Sammanträde i Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (12) Sammanträde i Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ordförande kallar till sammanträde. Tid: kl 08:30 OBS! Tiden och mötet måller på till kl Plats: Falun, Landstingshuset, Futurum Dessa handlingar finns att tillgå på Internet adress Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering Information 2 Landstingsfullmäktiges beslutsärenden Bokslut och årsredovisning Namnbyte för gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet 3 4 Utökat avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna 4 5 Sammanträdesplan 2016 för fullmäktige, styrelse och arbetsutskott 5 6 Avgift för rekreationsvistelse Svar på motion från Lena Reyier (C): Utveckla familjecentraler i hela Dalarna 6 8 Svar på motion från Lena Reyier (C): Förenkla patienternas vardag med självtest! 7 9 Svar på motion från Lena Reyier (C): Lägg större tyngd på personalfrågorna! 7 Landstingsstyrelsens beslutsärenden Verksamhetsberättelse 2014 Central förvaltning 9 11 Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård 9 12 Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning 51 Hjälpmedel, Landstinget Dalarna Gemensam internkontroll för samtliga nämnder inom Landstinget Dalarna Internkontroll inom Landstingsstyrelsens verksamhetsområde Patientsäkerhetsberättelse Postadress Besöksadress Kontakt Mötessamordnare Box 712 Vasagatan Falun Falun Org.nr:

2 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 2 (12) Inledning och protokollsjustering 1 Information Ordförandes förslag 1. Informationen antecknas till protokollet. Information lämnas om: A. Lägesrapport ekonomi och personal Ekonomidirektör Peter Hansson Personaldirektör Anna Cederlöf

3 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 3 (12) Landstingsfullmäktiges beslutsärenden 2 Bokslut och årsredovisning 2014 Diarienummer LD14/03413 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Folktandvårdens resultat beslutas till +1,2 Mkr och överförs till Primärvårdens resultat i egen regi inom ramen för hälsoval beslutas till -11,8 Mkr och överförs till Hjälpmedel Dalarnas resultat beslutas till -0,6 Mkr och överförs till Årsredovisningen 2014, enligt bilaga b), och uppdrag och måluppfyllelse 2014, enligt bilaga c), godkänns. Sammanfattning av ärendet Årets resultat tillika balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Resultatet 2014 innebär att det ackumulerade underskott, som enligt balanskravet skall återställas före utgången av 2017, uppgår till -299 mkr. I årsredovisningen lämnas en redogörelse av hur de uppdrag som landstingsfullmäktige angett för verksamheten i landstingsplanen och finansplanen har uppnåtts. De finansiella målen uppfylls inte Av 56 angivna verksamhetsmål i landstingsplanen uppfylls 44 helt eller delvis. I ärendet redovisas följande dokument - bilaga b) och c) publiceras separat senast onsdag!: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning 2014 c) Bilaga till årsredovisning; Uppdrag och måluppfyllelse Namnbyte för gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet Diarienummer LD15/00687 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:

4 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 4 (12) 1. Namnet för den gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. Sammanfattning av ärendet Gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet föreslår Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige att namnet på gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Protokollsutdrag från Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Utökat avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna Diarienummer LD15/00688 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Den gemensamma nämnden utökas med fler medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga b)/bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga b)/bilaga 2 med underbilagor 2a och 2b, godkänns. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga b)/bilaga Ikraftträdande av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar liktydiga beslut. Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade 2013 en gemensam nämnd för språktolkverksamhet. Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett

5 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 5 (12) långsiktigt arbete där kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är viktiga syften. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden vilket kräver beslut av landstingsfullmäktige. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Sammanträdesprotokoll från språktolknämnden i Dalarna dat Dnr inklusive bilagor 5 Sammanträdesplan 2016 för fullmäktige, styrelse och arbetsutskott Diarienummer LD15/00818 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Landstingsfullmäktige sammanträder under 2016 den 29 februari, 25 april, juni, 26 september och november. Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 2. Landstingsstyrelsen sammanträder under 2016 den 15 februari, 11 april, 30 maj, 12 september och 7 november. 3. Arbetsutskottet sammanträder under 2016 den 1 februari, 21 mars, 16 maj, 29 augusti och 24 oktober. Sammanfattning av ärendet Sammanträdesplanen för 2016 för landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och arbetsutskottet utgår från Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning och att beslutsunderlag ska kunna processas på lämpligt sätt. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag

6 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 6 (12) 6 Avgift för rekreationsvistelse 2015 Diarienummer LD15/00904 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Avgifterna för rekreationsvistelse 2015 fastställs enligt bilaga b). Sammanfattning av ärendet Gästavgiften för en veckas rekreationsvistelse i Tandådalen säsongen 2015 höjs med 100 kr för alla. Gästavgift tas ut för hel temavecka, över tre dygn eller kortare vistelse, ett till tre dygn. Avbokningsavgiften förblir oförändrad. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Gästavgift för rekreationsvistelse Svar på motion från Lena Reyier (C): Utveckla familjecentraler i hela Dalarna Diarienummer LD14/02731 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen bifalls Sammanfattning av ärendet Lena Reyier (C) yrkar i en motion att ta fram en strategi för att öka stödet och utveckla familjecentraler i länets alla kommuner. Landstinget Dalarna har ambitionen att medverka till att familjecentraler ska införas i länets alla kommuner. För närvarande finns familjecentraler i Avesta, Falun, Gagnef, Hedemora och Ludvika. Familjecentralen inkluderar mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den öppna förskolan eller den sammanhållna verksamheten är inte obligatorisk, vilket gör att den lätt kan omprövas och då hotas av resursbrist. Samtalsmottagningar för barn och unga tar emot patienter i 13 av länets kommuner. I Malung/Sälen och Vansbro pågår förberedelser. Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under 2015.

7 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 7 (12) I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen 8 Svar på motion från Lena Reyier (C): Förenkla patienternas vardag med självtest! Diarienummer LD14/02648 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen bifalls Sammanfattning av ärendet Lena Reyier (C) yrkar i en motion att kostnader och konsekvenser för införande av en kostnadsfri eller subventionerad bärbar provtagningsutrustning för mätning i hemmet för patienter med blodförtunnande läkemedel undersöks. Behandlingen av blodproppar och förebyggande behandling för att förhindra blodproppar t.ex. vid förmaksflimmer har skett med medicinen Waran. Det har krävt regelbundna kontroller med provtagningar. Idag finns nya läkemedel och självtester. Landstinget bör utreda om självtester för patienter med blodförtunnande läkemedel är lämpligt ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen 9 Svar på motion från Lena Reyier (C): Lägg större tyngd på personalfrågorna! Diarienummer LD14/03427 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen bifalls 2. Landstingsstyrelsens arbetsutskott ska fr.o.m tillika vara personalutskott

8 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 8 (12) Sammanfattning av ärendet Lena Reyier (C) har i en motion föreslagit att landstingsstyrelsens arbetsutskott övertar personalfrågorna och även blir ett personalutskott. Landstingsfullmäktige beslutade 61/14 att fr.o.m inrätta ett personalorgan, i form av ett nytt utskott eller inom ramen för landstingsstyrelsens presidium. Arbetsutskottet bör tillika utgöra personalutskott fr.o.m I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen

9 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 9 (12) Landstingsstyrelsens beslutsärenden 10 Verksamhetsberättelse 2014 Central förvaltning Diarienummer LD15/00610 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning fastställs. Sammanfattning av ärendet I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, viktiga händelser under året samt en utblick mot Ekonomi- och personaluppgifter redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning 11 Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård Diarienummer LD15/00611 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvården fastställs. Sammanfattning av ärendet I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, arbetet med åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en utblick mot Ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvård

10 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 10 (12) 12 Verksamhetsberättelse 2014 förvaltning 51 Hjälpmedel, Landstinget Dalarna. Diarienummer LD15/00905 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Verksamhetsberättelse 2014 för förvaltning 51, Hjälpmedel Landstinget Dalarna fastställs. Sammanfattning av ärendet Från årsskiftet 2014 delades LD Hjälpmedel in i två förvaltningar, Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna. Förvaltningarna samverkar för största nytta under namnet LD Hjälpmedel med en gemensam förvaltningschef. I verksamhetsberättelsen för Hjälpmedel Landstinget Dalarna finns ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för förvaltning 51, Hjälpmedel Landstinget Dalarna 13 Gemensam internkontroll för samtliga nämnder inom Landstinget Dalarna 2014 Diarienummer LD15/00747 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen 1. Uppföljningen av gemensam internkontroll för år 2014 godkänns. 2. I gemensam interkontrollplan 2015 ska arbetet med att utveckla system och metoder för kontrollmoment fullföljas och systematiska uppföljningsprocesser utvecklas för hälso och sjukvårdens internkontrollarbete Sammanfattning av ärendet Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 (Dnr LD14/00240) om de internkontrollprocesser som skulle granskas för år Processerna som har kontrollerats är: Fortsatt kontroll av upphandling och avtal

11 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 11 (12) Systematiskt arbetsmiljöarbete Verkställighetsbeslut inom personalområdet I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Internkontrollrapport 2014 från resp förvaltning och från HR som samordnar den interna kontrollen inom personalområdet. 14 Internkontroll inom Landstingsstyrelsens verksamhetsområde 2014 Diarienummer LD15/00746 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Uppföljning av internkontroll 2014 inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde; förvaltningarna Hälso- och sjukvård och Central förvaltning godkänns. Sammanfattning av ärendet Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2014 om de internkontrollprocesser som skulle granskas för år Processerna som har kontrollerats är: Budgetuppföljningsprocessen Attestinstruktioner Upphandling och avtal Uppföljning av revisorernas granskning av attester och beslut inom personalområdet I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Internkontrollrapporter Patientsäkerhetsberättelse 2014 Diarienummer LD15/00970 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Patientsäkerhetsberättelsen för 2014, enligt bilaga b), godkänns.

