dnr: LD 14/03413 Ekonomi Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas Det ackumulerade underskottet ska återställas Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p 1) Placerade pensionsmedel ; 402 Mkr, ; 415 Mkr. p Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi Ekonomin är inte i balans och ytterligare placeringar av medel för framtida pensionsutgifter har inte kunnat göras under Det ackumulerade underskottet planeras enligt budgetbeslut i landstingsfullmäktige att återställas Det förutsätter dock att pågående genomlysning av verksamheten inom hälso- och sjukvården får beräknad positiv effekt på ekonomin. Investeringar för framtiden har inte gjorts i den omfattning som planerat under Finansiella mål och Finansiell analys Resultat 2013 Budget 2014 Resultat 2014 Resultat 1,8 1,7-2,3 Resultatet enligt balanskrav skall vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter, % Soliditet Soliditeten skall öka med minst 3 procentenheter per år, % Likviditet exkl. placerade pensionsmedel Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske, Mkr Upplåning, Mkr Investeringar Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % dels för att finansiera det omfattande pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen och dels för att möta oväntade händelser utan att förändringar behöver göras i verksamheten. Behovet av investeringar varierar mellan åren. Målet är att landstinget med egna medel ska finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter och inventarier. Likviditeten ska vara så stark att upplåning inte behöver ske. Utvecklingen under 2014 av de fyra målen framgår av tabellen. De finansiella målen för resultat, soliditet, likviditet, upplåning och investeringar uppfylls inte Ekonomiskt resultat (Bokslut 2013 anges inom parentes) Årets resultat är ett underskott på -175 Mkr (-99 Mkr). Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Verksamhetens intäkter, Mkr (1 150 Mkr), ökar med 5,4 procent. De ökade verksamhetsintäkterna beror framförallt på en ökning av statsbidrag för asylsökande 20 Mkr och statsbidraget för minskad sjukfrånvaro 25 Mkr (22 Mkr). Statsbidraget har enligt normerande redovisningsregler flyttats från finansiering. till verksamhetsbidrag fr o m bokslut Verksamhetens kostnader, Mkr (8 071 Mkr) ökar med 6 procent (3,5 %). Stora kostnadsökningar finns, se tabell nedan. (Mkr) Procent, % Personalkostnader Inhyrd personal Kollektivtrafik inkl sjukresor Läkemedel 48 6 Tabell 3 Kostnadsökningar Tabell 2 Finansiella mål Landstingets långsiktiga mål för en god ekonomisk hushållning mäts i fyra perspektiv. Resultatet ska vara ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter och soliditeten ska förstärkas. Överskott och en bra soliditet behövs 8 Årsredovisning 2014

82 Dnr: LD 14/03413 Verksamhetens nettokostnader, skatte- och statsbidragsutveckling ett negativt samband 2014 Verksamhetens nettokostnader uppgår till Mkr (7 309 Mkr). Nettokostnaderna har i löpande priser, exklusive jämförelsestörande post 2013 ökat med 453 Mkr (6,6 %). procent 8,0 6,0 4,0 2,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling, procent 0,0 År Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling Diagram 1 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsutvecklingen uppgår till 3 procent. Landstinget Dalarnas utdebitering uppgår till 11,16 kr medan landstingens medelutdebitering 2014 var 11,26 kr. Medelutdebiteringen är inte justerad för skatteväxlingar för t. ex. trafik och hemsjukvård. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Årets balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 ett samlat underskott till och med 2013 på 803 Mkr. I den finansplan som beslutades av landstingsfullmäktige i november beslutades med åberopande av synnerliga skäl att justera det ackumulerade underskottet med 679 Mkr till 124 Mkr. I och med årets resultat uppgår därmed det ackumulerade underskott som ska återställas till 299 Mkr och sammanfaller med det bokförda negativa egna kapitalet. Balanskrav Det egna kapitalets utveckling och soliditet Eget kapital minskar med årets resultat -175 Mkr till -299 Mkr. Pensioner intjänade år 1998 eller senare redovisas som en skuld i balansräkningen, 2,3 Mdkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas däremot, i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk, som ansvarsförbindelse. Dessa pensionsförpliktelser uppgick vid årets slut till 5,4 Mdkr. Om hänsyn tas till dessa skulle landstinget redovisa ett negativt eget kapital på -5,6 Mdkr. Vid utgången av 2014 uppgår den redovisade soliditeten till -8 procent. Om de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse räknas med, blir soliditeten istället -149 procent. Den genomsnittliga soliditeten 2014 för landstingssektorn är 20 procent. Likvida medel inklusive pensionsportfölj Landstingets likviditet uppgick vid årets slut till 483 Mkr, vilket är 120 Mkr lägre än vid årets början. Pensionsportfölj I de likvida medlen ingår en pensionsportfölj med ett bokfört värde på 415 Mkr och ett marknadsvärde på 507 Mkr. Totalavkastning, inkl utdelning, exklusive avgifter, uppgår till 10,9 procent jämfört med index 17,4 procent. Syftet med pensionsportföljen är att över tid kapa likvidtopparna av de framtida pensionsutbetalningarna. Portföljens marknadsvärde är 7 procent av pensionsskulden vid årsskiftet på 7,7 Mdkr. (Mkr) Anskaffningsvärde Marknadsvärde Portföljandel Aktier % Räntor % Totalt Tabell 5 Pensionsportfölj Mer information om pensionsportföljen finns i not 19 till balansräkningen. I finansbudget 2014 ingår ytterligare placeringar med 200 Mkr per år (Mkr) Årets resultat -175 Fullmäktiges beslut om justering av ackumulerat 679 underskott Ingående resultatvärden balanskrav -803 Resultat att reglera enligt balanskrav -299 Tabell 4 Balanskrav Årsredovisning

83 Dnr: LD 14/03413 Pensionsåtaganden Pensionsåtagandena (skulden) minskar med 49 Mkr på grund av att ansvarsförbindelsen minskar. Däremot ökar utbetalningarna från ansvarsförbindelsen. De totala pensionsutbetalningarna har ökat med ca 10 Mkr. Detta medför att pensionerna varje år tar mer utrymme i resultatet och av likviditeten. Eftersom den totala pensionsskulden minskar och pensionsportföljens marknadsvärde har utvecklats positivt minskar återlånade medel till verksamheten med 103 Mkr. Återlån av pensionsmedel (Mkr) Förändring Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse Totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Finansiella placeringar för pensionsmedel, bokfört värde Finansiella placeringar för pensionsmedel, marknadsvärde Återlånade medel* *Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Tabell 6 Återlån av pensionsmedel Upplåning Låneskulden består av lån från Kommuninvest, 200 Mkr och patientförsäkringen LÖF, 179 Mkr. Lånet till LÖF kommer att inlösas under 2015 på grund av det nya Europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, ställer högre kapitaltäckningskrav på LÖF. Under året har ett lån på 100 Mkr från Kommuninvest omsatts. Landstinget har dessutom en checkräkningskredit på 400 Mkr som var outnyttjad vid årsskiftet. Investeringar Investeringstakten har avstannat under 2014 efter det att Dahlska Huset, Falu lasarett, blev klart under Flera stora projekt har skjutits på framtiden. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad av kemlab, ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möte krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnationer. Fastighetsinvesteringarna är 177 Mkr, IT-investeringar uppgår till 80 Mkr och investeringar inom Hälso- och sjukvården till 108 Mkr, varav för ambulanshelikopter 19 Mkr. Mer information om investeringarna 2014 finns under avsnittet finansiella rapporter. 600 Investeringar, Mkr Mkr År Diagram 2 Investeringar 10 Årsredovisning 2014

84 Dnr: LD 14/03413 Verksamheternas ekonomi (Mkr) Resultatnetto Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Central förvaltning/ Hälsoval (beställare) Central förvaltning/ övrigt Finansförvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna Fastighetsnämnd Servicenämnd Gemensam nämnd för kostsamverkan Kultur och bildningsnämnd Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten Budgetnetto inkl avkastningskrav Budgetavvikelse Patientnämnd Revision Hjälpmedelsnämnden Dalarna Justering LsD, BTV Summa driftredovisning Skatter, statsbidrag, finansnetto Årets resultat Tabell 7 Verksamheternas ekonomi Hälso- och sjukvård Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -287 Mkr. Funktionsområde (Mkr) Resultat 2014 Medicin -45 Kirurgi -92 Psykiatri -49 Primärvård -36 varav Hälsoval -34 Övrigt -65 Totalt -287 Tabell 8 Resultat per funktionsområde, hälso- och sjukvård Den generella kostnadsnivån i hälso och sjukvården var vid årets början 135 Mkr högre än anvisad ram. Motsvarade kostnadssänkningar har inte realiserats och bidrar därför i hög grad till det stora underskottet. Därutöver är kostnadsutvecklingen under 2014 framförallt relaterad till sjukvårdsbehov, personalkostnader och läkemedelskostnader. Befolkningsutveckling och medicinsk utveckling har medfört ett ökat sjukvårdsbehov, särskilda insatser har därför gjorts för att försöka uppnå vårdgarantin. Personalkostnaderna har eskalerat på grund av bemanningsproblemen. Särskilda satsningar har måst göras i samband med löneöversyn, kostnader för övertid och mertid har ökat på grund av vakanser och inhyrda läkare och sjuksköterskor har ökat kraftigt. Det är främst inom psykiatri och primärvård som stafettläkare har använts. Verksamhet i Dahlska huset fortsätter att belasta resultatet mer än budgeterat, bl a beroende på vissa lokalanpassningar som innebär högre kostnader för både lokaler och material. Åtgärdsplan III för ekonomi i balans som bygger på olika typer av personalåtgärder beslutades under Den enskilt största och viktigast åtgärden var förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Detta förändringsarbete har fortsatt även under Svårigheter i förändringsarbetet har dock uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Nya dyra läkemedel, bland annat Noak och Hepatit C har medfört att kostnadsnivån för läkemedel överstiger normal ökningstakt. Hepatit C har kostat 27 Mkr 2014 Central förvaltning Resultatet för centralförvaltningen uppgår till -37 Mkr. Varav Hälsovalsenheten, beställare Hälsoval Dalarna, redovisar ett resultat på -5 Mkr. Hälsovalsenhetens resultat beror bl.a. på ökade kostnader för besöksersättning och höjd ersättning för extern provtagning. Ersättning till de privata vårdcentralerna för reglering av resultat 2013 enligt över- och underskottsmodellen belastar Hälsovalsenhetens resultat med 1,8 Mkr. Kostnaderna för kollektivtrafiken, inklusive sjukresor, har ökat med ca 58 Mkr. Kostnadsökningen är dels en konsekvens av nytt avtal för trafiken fr om halvårsskiftet dels att det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. Det avtalslösa tillståndet innebär att kostnaderna fördelas 50/50 mellan landstinget och kommunerna vilket medför en överföring av trafikkostnader från kommunerna till landstinget med ca 20 Mkr. Årsredovisning

85 Dnr: LD 14/03413 LD Hjälpmedel Resultatet för Hjälpmedel Landstinget Dalarna uppgår till 4 Mkr. Den främsta orsaken till överskottet är att de kostnader som budgeterades för nya lokaler inte har använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet. Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i respektive län. Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset på en hörapparat minskat med ca kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5 Mkr. Den gemensamma hjälpmedelsnämnden med Dalarnas kommuner har för sitt första verksamhetsår ett underskott med 0,6 Mkr. Fastighetsförvaltning Avkastningskravet på Landstingsfastigheter för 2014 var 19 Mkr, resultat blev 20,Mkr, 2 Mkr högre än avkastningskravet. Största anledningen till resultatförbättringen är fortsatta besparingar på energikostnader, som i sin tur delvis beror på att 2014 var cirka 17 procent varmare än ett så kallat normalår. Landstingsservice och Kostsamverkan Mora Under 2014 har Landstingsservice ett avkastningskrav på 2 Mkr. Resultatet är ett överskott på 6 Mkr. Kostsamverkan Mora har ett överskott på 0,4 Mkr. Kultur- och bildningsförvaltning Resultatet är ett underskott på -0,5 Mkr. Den största bidragande orsaken till underskottet är Musikkonservatoriet där färre elever bidrar till lägre intäkter både för gymnasieskolan och den kompletterande utbildningen. Enheten för Scen, dans och konst samt Mentalvårdsmuseet visar också ett underskott. Tandvårdsförvaltning och beställarenhet Folktandvårdens landstingsbidrag minskades med ca 1 Mkr inför Resultatet är ett överskott på 1 Mkr. Verksamheten har lyckats genom ökad kostnadsmedvetenhet samt ökade produktionsintäkter trots större vårdtyngd i barntandvården. Beställarenhetens ekonomiska resultatet är ett överskott. Överskottet beror på att kännedomen om den nya tandvården vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ännu inte nått fullt ut till allmänhet och sjukvårdspersonal. Över- och underskottshantering för Hälsoval, Folktandvården och Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hälsoval Årets justering för primärvården innebär en nedskrivning av bokfört resultat från -34,4 Mkr till -11,8 Mkr. I analysen har identifierats faktorer som bedöms påverka det resultat som ska regleras. De väsentligaste faktorer som har tagits hänsyn till är utökade jouruppdrag, ett större ansvar för asylsökande, språkutbildning av utländska läkare samt effekten av att man på grund av brister i ordinarie bemanning inte har kunnat nyttja ST-tjänster inom allmän medicin. Det ackumulerade resultatet fr o m 2013 uppgår därmed till ett underskott på -15,9 Mkr. Folktandvården Folktandvårdens resultat efter avkastningskrav är ett överskott på 1,2 Mkr. Analysen av resultat och måluppfyllelse visar att någon justering inte behöver göras. Detta innebär att tandvården har ett ackumulerat överskott på 2,9 Mkr fr o m Hjälpmedelsnämnden Dalarna Kommunerna i Dalarna samt Landstinget Dalarna har fr o m 2014 en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden Dalarna, för att samverka kring hjälpmedelsverksamheten. Landstinget är värdkommun och Hjälpmedelsnämnden ingår i landstingets organisation. Finansiering sker via abonnemang, försäljning/uthyrning av hjälpmedel, tillbehör och förbrukningsmaterial samt försäljning av tjänster till kommunernas och landstingets verksamheter. Grundprincipen är att självkostnadspriser ska gälla. Det årliga resultat som uppstår ska fördelas mellan respektive kommun och landstinget i proportion till nyttjandet av hjälpmedel. Fakturerade belopp är basen för beräkning av respektive parts andel. Årets resultat är ett underskott på -0,6 Mkr. Eftersom resultatet understiger 1 procent av budgetomslutningen görs inte någon fördelning mellan parterna utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost under eget kapital hos landstinget. 12 Årsredovisning 2014

86 Dnr: LD 14/03413 Omvärldsanalys Landstingen redovisar 2014 ett samlat överskott på drygt 3 Mdkr eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och en förbättring med cirka 5 Mdkr jämfört med året innan. Men det är inte så bra som det låter eftersom resultatet till hälften bärs upp av engångsintäkter från försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun samtidigt som resultatet 2013 kraftigt påverkades av engångseffekt av kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS). Rensat för dessa tillfälliga poster försämras resultatet med ca 2 Mdkr jämfört med Landstingens nettokostnader, justerat för de tillfälliga posterna ökar med 5,4 procent mellan 2013 och Pris- och löneutvecklingen (LPIK) beräknas till 2,3 procent, vilket medför att volymutvecklingen blir 3 procent Det är en anmärkningsvärd snabb kostnadsutveckling som innebär att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Vart tredje landsting redovisar underskott 2014 och vart tredje klarar ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och statsbidrag, vilket brukar anges som gräns för god ekonomisk hushållning. Spridningen i resultaten är större än på flera år. Jämförelse med andra landsting Uppgifter hämtade från SKLs samanställning av preliminära bokslut Resultat Mkr Nettokostnadsutveckling 1 % 6,6 4,3 6,6 4,1 5,4 Volymutveckling 2 % 4,3 2,0 4,3 1,8 3,1 Soliditet % Dalarna Gävleborg Västmanland Värmland Riket 1) Jfr avser justerad nettokostnad 2014 i förhållande till 2013 exklusive AFA-återbetalning men inkl. statsbidrag för minskad sjukfrånvaro. 2) Pris- och löneutveckling (LPIK) 2014 uppgår till 2,3 %. Tabell 9 Jämförelse andra landsting Årsredovisning

87 Dnr: LD 14/03413 Personal Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning Chefer skall få rätt förutsättningar att vara goda ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen De goda exempel ska tas tillvara och spridas inom hela landstinget I Landstinget Dalarna förekommer inte delade turer Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsplan Landstinget Dalarna skall ha en god facklig samverkan Heltid är en rättighet, deltid är en möjlighet för anställda inom landstinget mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p p p Tabell 10 Måluppfyllelse personal En ny personaldirektör Anna Cederlöf anställdes juni Ett förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll har genomförts. Två omfattande upphandlingar har genomförts, ett nytt personaladministrativt system och ett nytt företagshälsovårdsavtal. En ny rekryteringsprocess har arbetats fram. Det nya underlaget för Mål- och utvecklingsamtal (MUsamtal) har färdigställts och börjat användas. Personalenheten har varit aktiv i olika rekryteringssammanhang, Landstinget Dalarnas har deltagit i Rekryteringsresa till Nederländerna Mingelkvällar för blivande sjuksköterskor PRAO-verksamhet för niondeklassare Förberedelsearbete inför skid-vm 2015 Förberedelsearbete, CIREK, för att samla internationellt rekryteringsarbete inom en enhet Kompetensförsörjning Inom kommande tio år kommer drygt 40 procent av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. Landstinget Dalarna har redan idag kompetens/personalbrist inom flera yrkesområden, därför är rekryterings- och utbildningsinsatser ett av de viktigaste områden inom HR. Enligt Arbetsmiljöenkäten har drygt 40 procent av verksamheterna tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner till alla sina medarbetare, drygt 50 procent svarar att del av medarbetarna fått kompetensutvecklingsplan. I det Regionala utbildnings- och kompetensområdet samverkar Landstinget Dalarna med sex andra landsting om kartläggning och uppföljning av det regionala kompetensbehovet i Uppsala-Örebroregionen. Fortsatta riktade insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a deltagande i olika mässor och arrangemang. Ett utökat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har utvecklats, såväl internationellt, nationellt och lokalt. T ex Utrecht, Uppsala och med 12 Dalakommuner. En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot rekrytering av t ex sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept tas fram i dialog med landstingets utbildningschef. Satsningen på stimulansåtgärder för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig inom bristinriktningar har fortsatt, exempelvis genom att studielön betalats ut för vissa prioriterade utbildningar. Förutsättningarna för att erbjuda undersköterskor möjlighet att via uppdragsutbildning utbilda sig till sjuksköterska har börjat utredas Prao-verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. Intresset för detta är stort och finns det resurser så finns det planer för en utökning. Samarbete kring praktikplatser för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år med Arbetsförmedlingen och Swedbank har kommit i gång. Organisationen kring upphandling av bemanningsföretag har utvecklats eftersom antalet hyrsjuksköterskor ökat. Landstinget deltar också i ett pilotprojekt kring upphandling av personal anordnat av SKL 14 Årsredovisning 2014

88 Dnr: LD 14/03413 Folktandvården har genomfört ett traineeprogram för tandsköterska. Under hösten 2014 startades en utbildning i samarbete med Folkuniversitet för tandsköterskor. Landstingsservice har upprättat en talangpool med syftet att uppmärksamma högpresterande medarbetare och uppmuntra dessa att stanna och vidareutvecklas inom förvaltningen. Talang(VPL)-processen innebär att såväl karriärvägar och ledarförmåga tydliggörs och därigenom bidrar till att skapa en attraktiv, flexibel och kompetent organisation. Medarbetare från talangpoolen kan ingå i projekt eller utföra utmanande uppgifter inom sin profession. Sedan en tid tillbaka har en av förvaltningens talanger fått en ny roll som teamledare Chefs- och ledarutvecklingsprogram Syftet med det koncernövergripande chefs- och ledarutvecklingsprogrammet är att erbjuda en processinriktad sammanhållen chefsutbildning i Landstinget Dalarna så att cheferna blir bättre rustade och får en ökad förståelse för vad det innebär att leda, bemanna, producera och förbättra i en organisation som ständigt förändras. Programmet utvecklas i samarbete med landstingets olika förvaltningar och specialist- och stödfunktioner. Chefsprogrammet pågår under ett och ett halvt år och bygger på tre block: introduktion, förbättringskunskap och personlig utveckling. Därefter ingår cheferna i nätverk som träffas 2-4 tillfällen per år. Under 2014 har 17 verksamhetschefer och 60 första linjens chefer påbörjat chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Utvärderingen av de chefer som fullgjort sitt program visar att pedagogiken där teori vävs in med praktiska övningar, reflektion och verktyg är ett konstruktivt sätt att lära. Att få reflektera, utbyta och dela erfarenheter tillsammans med andra chefer är värdefullt. Flera chefer betonar att de fått insikter om sig själva och sitt ledarskap där förbättringsområdena har fångats upp i en personlig utvecklingsplan. Landstingsservice har ett internt chefsutvecklingsprogram som startades under 2011 och har fortsatt under Chefsutvecklingsprogrammet är ett uppskattat inslag i chefernas vardag och syftar till kompetensutveckling och nätverkande för cheferna inom förvaltningen. Samtliga chefer träffas regelbundet för att utbildas inom bl.a. ledarskap, arbetsrätt, ekonomi, kommunikation, rehabilitering och projektledning. Chefsutvecklingsdagarna planeras att fortsätta under Folktandvården har påbörjat en chefstraineeutbildning i samarbete med Värmland, Örebro och Västmanland. Personalresurser Definitioner Personal inom hemsjukvården har tagits bort för 2012 och Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Per den 31 december respektive år har antalet anställda ökat med knappt 100 personer. Antalet faktiska årsarbetare ligger på samma nivå som föregående år. Sysselsättningsgraden har ökat från 95,6 procent 2013 till 96,0 procent Detta kan delvis förklaras med att antalet deltidsanställningar har minskat. Antalet deltidsanställningar fortsätter att minska, vilket syns i en ökad sysselsättningsgrad. Det finns två förvaltning som inte har några deltidsanställningar, Landstingsfastigheter och Patientnämnden. Antal anställda faktiska årsarbetare, heltid och deltid Antal faktiska årsarbetare Antal anställda varav heltid varav deltid Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Tabell 11 Antal anställda Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredsk. läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Tabell 12 Arbetad tid Den ackumulerade arbetade tiden för 2014 har ökat timmar (138,5 årsarbetare) jämfört med 2013 trots att 2014 hade en arbetsdag mindre än En förklaring till ökningen av arbetade tid kan hänföras till att sysselsättningsgraden har ökat något, andelen Årsredovisning

89 Dnr: LD 14/03413 deltider har minskat med drygt 3 procent. Även timanställningars och jour/beredskapstiden visar en liten ökning på arbetade timmar. Däremot har mertid/övertid minskat från Arbetad tid förändring Yrkesgrupp/Kategori Tim Procent Sjuksköterskor m.fl ,3 Undersköterskor m.fl ,9 Läkare ,3 Tandläkare ,9 Tandsköterskor m.fl ,4 Adm/ledning ,3 Läkarsekreterare ,5 Rehab/Förebyggande ,6 Sjukhustekn/Lab pers ,3 Utb/Kultur ,8 Teknik ,4 Service ,8 Övrig personal 32 Summa Arbetad tid ,9 Tabell 13 Arbetad tid. förändring Arbetad tid personal anställda via bolag Läkare Sjuksköterskor Tabell 14 Arbetad tid, personal anställda via bolag Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har ökat med nästan timmar jämfört med 2013 och kan härledas till svårigheter att rekrytera läkare. Det är främst primärvården, psykiatrin och medicinska specialiteter som nyttjar hyrläkare. Hyrsjuksköterskorna står för nästan timmars arbetad tid, vilket motsvarar 23 faktiska årsarbetare. Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Valda personalkostnader (Mkr) Löner exklusive sociala avgifter Budget Resultat Resultat Inhyrd personal läkare Inhyrd personal övrigt Tabell 15 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Lönerna för 2014 har kostat 160 Mkr mer än föregående år. Ökningen kan förklaras att anställda har blivit fler, särskilda satsningar på sjuksköterskor, sommarersättningar och andra ersättningar och incitament inom Hälso- och sjukvården. Beträffande inhyrda läkare har kostnaderna ökat med 33 Mkr för annan inhyrd personal har kostnaderna mer än fördubblats. Den största delen av ökningen står hyrsjuksköterskor för. Löneutveckling för identiska individer Löneutvecklingen för identiska individer, d v s personal som var anställda vid båda mättidpunkterna respektive uppgick till 2,16 procent. Motsvarande jämförelsevärde för 2013 var 4,65 procent. Jämförelserna här mellan respektive, år 2013 och 2014, ger ingen rättvisande bild, eftersom Landstinget ingick 2-åriga löneavtal från 1 oktober 2013 för perioden 1 april mars 2015 med flera av de kollektivavtalsbärande organisationerna, däribland Vårdförbundet och Läkarförbundet. Under året har också, vid sidan av den årliga löneöversynen, fasta lönetillägg lagts ut i vissa av Hälso- och sjukvårdens 24:7-verksamheter (dygnet runt 7 dagar i veckan) i syfte att med hjälp av extra löneincitament styra framförallt sjuksköterskeresurserna i den rådande bristsituationen till de mest störningskänsliga funktionerna. För vissa yrkeskategorier tillkommer också generella påslag på två nivåer fr o m som ingår i den nuvarande 2-åriga lokala uppgörelsen med Vårdförbundet. En adekvat jämförhet från ett år till ett annat blir möjlig att redovisa först när alla eller i vart fall det stora flertalet löneavtal är parallellställda till 1-åriga bindningstider. Kompskuld Läkarnas innestående kompensation för övertid, jour och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats med ca timmar. Den totala innestående kompensationen för övertid, jour och beredskap har minskat med drygt timmar. Från och med 2013 betalas den innestående kompskulden ut i januari. Kompskuld (Timmar/Mkr) Timmar Tkr Timmar Tkr Komp. personal övr Komp. läkare Total Tabell 16 Kompskuld 16 Årsredovisning 2014

90 Dnr: LD 14/03413 Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2014 är 96,0 procent, en marginell ökning jämfört med 2013 (95,6%) Antalet deltidsanställningar har minskat med två procentenheter. 15,6 procent av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent. Köns- och åldersfördelning Åldersfördelningen är oförändrad jämfört med Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 17 procent av totalantalet medarbetare, motsvarande ca 1450 personer. 33% Fördelning åldersintervall LD Personalomsättning per kategori 2014 Definition: Antal personer som slutat sin anställning i landstinget / antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal. Yrkesgrupp/Kategori (%) Sjuksköterskor m.fl. 8,6 8,5 Undersköterskor m.fl. 6,3 5,5 Läkare 7,2 7,2 Tandläkare 3,6 7,9 Tandsköterskor m.fl. 7,0 5,5 Adm/ledning 4,8 6,8 Läkarsekreterare 7,2 5,8 Rehab/förebyggande 8,5 10,4 Sjukhustekn/lab pers 7,5 5,8 Utb/kultur 7,1 6,3 Teknik 7,5 2,0 Service 5,0 3,6 Totalt 7,2 7,1 Tabell 17 Personalomsättning per kategori 0-54 år 55-- år 67% Diagram 3 Åldersfördelning, Landstinget Dalarna Antal avgångar 2014 (tillsvidareanställd personal) De flesta inom Hälso- och sjukvården har slutat av naturliga skäl, det är främst undersköterskor och sjuksköterskor. Av avgångarna är 46 procent pensionsavgångar. Inom folktandvården drygt 60 procent och inom Central förvaltning var 3 av 4 avgångar pensionsavgångar Medelåldern i landstinget är 46 år lika för kvinnor och män. De största pensionsavgångarna finns i yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och administratörer/ ledningspersonal. Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen förändring har skett jämfört med de två föregående åren. Personalomsättning Den största personalomsättningarna finns bland rehab/ förebyggande och sjuksköterskor. Trots att rehab/förebyggande har den högsta personalomsättningen under 2014 har den sjunkit två procent jämfört med Personalomsättning bland sjuksköterskor är jämförbart med Förvaltning Slutat Varav pension Tandvårdsförvaltningen Tandvårdens - - beställarenenhet Förtroenderevisorer - - Central förvaltning Hälso- och sjukvården Kultur- och bildn förv 11 6 Landstingsfastigheter 1 1 Hjälpmedel LD Dalarna 7 4 Landstingsservice 14 5 Kostsamverkan Mora 4 1 Patientnämnden - - Hjälpmedel Dalarna 4 - Totalt Tabell 18 Antal avgångar Årsredovisning

91 Dnr: LD 14/03413 Sjukfrånvaro 56 procent av våra anställda har ingen eller högst fem sjukdagar under året. Samma siffra 2013 var 55 procent. Den totala sjukfrånvaron ökade något under Andel tid med långtidssjukfrånvaro (60dager eller mer) är 55 procent. Korttidssjukfrånvaron håller sig stabilt runt 2 procent av ordinarie arbetstid. Kvinnor är oftare sjuka än män och sjukfrånvaron ökar med åldern, skillnaden mellan de yngre och äldre har dock minskat. Arbetsmiljö Inom Arbetsmiljöområdet har en upphandling och införande av ny Företagshälsovård genomförts med start Vid årsskiftet 2013 och 2014 infördes en reviderad arbetsmiljömodul i Synergi. Regelbundna genomläsningar av ärendetypningen i öppna synergiärenden för att kvalitetssäkra statistiken. Sjukfrånvaro uttryckt i procent av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) uttryckt i procent av ordinarie arbetstid ,2 5,6 2,1 2,1 Tabell 19 Sjukfrånvaro Procent av ordinarie Totalt Kvinnor Män arbetstid 2014 Totalt 6,2 6,8 3, år 5,1 5,6 3, år 6,0 6,8 3,2 50- år 6,5 7,0 4,6 Tabell 20 Sjukfrånvaro ålder/kön Tillsammans med en arbetsgrupp ur CAMK (Central arbetsmiljökommitté) har ett utbildningsmaterial om Synergi tagits fram och kan nu erbjuda utbildningsbesök på arbetsplatser. Det har hållits sju arbetsmiljöutbildningar, två om Våld- och hot och fyra rehabutbildningar. Vi har deltagit i samverkansträffar med PersonalRehab och fackliga företrädare samt Försäkringskassan. Enligt Arbetsmiljöenkäten 2014 har två tredjedelar av verksamheterna en handlingsplan för arbetsmiljöarbete, drygt 80 procent har rutiner och lika många driver systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan. 18 Årsredovisning 2014

92 Dnr: LD 14/03413 Miljö Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Den egna verksamhetens miljöpåverkan ska minskas. Landstinget ska vara en aktiv och naturlig samverkanspart inom miljöområdet i Dalarna. De egna miljömålen ska utvecklas. Landstinget ska i så stor utsträckning som möjligt använda fordon som drivs med fossilfria bränslen mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p Tabell 21 Måluppfyllelse miljö God miljö är en förutsättning för att skapa god hälsa. Det innebär att landstinget tar ansvar och arbetar kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem. Den egna verksamhetens miljöbelastning ska minskas Landstinget har de senaste åren ökat medvetenheten kring miljömärkta livsmedel och matsvinn. Genom aktiva åtgärder har andelen miljömärkta livsmedel stadigt ökat, så även under Verksamheter inom Hälso och sjukvården samt folkhögskolorna arbetar aktivt med att minska matsvinnet. Inom Landstingsservice görs detta genom att förändra menyer, ge generösa möjligheter att justera beställningar samt informera och redovisa för verksamheterna hur mycket mat som kasseras. Mätningarna genomförs två gånger per år och kommuniceras till verksamheterna som procentuellt svinn samt kostnader. För att förebygga avfall och främja återbruk av möbler och andra varor lanserades LD-Returen under året. Det är en annonstjänst på intranätet för att synliggöra vilket överskott av möbler och varor som finns i landstingets verksamheter så att det kan komma till användning igen. På det sättet kan behovet av nyinköp minska vilket ger ett mer resurseffektivt landsting. En interaktiv miljöutbildning har tagits fram under året. Utbildningen ska ge samtliga medarbetare inom landstinget en grundkunskap i våra miljömål och vårt arbete för att minska miljöbelastningen. Utbildningen är dessutom en viktig del i att upprätthålla landstingets mål att arbeta enligt miljöledningssystemet ISO 14001:2004. Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2014 är: Ökad källsortering på Mora lasarett i och med införandet av plaståtervinning. Folktandvården och Hälso- och sjukvården arbetar för att minska antibiotikaförskrivningen. Förstudie tillsammans med Landstinget Gävleborg avseende vård på distans. Flera verksamheter inom Kultur och Bildning ökar kontinuerligt användningen av digitala media vilket minskar både pappersförbrukning och resande. Miljöutbildningar för chefer och miljöombud samt miljöombudsträffar har genomförts. Fler verksamheter har tecknat miljökontrakt med Landstingsfastigheter. Fortsatt utveckling inom området energioptimering på de byggnader i länet som Landstingservice har driftavtal på. Landstingsservice har genomfört upphandling av tunga fordon där långtgående miljökrav ställts. Landstinget är en aktiv samverkanspart Ett allt tätare samarbete med kommunerna är en förutsättning för att gemensamt förbättra miljön i Dalarna. Detta sker främst via Länsstyrelsen men även direkt med kommuner i specifika ärenden. Under året har landstinget gått med i två arbetsgrupper som Länsstyrelsen leder. Det ena är ett avfallsförebyggande nätverk där bland annat Dala Avfall och Falu kommun ingår. Det andra nätverket är en samverkan för hållbar konsumtion inom länet. Det är ett samarbete mellan kommuner, landstinget, länsstyrelsen och skolor för att utbilda och påverka länsinvånarna till ändrade konsumtionsvanor. I nätverket har kultur- och bildningsförvaltningen representanter från bland annat museet. Den centrala miljöfunktionen, Säkerhets- och miljöavdelningen, samt flera av miljösamordnarna i för- Årsredovisning