12 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 12 (12) 2. Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2015 enligt bilaga b), godkänns. Sammanfattning av ärendet Vårdgivaren ska årligen, enligt patientsäkerhetslagen, upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas statistik som beskriver utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet. Den hämtas från landstingets avvikelsehanteringssystem, enkätsvar från verksamhetschefer, Patientnämnden, nationella punktprevalensmätningar, IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) och LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2015 anges i patientsäkerhetsberättelsen för I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstinget Dalarnas Patientsäkerhetsberättelse för 2014 c) Patientsäkerhetsöverenskommelse 2014

13 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Ekonomienhet Dnr LD14/03413 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bokslut och årsredovisning 2014 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Folktandvårdens resultat beslutas till +1,2 Mkr och överförs till Primärvårdens resultat i egen regi inom ramen för hälsoval beslutas till -11,8 Mkr och överförs till Hjälpmedel Dalarnas resultat beslutas till -0,6 Mkr och överförs till Årsredovisningen 2014, enligt bilaga b), och uppdrag och måluppfyllelse 2014, enligt bilaga c), godkänns. Sammanfattning Årets resultat tillika balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Resultatet 2014 innebär att det ackumulerade underskott, som enligt balanskravet skall återställas före utgången av 2017, uppgår till -299 mkr. I årsredovisningen lämnas en redogörelse av hur de uppdrag som landstingsfullmäktige angett för verksamheten i landstingsplanen och finansplanen har uppnåtts. De finansiella målen uppfylls inte Av 56 angivna verksamhetsmål i landstingsplanen uppfylls 44 helt eller delvis. I ärendet redovisas följande dokument bilaga b) och c) publiceras separat senast onsdag!: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning 2014 c) Bilaga till årsredovisning; Uppdrag och måluppfyllelse 2014 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Årets resultat tillika balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Resultatet 2014 innebär att det ackumulerade underskott, som enligt balanskravet skall återställas före utgången av 2017, uppgår till -299 mkr. I årsredovisningen lämnas en redogörelse av hur de uppdrag som landstingsfullmäktige angett för verksamheten i landstingsplanen och Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Sjölund Margareta Falun Falun Org.nr: ekonomisekreter margareta.r.sjolund@ ltdalarna.se

14 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD14/03413 finansplanen har uppnåtts. De finansiella verksamhetsmålen uppfylls inte Av 56 angivna verksamhetsmål i landstingsplanen uppfylls 44 helt eller delvis. Fullmäktige beslutade att införa underskottshantering för landstingets konkurrensutsatta verksamheter, primärvård i egen regi och folktandvård, fr o m Enligt direktiven ska de bokförda resultaten värderas och analyseras gentemot verksamheternas måluppfyllelse. Årets justering för primärvården innebär en nedskrivning av bokfört resultat från -34,4 Mkr till - 11,8 Mkr. I analysen har identifierats faktorer som bedöms påverka det resultat som ska regleras. De väsentligaste faktorer som har tagits hänsyn till är utökade jouruppdrag, ett större ansvar för asylsökande, språkutbildning av utländska läkare samt effekten av att man på grund av brister i ordinarie bemanning inte har kunnat nyttja ST-tjänster inom allmän medicin. Folktandvårdens resultat är ett överskott på1,2 Mkr. Tre av fyra uppdrag från fullmäktige uppfylls helt eller delvis av tandvården medan utveckling av frisktandvården är den måluppfyllelse man inte infriar under Någon justering föreslås inte göras av folktandvårdens resultat. Fr o m 2014 finns en gemensam nämnd, Hjälpmedelsnämnden, som i landstingets regi bedriver samverkan av hjälpmedelsverksamhet mellan kommunerna och landstinget. Det årliga resultat som uppstår ska fördelas mellan kommuner och landsting i proportion till nyttjandet av hjälpmedel. Årets resultat är ett underskott på -0,6 Mkr. Eftersom resultatet understiger 1 procent av budgetomslutningen görs inte någon fördelning mellan parterna utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost under eget kapital hos landstinget. Juridik Enligt kommunallagen 8 kap 17 ska årsredovisningen lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Närmare bestämmelser om årsredovisningen finns i lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Årsredovisning 2014 är den slutliga uppföljningen av landstings- och finansplan 2014.

15 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Ekonomienhet Dnr LD15/00687 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Namnbyte för gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Namnet för den gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. Sammanfattning Gemensam nämnd för Språktolkförmedlingsverksamhet föreslår Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige att namnet på gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Protokollsutdrag från Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Den gemensamma nämnden för Språktolkförmedlingsverksamhet beslutade vid sitt sammanträde att namnet för nämnden ändras till Språktolknämnden i Dalarna (SID). Beslutet var inte formellt korrekt då respektive fullmäktige skall godkänna namnet för nämnden. I nuvarande reglemente som respektive fullmäktige antagit heter nämnden Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet. Nämnden föreslår därför (bilaga b) Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige besluta att namnet på gemensamma nämnden för språktolkförmedlingsverksamhet ändras till Språktolknämnden i Dalarna. Samverkan med fackliga organisationer Detta ärende är inte föremål för facklig samverkan. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Johansson Lars Falun Falun Org.nr: Avtalsstrateg lars.johansson@ltdalarna.se

16 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00687 Uppföljning Detta beslut behöver inte följas upp.

17

18

19

20 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Ekonomienhet Dnr LD15/00688 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Utökat avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Den gemensamma nämnden utökas med fler medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga b)/bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga b)/bilaga 2 med underbilagor 2a och 2b, godkänns. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga b)/bilaga Ikraftträdande av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar liktydiga beslut. Sammanfattning Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade 2013 en gemensam nämnd för språktolkverksamhet. Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är viktiga syften. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden vilket kräver beslut av landstingsfullmäktige. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Sammanträdesprotokoll från språktolknämnden i Dalarna dat (Dnr 2015/214) inklusive bilagor. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Johansson Lars Falun Falun Org.nr: Avtalsstrateg lars.johansson@ltdalarna.se

21 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD15/00688 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Borlänge kommun har sedan 1970-talet bedrivit en tolkförmedling som förmedlat språktolkar. Verksamheten har successivt utvecklats och bedrivits med god kvalitet och from bildade Borlänge kommun och Landstinget Dalarna en gemensam nämnd för språktolkverksamhet. Syftet med bildandet var att säkerställa att de tolkar som nyttjas har en god kompetens och arbetar i enlighet med vad som innefattas i en god tolksed. För att säkerställa detta och för att ha tillgång till ett tillräckligt antal språktolkar sker egna kompetenskontroller av tolkarna, inklusive utbildningsinsatser. Erfarenheterna från samgåendet är enbart positiva och nämnden har nu även initierat utbildning av vårdens anställda, för hur man på bästa sätt kan tillvarata tolkarnas kompetens. Fler kommuner vill nu ansluta sig till den gemensamma nämnden eftersom tolkförmedlingen tillhandahåller tolktjänster med god kvalitet och har en organisation som kan svara mot de stora behov av tolkar som finns. Genom att ingå i den gemensamma nämnden krävs inga formella upphandlingar i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU) Patientperspektiv En utökad nämndsamverkan ökar möjligheterna för en gemensam kompetensutveckling hos språktolkarna, vilkas kompetens är ytterst viktigt i mötet mellan vårdföreträdare och patienter/medborgare. En utökning ökar också möjligheterna att rekrytera fler tillgängliga språktolkar generellt. Ekonomi och finansiering Samtliga deltagande parter går in i samma debiteringsmodell som Landstinget Dalarna och Borlänge kommun tillämpat sedan tidigare. Språktolkförmedlingsverksamheten ersätts från respektive part i relation kring faktiskt förbrukning av språktolkar. Själva tolkuppdraget debiteras sedan respektive part, utifrån faktisk kostnad för tolken. Årlig avstämning sker. Juridik Gemensamma nämnder regleras i 3 kap. 3a kommunallagen och Lag (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum

22 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD15/00688 Uppföljning Uppföljning av beslutet sker i ordinarie verksamhetsuppföljning.

23 Språktolknämnden i Dalarna SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 8(11) Sammanträdesdatum Dnr 2015/214 6 Utökat deltagande i den gemensamma nämnden Beslut Språktolknämnden föreslår Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige 1. Den gemensamma Språktolknämnden i Dalarna utökas med flera medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna, enligt bilaga 2 med underbilagor 2 a och 2 b godkänns. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga Ikraftträdandet av den gemensamma nämnden sker fr.o.m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar likalydande beslut. Kommunfullmäktige respektive Landstingsfullmäktige fattar slutligt beslut. Ärendebeskrivning Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade en gemensam nämnd för språktolkverksamheter den 6 mars Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där god kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången på språktolkar är ett viktigt syfte. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden. Respektive kommuns fullmäktige samt Landstingsfullmäktige ska fatta beslut om deltagande i den gemensamma nämnden. Målet är att utökningen av nämnden startar den 1 juni Förslag till beslut på sammanträdet Kenneth Persson (S) och Sonja Johansson (KD) yrkar bifall till förslaget. Forts. 6 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 Språktolknämnden i Dalarna SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 9(11) Sammanträdesdatum Forts. 6 Beslutsunderlag - Muntlig information, verksamhetschef Marianne Sjöström - Bildningssektorns tjänsteskrivelse med bilagor Förvaltningslagen Beslut till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Landstingsstyrelsen/Landstingsfullmäktige Diariet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Datum Vårt diarienummer Sida /214 1(3) Vår adress Bildningssektorn Arbetsmarknad och vuxenutbildning Borlänge kommun Borlänge Besöksadress Stadshuset, Borlänge Handläggare, telefon, e-post Marianne Sjöström Adress Språktolknämnden i Dalarna Kommunfullmäktige Utökning av gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet Språktolknämnden i Dalarna föreslår Kommunfullmäktige 1. Den gemensamma Språktolknämnden I Dalarna utökas med flera medlemmar. 2. Medlemmar i nämnden är Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Mora kommun, Orsa Kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för den gemensamma nämnden, enligt bilaga 1 godkänns. 4. Samverkansavtal mellan medlemmarna enligt bilaga 2 med underbilagor 2 a och 2 b. 5. Föreliggande budget för den gemensamma nämnden godkänns enligt bilaga Ikraftträdandet av den gemensamma nämnden sker fr. o m Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter fattar likalydande beslut. Sammanfattning av ärendet Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Landstinget Dalarna och Borlänge kommun bildade en gemensam nämnd för språktolkverksamheter den 6 mars Borlänge kommuns tolkförmedling är utförare av verksamheten. Den gemensamma nämnden har möjliggjort ett långsiktigt arbete där god kvalitet på språktolkverksamheten samt tillgången till språktolkar är ett viktigt syfte. Ytterligare åtta kommuner önskar bli medlemmar i nämnden. Beslutsunderlag Förvaltningslagen Bakgrund Den enskildes rätt till tolk framgår av förvaltningslagen. En stor del av samhällstolkning har en stark koppling till myndighetsutövning, exempelvis sjukvård, socialtjänst, domstolsförhandlingar m m. Traditionellt har i princip all samhällstolkning skett via offentligt ägda tolkförmedlingar POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

26 Sida 2 (3) Mot bakgrund av detta bedriver Borlänge kommun sedan 1970-talet en tolkförmedling som förmedlar språktolkar. Ett viktigt skäl till att flera kommuner önskar ingå i den gemensamma nämnden är att tolkförmedlingen tillhandahåller tolktjänster med god kvalitet och en organisation som kan svara mot det stora behov av tolkar som finns. Genom att ingå i den gemensamma nämnden krävs ingen upphandling av tolktjänster. För tolkförmedlingen innebär utökningen av antalet medlemmar större möjlighet att bibehålla en kvalitativt god nivå på tolkverksamheten, vilket gagnar den gemensamma nämndens medlemmars behov av tolkar. Ärendebeskrivning Borlänge kommuns tolkförmedling har idag sex anställda samt ca 320 tolkar på ett 60-tal språk. Tolkarna är uppdragstagare. Under 2014 förmedlades ca uppdrag och omslutningen var 26 Mnkr. Tolkförmedlingen arbetar efter självkostnadsprincipen enligt gällande lagstiftning, Kommunallagen kap 8. Tolkförmedlingen är miljö - och kvalitetscertifierad enligt FR2000. I den gemensamma nämndens reglemente föreslås Borlänge kommun och Landstinget Dalarna ha två ordinarie ledamöter vardera samt växelvis med två års intervall inneha ordförande och vice ordförande posterna och övriga medlemmar en ordinarie ledamot vardera. Skälen till detta är att Landstinget Dalarna har över 65 % av utförda tolkuppdrag samt att Borlänge kommun är utförare av verksamheten. Borlänge kommuns tolkförmedling arrangerar kostnadsfria föreläsningar om hur man talar genom tolk för medlemmarnas tolkanvändare. Ekonomiska konsekvenser Samverkansavtalet reglerar de ekonomiska förehavandena. Tolkförmedlingens totala omslutning beräknas till närmare 30 Mnkr per år. Merparten av kostnaderna avser tolkuppdragen. Principen är den att för de tolkuppdrag som utförs faktureras hela kostnaden direkt den beställande enheten. I den kostnaden ingår tolkens arvode, resekostnader samt andra kostnader som kan tillkomma och som är direkt kopplade till tolkuppdraget. Exempel på detta är övernattning i samband med tolkuppdraget. De kostnader som fördelas mellan nämndens medlemmar är kostnaderna för tolkförmedlingsverksamheten. I den kostnaden ingår löner och sociala avgifter för sex heltidstjänster, vikarier, lokaler, kontorsmaterial, IT, utbildningskostnader för tolkar och tolkförmedlare samt en post för oförutsedda kostnader. Den totala kostnaden för ett år beräknas till 4 Mnkr. Fördelningen av dessa kostnader baseras på andelen uppdrag för respektive part. Fördelningsnyckel framgår i samverkansavtalet. Barnperspektivet Beslutet innebär direkta konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej, besvaras inte fler frågor. Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. Barn och ungdomar har fått säga sin mening. Om ja, på vilket sätt? Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Ja Nej X POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

27 Sida 3 (3) Åsa Granat Tf. Sektorschef Bildningssektorn Marianne Sjöström Verksamhetschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning Bilagor 1. Reglemente 2. Samverkansavtal med underbilagor 2 a och 2 b 3. Budget Beslutet skickas till Verksamhetschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning Landstinget Dalarna Falu Kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Mora kommun Orsa kommun Smedjebackens kommun Säters kommun POSTADRESS TELEFON & FAX E-POST WEBBPLATS Borlänge kommun Tel: kommun@borlange.se Borlänge Fax:

28 Bilaga 1 REGLEMENTE FÖR SPRÅKTOLKNÄMNDEN I DALARNA IKRAFTTRÄDANDE Borlänge kommun och Landstinget Dalarna har kommit överens om att från och med samverka genom att inrätta en gemensam nämnd, kallad Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet. Från och med ingår Borlänge, Falu, Gagnef, Hedemora, Leksand, Mora, Orsa, Smedjebacken och Säter kommun samt Landstinget Dalarna i den gemensamma nämnden. Reglementet gäller från och med den 1juni ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utöver vad som föreskrivs om nämnder i Kommunallagen gäller detta reglemente och ett mellan Landstinget och kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. VÄRDKOMMUN OCH ORGANISATION Borlänge kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden för språktolkförmedling. 1 Nämnden har sitt arbetsställe och säte i värdkommunen och ingår i värdkommunens organisation. Organisationens beslutande organ är den gemensamma nämnden. Till nämndens förfogande skall det finnas en samordningsgrupp. Förvaltningschef för tolkförmedlingsorganisationen utses av värdkommunen. NÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden skall, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, utföra språktolkförmedlingstjänster avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar i enlighet med för var tid av samordningsgruppen fastställd kravspecifikation. 2

29 Bilaga 1 Nämnden skall också teckna uppdragsavtal med tolkar för att tillgodose myndigheternas egna behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Språktolknämnden i Dalarna har det samlade ansvaret för drift och förvaltning av språktolkförmedlingsverksamhet i enlighet med tecknat samverkansavtal, samt de mål, riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt. Därtill tillhörande föreskrifter som kan finnas i olika lagar och föreskrifter samt bestämmelser i detta reglemente. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Språktolknämnden i Dalarna ska ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och föreskrifter, de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelser i detta reglemente. Språktolknämnden skall till respektive styrelse och fullmäktigerapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 3 SAMMANSÄTTNING 4 Språktolknämnden i Dalarna skall bestå av två ledamöter och ersättare vardera för Borlänge kommun och Landstinget Dalarna, samt en ledamot och två ersättare vardera för övriga deltagande kommuner. ERSÄTTARNAS TJÄNSTGÖRING OCH ERSÄTTNING 5 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare från respektive huvudman tjänstgöra i ledamotens ställe. Respektive huvudmans fullmäktiges inkallelseordning gäller. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. 2(7)

30 Bilaga 1 En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ledamot eller ersättare i den gemensamma nämnden ska erhålla ersättning för uppdraget från den huvudman som valt ledamoten och ersättaren i enlighet med den huvudmannens ersättningsregler för förtroendevalda. Även de kostnader i samband med inställelse och tjänstgöring i den gemensamma nämnden bekostas av den huvudman som valt ledamoten och ersättaren. 6 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under sammanträdet på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare som ej tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten. Ej tjänstgörande ersättare har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. INKALLANDE AV ERSÄTTARE En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndsekreteraren som kallar ersättare. Respektive huvudmans fullmäktiges inkallelseordning gäller. 7 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN Om varken ordföranden eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandes uppgifter. 8 Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 3(7)

31 Bilaga 1 SAMMANTRÄDENA Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdats till sammanträden. Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträde. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra det. ORDFÖRANDEN 11 Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall innehas av en av de valda ledamöterna från värdkommunen samt en av de valda ledamöterna från Landstinget Dalarna. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall rotera mellan ovanstående parter vartannat år. Det åligger ordföranden för nämnden att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, - företräda nämnden, med rätt att sätta annan i sitt ställe, vid förhandlingar, sammanträden, uppvaktningar och konferenser med myndigheter, företag och enskilda. 4(7)

32 Bilaga 1 JUSTERING AV PROTOKOLL 12 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Anslagsbevis skickas till respektive huvudman/myndighetsbrevlåda efter justering för direkt anslag. RESERVATION 13 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Om nämnden beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, skall motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades. SÄRSKILT YTTRANDE 14 Ledamot som vill lämna ett särskilt yttrande till protokollet skall anmäla detta innan sammanträdet avslutas och lämnas inom de tidsfrister som gäller för skriftliga yttranden. DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ordföranden, sektorchef eller annan anställd som nämnden bestämmer. 15 5(7)

33 Bilaga 1 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR 16 Avtal och andra från nämnden utgående handlingar skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av handläggande tjänsteman. Handlingar som hänför sig till delegerade ärenden skall undertecknas av delegaten. SAMMANTRÄDEN Den gemensamma nämnden skall sammanträda minst två gånger per år, på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Borlänge kommun om inte nämnden själv bestämmer annat. 17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Driftsansvar STYRANDE LAGSTIFTNING 18 Rätten till tolk framgår bland annat av Förvaltningslagen 8 innebärande att i de fall en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Skyldigheten att säkerställa patienters rätt till information, delaktighet och medinflytande i samband med vård och behandling framgår av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Patientdatalagen.(2008:355) De deltagande kommunerna och landstinget behöver därför säkerställa myndigheternas behov av såväl kontakttolkar, telefontolkar som videowebbtolkar. 6(7)

34 Bilaga 1 DRIFTSANSVAR 19 Nämnden skall, inom ramen för den kommunala kompetensen och självkostnadsprincipen, bedriva språktolkförmedlingsverksamhet samt teckna uppdragsavtal med tolkar för att tillgodose parternas behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. 20 Språktolknämnden i Dalarna har det samlade ansvaret för drift och förvaltning av tolkförmedlingsverksamhet i enligt med tecknat samverkansavtal, samt de mål, riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i olika författningar samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall regelmässigt till respektive fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnden utövar det övergripande arbetsgivaransvaret inom sitt verksamhetsområde. Utifrån sitt uppdrag skall nämnden tillse att intern kontroll och uppföljning fungerar tillfredsställande. Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt Personuppgiftslagen (1998:204) inom sitt verksamhetsområde 21 7(7)

35 Bilaga 2 Avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna Avtalstid: till och med Samverkansparter: Landstinget Dalarna och deltagande kommuner Detta avtal ersätter avtal om samverkan i gemensam nämnd för språktolk- och översättarverksamhet Borlänge kommun och Landstinget Dalarna för perioden

36 1. Avtalsparter Organisationsnummer Hemsida 1. Landstinget Dalarna Box Falun 2. Borlänge Kommun Borlänge 3. Falu Kommun Falun 4. Gagnef Kommun Gagnef 5. Hedemora Kommun Box Hedemora 6. Leksand Kommun Box 303 Leksand 7. Mora Kommun Mora 8. Orsa Kommun Box Orsa 9. Smedjebackens Kommun Smedjebacken 10. Säter Kommun Rådhuset Säter Kontaktpersoner för avtalet Landstinget Dalarna Borlänge Kommun Lars Johansson Avtalschef Epost: Tfn Marianne Sjöström Verksamhetschef Epost: Tfn Carina Johansson Enhetschef Epost: Tfn Sida 2 av 11

37 Falu Kommun Gagnefs Kommun Hedemora Kommun Leksands Kommun Mora Kommun Orsa Kommun Smedjebackens Kommun Säter kommun Ylva Renström Epost: Tfn Tomas Nylén Enhetschef integration Epost: Tfn Anders Jacobson Förvaltningschef socialförvaltningen Epost: Tfn alt Zilha Fific Avdelningschef Familj och stöd Epost: Tfn Magnus Nordahl Integrationschef Epost: Tfn Eva Nordfjell Integration- och boendechef Epost: Tfn Ewa Dagwall Kanslichef Epost: Tfn Anette Wikblom Socialchef Epost: Tfn Kontakt vid avrop av tolk Borlänge kommun Tfn Epost: Fax: Sida 3 av 11

38 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Avtalsform Syfte Nämndens Sammansättning Giltighetstid och uppsägning Nya medlemmar Ändring och omförhandling Omförhandling Tillägg eller förändring av avtalet Tvist Omfattning Ekonomi Kostnader och fördelningsnyckel Underskott/Överskott i verksamheten Budget och verksamhetsplan Verksamhetssystem, fax, telefon och arkiv Lokal Inventarier Organisation Ansvar Samordning Samordningsgrupp Enhetschef Insyn Arkivhantering Utvärdering Verksamhetens upphörande Sida 4 av 11

39 Deltagande kommuner (benämns fortsättningsvis deltagande kommuner) och Landstinget Dalarna överenskommer om att från och med den 1 juni 2015 utöka deltagandet i den gemensamma nämnd enligt Kommunallagen 3 kap. 3 a och i övrigt i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag för sådan nämnd, kallad Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet numera Språktolknämnden i Dalarna. Samverkan för Språktolknämnden i Dalarna regleras i följande avtal. 1 BAKGRUND Såväl Landstinget Dalarna som deltagande kommuner har behov av kompetenta och tillgängliga kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Rätten till tolk framgår bland annat av Förvaltningslagen 8 varav det framgår att i de fall en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Mot denna bakgrund driver värdkommunen Borlänge kommun tolkförmedlingstjänster i egen regi avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Skyldigheten att säkerställa patienters rätt till information, delaktighet och medinflytande i samband med vård och behandling framgår av Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Patientdatalagen. 2 AVTALSFORM Detta samverkansavtal reglerar samverkan mellan parterna i den nya gemensamma nämnden för att i första hand tillgodose parternas gemensamma intressen av en god och välfungerande språktolkförmedlingsverksamhet. 3 SYFTE Syftet med detta samverkansavtal är att reglera parternas samverkan i den nya gemensamma nämnden för att därmed säkerställa att parterna gemensamt och inom ramen för den kommunala kompetensen, och självkostnadsprincipen, bereds möjlighet att nyttja resurser som tillgodoser parternas behov av språktolkförmedlingstjänster avseende kompetenta kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar. Sida 5 av 11