93 Dnr: LD 14/03413 valtningarna är aktiva i ett flertal nationella nätverk. Under året har landstingssamarbeten som syftar till att utreda varors miljö- och klimatpåverkan utökats. Inom Varuförsörjningen har landstingen bildat en grupp som specifikt utreder vilka material som minskar produkters miljö- och klimatpåverkan. De egna miljömålen ska utvecklas Varje år genomförs en översyn av den landstingsövergripande miljöplanen för att målen ska driva miljöarbetet framåt men ändå vara nåbara. Den landstingsövergripande miljöplanen ligger till grund för förvaltningars miljömål. De verksamheter som deltar i de årliga miljöutbildningarna reviderar i samband med detta sina respektive verksamheters miljömål. Landstingets revisorer genomförde en revision av miljöarbetet under Av rapporten framkom bland annat att landstinget bör jobba mer med siffersatta miljömål. Inom vissa områden finns det redan siffersatta mål som exempelvis livsmedel och förnyelsebar el. Inom andra områden kan målen konkretiseras. Revisionsrapporten pekar på brister i styrningen från Landstingsstyrelsen och brister i kopplingen mellan uppdragen landstingsplanen och våra miljömål. Fossilfria bränslen Landstinget har idag inga bilar som drivs av fossilfria bränslen. 20 Årsredovisning 2014

94 Dnr: LD 14/03413 MiT (medicinsk teknik och IT) Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal utveckling MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin medicinska historik mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p Tabell 22 Måluppfyllelse medicinsk teknik och IT IT är en strategisk förutsättning och möjliggörare för verksamhetsutveckling och effektivisering i Landstingets verksamheter. Det är inom detta område som nationell samverkan och förväntansbild tydligt ställer ökande krav på den lokala utvecklingen i fråga om teknik och standardiserade informationsflöden. MiT realiserar huvudmannens möjlighet att vara en jämnbördig part i Sveriges vårdgivargemenskap och dess samlade utveckling. Landstingets lokala infrastruktur har under året utvecklat och konsoliderat såväl systemutbud som teknisk anpassning. Den medicintekniska delen av MiT har under året konsoliderat den diagnostiska servicen till framför allt vårdens behov. MiT arbetar med en god dialog och lyhördhet till både vårdens behov och realisering av huvudmannens intentioner för utveckling och patientsäkerhet. MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen MiT deltar och leder utveckling främst inom de förvaltningsobjekt som finns etablerade. En samverkan för att realisera nyttovinsterna med nya arbetssätt har inletts. Här finns det fortsatt möjligheter att ytterligare utveckla och förfina samarbetet. Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin medicinska historik Detta mål uppfylls under 2015 med ett nu, februari 2015, pågående införandeprojekt. Det omfattar både journal via nätet införande och förbättrade möjligheter för patienten att följa statusflöden och boka vissa besökstider till vårdens verksamheter. Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal utveckling MiT är vi en aktiv och tydlig part i den nationella utvecklingen och vårdgivarnas samverkan nationellt. I enlighet med Landstingets målbild införs och anpassas funktionalitet för att samverka med våra vårdinformationssystem. MiT driver och är initiativtagare till införande av nationell e-hälsa i samverkan med vårdens aktörer. Årsredovisning

95 Dnr: LD 14/03413 Trafik Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Som ansvarig för den regionala kollektivtrafiken ska landstinget arbeta för att förbättra de regionala pendlingsmöjligheterna med buss och tåg Landstinget ska verka för att förbättra samordningen mellan buss- och tågförbindelser Det ska vara möjligt att nå landstingets inrättningar med kollektivt resande Landstinget ska verka för att öka kundnöjdheten mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p p p säkerställa den regionala trafiken genom stråk mellan viktiga orter och centra samt att säkerställa stråk till grannlän och huvudorter på längre avstånd. Kommunerna ska med lokaltrafiken säkerställa anslutning till stråktrafiken via de så kallade noderna. De regionala stråken som landstinget finansierar utgörs av de större huvudvägarna och järnvägarna där snabb direkttrafik ska knyta ihop Dalarna funktionellt. Landstinget har under året deltagit aktivt i olika sammanhang i samarbete med övriga aktörer för att säkerställa de pendlingsmål som finns. Tabell 23 Måluppfyllelse trafik Driftbidragsavtal saknas och kortsiktigt trafikavtal blev dyrt Förslag till nytt driftbidragsavtal togs fram av Region Dalarna och beslutades av Direktionen i mars. Kommun- och landstingsfullmäktige rekommenderades att fatta samma beslut vilket Landstingsfullmäktige också gjorde. Avtalet förkastades dock av flera kommunfullmäktige vilket lett till att det nu saknas ett driftbidragsavtal mellan kommuner och landsting i Dalarna. I det läget träder kollektivtrafiklagen från 2012 in som säger att den allmänna kollektivtrafikens underskott då ska fördelas 50/50 mellan kommuner och landsting. Detta har lett till stora ekonomiska konsekvenser för landstinget det andra halvåret Från den 1 juli har Dalatrafik avtal med nya entreprenörer för utförande av busstrafiken i länet. På grund av upphandlings-svårigheter tvingades Dalatrafik i ett sent skede att teckna ett kortsiktigt avtal vilket under hösten också bidragit till kraftigt höjda kostnader för både kommuner och landsting. Bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg Landstinget, Region Dalarna/regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM), samt Dalatrafik och Tåg i Bergslagen har ett gemensamt mål att se till att Dalarna har bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg. Detta var en av förutsättningarna för Dalatrafiks nya trafiksystem som sjösattes hösten Trafiksystemet har byggts upp kring tankar om stråk, noder och lokaltrafik, där landstingets viktigaste uppgift är att Öka samordningen mellan tåg- och bussförbindelserna Landstinget har 2014 lämnat över till RKTM det ansvar för att driva forum dit Dalatrafik, Tåg i Bergslagen och RKTM bjudits in för att underlätta ett förbättrat samarbete kring de regionala pendlingsmöjligheterna. Landstinget fortsätter delta i sammanhanget och har under året medverkat i detta forum dit även några av de kommersiella aktörerna bjudits in. Detta har fungerat väl då det varit en möjlighet för de viktigaste aktörerna inom den regionala kollektivtrafiken i Dalarna att träffas och diskutera både problem och möjliga lösningar för att se till att tåg och bussförbindelserna ökar samordningen. Skapa förutsättningar för anpassning av kollektivtrafiken till vårdens besökstider Landstinget och Dalatrafik har 2014 fortsatt samarbeta för att anpassa kollektivtrafikens tider vid Falu lasarett till både vårdens besökstider och till personalens resbehov till och från arbetsplatsen. I och med det nya trafiksystemets start i höstas kom många synpunkter in från anställda och ett stort arbete har lagts ner för att anpassa och justera trafiken så att de allra flesta kan resa kollektivt till vården. Målen är fortsatt att öka andelen kollektivtrafikresor och att antalet parkeringsplatser ska räcka till både besökare och personal. Även miljöfrågan är viktig. Kundnöjdhet Kundnöjdheten hos Dalatrafik gällande senaste resan har minskat 2014 till 81procent (83). Dalatrafik har hos kunder allmänt 5 procent lägre kundnöjdhet 2014 jmf 22 Årsredovisning 2014

96 Dnr: LD 14/03413 med minskade kundnöjdheten med 4 procent. Kollektivtrafiken i Dalarna har minskat sin marknadsandel från 10 procent 2013 till 8,6 procent låg marknadsandelen på 8 procent. Andelen kunder hos Dalatrafik har minskat från 28 till 27 procent under samma period. Tåg i Bergslagen/Tågkompaniet uppnådde procent nöjda kunder på sträckan Borlänge Mora. Det är en förbättring med två procentenheter jämfört med föregående år. På sträckan Gävle Borlänge Mjölby var 94 procent av resenärerna nöjda med helhetsintrycket av sin resa. (Källa Trafikverket). Trafikverket har inte gjort någon mätning Tåg i Bergslagen finansieras av Landstingen i Dalarna, Gävleborg, Örebro och Västmanland, för Dalarnas del genom kollektivtrafikmyndigheten på Region Dalarna. Försäljningen av enkelbiljettresorna har under 2014 legat still och så även periodkortsresorna. Intäktsfinansieringen var 51 procent (53 procent 2013), målet är 60 procent. Enkelbiljetter står för 40 procent, periodkort 11 procent, landstingsbidrag 38 procent och statliga bidrag från Rikstrafiken 10 procent. Allmän och särskild kollektivtrafik (Mkr) Driftbidrag Sjukresor* *Inkl administration 3 Mkr Tabell 24 Allmän och särskild kollektivtrafik Från och med 2012 är Region Dalarna kollektivtrafikmyndighet i Dalarnas län och äger bolaget Dalatrafik. Dalatrafik har uppdraget från Region Dalarna att ansvara för att upphandla och samordna den allmänna kollektivtrafiken i länet, det vill säga buss och tågtrafik. Finansieringen av kollektivtrafiken delas mellan landstinget och Dalarnas kommuner och på grund av avsaknad av driftbidragsavtal har den fördelningen sedan juli 2014 varit 50/50. Sedan 2007 har Dalatrafik ansvaret för att samordna den särskilda kollektivtrafiken i länet. Det innebär att man via en upphandlad beställningscentral, Samres, samordnar sjukresor, omsorgsresor, färdtjänst, kompletteringstrafik och särskilda skolresor genom Beställningscentralen, BC Dalarna. Sedan det nya trafiksystemet infördes 1 juli 2014 har uppdraget till Samres utvidgats till att gälla samordning av både allmänna och särskilda kollektivtrafikresor. Årsredovisning

97 Dnr: LD 14/03413 Hälso- och sjukvården Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Måluppfyllelse* Hälso- och sjukvården ska vara: Patientfokuserad p Kunskapsbaserad och ändamålsenlig p Säker Effektiv p Jämlik och jämställd p Tillgänglig inom rimlig tid p Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan p skall utvecklas. Vårdens resultat skall öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: Multisjuka Kroniskt sjuka Psykiskt sjuka Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas. Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning. p p p mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt *Måluppfyllelse kopplat till fullmäktiges uppdrag har värderats ur ett systemperspektiv och lett fram till bedömningen av graden av måluppfyllelse. p Tabell 25 Måluppfyllelse hälso- och sjukvården Med uppdraget till hälso - och sjukvården som utgångspunkt, formulerar hälso - och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Nedan redovisas måluppfyllelse enligt hälsooch sjukvårdens styrkort för 2014 ur fyra perspektiv: Patient/befolkningsperspektiv, Verksamhetsperspektiv, Ekonomi samt Lärande och förnyelse. Patient och befolkningperspektiv Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följs måtten bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet och upplev nytta. Under 2014 har en patientenkät genomförts i den specialiserade vården Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska öppenvården som uppnår kvalitet som är över eller lika med rikssnitt är större 2014 än 2012 när det gäller delaktighet och information. Andelen för bemötande är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar försämringar Undersökningen från våren 2014 visar inga stora skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och kvinnor. God och jämlik hälsa Hälsofrämjande levnadsvanor är en viktig faktor för att upprätthålla en god hälsa. Andelen patienter i patientenkäten som ansetts sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor är störst när det gäller råd om motion. Andelarna för råd om mat, motion och tobak har minskat mellan 2012 och När det gäller tobak så ligger minskningen inom felmarginalen. För att en god och jämlik hälsa ska uppnås behövs en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Alla vårdcentraler i länet har under våren 2014 utformat handlingsplan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Verksamhetsperspektivet För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, säker, tillgänglig och kostnadseffektiv samt att vården erbjuder sjukdomsförebyggande insatser. Säker vård Sex av sju krav i patientsäkerhetssatsningen är uppfyllda för Patientsäkerhetsberättelse upprättas för året. Den är färdigställd första mars och redovisas separat. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård visade vid mätning våren 2014 en ökning på drygt 4% till 11%. Det som kan noteras är att en avdelning ligger mycket högt och gör att det totala 24 Årsredovisning 2014

98 Dnr: LD 14/03413 värdet påverkas. Det finns ingen indikation på att detta värde kommer att bestå utan får betraktas som den ögonblicksbild PPM är. Ny mätning utförs under våren 2015 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå. Mätningen våren 2014 visande 62% följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär en förbättring med 5 % i förhållande till tidigare mätning. Ny mätning utförs under våren 2015 Antalet antibiotikarecept per 1000 innevånare har minskat och ligger nu på 291 recept /1000 invånare vilket innebär bättre resultat än kraven i patientsäkerhetssatsningen 99,9% av relevanta enheter riskbedömning, åtgärdar och planerade uppföljning i Senior Alert Riskbedömning av munhälsa enligt ROAG har ökat i förhållande till föregående år. Ökningen i faktiskt tal är Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) uppvisar en täckningsgrad i nivå med måluppfyllelse Dokumenterade brytpunktssamtal registrerade i Palliativa registret har ökat med 2,4 %. Smärtskattningen har ökat med 2,7%, läkemedel mot ångest 2%, munhälsa med 0,8% Det kvarstår att förbättra resultaten upp till 5% ökning Demensutredning inklusive registrering och uppföljning i SveDem i primärvården har ökat markant. Undvikbar slutenvård (65 år och äldre ) har ökat liksom andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel uppvisar en minskning. Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning men i förhållande till nationell nivå ligger Dalarna på en låg och stabil nivå För personer som genomgått multimodal rehabilitering (självskattning) ses en minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 % eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete har noterats Andelen upprättade vårdplaner för patienter som skrivs in enligt lagen om tvångsvård är 83% Målnivån är 95%. Kunskapsbaserad vård Redovisas genom uppnådda resultat registrerade i kvalitetsregister för Stroke och Diabetes i förhållande till nationellt upprättade målnivåer samt resultaten av satsningen på psykiatrin, PRIO- satsningen. Stroke Dalarna redovisar låg andel trombolysbehandlingar (6,5%) vid stroke i förhållande till nationell målnivå (15% eller mer) Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid akutskedet med 83 %. Tre sjukhus kan nu erbjuda snabbspår till strokeenhet från ambulans för nyinsjuknade strokepatienter. Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 %. Diabetes Antalet rapporterade individer mellan år, med diabetesdiagnos, oavsett behandling, har ökat med 4000 på två år och är individer år siffra innebär att 4,9 % av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. Förväntat antal med läkemedelsbehandling är ca (5,1 % av befolkningen) Vad gäller effekten av behandlingen mätt i HbA1c värden visar resultat i nationella diabetesregistret inrapporterade värden av HbA1c en förbättring för typ2 diabetiker i primärvården, både för de med läkemedelsbehandling och de med livsstilsbehandling. För typ 1 diabetiker i den specialiserade vården har inrapporterade resultaten försämrats något. PRIO-satsningen Andelen patienter rapporterade i kvalitetsregistret psykosr och bipolär överstiger målnivån 70%. Bipolär visar 77% och PsykosR82% Sjukdomsförebyggande insatser De sjukdomsförebyggande insatserna följs upp genom täckningsgrad av tre screeningverksamhet och andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre Andelen mammografiscreenade kvinnor i åldern är 82,5 %. Målet för året har varit att bibehålla den goda täckningsnivån ingen förändring jämfört med 201 har skett. Det saknas dock metod för att redovisa med socioekonomiska uppdelning. Täckningsgraden för screening av livmoderhalsen saknas av datatekniska skäl. Januari-juni 2014 var det något fler som hörsammade kallelsen till screening (56 %) jämfört med under jan-dec 2013 (50 %). Eftersom resultatnivån för 2014 var att bibehålla nivån ses resultatet som godkänt. Det saknas även här metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. Årsredovisning

99 Dnr: LD 14/03413 Andel screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år är 85 % det betyder att 1900 av 2250 är screenade Andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre för säsongen var 47 % (en ökning med 9 % från året innan) vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen pågår fortfarande vaccinationen så resultatet dröjer. Det ser ut som fler doser sålts än så en ökning är trolig. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse Telefontillgänglighet i primärvården Bortsett från januari har andelen besvarade samtal under 2014 varit i nivå med andra halvåret Antalet vårdcentraler som inte nått målet (95 % besvarade samtal) varierar under året mellan 8 och 15 av de 28 vårdcentralerna. Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 94 procent i mars Motsvarande siffra för landet var 91 %. Väntetid till läkarbesök i primärvården Under 2014 har mätmetoden automatiserats och mätningar görs numera månadsvis. Kvalitetssäkrade uppgifter finns från och med september. Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst 90 % av patienterna. Vårdgarantiuppfyllelse specialiserad vård (90 och 90) 25 % (15% juli) av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för första besök den 31 dec Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för operation/behandling den 31 december % (40% juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för förstabesök den 31 dec % (9 % juli)av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för operation/behandling den 31 dec 2014 Ekonomiperspektivet Kostnadseffektivitet För att hitta kostnadseffektiva verksamhetslösningar och ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting används utvalda mått i SKL-jämförelse, KPP och NYSAM. Målet är att vara bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård. Dalarnas totalkostnad per invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 % högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats när det gäller Primärvård och Psykiatri, medan kostnaden för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra landstingen. I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort någon ekonomisk rapport sedan 2012 och går därmed inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått på följsamhet till rekommendationer är åldersstandardiserad förmånskostnad per invånare i Dalarna jämfört med riket. Den var 4919 kr/1000 inv o dag i Dalarna och 5072 kr/1000 inv o dag i riket under Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort kliniskt tillskott, men behöver införas ordnat då de är dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats, läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna (därför legat högt bland landstingen), men införandeoch uppföljningsprotokoll följs. Perspektiv Lärande och förnyelse Forskning inom landstinget utvecklas. För att säkra god vetenskaplig produktion, stimulera till forskning och främja kunskapsöverföring och ett evidensbaserat arbetssätt följs en rad indikatorer upp för att få en bild av att forskningsanslagen används på ett adekvat sätt. Resultat 2014 Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter för året är 117 Det är långt över målvärdet Antal citeringar och i-index i Google scholar är (Baslinjemätning) Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad forskningstid visar ett medelvärde på 97 %. 15 % har inte tagit ut 100 % tilldelad forskningstid 79 möten med individens forskning på dagordningen har genomförts 39 enheter har forskande medarbetare (Baslinjemätning) 3 medarbetare har disputerat under enheter deltar i kliniska prövningar eller forskningsstudier (Baslinjemätning) För att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete 26 Årsredovisning 2014

100 Dnr: LD 14/03413 med ständiga förbättringar, är verksamhetschefer och första linjens chefers med grundläggande kunskaper i förbättringsarbete mycket viktigt. Resultat verksamhetschefer och 20 första linjens chefer har fullföljt utbildning i grundläggande förbättringskunskap. Cheferna uppger att de har nytta av de nyvunnna kunskaperna i sin vardag Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälsooch sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills haft en platt ledningsstruktur, utan delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under vintern-våren 2014 genomfördes en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplan III byggde på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden har varit förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett förändringsarbete som fortsatt även under Svårigheter i förändringsarbetet har uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Ekonomiutveckling Under 2014 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är: Ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolknings utveckling och medicinsk utveckling. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti. Särskilda satsningar i samband med löneöversyn och för att lösa bemanningsproblem. Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor. Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt därmed åtföljande dyra bemanningslösningar. Mer inhyrd personal, bl.a. sjuksköterskor. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Höga kostnader för läkemedel bl.a för behandling av hepatit. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resurs-förstärkning i ordinarie verksamhet till externa vårdköp. Under 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt journalsystem. Hösten 2012 utarbetades en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom ordinarie verksamhet, kvälls- och helgaktiviteter med egen personal., bemanningskompletteringar av stafettkaraktär, vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak, genomförts enligt plan under 2013, samt fortsatt under Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar i stort sett budgeterad nivå. Årsredovisning

101 Dnr: LD 14/03413 Väntesituationen har under inledningen av 2014 fortsatt att successivt förbättrats, dock skedde en avmattning i utvecklingen till följd av bemanningsproblem under andra halvåret Viktiga händelser Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några representativa exempel: Deltagande i flera nationella projekt. Systematiska förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser. Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskegruppen och till rättspsykiatrin. Fortsatt utveckling och genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept. Beslut om ytterligare en forskningsvårdcentral. Upphandling och inköp av ambulanshelikopter. Anställning av divisionschefer och uppstart av fyra divisioner inom hälso- och sjukvården. Nya samverkansregler mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin har antagits. Från och med 1 januari 2015 är det arbetsgivaren som betalar hela kostnaden för resor och logi när personal åker till industriarrangerad fortbildning/ produktutbildning. Det är en utav flera förändringar i de nya samverkansreglerna mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsområde och uppgift. Ett styrkort med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik Måluppfyllelse i detta dokument Framtid Under 2015 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans och en högkvalitativ vård. Fortsatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse. Fortsatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov som följer av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Genomförande av genomlysning av hälso-och sjukvården som lägger grunden för en struktur och förändringsplan. Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2014 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar: Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Politikens inriktning och uppdrag. Ett avsnitt med rubrik Ramar, beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade områden, befolkningsutveckling. 28 Årsredovisning 2014

102 Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2014 Antal 2013 Antal Förändring (%) Nyckeltal 2014 Antal 2013 Antal Förändring (%) Somatik Öppenvård Läkarbesök Övriga besök Slutenvård Vårdplatser Vårdtillfällen Vårddagar Varav Utskrivningsklara Medelvårdtid 5 5 Psykiatri (+ Hab) Öppenvård Läkarbesök Övriga besök Slutenvård Vårdplatser Vårdtillfällen Vårddagar Varav Utskrivningsklara Medicinsk service Akutbesök Akuten Avesta Akuten Falun Akuten Mora Akuten Säter ÖNH-Akuten Falun Operationer Provisio Falun Öppenvård Slutenvård Mora Öppenvård Slutenvård Labanalyser Klinisk Kemi Transfusionsmedicin Mikrobiologi Patologen Röntgenundersökningar Avesta Ludvika Mora Falun Intensivvård VTS-Poäng IVA Falun NEMS-poäng IVA Mora Ambulans- och sjuktransport Körda mil ambulans Körda mil sjukbilar Kvinnokliniken Förlossningar Kardiologen PCI Ögon Maculabehandling Kataraktoperationer Öron Operationer Öron-Op Tabell 26 Verksamhetsstatistik hälso- och sjukvården Årsredovisning

103 Dnr: LD 14/03413 LD Hjälpmedel Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Landstinget Dalarna och Hjälpmedel Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. Förvaltningen Hjälpmedel Landstinget Dalarna finns under Landstingsstyrelsen medan förvaltningen Hjälpmedel Dalarna finns under Hjälpmedelsnämnden som är en gemensam nämnd med Dalarnas kommuner. Hjälpmedel Landstinget Dalarna är en del av landstingets habiliterings-/rehabiliterings- och hjälpmedelsverksamhet, inom hörsel-, syn-, och tolkområdet. Samordningsansvar för områdena ortopedteknik, hårersättning och dövblindområdet. I Hjälpmedel Dalarna ingår avdelningarna KLOK (Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition), Kundservice, Logistik, PMB (Personliga medicinska behandlingshjälpmedel), Rörelse, Teknisk service. Samordningsansvar för området kontinens. Måluppfyllelse Verksamheterna inom Hjälpmedel Landstinget Dalarna klarar i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Den faktiska väntetiden (tid mellan behovsbedömning och utprovning av hörapparat) visar att Hörcentralen når kö-miljardens mål med att minst 70 procent av patienterna har påbörjat utprovning inom högst 60 dagar från beslut om behandling. Syncentralen följer sin prioriteringsordning. Den är till för att kunna se vilken patient som är i störst behov av hjälp först. Tolkcentralen har tagit emot fler tolkbeställningar under 2014 och samtidigt minskat bristen. Tolkcentralen har utfört 98 procent av de beställda uppdragen. Verksamheterna inom Hjälpmedel Dalarna klarar i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Om hänsyn tas till patientens totala väntetid uppnås inte alltid vårdgarantin. Samarbetet med kunderna fördjupas för att utveckla och förbättra kvalitén i mötet med patienten samt korta dennes totala väntetider i hela vårdkedjan. LD Hjälpmedel tillgodoser i stort behovet av service på de hjälpmedel som finns i länet, idag ingen jour på kvällar och helger. En strävan är att hjälpmedlen i så stor utsträckning som möjligt repareras/servas i hemmet eller på vårdinrättningen för att minska tiden patienten/brukaren är utan sitt hjälpmedel. Viktiga händelser under året Under året lanserades en tjänst på 1177.se som heter Tema Hjälpmedel. Tjänsten ska förenkla för hjälpmedelsanvändare att hitta information om hjälpmedel. Det innebär att Dalarnas invånare har en möjlighet att söka och hitta information om vilket hjälpmedel som är aktuella i Dalarna, samt även nationellt. LD Hjälpmedel har startat upp kontroll av journalanteckningar. Med hjälp av systemet kommer varje enhet att bli granskade varje månad. Det är en kvalitetssäkring och en trygghet för våra patienter. I samband med övergången till TakeCare upphörde hörselvården med kontanthantering och med försäljning av batterier och hörapparattillbehör. Batterier finns numera lätt tillgängliga i den öppna marknaden och det finns även möjlighet att beställa över internet. När det gäller tillbehör så får patienterna själva beställa direkt från leverantören. Hörcentralen har stora svårigheter att rekrytera audionomer till lediga tjänster. Under 2014 har projektet dövblindteam lett till att det nu finns ett beslut på att det ska finnas ett dövblindteam i Landstinget Dalarna. Personer med dövblindhet har nu en större möjlighet att bli mötta utifrån sin dövblindhet och inte utifrån sin dövhet och sin blindhet separat. Minskade vårdplatser och en ökande andel avancerad hemsjukvård leder till en ökad efterfrågan på 30 Årsredovisning 2014

104 Dnr: LD 14/03413 LD Hjälpmedels tjänster och hjälpmedel. Ex krav på kortare ledtider för installation av sängar och syrgas i hemmet. Under 2014 lades Hjälpmedelsinstitutet (HI) ned, vissa av institutets funktioner flyttades till den nya myndigheten, Myndigheten för delaktighet (MFD), medan andra togs bort eller flyttades till andra instanser. Vad konsekvenserna för verksamheten blir syns på mer lång sikt då viss nationell samordning försvann. Uppföljning besparingsåtgärder Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i respektive län. Idag finns ca 150 aktiva avtal. Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset på en hörapparat minskat med ca 1200 kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5 Mkr. I ett samarbete med Högskolan Dalarna har LD Hjälpmedel spelat in en föreläsning om hjälpmedel för kognitivt stöd. Föreläsningen publicerades på Högskolan i Dalarnas hemsida för att på ett lättillgängligt sätt öka kompetensen kring denna typ av hjälpmedel. Framtiden Lagändringarna gällande mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel gäller från den 1 juli 2014 och en förnyad patientlag trädde i kraft den 1 januari Lagen ger patienten ett större inflytande över vart och i vilken form patienten vill ha sin vård. Det ställs också högre krav på den information som lämnas till patienten. Lagen ställer nya krav på sjukvårdshuvud-männen och vi kan idag inte förutse omfattningen. Mycket av samhällsutvecklingen sker idag inom den digitala världen, välfärdsteknologi. För många av de medborgare som har en funktionsnedsättning innebär den moderna tekniken stora möjligheter att kunna leva ett mer delaktigt liv i dagens samhälle. För att kunna få tillgång till denna nya världen måste allt vara anpassat och utformad på rätt sätt. Det ställer höga krav på våra medarbetare som arbetar inom dessa områden. Utvecklingen går fort och det gör det utmanande att följa utvecklingen samtidigt som den ekonomiska situationen kräver nya lösningar. som förvaltningarna arbetar efter innebär att LD Hjälpmedels båda förvaltningar i större utsträckning samlas under samma tak i Borlänge. Den del av rekonditioneringen som utförs av Samhall i Säter ämnas flytta till lokalerna i Borlänge. Det pågår ett arbete inom landets syncentraler tillsammans med Eye Net Sweden att starta upp ett kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning (SKRS). Syftet med SKRS är att öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig synrehabilitering i Sverige. Förskrivare behöver ha beslutsstöd för att lättare kunna ta rätt beslut i svåra bedömningar. Det är viktigt att hänga med i utvecklingen för att patienterna ska få den rehabilitering som de har rätt till. Under 2015 har LD Hjälpmedel som mål att presentera en för kommun och landstinget gemensam hjälpmedelspolicy som stöd och vägledning vid hjälpmedelsförskrivning. Tolkcentralen har beredskapstolkar för att tolkanvändare ska känna sig trygga med att tolk kommer till akuta uppdrag även då tolkcentralen är stängd. En utmaning under 2015 är att lösa de brister som råder gällande samarbetet med SOS. Brister som leder till stor osäkerhet bland tolkanvändarna i Dalarna, en osäkerhet som i sin tur påverkar arbetsmiljön för de anställda på tolkcentralen. Framöver kommer det att krävas en dialog mellan förvaltningar/sjukvårdshuvudmän för att belysa konsekvenserna av förändring i patientflöden, förskrivningsförfaranden och upphandlingar. Konsekvensen idag är att beslut från en instans genererar kostnader hos en eller flera andra. Upphandlingen av nutritionspumpar kommer under 2015 generera att LD Hjälpmedel behöver byta ut ca 140 pumpar ute i patientens hem. Dessa byten kommer initialt öka kostnaderna för kunden. LD Hjälpmedel vill vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare, en utmaning som kräver att vi är lyhörda för hur vi lockar till oss nya kompetenta medarbetare och behåller dem vi har. Ett arbete gällande nya lokaler pågår och det förslag Årsredovisning

105 Dnr: LD 14/03413 En vecka på LD Hjälpmedel Några exempel från en genomsnittsvecka år 2014 (antal/år delat med 52 veckor) Mindre än varannan hörapparater utprovas till patienter mätningar utförs på beställning av öron-näsa-hals-kliniken personer får enskilt samtal på Pedagogiska hörselvården personer deltar i grupprehabilitering på Pedagogiska hörselvården Varannan vecka får en person hjälpmedel för alternativ telefoni utförda tolkuppdrag 6 9 patienter får stödsamtal av kurator vid Syncentralen patienter får utprovning av optiska hjälpmedel hörapparater repareras av Teknisk hörselvård Patienter som får hjälpmedel utprovade på Hjälpmedelscentralen Artiklar levererade från förrådet i Borlänge Manuella rullstolar levereras Rollatorer levereras Kryckkäppar levereras Toalettstolsförhöjningar levereras Hygienstolar levereras 6 5 Hjullyftar levereras 3 4 Taklyftinstallationer utförs Sängar levereras och monteras Hjälpmedel besiktigas ute på fältet Tabell 27 Exempelvecka på LD Hjälpmedel 32 Årsredovisning 2014

106 Dnr: LD 14/03413 Tandvårdsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Högkvalitativ och tillgänglig tandvård. Utveckla den förebyggande tandvården. Pris i medelnivå ur ett nationellt perspektiv. Frisktandvården är viktig att utveckla för att på det viset hålla en god tandstatus och hålla kostnaderna nere för individen. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p mindre erfaren har skett och vårdåtagandet har ökat på rund av en större andel asyltandvård. Uppföljning besparingsåtgärder För 2014 räknades landstingsersättningen upp med 2,9 procent och därefter fastställdes ett besparingskrav om 1,0 Mkr. Därtill justerades tidigare års avkastningskrav på 2 Mkr upp till 5mkr i budgeten för I praktiken innebar detta att Folktandvårdens landstingsbidrag minskade med ca 1 Mkr inför Tabell 28 Måluppfyllelse tandvårdsförvaltningen Målen för Folktandvårdens verksamhet har till övervägande delen nåtts. Särskilt glädjande är att tandhälsomålen för såväl barn som vuxna nåtts samt att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhet som Folktandvården varit kontrakterad för också nåtts. Vi ser dock att medelbehandlingstiden för barn ökar och att vi lägger allt mer resurser i barntandvården. Ett arbete har påbörjats i projektet Modell Barntandvård där vi har som ambition att styra kvalitet med ekonomi. Viktiga händelser under året Beroendet av ett väl utvecklat IT-stöd för att hantera nuvarande tandvårdsstöd är stort, något som kräver ständig utveckling. Detta är något vi måste fortsätta att satsa på att utveckla även under Folktandvårdens ledningssystem fungerar bra och vilket har fått stort nationellt intresse. Under 2014 har särredovisning enligt den nationella modellen upprättats för 2013 års räkenskaper. Modellen har reviderats av EY och kommer troligtvis att utvecklas ytterligare under kommande år. Det företagsekonomiska tänkande och de marknadsmässiga villkor som skall gälla för tandvården har lett till diskussioner om en ökad frihetsgrad för Folktandvården i ett landstingsperspektiv under begreppet bolagsliknade former. Som ett resultat av detta kommer överskott och underskott få behållas fr.o.m års redovisade resultat. Vi kan med bokslutssiffrorna för 2015 stolt konstatera att vi lyckats med bedriften att uppvisa ett överskott 1,2mkr efter redan reglerat avkastningskrav på 5 Mkr. Denna bedrift har verksamheten lyckats med genom ökad kostnadsmedvetenhet samt ökade produktionsintäkter trots större vårdtyngd i barntandvården samt att ingen extra ersättning, motsvarande 2,0 Mkr erhållits för satsningen på trainée-platser för tandsköterskor som genomfördes under Smärtgränsen är dock nådd Barntandvården utförs idag utanför de budgeterade medlen och särredovisningen från 2013 tyder på att den åtgärdsbaserade vuxentandvården finansierar barntandvården i Folktandvården Dalarna. Framtiden Rekryteringsfrågan kommer att vara dominerande under kommande år. Stora pensionsavgångar är att förvänta och generationsväxlingen kommer att medföra minskad produktivitet med minskade intäkter som följd. En stor utmaning utgörs av att kunna kompetensförsörja tandvården i Dalarna och starten av en tandsköterskeutbildning i Falun utgör en viktig sak i den framtida kompetensförsörjningen. Ledningssystemet kommer att ge oss den trygghet vi behöver för att göra rätt saker på rätt sätt. Utvecklandet av frisktandvårdskonceptet kommer också att stärka Folktandvårdens profil som en aktör med förebyggande profil och stort samhällsekonomiskt ansvar. En omfattande utväxling av erfaren personal mot ny Årsredovisning

107 Dnr: LD 14/03413 År 2015 får temat Barntandvårdens år då fokus ligger på att följa upp kvalitén i barntandvården. För att vård ska kunna ges på lika villkor och efter behov måste kraven tydliggöras för att påvisa behovet av ökade resurser till barntandvården. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits under respektive chefs ledning. Som stöd för cheferna finns en tydlig rutin i Folktandvårdens ledningssystem och också en arbetsmiljöhandbok. Ett antal arbetsmiljörelaterade kurser har genomförts och personalen har erbjudits massage på arbetstid. Samarbetet med den nya Företagshälsan har varit bra utifrån fastställt behov. Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Basen för Folktandvårdens verksamhet utgörs av landstingets policydokument. Befattningsutveckling för alla har varit och är en ledstjärna och vi vill att arbetsvillkor skapas som möjliggör för kvinnor att göra karriär inom tandvården. Samtidigt försöker vi skapa flexibla arbetstider som möjliggör en bra kombination mellan arbetsliv och familjeliv för alla. Alla tjänster lyses i princip ut så att alla har möjlighet att söka nya tjänster på samma villkor. Verksamhetsstatistik Nyckeltal Beh. Patienter 3-19 år Totalt vuxna patienter Färdigbehandl. vuxna Akut avslutade vuxna Part behandlade vuxna Tot behandlade vuxna Tot erbjudna tim barn Tot erbjudna tim vuxna Tabell 29 Verksamhetsstatistik tandvårdsförvaltningen Antalet barn och ungdomar som söker Folktandvården för sin tandvård har ökat med 364 barn jämfört mot föregående år. Ett ökat tryck på barntandvården är en av orsakerna till att antalet behandlade vuxna har gått ner. Tidigare års minskning i produktivitet på rund av generationsväxling är fortfarande ett faktum. Miljöarbete Folktandvårdens miljöarbete har nått miljödiplomeringsnivå och en klinik är certifierad enligt ISO Fortlöpande revisioner görs av klinikerna miljöarbete som en del i revisionen av Folktandvårdens ledningssystem. På varje klinik finns ett miljöombud som genomgått utbildning inom miljöområdet. Verksamheten samordnas av en miljösamordnare som också är Folktandvårdens representant i miljörådet. 34 Årsredovisning 2014

108 Dnr: LD 14/03413 Beställarenhet för tandvård Måluppfyllelse dataprogram går vidare med förhandsbedömning på webben av omfattande tandbehandlingar och webbfakturor för privattandvården. Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla berörda i Dalarna. Munhälsobedömningar ska genomföras i samverkan med länets kommuner. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p Tabell 30 Måluppfyllelse beställarenhet för tandvård Landstingen ansvarar för att organisera och bekosta upp-sökande tandvård till personer med stort omvårdnadsbehov samt att, mot sjukvårdsavgift, erbjuda nödvändig tandvård (N-tandvård) till denna grupp, tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (S-tandvård) till 13 preciserade grupper samt tandvård vid långvarig sjukdom eller funktions-nedsättning (F-tandvård) till 11 preciserade grupper. Viktiga händelser under året Webbutbildning om N-tandvård För att landstinget ska veta vilka som har rätt att få N- tandvård krävs ett gott samarbete med nyckelpersoner i kommunerna t.ex. biståndshandläggare och enhetschefer på hemtjänst eller särskilda boenden. Verksamhetsstatistik Nyckeltal Utförda munhälsobedömningar Utförda munvårdsutbildningar, årlig + grundutbildning Antal behandlade i nödvändig tandvård (N-tandvård) Antal behandl i tandvård som 1 011* led i sjukdomsbehand.(standvård) *2014 saknas uppgifter för 2 av 13 grupper Antal behandlade i tandvård vid funktionsnedsättn. (F-tandvård) Antal personer, 20 år, i länet enl. Region Dalarna Andel pers. 20 år i länet som fått landstingets tandvårdsstöd 3 % 3 % Tabell 31 Verksamhetsstatistik beställarenhet för tandvård Miljö Miljöarbetet följer Landstinget Dalarnas miljöpolicy och övergripande miljömål. under Innan nyckelpersonerna tillåts anmäla en person till Beställarenheten krävs godkänd kurs om regelverket. Tidigare hölls kurser på traditionellt sätt, men 2014 togs ett nytt steg i och med en övergång till utbildning och anmälningar via webben. Fördelarna är nu att man kan göra kursen när man har tid samt att pappershanteringen minskar på Beställarenheten. Framtiden Tandvårdsstödet vid långvarig sjukdom eller funktions-nedsättning kräver en bedömning av funktionsnedsättningen i form av ett läkarintyg. Det är därför viktigt att läkarna känner till detta och skriver intyg för sina patienter. Vi är långt ifrån där ännu, så under 2015 kommer en intensifierad informationsinsats att genomföras, riktad till läkare i primärvården. Utvecklingen av webbfunktioner i Beställarenhetens Årsredovisning

109 Dnr: LD 14/03413 Kultur- och bildningsförvaltning Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 De landstingsfinansierade kulturverksamheterna ska möjliggöra ett tillgängligt, kvalitativt och brett kulturutbud i hela Dalarna. Landstinget ska i samverkan med länets kommuner sträva efter att alla barn och ungdomar ges möjlighet att delta i ett kulturarrangemang per läsår. Kulturaktiviteter för barn och ungdom är prioriterade. Folkrörelserna och de ideella krafternas betydelse ska stärkas. Kulturens och bildningens roll inom folkhälsoarbetet ska stärkas. Landstinget ska ta till vara folkhögskolornas kompetenser vid utbildningar. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Viktiga händelser under året Måluppfyllelse Tabell 32 Måluppfyllelse kultur- och bildningsförvaltningen Kansli/stab Dalarnas regionala kulturplan började gälla 1 januari Dessa ska på ett övergripande sätt visa hur landstinget och respektive kommun ska samverka och utveckla länets kulturliv. Innehållet i överenskommelserna ska utvärderas under 2015 av båda parter. Arbetet har inletts med att ta fram den nya Kultur- och bildningsplanen för perioden Under året har kansli och stab arbetat med att upphandla ett nytt digitalt ansökningssystem för att underlätta för de som söker stöd hos landstinget men också för att underlätta administrationen av de närmare drygt 700 ansökningar som årligen inkommer. Film i Dalarna Film i Dalarnas uppdrag innefattar allt från syntolkade filmvisningar på biograf för ökad tillgänglighet, till länet som inspelningsplats. Under 2014 har flera filmer spelats in i länet, bl a Vitt skräp med Ola Rapace, och Hanna Skölds Granny s dancing on the table. Galapremiären på Maria Bloms Hallå, hallå i februari markerade slutet på en lång resa som Film i Dalarna varit med på. Filmen fick stort medialt genomslag och ett fint mottagande av kritikerkåren. Under våren presenterades förstudien Filmregion Dalarna för inbjudna företrädare för Dalarnas kommuner. Förstudien har lett till en satsning på film, spel och musik: MFD- projektet. Fornby folkhögskola Skolan hade tio olika inriktningar av Allmän behörighetsgivande kurs på Fornby under Tre av dem på filialen i Falun och en i Ludvika. Den estetiska sidan är viktig med konstkurser på hel- och deltid, sömnad och vävning både på distans och på plats. Svenska för invandrare utökades under hösten med en ny grupp och en etableringskurs för nyanlända har startats. Skolan har utvecklat sin samverkan med kommunerna, t ex med regelbundna samtal med arbetsmarknadsenheter och arbetsförmedling om etablering av nyanlända invandrare, utbildning i svenska för invandrare och rekrytering till kurser. Framför allt i Ludvika är samverkan väl etablerad. Studiemotiverande folkhögskolekurser har genomförts i Borlänge, Falun och Ludvika. Ett nytt spännande område är Grön rehab där Fornby är projektägare för en verksamhet i Sjulsarvet i Falun tillsammans med Landstingets avdelning för Hälsofrämjande. Enheten Scen Dans Konst Enheten Scen Dans Konst fortsätter sitt strategiska arbete att låta utvecklingsprojektens mål gå samman och gynna regionala samarbeten och kommunkontakter för att bygga upp ett varaktigt arbete tillsammans med andra landstingsstödda institutionerna och organisationerna. Enheten arbetar också för att bygga ett starkt nätverk både nationellt och internationellt. Den gemensamma budgeten för konsulenterna har inneburit en samsyn av projekt och arbetsinsatser. Länsbibliotek Dalarna 2014 har präglats av det ESF-finansierade KUB-projektet om kompetensutveckling av bibliotekspersonal. Projektet har skett i samverkan över länsgränserna. Det har inneburit ökad dialog och intensifierat samarbete med länets kommunbibliotek. Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag i kraft. Den slår fast att den regionala biblioteksverksamhetens ändamål ska vara att främja samarbete, verksamhetsut- 36 Årsredovisning 2014

110 Dnr: LD 14/03413 veckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Riksdagen fattade beslut om nationella mål för litteratur- och läsfrämjande: Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Detta ledde till att läsfrämjande och litteratur förs in i kultursamverkans-modellen from Malungs folkhögskola Malungs folkhögskola har under året fortsatt att vara en mötesplats för bildningsresor. Utifrån en stabil vardag har en ständig utvecklingsprocess pågått för att på bästa sätt möta studerandes, medarbetares och omvärldens behov. Skolans verksamhet når ut till människor med stor variation i ålder, bakgrund och erfarenhet. Verksamheten sträcker sig från kulturarrangemang, via kort- och distanskurser till långa kurser på sex veckor, en termin eller ett läsår. Under sommaren genomfördes en treveckors kurs med internationella studenter från hela världen. Nöjda studerande och ett gott rykte visar på en hög kvalitet. Mentalvårdsmuseet Mentalvårdsmuseet besöktes under året av personer. Alla besökare guidas personligen, 262 guidade visningar utfördes. AT-läkare, PTP-psykologer och studenter från vårdhögskolan besöker Mentalvårdsmuseet och får anpassade visningar för sina studier. YH-utbildningar till skötare är en grupp som ökar och kommer från hela Mellansverige. Många av museets besökare är unga vuxna under utbildning inom vårdoch omsorg, av dessa har ett antal invandrarbakgrund. Gruvhospitalet utställningsfilial finns vid Gruvmuseum Falu Gruva. Mora folkhögskola Mora folkhögskola har haft ett framgångsrikt verksamhetsår. Folkhögskolan har öppnat dörrarna för lokalsamhället i syfte att uppfylla sin roll som bildnings-, kultur- och demokraticentrum för norra Dalarna. Nya verksamheter och projekt har genomförts och skolan har lyckats fånga upp nya målgrupper. Syftet är att höja den allmänna bildningsnivån samt gynna folkhälsan i lokalsamhället. Föreläsningarna har haft stor uppslutning och fortsättning efterfrågas. En ny distanskurs har startats, permakulturdesign. Kursen är baserad i Skattungbyfilialen. Målet med kursen har varit att nå en målgrupp med stort intresse för ekologisk odling och behov av flexibla studieformen. Kursen ger tillgång till hög kompetens i ämnet genom samarbete med Stjärnsund Permakultur centrum för lärande. Musikkonservatoriet Under 2014 beslutade skolverket, att ge Musikkonservatoriet Falun tillstånd att bedriva riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i ytterligare fyra antagningsomgångar, dvs Antalet beviljade årsplatser för gymnasiet är 60. Skolverket beslutade samtidigt att höja den interkommunala ersättningen från nuvarande kr per elev och år till kr. Musikkonservatoriet Falun ansökte om att få föra över den nuvarande eftergymnasiala KU-utbildningen, vars förordning upphör gälla, till utbildningsformen Konst- och Kulturutbildningar samt vissa andra utbildningar (förordning 2013:871). Beslut väntas under våren Likabehandling (f d mångfald/jämställdhet) Vissa enheter har sedan tidigare egna jämställdhetsplaner medan det saknas en övergripande likabehandlings- och jämställdhetsplan för förvaltningen. Landstingets Dalarnas likabehandlings- och jämställdhetsplan gäller. Förvaltningen arbetar för en jämställd förvaltning där alla former av diskriminering motarbetas. I enheternas uppdrag ingår också att verka för att uppmärksamma barnkonventionen, att tillgängliggöra utbudet av kultur och bildning för alla via t ex syntolkning, handikappanpassade lokaler och scener och att uppmärksamma frågor rörande diskriminering. Miljöarbete Kultur och bildningsförvaltningen bedriver ett systematiskt miljöarbete enligt ISO14001:2004 utifrån den miljöplan med mål och aktiviteter som årligen upprättas av förvaltningens miljöombud, miljösamordnaren och förvaltningschefen tillsammans (MOMS-gruppen). Årsredovisning

111 Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Nyckeltal Deltagarveckor (folkhögskolorna) - varav statsbidragsberättigat Elevveckor (gymnasieskolan) ,5 sökande per utbildningsplats Målet inte uppfyllt Andel studerande som fullföljer sin utbildning uppgår till 85% Andel studerande i allmänna kurser minst 25% Målet inte uppfyllt Målet uppfyllt Målet inte uppfyllt Målet uppfyllt Målet uppfyllt på två av tre skolor Antal nya kurser Film i Dalarna Tekniklån antal dagar Tekniklån/artiklar Tekniklån/tillfällen Produktionsstöd - dokumentär kortfilm växthus Länsbibliotek Dalarna Fjärrlån Antal depositioner Antal arrangemang totalt Antal deltagare vid arrangemang Konsulentbesök för dialog och rådgivning Mentalvårdsmuseet Besökare vid Mentalvårdsmuseet Scen, Dans, Konst Subventionerade teaterföreställningar barn & ungdom Subventionerade dansföreställningar för barn och unga Dansworkshop Inköpta konstverk inom Kultur- och bildnings ram Konstverk inköpt till nya vårdblocket 242 1) Under 2014 är det enbart Musikkonservatoriets elevveckor som redovisas. 2) Det höga antalet arrangemang kan hänföras till intensiv verksamhet inom KUB-projektet. 3) Nedgången i antal deltagare från 2013 till 2014 beror på att Läsfestivalens deltagare inte räknats in under året. Detta beror på att stadsbibliotekets räkneverk ej fungerade. Bedömningen är att antalet besökare låg på ungefär samma nivå som tidigare år Tabell 33 Verksamhetsstatistik kultur- och bildningsförvaltningen 38 Årsredovisning 2014

112 Dnr: LD 14/03413 Fastighetsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Förvalta landstingets fastigheter kostnadseffektivt. Genomföra investeringar i fastigheter utifrån patienter och verksamheters behov utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p p Skötselkostnader </= 5 Redovisas april 2015 Driftkostnader (totalt exkl. LFU) Energiförbrukning 164 kwh/ kvm El från förnyelsebara energislag mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt </= 5 Redovisas april , se kommentar nedan 100 % 50 % svensk vindkraft, 50 % vatten Tabell 35 Verksamhetsmål fastighetsförvaltningen Den av Fastighetsnämnden fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning, värme och el på 150 kwh per kvm vid utgången av år Verksamhetsmål Tabell 34 Måluppfyllelse fastighetsförvaltningen 1.Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Mål 2014 Utfall 2014 Hyresgästenkät genomförs vartannat år. Totalindex > Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Mål 2014 Utfall 2014 Total kostnads-effektivitet <5,66 % 5,53% = lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa Kostnadseffektivitet = resultat på fastighetsförvaltningen minst enligt budget/plan 100% 109% 3. Genomföra investeringar i fastigheter byggherrerollen utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Mål 2014 Utfall 2014 p Fastighetsinvesteringar 803 Mkr 177 Mkr 4. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. Mål 2014 Utfall 2014 Behålla en tätposition (>2013) bland landstingen för: I jämförelse med andra landsting en placering: Energiförbrukning </= 5 Redovisas april 2015 Mediakostnader (el, värme o vatten) </= 5 Redovisas april 2015 Energiförbrukningen har fortsatt att sjunka under 2014 till en nivå på 164 kwh per kvm, som är lika med delmålet för Sänkningen ska ses utifrån att Landstinget Dalarna även 2013 hade den näst lägsta energiförbrukningen bland Sveriges landsting. Den strategiskt, långsiktiga energiplanen ger resultat. Jämförelsetalen för landstingets fastighetsförvaltningar 2013 publicerades på försommaren. Landstingsfastigheter ligger, glädjande nog, fortsatt mycket bra till. Energiförbrukning, totala kostnader för media (el, värme och vatten) samt driftkostnader ligger vi på en hedrande andraplats i landet. Jämförelsetalen med övriga landsting för 2014 är ännu inte sammanställd men kommer att redovisas i slutet av kvartal ett Under hösten har en kundenkät genomförts. Den görs vartannat år med ca 400 hyresgäster. Den finns nedbruten i flera olika parametrar och sammanställs i ett så kallat to-talindex. De två tidigare enkäterna (2012 resp. 2010) har summerat till 57 som totalindex. Indexet har nu har det höjts till 59 vilket är mycket glädjande. Dock finns det givetvis frågor som lyfts fram såväl geografiskt som lokalmässigt som Landstingsfastigheter ska koncentrera sig på och jobba vidare med. Viktiga händelser under året För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande plan-period ( ) har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det plane- Årsredovisning

113 Dnr: LD 14/03413 ras stora investeringsprojekt på samtliga fyra lasarett i länet. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad av kemlab, ny ambu-lansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möte framtidens krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnader. Vi är i stort behov av verksamheten för att komma igång med projekten. Det är verksamhetens behov som ska styra hur projekten ska utformas och det är i tidiga skeden som det är viktigt att lägga ner energi och diskussioner. Detta har t ex lett till att projektet för patienthotellet på Falu lasarett ännu ej är igång. Det är bra tycker vi, att diskussionerna förs nu och inte när bygget är igång eller klart men det kostar i form av tomma lokaler som ingen betalar hyra för. Miljöarbete Arbetet för att minska energianvändningen i landstingsägda fastigheter fortsätter. Landstinget vill behålla positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. Fastighetsnämnden har fastställt en energiplan med mål för 2020 och Energianvändningen per kvm har minskat med 2,3 procent från 168 till 164 kwh, under Verksamheterna har möjlighet att teckna miljökontrakt som medför 2 procent reducerad hyra. Kontraktet innebär att hyresgästen strävar efter minskad miljöpåverkan genom källsortering och mins-kad energiförbrukning. Vid årets slut fanns tecknade miljökontrakt för 76 procent av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna kontrakt för. Vid utgången av året förvaltades totalt kvm BRA, varav var landstingsägda och inhyrda. Dess-sutom hanterades kvm externt inhyrda lokaler. Framtiden Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar. Ett exempel på detta är pro-jektet Ny vårdbyggnad på Falu lasarett som nu står klart. Investeringsnivån under planperioden ligger på ca 350 Mkr per år. Investeringarna fördelas på länets samt-liga sjukhus. Förutom betydande investeringar så kommer även för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. 40 Årsredovisning 2014

114 Dnr: LD 14/03413 Landstingsservice Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Tillhandahålla och utveckla sjukvårdsspecifik service, som tar sin utgångspunkt i respekt för patienterna Systematiskt utvärdera och ansvara för den för koncernen mest effektiva driftsformen. Verksamheten ska drivas resurs- och miljöeffektivt, energisnålt samt tillhandahålla god kvalitet och service. Måluppfyllelse p Fastighetsteknik, förebyggande p underhåll/totalt antal uppdrag Yttre transport, minskade körmil (jmf 2013) Andel miljömärkta livsmedel 25% 29% mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt 1) Utfallet avser totalt inköpta livsmedel Falun, varav en del distribuerats vidare till Nämnden för Kostsamverkan. Tabell 37 Måluppfyllelse landstingsservice, olika perspektiv mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tabell 36 Måluppfyllelse landstingsservice Aktiviteter som pågår för att utveckla den sjukvårdsspecifika servicen är planer för att införa vårdnära servicetjänster inom ramen för projektet Mer tid för patienten. Materiel- och textilförsörjningen har också utökats på Falu lasarett. Ansvaret för driftsformen av servicetjänster utvärderas kontinuerligt genom benchmarking. Landstingsservice har återtagit kostförsörjningen på Ludvika lasarett i egen regi, insourcat transportuppdrag till den egna förvaltningen. En översyn av den egna bevakningsverksamheten pågår. Att det tredje övergripande målet är uppfyllt får förvaltningen bekräftelse på genom fortsatt ISO-certifiering inom både miljö och kvalitet efter extern revision. Personal Målet, 5 procent, för den totala sjukfrånvaron är inte uppfyllt. Målet är satt utifrån medelåldern på våra medarbetare samt de arbetsuppgifter som utförs. Förvaltningen fortsätter att sträva emot att nå detta mål genom tidig kartläggning av korttidssjukfrånvaron och ett proaktivt rehabiliteringsarbete. Ekonomi Under 2014 har Landstingsservice ett avkastningskrav på 2 Mkr. Resultatet för Landstingsservice är ett överskott på 6 Mkr. Resultatindexet uppgår till 102. Det ekonomiska målet är därmed uppfyllt. Kund Vid mätning nöjdkundindex (NKI) hösten 2014 visar resultatet en tydlig positiv trend jämfört 2013, dock är detaljunderlaget föremål för kvalitetssäkring varför exakt resultatnivå inte kan anges. Perspektiv Mål Utfall Måluppfyllelse Personal Sjukfrånvaro (total) 5% 8% Sjukfrånvaro (korttid) 3% 3% Nöjdmedarbetarindex 75% 76% Ekonomi Resultatindex Kund Nöjdkundindex 90 Produktion Städ, avverkningsgrad, p kvm/h Tvätt, leveranssäkerhet 98% 97% p Kost (totalkostnad per portion, kr) p Under 2014 har utarbetats och påbörjats implementering av en ny kundkontaktsorganisation. Utveckling Landstingsservice är sedan tidigare kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och miljöcertifierad enligt ISO Under året har ett stort arbete genomförts med att processkartlägga vår verksamhet som ett led i att utveckla ledningssystemet digitalt. En omfattande omcertifiering genom extern revision av förvaltningens kvalitets- och miljöledningssystem har genomförts. Revisonen visade på ett bra resultat och fortsatt certifiering rekommenderades. Årsredovisning

115 Dnr: LD 14/03413 Viktiga händelser under året Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. Det ekonomiska uppdraget är att säkra en långsiktigt god hushållning för Landstinget Dalarna. Landstingsservice styrs av två nämnder, Servicenämnden och Nämnden för kostsamverkan som är benämningen för samarbetet mellan Mora kommun och Landstinget Dalarna. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten under 2014 är: Ett landstingsövergripande projekt har startats under året, där huvuduppdraget är att tillskapa Mer tid för patienten genom att frigöra vårdtid inom hälsooch sjukvården. För Landstingsservice del innebär uppdraget att undersöka möjligheterna att införa vårdnära servicetjänster i vården och att utreda förutsättningarna för att implementera ett FM-koncept (Facility Management). Förberedelser har gjorts inför Skid-VM Evenemanget kommer att påverka tjänster och uppdrag inom parkering, bevakning och logistiskt in- och utflöde av gods till våra sjukhus. Upphandlingen av gas avslutades under våren, de kostnadsekonomiska effekterna ser gynnsamma ut för koncernen. Det nya avtalet innebär att Landstingsservice ansvarar för distributionen av den medicinska gasen. Detta är en del av förvaltningens arbete med att nå största möjliga samordning av koncernens gods. Benchmarkingen inom det nationella servicenätverket Best service intensifierades och breddades under året. Såväl Falu som Mora lasarett deltar i de nationella jämförelserna. Årets benchmarkingmaterial för ingående serviceprocesser har tagits fram, Ernst & Young redovisade det samlade resultatet under juni månad. Landstingsservice Dalarna fick återigen kvitto på att vi är konkurrenskraftiga i jämförelse med andra landsting. Nuvarande kostlösning med att transportera mat till Ludvika lasarett från Aromköket i Mora är dyr. Förutsättningar har utretts för att upprätta ett mindre produktionskök på lasarettet i Ludvika. Rapporten visar att alternativet med egen kostproduktion på Ludvika lasarett inte är ekonomisk lönsam på kort sikt, däremot kan ekonomiska kostnadsbesparingar eventuellt göras i ett längre tidsperspektiv. Förbättringsarbetet fortsätter med att utforma en trans-portorganisation för samtransport av gods inom koncernen på ett än mer kostnads- och miljöeffektivt sätt. I dagsläget implementeras en handlingsplan som upprättades vid årsskiftet. T.ex. förändras rutter, fordon och servicenivåer. Under 2014 har antalet körmil för våra transporter minskat med 13 procent. En genomlysning och översyn har gjorts av den inre vaktmästeri-/logistik-funktionen i ett länsperspektiv. Huvudsyftet var att kartlägga och utveckla logistikprocessen i ett helhetsflöde; d.v.s. delarna yttre transport, kajhantering och inre vaktmästeri. Som ett led i de ökade kraven kring logistik-frågorna rekryterades en logistikchef fr.o.m. september månad. Serviceuppdraget utökades genom driften av Dahlska huset i Falun. Fullservice har implementerats avseende materielförsörjning och övriga servicetjänster i byggnaden. Landstingsservice har på uppdrag beräknat och lämnat ett första kostnadsförslag av ett koncept för fullservice på det nya patienthotellet som väntas tas i drift under Landstingsservice har via delaktighet i projekt Flytt av länsarkivet fått uppdraget att genomföra flytten av länsarkivet från Håksberg till nybyggda lokaler på Ludvika Lasarett. Flyttuppdraget skall genomföras under sommaren HR-enheten har tillsammans med medverkande från driftverksamheten, fackliga organisationer och representanter från central förvaltning utarbetat nya riktlinjer för mål- och utvecklingssamtal. De nya riktlinjerna innefattar även implementering av nya lönekriterier samt uppföljning under året. Den nya förvaltningschef Ulf Cristoffersson tillträdde sitt uppdrag under hösten. Samtliga tidsbegränsade chefsförordnanden utvärderades under Ett totalt elavbrott inträffade under oktober månad på Falu lasarett. Avbrottet pågick i 20 minuter. Ett flertal fullskaliga elavbrottsprov har genomförts efter händelsen utan någon anmärkning. Framtiden Under 2015 kommer handlingsplanen för att nå avkastningskravet på 3,0 Mkr att effektueras: Upphandling angående outsourcing av Café Oasen i Säter Implementering av resultatet från genomlysningen inre vaktmästeri/logistik Effektivisering inom bevakningsfunktionen 42 Årsredovisning 2014

116 Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Nyckeltal Städning Underhållsstädning (volym kvm) Underhållsstädning (volym timmar) Extra uppdrag (volym timmar) Underhållsstädning (snittavverkningsgrad kvm/h) Underhållsstädning (kostnad per kvm) Inre fastighetsskötsel, kr/ kvm (BRA) Falu lasarett Mora lasarett Avesta lasarett Ludvika lasarett Genomsnitt, total volym Antal måltider (frukost, lunch, middag) Därav patientmåltider Därav restaurang/cafémåltider Måltidspris patient, kr (lunch, genomsnitt) Måltidspris restaurang, kr (lunch) Bevakning Antal utryckningar Tvätteri Antal ton, ackumulerat Kilo per timma Leveranssäkerhet, % Miljöarbete I Landstingsservice nya upplaga av verksamhetshandboken förtydligas uppdragen som miljöombud, miljösamordnare samt kemikalieregistrator. Exempel på miljöaktiviteter som genomförts under 2014: Samtliga verksamheter har framtagna miljöhandlingsplaner som man arbetar efter. Miljöutbildning har hållits under en chefsutvecklingsdag, med fokus på lagförteckningen. Fortsatt utveckling av energioptimering på de byggnader i länet som Landstingservice ansvarar för. Som ett led i ett papperslöst kontor har Landstingsservice centrala administration minskat pappersanvändningen med 26 procent (9500 ark) i jämförelse med En översyn av de yttre transporterna har minskat de körda milen med 13 procent. Tabell 38 Verksamhetsstatistik landstingsservice Årsredovisning

117 Dnr: LD 14/03413 Kostsamverkan Mora Verksamhetsmål Inga uppdrag finns angivna i landstingsplanen. Verksamheten har styrts efter följande mål under Mål Utfall Livsmedelskostnad per portion 14 kr 14,49 kr Totalkostnad per portion 44,30 kr Andel miljömärkta livsmedel 25 % 15 % Svinn i förhållande till tillagad mängd 1 8 % 9 % 1) Svinnet består huvudsakligen av sås som inte kan tas tillvara för att serveras vid ett senare tillfälle. Tabell 39 Verksamhetsmål kostsamverkan Mora Resultatet av årets nöjdkundundersökning (NKI) uppgick till 80 procent, nämndens fastställda mål på 90 procent är därmed inte uppfyllt. Den ekonomiska målsättningen är att kostnader och intäkter minst skall balansera. Nämnden för Kostsamverkan fick under verksamhetsåret 2014 ett överskott som uppgick till 0,4 Mkr vilket innebär att målet är uppfyllt. Viktiga händelser under året Ett tilläggsavtal kompletterar det tidigare samverkansavtalet mellan parterna Mora kommun och Landstinget Dalarna. Under 2013 års slutskede beslutades tilläggsavtalet i respektive fullmäktige. Tilläggsavtalets nya prissättnings- och kostnadsfördelningsmodell implementerades i verksamheten fr.o.m. årsskiftet 2013/2014. Efter ett utredningsarbete av Landstingsservice beslutade landstingsledningen att kostförsörjningen på Ludvika lasarett tillsvidare fortsätter i Landstinget Dalarnas egen regi. Nuvarande kostlösning med att transportera mat från Mora till Ludvika är dyr men något alternativ har hittills inte kunnat redovisas som kostnadseffektivare. Nämnden för kostsamverkans tjänstemän har utrett förutsättningarna att tillföra skolportioner från Noretskolan i Mora till Aromköket. Slutsatsen är att detta är möjligt oavsett produktionsmetod. Produktionsköket Arom har rekryterat Ann Norin som ny kostchef, som tillträdde tjänsten under december månad. Uppföljning besparingsåtgärder Det har tidigare konstaterats att de garanterade volymerna var för optimistiska för Landstinget Dalarna när samverkansavtalet skrevs Mora Kommuns faktiska volym översteg de avtalade garantivolymerna. Under 2013 tillfördes stora portionsvolymer genom kostförsörjningen av lunch/middag på Ludvika lasarett. Enligt upprättat tilläggsavtal genom-fördes en genomlysning av kostverksamheten/ produktionen under Syftet med genomlysningen var att söka effektiviseringsåtgärder som kan sänka parternas kostnader för tillhandahållna tjänster. Slutrapport skulle föreligga senast juni Produktionssättet sker enligt de kravspecifikationer som beställaren fastställt. Orsaken till att brickdukning valts av landstinget är att vården ska avlastas så långt som möjligt. Mottagningskökens bemanning sju dagar i veckan bör beaktas i bedömningen av den totala kostnadsbilden. Framtiden Kostförsörjningen på Ludvika lasarett utreds vidare. Leveranslösningen från Aromköket i Mora är endast temporär. Slutrapporten från Storköksbyrån avseende genomlysningen kan eventuellt ge underlag för effektiviseringsåtgärder. Leverans av kolonialvaror har under 2014 fortsatt med kylbil från Falun. Frågan om att hitta en lokal i Mora för detta kvarstår. Nämnden kommer att fortsätta arbetet med att nå målet 25 procent miljömärkta livsmedel. 44 Årsredovisning 2014

118 Dnr: LD 14/03413 Verksamhetsstatistik Landstinget Dalarna 2014 Måltidstyp Garanterad 1 Faktisk Avvikelse Avv. (%) Frukost Lunch och middag Total LD Mora Kommun 2014 Måltidstyp Garanterad 1 Faktisk Avvikelse Avv. (%) Frukost Lunch och middag Matlådor Total MK ) Avser de garantivolymer som definieras i Samverkansavtalet från 2009 Tabell 40 Verksamhetsstatistik kostsamverkan Mora Den totala avvikelsen mellan faktisk och garanterad volym för landstinget uppgår till -10 procent under Produktionen har ökat genom att stora portionsvolymer tillförts genom kostförsörjningen av lunch/middag på Ludvika lasarett fr.o.m Mora kommuns faktiska volymer överstiger de garanterade volymerna med totalt 18 procent. Differensen ligger på samma nivåer som tidigare år. Det nya tillläggsavtalet medför att mellanmål och kvällsmål inte beräknas utifrån måltidsvolymer utan debiteras efter faktiskt förbrukning av kolonialvaror/råvaror. Det är värt att notera att Aromköket har producerat ca fler lunch- och middagsportioner än vad köket ursprungligen var beräknat att göra. Måltidspriser för lunch eller middag uppgår till 73,65 kr till boende inom Mora Kommun och 87,85 kr till patient inom Landstinget Dalarna. Årsredovisning

119 Dnr: LD 14/03413 Patientnämnden Dalarna Måluppfyllelse Med stöd av Lag om Patientnämndsverksamhet (1998:1656) arbetar patientnämnden med att stärka patientens ställning i vården. Utifrån synpunkter och klagomål stödjer och hjälper patientnämnden enskilda individer i deras kontakter med vården. Målet är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. Chefläkare fortsätter att vara med på sammanträdena. Förvaltningschefen deltar regelbundet i chefläkarnas möten. Ca fyra gånger per år det träffar med hälso- och sjukvårdsdirektören som är kontaktlänken gentemot landstingets ledningsgrupp. Stödpersonsuppdraget har ökat i antal under Pågående ärenden var 80 st. (71 st 2013) Det är glädjande då det är viktigt att patienterna tillfrågas om sin lagliga rätt till stödperson. En enkät har gjorts under hösten som riktat sig till verksamhetschefer, 46 chefer svarade. På frågan Hur viktig bedömer du att Patientnämndsverksamheten är för din verksamhet? svarade 50 procent mycket viktig och 50 procent att det är viktigt. På frågan Hur viktigt verksamheten är för patienten? svarade 74 procent mycket viktig. 21 informationstillfällen har arrangerats under året. Blivande sjuksköterskor, läkarsekreterare, skötare, ATläkare både i Falun och Mora samt personal vid ögonkliniken har fått besök av patientnämnden. Information har också getts på brukarråd, seniormässa, apoteket och till nya fullmäktigeledamöter. Därutöver har patientnämnden efter önskemål från patienter deltagit i möten mellan patient och vården vid 44 tillfällen. Viktiga händelser under året Regeringen beslöt att i juni 2014 tillsätta en utredning för att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården. Syftet är att klagomålshanteringen ska bli enklare, mer ändamålsenlig och med en effektivare hantering. Patientnämnden har blivit intervjuade av utredarna hur man ser på sitt uppdrag och den nu gällande hanteringen av klagomål. Ett delbetänkande kommer i mars och uppdraget ska redovisas senast den 31 december Den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 jan 2015 innebar en hel del av förberedelsearbete under Patientnämnden ingår i den arbetsgrupp som förbereder och informerar om vad den nya lagen innebär för hälso- och sjukvården. Den nya lagen lägger en stor del av informationsansvaret ut till patienter på patientnämnden. Rekryteringen av ny medarbetare slutfördes i början av året och den nya medarbetaren började den 1 maj Framtiden Patientnämndens uppdrag kommer troligtvis att öka i och med att vi fått informationsansvar för den nya patientlagen som ger patienten ökade möjligheter att fritt söka öppenvård i landet. Även den pågående klagomålsutredningen kommer troligen att innebär att fler pat ska vända sig till PN istället för IVO. Verksamhetsstatistik Nyckeltal Vård-Behandling Omvårdnad 39 Kommunikation Patientjournal och sekretess 31 Ekonomi 46 Organisation och tillgänglighet Vårdansvar 54 Administrativ hantering 72 Övrigt 6 Totalt Tabell 41 Verksamhetsstatistik Patientnämnden Dalarna Antalet ärenden ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Knappt hälften av ärenden rör klagomål på vård och behandling och då främst att man inte är nöjd med undersökning och utredning samt behandling. Under kommunikation är det främst bemötande och bristande information/delaktighet man klagar på. 46 Årsredovisning 2014