40 4 NÄMNDENS SAMMANSÄTTNING Språktolknämnden i Dalarna skall bestå av två ledamöter och ersättare vardera för Borlänge kommun och Landstinget Dalarna, samt en ledamot och två ersättare vardera för övriga deltagande kommuner. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall innehas av en av de valda ledamöterna från värdkommunen samt en av de valda ledamöterna från Landstinget Dalarna. Posterna som ordförande respektive vice ordförande skall rotera mellan ovanstående parter vartannat år. 5 GILTIGHETSTID OCH UPPSÄGNING Avtalet gäller fr.o.m från det att avtalet undertecknats av behöriga firmatecknare fram till och med Avtalet förlängs därefter årligen med ett år i sänder såvida avtalet inte uppsagts skriftligen senast den 31maj året innan avtalstidens utgång. 6 NYA MEDLEMMAR Parterna ser positivt på möjligheten att utöka den gemensamma nämnden med fler medlemmar efter beslut i befintliga och tillkommande medlemmars fullmäktige. 7 ÄNDRING OCH OMFÖRHANDLING 7.1 Omförhandling Om det efter dagen för detta avtals ikraftträdande sker väsentliga förändringar av de förutsättningar som avtalet baseras på, har vardera part rätt att begära förhandling om ändring av de delar av avtalet som påverkas därav. Med väsentliga förändringar avses förändringar som ligger utanför parts kontroll och som part inte rimligen kunnat förutse vid avtalets ingående och som medför väsentliga negativa konsekvenser för part som inte på annat sätt regleras i detta avtal. 7.2 Tillägg eller förändring av avtalet Tillägg eller förändringar av avtalet skall beslutas av samtliga parters fullmäktige. Sida 6 av 11

41 8 TVIST Tvister angående tolkning och/eller tillämpningen av detta avtal, och övriga överenskommelser mellan de samverkande parterna, skall i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. För den händelse överenskommelse inte kan träffas skall tvister avgöras i allmän domstol. 9 OMFATTNING För samarbetet skall finnas en gemensam organisation bestående av en nämnd som till sitt förfogande har en samordningsgrupp. Förvaltningen av tolkförmedlingstjänster sker genom en tolkförmedlingsorganisation som är underställd nämnden och samordningsgruppen. Denna tolkförmedlingsorganisation skall för ingående parters räkning utföra språktolkförmedlingstjänster avseende kontakttolkar, telefontolkar och videowebbtolkar i enlighet med för var tid av samordningsgruppen fastställd kravspecifikation. Bilaga 2b 10 EKONOMI Den nya gemensamma nämndens huvudsakliga mål är att vara självförsörjande och inte beroende av att uppbära bidrag från medlemmarna. Organisationen har att följa självkostnadsprincipen Kostnader och fördelningsnyckel För det fall att kostnaderna i verksamheten överskrider intäkterna skall dessa kostnader fördelas enligt följande: Samtliga kostnader för tolkförmedlingsverksamheten, exklusive arvoden och ersättningar till språktolkar, skall fördelas mellan parterna med ledning av en procentuell proportionering mellan parterna (antalet uppdrag för enskild parts räkning/ totala antalet tolkuppdrag). Fördelningsnyckel inför kommande år baseras på utfallet för respektive part med ledning av faktiskt antal uppdrag från den första januari till den 31 augusti första året och därefter verksamheten från den 1 september kommande år t o m den 31 augusti nästa år. Bilaga 3 Fördelningsnyckel vid avtalets ingående framgår av bilaga. I händelse av att enstaka tolkuppdrag utförs på uppdrag av extern part, med beaktande av den kommunala kompetensen, skall förmedlingskostnaden uttas av beställaren och inte belasta avtalsparterna. Sida 7 av 11

42 Samtliga arvoden och ersättningar till tolk fastställs årligen av den gemensamma nämnden efter förslag från samordningsgruppen samt efter fackliga förhandlingar och i samband med revision. Bilaga 2a Arvoden och ersättningar till tolk exklusive övriga kostnader enligt bilaga utfaktureras direkt till beställande enhet/klinik med angivande av beställningsnummer. För det fall att nya medlemmar upptas i nämnden fördelas intäkter och kostnader enligt ovanstående fördelningsnyckels principer. Intäkter och kostnader fördelas mellan parterna med stöd av fördelningsnyckeln genom en preliminär debitering årsvis, som avräknas i efterskott, och redovisas efter bokföringsårets utgång. Preliminär debitering bestäms på första samordningsgruppssammanträdet varje år Underskott/Överskott i verksamheten Eventuellt underskott eller överskott regleras årligen i samband med årsbokslut baserat på fördelningsnyckeln. (Se 10.1) 10.3 Budget och verksamhetsplan Verksamhetsplan och budget för gemensamma kostnader för tolkförmedlingsverksamheten skall tillställas samordningsgruppen senast den 31 oktober årligen. Budgetförslaget skall innehålla förslag till arvoden och kostnadsersättningar till språktolkar samt ersättning till tolkförmedlingsverksamheten Verksamhetssystem, fax, telefon och arkiv Verksamhetssystem och register som förs av den gemensamma organisationen skall ständigt ajourhållas. Systemet skall inte innehålla så kallade känsliga personuppgifter, såsom namn eller personnummer. I de fall adress är nödvändig för genomförande av tolkuppdraget och behöver dokumenteras skall uppgiften raderas efter slutfört uppdrag. Beställande enhet skall informera tolkförmedlingen om skyddade personuppgifter eller om man har kännedom om hotbild. I dylika fall får adressuppgiften inte noteras i verksamhetssystem. In- och utgående telefonlinjer, telefax och annan för ändamålet nödvändig teknisk hårdoch mjukvara skall anpassas till verksamhetens omfattning och behov. Sida 8 av 11

43 10.5 Lokal Värdkommunen upplåter, mot marknadsmässig ersättning, erforderliga lokaler för den gemensamma nämnden och dess verksamhet Inventarier Värdkommunen upplåter, mot marknadsmässig ersättning, erforderliga inventarier till den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Värdkommunen ansvarar för nya investeringar avseende inventarier, för vilka den gemensamma nämnden erlägger ersättning till värdkommunen. 11 ORGANISATION Borlänge kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden och språktolkförmedlingsorganisationen. Organisationen har sitt arbetsställe och säte i Borlänge kommun. Den gemensamma organisationens namn är Borlänge kommuns språktolkförmedling. 12 ANSVAR Värdkommunen ansvarar för att efterfrågade språktolktjänster följer de lagar och bestämmelser som reglerar språktolkuppdrag samt för att verksamheten uppfyller de myndighetskrav och rekommendationer som finns i Arbetsmiljöverkets och Kammarkollegiets föreskrifter. Värdkommunen förbinder sig att mot myndigheter och andra fullgöra de skyldigheter som verksamheten föranleder vid varje tillfälle. Detta innebär exempelvis att Borlänge kommun skall tillse att försäkring tecknas och vidmakthålls om skador vållas av organisationen eller dess anställda. 13 SAMORDNING Den gemensamma nya organisationens beslutande organ är den gemensamma nämnden. Till nämndens förfogande skall inrättas en samordningsgrupp. Förvaltningschef för tolkförmedlingsorganisationen utses av värdkommunen Samordningsgrupp En samordningsgrupp skall utses och bestå av 2-3 utsedda företrädare för värdkommunen och Landstinget Dalarna. Övriga deltagande kommuner utser en företrädare per kommun. Sida 9 av 11

44 Samordningsgruppen ansvarar för samordningen av verksamheten i organisationen. Enhetschef för språktolkförmedlingen i Borlänge kommun är sammankallande. Verksamhetschef för språktolkförmedlingen är ordförande i samordningsgruppen. Samordningsgruppen sammanträder 3-4 ggr/år, plats bestäms på förhand i samråd med samordningsgruppens deltagare. Samordningsgruppen skall: vara en länk till respektive samverkande part årligen föreslå verksamhetsplan ge förslag till ekonomiska beslut behandla frågor som rör samordningen mellan olika samverkande parter såsom exempelvis mindre förändringar av kravspecifikationen enligt bilaga 2b inom ramen för avtalet genom enhetschef för språktolkförmedlingsverksamheten följa upp verksamheten i syfte att säkerställa att samverkan sker på bästa sätt följa upp de övergripande mål som angivits för språktolkförmedlingsverksamheten och i verksamhetsplanen utvärdera verksamheten och hur utvärderingen ska genomföras Samtliga punkter ovan rapporteras till nämnden för information och beslut Enhetschef Inom språktolkförmedlingsverksamheten skall en enhetschef finnas utsedd. Enhetschef har särskilt ansvar för att: utveckla de gemensamma arbetsformerna medverka vid samråd sammankalla och medverka vid samordningsgruppens och den gemensamma nämndens möten verka för att ha ett ömsesidigt utbyte med andra Tolkservicerådet (TSR), språktolkförmedlingar och andra relevanta aktörer, exempelvis tillsynsmyndigheter genomföra intern utvärdering genom att föra relevant statistik årligen sammanställa statistik och redovisa densamma till samordningsgruppen vid första samordningsgruppssammanträdet varje år rapportera till samordningsgruppen upprätta en verksamhetsplan senast 31 oktober avseende nästkommande år upprätta verksamhetsberättelse i samband med årsbokslut. Sida 10 av 11

45 14 INSYN Samtliga medlemmar har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning avseende den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Den gemensamma nämnden ansvarar för att till respektive fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas samt för den ekonomiska ställningen i verksamheten. 15 ARKIVHANTERING Värdkommunen ansvarar för att nämndens arkiv vårdas i enlighet med bestämmelserna i arkivlagen. För tillsyn över nämndens arkivverksamhet svarar arkivmyndigheten i värdkommunen. 16 UTVÄRDERING Utvärdering av verksamheten skall göras årsvis och redovisas för samordningsgruppen och gemensam nämnd årligen vid det första mötet efter årsskiftet. Utvärderingen skall belysa såväl kvalitativa som kvantitativa värden. De mål och de syften som är uppsatta av den gemensamma samordningsgruppen skall kunna utläsas ur utvärderingen. Den kvalitativa utvärderingen belyser bland annat hur samverkan har utfallit. 17 VERKSAMHETENS UPPHÖRANDE För det fall att den gemensamma verksamheten upphör kvarstår inventarier och lokaler hos värdkommunen. Anställda i verksamheten kvarstår med värdkommunen som arbetsgivare. Kostnader för avveckling samt tillgångar i verksamheten fördelas enligt samma modell som kostnaderna för den aktiva verksamheten enligt p. 10 Ekonomi i förevarande avtal. Samtliga avvecklingskostnader ska vara reglerade senast sex månader efter verksamhetens upphörande. Detta avtal är upprättat i 10 likalydande exemplar där Borlänge kommun, Landstinget Dalarna och samtliga deltagande kommuner innehar varsitt exemplar. Ort och datum. Ort och datum. Borlänge kommun Landstinget Dalarna Sida 11 av 11