120 Dnr: LD 14/03413 Bolag, kommunalförbund, stiftelser och gemensamma nämnder (Uppgifter inom parentes avser föregående år.) AB Dalaflyget Ägarandel (procent) Landstingsbidrag (Mkr) 7 7 Resultat (Tkr) -1-1 Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) 1 1 Soliditet (procent) 5 5 Medeltal anställda Tabell 42 AB Dalaflyget Verksamheten omfattar huvudmannaskap med driftansvar för Dala Airport i Borlänge och Mora/Siljan flygplats. Lokaler samt start- och landningsbanor hyrs av Dala Airport AB respektive Mora kommun. Bolaget har sitt säte i Borlänge och ägs av Landstinget Dalarna, 32 procent samt kommunerna Borlänge 34 procent, Mora 23 procent, och Falun 11 procent. Totalt reste (46 697) passagerare från Dalaflygets flygplatser under 2014 med fördelningen (7 744) passagerare från Mora/Siljan flygplats och (38 953) passagerare från Dala Airport. Årets resultat är ett underskott på ca 460 Tkr vilket medför att ytterligare ägarbidrag kommer att begäras in från landstinget med 147 Tkr. Dala Airport Dala Airport kan se tillbaka på vad som kan betecknas som ett mellanår eller normalår. Efter toppåren 2012 och 2013 är man tillbaka på siffror som är jämförbara med t.ex och Jämfört med fjolåret är det en minskning med 12 procent. Det är reguljärlinjerna till Göteborg och Malmö samt den nu nedlagda Arlandalinjen som helt och hållet står för nedgången. Orsaken till detta är troligtvis först och främst en fortsatt svag företagskonjunktur med färre resande till och från Dalaföretagen i området. Inrikesresandet totalt har minskat med ca 15 procent. Ungefär har rest till/från Göteborg och drygt på Malmölinjen från Dala Airport. Charterflyget har haft något fler resenärer under året jämfört med ifjol och har inte påverkats alls av vikande konjunktur. 66 avgångar till resmål i södra Europa, flest charteravgångar hittills i Dala Airport historia. Resmålen har varit Gran Canaria hela vintersäsongen och Rhodos, södra Turkiet, Kroatien samt Mallorca under sommarhalvåret. Företagsflyg/charter och evenemangsflyg som exempelvis ishockeylag, landslag och SHL-lag är något som ökar för varje år och bidrar också med passagerare på flygplatsen vilket visar att flygplatsen är en viktig del av infrastrukturen i vårt område. Att flyga till/från hemmaflygplatsen blir tidseffektivt och även ekonomiskt fördelaktigt. Ambulansflygen, som uppgått till 69 st under året, (100 st 2013) med sjuktransporter och viktiga organtransporter samt andra betydelsefulla samhällsfunktioner som Polishelikoptrar och Militärflyg, har varit fortsatt flitiga besökare på flygplatsen under året. Bland annat har Flygvapnet övat på flygplatsen med Herculesflyg. Mora flygplats Kullaflyg som flyger Ängelholm Mora under vintersäsongen hade även 2014 god beläggning. Totalt har passagerare utnyttjat Mora flygplats 2014, en minskning på 11 procent jämfört med året innan. Passagerarminskningen är en följd av Avies problem med regulariteten under hösten. Flygbolaget Avies som flyger 6 dagar i vecka till Stockholm/Arlanda har en väl inarbetad tidtabell och passagerarutvecklingen var positiv de nio första månaderna Under hösten kom det dock att handla om Avies flygsäkerhet. Den negativa mediabilden som målades upp tillsammans med ett antal inställda turer gjorde att förtroendet naggades rejält. Under oktober månad gick endast 67 procent av avgångarna enlig tidtabell medan en acceptabel regularitet ligger på över 98 %. Avies har efter kritiken granskats av Svenska, Estniska och Europeiska flyginspektionerna och har godkänts i alla delar. 82 sjuktransporter har utförts på flygplatsen i Mora. Miljöpåverkan Bolaget bedriver anmälningspliktig/tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och årlig rapport lämnas in till tillsynsmyndigheten. Tillståndet avser drift av trafikflygplats med rullbana längre än 1200 meter. Trafiken vid flygplatserna påverkar den yttre miljön via flygplatsbuller samt utsläpp av emissioner till luft och vatten. Utsläppet av vatten leds till Tunaån/Dalälven respektive Siljan och tillförs varken grundvattnet eller andra sjöar kring flygplatserna. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar ca 91 (88) procent av bolagets nettoomsättning. Årsredovisning

121 Dnr: LD 14/03413 Dala Airport AB Ägarandel (procent) 40,8 40,8 Landstingsbidrag (Mkr) - - Resultat (Tkr) 0 1 Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) varav Reservfond (Mkr) 2,5 2,5 Soliditet (procent) Medeltal anställda - - Tabell 43 Dala Airport AB Dala Airports verksamhetsområde är sedan 2006 att äga och förvalta flygplatsanläggningen vid Dala Airport. Verksamheten överläts då till AB Dalaflyget. Samtliga lokaler, samt start- och landningsbana, hyrs ut till AB Dalaflyget som i förekommande fall vidareuthyr lokaler och anläggningar. Bolagets ägare är Landstinget Dalarna (40,8 procent), Borlänge kommun (38,2 procent), Falu kommun (20,8 procent) samt en del företag och privatpersoner (0,2 procent). Bolaget Dala Airport AB började sin verksamhet Älvdalens utbildningscentrum AB, *Räkenskapsår september t.o.m. augusti respektive år 2013* 2014* Ägarandel (procent) Resultat (Tkr) -1-3 Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) varav fritt eget kapital (Mkr) Soliditet (procent) Medeltal anställda Tabell 44 Älvdalens utbildningscentrum AB Älvdalens utbildningscentrum AB bildades i januari Bolaget ägs av Landstinget Dalarna och Älvdalens kommun, med en fördelning av aktieinnehavet på 75 procent Landstinget Dalarna och 25 procent Älvdalens kommun. Vid halvårsskiftet 2011 förvärvades Älvdalens Naturbruksgymnasium av Älvdalens Utbildningscentrum AB. Köpeskillingen utgjordes av aktier i Utbildningscentrum AB genom apportemission av Naturbruksgymnasiets tillgångar på 14 Mkr motsvarande nya aktier. Lagstiftningen kräver att en friskola inte enbart ägs av offentlig verksamhet. Under 2012 togs därför beslut i landstingsfullmäktige för att bereda vägen för en extern part. Nyemissionen var inte avslutad vid räkenskapsårets utgång sista augusti Verksamhet omfattar gymnasium, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar inom skogsbruk, naturturism, transport, industri och restaurang. Skolan har också teoretiska och högskoleförberedande program. Stiftelsen Dalarnas Museum Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) 1 1 Medeltal anställda 54 Tabell 45 Stiftelsen Dalarnas Museum Dalarnas museum har som stiftare Landstinget Dalarna och Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund. Stiftelsens uppdrag är att förvalta stiftelsens samlingar och fastigheter samt att hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen ska bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom annan närstående kulturell verksamhet. Stiftelsen Dalateatern Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) 0 0 Balansomslutning (Mkr) Eget kapital (Mkr) 5 5 Medeltal anställda Tabell 46 Stiftelsen Dalateatern Stiftare och huvudman är Landstinget Dalarna. Landstinget Dalarna utser styrelseledamöter för perioder motsvarande mandattiden i landstinget. Dalateatern omsätter ca 30 Mkr. Medel till verksamheten får Dalateatern från Landstinget Dalarna (17 Mkr), Statens Kulturråd (7 Mkr), Falu kommun (2 Mkr) och egen finansiering (3 Mkr). Stiftelsen har ett allmännyttigt syfte och har till ändamål för sin verksamhet att i första hand inom Dalarnas län med fast ensemble och på annat sätt driva teaterverksamhet samt ge stöd åt länets amatörteaterverksamhet. Stiftelsen producerar och framför främst tal- och skolteater på egna scener i Falun och turnerar med uppsökande teater i länet. Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler i Falu Folkets Hus. 48 Årsredovisning 2014

122 Dnr: LD 14/03413 Stiftelsen Musik i Dalarna Landstingsbidrag (Mkr) Resultat (Tkr) Balansomslutning (Mkr) 8 8 Eget kapital (Mkr) 3 3 Medeltal anställda Tabell 47 Stiftelsen Musik i Dalarna Stiftelsen har till ändamål att bedriva musikverksamhet i Dalarna i enlighet med avtal tecknat 1986 mellan Kopparbergs läns landsting och svenska staten. Landstinget Dalarna är huvudman och utser styrelseledamöter för perioder motsvarande mandattiden i landstinget. Bidragsgivare är Statens Kulturråd, Landstinget Dalarna och Dalarnas 15 kommuner. Egna intäkter består av biljettförsäljning, konsertförsäljning till lokala arrangörer och näringsliv samt sponsorintäkter. Musik i Dalarna verksamhet omfattar DalaSinfoniettan, Musik Barn & Unga, är arrangör för Musik vid Siljan och huvudman för de kompletterande utbildningarna med klassisk huvudinriktning vid Falu Musikkonservatorium. Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr) Dalarnas forskningsråd (Dfr) är en stiftelse som bildades 1981 med syfte att stärka utvecklings- och forskningsarbetet i regionen. Landstinget Dalarna är stiftelsens huvudman. I november 2011 beslutade styrelsen för Dfr om samordning av verksamheten med Högskolan Dalarna. Forskningsverksamheten övergick till Högskolan Dalarna den 1 juli Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 om avveckling av Dfr. Arbetet med avvecklingen pågår. Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna Landstingen Dalarna och Värmland har under 2014 beslutat att starta ett kommunalförbund för att bedriva gemensam ambulanshelikopterverksamhet. Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamhet och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Eftersom verksamheten är under uppstart var målet för 2014 i första hand att få igång verksamheten i Värmland. Starten i Dalarna planeras att ske under hösten Målen för 2014 var att starta upp verksamheten i Värmland, slutföra upphandlingen av medlemmarnas helikoptrar samt optioner för eventuella nya medlemmar, fastställa och implementera säkerhetspolicy och säkra administrativa rutiner och klargöra ansvarsfördelningen mellan medlemmarna. Samtliga mål är uppfyllda. Resultatet för verksamhetsåret 2014 visar på ett underskott på 412 Tkr, somt ska betalas in som ett extra ägarbidrag och fördelas så att Landstinget Dalarna svarar för 16 procent, 66 Tkr. Fördelningen är beräknad efter principen att gemensamma kostnader delas lika samt att varje medlem svarar för de egna driftkostnaderna. Gemensamma nämnder Gävle Dala Företagshälsa Landstingen i Gävleborg och Dalarna har bedrivit gemensam företagshälsovård i GävleDala Företagshälsa. GävleDala Företagshälsa ägs gemensamt av de båda landstingen, styrs av en gemensam nämnd och är formellt placerad som en förvaltning inom Landstinget Gävleborg. Samarbetet upphörde den sista april Ett koncernövergripande företagshälsovårdsavtal har tecknats med Företagshälsan Falun Borlänge AB samt underleverantörer i form av DIS Dalahälsor i samverkan gällande fr o m maj Gemensam nämnd för varuförsörjning Den gemensamma nämnden för varuförsörjning är ett samarbete mellan Landstingen i Uppsala, Sörmland, Örebro, Västmanland och Dalarna. Syftet med samarbetet är att genom gemensamma upphandlingar och ett gemensamt varusortiment effektivisera varuförsörjningen. Varje landsting utser en ledamot. Landstinget i Uppsala län är värdlandsting. Landstinget Dalarnas ersättning för logistik och upphandling till Varuförsörjningsnämnden uppgår till 13 Mkr. Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Landstinget Dalarna och Borlänge kommun har fr o m mars 2013 bildat en gemensam nämnd för språktolkförmedling. Verksamheten regleras genom nämndens reglemente samt ett samverkansavtal. Nämnden ska, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, utföra språktolkförmedlingstjänster. Borlänge kommun är värdkommun. Verksamheten har utvecklats positivt under 2014 som resulterat i att ytterligare kommuner har visat intresse för att delta i samarbetet. Ett flertal utbildningar för språktolkar har genomförts och antalet tillgängliga tolkar har ökat från 270 till 327 registrerade tolkar varav 49 är auktoriserade, 11 sjukvårdstolkar, 14 rättstolkar samt 40 tolkar med utbildningsbevis. Landstinget har anord- Årsredovisning

123 Dnr: LD 14/03413 nat en utbildning för utveckla vårdgivarnas kunskaper kring hur man på bästa sätt samarbetar med tolken i den konkreta vårdsituationen. Förmedlingens uppdrag har ökar från till under Verksamheten visar ett överskott med 0,6 Mkr för 2014 som balanseras till kommande år. Övriga åtaganden Region Dalarna Region Dalarna är ett kommunalförbund med Dalarnas 15 kommuner och Landstinget Dalarna som medlemmar. Region Dalarna ansvarar för att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. Direktionen (styrelsen) består av 25 ledamöter varav landstinget utser tio med ersättare samt tre revisorer med ersättare. Verksamheten finansieras via medlemsavgifter från landstinget och kommunerna samt med resurser som överförs från staten. Projektverksamheten finansieras av statliga projektmedel, EUs strukturfonder och regionala utvecklingsmedel som överförts från Landstinget. Landstingets finansiering till Region Dalarna för 2014 uppgår till 9 Mkr (9 Mkr). Regionala forskningsrådet (RFR) RFR har bedrivit sin verksamhet sedan Bakgrunden till bildandet av RFR är en rekommendation från samverksansnämnden för Uppsala/Örebro sjukvårdsregion att bilda ett forskningsråd som genom utdelning av anslag till forskningsprojekt ska stärka den kliniska och patientnära forskningen i regionen. I RFR ingår Landstinget i Uppsala län, Örebro läns landsting, Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Landstinget Gävleborg. Landstinget Dalarna har fram till och med 2012 ansvarat för administration och ekonomi. Nytt avtal har skrivits från och med januari 2013 till och med december 2018, med omprövning efter tre år. Avtalet innebär att administrationen för RFR flyttas från landstinget Dalarna till Gävleborg fr o m Avtalet innebär ett oförändrat ekonomiskt åtagande för Dalarnas del, 1,5 Mkr årligen. Första januari 2012 trädde en ny lag i kraft som styr kollektivtrafiken. I Dalarna beslutades att Region Dalarna skulle bli den ansvariga myndigheten. Landstinget och samtliga dalakommuner har med anledning härav överlåtit alla aktier i Dalatrafik AB till Region Dalarna. Köpeskillingen för landstingets del är en revers motsvarande aktiernas bokförda värde, 11,5 Mkr. FINSAM samordning av rehabiliteringsinsatser I enlighet med lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ingår landstinget i sju samordningsförbund, FINSAM, i länet. I samordningsförbunden ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landstinget. FINSAMs uppgifter är att besluta om mål och riktlinjer för finansiell samordning samt stödja samverkan av rehabiliteringsinsatser. Enligt lagen om finansiell samordning ska Försäkringskassan bidra med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel och den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Under 2014 har landstinget finansierat FINSAM-förbunden med totalt 5,9 Mkr (5,6 Mkr). 50 Årsredovisning 2014

124 Dnr: LD 14/03413 Finansiella rapporter Här redovisas resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, investeringar och nyckeltal. Resultaträkning (Mkr) Not Budget 2014 Resultat 2014 Resultat 2013 Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt 2-99 Verksamhetens kostnader Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande finansiell kostnad Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet Tabell 48 Resultaträkning Årsredovisning

125 Dnr: LD 14/03413 Kassaflödesanalys (Mkr) Not Resultat 2014 Resultat 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande -3 9 poster Avskrivningar Försäljningar/utrangeringar 1 Avsättningar - pensionsskuld Ökning(-)Minskning(+)förråd -1 - Ökning(-)Minskning(+)fordringar Ökning(+)Minskning(-)kortfristiga skulder Totalt kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar Avyttring/minskning av finansiella - 2 tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Förändring av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet Förändring av likvida medel Likvida medel, inkl placerade medel vid årets början Likvida medel, inkl placerade medel vid årets slut Förändring Not 1 Lån Kommuninvest Landstingens ömsesidga försäkringsbolag (LÖF) Totalt Not 2 Pensionsportfölj Strukturerade värdepapper Likvida medel Totalt Tabell 49 Kassaflödesanalys 52 Årsredovisning 2014

126 Dnr: LD 14/03413 Balansräkning (Mkr) Not 31 dec dec 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 10, maskiner och inventarier 12, Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital - årets resultat resultatutjämningsreserv övrigt eget kapital Summa eget kapital Pensionsavsättning Andra avsättningar 22 0,4 0,3 Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser m.m. Pensioner Borgensåtaganden Förvaltade stiftelser, marknadsvärde Övriga ansvarsförbindelser Tabell 50 Balansräkning Årsredovisning

127 Dnr: LD 14/03413 Noter Noter till resultaträkningen (Mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Resultat 2014 Resultat 2013 Patientavgifter, sjukvård Patientavgifter, tandvård Summa patientavgifter Försäljning av hälso-och sjukvård Försäljning av tandvård Försäljning inom regional utveckling Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material o varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Summa övrigt Summa intäkter exkl jämförelsestörande Not 2 Jämförelsestörande poster Återbetalning av premier från AFA för - 99 åren 2005, 2006 (2007, 2008) Summa verksamhetens intäkter inklusive jämförelsestörande Tabell 51 Noter till resultaträkningen Not 3 Verksamhetens kostnader Lönekostnader Kostnadsersättningar 6 6 Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Högspecialiserad sjukvård Länssjukvård Primärvård Hälsoval Resultatreglering privata vårdcentraler 2 - Övrig sjukvård 2 2 Tandvårdstjänster Inhyrd personal Tolktjänster Övriga verksamhetsanknutna tjänster Läkemedel Sjukvårdsartiklar och medicinskt material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Livsmedel och övrigt material Lämnade bidrag Lokal och fastighetskostnader Hyra av anläggningstillgångar Energikostnader Förbrukningsinventarier och -material Reparation och underhåll Transportmedel, transporter och frakter Resekostnader Information och PR 5 6 Representation, tele, riskkostnader, övriga tiänster Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning innevarande år 6-32 Slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter Preliminära skatteintäkter för 2014 beräknas genom att skatteunderlaget i länet för inkomståret 2012 uppräknas till 2014 års nivå med uppräkningsfaktorer för åren 2013 och 2014 samt multipliceras med skattesatsen för 2014, 11,16 kr. Justeringspost för slutavräkning 2013 utgörs av differensen mellan prognosen som beräknades för 2013 och den definitiva slutavräkningen för samma år som regleras i januari Prognos för avräkningslikvid för 2014 utgörs av differensen mellan de preliminära skatteintäkterna för 2014 och prognosen för de slutliga skatteintäkterna Prognosen beräknas på det slutliga taxeringsutfallet för 2013 uppräknat med den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i december 2014 beräknade uppräkningsfaktorn. Reglering sker i januari Årsredovisning 2014

128 Dnr: LD 14/03413 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag 4 - Statsbidrag för läkemedel Regleringsbidrag Kostnadsutjämning Minskad sjukfrånvaro, redovisas - 22 under veksamhetsbidrag fr.o.m Summa generella statsbidrag Not 6 Finansiella kostnader Räntedel pensionskostnader Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 7 Jämförelsestörande kostnad SKLs beslut om sänkning av diskonteringsräntan i RIPS med 0,75 procentenheter Not 8 Avstämning mot kommunallagens (KL) balanskrav Årets resultat Sänkning av diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsskulden LF nov 2014, 127, justering ack. 679 underskott Ingående resultatvärden Resultat att reglera enligt balanskravet Not 6b Säkringsdokumentation av swappar Syfte med säkringen Landstinget Dalarna har tecknat lån och avtal som löper med rörlig ränta. Landstinget vill begränsa exponeringen mot risken i rörlig ränta, Ränteswappar har därför tecknats. Genom ränteswapparna betalar landstinget en fast ränta och erhåller 3M Stibor. Att delvis ta bort denna risk överensstämmer med landstingets målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Den säkrade risken utgörs av framtida räntebetalningar på grund av förändringar i marknadsräntan. Säkrade poster Framtida betalningar för rörliga räntor i fordronsleasing och garantihyror, lån KI samt lån till LÖF. Totalt 502 Mkr per Säkringsinstrument i form av ränteswapar Ränteswap (ref nr) Nominellt belopp Startdatum Förfall IRS IRS IRS Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärden ränteswapper Säkrad låneskuld 502 Mkr 421 Mkr Säkringsgrad 70% 84% Marknadsvärde 3M Stibor -44 Mkr -15 Mkr Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot 3MStibor medfört en räntekostnadsökning på 7 Mkr 7 Mkr Årsredovisning

129 Dnr: LD 14/03413 Noter till balansräkningen (Mkr) Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 7 - Årets inköp 5 7 Flyttat 50 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 62 7 Ingående avskrivningar och -1 - nedskrivningar Årets avskrivningar -9-1 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa utgående värde immateriella tillgångar 52 6 Not 10 Byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Korrigering -6 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar och nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa utgående värde byggnader och mark Not 11 Mark Ingående värde Årets inköp Utgående värde Redovisat värde vid årets slut byggnader och mark Not 12 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Strykningar,flyttningar -9 Årets försäljning Årets utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Not 13 Konst Ingående värde Årets inköp 2 1 Överfört från fastighetsförvaltningen 5 Summa utgående värde Redovisat värde vi årets slut för maskiner och inventarier, konst Not 14 Pågående investeringar Landstingsfastigheter Central förvaltning Summa pågående investeringar Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Dala Airport 9,2 9,2 Dalaflyget AB 0,3 0,3 Andelar i ekonomiska föreningar 0,2 0,2 Dalhalla förvaltning AB 0,4 0,4 Äldalens utbildningscentrum 14,7 14,7 Kommuninvest 4,7 3,0 Andelspost i LÖF 6,0 - Summa aktier och andelar 35,5 27,8 Långfristiga fordringar Dalarnas museum 10-årigt 0,3 0,3 amorteringslån Revers Region Dalarna enl beslut i 11,5 11,5 LF Summa långfristiga fordringar 11,8 11,8 Redovisat värde vid årets slut Not 16 Förråd Tandvården 4 3 LD Hjälpmedel MIT 5 3 Landstingsservice 1 0 Redovisat värde vid årets slut Not 17 Fordringar Kundfakturor Statsbidragsfordringar Skattefordringar 6 79 Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Redovisat värde vid årets slut Tabell 52 Noter till balansräkningen Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar (återförda avskrivningar) 39 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa utgående värde maskiner och inventarier 56 Årsredovisning

130 Dnr: LD 14/03413 Not 18 Finansiella placeringar och likvida medel Pensionsportfölj Policy Bokfört värde Not 19 Kassa, bank Bank Landstinget har en checkkredit på 400 Mkr som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. Not 20 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Riskhanteringsfond 3 3 Utgående eget kapital varav Hälsoval -15,9-4,1 Folktandvården 2,9 1,7 Hjälpmedelsnämnden Dalarna -0,6 - Not 21 Pensionsavsättning Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt den beräkningsmodell, RIPS07, som tagits fram av SKL. Avsättningar till pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Slutbetalning FÅP 6 Nyintjänade pensioner inkl ÖK-SAP Nya efterlevandepensioner 4 2 Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan 184 Förändring av löneskatt Övrigt 1 2 Utgående avsättning Aktualiseringsgrad 95% 95% Specifikation-Avsatt till pensioner Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del Särskild avtalspension och visstidspension* (ÖK-SAP) Orealiserat resultat Bokfört värde Marknadsvärde Marknadsvärde - Aktier 10%-50% 52% 52% Svenska Globala Emerging Markets Räntor o alt. 50%-90% 48% 48% Räntor Alternativa Likvider Summa Vid värdering av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att uppnå en riskspridning. Placeringar rörelsekapital Strukturerade produkter Summa Förmånsbestämd ålderspension Pension till efterlevande Försäkringspremie för pension enl pensionsavtalet PA-KL och äldre pensionsavtal Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Utöver avsättningarna finns också en kortfristig skuld för avgiftsbestämd ålderspension (tidigare individuell del) till de anställda, vilken framgår av not 24. *Antal personer med särskild avtalspension och visstidspension Politiker 1 1 Tjänstemän 1 2 Not 22 Övriga avsättningar Stipendium Musikkonservatoriet 0,4 0,3 Not 23 Långfristiga skulder Lån hos LÖF (landstingens ömsesidiga förs. bolag), förfaller år 2020 Lån hos Kommuninvest Lån som förfaller inom 1 år Lån som förfaller inom 2 år Förvaltade gåvor 5 5 Summa långfristiga skulder Not 24 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms och punktskatter 10 6 Lån hos LÖF, förfaller Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Komp Löner för december Semester- o uppehållslöner Upplupna sociala avgifter o löneskatt Pensionsavs individuell del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Not 25 Ansvarsförbindelser Pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning av diskonteringsräntan 329 Aktualisering - - Bromsen Övrig post Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Årsredovisning

131 Dnr: LD 14/03413 Ansvarsförbindelse visstidspensioner Beloppet utgör en övre gräns om samtliga visstidsavtal skulle falla ut med pension från och med den tidpunkt då nuvarande individuella avtal löper ut I landstinget finns för närvarande 13 (13 år 2010) förtroendevalda som har visstidsförordnande med rätt till visstidspension. Visstidspensioner 8 15 Löneskatt 2 4 Summa förtroendevaldas visstidspensioner Ansvarsförbindelse för förtroendevaldas ålderspension Ålderspension Löneskatt 8 6 Summa ålderspensioner Summa utgående ansvarsförbindelser pensioner Not 26 Borgensåtaganden Dalatrafik AB, (LF 131/92) Landstinget har tecknat borgen med upp till 300 Mkr under förutsättning att resp kommun tecknar underborgen upp till 50% av borgensåtagandet. Borgen är utnyttjad per 31 december enligt följande AB Transitio,( LF 149/00) Landstinget har lämnat borgensåtagande på 8 Mdkr med kommunal underborgen på 4 Mdkr. Solidariskt garanterad borgen per 31 dec 2014; 6,2 Mdkr Borgen efter regress per 31 dec Dala Airport AB (LF 88/12) 6 14 Landstinget har beviljat solidarisk kommunal proprieborgen på 15 Mkr. Borgen är utnyttjad per 31 december enligt följande Kommuninvest Landstinget Dalarna har i april 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp. insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Landstinget Dalarnas ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. Notera att det solidariska borgensåtagandet innebär ett totaltansvar för verksamheten. Summa borgensåtaganden Not 27 Förvaltade stiftelser Stiftelseportfölj Policy Marknadsvärde Marknadsvärde Aktier 40 % - 70 % Räntor inkl alternativa placeringar 30 % - 60 % Likvida medel 7 2 Summa August W Danielssons stiftelse 2 1 Summa stiftelser Not 28 Övriga ansvars förbindelser LÖF Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Delägarna svarar som juridiska personer var för sig för bolagets förbindelser, envar till ett belopp motsvarande tio gånger den premie han har haft att erlägga under det år förlusten uppkommit. Leasingavtal Alla leasingavtal redovisas som operationella. Se kommentar under avsnittet Redovisningsprinciper. Operationell leasing Årets betalda leasingavgifter varav fordonsleasing Garantihyror Årets betalda garantihyror Framtida årliga förfallobelopp - inom ett år, 2013 (2012) senare än ett år men inom fem år efter fem år och framåt, senast 2025 Summa Hyresgarantier sjukhem Leksand, Hedemora, Lima - år år år Summa 2 8 Summa övriga ansvarsförbindelser Årsredovisning 2014

132 Dnr: LD 14/03413 Investeringsredovisning (Mkr) Budget 2014 Resultat 2014 Resultat 2013 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Dagkirurgi, Falu lasarett Ambulanshelikopter Hjälpmedel Landstinget Dalarna Central förvaltning Summa landstingsstyrelsen Servicenämnden Gemensam nämnd för kostsamverkan 0 1 Gemensam nämnd hjälpmedel Tandvårdsnämnden Kultur- o Bildningsnämnden Konstnärlig utsmyckning Fastighetsnämnden Lån till stiftelser och bolag - - Summa investeringar Tabell 53 Investeringsredovisning Årsredovisning

133 Dnr: LD 14/03413 Investeringar hälso- och sjukvård och IT (Mkr) Investering 2014 Investeringar inom Hälso- och sjukvården Opererande specialiteter; kirurgi, 19 ortopedi, kvinno, ögon, öron Barnkliniken 2 Röntgen 7 Dagkirurgi, Falun 20 Ambulanshelikopter 19 Operation/steril, Mora 6 Akuten Falun 2 Medicin 6 Klin. kemi/transfusionsmedicin 16 Ambulansen 3 Övrigt 8 Summa 108 IT-investeringar Take Care 7 LD-net 12 Hyr-PC 17 Teknisk plattfrom 20 Standardarbetsplats 6 Fast telefoni 2 Vårdtjänster 2 R7e-arkiv 4 Kontor 3 BILD 3 Övrigt 4 Summa 80 Tabell 54 Investeringar hälso- och sjukvården, IT-investeringar 60 Årsredovisning 2014

134 Dnr: LD 14/03413 Fastighetsinvesteringar (Mkr) Budget 2014 Resultat 2104 Fastigheter totalt Varav de fem största investeringsprojekten är Falu lasarett, dagkirurgi Ludvika lasarett, ombyggnad vårdcentral Falu lasarett, Kemlab, Automatisering, Etapp 1 a, b, c Ludvika lasarett, Länsarkiv (f d Håksberg) Falu lasarett, ombyggnad AVA Tabell 55 Fastighetsinvesteringar Investeringstakten för fastighetsinvesteringar har avstannat under 2014 efter en hög nivå i samband med byggandet av Dahlska Huset vid Falu lasarett som blev klart Endast 57 procent uppnåddes av budgeterad nivå 2014, som framgår av tabellen är det flera stora projekt som skjutits på framtiden. För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande planperiod, , har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det planeras stora investeringsprojekt vid samtliga fyra lasarett i länet. Vid Falu lasarett pågår ombyggnad av kemlab, ny ambulansstation, patienthotell och dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möta framtidens krav på ändamålsenliga lokaler. Även vid närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnader. Årsredovisning

135 Dnr: LD 14/03413 Nyckeltal Enhet Befolkning Sveriges folkmängd vid årets slut Antal Invånare 31/12 LT Dalarna Antal LT Dalarnas andel av Sveriges folkmängd % 2,94 2,92 2,89 2,89 2,89 Verksamhet Vårdplatser Antal Avrundade uppgifter i tusen-/hundratal: Vårddagar Antal Vårdtillfällen Antal Läkarbesök, egen regi Antal Läkarbesök, privat regi (hälsoval mm) Antal Tandvård Behandlade barn 3-19 år Antal Behandlade vuxna Antal Utbildning elevveckor Elevveckor Personal Anställda 31/12 Antal Helårsekvivalent (arbetad tid/1 700 timmar) Antal Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid % 4,8 5,0 5,1 5,7 6,2 Personalkostnader Mkr varav lönekostnader Mkr Totalt pensionsåtagande* Mkr Ekonomi Årets resultat Mkr Verksamhetens nettokostnad Mkr Nettokostnadsutveckling, exkl jämf störande % 3,0 0,8 3,3 2,9 6,6 Nettokostnadsutveckling justerad med hemsjukvård 4,9 Utveckling av skatteintäkter och % 3,2 2,1 2,1 5,2 3 generella statsbidrag, exkl jämf störande Soliditet % Soliditet (inkl hela pensionsskulden och löneskatt) % Investeringar Mkr Skattesats - Landstinget Dalarna Kr 10,89 10,89 10,89 11,16 11,16 - genomsnitt i landet Kr 10,87 10,88 11,01 11,17 11,26 * exkl kortfristig skuld för avgiftsbestämd ålderspension Tabell 55 Nyckeltal Årsredovisning 2014

136 Dnr: LD 14/03413 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunalredovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Landstinget följer generellt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) utgivna rekommendationer. I de fall landstinget avviker från rekommendationerna anges detta samt skäl för avvikelsen. Landstinget använder periodiseringsprincipen, vilket betyder att intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret tas med, oavsett tidpunkt för betalning. I förekommande fall tillämpas även andra principer vilka kan innebära undantag från periodiseringsprincipen. Detta gäller försiktighetsprincipen, konsekvensprincipen och väsentlighetsprincipen. Skuld till personalen Landstingets skuld till personalen; semesterlön, övertid, jour och beredskap samt lön för december som utbetalas i januari 2014 redovisas i löneläget per 31 december som kortfristiga skulder. Arbetsgivaravgifter ingår med 31,63 procent, vilket är procentsatsen för Jämförelsestörande poster I årsbokslutet återfinns jämförelsestörande poster. För att öka jämförbarheten ska upplysningar lämnas om resultateffekten av händelser eller transaktioner, som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid analyser samt jämförelser mellan perioder och mellan olika landsting. Redovisning av skatteintäkter Landstinget Dalarna följer Rådet för kommunal rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter. Enligt rekommendationen ska kommunalskatten periodiseras och redovisas det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige, vilket förutsätter att bokslutsårets slutavräkning prognostiseras. Landstinget har i enlighet med rekommendationen använt den prognos på skatteavräkningen som SKL publicerade i december Differensen mellan den slutliga taxeringen 2014 avseende 2013 års inkomster och den redovisade skatteintäkten i bokslutet 2013, har redovisats som justeringspost i 2014 års bokslut. Pensioner Enligt KRL (5 kap, 4 ) ska pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner som intjänats före 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalningar av pensioner som intjänats före 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen under avsättningar. Den årliga förändringen av pensionsavsättningen redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den pensionsavgift som placeras av de anställda redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen och betalas ut till pensionsförvaltare i mars året efter intjänandeåret. Pensionsavgiften uppgår fr om 2010 till 4,5 procent av pensionsgrundande lön för flertalet av de anställda. I enlighet med gällande rekommendation redovisas särskild löneskatt, 24,26 procent, på pensionskostnaderna. Beräkning av pensionsskulden har gjorts av KPA enligt RIPS 07.; Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld som tagits fram av SKL. Leasing Finansiell leasing skall enligt RKRs rekommendation 13.1 redovisas som anläggningstillgång och skulden till leasegivaren redovisas i balansräkningen. Landstinget avviker från denna rekommendation och redovisar samtliga leasingavtal som operationella.. Förråd Förråden har inventerats. Förråden vid LD Hjälpmedel, tandvården och Landstingsservice värderas till anskaffningsvärde. Länssjukvården värderar sitt förråd vid medicinteknik till medelvärdet av anskaffningskostnaden under året. Anläggningstillgångar Inom Hälso- och sjukvården, läns- och närsjukvård, redovisas historiska anskaffningsvärden per objekt från och med Årsredovisning