46

47

48

49

50 Bilaga 2b Kravspecifikation, ansvar och rutiner inom Språktolkförmedlingen 1. Programförklaring Värdkommunens språktolkförmedling som har funnits sedan 1974 är sedan 2010 kvalitetsoch miljöcertifierade enligt FR2000. Certifieringen innehåller ett ledningssystem som ska säkerställa förverkligandet av våra dokumenterade riktlinjer. Värdkommunens språktolkförmedling är medlem i Tolkservicerådet, en branschorganisation som förespråkar vikten av kvalitativ tolkservice och värnar om kompetenta tolkar samt att ta vara på deras yrkeskunnande. Språktolkförmedlingens verksamhet regleras genom lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd. 2. Kompetens och kvalitet Språktolkförmedlingen ska i princip kunna förmedla språktolktjänster i alla språk, där det finns behov av språktolktjänst. Förmedlade språktolkar ska i första hand, så långt detta är möjligt, tillhandahålla av Kammarkollegiet auktoriserad tolk, i andra hand språktolk med utbildningsbevis och i tredje hand språktolk som genomgått minst grundutbildning för språktolkar och avlagt kunskapstest samt erhållit grundläggande introduktion i tolkyrket. Inom hälso- och sjukvård skall i första hand av Kammarkollegiet auktoriserad tolk med sjukvårdkompetens tillsättas och därefter efter ovanstående rangordning. Samtliga språktolkar oavsett kompetens ska känna till och tillämpa Kammarkollegiets vägledning god tolksed, vägledning för auktoriserade tolkar Tolkförmedlingens riktlinjer gällande rekrytering av tolkaspiranter innefattar både skriftligt och muntligt prov inledningsvis. Den som klarar av proven ska intervjuas av ansvarig personal för rekrytering. Minimikravet är att tolken skall ha genomgått grundutbildning för kontakttolkar, samt ha såväl informell som social kompetens och samarbetsförmåga, god kommunikation med brukaren och personalen samt goda kunskaper i både svenska och tolkspråket. Utöver detta skall tolken vara lämplig och redbar. Tolkförmedlingen skall också verka för rekrytering av tolkar som auktoriserats av Kammarkollegiet samt auktoriserade med special kompetens. Språktolkförmedlingen ska satsa på kompetens och kvalitet genom att ställa höga krav på anlitade språktolkar samt förmedlingspersonal. Förmedlingspersonalen ska ha genomgått en utbildning i bemötande av kunder och tolkar. Språktolkförmedlingen ska erbjuda och arrangera utbildning av tolkanvändarna genom föreläsningar med temat att tala genom tolk. Fortbildning skall alltid vara aktuell i tolkförmedlingens policy både gällande tolkar samt personal.

51 Bilaga 2b 3. Brukarens/patientens ställning Tolkning ska ges i samverkan med bägge parter. Grunden för detta är information och delaktighet och ett gott bemötande. Det personliga bemötandet skall utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn. Den som har behov av språktolk skall i kontakt med inhyrd tolk uppleva att De bemöts med respekt och omtankte med hänsyn till rätten till integritet och sekretess. De får erforderlig information för att förstå myndigheten eller vårdens innehåll och sina rättigheter. De får korrekt service/vård 4. Värdkommunens ansvar för förmedlade tolkuppdrag Värdkommunen Är samordningssansvarig gentemot namngiven tolk Skall informera samtliga tolkar om lagstiftningen gällande sekretess för tolkar samt tillse att tolkarna undertecknar sekretessförbindelse Ansvarar för att beställd tolk finns på plats vid överenskommen start för uppdraget Ansvarar för att tolkar som sätts på uppdrag är väl förberedda för tolkrollen och har tagit del av introduktion, utbildning och handledning av tolkar och att de har kunskaper så att de i samband med tolkningstillfället kan ge en snabb information om lagar och bestämmelser rörande tolkverksamhet, tolkningsteknik, samt tolkteknik till tolkanvändare i syfte att ge en trygg tolksituation utan osäkerhetskänsla Ansvarar för att tolken har erforderlig kompetens för de avropade uppdraget Ansvarar för att tolkförmedlingspersonal har sådana kunskaper om olika länders kultur, etniska grupper, andra språk och dialekter så förmedling av tolk i fel språk undviks Ansvarar för rutiner och kostnader avseende resor och logi; boende bokas av beställande verksamhet Skall tillhandahålla handledning för tolkar Skall tillhandahålla en tolkförteckning 5. Värdkommunens ansvar för kvalitetssäkringssystem Värdkommunen ansvarar för att uppdragen till förmedlingen utförs enligt ett kvalitetssäkringssystem vilket garanterar att uppdragen utförs på ett fackmannamässigt sätt. Förmedlingen ska också via sitt eget kvalitetssäkringssystem övervaka att det egna arbetet utförs med rätt kvalitet och precision inom respektive uppdrag. Förmedlingen ska ha ett kvalitetsarbete som bl. a innefattar; Avvikelsehanteringsrutin

52 Bilaga 2b Rutin som behövs för att eliminera och förebygga risker för kvalitetsavvikelser och tidigt upptäcka avvikelser och andra förhållanden som kan resultera i otillfredsställande kvalitet. Skriftliga rutiner som ska kunna följas upp inklusive korrigerande åtgärder Egenkontroll för att öka leveranssäkerheten och kvaliteten på tolkuppdragen Verksamheten skall minst uppfylla kraven i Tolkservicerådets kvalitetskriterier eller motsvarande. 6. Personal 6.1 Arbetsgivaransvar Värdkommunen är arbetsgivare för de tjänstemän som handlägger tolkförmedlingstjänster. Värdkommunen beslutar i samråd med Landstinget samt övriga deltagande kommuner i den gemensamma nämnden om utökning av antalet tjänster. Då tjänstemannaorganisationen utför ett arbete åt flera parter skall anställningsförfaranden utföras i samråd med värdkommunen och Landstinget Dalarna och övriga deltagande kommuner i den gemensamma nämnden. För att kunna uppnå de fördelar som är syftet med samarbetet erfordras i nulägen en organisation för fullgörande av tolkförmedlingsuppdraget. 6.2 Bemanning Värdkommunen ansvarar för att språktolkförmedling finns tillgänglig och är bemannad under vardagar Med tillgänglighet menas att tolkförmedlingen ska kunna ta emot och hantera beställning, avbeställning, ändring av uppdrag, faktureringsfrågor, avvikelser mm på utfört uppdrag. Övrig tid skall tolkförmedlingen vara tillgänglig för att hantera akuta beställningar. 7. Försäkring i verksamheten Värdkommunen är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar- egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. 8. Ersättningar 8.1 Arvoden och kostnadsersättningar till tolkar Tolkarna hos värdkommunens tolkförmedling ska ha goda arbetsvillkor som regleras i enlighet med tolkavtal bl. a. gällande arvoden samt olycksfallsförsäkring.

53 Bilaga 2b Värdkommunen ansvarar för utbetalningar av arvoden och kostnadsersättningar till språktolkar. Utgifterna fördelas löpande på respektive part och hänsyn tas därtill vid budgetering och avräkning. Språktolkarnas arvoden, ersättningar, villkor vid försening, utebliven tjänstgöring mm skall fastställas av styrgruppen efter fackliga förhandlingar. Villkor vid avtalets ingående. (bilaga 2a ) 9. Försäkringar, skatter och avgifter för språktolkar Värdkommunen ansvarar för de tolkar som förmedlas är försäkrade och har F-skattsedel. Saknas F-skattsedel ansvarar värdkommunen för arvoden, sociala avgifter och andra avtalsenliga och lagstadgade kostnader för den personal som fullgör tolkuppdrag. 10. Beställning och avbeställning av uppdrag 10.1 Beställning Beställningar av tolkuppdrag ska kunna ske hos tolkförmedlingen dygnet runt under årets alla dagar. Beställning av tolk ska kunna ske via förmedlingens webbaserade bokningsprogram, e-post och i akuta fall och utanför kontorstid per telefon till språktolkförmedlingens jourverksamhet. I de fall ett uppdrag varar längre tid än den som angivits i beställningen ansvarar språktolkförmedlingen för att språktolk ändå fullgör uppdraget i de fall en förlängning inte får negativa konsekvenser för ett efterföljande uppdrag. Beställande enhet ska vid behov kunna beställa manlig eller kvinnlig tolk. Beställande enhet ska vid behov och efter samråd med tolkförmedlingen beställa namngiven språktolk förutsatt att den namngivne tolken är ansluten till förmedlingen Rangordning vid beställning Vid beställning av tolkuppdrag ska språktolkförmedlingen tillsätta tolk efter rangordning som innefattar kompetens, lämplighet samt jävsregler. Kompetensens olika nivåer ska vara uppbyggda enligt nedanstående: Specialkompetens inom sjukvård och rättsväsende Auktoriserade tolkar Tolkar med utbildningsbevis Utbildade tolkar Tolkaspiranter Språktolkförmedlingspersonalen skall försöka tillgodose kundens önskemål samt tillämpa närhetsprincipen utan att eftersätta kompetensen. Huvudsyftet med närhetsprincipen är att

54 Bilaga 2b minska kostnaderna för kunder ur ett helhetsperspektiv, minska miljöpåverkan och skapa en hälsosam arbetsmiljö för tolkarna Beställningsbekräftelse Förmedlingen är skyldig att bekräfta beställning om kund så önskar och enligt den tidsram som kunden anger. Vid beställning erhåller kunden även ett bokningsnummer som är en bekräftelse på att beställningen är mottagen Bekräftelse på utfört uppdrag Efter utfört kontakttolkuppdrag ska alltid beställande enhet underteckna förmedlingens uppdragsblankett som tolken ska ha med sig till uppdraget. Bokningsnumret som beställande enhet fått vid beställning skall finnas angivet på förmedlingens uppdragsblankett. En kopia av uppdragsblanketten skall enheten behålla då denna är beställarens fakturaunderlag Avbeställning Beställande enhet äger rätt att avboka avropat uppdrag eller begränsa dess omfattning. Ersättning för avbokat uppdrag utgår om avbokningen skett senare än kl dagen innan uppdraget. Ersättning vid avbokning: Om tolkuppdraget avbokas efter kl dagen innan uppdraget skall ersättning utgå för bokad tid. Gäller både telefon- video- och kontakttolkning. Utebliven reseersättning ersätts inte. Beställande enhet debiteras resekostnader enbart om tolken haft faktiska resekostnader för det bokade uppdraget. I de fall att brukaren/patienten uteblir skall beställande enhet debiteras hela kostnaden för uppdraget Kontinuitet tolkar I syftet att åstadkomma kontinuitet kan beställande enhet ha önskemål om tillgång till samme, namngivne tolk till enskilda brukare. Språktolkförmedlingen avgör dock slutligen om beställande enhets önskemål kan tillgodoses mot bakgrund av förmedlingens helhetsansvar för verksamheten samt ansvaret för kvalitet vid tolkningen.