137 Dnr: LD 14/03413 Byggnader och mark, maskiner och inventarier Dessa anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningsvärdet, tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för eventuella investeringsbidrag och ackumulerade avskrivningar. För att klassas som anläggningstillgång ska anläggningen ha ett värde över ett basbelopp och en nyttjandetid på minst tre år var prisbasbeloppet kr. Från och med 2012 redovisas räntekostnader för lån enligt RKR 15.1, alternativa metoden, vilket innebär att räntekostnader belastar investeringen i nya vårdblocket. Den beräknade nyttjandetiden utgör grunden för bedömning av avskrivningstidens längd. Planenliga avskrivningar görs från den tidpunkt anläggningstillgången tas i bruk. Normalt är avskrivningsperioderna följande: Värdering av portfölj för placering av rörelsekapital De finansiella tillgångarna redovisas enligt reglerna i RKRs skrift, Redovisning av finansiella tillgångar. Reglerna innebär att kapitalgaranterat värdepapper bokförs till nominellt värde trots att marknadsvärdet understiger det nominella värdena. Detta bygger på antagandet att placeringen innehas till förfall då kapitalgarantin faller ut. Medel placerade i fonder och räntepapper värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Sammanställd redovisning Landstinget Dalarna ligger under de gränsvärden som anges för att upprätta sammanställda räkenskaper enligt RKR 8.2. Uppgifter om koncernåtaganden samt koncernföretagens och -stiftelsernas ekonomi redovisas i förvaltningsberättelsen under avsnittet Bolag, stiftelser och gemensamma nämnder. Anläggningstyp Avskrivningstyper Pågående investeringar Ingen avskrivning Immateriella tillgångar 5 år, 7 år Byggnader 3 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år Energiinvesteringar 3 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år Mark Ingen avskrivning IT-utrustning 3 år, 4 år, 5 år, 10 år Medicintekniska produkter 3 år, 5 år, 7 år, 10 år Bilar o andra transportmedel 5 år, 7 år, 10 år Finansiell leasing Ingen avskrivning Inventarier i annans fastighet 3-30 år Konst Ingen avskrivning Övr. maskiner och inventarier 3 år, 5 år, 7 år, 10 år Tabell 63 Avskrivningstider Avskrivningar har inte gjorts på tillgångar med bestående värde, mark och konst. Nedskrivning har gjorts i den mån bokfört värde varit för högt. Omklassificering av portfölj för pensionsmedel Placeringsportföljen för pensionsmedel klassificeras från och med bokslutet 2013 som omsättningstillgång i enlighet med RKRs rekommendation nr 20. Portföljen har tidigare år klassificerats som finansiell anläggningstillgång. 64 Årsredovisning 2014

138 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (1) Ekonomienhet Dnr LD15/00687 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Namnbyte för gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Namnet för den gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. Sammanfattning Gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet föreslår Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige att namnet på gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Protokollsutdrag från Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Den gemensamma nämnden för Språktolkförmedlingsverksamhet beslutade vid sitt sammanträde att namnet för nämnden ändras till Språktolknämnden i Dalarna (SID). Beslutet var inte formellt korrekt då respektive fullmäktige skall godkänna namnet för nämnden. I nuvarande reglemente som respektive fullmäktige antagit heter nämnden Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet. Nämnden föreslår därför (bilaga b) Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige besluta att namnet på gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. Samverkan med fackliga organisationer Detta ärende är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Detta beslut behöver inte följas upp. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Johansson Lars Falun Falun Org.nr: Avtalsstrateg lars.johansson@ltdalarna.se

139

140

141

142 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Ekonomienhet Dnr LD15/00688 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Utökat avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Den gemensamma nämnden utökas med fler medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga b)/bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga b)/bilaga 2 med underbilagor 2a och 2b, godkänns. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga b)/bilaga Ikraftträdande av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar liktydiga beslut. Sammanfattning Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade 2013 en gemensam nämnd för språktolkverksamhet. Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är viktiga syften. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden vilket kräver beslut av landstingsfullmäktige. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Sammanträdesprotokoll från språktolknämnden i Dalarna dat (Dnr 2015/214) inklusive bilagor. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Johansson Lars Falun Falun Org.nr: Avtalsstrateg lars.johansson@ltdalarna.se

143 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD15/00688 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Borlänge kommun har sedan 1970-talet bedrivit en tolkförmedling som förmedlat språktolkar. Verksamheten har successivt utvecklats och bedrivits med god kvalitet och from bildade Borlänge kommun och Landstinget Dalarna en gemensam nämnd för språktolkverksamhet. Syftet med bildandet var att säkerställa att de tolkar som nyttjas har en god kompetens och arbetar i enlighet med vad som innefattas i en god tolksed. För att säkerställa detta och för att ha tillgång till ett tillräckligt antal språktolkar sker egna kompetenskontroller av tolkarna, inklusive utbildningsinsatser. Erfarenheterna från samgåendet är enbart positiva och nämnden har nu även initierat utbildning av vårdens anställda, för hur man på bästa sätt kan tillvarata tolkarnas kompetens. Fler kommuner vill nu ansluta sig till den gemensamma nämnden eftersom tolkförmedlingen tillhandahåller tolktjänster med god kvalitet och har en organisation som kan svara mot de stora behov av tolkar som finns. Genom att ingå i den gemensamma nämnden krävs inga formella upphandlingar i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU) Patientperspektiv En utökad nämndsamverkan ökar möjligheterna för en gemensam kompetensutveckling hos språktolkarna, vilkas kompetens är ytterst viktigt i mötet mellan vårdföreträdare och patienter/medborgare. En utökning ökar också möjligheterna att rekrytera fler tillgängliga språktolkar generellt. Ekonomi och finansiering Samtliga deltagande parter går in i samma debiteringsmodell som Landstinget Dalarna och Borlänge kommun tillämpat sedan tidigare. Språktolkförmedlingsverksamheten ersätts från respektive part i relation kring faktiskt förbrukning av språktolkar. Själva tolkuppdraget debiteras sedan respektive part, utifrån faktisk kostnad för tolken. Årlig avstämning sker. Juridik Gemensamma nämnder regleras i 3 kap. 3a kommunallagen och Lag (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum

144 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD15/00688 Uppföljning Uppföljning av beslutet sker i ordinarie verksamhetsuppföljning.

145 Språktolknämnden i Dalarna SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 8(11) Sammanträdesdatum Dnr 2015/214 6 Utökat deltagande i den gemensamma nämnden Beslut Språktolknämnden föreslår Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige 1. Den gemensamma Språktolknämnden i Dalarna utökas med flera medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna, enligt bilaga 2 med underbilagor 2 a och 2 b godkänns. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga Ikraftträdandet av den gemensamma nämnden sker fr.o.m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar likalydande beslut. Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige fattar slutligt beslut. Ärendebeskrivning Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade en gemensam nämnd för språktolkverksamheter den 6 mars Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där god kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången på språktolkar är ett viktigt syfte. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden. Respektive kommuns fullmäktige samt Landstingsfullmäktige ska fatta beslut om deltagande i den gemensamma nämnden. Målet är att utökningen av nämnden startar den 1 juni Förslag till beslut på sammanträdet Kenneth Persson (S) och Sonja Johansson (KD) yrkar bifall till förslaget. Forts. 6 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

146 Språktolknämnden i Dalarna SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 9(11) Sammanträdesdatum Forts. 6 Beslutsunderlag - Muntlig information, verksamhetschef Marianne Sjöström - Bildningssektorns tjänsteskrivelse med bilagor Förvaltningslagen Beslut till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Landstingsstyrelsen/Landstingsfullmäktige Diariet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

147 Datum Vårt diarienummer Sida /214 1(3) Vår adress Bildningssektorn Arbetsmarknad och vuxenutbildning Borlänge kommun Borlänge Besöksadress Stadshuset, Borlänge Handläggare, telefon, e-post Marianne Sjöström Adress Språktolknämnden i Dalarna Kommunfullmäktige Utökning av gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Språktolknämnden i Dalarna föreslår Kommunfullmäktige 1. Den gemensamma Språktolknämnden I Dalarna utökas med flera medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa Kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga 2 med underbilagor 2 a och 2 b. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga Ikraftträdandet av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar likalydande beslut. Sammanfattning av ärendet Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade en gemensam nämnd för språktolkverksamheter den 6 mars Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där god kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är ett viktigt syfte. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden. Beslutsunderlag Förvaltningslagen Bakgrund Den enskildes rätt till tolk framgår av förvaltningslagen. En stor del av samhällstolkning har en stark koppling till myndighetsutövning, exempelvis sjukvård, socialtjänst, domstolsförhandlingar m m. Traditionellt har i princip all samhällstolkning skett via offentligt ägda tolkförmedlingar POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

148 Sida 2 (3) Mot bakgrund av detta bedriver Borlänge kommun sedan 1970-talet en tolkförmedling som förmedlar språktolkar. Ett viktigt skäl till att flera kommuner önskar ingå i den gemensamma nämnden är att tolkförmedlingen tillhandahåller tolktjänster med god kvalitet och en organisation som kan svara mot det stora behov av tolkar som finns. Genom att ingå i den gemensamma nämnden krävs ingen upphandling av tolktjänster. För tolkförmedlingen innebär utökningen av antalet medlemmar större möjlighet att bibehålla en kvalitativt god nivå på tolkverksamheten, vilket gagnar den gemensamma nämndens medlemmars behov av tolkar. Ärendebeskrivning Borlänge kommuns tolkförmedling har idag sex anställda samt ca 320 tolkar på ett 60-tal språk. Tolkarna är uppdragstagare. Under 2014 förmedlades ca uppdrag och omslutningen var 26 Mnkr. Tolkförmedlingen arbetar efter självkostnadsprincipen enligt gällande lagstiftning, Kommunallagen kap 8. Tolkförmedlingen är miljö - och kvalitetscertifierad enligt FR2000. I den gemensamma nämndens reglemente föreslås Borlänge kommun och Landstinget Dalarna ha två ordinarie ledamöter vardera samt växelvis med två års intervall inneha ordförande och vice ordförande posterna och övriga medlemmar en ordinarie ledamot vardera. Skälen till detta är att Landstinget Dalarna har över 65 % av utförda tolkuppdrag samt att Borlänge kommun är utförare av verksamheten. Borlänge kommuns tolkförmedling arrangerar kostnadsfria föreläsningar om hur man talar genom tolk för medlemmarnas tolkanvändare. Ekonomiska konsekvenser Samverkansavtalet reglerar de ekonomiska förehavandena. Tolkförmedlingens totala omslutning beräknas till närmare 30 Mnkr per år. Merparten av kostnaderna avser tolkuppdragen. Principen är den att för de tolkuppdrag som utförs faktureras hela kostnaden direkt den beställande enheten. I den kostnaden ingår tolkens arvode, resekostnader samt andra kostnader som kan tillkomma och som är direkt kopplade till tolkuppdraget. Exempel på detta är övernattning i samband med tolkuppdraget. De kostnader som fördelas mellan nämndens medlemmar är kostnaderna för tolkförmedlingsverksamheten. I den kostnaden ingår löner och sociala avgifter för sex heltidstjänster, vikarier, lokaler, kontorsmaterial, IT, utbildningskostnader för tolkar och tolkförmedlare samt en post för oförutsedda kostnader. Den totala kostnaden för ett år beräknas till 4 Mnkr. Fördelningen av dessa kostnader baseras på andelen uppdrag för respektive part. Fördelningsnyckel framgår i samverkansavtalet. Barnperspektivet Beslutet innebär direkta konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej, besvaras inte fler frågor. Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. Barn och ungdomar har fått säga sin mening. Om ja, på vilket sätt? Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Ja Nej X POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

149 Sida 3 (3) Åsa Granat Tf. Sektorschef Bildningssektorn Marianne Sjöström Verksamhetschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning Bilagor 1. Reglemente 2. Samverkansavtal med underbilagor 2 a och 2 b 3. Budget Beslutet skickas till Verksamhetschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning Landstinget Dalarna Falu Kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Mora kommun Orsa kommun Smedjebackens kommun Säters kommun POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

150 Bilaga 1 REGLEMENTE FÖR SPRÅKTOLKNÄMNDEN I DALARNA IKRAFTTRÄDANDE Borlänge kommun och Landstinget Dalarna har kommit överens om att från och med samverka genom att inrätta en gemensam nämnd, kallad Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet. Från och med ingår Borlänge, Falu, Gagnef, Hedemora, Leksand, Mora, Orsa, Smedjebacken och Säter kommun samt Landstinget Dalarna i den gemensamma nämnden. Reglementet gäller från och med den 1juni ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utöver vad som föreskrivs om nämnder i Kommunallagen gäller detta reglemente och ett mellan Landstinget och kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. VÄRDKOMMUN OCH ORGANISATION Borlänge kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden för språktolkförmedling. 1 Nämnden har sitt arbetsställe och säte i värdkommunen och ingår i värdkommunens organisation. Organisationens beslutande organ är den gemensamma nämnden. Till nämndens förfogande skall det finnas en samordningsgrupp. Förvaltningschef för tolkförmedlingsorganisationen utses av värdkommunen. NÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden skall, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, utföra språktolkförmedlingstjänster avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar i enlighet med för var tid av samordningsgruppen fastställd kravspecifikation. 2

151 Bilaga 1 Nämnden skall också teckna uppdragsavtal med tolkar för att tillgodose myndigheternas egna behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Språktolknämnden i Dalarna har det samlade ansvaret för drift och förvaltning av språktolkförmedlingsverksamhet i enlighet med tecknat samverkansavtal, samt de mål, riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt. Därtill tillhörande föreskrifter som kan finnas i olika lagar och föreskrifter samt bestämmelser i detta reglemente. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Språktolknämnden i Dalarna ska ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och föreskrifter, de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelser i detta reglemente. Språktolknämnden skall till respektive styrelse och fullmäktigerapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 3 SAMMANSÄTTNING 4 Språktolknämnden i Dalarna skall bestå av två ledamöter och ersättare vardera för Borlänge kommun och Landstinget Dalarna, samt en ledamot och två ersättare vardera för övriga deltagande kommuner. ERSÄTTARNAS TJÄNSTGÖRING OCH ERSÄTTNING 5 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare från respektive huvudman tjänstgöra i ledamotens ställe. Respektive huvudmans fullmäktiges inkallelseordning gäller. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. 2(7)

152 Bilaga 1 En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ledamot eller ersättare i den gemensamma nämnden ska erhålla ersättning för uppdraget från den huvudman som valt ledamoten och ersättaren i enlighet med den huvudmannens ersättningsregler för förtroendevalda. Även de kostnader i samband med inställelse och tjänstgöring i den gemensamma nämnden bekostas av den huvudman som valt ledamoten och ersättaren. 6 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under sammanträdet på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare som ej tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten. Ej tjänstgörande ersättare har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. INKALLANDE AV ERSÄTTARE En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndsekreteraren som kallar ersättare. Respektive huvudmans fullmäktiges inkallelseordning gäller. 7 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN Om varken ordföranden eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandes uppgifter. 8 Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 3(7)

153 Bilaga 1 SAMMANTRÄDENA Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdats till sammanträden. Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträde. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra det. ORDFÖRANDEN 11 Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall innehas av en av de valda ledamöterna från värdkommunen samt en av de valda ledamöterna från Landstinget Dalarna. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall rotera mellan ovanstående parter vartannat år. Det åligger ordföranden för nämnden att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, - företräda nämnden, med rätt att sätta annan i sitt ställe, vid förhandlingar, sammanträden, uppvaktningar och konferenser med myndigheter, företag och enskilda. 4(7)

154 Bilaga 1 JUSTERING AV PROTOKOLL 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Anslagsbevis skickas till respektive huvudman/myndighetsbrevlåda efter justering för direkt anslag. RESERVATION 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Om nämnden beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, skall motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades. SÄRSKILT YTTRANDE 14 Ledamot som vill lämna ett särskilt yttrande till protokollet skall anmäla detta innan sammanträdet avslutas och lämnas inom de tidsfrister som gäller för skriftliga yttranden. DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ordföranden, sektorchef eller annan anställd som nämnden bestämmer. 15 5(7)

155 Bilaga 1 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR 16 Avtal och andra från nämnden utgående handlingar skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av handläggande tjänsteman. Handlingar som hänför sig till delegerade ärenden skall undertecknas av delegaten. SAMMANTRÄDEN Den gemensamma nämnden skall sammanträda minst två gånger per år, på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Borlänge kommun om inte nämnden själv bestämmer annat. 17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Driftsansvar STYRANDE LAGSTIFTNING 18 Rätten till tolk framgår bland annat av Förvaltningslagen 8 innebärande att i de fall en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Skyldigheten att säkerställa patienters rätt till information, delaktighet och medinflytande i samband med vård och behandling framgår av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Patientdatalagen.(2008:355) De deltagande kommunerna och landstinget behöver därför säkerställa myndigheternas behov av såväl kontakttolkar, telefontolkar som videowebbtolkar. 6(7)

156 Bilaga 1 DRIFTSANSVAR 19 Nämnden skall, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, bedriva språktolkförmedlingsverksamhet samt teckna uppdragsavtal med tolkar för att tillgodose parternas behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. 20 Språktolknämnden i Dalarna har det samlade ansvaret för drift och förvaltning av tolkförmedlingsverksamhet i enligt med tecknat samverkansavtal, samt de mål, riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i olika författningar samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall regelmässigt till respektive fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden utövar det övergripande arbetsgivaransvaret inom sitt verksamhetsområde. Utifrån sitt uppdrag skall nämnden tillse att intern kontroll och uppföljning fungerar tillfredsställande. Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt Personuppgiftslagen (1998:204) inom sitt verksamhetsområde 21 7(7)

157 Bilaga 2 Avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna Avtalstid: till och med Samverkansparter: Landstinget Dalarna och deltagande kommuner Detta avtal ersätter avtal om samverkan i gemensam nämnd för språktolk- och översättarverksamhet Borlänge kommun och Landstinget Dalarna för perioden

158 1. Avtalsparter Organisationsnummer Hemsida 1. Landstinget Dalarna Box Falun 2. Borlänge Kommun Borlänge 3. Falu Kommun Falun 4. Gagnef Kommun Gagnef 5. Hedemora Kommun Box Hedemora 6. Leksand Kommun Box 303 Leksand 7. Mora Kommun Mora 8. Orsa Kommun Box Orsa 9. Smedjebackens Kommun Smedjebacken 10. Säter Kommun Rådhuset Säter Kontaktpersoner för avtalet Landstinget Dalarna Borlänge Kommun Lars Johansson Avtalschef Epost: Tfn Marianne Sjöström Verksamhetschef Epost: Tfn Carina Johansson Enhetschef Epost: Tfn Sida 2 av 11

159 Falu Kommun Gagnefs Kommun Hedemora Kommun Leksands Kommun Mora Kommun Orsa Kommun Smedjebackens Kommun Säter kommun Ylva Renström Epost: Tfn Tomas Nylén Enhetschef integration Epost: Tfn Anders Jacobson Förvaltningschef socialförvaltningen Epost: Tfn alt Zilha Fific Avdelningschef Familj och stöd Epost: Tfn Magnus Nordahl Integrationschef Epost: Tfn Eva Nordfjell Integration- och boendechef Epost: Tfn Ewa Dagwall Kanslichef Epost: Tfn Anette Wikblom Socialchef Epost: Tfn Kontakt vid avrop av tolk Borlänge kommun Tfn Epost: Fax: Sida 3 av 11

160 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Avtalsform Syfte Nämndens Sammansättning Giltighetstid och uppsägning Nya medlemmar Ändring och omförhandling Omförhandling Tillägg eller förändring av avtalet Tvist Omfattning Ekonomi Kostnader och fördelningsnyckel Underskott/Överskott i verksamheten Budget och verksamhetsplan Verksamhetssystem, fax, telefon och arkiv Lokal Inventarier Organisation Ansvar Samordning Samordningsgrupp Enhetschef Insyn Arkivhantering Utvärdering Verksamhetens upphörande Sida 4 av 11

161 Deltagande kommuner (benämns fortsättningsvis deltagande kommuner) och Landstinget Dalarna överenskommer om att från och med den 1 juni 2015 utöka deltagandet i den gemensamma nämnd enligt Kommunallagen 3 kap. 3 a och i övrigt i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag för sådan nämnd, kallad Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet numera Språktolknämnden i Dalarna. Samverkan för Språktolknämnden i Dalarna regleras i följande avtal. 1 BAKGRUND Såväl Landstinget Dalarna som deltagande kommuner har behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Rätten till tolk framgår bland annat av Förvaltningslagen 8 varav det framgår att i de fall en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Mot denna bakgrund driver värdkommunen Borlänge kommun tolkförmedlingstjänster i egen regi avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Skyldigheten att säkerställa patienters rätt till information, delaktighet och medinflytande i samband med vård och behandling framgår av Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Patientdatalagen. 2 AVTALSFORM Detta samverkansavtal reglerar samverkan mellan parterna i den nya gemensamma nämnden för att i första hand tillgodose parternas gemensamma intressen av en god och välfungerande språktolkförmedlingsverksamhet. 3 SYFTE Syftet med detta samverkansavtal är att reglera parternas samverkan i den nya gemensamma nämnden för att därmed säkerställa att parterna gemensamt och inom ramen för den kommunala kompetensen, och självkostnadsprincipen, bereds möjlighet att nyttja resurser som tillgodoser parternas behov av språktolkförmedlingstjänster avseende kompetenta kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Sida 5 av 11

162 4 NÄMNDENS SAMMANSÄTTNING Språktolknämnden i Dalarna skall bestå av två ledamöter och ersättare vardera för Borlänge kommun och Landstinget Dalarna, samt en ledamot och två ersättare vardera för övriga deltagande kommuner. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall innehas av en av de valda ledamöterna från värdkommunen samt en av de valda ledamöterna från Landstinget Dalarna. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall rotera mellan ovanstående parter vartannat år. 5 GILTIGHETSTID OCH UPPSÄGNING Avtalet gäller fr.o.m från det att avtalet undertecknats av behöriga firmatecknare fram till och med Avtalet förlängs därefter årligen med ett år i sänder såvida avtalet inte uppsagts skriftligen senast den 31maj året innan avtalstidens utgång. 6 NYA MEDLEMMAR Parterna ser positivt på möjligheten att utöka den gemensamma nämnden med fler medlemmar efter beslut i befintliga och tillkommande medlemmars fullmäktige. 7 ÄNDRING OCH OMFÖRHANDLING 7.1 Omförhandling Om det efter dagen för detta avtals ikraftträdande sker väsentliga förändringar av de förutsättningar som avtalet baseras på, har vardera part rätt att begära förhandling om ändring av de delar av avtalet som påverkas därav. Med väsentliga förändringar avses förändringar som ligger utanför parts kontroll och som part inte rimligen kunnat förutse vid avtalets ingående och som medför väsentliga negativa konsekvenser för part som inte på annat sätt regleras i detta avtal. 7.2 Tillägg eller förändring av avtalet Tillägg eller förändringar av avtalet skall beslutas av samtliga parters fullmäktige. Sida 6 av 11

163 8 TVIST Tvister angående tolkning och/eller tillämpningen av detta avtal, och övriga överenskommelser mellan de samverkande parterna, skall i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. För den händelse överenskommelse inte kan träffas skall tvister avgöras i allmän domstol. 9 OMFATTNING För samarbetet skall finnas en gemensam organisation bestående av en nämnd som till sitt förfogande har en samordningsgrupp. Förvaltningen av tolkförmedlingstjänster sker genom en tolkförmedlingsorganisation som är underställd nämnden och samordningsgruppen. Denna tolkförmedlingsorganisation skall för ingående parters räkning utföra språktolkförmedlingstjänster avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar i enlighet med för var tid av samordningsgruppen fastställd kravspecifikation. Bilaga 2b 10 EKONOMI Den nya gemensamma nämndens huvudsakliga mål är att vara självförsörjande och inte beroende av att uppbära bidrag från medlemmarna. Organisationen har att följa självkostnadsprincipen Kostnader och fördelningsnyckel För det fall att kostnaderna i verksamheten överskrider intäkterna skall dessa kostnader fördelas enligt följande: Samtliga kostnader för tolkförmedlingsverksamheten, exklusive arvoden och ersättningar till språktolkar, skall fördelas mellan parterna med ledning av en procentuell proportionering mellan parterna (antalet uppdrag för enskild parts räkning/ totala antalet tolkuppdrag). Fördelningsnyckel inför kommande år baseras på utfallet för respektive part med ledning av faktiskt antal uppdrag från den första januari till den 31 augusti första året och därefter verksamheten från den 1 september kommande år t o m den 31 augusti nästa år. Bilaga 3 Fördelningsnyckel vid avtalets ingående framgår av bilaga. I händelse av att enstaka tolkuppdrag utförs på uppdrag av extern part, med beaktande av den kommunala kompetensen, skall förmedlingskostnaden uttas av beställaren och inte belasta avtalsparterna. Sida 7 av 11

164 Samtliga arvoden och ersättningar till tolk fastställs årligen av den gemensamma nämnden efter förslag från samordningsgruppen samt efter fackliga förhandlingar och i samband med revision. Bilaga 2a Arvoden och ersättningar till tolk exklusive övriga kostnader enligt bilaga utfaktureras direkt till beställande enhet/klinik med angivande av beställningsnummer. För det fall att nya medlemmar upptas i nämnden fördelas intäkter och kostnader enligt ovanstående fördelningsnyckels principer. Intäkter och kostnader fördelas mellan parterna med stöd av fördelningsnyckeln genom en preliminär debitering årsvis, som avräknas i efterskott, och redovisas efter bokföringsårets utgång. Preliminär debitering bestäms på första samordningsgruppssammanträdet varje år Underskott/Överskott i verksamheten Eventuellt underskott eller överskott regleras årligen i samband med årsbokslut baserat på fördelningsnyckeln. (Se 10.1) 10.3 Budget och verksamhetsplan Verksamhetsplan och budget för gemensamma kostnader för tolkförmedlingsverksamheten skall tillställas samordningsgruppen senast den 31 oktober årligen. Budgetförslaget skall innehålla förslag till arvoden och kostnadsersättningar till språktolkar samt ersättning till tolkförmedlingsverksamheten Verksamhetssystem, fax, telefon och arkiv Verksamhetssystem och register som förs av den gemensamma organisationen skall ständigt ajourhållas. Systemet skall inte innehålla så kallade känsliga personuppgifter, såsom namn eller personnummer. I de fall adress är nödvändig för genomförande av tolkuppdraget och behöver dokumenteras skall uppgiften raderas efter slutfört uppdrag. Beställande enhet skall informera tolkförmedlingen om skyddade personuppgifter eller om man har kännedom om hotbild. I dylika fall får adressuppgiften inte noteras i verksamhetssystem. In- och utgående telefonlinjer, telefax och annan för ändamålet nödvändig teknisk hårdoch mjukvara skall anpassas till verksamhetens omfattning och behov. Sida 8 av 11

165 10.5 Lokal Värdkommunen upplåter, mot marknadsmässig ersättning, erforderliga lokaler för den gemensamma nämnden och dess verksamhet Inventarier Värdkommunen upplåter, mot marknadsmässig ersättning, erforderliga inventarier till den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Värdkommunen ansvarar för nya investeringar avseende inventarier, för vilka den gemensamma nämnden erlägger ersättning till värdkommunen. 11 ORGANISATION Borlänge kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden och språktolkförmedlingsorganisationen. Organisationen har sitt arbetsställe och säte i Borlänge kommun. Den gemensamma organisationens namn är Borlänge kommuns språktolkförmedling. 12 ANSVAR Värdkommunen ansvarar för att efterfrågade språktolktjänster följer de lagar och bestämmelser som reglerar språktolkuppdrag samt för att verksamheten uppfyller de myndighetskrav och rekommendationer som finns i Arbetsmiljöverkets och Kammarkollegiets föreskrifter. Värdkommunen förbinder sig att mot myndigheter och andra fullgöra de skyldigheter som verksamheten föranleder vid varje tillfälle. Detta innebär exempelvis att Borlänge kommun skall tillse att försäkring tecknas och vidmakthålls om skador vållas av organisationen eller dess anställda. 13 SAMORDNING Den gemensamma nya organisationens beslutande organ är den gemensamma nämnden. Till nämndens förfogande skall inrättas en samordningsgrupp. Förvaltningschef för tolkförmedlingsorganisationen utses av värdkommunen Samordningsgrupp En samordningsgrupp skall utses och bestå av 2-3 utsedda företrädare för värdkommunen och Landstinget Dalarna. Övriga deltagande kommuner utser en företrädare per kommun. Sida 9 av 11

166 Samordningsgruppen ansvarar för samordningen av verksamheten i organisationen. Enhetschef för språktolkförmedlingen i Borlänge kommun är sammankallande. Verksamhetschef för språktolkförmedlingen är ordförande i samordningsgruppen. Samordningsgruppen sammanträder 3-4 ggr/år, plats bestäms på förhand i samråd med samordningsgruppens deltagare. Samordningsgruppen skall: vara en länk till respektive samverkande part årligen föreslå verksamhetsplan ge förslag till ekonomiska beslut behandla frågor som rör samordningen mellan olika samverkande parter såsom exempelvis mindre förändringar av kravspecifikationen enligt bilaga 2b inom ramen för avtalet genom enhetschef för språktolkförmedlingsverksamheten följa upp verksamheten i syfte att säkerställa att samverkan sker på bästa sätt följa upp de övergripande mål som angivits för språktolkförmedlingsverksamheten och i verksamhetsplanen utvärdera verksamheten och hur utvärderingen ska genomföras Samtliga punkter ovan rapporteras till nämnden för information och beslut Enhetschef Inom språktolkförmedlingsverksamheten skall en enhetschef finnas utsedd. Enhetschef har särskilt ansvar för att: utveckla de gemensamma arbetsformerna medverka vid samråd sammankalla och medverka vid samordningsgruppens och den gemensamma nämndens möten verka för att ha ett ömsesidigt utbyte med andra Tolkservicerådet (TSR), språktolkförmedlingar och andra relevanta aktörer, exempelvis tillsynsmyndigheter genomföra intern utvärdering genom att föra relevant statistik årligen sammanställa statistik och redovisa densamma till samordningsgruppen vid första samordningsgruppssammanträdet varje år rapportera till samordningsgruppen upprätta en verksamhetsplan senast 31 oktober avseende nästkommande år upprätta verksamhetsberättelse i samband med årsbokslut. Sida 10 av 11

167 14 INSYN Samtliga medlemmar har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning avseende den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Den gemensamma nämnden ansvarar för att till respektive fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas samt för den ekonomiska ställningen i verksamheten. 15 ARKIVHANTERING Värdkommunen ansvarar för att nämndens arkiv vårdas i enlighet med bestämmelserna i arkivlagen. För tillsyn över nämndens arkivverksamhet svarar arkivmyndigheten i värdkommunen. 16 UTVÄRDERING Utvärdering av verksamheten skall göras årsvis och redovisas för samordningsgruppen och gemensam nämnd årligen vid det första mötet efter årsskiftet. Utvärderingen skall belysa såväl kvalitativa som kvantitativa värden. De mål och de syften som är uppsatta av den gemensamma samordningsgruppen skall kunna utläsas ur utvärderingen. Den kvalitativa utvärderingen belyser bland annat hur samverkan har utfallit. 17 VERKSAMHETENS UPPHÖRANDE För det fall att den gemensamma verksamheten upphör kvarstår inventarier och lokaler hos värdkommunen. Anställda i verksamheten kvarstår med värdkommunen som arbetsgivare. Kostnader för avveckling samt tillgångar i verksamheten fördelas enligt samma modell som kostnaderna för den aktiva verksamheten enligt p. 10 Ekonomi i förevarande avtal. Samtliga avvecklingskostnader ska vara reglerade senast sex månader efter verksamhetens upphörande. Detta avtal är upprättat i 10 likalydande exemplar där Borlänge kommun, Landstinget Dalarna och samtliga deltagande kommuner innehar varsitt exemplar. Ort och datum. Ort och datum. Borlänge kommun Landstinget Dalarna Sida 11 av 11

168

169

170

171

172 Bilaga 2b Kravspecifikation, ansvar och rutiner inom Språktolkförmedlingen 1. Programförklaring Värdkommunens språktolkförmedling som har funnits sedan 1974 är sedan 2010 kvalitetsoch miljöcertifierade enligt FR2000. Certifieringen innehåller ett ledningssystem som ska säkerställa förverkligandet av våra dokumenterade riktlinjer. Värdkommunens språktolkförmedling är medlem i Tolkservicerådet, en branschorganisation som förespråkar vikten av kvalitativ tolkservice och värnar om kompetenta tolkar samt att ta vara på deras yrkeskunnande. Språktolkförmedlingens verksamhet regleras genom lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd. 2. Kompetens och kvalitet Språktolkförmedlingen ska i princip kunna förmedla språktolktjänster i alla språk, där det finns behov av språktolktjänst. Förmedlade språktolkar ska i första hand, så långt detta är möjligt, tillhandahålla av Kammarkollegiet auktoriserad tolk, i andra hand språktolk med utbildningsbevis och i tredje hand språktolk som genomgått minst grundutbildning för språktolkar och avlagt kunskapstest samt erhållit grundläggande introduktion i tolkyrket. Inom hälso- och sjukvård skall i första hand av Kammarkollegiet auktoriserad tolk med sjukvårdkompetens tillsättas och därefter efter ovanstående rangordning. Samtliga språktolkar oavsett kompetens ska känna till och tillämpa Kammarkollegiets vägledning god tolksed, vägledning för auktoriserade tolkar Tolkförmedlingens riktlinjer gällande rekrytering av tolkaspiranter innefattar både skriftligt och muntligt prov inledningsvis. Den som klarar av proven ska intervjuas av ansvarig personal för rekrytering. Minimikravet är att tolken skall ha genomgått grundutbildning för kontakttolkar, samt ha såväl informell som social kompetens och samarbetsförmåga, god kommunikation med brukaren och personalen samt goda kunskaper i både svenska och tolkspråket. Utöver detta skall tolken vara lämplig och redbar. Tolkförmedlingen skall också verka för rekrytering av tolkar som auktoriserats av Kammarkollegiet samt auktoriserade med special kompetens. Språktolkförmedlingen ska satsa på kompetens och kvalitet genom att ställa höga krav på anlitade språktolkar samt förmedlingspersonal. Förmedlingspersonalen ska ha genomgått en utbildning i bemötande av kunder och tolkar. Språktolkförmedlingen ska erbjuda och arrangera utbildning av tolkanvändarna genom föreläsningar med temat att tala genom tolk. Fortbildning skall alltid vara aktuell i tolkförmedlingens policy både gällande tolkar samt personal.

173 Bilaga 2b 3. Brukarens/patientens ställning Tolkning ska ges i samverkan med bägge parter. Grunden för detta är information och delaktighet och ett gott bemötande. Det personliga bemötandet skall utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn. Den som har behov av språktolk skall i kontakt med inhyrd tolk uppleva att De bemöts med respekt och omtankte med hänsyn till rätten till integritet och sekretess. De får erforderlig information för att förstå myndigheten eller vårdens innehåll och sina rättigheter. De får korrekt service/vård 4. Värdkommunens ansvar för förmedlade tolkuppdrag Värdkommunen Är samordningssansvarig gentemot namngiven tolk Skall informera samtliga tolkar om lagstiftningen gällande sekretess för tolkar samt tillse att tolkarna undertecknar sekretessförbindelse Ansvarar för att beställd tolk finns på plats vid överenskommen start för uppdraget Ansvarar för att tolkar som sätts på uppdrag är väl förberedda för tolkrollen och har tagit del av introduktion, utbildning och handledning av tolkar och att de har kunskaper så att de i samband med tolkningstillfället kan ge en snabb information om lagar och bestämmelser rörande tolkverksamhet, tolkningsteknik, samt tolkteknik till tolkanvändare i syfte att ge en trygg tolksituation utan osäkerhetskänsla Ansvarar för att tolken har erforderlig kompetens för de avropade uppdraget Ansvarar för att tolkförmedlingspersonal har sådana kunskaper om olika länders kultur, etniska grupper, andra språk och dialekter så förmedling av tolk i fel språk undviks Ansvarar för rutiner och kostnader avseende resor och logi; boende bokas av beställande verksamhet Skall tillhandahålla handledning för tolkar Skall tillhandahålla en tolkförteckning 5. Värdkommunens ansvar för kvalitetssäkringssystem Värdkommunen ansvarar för att uppdragen till förmedlingen utförs enligt ett kvalitetssäkringssystem vilket garanterar att uppdragen utförs på ett fackmannamässigt sätt. Förmedlingen ska också via sitt eget kvalitetssäkringssystem övervaka att det egna arbetet utförs med rätt kvalitet och precision inom respektive uppdrag. Förmedlingen ska ha ett kvalitetsarbete som bl. a innefattar; Avvikelsehanteringsrutin

174 Bilaga 2b Rutin som behövs för att eliminera och förebygga risker för kvalitetsavvikelser och tidigt upptäcka avvikelser och andra förhållanden som kan resultera i otillfredsställande kvalitet. Skriftliga rutiner som ska kunna följas upp inklusive korrigerande åtgärder Egenkontroll för att öka leveranssäkerheten och kvaliteten på tolkuppdragen Verksamheten skall minst uppfylla kraven i Tolkservicerådets kvalitetskriterier eller motsvarande. 6. Personal 6.1 Arbetsgivaransvar Värdkommunen är arbetsgivare för de tjänstemän som handlägger tolkförmedlingstjänster. Värdkommunen beslutar i samråd med Landstinget samt övriga deltagande kommuner i den gemensamma nämnden om utökning av antalet tjänster. Då tjänstemannaorganisationen utför ett arbete åt flera parter skall anställningsförfaranden utföras i samråd med värdkommunen och Landstinget Dalarna och övriga deltagande kommuner i den gemensamma nämnden. För att kunna uppnå de fördelar som är syftet med samarbetet erfordras i nulägen en organisation för fullgörande av tolkförmedlingsuppdraget. 6.2 Bemanning Värdkommunen ansvarar för att språktolkförmedling finns tillgänglig och är bemannad under vardagar Med tillgänglighet menas att tolkförmedlingen ska kunna ta emot och hantera beställning, avbeställning, ändring av uppdrag, faktureringsfrågor, avvikelser mm på utfört uppdrag. Övrig tid skall tolkförmedlingen vara tillgänglig för att hantera akuta beställningar. 7. Försäkring i verksamheten Värdkommunen är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar- egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. 8. Ersättningar 8.1 Arvoden och kostnadsersättningar till tolkar Tolkarna hos värdkommunens tolkförmedling ska ha goda arbetsvillkor som regleras i enlighet med tolkavtal bl. a. gällande arvoden samt olycksfallsförsäkring.

175 Bilaga 2b Värdkommunen ansvarar för utbetalningar av arvoden och kostnadsersättningar till språktolkar. Utgifterna fördelas löpande på respektive part och hänsyn tas därtill vid budgetering och avräkning. Språktolkarnas arvoden, ersättningar, villkor vid försening, utebliven tjänstgöring mm skall fastställas av styrgruppen efter fackliga förhandlingar. Villkor vid avtalets ingående. (bilaga 2a ) 9. Försäkringar, skatter och avgifter för språktolkar Värdkommunen ansvarar för de tolkar som förmedlas är försäkrade och har F-skattsedel. Saknas F-skattsedel ansvarar värdkommunen för arvoden, sociala avgifter och andra avtalsenliga och lagstadgade kostnader för den personal som fullgör tolkuppdrag. 10. Beställning och avbeställning av uppdrag 10.1 Beställning Beställningar av tolkuppdrag ska kunna ske hos tolkförmedlingen dygnet runt under årets alla dagar. Beställning av tolk ska kunna ske via förmedlingens webbaserade bokningsprogram, e-post och i akuta fall och utanför kontorstid per telefon till språktolkförmedlingens jourverksamhet. I de fall ett uppdrag varar längre tid än den som angivits i beställningen ansvarar språktolkförmedlingen för att språktolk ändå fullgör uppdraget i de fall en förlängning inte får negativa konsekvenser för ett efterföljande uppdrag. Beställande enhet ska vid behov kunna beställa manlig eller kvinnlig tolk. Beställande enhet ska vid behov och efter samråd med tolkförmedlingen beställa namngiven språktolk förutsatt att den namngivne tolken är ansluten till förmedlingen Rangordning vid beställning Vid beställning av tolkuppdrag ska språktolkförmedlingen tillsätta tolk efter rangordning som innefattar kompetens, lämplighet samt jävsregler. Kompetensens olika nivåer ska vara uppbyggda enligt nedanstående: Specialkompetens inom sjukvård och rättsväsende Auktoriserade tolkar Tolkar med utbildningsbevis Utbildade tolkar Tolkaspiranter Språktolkförmedlingspersonalen skall försöka tillgodose kundens önskemål samt tillämpa närhetsprincipen utan att eftersätta kompetensen. Huvudsyftet med närhetsprincipen är att

176 Bilaga 2b minska kostnaderna för kunder ur ett helhetsperspektiv, minska miljöpåverkan och skapa en hälsosam arbetsmiljö för tolkarna Beställningsbekräftelse Förmedlingen är skyldig att bekräfta beställning om kund så önskar och enligt den tidsram som kunden anger. Vid beställning erhåller kunden även ett bokningsnummer som är en bekräftelse på att beställningen är mottagen Bekräftelse på utfört uppdrag Efter utfört kontakttolkuppdrag ska alltid beställande enhet underteckna förmedlingens uppdragsblankett som tolken ska ha med sig till uppdraget. Bokningsnumret som beställande enhet fått vid beställning skall finnas angivet på förmedlingens uppdragsblankett. En kopia av uppdragsblanketten skall enheten behålla då denna är beställarens fakturaunderlag Avbeställning Beställande enhet äger rätt att avboka avropat uppdrag eller begränsa dess omfattning. Ersättning för avbokat uppdrag utgår om avbokningen skett senare än kl dagen innan uppdraget. Ersättning vid avbokning: Om tolkuppdraget avbokas efter kl dagen innan uppdraget skall ersättning utgå för bokad tid. Gäller både telefon- video- och kontakttolkning. Utebliven reseersättning ersätts inte. Beställande enhet debiteras resekostnader enbart om tolken haft faktiska resekostnader för det bokade uppdraget. I de fall att brukaren/patienten uteblir skall beställande enhet debiteras hela kostnaden för uppdraget Kontinuitet tolkar I syftet att åstadkomma kontinuitet kan beställande enhet ha önskemål om tillgång till samme, namngivne tolk till enskilda brukare. Språktolkförmedlingen avgör dock slutligen om beställande enhets önskemål kan tillgodoses mot bakgrund av förmedlingens helhetsansvar för verksamheten samt ansvaret för kvalitet vid tolkningen.

177 Bilaga 2b 10.7 Samordning Vid beställningar som omfattar tidsmässig och geografiskt samordnade uppdrag kan flera uppdrag avlösa varandra. Språktolkförmedlingen ska i största möjliga mån samordna tolkuppdrag så att onödiga resekostnader inte uppstår. För tid mellan uppdrag utgår ingen ersättning Utbyte av tolk, avbrytande av uppdrag, misskötsel, avstängning Beställande enhet har valfrihet att godkänna eller inte godkänna anvisad tolk för tjänstgöring. Förmedlingen har rätt att ersätta tolk i avropat uppdrag med annan tolk som uppfyller beställarens krav enligt överenskommet avtal. Parterna är ense om att förmedlingen skall byta ut tolk vilken beställande enhet bedömer sakna erforderlig kompetens, uppvisar brister i social kompetens, bryter mot bestämmelserna i detta avtal, åsidosätter etiska regler vid upprepande tillfällen, god tolksed, sekretessbestämmelser eller har samarbetssvårigheter med beställande enhet. Förmedlingen skall därefter inte använda denna tolk till uppdrag hos den part vilken beställande enhet hör. Beställande enhet äger rätt att avbryta påbörjat uppdrag med omedelbar verkan om tolk inte har den kompetens och kvalitet som beställande enhet kan förvänta sig. Ett avbrytande av påbörjat uppdrag innebär att beställande enhet endas erlägger ersättning fram till den tidpunkt avbrytande skett. Förmedlingen skall upplysa anlitade tolkar om de beställande enheternas rätt till denna paragraf. Tolk har även på sin sida rätt att avbryta ett tolkuppdrag om tolk anser sig att inte kunna utföra uppdraget på ett professionellt sätt, om någon av parterna inte har förtroende för tolken eller om det visar sig att tolken är jävig Inställelsetid för kontakttolk Inställelse till uppdrag ska ske av köparen angiven tid och plats. Förmedlingen ansvarar för att uppdrag utförs på beställaren angiven tid och plats. Inträffas omständighet som innebär att tolk inte kan utföra uppdraget är tolkförmedlingen skyldig att omedelbart underrätta beställaren om detta samt att erbjuda ny tolk med motsvarande egenskaper som efterfrågats samt tillse att ersättande tolk erhåller erforderlig information om uppdraget.

178 Bilaga 2b 11. Uppdragets utförande Auktoriserad tolk skall vid uppdrag hos beställande enhet bära Kammarkollegiets tolkbricka. Övriga tolkar skall bära tolkförmedlingens tolkbricka med information om tolkens namn och språk. Tolken ska ha vårdad klädsel och får inte använda starkt doftande parfym/rakvatten eller lukta rök med hänsyn till bl. a. allergiker. Tolk får inte vara påverkad av alkohol eller andra droger, inte heller ha symptom efter tidigare berusning/drogmissbruk såsom exempelvis lukt eller avvikande uppträdande. Tolken skall ha undertecknat sekretessförbindelse som tillhandahålls av tolkförmedlingen som bekräftelse på denne informerats om sekretess och tystnadsplikt innan uppdragets utförs. Tolk får inte var släkt eller ha nära relation till brukaren. Vid telefontolkning skall tolken befinna sig i en för uppdraget lämplig miljö, genomföras på ett sådant sätt att sekretessen säkerställs. Beställande enhet är uppringande part vid telefontolkning. Vid behov kan språktolkförmedlingen erbjuda översättning av dokument. Vid kontakttolkning har beställaren rätt att nyttja tolken för nytt uppdrag inom den tolktimme som avtalats, utan ytterligare ersättning till tolken. 12. Utvärdering Utvärdering av verksamheten ska göras årsvis och redovisas för styrgruppen och nämnden årligen vid det första mötet efter årsskiftet. Utvärderingen ska belysa såväl kvalitativa som kvantitativa värden. De mål och syften som är uppsatta av nämnden ska kunna utläsas ur utvärderingen. Den kvalitativa utvärderingen belyser bland annat hur samverkan har utfallit. 13. Avvikelserapportering Avvikelserapportering på utfört uppdrag ska ske av beställande enhet omedelbart, dock senast inom två veckor efter utfört uppdrag. Förmedlingen skall därefter snarast men senast inom fem arbetsdagar ge en återkoppling kring anledningen till avvikelsen samt hur man avser att säkerställa att uppkommer problem inte inträffar igen. Alla avvikelser dokumenteras i tolkförmedlingens bokningsprogram. Varenda avvikelse handläggs och bedöms enskilt samt åtgärdas. Uppföljning sker för att eliminera och förebygga risker för kvalitetsavvikelse. 14. Fakturering Debitering av utförda tolktjänster skall ske per månad i efterskott till beställande enhet. Övriga kostnader fördelas och debiteras enligt punkt 12.1 i avtalet kvartalsvis i förskott. Fakturan skall innehålla uppgifter om och specificeras enligt nedan:

179 Bilaga 2b Bokningsnummer Beställande enhet, beställarens namn Kostnadsställe/referenskod eller liknande. Datum, tid för tolkning Språk Användare (t ex läkare, socialsekreterare) 15. Underleverantör Värdkommunen äger inte rätt att anlita underentreprenör avseende språktolkförmedlingsverksamhet, med undantag av Tolkservicerådets förmedlingar, utan att skriftligt tilläggsavtal till tecknats mellan samverkande parter. 16. Sekretess, tystnadsplikt och skyddade personuppgifter Respektive samverkande part förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom sitt verksamhetsområde. För att underlättande av samverkan mellan parterna ska rutiner upprättas med iakttagande av gällande lagstiftning. Principiella frågor om informationsutbytets gränser ska avgöras i styrgruppen. Förmedlingen ska hantera uppgifter kring personer med skyddad identitet d.v.s. då brukarens namn, personnummer, adress eller andra personliga uppgifter inte användas eller röjas. Tolkar omfattas av sekretess och tystnadsplikt enligt bestämmelserna i Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400). I privat verksamhet tillämpas Lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare (1975:689) Tolkförmedlingen skall säkerställa att tolk informeras om sekretess, tystnadsplikt och straffansvar genom skriftlig bekräftelse av lämnad information. 17. Dokumentation Respektive samverkande part ska, med beaktande av tillämpliga lagar och föreskrifter, föra egen dokumentation avseende beställning och kvittering av utförda tolkuppdrag. För underlättande av samverkan mellan parterna ska rutiner avseende dokumentation upprättas med iakttagande av gällande lagstiftning. En annan angelägen rutin är att språktolkförmedlingen hanterar personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) och att förmedlingen inte uppger personuppgifter på fakturorna. Vid hantering av skyddade personuppgifter skall tolkförmedlingen genom

180 interna rutiner och information till tolkarna säkerställa att brukarens person- eller adressuppgifter inte riskerar att röjas. Bilaga 2b

181 Bilaga 3 Förslag Budget och fördelning 2015 Språktolknämnden i Dalarna Tkr Personalkostnader, 6,0 åa Lokalhyra 441 Lokalvård 50 Leasing datorer, kopiator 37 Förbrukningsinventarier/material 38 Kontorsmaterial o trycksaker 28 Telekommunikation 85 Resor adm 10 Annonsering 7 Försäkringsavgifter, adm pers o tolk 7 IT-drift, teknikutveckling o IT-avtal 208 Dataprogram, Taqs nyttjande/support, Fido 200 och TSR Online Övr adm tjänster, You Call, ärendeminuter 90 Övr adm tjänster, odebiterbar tid 36 Företagshälsovård 6 Avgift branschsammanslutning 18 Kompetensutveckling adm 26 Kompetensutveckling tolkar 136 Totalt Fördelning utifrån totalt antal uppdrag 2014 % Landstinget 67,84% Borlänge 11,34% Falun 6,00% Gagnef 0,60% Hedemora 2,86% Leksand 1,18% Mora 1,38% Orsa 0,51% Smedjebacken 0,36% Säter 1,38% Övriga 6,54% 100,00%

182 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/00818 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Sammanträdesplan 2016 för fullmäktige, styrelse och arbetsutskott Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Landstingsfullmäktige sammanträder under 2016 den 29 februari, 25 april, juni, 26 september och november. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del: 2. Landstingsstyrelsen sammanträder under 2016 den 15 februari, 11 april, 30 maj, 12 september och 7 november. 3. Arbetsutskottet sammanträder under 2016 den 1 februari, 21 mars, 16 maj, 29 augusti och 24 oktober. Sammanfattning Sammanträdesplanen för 2016 för landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och arbetsutskottet utgår från Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning och att beslutsunderlag ska kunna processas på lämpligt sätt. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Sammanträdesplanen för landstingsfullmäktige (LF), landstingsstyrelsen (LS) och arbetsutskottet (AU) för 2016 bör fastställas så snart som möjligt så att planeringen av dessa möten kan förberedas. LF:s sammanträden förläggs utifrån Kommunallagen och gällande arbetsordning. LS:s sammanträden förläggs två veckor före LF och AU:s sammanträden två till tre veckor före LS. Samtliga sammanträdesdagar är måndagar med undantag för när fullmäktige har tvådagarsmöten. Ekonomi och finansiering Sammanträdesplanen bidrar till att kostnaderna för Landstingsfullmäktige hålls inom planerad budget. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Beronius Jens Falun Falun Org.nr: Adm chef jens.beronius@ltdalarna.se

183 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00818 Juridik Sammanträdesplanen för 2016 för landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och arbetsutskottet utgår från Kommunallagen 5 kap. 7, 6 kap. 18, 8 kap. 6 och fullmäktiges arbetsordning. Samverkan med fackliga organisationer Sammanträdesplanen är inte föremål för facklig samverkan. Utifrån den fastställda sammanträdesplanen planeras MBA-överläggningar. Uppföljning Någon uppföljning krävs inte av detta beslut.

184 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00904 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Avgift för rekreationsvistelse 2015 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Avgifterna för rekreationsvistelse 2015 fastställs enligt bilaga b). Sammanfattning Gästavgiften för en veckas rekreationsvistelse i Tandådalen säsongen 2015 höjs med 100 kr för alla. Gästavgift tas ut för hel temavecka, över tre dygn eller kortare vistelse, ett till tre dygn. Avbokningsavgiften förblir oförändrad. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Gästavgift för rekreationsvistelse 2015 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingets Rekreationsverksamhet ger varje år omkring 1000 gäster möjlighet att vistas i Sälen-området. Rekreationsveckor i Dalafjällen erbjuds under egenansvar under juni september. Sommarveckorna är indelade i temaveckor med olika målgrupper. Innehållet i temaveckorna har fokus på fysisk aktivitet, social samvaro samt faktabaserad information och egenvård. Rekreationsverksamheten vänder sig till personer med såväl fysiska, psykiska som sociala problem och svårigheter. Majoriteten av deltagarna tillhör en svag ekonomisk grupp med begränsade möjligheter att fritt välja eller få tillgång till rekreation, miljöombyte eller semestervistelser. Gästavgiften för en hel rekreationsvecka 2015 föreslås höjas med 100 kr för alla. Gästavgift tas ut för hel temavecka, över tre dygn eller kortare vistelse, ett till tre dygn. För avbokad vistelse fyra till två veckor före beviljad temavecka föreslås oförändrad avbokningsavgift. Görs avbokning fyra veckor före debiteras avgiften 500 kr och vid senare avbokning än 14 dagar före aktuell vistelse 800 kr. Verksamheten har haft stor betydelse för många äldre och personer med fysiska, psykiska eller sociala funktionsnedsättningar. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Nilsson Kerstin Falun Falun Org.nr: Handikappkonsulent kerstin.u.nilsson@ltdalarna.se

185 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00904 Ekonomi och finansiering För att behålla intäktsnivån samt förenkla fakturahanteringen föreslås att gäster som är en till och med tre dygn betalar lägre gästavgift. Gäster vilka stannar fyra eller fler dygn betalar hel gästavgift. Avgiften för sent avbokad vistelse kvarstår. Likabehandling Personer i målgruppen erbjuds möjlighet att leva som andra, trots att de tillhör en svag ekonomisk grupp med begränsade möjligheter att fritt välja eller få tillgång till rekreation, miljöombyte eller semestervistelser. Rekreationsvistelsen skapar möjlighet att träffa nya människor att dela erfarenheter med, vara fysiskt aktiv samt att få komma ut i och uppleva vacker fjällnatur. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Personalen är säsongsanställd. Inför sommaren 2015 är ambitionen att det operativa ansvaret både för personal och verksamhet delvis hanteras lokalt. Samverkan med fackliga organisationer Ärendet är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Utvärdering av detta beslut sker i samband med verksamhetsuppföljning och årsredovisning. Inför den kommande säsongen bjuds handikappföreningarna in till en informationsträff med diskussion om olika förbättringar.

186 Sammanställning Datum Gästavgift för rekreationsvistelse 2015 Avgift hel vecka Personer bosatta i i Dalarna Personer bosatta utanför Dalarna Vuxna(från fyllda 15 år) 2700 kr 4200 kr Medföljande och hjälpare 2700 kr 4200 kr Barn fyllda 3 år t.o.m. 14 år 1200 kr 1800 kr Barn 0 t.o.m. 2 år 0 kr 0 kr Familjer med tre eller flera barn (0 14 år) får ha ett barn med utan kostnad. Avgifter för gäster med kortare vistelse (1-3 dygn) Personer bosatta i Dalarna Personer bosatta utanför Dalarna Vuxna (från fyllda 15 år) 1800 kr 2800 kr Medföljande och hjälpare 1800 kr 2800 kr Barn fyllda 3 år t.o.m. 14 år 800 kr 1200 kr Barn 0 t.o.m. 2 år 0 kr 0 kr Avbokningsavgift för sent avbokad vistelse Avbokad vistelse fyra veckor före beviljad temavecka 500kr Avbokad vistelse två veckor före beviljad temavecka 800kr

187 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (1) Ledningsenhet C-fv Dnr LD15/00408 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Ändring i bolagsordningen för Älvdalens Utbildningscentrum AB Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Bolagsordningen för Älvdalens utbildningscentrum 7 ändras, enligt bilaga b), vilket innebär att räkenskapsåret ska vara 1 juli - 30 juni. Sammanfattning Vid ordinarie bolagsstämma i Älvdalens Utbildningscentrum AB beslutades enligt styrelsens förslag att ändra räkenskapsåret till att omfatta 1/7-30/6, se 13 stämmoprotokollet. Brytningen av räkenskapsåret vid halvårsskifte följer elevpengen som kommunerna betalar för sina elever i utbildning. Landstingsstyrelsen har ingen erinran mot förslaget att ändra tidsperiod för bolagets räkenskapsår. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Ändrad bolagsordning c) Protokoll från ordinarie bolagsstämma Juridik Gällande bolagsordning, 7 reglerar bolagets räkenskapsår, som för närvarande är 1 september - 30 augusti. Enligt 19 bolagsordningen får bolagsordningen inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Älvdalens kommun och Landstingsfullmäktige i Dalarna. Samverkan med fackliga organisationer Detta beslut är inte föremål för facklig samverkan inom Landstinget Dalarna. Uppföljning Ingen särskild uppföljning krävs av detta beslut, som kommer att följas upp inom ramen för kommande årsredovisning. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Cederberg Kerstin Falun Falun Org.nr: Chefsjurist kerstin.cederberg@ltdalarna.se

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD14/02731 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Svar på motion från Lena Reyier (C): Utveckla familjecentraler i hela Dalarna Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen bifalls Sammanfattning Lena Reyier (C) yrkar i en motion att ta fram en strategi för att öka stödet och utveckla familjecentraler i länets alla kommuner. Landstinget Dalarna har ambitionen att medverka till att familjecentraler ska införas i länets alla kommuner. För närvarande finns familjecentraler i Avesta, Falun, Gagnef, Hedemora och Ludvika. Familjecentralen inkluderar mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den öppna förskolan eller den sammanhållna verksamheten är inte obligatorisk, vilket gör att den lätt kan omprövas och då hotas av resursbrist. Samtalsmottagningar för barn och unga tar emot patienter i 13 av länets kommuner. I Malung/Sälen och Vansbro pågår förberedelser. Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Lena Reyier (C) yrkar i en motion att en strategi tas fram för att öka stödet och utveckla familjecentraler i länets alla kommuner. Landstingets del i arbetet med familjecentraler bör vara likvärdigt i länet. Samordning och samarbete mellan landstinget och länets kommuner är av stor betydelse för barn och deras familjer. Eftersom den öppna förskolan eller den sammanhållna verksamheten inte är obligatorisk eller lagstadgad kan den lätt omprövas och då hotas av resursbrist, såväl ekonomisk som personell. Att utesluta någon av basverksamheterna på familjecentralen medför att grundtanken överges. Landstinget Dalarnas definition av familjecentral utgår Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Apell Gunilla Falun Falun Org.nr: Utredare gunilla.apell@ltdalarna.se

199 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD14/02731 från socialstyrelsens rekommendation. En familjecentral är en fullt ut samlokaliserad verksamhet inkluderande mödrahälsovård (barnmorskemottagning), barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Till denna obligatoriska bas kan andra lokala aktörer knytas såsom föreningar, organisationer och myndigheter. Mödraoch barnhälsovård är landstingets representanter. Barnhälsovårdsenheten har utarbetat riktlinjer för familjecentraler ( ) som en grund vid framtagande av avtal mellan landstinget och respektive kommun. Samverkan innefattar samarbete och samordning mellan olika huvudmän, verksamheter och yrkesgrupper. Formaliserad reell samverkan innebär att samordna resurser på huvudmannanivå och att samarbeta i det dagliga arbetet på verksamhetsnivå. Samordning mellan huvudmän utgör en grundläggande förutsättning för möjligheten till funktionellt samarbete i vardagen. Landstinget Dalarna ansvarar för att juridiskt bärande grundavtal för familjecentralen tas fram som förhandlas mellan landsting och respektive kommun och eventuellt övriga huvudmän. Här regleras formellt mandat, resurser, samlokalisering, tid för planering och uppföljning. I avtalet för Hälsoval Dalarna 2014 skrivs att Landstinget Dalarna har ambitionen att medverka till att familjecentraler skall införas i länets alla kommuner. F.n. finns familjecentraler i Avesta och Gagnefs kommuner samt i vissa delar av Falu och Ludvika kommun samt för att bevara nuvarande familjecentraler och stimulera till att flera byggs upp inrättas en speciell merkostnadsersättning. Det finns inte särskilda medel avsatta för att täcka eventuella merkostnader för ex. lokaler. Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under Samtalsmottagning barn och unga För uppbyggandet av samtalsmottagningar för barn och unga i länet har en beredningsgrupp fört arbetet mellan år 2012-juni Samtalsmottagningarna tar emot patienter i 13 av länets kommuner. I Malung/Sälen och Vansbro pågår förberedelser. Landstingsfullmäktige fattade i november 2011 beslut om en förstärkning av primärvårdens resurser för barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Finansiering och uppbyggnad har genomförts stegvis under tre år och från år 2014 förstärktes ramarna till primärvården med 12 miljoner.

200 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD14/02731 Patientperspektiv och barnperspektiv I första hand är det barnets föräldrar som ansvarar för att ge barnet vad det behöver och har rätt till. Men varje samhälle har också en skyldighet att stödja föräldrarna i denna uppgift. Familjecentraler kan innebära en bättre möjlighet att möta föräldrar och barn utifrån deras behov i ett helhetsperspektiv. Likabehandling Arbetet med familjecentraler bör vara likvärdigt i länet och Landstinget Dalarna verkar för att familjecentraler startas i alla kommuner i länet. Familjecentraler uppmärksammar nya familjeformer där barn idag ofta tillhör flera hushåll i upplösta och ombildade familjer. Ekonomi och finansiering En budgetram för verksamheten ska finnas före ett beslut. Landstingets medverkan i familjecentraler sker inom verksamheternas beslutade budgetramar. Folkhälsa Familjecentralen är ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och barn. På en familjecentral samordnas och samlokaliseras främjande och förebyggande arbete för barn. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan Uppföljning Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under 2015.

201

202 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Medicinsk enhet Dnr LD14/02648 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Svar på motion från Lena Reyier (C): Förenkla patienternas vardag med självtest! Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen bifalls Sammanfattning Lena Reyier (C) yrkar i en motion att kostnader och konsekvenser för införande av en kostnadsfri eller subventionerad bärbar provtagningsutrustning för mätning i hemmet för patienter med blodförtunnande läkemedel undersöks. Behandlingen av blodproppar och förebyggande behandling för att förhindra blodproppar t.ex. vid förmaksflimmer har skett med medicinen Waran. Det har krävt regelbundna kontroller med provtagningar. Idag finns nya läkemedel och självtester. Landstinget bör utreda om självtester för patienter med blodförtunnande läkemedel är lämpligt ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Lena Reyier (C) yrkar i en motion att kostnader och konsekvenser för införande av en kostnadsfri eller subventionerad bärbar provtagningsutrustning för mätning i hemmet för patienter med blodförtunnande läkemedel undersöks. Medicinen Waran har krävt regelbundna kontroller med provtagningar. Idag finns nya läkemedel som har likvärdig effekt som Waran men inte kräver regelbundna provtagningar. Användandet av Waran kommer att minska de närmaste åren. Idag är det bara patienter med inopererade mekaniska hjärtklaffar som måste äta Waran. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Malmqvist Bengt Falun Falun Org.nr: Enhetschef Bengt.Malmqvist@ltdalarna.se

203 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD14/02648 Nu finns självtester, analysapparat och provstickor, som man kan ha i hemmet vilket underlättar för patienterna. Landstinget bör utreda om självtester för patienter med blodförtunnande läkemedel är lämpligt ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. Patientperspektiv Självtester kan underlätta för patienterna då man inte behöver åka till vårdcentralen för att ta blodprovet. Det är också enkelt att ringa upp vårdcentralen för att få ny ordination av Waran. Ekonomi och finansiering En utredning behöver göras för att bedöma om självtest för patienter med blodförtunnande medel är kostnadseffektivt. Miljö Mindre resande till och från vårdcentral påverkar miljön positivt. Likabehandling Självtester underlättar främst för patienter boende i glesbygd. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Självtester minskar arbetsbördan på vårdcentralerna. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Om några år kommer Waran endast att vara i bruk hos enstaka patienter varför behovet av självtest behöver följas upp om förslagsvis två år.

204

205 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Personalenhet Dnr LD14/03427 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Svar på motion från Lena Reyier (C): Lägg större tyngd på personalfrågorna! Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen bifalls. 2. Landstingsstyrelsens arbetsutskott ska fr.o.m tillika vara personalutskott. Sammanfattning Lena Reyier (C) har i en motion föreslagit att landstingsstyrelsens arbetsutskott övertar personalfrågorna och även blir ett personalutskott. Landstingsfullmäktige beslutade 61/14 att fr.o.m inrätta ett personalorgan, i form av ett nytt utskott eller inom ramen för landstingsstyrelsens presidium. Arbetsutskottet bör tillika utgöra personalutskott fr.o.m I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Lena Reyier (C) har i en motion föreslagit att landstingsstyrelsens arbetsutskott övertar personalfrågorna och även blir ett personalutskott. Personalen är landstingets viktigaste resurs och det krävs ytterligare fokus på kompetensutveckling och rekrytering. Utvecklingen nationellt inom det här området är bekymmersam och starkt kopplat till landstingets ekonomi och åtagandet som vårdgivare. Landstingsfullmäktige beslutade 61/14 att fr.o.m inrätta ett personalorgan, i form av ett nytt utskott eller inom ramen för landstingsstyrelsens presidium. Arbetsutskottet bör tillika utgöra personalutskott fr.o.m Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Ersmark Britt-Marie Falun Falun Org.nr: Utredare britt-marie.ersmark@ LtDalarna.se

206 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD14/03427 Ekonomi och finansiering Personalfrågor måste ses i ett ekonomiskt sammanhang och en nära koppling till landstingsstyrelsen arbetsutskott kommer att medföra en bättre kontroll av utfallet av olika personalstrategiska åtgärder kopplade till produktion och ekonomi. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Att förankra personalfrågorna i arbetsutskottet bedöms ge en ökad tyngd åt frågorna och vara positivt ur ett medarbetarperspektiv. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar och politisk organisation är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Senast inför nästkommande mandatperiod tas ställning till den politiska organisationen. Förändringar kan vid behov göras under pågående mandatperiod.