55 Bilaga 2b 10.7 Samordning Vid beställningar som omfattar tidsmässig och geografiskt samordnade uppdrag kan flera uppdrag avlösa varandra. Språktolkförmedlingen ska i största möjliga mån samordna tolkuppdrag så att onödiga resekostnader inte uppstår. För tid mellan uppdrag utgår ingen ersättning Utbyte av tolk, avbrytande av uppdrag, misskötsel, avstängning Beställande enhet har valfrihet att godkänna eller inte godkänna anvisad tolk för tjänstgöring. Förmedlingen har rätt att ersätta tolk i avropat uppdrag med annan tolk som uppfyller beställarens krav enligt överenskommet avtal. Parterna är ense om att förmedlingen skall byta ut tolk vilken beställande enhet bedömer sakna erforderlig kompetens, uppvisar brister i social kompetens, bryter mot bestämmelserna i detta avtal, åsidosätter etiska regler vid upprepande tillfällen, god tolksed, sekretessbestämmelser eller har samarbetssvårigheter med beställande enhet. Förmedlingen skall därefter inte använda denna tolk till uppdrag hos den part vilken beställande enhet hör. Beställande enhet äger rätt att avbryta påbörjat uppdrag med omedelbar verkan om tolk inte har den kompetens och kvalitet som beställande enhet kan förvänta sig. Ett avbrytande av påbörjat uppdrag innebär att beställande enhet endas erlägger ersättning fram till den tidpunkt avbrytande skett. Förmedlingen skall upplysa anlitade tolkar om de beställande enheternas rätt till denna paragraf. Tolk har även på sin sida rätt att avbryta ett tolkuppdrag om tolk anser sig att inte kunna utföra uppdraget på ett professionellt sätt, om någon av parterna inte har förtroende för tolken eller om det visar sig att tolken är jävig Inställelsetid för kontakttolk Inställelse till uppdrag ska ske av köparen angiven tid och plats. Förmedlingen ansvarar för att uppdrag utförs på beställaren angiven tid och plats. Inträffas omständighet som innebär att tolk inte kan utföra uppdraget är tolkförmedlingen skyldig att omedelbart underrätta beställaren om detta samt att erbjuda ny tolk med motsvarande egenskaper som efterfrågats samt tillse att ersättande tolk erhåller erforderlig information om uppdraget.

56 Bilaga 2b 11. Uppdragets utförande Auktoriserad tolk skall vid uppdrag hos beställande enhet bära Kammarkollegiets tolkbricka. Övriga tolkar skall bära tolkförmedlingens tolkbricka med information om tolkens namn och språk. Tolken ska ha vårdad klädsel och får inte använda starkt doftande parfym/rakvatten eller lukta rök med hänsyn till bl. a. allergiker. Tolk får inte vara påverkad av alkohol eller andra droger, inte heller ha symptom efter tidigare berusning/drogmissbruk såsom exempelvis lukt eller avvikande uppträdande. Tolken skall ha undertecknat sekretessförbindelse som tillhandahålls av tolkförmedlingen som bekräftelse på denne informerats om sekretess och tystnadsplikt innan uppdragets utförs. Tolk får inte var släkt eller ha nära relation till brukaren. Vid telefontolkning skall tolken befinna sig i en för uppdraget lämplig miljö, genomföras på ett sådant sätt att sekretessen säkerställs. Beställande enhet är uppringande part vid telefontolkning. Vid behov kan språktolkförmedlingen erbjuda översättning av dokument. Vid kontakttolkning har beställaren rätt att nyttja tolken för nytt uppdrag inom den tolktimme som avtalats, utan ytterligare ersättning till tolken. 12. Utvärdering Utvärdering av verksamheten ska göras årsvis och redovisas för styrgruppen och nämnden årligen vid det första mötet efter årsskiftet. Utvärderingen ska belysa såväl kvalitativa som kvantitativa värden. De mål och syften som är uppsatta av nämnden ska kunna utläsas ur utvärderingen. Den kvalitativa utvärderingen belyser bland annat hur samverkan har utfallit. 13. Avvikelserapportering Avvikelserapportering på utfört uppdrag ska ske av beställande enhet omedelbart, dock senast inom två veckor efter utfört uppdrag. Förmedlingen skall därefter snarast men senast inom fem arbetsdagar ge en återkoppling kring anledningen till avvikelsen samt hur man avser att säkerställa att uppkommer problem inte inträffar igen. Alla avvikelser dokumenteras i tolkförmedlingens bokningsprogram. Varenda avvikelse handläggs och bedöms enskilt samt åtgärdas. Uppföljning sker för att eliminera och förebygga risker för kvalitetsavvikelse. 14. Fakturering Debitering av utförda tolktjänster skall ske per månad i efterskott till beställande enhet. Övriga kostnader fördelas och debiteras enligt punkt 12.1 i avtalet kvartalsvis i förskott. Fakturan skall innehålla uppgifter om och specificeras enligt nedan:

57 Bilaga 2b Bokningsnummer Beställande enhet, beställarens namn Kostnadsställe/referenskod eller liknande. Datum, tid för tolkning Språk Användare (t ex läkare, socialsekreterare) 15. Underleverantör Värdkommunen äger inte rätt att anlita underentreprenör avseende språktolkförmedlingsverksamhet, med undantag av Tolkservicerådets förmedlingar, utan att skriftligt tilläggsavtal till tecknats mellan samverkande parter. 16. Sekretess, tystnadsplikt och skyddade personuppgifter Respektive samverkande part förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom sitt verksamhetsområde. För att underlättande av samverkan mellan parterna ska rutiner upprättas med iakttagande av gällande lagstiftning. Principiella frågor om informationsutbytets gränser ska avgöras i styrgruppen. Förmedlingen ska hantera uppgifter kring personer med skyddad identitet d.v.s. då brukarens namn, personnummer, adress eller andra personliga uppgifter inte användas eller röjas. Tolkar omfattas av sekretess och tystnadsplikt enligt bestämmelserna i Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400). I privat verksamhet tillämpas Lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare (1975:689) Tolkförmedlingen skall säkerställa att tolk informeras om sekretess, tystnadsplikt och straffansvar genom skriftlig bekräftelse av lämnad information. 17. Dokumentation Respektive samverkande part ska, med beaktande av tillämpliga lagar och föreskrifter, föra egen dokumentation avseende beställning och kvittering av utförda tolkuppdrag. För underlättande av samverkan mellan parterna ska rutiner avseende dokumentation upprättas med iakttagande av gällande lagstiftning. En annan angelägen rutin är att språktolkförmedlingen hanterar personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) och att förmedlingen inte uppger personuppgifter på fakturorna. Vid hantering av skyddade personuppgifter skall tolkförmedlingen genom

58 interna rutiner och information till tolkarna säkerställa att brukarens person- eller adressuppgifter inte riskerar att röjas. Bilaga 2b

59 Bilaga 3 Förslag Budget och fördelning 2015 Språktolknämnden i Dalarna Tkr Personalkostnader, 6,0 åa Lokalhyra 441 Lokalvård 50 Leasing datorer, kopiator 37 Förbrukningsinventarier/material 38 Kontorsmaterial o trycksaker 28 Telekommunikation 85 Resor adm 10 Annonsering 7 Försäkringsavgifter, adm pers o tolk 7 IT-drift, teknikutveckling o IT-avtal 208 Dataprogram, Taqs nyttjande/support, Fido 200 och TSR Online Övr adm tjänster, You Call, ärendeminuter 90 Övr adm tjänster, odebiterbar tid 36 Företagshälsovård 6 Avgift branschsammanslutning 18 Kompetensutveckling adm 26 Kompetensutveckling tolkar 136 Totalt Fördelning utifrån totalt antal uppdrag 2014 % Landstinget 67,84% Borlänge 11,34% Falun 6,00% Gagnef 0,60% Hedemora 2,86% Leksand 1,18% Mora 1,38% Orsa 0,51% Smedjebacken 0,36% Säter 1,38% Övriga 6,54% 100,00%

60 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/00818 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Sammanträdesplan 2016 för fullmäktige, styrelse och arbetsutskott Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Landstingsfullmäktige sammanträder under 2016 den 29 februari, 25 april, juni, 26 september och november. Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 2. Landstingsstyrelsen sammanträder under 2016 den 15 februari, 11 april, 30 maj, 12 september och 7 november. 3. Arbetsutskottet sammanträder under 2016 den 1 februari, 21 mars, 16 maj, 29 augusti och 24 oktober. Sammanfattning Sammanträdesplanen för 2016 för landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och arbetsutskottet utgår från Kommunallagen, fullmäktiges arbetsordning och att beslutsunderlag ska kunna processas på lämpligt sätt. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Sammanträdesplanen för landstingsfullmäktige (LF), landstingsstyrelsen (LS) och arbetsutskottet (AU) för 2016 bör fastställas så snart som möjligt så att planeringen av dessa möten kan förberedas. LF:s sammanträden förläggs utifrån Kommunallagen och gällande arbetsordning. LS:s sammanträden förläggs två veckor före LF och AU:s sammanträden två till tre veckor före LS. Samtliga sammanträdesdagar är måndagar med undantag för när fullmäktige har tvådagarsmöten. Ekonomi och finansiering Sammanträdesplanen bidrar till att kostnaderna för Landstingsfullmäktige hålls inom planerad budget. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Beronius Jens Falun Falun Org.nr: Adm chef jens.beronius@ltdalarna.se

61 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00818 Juridik Sammanträdesplanen för 2016 för landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och arbetsutskottet utgår från Kommunallagen 5 kap. 7, 6 kap. 18, 8 kap. 6 och fullmäktiges arbetsordning. Samverkan med fackliga organisationer Sammanträdesplanen är inte föremål för facklig samverkan. Utifrån den fastställda sammanträdesplanen planeras MBA-överläggningar. Uppföljning Någon uppföljning krävs inte av detta beslut.