207

208 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltning Datum Sida 1 (5) Division kirurgi Dnr LD14/01771 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Svar på motion från Jan Wiklund (M) med flera: "Öppna barnmorskeledd förlossning i Mora" Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionens svar utgör den i motionen föreslagna utredningen. 2. Motionen är med vad som anförts bifallen. Sammanfattning I motionen Öppna barnmorskeledd förlossning i Mora från Jan Wiklund (M) med flera föreslås att Landstinget Dalarna skall utreda möjligheterna att öppna en barnmorskeledd förlossningsklinik i Mora. En barnmorskeledd förlossningsavdelning i Mora uppfyller inte kriterierna för en medicinsk säker förlossningsvård, vilket kräver kontinuerlig tillgång till förlossningsläkare, narkosläkare och barnläkare. Socialstyrelsen har inte godkänt förlossningsenheter, där det inte finns omedelbar tillgång till denna medicinska expertis. Bland Dalarnas gynekologer och barnläkare råder konsensus att det inte är medicinskt säkert att utifrån aktuella förutsättningar bedriva förlossningsverksamhet i Mora. Den svåra rekryteringssituationen för barnmorskor och förlossningsläkare, begränsar starkt möjligheterna att öppna en förlossningsavdelning i Mora. Systematiska Cochrane-rapporter av all tillgänglig medicinsk litteratur visar att det saknas medicinsk evidens för att det är medicinskt säkert med barnmorskeledda förlossningskliniker. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motion Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I motionen Öppna barnmorskeledd förlossning i Mora från Jan Wiklund (M) med flera föreslås att Landstinget Dalarna skall utreda möjligheterna att öppna en barnmorskeledd förlossningsklinik i Mora. Som skäl anförs ökad närhet, trygghet och medicinsk säkerhet för kvinnor och barn i norra Dalarna. Det anges även att barnmorskeledda förlossningskliniker är kostnadseffektiva, att det görs färre kejsarsnitt än på andra förlossningskliniker och en barnmorskeledd enhet på Danderyds sjukhus ges som exempel. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Riman Tomas Falun Falun Org.nr: Divisionschef tomas.riman@ltdalarna.se

209 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltning Datum Dnr Sida 2 (5) LD14/01771 Initialt förtydligas att motionen beskriver en barnmorskeledd förlossningsavdelning med tillgång till förlossningsläkare, vilket innebär att så fort som någon komplikation tillstöter så övertar förlossningsläkaren ansvaret för förlossningen. Svar och utredning En förlossningsavdelning med endast barnmorskebemanning uppfyller inte kriterierna för säker förlossningsvård. När komplikationer tillstöter, som ibland kan vara oväntade och även hos kvinnor som har haft en normal graviditet, skall det finnas medicinsk kompetens med förlossningsläkare narkosläkare och neonatologer som kan hantera dessa komplikationer. När man bedriver förlossningsverksamhet skall det finnas omedelbar möjlighet att utföra akuta kejsarsnitt. Bland gynekologer och barnläkare i Dalarna råder konsensus att den medicinska säkerheten inte kan uppfyllas med en barnmorskeledd förlossningsavdelning, utan tillgång till ett medicinskt expertteam med rutin att hantera komplikationer hos mamma eller barn i samband med förlossningsvård. Om komplikationer tillstöter i samband med att blivande föräldrar väljer att föda barn på en förlossningsenhet utan tillgång till en samlad medicinsk kompetens, saknas resurser för att hantera dessa komplikationer på ett optimalt sätt. Det vetenskapliga evidensläget kring barnmorskeledda förlossningsenheter är otillräckligt. Några studier visar att det är säkert med barnmorskeledda förlossningsenheter. Andra studier visar att utfallet för barnen är betydligt sämre när de är födda på en enhet utan tillgång till förlossningsläkare. T.ex. har en stor amerikansk studie visat att barnen som föds på enheter utan förlossningsläkare har en nästan 4-faldigt ökad risk för mycket allvarliga komplikationer inklusive perinatal mortalitet jämfört med barn som föds på enheter med tillgång till förlossningsläkare (A. Grunebaum et al. Am J of Obstet and Gynecol, 2013;209:323.e1-6). Systematiska Cochrane-rapporter (senaste publicerad 2011) där all tillgänglig litteratur sammanställs visar att det inte finns tillräcklig medicinsk evidens om det är medicinskt säkert med barnmorskeledda förlossningsenheter. Att referera till några enskilda studier och hävda att det är bevisat medicinskt säkert att föda barn på barnmorskeledda förlossningskliniker, så som det framställs i motionen, är missvisande. Flertalet vetenskapliga studier som har utvärderat transportbehovet av födande mammor från barnmorskeledda enheter till förlossningscentra med högre medicinsk kompetens visar att upp till 30 % av mammorna behöver flyttas under pågående förlossningsarbete. Orsaken till förflyttningen är verifierad eller misstänkt komplikation. Att var tredje kvinna som påbörjar sin

210 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltning Datum Dnr Sida 3 (5) LD14/01771 förlossning i Mora skulle behöva flyttas till Falun under pågående förlossningsarbete bedöms medicinskt oacceptabelt. Ibland skulle dessa akuta transporter vara extremt riskfyllda. Motionen lyfter fram BB Stockholm på Danderyds sjukhus som exempel på en barnmorskeledd förlossningsavdelning. BB Stockholm är barnmorskelett, men har i samma byggnad en traditionell förlossningsklinik med omedelbar tillgång till förlossningsläkare, narkosläkare och neonatologer om komplikationer tillstöter. Dessa samlade resurser skulle saknas i Mora. När frågan kring en barnmorskeledd förlossningsenhet i Mora aktualiserades hösten 2013 kontaktade dåvarande verksamhetschefen för Kvinnosjukvård Dalarna Läkarförbundet och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. Från bägge instanserna framfördes synpunkter att den medicinska säkerheten inte uppfylls på en barnmorskeledd förlossningsavdelning. Mellan 2010 och 2014 skedde totalt förlossningar i Dalarna varav 113 (0,8 %) var på andra ställen än förlossningsavdelning. Antalet prehospitala förlossningar under denna period har varierat mellan 19 och 26 per år, varav 3-9 i norra/västra Dalarna. Förlossningar på andra ställen än på förlossningsavdelningen sker i hemmet, i egen bil, i ambulans eller på annan vårdinrättning. Dessa förlossningar är oftast snabba och okomplicerade för mor och barn. Tolv förlossningar skedde på akutmottagningen i Mora, men för flera av dessa förlossningar hade man i god tid hunnit fram till Falun. Efter några allvarliga medicinska incidenter, inklusive ett Lex Maria fall med tragisk utgång 2012 där korrekt medicinsk handläggning fördröjdes genom en initial felbedömning i Mora, har kvinnor med komplikationer i sen graviditet (efter graviditetsvecka 20+0) hänvisats direkt till Falun. Vid akuta graviditetskomplikationer är tidsfaktorn betydelsefull och det är viktigt utifrån både mamma- och barnperspektiv att vård kan ges vid en förlossningsenhet med samlade resurser. Sammantaget har två kvinnor förlösts på akutmottagningen i Mora 2013 och Utöver medicinska aspekter för en säker förlossningsvård råder en alarmerande barnmorskebrist nationellt, regionalt och i Dalarna. Rekryteringssvårigheterna kommer att accentueras p.g.a. kommande pensioneringar. Sextio av Dalarnas 150 barnmorskor är äldre än 55 år. Att öppna ytterligare en förlossningsenhet skulle förvärra bemanningsproblematiken och ytterligare försämra barnmorskornas redan ansträngda arbetsmiljö. Tillgången på förlossningsläkare i Mora är nu lika begränsad som 2009 när förlossningsavdelningen stängde. Hösten 2015 beräknas att kvinnokliniken i

211 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltning Datum Dnr Sida 4 (5) LD14/01771 Mora har tre gynekologer med förlossningsvana varav en överläkare och två specialistläkare, som tillsammans tjänstgör motsvarande 2,25 heltidstjänster. Ingen av läkarna är ännu bakjourskompetent. Socialstyrelsen har inte behandlat några ansökningar om barnmorskeledda förlossningskliniker utanför sjukhus där det inte finns en kontinuerlig tillgång till förlossningsläkare, narkosläkare och neonatologer. När Socialstyrelsen har utvärderat mindre förlossningsenheter, med förlossningsläkare, i Kiruna och Ljungby blev slutsatsen att den medicinska säkerheten i samband med förlossningsvård inte skulle kunna uppfyllas. Socialstyrelsen framför att så fort som ett förlossningsförlopp avviker från det normala skall en förlossningsläkare överta ansvaret som kvarstår tills förlossningen är avslutad. När komplikationer tillstöter hos modern eller hos det nyfödda barnet behövs kvalificerade team med experter inom obstetrik, anestesiologi och neonatologi. I Stockholmsregionen finns politiska förslag att öppna mindre barnmorskeledda enheter, men dessa förslag är inte utvärderade och utifrån Socialstyrelsens tidigare beslut i utredningar kring förlossningskliniker med förlossningsläkare skulle sådana förlossningskliniker inte godkännas. Tidigare fanns en ABC- klinik i Stockholm som fick stänga p.g.a. en förhöjd barnadödlighet i anslutning till förlossningen. Den senaste förlossningskliniken som öppnade i Stockholm är BB-Sophia som har tillgång till förlossningsläkare, narkosläkare och neonatolog men inte kompletta intensivvårdsresurser. Den medicinska säkerheten på BB-Sophia har starkt ifrågasatts efter ett mödradödsfall. Mot bakgrund av ovanstående utredning bedöms motionen vara besvarad. Patientperspektiv En barnmorskeledd förlossningsklinik på Mora lasarett riskerar att sänka den medicinska säkerheten i samband med förlossningsvård. Ekonomi och finansiering Driften av en separat barnmorskeledd förlossningsavdelning på Mora lasarett skulle innebära avsevärt högre kostnader än i dagsläget, främst relaterat till bemanningskostnader. Miljö En centraliserad förlossningsvård har en marginell negativ miljöpåverkan genom fler transporter.

212 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltning Datum Dnr Sida 5 (5) LD14/01771 Likabehandling och barnperspektiv Om komplikationer tillstöter i samband med att blivande föräldrar väljer att föda barn på en förlossningsenhet utan tillgång till en samlad medicinsk kompetens, sätts aspekten jämlik vård ur spel och då särskilt utifrån barnets perspektiv. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Det råder en stor barnmorskebrist nationellt, regionalt och i Dalarna. Rekryteringssvårigheterna kommer att accentueras p.g.a. kommande pensioneringar. Att öppna ytterligare en förlossningsenhet skulle därmed förvärra bemanningsproblematiken och försämra barnmorskornas redan ansträngda arbetsmiljö ytterligare. Tillgången till förlossningsläkare i Mora är nu lika begränsad som 2009 när förlossningsavdelningen stängde. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Motionssvaret kräver ingen uppföljning.

213

214 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD15/01187 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Anskaffning av reservhelikopter till Svensk Luftambulans Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Kommunalförbundet Svensk Luftambulans beviljas rätt att utnyttja optionen i upphandlingsavtalet för ambulanshelikoptrar och anskaffa en reservhelikopter till kommunalförbundet. 2. Svensk Luftambulans beviljas rätt att uppta lån för att finansiera investeringen med borgensåtagande från landstinget Dalarna 3. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att teckna ett samverkansavtal med övriga medlemmar i kommunalförbundet, där det framgår vem som bär ansvaret för finansieringen och hur kostnaderna fördelas mellan medlemmarna. Det ska också framgå hur hanteringen av tillgångar och skulder ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. 4. Tillkommande kostnaderna 2015 för reservhelikoptern finansieras genom tidigare beslutat anslag till helikopterverksamheten. Sammanfattning Kommunalförbundet Svensk Luftambulans har två helikoptrar i drift under 2015 och från kommande årsskifte utökas detta med en helikopter i Dalarna. Den upphandling som är gjord omfattar, förutom de två helikoptrar som redan är beställda, option på ytterligare åtta helikoptrar. Helikoptrarna kräver regelbundet underhåll, vilket medför viss stilleståndstid. En reservhelikopter ökar tillgängligheten samt ger även möjligheter till effektivisering av reservdelshantering och underhåll. Den kommer också att förbättra möjligheten att genomföra utbildningar utan påverkan på den operativa verksamheten. Den kan även användas för ordinarie verksamhet, vid speciella tillfällen. Kommunalförbundet äger inte rätt att uppta lån och upphandla en reservhelikopter utan medlemmarnas godkännande. Beslutet behöver därför underställas respektive medlems fullmäktige. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Björkqvist Lars-Olof Falun Falun Org.nr: Bitr landstingsdirektör birthe.nordengard@ltdalarna.se

215 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD15/01187 I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna har utökats till att även omfatta Västra Götalandsregionen. Förbundet har i samband med detta bytt namn till Svensk Luftambulans. Förbundet har, i och med ombildningen, två helikoptrar i drift under 2015 och från årsskiftet utökas detta med en helikopter i Dalarna. Den upphandling som Landstinget i Värmland har gjort omfattar, förutom de två helikoptrar som redan är beställda, option på ytterligare åtta helikoptrar. Helikoptrarna kräver regelbundet underhåll, vilket medför att viss stilleståndstid är oundviklig. En reservhelikopter ökar tillgängligheten och ger möjligheter till effektivisering av reservdelshantering och underhåll. Den förbättrar också möjligheten att genomföra utbildningar utan påverkan på den operativa verksamheten. En reservhelikopter kan även användas för ordinarie verksamhet, vid speciella tillfällen, då belastningen är stor. Detta avgörs och bekostas av respektive berörd medlem. Dessa aktiviteter får inte inkräkta på medlemmarnas ordinarie verksamhet, vilket innebär att vid stillestånd för någon av medlemmarnas helikopter har det högre prioritet för användandet av reservhelikoptern. Kommunalförbundet äger inte rätt att uppta lån och upphandla en reservhelikopter utan medlemmarnas godkännande. Beslutet behöver därför underställas respektive medlems fullmäktige. Patientperspektiv En reservhelikopter ökar tillgängligheten för svårt sjuka eller skadade patienter eftersom den minskar stilleståndstid för verksamheten men också kan användas för ordinarie verksamhet vid speciella tillfällen, då belastningen är stor. Ekonomi och finansiering Kapital- och fasta driftkostnader för reservhelikoptern delas lika mellan medlemmarna. Rörliga driftkostnader bekostas av den medlem som använder helikoptern. Kapital- och fasta driftkostnader uppgår årligen till kr per medlem. Kapitalkostnader är år ett kr,

216 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD15/01187 driftkostnader kr. Kostnaderna tas inom beslutad ram för helikopterverksamheten. Framtida finansiering hanteras inom ramen för årligt budgetarbete. Eget ägande av en reservhelikopter innebär också att man kan sänka nivån på serviceavtalet, vilket ger en lägre nettokostnad. Miljö En reservhelikopter kan i viss mån öka miljöbelastningen. Juridik Vid inköp av en reservhelikopter kan man antingen tänka sig att en av medlemmarna eller kommunalförbundet står som ägare. Befintligt avtal innefattar en möjlighet överlåta optionerna till kommunalförbundet. Vad gäller den kommunala kompetensen och förbudet mot gynnande av enskild torde det kunna ifrågasättas huruvida det är möjligt för ett landsting att upphandla en reservhelikopter. Detta talar för att kommunalförbundet bör stå som ägare till helikoptern. Kommunalförbundet äger inte rätt att uppta lån och upphandla en reservhelikopter utan medlemmarnas godkännande. Beslutet behöver därför underställas respektive medlems fullmäktige. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Kommunalförbundet kommer att ha piloter samt 10 HEMS Crew Members (HCM, sjuksköterskor i besättningen) anställda vid de tre aktuella baserna. Utöver behovet av att täcka upp stilleståndstiden tillkommer också behovet av olika utbildningsinsatser både för piloter och HCM. Det är en stor fördel att kunna använda reservhelikoptern till utbildningsinsatser för att inte riskera eller störa den ordinarie verksamheten. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA sker Uppföljning Uppföljning av beslutet sker till direktionen för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans, och i årligt bokslut och verksamhetsberättelse, som redovisas för landstinget.

217 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (1) Ekonomienhet Dnr LD15/00610 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2014 Central förvaltning Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning fastställs. Sammanfattning I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, viktiga händelser under året samt en utblick mot Ekonomi- och personaluppgifter redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Ur verksamhetsberättelsen kan noteras att resultatet för Central förvaltning visar ett underskott på ca 36 mkr. Kostnaderna för kollektivtrafiken blev ca 53 mkr högre än budget framförallt beroende på ett nytt avtal fr o m halvårsskiftet 2014 samt att det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. Det senare innebar ökade kostnader 2014 med ca 20 mkr. Hälsovalsenheten (Beställare Hälsoval Dalarna) redovisar ett underskott på ca 5 mkr. Det sammanlagda resultatet för övriga enheter inom central förvaltning uppgår till ca 21 mkr varav statsbidraget för asylsökandes och papperslösas sjukvård står för hälften. Antal anställda inom Central förvaltning har ökat med 15 personer. Ökningen kan främst hänföras till införande av nytt/uppgradering av PAsystem Heroma, utökat antal tjänster inom kommunikationsenheten samt externt finansierade projektanställningar. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi enligt budget Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Jansson Nordell Eva- Britt Falun Falun Org.nr: Funktionssamord eva-britt.jansson@ltdalarna.se

218 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Ledningsorganisation Under vintern planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion, som utgör huvuddelen i landstingets centrala förvaltning. Den centrala förvaltningen har under 2014 bestått av verksamheter som indelas i sju enheter: Administrativ enhet Ekonomienhet Personalenhet Hälso- och sjukvårdsenhet Enheten för Medicinsk kvalitet MIT-enhet (Medicinsk teknik och IT) Kommunikationsenhet (ny enhet, tidigare informationsavdelning) Därutöver har ingått två enheter av annan karaktär: o o Ledningsenhet Hälsovalsenhet Hjälpmedelsenheten, som tidigare tillhörde central förvaltning, övergick till egen förvaltning, vilket i sin tur sammanhänger med förändrad ansvarsfördelning gentemot kommunerna. Viktiga händelser under året Under har den administrativa stödfunktionen successivt funnit välfungerande former, med roller, arbetsinnehåll och arbetsfördelning, i samarbete med bl.a. politisk ledning, tjänstemannaledning, förvaltningschefer och verksamhetschefer. Innan sommaren 2014 etablerades ett nytt samarbete med en ny företagshälsovård efter en genomförd upphandling. En uppdatering och utveckling av vår interna websida navet har påbörjats. Arbetet har fortsatt med att utveckla och etablera vårt ledningssystem. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat Landstinget Dalarnas arbete med jämställda löner. DO bedömer att Landstinget Dalarna fullgjort skyldigheterna som gäller jämställda löner och avslutar nu ärendet. Landstingsfullmäktige beslutade i november om en ny lönepolicy för Landstinget Dalarna. "Lönepolitik för Landstinget Dalarna" från 1991 har därmed omarbetats för att få en aktuell och landstingsgemensam värdegrund för lönebildning och lönesättning. Åtgärdsplan III bygger på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden är förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett fortsatt arbete och uppföljning av den administrativa översynen planerades inför Att rekrytera nya medarbetare och samtidigt behålla och utveckla de medarbetare som arbetar idag är en av våra viktigare uppgifter. Det är avgörande för att landstinget ska klara sitt uppdrag nu och i framtiden. Inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har en dialogträff ägt rum för att skapa en gemensam bild och hitta samverkansområden. Framtid Under 2015 förutses att den centrala förvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans. Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med kompletterande åtgärder inom ramen för handlingsplan för vårdgarantiuppfyllelse. Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med bemannings- och rekryteringsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Planering och genomförande av en administrativ översyn under Implementering och införande av ett nytt personaladministrativt system. Fortsatt utveckling av nya chefs- och ledarutbildningen. Kontinuerlig uppföljning och vidareutveckling av vårt ledningssystem. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack Prognos Budget Resultat Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Verksamhetsområde (mkr) Budget Resultat Avvikelse Hälsoval (beställare) ,9 Trafik ,8 Övriga enheter inom central förvaltning ,5 Sa Central förvaltning ,2

219 Arbetade timmar Investeringar (mkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse IT-investeringar Resultatet för central förvaltning uppgår till -36 mkr. Hälsovalsenheten (beställare Hälsoval Dalarna) redovisar ett resultat på -4,9 mkr. Underskottet beror bl a på ökade kostnader för besöksersättning och höjd ersättning för extern provtagning. Ersättning till de privata vårdcentralerna för reglering av resultat 2013 enligt över- och underskottsmodellen belastar hälsovalsenhetens resultat med 1,8 mkr. Kostnaderna för kollektivtrafiken blev cirka 53 mkr högre än budget, varav 3 mkr avser slutavräkning Kostnadsökningen är dels en konsekvens av nytt avtal för trafiken fr o m halvårsskiftet 2014 och som inte beaktats i budget dels att det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. Det avtalslösa tillståndet innebär att kostnaderna fördelas 50/50 mellan landstinget och kommunerna och för landstinget innebär det ökade kostnader 2014 med 20 mkr. Det sammanlagda resultatet för övriga enheter inom centralförvaltningen uppgår till +21,5 mkr. Asylsökandes och papperslösas sjukvård visar ett överskott på ca 10 mkr, anslaget för oförutsett ca 2 mkr och anslaget för e-hälsa ca 6 mkr Investeringarna uppgår till 80 mkr och drygt hälften, 44 mkr, är inom området infrastruktur och avser teknisk plattform, kommunikation och IT-arbetsplats. Investeringar i vårdsystem 9 mkr. Inom området administrativa system avser investeringarna ledningsinformationssystem (BILD) 3 mkr, diarie- och dokumentsystem 5 mkr och hyr-pc 16 mkr. Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/beredskap läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid inhyrd personal Arbetad tid har ökat med nästan timmar, motsvarande ca 14 faktiska årsarbetare. Ökningen av arbetad tid kan hänvisas till ökningen av antalet anställda. Övertiden har minskat under de senaste tre åren. Minskningen kan hänvisas bl a till att TakeCare projektet är slutfört och kräver inte lika stora arbetsinsatser längre. Timanställningar har ökat med drygt timmar. Den mesta ökningen kan hänvisas till rekreationsverksamheten i Tandådalen. Vakansproblematiken löstes där med timanställningar. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 97,2 96,8 Män 97,2 97,5 Totalt 97,2 97,0 Sysselsättningsgraden har ökat marginellt för båda kvinnor och män och är no på samma nivå för båda könen. Andel deltider i % av totalt antal anställda 2014 Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Kvinnor 6,6 Män 6,1 Totalt 6,5 Andelen deltidsarbetande kvinnor är något högre än män som arbetar deltid. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Antal personer som börjat och slutat under året Antal slutat Varav pension Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 405,78 395,63 382,66 Antal anställda Antalet medarbetare som slutat är ungefär samma som i fjol. Tre av fyra som slutade gick i pension. Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Antalet anställda per den 31 dec respektive år har ökat med 15 personer. Det är bl a för införande av nytt PAsystem/Heroma, utökat antal tjänster inom kommunikation samt externt finansierade projektanställningar.

220 Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala avgifter Lönekostnaderna för Central förvaltning är 7 Mkr högre än budgeterade och förklaras framförallt av att projektanställningar som finansieras med statsbidrag (rehab, sjukskrivning, äldre, patientsäkerhet) inte ingår i den ordinarie budgeten för lönekostnader. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Trots ansträngningar att vid nyanställningar uppmuntra underrepresenterad kön att söka våra tjänster, kvarstår en ojämn könsfördelning, två av tre medarbetare är en kvinna under både 2014 och Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år år och äldre Åldersfördelningen har inte ändrats nämnvärt. Andelen 60 och äldre är lika stor som andelen 40 år och yngre, ca 20 procent. Medelålder Kvinnor Män Totalt Medelålder håller sig på samma nivå under de tre senaste åren, 49 år båda för män och kvinnor. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 3,7 3,4 3,4 Sjukfrånvaron visar en marginell ökning. Korttidssjukfrånvaron har däremot minskat marginellt. Central förvaltning ligger under målvärdena, dvs sjukfrånvaron är under 5 procent. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 69,3 68,5 Korttidssjukfrånvaron minskat något under 2014och detta visar sig i att frisknärvaron har ökat ungefär lika mycket. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 2,13 1,63 Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning visar en ökning. Det är dock osäkert om det är en real ökning i och med att rapporteringen av kompetensutveckling och utbildning är bristfällig. Allmänna löneutvecklingen Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveckling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna , uppgick till 0,69 procent. Motsvarande genomsnitt för 2013 var 3,64 procent (2012: 2,71 procent). Arbetsmiljö/Likabehandling Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har fortsatt fokus på vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i det dagliga arbetet och vid omorganisationer. Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har genomförts och arbetet att införliva likabehandlingen i det systematiska arbetsmiljöarbetet har påbörjats. Likabehandling har också blivit en av byggstenarna i rekryteringsprocessen som arbetades fram under Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör Särskild ålderspension 0 0 Sjukersättning 1 0 Totalt Pensionsavgångarna har hållit en hög nivå och kommer att fortsätta inom de närmaste åren. Under de närmaste tio åren har över hälften av dagens administrativa och ledningspersonal fyllt 65 år.

221 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (1) Ekonomienhet Dnr LD15/00611 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvården fastställs. Sammanfattning I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, arbetet med åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en utblick mot Ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvård Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Ur verksamhetsberättelsen kan noteras att resultatet för Hälso- och sjukvården visar ett underskott på -287 mkr, varav för division medicin -45 mkr, division kirurgi -92 mkr, division psykiatri -49 mkr, division primärvård - 36 mkr och övrigt -65 mkr. Kostnadsnivån är, i likhet med senare delen av 2013, fortsatt för hög i förhållande till budget. Dessutom uteblev tillräcklig effekt av bemanningsrelaterade åtgärder. Det besvärande bemanningsläget har medfört dyra lösningar, bl a löneincitament och inhyrd personal. I verksamhetsberättelsen 2014 konstateras att antalet anställda är 6 813, att jämföra med 2013 då antalet uppgick till 6 760, d v s en ökning med 53 anställda. Det kan hänföras till några av Hälso- och sjukvårdens större kliniker, bland annat för att möta arbetsmiljöproblem. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi enligt budget Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Golles Åse Falun Falun Org.nr: Avdelningschef ase.golles@ltdalarna.se

222 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Verksamhetsberättelse 2014 Inledande sammanfattning Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills haft en platt ledningsstruktur, utan delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under vintern-våren 2014 genomfördes en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplan III byggde på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden har varit förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett förändringsarbete som fortsatt även under Svårigheter i förändringsarbetet har uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Ekonomiutveckling Under 2014 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är: Ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti. Särskilda satsningar i samband med löneöversyn och för att lösa bemanningsproblem. Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor. Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt därmed åtföljande dyra bemanningslösningar. Mer inhyrd personal, bl.a. sjuksköterskor. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Höga kostnader för läkemedel bl.a för behandling av Hepatit. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resursförstärkning i ordinarie verksamhet till externa vårdköp. Under 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt journalsystem. Hösten 2012 utarbetades en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom ordinarie verksamhet, kvällsoch helgaktiviteter med egen personal., bemanningskompletteringar av stafettkaraktär, vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak, genomförts enligt plan under 2013, samt fortsatt under Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar i stort sett budgeterad nivå. Väntesituationen har under inledningen av 2014 fortsatt att successivt förbättrats, dock skedde en avmattning i utvecklingen till följd av bemanningsproblem under andra halvåret Viktiga händelser Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några representativa exempel: Deltagande i flera nationella projekt. Systematiska förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser. Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskegruppen och till rättspsykiatrin. Fortsatt utveckling och genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept. Beslut om ytterligare en forskningsvårdcentral. Upphandling och inköp av ambulanshelikopter. Anställning av divisionschefer och uppstart av fyra divisioner inom hälso- och sjukvården.

223 Nya samverkansregler mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin har antagits. Från och med 1 januari 2015 är det arbetsgivaren som betalar hela kostnaden för resor och logi när personal åker till industriarrangerad fortbildning/ produktutbildning. Det är en utav flera förändringar i de nya samverkansreglerna mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2014 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar: Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Politikens inriktning och uppdrag. Ett avsnitt med rubrik Ramar, beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade områden, befolkningsutveckling. Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsområde och uppgift. Ett styrkort med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik Måluppfyllelse i detta dokument Framtid Under 2015 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans och en högkvalitativ vård. Fortsatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse. Fortsatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov som följer av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Genomförande av genomlysning av hälso-och sjukvården som lägger grunden för en struktur och förändringsplan. Patientfokuserad Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig inom rimlig tid Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan ska utvecklas. Vårdens resultat ska öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: Multisjuka Kroniskt sjuka Psykiskt sjuka Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas. Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning. mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Med uppdraget till hälso - och sjukvården som utgångspunkt, formulerar hälso - och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Nedan redovisas måluppfyllelse enligt hälso-och sjukvårdens styrkort för 2014 ur fyra perspektiv: Patient/befolkningsperspektiv, Verksamhetsperspektiv, Ekonomi samt Lärande och förnyelse. Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Hälso- och sjukvården ska vara: Måluppfyllelse Patient och befolkning Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följer vi måtten bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet och upplev nytta. Under 2014 har en patientenkät genomförts i den specialiserade vården

224 Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska öppenvården som uppnår kvalitet som är över eller lika med rikssnitt är större 2014 än 2012 när det gäller delaktighet och information. Andelen för bemötande är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar försämringar Undersökningen från våren 2014 visar inga stora skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och kvinnor. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå. Mätningen våren 2014 visande 62% följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär en förbättring med 5 % i förhållande till tidigare mätning. Ny mätning utförs under våren 2015 Antalet antibiotikarecept per 1000 innevånare har minskat och ligger nu på 291 recept /1000 invånare vilket innebär bättre resultat än kraven i patientsäkerhetssatsningen 99,9 % av relevanta enheter riskbedömning, åtgärdar och planerade uppföljning i Senior Alert Riskbedömning av munhälsa enligt ROAG har ökat i förhållande till föregående år. Ökningen i faktiskt tal är1172 God och jämlik hälsa Hälsofrämjande levnadsvanor är en viktig faktor för att upprätthålla en god hälsa. Andelen patienter i patientenkäten som ansetts sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor är störst när det gäller råd om motion. Andelarna för råd om mat, motion och tobak har minskat mellan 2012 och 2014 (ifråga om tobak så ligger minskningen inom felmarginalen). För att en god och jämlik hälsa ska uppnås behövs en hälsofrämjande hälso - och sjukvård. Alla vårdcentraler i länet har under våren 2014 utformat handlingsplan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Verksamhet För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, säker, tillgänglig och kostnadseffektiv samt att vården erbjuder sjukdomsförebyggande insatser. Säker vård Sex av sju krav i patientsäkerhetssatsningen är uppfyllda för Patientsäkerhetsberättelse upprättas för året. Den är färdigställd 1 mars och redovisas separat. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård visade vid mätning våren 2014 en ökning på drygt 4% till 11%. Det som kan noteras är att en avdelning ligger mycket högt och gör att det totala värdet påverkas. Det finns ingen indikation på att detta värde kommer att bestå utan får betraktas som den ögonblicksbild PPM är. Ny mätning utförs under våren 2015 Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) uppvisar en täckningsgrad i nivå med måluppfyllelse Dokumenterade brytpunktssamtal registrerade i Palliativa registret har ökat med 2,4 %. Smärtskattningen har ökat med 2,7%, läkemedel mot ångest 2%, munhälsa med 0,8% Det kvarstår att förbättra resultaten upp till 5% ökning Demensutredning inklusive registrering och uppföljning i SveDem i primärvården har ökat markant. Undvikbar slutenvård (65 år och äldre ) har ökat liksom andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel uppvisar en minskning. Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning men i förhållande till nationell nivå ligger Dalarna på en låg och stabil nivå För personer som genomgått multimodal rehabilitering (självskattning) ses en minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 % eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete har noterats Andelen upprättade vårdplaner för patienter som skrivs in enligt lagen om tvångsvård är 83% Målnivån är 95% Kunskapsbaserad vård Redovisas genom uppnådda resultat registrerade i kvalitetsregister för Stroke och Diabetes i förhållande till nationellt upprättade målnivåer samt resultaten av satsningen på psykiatrin, PRIO- satsningen. Stroke Dalarna redovisar låg andel trombolysbehandlingar (6,5%) vid stroke i förhållande till nationell målnivå (15% eller mer ) Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid akutskedet med 83 %. Tre sjukhus nu kan erbjuda

225 snabbspår till stroke-enhet från ambulans för nyinsjuknade strokepatienter. Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 %. Diabetes Antalet rapporterade individer mellan år, med diabetesdiagnos, oavsett behandling, har ökat med 4000 på två år och är individer år siffra innebär att 4,9 % av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. Förväntat antal med läkemedelsbehandling är ca (5,1 % av befolkningen) Vad gäller effekten av behandlingen mätt i HbA1c värden visar resultat i nationella diabetesregistret inrapporterade värden av HbA1c en förbättring för typ2 diabetiker i primärvården, både för de med läkemedelsbehandling och de med livsstilsbehandling. För typ 1 diabetiker i den specialiserade vården har inrapporterade resultaten försämrats något. PRIO- satsningen Andelen patienter rapporterade i kvalitetsregistret PsykosR och Bipolär överstiger målnivån 70%. Bipolär visar 77% och PsykosR82% Sjukdomsförebyggande insatser De sjukdomsförebyggande insatserna följs upp genom täckningsgrad av tre screeningverksamhet och andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre Andelen mammografiscreenade kvinnor i åldern är 82,5 %. Målet för året har varit att bibehålla den goda täckningsnivån ingen förändring jämfört med 201 har skett. Det saknas dock metod för att redovisa med socioekonomiska uppdelning. Täckningsgraden för screening av livmoderhalsen saknas av datatekniska skäl. Januari-juni 2014 var det något fler som hörsammade kallelsen till screening (56 %) jämfört med under jan-dec 2013 (50 %). Eftersom resultatnivån för 2014 var att bibehålla nivån ses resultatet som godkänt. Det saknas även här metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. Andel screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år är 85 % det betyder att 1900 av 2250 är screenade Andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre för säsongen var 47 % (en ökning med 9 % från året innan) vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen pågår fortfarande vaccinationen så resultatet dröjer. Det ser ut som fler doser sålts än så en ökning är trolig. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse Telefontillgänglighet i primärvården Bortsett från januari har andelen besvarade samtal under 2014 varit i nivå med andra halvåret Antalet vårdcentraler som inte nått målet (95 % besvarade samtal) varierar under året mellan 8 och 15 av de 28 vårdcentralerna. Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 94 procent i mars Motsvarande siffra för landet var 91 %. Väntetid till läkarbesök i primärvården Under 2014 har mätmetoden automatiserats och mätningar görs numera månadsvis. Kvalitetssäkrade uppgifter finns från och med september. Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst 90 % av patienterna. Vårdgarantiuppfyllelse specialiserad vård (90 och 90) 25 % (15% juli) av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för första besök den 31 dec Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för operation/behandling den 31 december % (40% juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för förstabesök den 31 dec % (9 % juli)av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för operation/behandling den 31 dec 2014 Ekonomi Kostnadseffektivitet För att hitta kostnadseffektiva verksamhetslösningar och ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting används utvalda mått i SKL-jämförelse, KPP och NYSAM. Målet är att vara bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård. Dalarnas totalkostnad per invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 % högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats när det gäller Primärvård och Psykiatri, medan kostnaden för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra landstingen. I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort någon ekonomisk rapport sedan 2012 och går därmed inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått på följsamhet till rekommendationer är åldersstandardiserad förmånskostnad per invånare i Dalarna jämfört med riket. Den var 4919 kr/1000 inv o dag i Dalarna och 5072 kr/1000 inv o dag i riket under Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort kliniskt tillskott, men behöver införas ordnat då de är dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats, läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna (därför legat högt bland landstingen), men införande- och uppföljningsprotokoll följs.