62 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00904 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Avgift för rekreationsvistelse 2015 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Avgifterna för rekreationsvistelse 2015 fastställs enligt bilaga b). Sammanfattning Gästavgiften för en veckas rekreationsvistelse i Tandådalen säsongen 2015 höjs med 100 kr för alla. Gästavgift tas ut för hel temavecka, över tre dygn eller kortare vistelse, ett till tre dygn. Avbokningsavgiften förblir oförändrad. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Gästavgift för rekreationsvistelse 2015 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingets Rekreationsverksamhet ger varje år omkring 1000 gäster möjlighet att vistas i Sälen-området. Rekreationsveckor i Dalafjällen erbjuds under egenansvar under juni september. Sommarveckorna är indelade i temaveckor med olika målgrupper. Innehållet i temaveckorna har fokus på fysisk aktivitet, social samvaro samt faktabaserad information och egenvård. Rekreationsverksamheten vänder sig till personer med såväl fysiska, psykiska som sociala problem och svårigheter. Majoriteten av deltagarna tillhör en svag ekonomisk grupp med begränsade möjligheter att fritt välja eller få tillgång till rekreation, miljöombyte eller semestervistelser. Gästavgiften för en hel rekreationsvecka 2015 föreslås höjas med 100 kr för alla. Gästavgift tas ut för hel temavecka, över tre dygn eller kortare vistelse, ett till tre dygn. För avbokad vistelse fyra till två veckor före beviljad temavecka föreslås oförändrad avbokningsavgift. Görs avbokning fyra veckor före debiteras avgiften 500 kr och vid senare avbokning än 14 dagar före aktuell vistelse 800 kr. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Nilsson Kerstin Falun Falun Org.nr: Handikappkonsulent kerstin.u.nilsson@ltdalarna.se

63 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00904 Verksamheten har haft stor betydelse för många äldre och personer med fysiska, psykiska eller sociala funktionsnedsättningar. Ekonomi och finansiering För att behålla intäktsnivån samt förenkla fakturahanteringen föreslås att gäster som är en till och med tre dygn betalar lägre gästavgift. Gäster vilka stannar fyra eller fler dygn betalar hel gästavgift. Avgiften för sent avbokad vistelse kvarstår. Likabehandling Personer i målgruppen erbjuds möjlighet att leva som andra, trots att de tillhör en svag ekonomisk grupp med begränsade möjligheter att fritt välja eller få tillgång till rekreation, miljöombyte eller semestervistelser. Rekreationsvistelsen skapar möjlighet att träffa nya människor att dela erfarenheter med, vara fysiskt aktiv samt att få komma ut i och uppleva vacker fjällnatur. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Personalen är säsongsanställd. Inför sommaren 2015 är ambitionen att det operativa ansvaret både för personal och verksamhet delvis hanteras lokalt. Samverkan med fackliga organisationer Ärendet är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Utvärdering av detta beslut sker i samband med verksamhetsuppföljning och årsredovisning. Inför den kommande säsongen bjuds handikappföreningarna in till en informationsträff med diskussion om olika förbättringar.

64 Sammanställning Datum Gästavgift för rekreationsvistelse 2015 Avgift hel vecka Personer bosatta i i Dalarna Personer bosatta utanför Dalarna Vuxna(från fyllda 15 år) 2700 kr 4200 kr Medföljande och hjälpare 2700 kr 4200 kr Barn fyllda 3 år t.o.m. 14 år 1200 kr 1800 kr Barn 0 t.o.m. 2 år 0 kr 0 kr Familjer med tre eller flera barn (0 14 år) får ha ett barn med utan kostnad. Avgifter för gäster med kortare vistelse (1-3 dygn) Personer bosatta i Dalarna Personer bosatta utanför Dalarna Vuxna (från fyllda 15 år) 1800 kr 2800 kr Medföljande och hjälpare 1800 kr 2800 kr Barn fyllda 3 år t.o.m. 14 år 800 kr 1200 kr Barn 0 t.o.m. 2 år 0 kr 0 kr Avbokningsavgift för sent avbokad vistelse Avbokad vistelse fyra veckor före beviljad temavecka 500kr Avbokad vistelse två veckor före beviljad temavecka 800kr

65 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD14/02731 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Svar på motion från Lena Reyier (C): Utveckla familjecentraler i hela Dalarna Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen bifalls Sammanfattning Lena Reyier (C) yrkar i en motion att ta fram en strategi för att öka stödet och utveckla familjecentraler i länets alla kommuner. Landstinget Dalarna har ambitionen att medverka till att familjecentraler ska införas i länets alla kommuner. För närvarande finns familjecentraler i Avesta, Falun, Gagnef, Hedemora och Ludvika. Familjecentralen inkluderar mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den öppna förskolan eller den sammanhållna verksamheten är inte obligatorisk, vilket gör att den lätt kan omprövas och då hotas av resursbrist. Samtalsmottagningar för barn och unga tar emot patienter i 13 av länets kommuner. I Malung/Sälen och Vansbro pågår förberedelser. Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Lena Reyier (C) yrkar i en motion att en strategi tas fram för att öka stödet och utveckla familjecentraler i länets alla kommuner. Landstingets del i arbetet med familjecentraler bör vara likvärdigt i länet. Samordning och samarbete mellan landstinget och länets kommuner är av stor betydelse för barn och deras familjer. Eftersom den öppna förskolan eller den sammanhållna verksamheten inte är obligatorisk eller lagstadgad kan den lätt omprövas och då hotas av resursbrist, såväl ekonomisk som personell. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Apell Gunilla Falun Falun Org.nr: Utredare gunilla.apell@ltdalarna.se

66 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD14/02731 Att utesluta någon av basverksamheterna på familjecentralen medför att grundtanken överges. Landstinget Dalarnas definition av familjecentral utgår från socialstyrelsens rekommendation. En familjecentral är en fullt ut samlokaliserad verksamhet inkluderande mödrahälsovård (barnmorskemottagning), barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Till denna obligatoriska bas kan andra lokala aktörer knytas såsom föreningar, organisationer och myndigheter. Mödraoch barnhälsovård är landstingets representanter. Barnhälsovårdsenheten har utarbetat riktlinjer för familjecentraler ( ) som en grund vid framtagande av avtal mellan landstinget och respektive kommun. Samverkan innefattar samarbete och samordning mellan olika huvudmän, verksamheter och yrkesgrupper. Formaliserad reell samverkan innebär att samordna resurser på huvudmannanivå och att samarbeta i det dagliga arbetet på verksamhetsnivå. Samordning mellan huvudmän utgör en grundläggande förutsättning för möjligheten till funktionellt samarbete i vardagen. Landstinget Dalarna ansvarar för att juridiskt bärande grundavtal för familjecentralen tas fram som förhandlas mellan landsting och respektive kommun och eventuellt övriga huvudmän. Här regleras formellt mandat, resurser, samlokalisering, tid för planering och uppföljning. I avtalet för Hälsoval Dalarna 2014 skrivs att Landstinget Dalarna har ambitionen att medverka till att familjecentraler skall införas i länets alla kommuner. F.n. finns familjecentraler i Avesta och Gagnefs kommuner samt i vissa delar av Falu och Ludvika kommun samt för att bevara nuvarande familjecentraler och stimulera till att flera byggs upp inrättas en speciell merkostnadsersättning. Det finns inte särskilda medel avsatta för att täcka eventuella merkostnader för ex. lokaler. Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under Samtalsmottagning barn och unga För uppbyggandet av samtalsmottagningar för barn och unga i länet har en beredningsgrupp fört arbetet mellan år 2012-juni Samtalsmottagningarna tar emot patienter i 13 av länets kommuner. I Malung/Sälen och Vansbro pågår förberedelser. Landstingsfullmäktige fattade i november 2011 beslut om en förstärkning av primärvårdens resurser för barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Finansiering och uppbyggnad har genomförts stegvis under tre år och från år 2014 förstärktes ramarna till primärvården med 12 miljoner.

67 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD14/02731 Patientperspektiv och barnperspektiv I första hand är det barnets föräldrar som ansvarar för att ge barnet vad det behöver och har rätt till. Men varje samhälle har också en skyldighet att stödja föräldrarna i denna uppgift. Familjecentraler kan innebära en bättre möjlighet att möta föräldrar och barn utifrån deras behov i ett helhetsperspektiv. Likabehandling Arbetet med familjecentraler bör vara likvärdigt i länet och Landstinget Dalarna verkar för att familjecentraler startas i alla kommuner i länet. Familjecentraler uppmärksammar nya familjeformer där barn idag ofta tillhör flera hushåll i upplösta och ombildade familjer. Ekonomi och finansiering En budgetram för verksamheten ska finnas före ett beslut. Landstingets medverkan i familjecentraler sker inom verksamheternas beslutade budgetramar. Folkhälsa Familjecentralen är ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och barn. På en familjecentral samordnas och samlokaliseras främjande och förebyggande arbete för barn. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan Uppföljning Ett förslag till strategi för landstingets medverkan i familjecentraler lämnas till landstingsstyrelsen under 2015.

68

69 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Medicinsk enhet Dnr LD14/02648 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Svar på motion från Lena Reyier (C): Förenkla patienternas vardag med självtest! Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen bifalls Sammanfattning Lena Reyier (C) yrkar i en motion att kostnader och konsekvenser för införande av en kostnadsfri eller subventionerad bärbar provtagningsutrustning för mätning i hemmet för patienter med blodförtunnande läkemedel undersöks. Behandlingen av blodproppar och förebyggande behandling för att förhindra blodproppar t.ex. vid förmaksflimmer har skett med medicinen Waran. Det har krävt regelbundna kontroller med provtagningar. Idag finns nya läkemedel och självtester. Landstinget bör utreda om självtester för patienter med blodförtunnande läkemedel är lämpligt ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Lena Reyier (C) yrkar i en motion att kostnader och konsekvenser för införande av en kostnadsfri eller subventionerad bärbar provtagningsutrustning för mätning i hemmet för patienter med blodförtunnande läkemedel undersöks. Medicinen Waran har krävt regelbundna kontroller med provtagningar. Idag finns nya läkemedel som har likvärdig effekt som Waran men inte kräver regelbundna provtagningar. Användandet av Waran kommer att minska de närmaste åren. Idag är det bara patienter med inopererade mekaniska hjärtklaffar som måste äta Waran. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Malmqvist Bengt Falun Falun Org.nr: Enhetschef Bengt.Malmqvist@ltdalarna.se

70 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD14/02648 Nu finns självtester, analysapparat och provstickor, som man kan ha i hemmet vilket underlättar för patienterna. Landstinget bör utreda om självtester för patienter med blodförtunnande läkemedel är lämpligt ur ett medicinskt och ekonomiskt perspektiv. Patientperspektiv Självtester kan underlätta för patienterna då man inte behöver åka till vårdcentralen för att ta blodprovet. Det är också enkelt att ringa upp vårdcentralen för att få ny ordination av Waran. Ekonomi och finansiering En utredning behöver göras för att bedöma om självtest för patienter med blodförtunnande medel är kostnadseffektivt. Miljö Mindre resande till och från vårdcentral påverkar miljön positivt. Likabehandling Självtester underlättar främst för patienter boende i glesbygd. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Självtester minskar arbetsbördan på vårdcentralerna. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Om några år kommer Waran endast att vara i bruk hos enstaka patienter varför behovet av självtest behöver följas upp om förslagsvis två år.

71

72 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Personalenhet Dnr LD14/03427 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Svar på motion från Lena Reyier (C): Lägg större tyngd på personalfrågorna! Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen bifalls 2. Landstingsstyrelsens arbetsutskott ska fr.o.m tillika vara personalutskott Sammanfattning Lena Reyier (C) har i en motion föreslagit att landstingsstyrelsens arbetsutskott övertar personalfrågorna och även blir ett personalutskott. Landstingsfullmäktige beslutade 61/14 att fr.o.m inrätta ett personalorgan, i form av ett nytt utskott eller inom ramen för landstingsstyrelsens presidium. Arbetsutskottet bör tillika utgöra personalutskott fr.o.m I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Lena Reyier (C) har i en motion föreslagit att landstingsstyrelsens arbetsutskott övertar personalfrågorna och även blir ett personalutskott. Personalen är landstingets viktigaste resurs och det krävs ytterligare fokus på kompetensutveckling och rekrytering. Utvecklingen nationellt inom det här området är bekymmersam och starkt kopplat till landstingets ekonomi och åtagandet som vårdgivare. Landstingsfullmäktige beslutade 61/14 att fr.o.m inrätta ett personalorgan, i form av ett nytt utskott eller inom ramen för landstingsstyrelsens presidium. Arbetsutskottet bör tillika utgöra personalutskott fr.o.m Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Ersmark Britt-Marie Falun Falun Org.nr: Utredare britt-marie.ersmark@ LtDalarna.se

73 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD14/03427 Ekonomi och finansiering Personalfrågor måste ses i ett ekonomiskt sammanhang och en nära koppling till landstingsstyrelsen arbetsutskott kommer att medföra en bättre kontroll av utfallet av olika personalstrategiska åtgärder kopplade till produktion och ekonomi. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Att förankra personalfrågorna i arbetsutskottet bedöms ge en ökad tyngd åt frågorna och vara positivt ur ett medarbetarperspektiv. Samverkan med fackliga organisationer Motionssvar och politisk organisation är inte föremål för facklig samverkan. Uppföljning Senast inför nästkommande mandatperiod tas ställning till den politiska organisationen. Förändringar kan vid behov göras under pågående mandatperiod.