226 Lärande Förnyelse Forskning inom landstinget utvecklas. För att säkra god vetenskaplig produktion, stimulera till forskning och främja kunskapsöverföring och ett evidensbaserat arbetssätt följs en rad indikatorer upp för att få en bild av att forskningsanslagen används på ett adekvat sätt. Resultat 2014 Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter för året är 117 Det är långt över målvärdet Antal citeringar och i-index i Google scholar är (Baslinjemätning) Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad forskningstid visar ett medelvärde på 97 %. 15 % har inte tagit ut 100 % tilldelad forskningstid 79 möten med individens forskning på dagordningen har genomförts 39 enheter har forskande medarbetare (Baslinjemätning) 3 medarbetare har disputerat under enheter deltar i kliniska prövningar eller forskningsstudier (Baslinjemätning) För att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar, är verksamhetschefer och första linjens chefers med grundläggande kunskaper i förbättringsarbete mycket viktigt. Resultat verksamhetschefer och 20 första linjens chefer har fullföljt utbildning i grundläggande förbättringskunskap. Cheferna uppger att de har nytta av de nyvunna kunskaperna i sin vardag Uppföljning besparingsåtgärder Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 1 510, ,5 68, ,0 Kostnader , ,6-332, ,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat , ,0-11, , , ,1-264, ,3 Landstingsbidrag 5 143, ,7-0, ,7 Överskott/ underskott -23,1-287,5-264,4-126,6 Årets investering -100,0-108,0-8,0-87,8 bemanningsrelaterade åtgärder motsvarande 39 mkr uteblivit. De totala personalkostnaderna avviker endast marginellt mot budget men det är beroende på de många sjuksköterskevakanserna. Dessa har till viss del ersatts av undersköterskor och inhyrd personal. Behovet av inhyrda sjuksköterskor har inneburit att kostnaden för dessa har ökat med 250% eller 12 Mkr jfr föregående år och förutsågs inte i budget Läkarlönerna överskrider budget med 18 Mkr och stafettläkare/konsulter har kostat 51 Mkr mer än budgeterat. Det är främst inom psykiatri och primärvård som stafettlösningar använts.. Verksamhet i Dahlska huset fortsätter att belasta resultatet mer än budgeterat, bl a beroende på vissa lokalanpassningar som innebär högre kostnader för både lokaler och material. Kostnaderna för förmånsläkemedel är 48 Mkr högre än budgeterat. Ett nytt läkemedel mot HepatitC har kostat 26 Mkr Kostnaderna för sjukresor har ökat med 5% mot föregående år. Den generella kostnadsnivån i hälso och sjukvården var vid årets början 135 mkr högre än anvisad ram. Motsvarande kostnadssänkningar har inte realiserats och bidrar därför i hög grad till det stora underskottet. Fördelning av resultat 2014 per division Division Resultat mkt Medicin -45 Kirurgi -92 Psykiatri -49 Primärvård -36 varav Hälsoval -35 Övrigt -65 Totalt -288 Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Övriga investeringar -100,0-108,0-8,0 Summa -100,0-108,0-8,0 Personal Nytt kollektivavtal Nytt kollektivavtal avseende måltidsuppehåll har tagits fram. Rätt till heltid Ett införandeprogram för rätt till heltid har tagits fram. Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat på -288 Mkr. Det besvärande bemanningsläget vad gäller sjuksköterskor har inneburit att de förväntade besparingarna på Kompetensförsörjning

227 Förutom de permanenta kompetensförsörjningsinsatser som HR årligen gör så har en del nya och utökade satsningar gjorts under Fortsatta rikta de insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a deltagande i olika mässor och arrangemang. - Ett utökat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har utvecklats, såväl internationellt, nationellt och lokalt. T ex Utrecht, Uppsala och med 12 Dalakommuner. - En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot rekrytering av t ex sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Två Mingelkvällar i Mora, Avesta och Falun har genomförts. Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept tas fram i dialog med landstingets utbildningschef. Prao-verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. Intresset för detta är stort och finns det resurser så finns det planer för en utökning. - Samarbete kring praktikplatser för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år med Arbetsförmedlingen och Swedbank har kommit i gång. - Organisationen kring upphandling av bemanningsföretag har utvecklats pga att antalet hyrsjuksköterskor ökat starkt. Landstinget Dalarna deltar också i ett pilotprojekt kring upphandling av personal anordnat av SKL Arbetsmiljö/Rehab/Likabehandling - PersonalRehab genomför kontinuerligt utbildningar och seminarier för chefer inom samtliga förvaltningar samt fackligt förtroendevalda inom områdena rehabilitering och missbruk. - Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har slutförts och likabehandling inkluderas nu i chefs- och ledarskapsprogrammet. Arbetet att införa likabehandling i det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår. Chefs- och ledarutveckling Den första landstingsövergripande chefs- och ledarskapsutbildningen startades i november Under 2013 och 2014 har programmet utvecklats i samarbete med landstingets olika förvaltningar Under 2014 har 17 verksamhetschefer och 60 första linjens chefer påbörjat chefs- och ledarutvecklingen. Flertalet av kurserna pågår över årsskiften. JTI (personlighetsinventorium) har gjorts på samtliga chefsoch ledarutvecklingsprogrammets deltagare. Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Antalet anställda har ökat medan antalet faktiska årsarbetare har varit stabilt de senaste tre åren. Ökningen av anställda härför till att ett antal tjänster, främst sjuksköterskor, har skapats, på några av Hälso- och sjukvårdens större kliniker, bl.a. för att möta arbetsmiljöproblem. Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal varav arbete under jour/beredskap läkare Arbetad tid inhyrda läkare Arbetad tid inhyrda sjuksköterskor Det finns en ökning av arbetad tid med nästan timmar eller med ca 80 helårsarbetare jämfört med föregående år I verkligheten är ökningen större för år 2014 hade en dag färre arbetsdagar än år En förklaring till ökningen av arbetade tid kan hänföras till att sysselsättningsgraden har ökat något, dvs andelen deltider har minskat med drygt 2 procent. Även jour/beredskapstiden visar en liten ökning på timmar. Däremot har såväl timanställdas arbetade tid och mertid/övertid minskat från Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med nästan timmar, varav ca timmar står hyrsjuksköterskorna för. (Den arbetade tiden för sjuksköterskor började registreras from Tidigare år var antalet hyrsjukskötersketimmar marginellt) Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95,7 95,3 Män 97,8 97,6 Totalt 96,1 95,7 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppvisar en svag ökning för både kvinnorna och män. Ökningen/minskningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 17,9 Män 7,5 Totalt 16,0 Andelen deltider har minskat med 2 procent (från 18,1%. Bland kvinnor från 17,9 till 16,3%, bland män från 7,8 till

228 7,5%) Men det är fortfarande en stor andel kvinnor som arbetar deltid jämfört med männen. Kvinnorna utgör fortfarande en stor majoritet inom Hälso- och sjukvården. En analys av deltidsarbete har gjorts en landstingsövergripande handlingsplan har tagits fram, vilken har börjat visa resultat. Bl a ett nytt kollektivavtal för Kommunals medlemmar blev färdig under Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal, läkare Ålderspension Särskild ålderspension 0 0 Sjukersättning 6 10 Totalt Antalet avgångar med ålderspension har ökat jämfört med året innan. Under kommande tio-års period når en tredjedel av sjuksköterskorna 65 års ålder, hälften av undersköterskor, medicinska sekreterare och sjukhustekniker/labbpersonal. Detta kommer att innebära ökade krav på nyanställningar av nyckelyrkesgrupper för att säkra utbildad och erfaren personal i verksamheten. Sjukfrånvaro Inhyrd personal, övrig Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 6,2 5,8 5,3 Lönekostnaderna visar en ökning på 33 Mkr jämfört med budgeten. Kostnaderna för inhyrd personal är 68 Mkr högre jämfört med budget, det ökade behovet av inhyrda sjuksköterskor förutsågs inte i budgetarbetet. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Könsfördelningen är i stort oförändrad mellan åren, kvinnorna utgör nästan 82 procent av Hälso- och sjukvårdens personal. Åldersfördelning (antal personer) Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) uttryckt i % av ordinarie arbetstid 2,1 2,1 2,1 Sjukfrånvaron fortsätter att öka något under Korttidssjukfrånvaron har däremot hållit sig stabilt de tre senaste åren. PersonalRehabs uppdrag har styrts mot riktade insatser för att begränsa den ökning vi såg mellan 2011 och Den längre sjukfrånvaron ökar, vilket ska tas i beaktning för fortsatta arbetsmiljöinsatser Frisknärvarande Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 56,4 55,6 Antalet frisknärvarande har ökat något trots att sjukfrånvaron totalt har ökat. Skillnaderna är små och ska tolkas med försiktighet. Under 40 år år år och äldre Andelen yngre medarbetare har ökat marginellt, en liten minskning finns i åldersgruppen år. Antal medarbetare 60 år äldre är på samma nivå som året före. Medelålder Kvinnor Män Totalt Inga statistiskt mätbara förändringar har skett i medelålder för kvinnor respektive män mellan åren 2013 och Pensionsavgångar (antal personer) Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,6 3,6 Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning har hållit sig på samma nivå under de senaste åren. Denna uppgift är svår att statistiskt säkerställa pga att rapporteringen av kompetensutvecklings- och utbildningsdagar är bristfällig. Allmän löneutveckling Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveckling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna , uppgick till 0,69 procent. Motsvarande genomsnitt för 2013 var 3,64 procent (2012: 2,71 procent). Löneutveckling för identiska individer Löneutvecklingen för identiska individer, d v s personal som var anställda vid båda mättidpunkterna

229 respektive uppgick till 2,16 procent. Motsvarande jämförelsevärde för 2013 var 4,65 procent. Jämförelserna här mellan respektive, år 2013 och 2014, ger ingen rättvisande bild, eftersom Landstinget ingick 2-åriga löneavtal från 1 oktober 2013 för perioden 1 april mars 2014 med flera av de kollektivavtalsbärande organisationerna, däribland Vårdförbundet och Läkarförbundet. Under året har också, vid sidan av den årliga Löneöversynen, fasta lönetillägg lagts ut i vissa av Hälsooch sjukvårdens 24:7-verksamheter (dygnet runt 7 dagar i veckan) i syfte att med hjälp av extra löneincitament styra framförallt sjuksköterskeresurserna i den rådande bristsituationen till de mest störningskänsliga funktionerna. För vissa yrkeskategorier tillkommer också generella påslag på två nivåer fr o m som ingår i den nuvarande 2-åriga lokala uppgörelsen med Vårdförbundet. En adekvat jämförhet från ett år till ett annat blir möjlig att redovisa först när alla eller i vart fall det stora flertalet löneavtal är parallellställda till 1-åriga bindningstider. Verksamhetsstatistik Somatik Öppenvård Förändr Läkarbesök ,57% Övriga besök ,21% Slutenvård Vårdplatser ,31% Vårdtillfällen ,25% Vårddagar ,50% Varav Utskrivningsklara ,36% Medelvårdtid 5 5 0,76% Psykiatri (+ Hab) Öppenvård Läkarbesök ,14% Övriga besök ,60% Slutenvård Vårdplatser ,00% Vårdtillfällen ,34% Vårddagar ,42% Varav Utskrivningsklara ,11% Medicinsk service Akutbesök Akuten Avesta ,43% Akuten Falun ,02% Akuten Mora ,12% Akuten Säter ,32% ÖNH-Akuten Falun ,83% Operationer Provisio Falun Öppenvård ,02% Slutenvård ,74% Mora Öppenvård ,40% Slutenvård ,48% Labanalyser Klinisk Kemi ,40% Transfusionsmedicin ,95% Mikrobiologi ,69% Patologen ,29% Röntgenundersökningar Avesta ,73% Ludvika ,60% Mora ,35% Falun ,06% Intensivvård VTS-Poäng IVA Falun ,13% NEMS-poäng IVA Mora ,65% Ambulans- och sjuktransport Körda mil ambulans ,10% Körda mil sjukbilar ,04% Kvinnokliniken Förlossningar ,63% Kardiologen PCI % Ögon Maculabehandling ,44% Kataraktoperationer ,08% Öron Operationer Öron-Op ,79% Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso- och sjukvården Dalarna

230 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) LD Hjälpmedel Dnr LD15/00905 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2014 för förvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna fastställs. Sammanfattning Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för förvaltning 51, Hjälpmedel Landstinget Dalarna Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. Ett arbete gällande nya lokaler pågår och målet är att LD Hjälpmedel samlokaliseras i större omfattning. Resultatet visar ett överskott på 4 mkr vars främsta orsak är att de kostnader som budgeteras för nya lokaler inte har använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet. Patientperspektiv Verksamheterna klarar kömiljardens mål och i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Thureson Arne Falun Falun Org.nr: Verksamhetschef/enhet schef arne.thureson@ltdalarna.se

231 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00905 Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi 2014.

232 Landstingsstyrelsen Hjälpmedel Landstinget Dalarna Hjälpmedel Landstinget Dalarna är en del av landstingets habiliterings-/rehabiliterings- och hjälpmedelsverksamhet, inom hörsel-, syn-, och tolkområdet. Hjälpmedel Landstinget Dalarna ger stöd och konsultation samt information, rådgivning och utbildning inom habiliterings-/rehabiliterings- och hjälpmedelsområdet. Hjälpmedel Landstinget Dalarna tillhandahåller tjänster samt säkra och funktionella hjälpmedel som bidrar till att öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning samt hörseldiagnostik på uppdrag. Hjälpmedel Landstinget Dalarna bidrar till hälsa, god vård, habilitering/rehabilitering och hållbarhet. Ansvarar för nedanstående funktionsområden: Hörsel Syn Tolk till personer med dövhet, hörselskada och dövblindhet Har samordningsansvar inom nedanstående funktionsområden: Dövblindområdet Hårersättning Ortopedteknik Måluppfyllelse Verksamheterna klarar kömiljardens mål och i stort måluppfyllelsen i vårdgarantin. Hörcentralen klarar inte vårdgarantins gräns gällande besök inom 90 dagar, till varje enskild hörcentral, men har möjlighet att erbjuda patienter tid till annan hörcentral inom länet för behovsbedömning. Den faktiska väntetiden (tid mellan behovsbedömning och utprovning av hörapparat) visar att hörcentralen når kömiljardens mål med att minst 70 procent av patienterna har påbörjat utprovning inom högst 60 dagar från beslut om behandling. I Dalarna har 90 procent av patienterna påbörjat utprovning av hörapparat inom 60 dagar från beslut om behandling. I de fall väntetiden blivit längre än 60 dagar handlar det ofta om patientvald väntan eller sjukdom hos patient eller audionom. Orsaken till att väntetiderna till behovsbedömning ökat är att vi inte lyckats rekrytera audionomer till lediga tjänster. Pedagogiska hörselvården uppfyller vårdgarantin. Alla patienter erbjuds tid inom 3 mån. även personer i behov av förskrivning av alternativ telefoni. Målet är att rätt patient ska få rätt insats i rätt tid. Detta innebär att många patienter behöver tidigare insatser än inom 3 mån., vilket pedagogiska hörselvården kan erbjuda. Det finns evidens för att tidiga insatser ger bättre behandlingseffekt och därmed en större nytta för patienten. Tekniska hörselvården arbetar för en god tillgänglighet, väntetider för de olika tjänsterna som ryms inom överenskomna ramar. Syncentralen följer sin prioriteringsordning. Den är till för att kunna se vilken patient som är i störst behov av hjälp först. Syncentralen har ett framtaget mål när det gäller tillgänglighet på telefon. Målet är 65 %, vilket lätt levs upp till i dag. Målet kommer att ses över under Tolkcentralen har tagit emot fler tolkbeställningar under 2014 och samtidigt minskat bristen. Tolkcentralen har utfört 98 % av de beställda uppdragen. Viktiga händelser under året Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel (LDH) med en gemensam förvaltningschef. Ny verksamhetschef tillträdde under hösten. Under året lanserades en tjänst på 1177 som heter tema hjälpmedel. Tjänsten ska förenkla för hjälpmedelsanvändare att hitta information om hjälpmedel på 1177.se. Det innebär att Dalarnas invånare har en möjlighet att söka och hitta information om vilket hjälpmedel som är aktuella i Dalarna, samt även nationellt. Ett arbete har påbörjats gällande att uppdatera prissättning av tjänster, räkna ut timpris på olika yrkeskategorier samt förändra/paketera om tjänster för att de ska passa bättre in i dagens arbetssätt. LD Hjälpmedel har startat upp kontroll av journalanteckningar. Med hjälp av systemet kommer varje enhet att bli granskade varje månad. Det är en kvalitetssäkring och en trygghet för våra patienter. Under våren gick hörselvården med i TakeCare, Övergången till TakeCare innebar minskad produktion på hörcentralen p. g. a. utbildning och att längre tid bokades för patientbesöken under några veckor. I samband med övergången till kassan i TakeCare upphörde hörselvården med kontanthantering och med försäljning av batterier och hörapparattillbehör. Batterier finns numera lätt tillgängliga i den öppna marknaden och det finns även möjlighet att beställa över internet. När det gäller tillbehör så får patienterna själva beställa direkt från leverantören. Hörcentralen har infört nya rutiner för bokning av årskontroller gällande barn tillsammans med ÖNH-kliniken och pedagogiska hörselvården. Det har medfört bättre fungerande processer inom barnhörselvården. Hörcentralen har stora svårigheter att rekrytera audionomer till lediga tjänster. Under 2014 har projektet dövblindteam lett till att det nu finns ett landstingsbeslut på att det ska finnas ett dövblindteam i Landstinget Dalarna. Personer med dövblindhet har nu en större möjlighet att bli mötta utifrån sin dövblindhet och inte utifrån sin dövhet och sin blindhet separat. Införande av Windows 7 och dess implementering med Auditbase, verksamhetssystemet inom hörselvården, har tagit mycket tid och resurser i anspråk. Med anledning av audionombrist har bedömningsnivån gällande kassation alternativt reparation av hörapparat ändrats i samråd med Hörcentralen. Tidigare har tekniska hörselvården kasserat hörapparater vars reparationskostnad

233 varit för hög i förhållande till inköpspris. Numera värderar tekniska hörselvården på ett annat sätt än tidigare in kostnaden för en ny utprovning och den fördröjda väntetiden som patienten/brukaren skulle drabbas av. Därför kan en ökning av hörapparatreparationer ses. Syncentralen har investerat i optisk utrustning. I en tonometer som används för att mäta ögontrycket samt i en vertometer som används för att mäta upp styrkan i glasögon. Antalet tolkbeställningar har ökat under året. Tolkcentralen har kunnat tillmötesgå det ökade tolkbehovet bl.a. eftersom tillgången på tolkar i Dalarna också har ökat. Uppföljning besparingsåtgärder Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i respektive län. Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset på en hörapparat minskat med ca 1200 kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5 mkr. Framtiden Ett arbete gällande nya lokaler pågår och målet är att LDH samlokaliseras i större omfattning. Lagändringarna gällande mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel gäller fr.o.m. 1 juli 2014 och en ny patientlag trädde i kraft den 1 januari Lagen ger patienten större inflytande över vart och i vilken form patienten vill ha sin vård. Det ställs också högre krav på den information som lämnas till patienten. Lagen ställer nya krav på sjukvårdshuvudmännen och vi kan idag inte förutse omfattningen. Mycket av samhällsutvecklingen sker idag inom den digitala världen, välfärdsteknologi. För många av de medborgare som har en funktionsnedsättning innebär den moderna tekniken stora möjligheter att kunna leva ett mer delaktigt liv i dagens samhälle. För att kunna få tillgång till denna nya världen måste allt vara anpassat och utformad på rätt sätt. Det ställer höga krav på våra medarbetare som arbetar inom dessa områden. Utvecklingen går fort och det gör det utmanande att följa utvecklingen samtidigt som den ekonomiska situationen kräver nya lösningar. En ny hjälpmedelspolicy för Landstinget Dalarna kommer att presenteras under LDH har uppdraget att arbeta för ett nollresultat och därför behöver priserna för hjälpmedel och tjänster utvärderas och uppdateras. LDH ska vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare, en utmaning som kräver att vi är lyhörda för hur vi lockar till oss nya kompetenta medarbetare och behåller dem vi har. Tillgången av audionomer kommer att ha stor betydelse för om hörcentralen ska kunna uppfylla vårdgarantin gällande utprovning av hörapparat. Rekrytering av audionomer kommer således att vara en utmaning under 2015, ett arbete som kommer att genomföras tillsammans med HR och där nya idéer och innovativa lösningar kommer att användas. Resultaten av hörapparatupphandlingarna blir allt mer viktiga både ur ekonomisk synvinkel samt för våra möjligheter att hantera patienternas efterfrågan och det fria valet. Väntetider ökar möjligheten för privata vårdgivare att etablera sig i Dalarna. Det finns ett intresse inom LD Hjälpmedel för pedagogiska hörselvårdens kompetens. Det pedagogiska och det psykosociala perspektivet skulle behövas även i andra sammanhang. Organisationen ses över och det kan leda till att verksamhetens uppdrag utökas. Den utvidgade hörselhabiliteringen/-rehabiliteringen kommer framöver att bemannas med nya yrkesgrupper. På vissa ställen i Sverige har de redan kommit in som t.ex. logopeder och sjukgymnaster. Det pågår ett arbete inom landets syncentraler tillsammans med Eye Net Sweden att starta upp ett kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning (SKRS). Syftet med SKRS är att öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig synrehabilitering i Sverige. Att utveckla process- och resultatmått efter relevanta evidensbaserade åtgärder samt utgöra underlag för forskning och verksamhetsutveckling samt klinisk förbättringsarbete. Förskrivare behöver ha beslutsstöd för att lättare kunna ta rätt beslut i svåra bedömningar. Det är viktigt att hänga med i utvecklingen för att patienterna ska få den rehabilitering som de har rätt till. I maj skall resultatet av den statliga utredningen Tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet inom vissa arbetsområden redovisas. Att följa och delta i arbetet är en mycket viktig uppgift för tolkcentralen i Dalarna. Under 2015 kommer tolkcentralen att arbeta med teknikutveckling, med inriktning på att utveckla distanstolkning. Tolkcentralen har beredskapstolkar för att tolkanvändare ska känna sig trygga med att tolk kommer till akuta uppdrag även då tolkcentralen är stängd. En utmaning under 2015 är att lösa de brister som råder gällande samarbetet med SOS. Brister som leder till stor osäkerhet bland tolkanvändarna i Dalarna, en osäkerhet som i sin tur påverkar arbetsmiljön för de anställda på tolkcentralen Tolkcentralen behöver sära på de uppdrag som är landstingens betalningsansvar, så kallad vardagstolkning och vilka uppdrag som ska faktureras andra betalningsansvariga. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 19,3 18,7-0,7 Kostnader -74,6-70,8 3,8 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -37,3-36,1 1,2-55,3-52,2 3,1 Landstingsbidrag 55,3 56,1 0,8 Överskott/ underskott 0 4,0 4,0

234 Årets investering 1,7 1,3-0,4 Den främsta orsaken till överskottet är att de kostnader som budgeterades för nya lokaler inte har använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Övriga investeringar 1,7 1,3-0,4 Personal Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 61,15 62,76 62,49 Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Antalet anställda har minskat och samtidigt har antalet arbetade timmar ökat under samma period. (antal personer) Kvinnor 59 Män 13 Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år 40 Över 60 år 7 Medelålder Kvinnor 47 Män 49 Totalt 48 Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension 4 Särskild ålderspension 0 Sjukersättning 0 Totalt 4 Sjukfrånvaro Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95,8 Män 100,0 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) uttryckt i % av ordinarie arbetstid 3,2 7,3 6,2 1,5 2,2 2,8 Totalt 96,5 Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 0,1 % Män 0,0 % Totalt 0,08 % Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala avgifter -25 Den totala sjukfrånvaron har minskat, vilket är mycket positivt. Bland annat har de strukturerade rehabiliteringsprocesserna under 2014 gett effekt. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 45,6 % Frisknärvaron är hög, i jämförelse med landstinget Dalarna 56,2 %, vilket är mycket glädjande. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,02 3,29 Könsfördelning

235 Verksamhetsstatistik En vecka på LD Hjälpmedel. Några exempel från en genomsnittsvecka år 2014 (antal/år delat med 52 veckor) hörapparater utprovas till patienter mätningar utförs på beställning av öron-näsa-hals-kliniken personer får enskilt samtal på Pedagogiska hörselvården personer deltar i grupprehabilitering på Pedagogiska hörselvården Mindre än varannan Var annan vecka får en person hjälpmedel för alternativ telefoni utförda tolkuppdrag 6 9 patienter får stödsamtal av kurator vid Syncentralen patienter får utprovning av optiska hjälpmedel hörapparater repareras av Teknisk hörselvård Arne Thuresson Förvaltningschef Hjälpmedel Landstinget Dalarna

236 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (4) Ekonomienhet Dnr LD15/00747 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Gemensam internkontroll för samtliga nämnder inom Landstinget Dalarna 2014 Ordförandens förslag 1. Uppföljningen av gemensam internkontroll för år 2014 godkänns. 2. I gemensam interkontrollplan 2015 ska arbetet med att utveckla system och metoder för kontrollmoment fullföljas och systematiska uppföljningsprocesser utvecklas för hälso och sjukvårdens internkontrollarbete. Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 (Dnr LD14/00240) om de internkontrollprocesser som skulle granskas för år Processerna som har kontrollerats är: Fortsatt kontroll av upphandling och avtal Systematiskt arbetsmiljöarbete Verkställighetsbeslut inom personalområdet I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Internkontrollrapport 2014 från resp förvaltning och från HR som samordnar den interna kontrollen inom personalområdet. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingsfullmäktiges riktlinjer för intern kontroll, fastställda av Landstingsfullmäktige ( , 14) och Landstingsstyrelsen (LS , 55), syftar till att säkerställa att Landstingsstyrelsen och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d.v.s. de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering Tillförlitlig rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m m. Fr.o.m görs landstingsövergripande kontroller. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Sjölund Margareta Falun Falun Org.nr: ekonomisekreter margareta.r.sjolund@ ltdalarna.se

237 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (4) LD15/00747 Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 (Dnr LD14/00240) om de internkontrollprocesser som skulle granskas för år Processerna som har kontrollerats är: Fortsatt kontroll av upphandling och avtal Systematiskt arbetsmiljöarbete Verkställighetsbeslut inom personalområdet Uppföljning av de gemensamma internkontrollområdena 2014 Process; Fortsatt kontroll av upphandling och avtal Kontrollmoment; Matcha leverantörsfakturor med de avtal som upphandlats i konkurrens. Vid avvikelse ska kontrolleras om upphandling skett i konkurrens på annat sätt, utan medverkan från upphandlingsenheten. Avvikelser rapporteras därefter. Urvalet ska göras utifrån produkt- och/eller tjänsteköpsområden som är av väsentlig betydelse för förvaltningen. Hälso- och sjukvården Kontroll har utförts med anmärkning att avtalstroheten ej är tillfredställande. Bättre rapportverktyg för att kontrollera avtalstroheten föreslås som åtgärd. Folktandvården Avtalstroheten har granskats för inköp av tandvårdsmaterial. Kontrollen omfattar 372 fakturor med ett sammanlagt belopp på Mkr varav 9 fakturor på totalt 7 tkr ej var upphandlade. Bedömningen är att klinikerna i allt väsentligt använder sig av upphandlade leverantörer. Någon åtgärd föreslås därför inte. Beställarenheten för tandvården Kontroll har utförts utan anmärkning. Landstingsservice och Kostsamverkan Mora Avtalstroheten har kontrollerats för 7 fakturor som slumpmässigt valts ut för 5 kostnadsslag under 10 månader med beloppsgräns > kr och ett totalbelopp på 1 Mkr. Kontrollen visade att samtliga leverantörer var upphandlade.

238 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (4) LD15/00747 Landstingsfastigheter Kontroller har gjorts med urval från flera kostnadsslag. Resultatet visar en varierande avtalstrohet mellan 73 procent upp till 100 procent och medför enligt förvaltningens rapport ej några förslag till åtgärder. Kultur- och bildningsförvaltningen Förbättringar har skett av avtalstroheten jämfört med tidigare år. Verktyget för att kontrollera avtalstroheten behöver utvecklas. Hjälpmedel Landstinget Dalarna och Hjälpmedel Dalarna Eftersom det är två nya förvaltningar fr.o.m har inte någon intern kontroll utförts under året. Process; Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Kontrollmoment; Kontrollera att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken inom landstinget och att vi har för arbetet lämpliga arbetsrutiner, hjälpmedel. Ett frågeformulär har skickats ut från HR till alla förvaltningar som i sin tur gjort stickprov. Enkäten visar att SAM till största delen fungerar bra. Resultatet har diskuterats i personaldirektörens ledningsgrupp varvid följande problem och åtgärder framkommit. Det är viktigt att alla nya chefer snabbt får tillgång till landstingets utbildning i arbetsmiljöfrågor, helst innan de tillträder. Det är även viktigt med aktualiseringsseminarier för att försäkra sig om att alla har kunskaper om nyheter och förändringar inom arbetsmiljöområdet. Det är problem med rapporteringen i synergi. Det bör vara lättare att hitta policy med rutiner på intranätet. Företagshälsovårdens tjänster bör förtydligas. Process; Verkställighetsbeslut inom personalområdet Kontrollmoment; Kontrollera och följa upp att verkställighetsbeslut inom personalområdet är kända i landstinget och efterlevs. Kontrollen har utförts för ett urval av tre verkställighetsbeslut som via personalcheferna skickas ut via stickprov. De beslut som kontrollerats är LD 14/02961 jullunch, julgåva 2014, LD 14/02994 direktiv för utbetalning av innestående komp till all personal, LD 12/03231 regler för sjukskrivning m m i samband med smittsam magsjuka. Samtliga chefer har svarat och

239 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 4 (4) LD15/00747 resultaten har diskuterats i personaldirektörens ledningsgrupp. Stor enighet råder i ledningsgruppen att det i fortsättningen är viktigt att alla verkställighetsbeslut som berör personalområdet diskuteras och formuleras i ledningsgruppen. Detta för att undvika organisationens omtolkning av beslut samt att säkerställa att besluten förs ut i organisationen för korrekt efterlevnad. Det måste skapas smidigare sökvägar till aktuella verkställighetsbeslut. En fortsatt utveckling behövs med att utveckla system och metoder för kontrollmoment. Internkontrollarbetet behöver integreras med ledningssystemets uppföljningsprocesser. Särskilt för hälso- och sjukvårdens internkontrollarbete behöver systematiska uppföljningsprocesser utvecklas. Juridik Kommunallagen 5:1 och 6:3 fastställer att landstingsstyrelsen ansvarar för att leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter samt ska ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunallagen 6:7 reglerar nämndernas ansvar för den interna kontrollen. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Uppföljning av intern kontroll sker årligen till landstingsstyrelsen i ett särskilt beslut i samband med förslag till beslut om årsredovisning.

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Ekonomienhet Dnr LD15/00746 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Internkontroll inom Landstingsstyrelsens verksamhetsområde 2014 Ordförandens förslag 1. Uppföljning av internkontroll 2014 inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde; förvaltningarna Hälso- och sjukvård och Central förvaltning godkänns. Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 om de internkontrollprocesser som skulle granskas för år Processerna som har kontrollerats är: Budgetuppföljningsprocessen Attestinstruktioner Upphandling och avtal Uppföljning av revisorernas granskning av attester och beslut inom personalområdet I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Internkontrollrapporter 2014 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Processerna som har kontrollerats 2014 för Hälso- och sjukvården är: Budgetuppföljningsprocessen Kontrollmoment; uppföljning av om planerade besparingsåtgärder genomförts och givit förväntade ekonomiska effekter inom Hälso- och sjukvården. De planerade besparingsåtgärderna har inte givit förväntade ekonomiska effekter. Åtgärd föreslås vara att avvakta projektet Genomlysning av Hälsooch sjukvården, Vägen till ett hälsosammare Dalarna, som ska vara klart i juni Attestinstruktioner Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Sjölund Margareta Falun Falun Org.nr: ekonomisekreter margareta.r.sjolund@ ltdalarna.se

290 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD15/00746 Kontrollmoment; efterlevnad av attestinstruktioner, att ej attest sker av egna kostnader, att tillfälliga attestanter utses vid semestrar och övrig frånvaro, att påminnelse skickas ut om detta inför sommaren. Stickprov av 10 fakturor visar att 2 fakturor innehöll attest av delvis egna kostnader. Materialet lämnas över till redovisningsavdelningen och informationskampanj föreslås som åtgärd. Påminnelse har skickats ut inför sommaren för att utse tillfälliga attestanter. Som förslag till åtgärd anges att revidera rutinerna tillsammans med Redovisningsavdelningen. Processerna enligt intern kontrollplan 2014 för Central förvaltning var: Upphandling och avtal Kontrollmoment; kontroll av avtalstrohet för hyrläkare och förbrukningsmaterial för alla förvaltningar inom landstinget. Uppföljning av avtalstroheten vid köp av hyrläkare har fortlöpt under ett antal år. Utvecklingen har varit positiv. Avtalstroheten ligger nu för primärvården på 94 procent och psykiatrin på 95 procent. För somatiken/slutenvården är avtalstroheten 65 procent vilket medför att mera insatser krävs för att förbättra resultatet. Landstingets varuköp av förbrukningsmaterial har under 2014 varit föremål för granskning som fortsätter under Sedan hösten 2014 samverkar också varuförsörjningen med redovisningsenheterna vid varje landsting för att identifiera bristande avtalstrohet. Under 2015 kommer dessutom förutsättningar för uppföljning av avtalstroheten att förbättras genom införskaffandet av en inköpsportal. Uppföljning av revisorernas granskning av attester och beslut inom personalområdet. Kontrollmoment; Revisorerna har lämnat en rapport Attester och beslut inom personalområdet. Kontroll ska göras av att instruktion, riktlinjer och rutiner genomförs enligt yttrande , LD 13/02597 av landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören. Gällande rutiner har ännu inte implementerats tillräckligt. I personaladministrativa systemet Heroma har under februari 2015 genomförts förtydligande avseende funktion och ansvar där Heroma definierar vem som är den anställdes chef. Detta innebär att all personalrapportering, t ex frånvaro som rör den anställde, går till närmaste

291 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD15/00746 chef och inte kan delegeras eller hanteras av någon annan. Kontrollmomentet föreslås fortsätta under Juridik Enligt kommunallagen 6 kap 7 ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Uppföljning av intern kontroll sker årligen till landstingsstyrelsen i ett särskilt beslut i samband med förslag till beslut om årsredovisning.

292

293