74

75 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Ekonomienhet Dnr LD15/00610 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2014 Central förvaltning Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning fastställs. Sammanfattning I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, viktiga händelser under året samt en utblick mot Ekonomi- och personaluppgifter redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Central förvaltning. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Ur verksamhetsberättelsen kan noteras att resultatet för Central förvaltning visar ett underskott på ca 36 mkr. Kostnaderna för kollektivtrafiken blev ca 53 mkr högre än budget framförallt beroende på ett nytt avtal fr o m halvårsskiftet 2014 samt att det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. Det senare innebar ökade kostnader 2014 med ca 20 mkr. Hälsovalsenheten (Beställare Hälsoval Dalarna) redovisar ett underskott på ca 5 mkr. Det sammanlagda resultatet för övriga enheter inom central förvaltning uppgår till ca 21 mkr varav statsbidraget för asylsökandes och papperslösas sjukvård står för hälften. Antal anställda inom Central förvaltning har ökat med 15 personer. Ökningen kan främst hänföras till införande av nytt/uppgradering av PAsystem Heroma, utökat antal tjänster inom kommunikationsenheten samt externt finansierade projektanställningar. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Jansson Nordell Eva- Britt Falun Falun Org.nr: Funktionssamord eva-britt.jansson@ltdalarna.se

76 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/00610 Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi enligt budget 2014.

77 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Ledningsorganisation Under vintern planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion, som utgör huvuddelen i landstingets centrala förvaltning. Den centrala förvaltningen har under 2014 bestått av verksamheter som indelas i sju enheter: Administrativ enhet Ekonomienhet Personalenhet Hälso- och sjukvårdsenhet Enheten för Medicinsk kvalitet MIT-enhet (Medicinsk teknik och IT) Kommunikationsenhet (ny enhet, tidigare informationsavdelning) Därutöver har ingått två enheter av annan karaktär: o o Ledningsenhet Hälsovalsenhet Hjälpmedelsenheten, som tidigare tillhörde central förvaltning, övergick till egen förvaltning, vilket i sin tur sammanhänger med förändrad ansvarsfördelning gentemot kommunerna. Viktiga händelser under året Under har den administrativa stödfunktionen successivt funnit välfungerande former, med roller, arbetsinnehåll och arbetsfördelning, i samarbete med bl.a. politisk ledning, tjänstemannaledning, förvaltningschefer och verksamhetschefer. Innan sommaren 2014 etablerades ett nytt samarbete med en ny företagshälsovård efter en genomförd upphandling. En uppdatering och utveckling av vår interna websida navet har påbörjats. Arbetet har fortsatt med att utveckla och etablera vårt ledningssystem. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat Landstinget Dalarnas arbete med jämställda löner. DO bedömer att Landstinget Dalarna fullgjort skyldigheterna som gäller jämställda löner och avslutar nu ärendet. Landstingsfullmäktige beslutade i november om en ny lönepolicy för Landstinget Dalarna. "Lönepolitik för Landstinget Dalarna" från 1991 har därmed omarbetats för att få en aktuell och landstingsgemensam värdegrund för lönebildning och lönesättning. Åtgärdsplan III bygger på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden är förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett fortsatt arbete och uppföljning av den administrativa översynen planerades inför Att rekrytera nya medarbetare och samtidigt behålla och utveckla de medarbetare som arbetar idag är en av våra viktigare uppgifter. Det är avgörande för att landstinget ska klara sitt uppdrag nu och i framtiden. Inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har en dialogträff ägt rum för att skapa en gemensam bild och hitta samverkansområden. Framtid Under 2015 förutses att den centrala förvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans. Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med kompletterande åtgärder inom ramen för handlingsplan för vårdgarantiuppfyllelse. Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med bemannings- och rekryteringsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Planering och genomförande av en administrativ översyn under Implementering och införande av ett nytt personaladministrativt system. Fortsatt utveckling av nya chefs- och ledarutbildningen. Kontinuerlig uppföljning och vidareutveckling av vårt ledningssystem. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack Prognos Budget Resultat Intäkter Utfall Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Verksamhetsområde (mkr) Budget Resultat Avvikelse Hälsoval (beställare) ,9 Trafik ,8 Övriga enheter inom central förvaltning ,5 Sa Central förvaltning ,2

78 Arbetade timmar Investeringar (mkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse IT-investeringar Resultatet för central förvaltning uppgår till -36 mkr. Hälsovalsenheten (beställare Hälsoval Dalarna) redovisar ett resultat på -4,9 mkr. Underskottet beror bl a på ökade kostnader för besöksersättning och höjd ersättning för extern provtagning. Ersättning till de privata vårdcentralerna för reglering av resultat 2013 enligt över- och underskottsmodellen belastar hälsovalsenhetens resultat med 1,8 mkr. Kostnaderna för kollektivtrafiken blev cirka 53 mkr högre än budget, varav 3 mkr avser slutavräkning Kostnadsökningen är dels en konsekvens av nytt avtal för trafiken fr o m halvårsskiftet 2014 och som inte beaktats i budget dels att det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. Det avtalslösa tillståndet innebär att kostnaderna fördelas 50/50 mellan landstinget och kommunerna och för landstinget innebär det ökade kostnader 2014 med 20 mkr. Det sammanlagda resultatet för övriga enheter inom centralförvaltningen uppgår till +21,5 mkr. Asylsökandes och papperslösas sjukvård visar ett överskott på ca 10 mkr, anslaget för oförutsett ca 2 mkr och anslaget för e-hälsa ca 6 mkr Investeringarna uppgår till 80 mkr och drygt hälften, 44 mkr, är inom området infrastruktur och avser teknisk plattform, kommunikation och IT-arbetsplats. Investeringar i vårdsystem 9 mkr. Inom området administrativa system avser investeringarna ledningsinformationssystem (BILD) 3 mkr, diarie- och dokumentsystem 5 mkr och hyr-pc 16 mkr. Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/beredskap läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid inhyrd personal Arbetad tid har ökat med nästan timmar, motsvarande ca 14 faktiska årsarbetare. Ökningen av arbetad tid kan hänvisas till ökningen av antalet anställda. Övertiden har minskat under de senaste tre åren. Minskningen kan hänvisas bl a till att TakeCare projektet är slutfört och kräver inte lika stora arbetsinsatser längre. Timanställningar har ökat med drygt timmar. Den mesta ökningen kan hänvisas till rekreationsverksamheten i Tandådalen. Vakansproblematiken löstes där med timanställningar. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 97,2 96,8 Män 97,2 97,5 Totalt 97,2 97,0 Sysselsättningsgraden har ökat marginellt för båda kvinnor och män och är no på samma nivå för båda könen. Andel deltider i % av totalt antal anställda 2014 Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Kvinnor 6,6 Män 6,1 Totalt 6,5 Andelen deltidsarbetande kvinnor är något högre än män som arbetar deltid. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Antal personer som börjat och slutat under året Antal slutat Varav pension Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 405,78 395,63 382,66 Antal anställda Antalet medarbetare som slutat är ungefär samma som i fjol. Tre av fyra som slutade gick i pension. Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Antalet anställda per den 31 dec respektive år har ökat med 15 personer. Det är bl a för införande av nytt PAsystem/Heroma, utökat antal tjänster inom kommunikation samt externt finansierade projektanställningar.

79 Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala avgifter Lönekostnaderna för Central förvaltning är 7 Mkr högre än budgeterade och förklaras framförallt av att projektanställningar som finansieras med statsbidrag (rehab, sjukskrivning, äldre, patientsäkerhet) inte ingår i den ordinarie budgeten för lönekostnader. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Trots ansträngningar att vid nyanställningar uppmuntra underrepresenterad kön att söka våra tjänster, kvarstår en ojämn könsfördelning, två av tre medarbetare är en kvinna under både 2014 och Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år år och äldre Åldersfördelningen har inte ändrats nämnvärt. Andelen 60 och äldre är lika stor som andelen 40 år och yngre, ca 20 procent. Medelålder Kvinnor Män Totalt Medelålder håller sig på samma nivå under de tre senaste åren, 49 år båda för män och kvinnor. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 0 0 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 3,7 3,4 3,4 Sjukfrånvaron visar en marginell ökning. Korttidssjukfrånvaron har däremot minskat marginellt. Central förvaltning ligger under målvärdena, dvs sjukfrånvaron är under 5 procent. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 69,3 68,5 Korttidssjukfrånvaron minskat något under 2014och detta visar sig i att frisknärvaron har ökat ungefär lika mycket. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 2,13 1,63 Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning visar en ökning. Det är dock osäkert om det är en real ökning i och med att rapporteringen av kompetensutveckling och utbildning är bristfällig. Allmänna löneutvecklingen Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveckling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna , uppgick till 0,69 procent. Motsvarande genomsnitt för 2013 var 3,64 procent (2012: 2,71 procent). Arbetsmiljö/Likabehandling Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har fortsatt fokus på vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i det dagliga arbetet och vid omorganisationer. Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har genomförts och arbetet att införliva likabehandlingen i det systematiska arbetsmiljöarbetet har påbörjats. Likabehandling har också blivit en av byggstenarna i rekryteringsprocessen som arbetades fram under Arbetsmiljöredovisningen finns som särskild bilaga till Årsredovisning Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör Sjukersättning 1 0 Totalt Pensionsavgångarna har hållit en hög nivå och kommer att fortsätta inom de närmaste åren. Under de närmaste tio åren har över hälften av dagens administrativa och ledningspersonal fyllt 65 år.

80 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (1) Ekonomienhet Dnr LD15/00611 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvården fastställs. Sammanfattning I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, arbetet med åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en utblick mot Ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvård Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Ur verksamhetsberättelsen kan noteras att resultatet för Hälso- och sjukvården visar ett underskott på -287 mkr, varav för division medicin -45 mkr, division kirurgi -92 mkr, division psykiatri -49 mkr, division primärvård - 36 mkr och övrigt -65 mkr. Kostnadsnivån är, i likhet med senare delen av 2013, fortsatt för hög i förhållande till budget. Dessutom uteblev tillräcklig effekt av bemanningsrelaterade åtgärder. Det besvärande bemanningsläget har medfört dyra lösningar, bl a löneincitament och inhyrd personal. I verksamhetsberättelsen 2014 konstateras att antalet anställda är 6 813, att jämföra med 2013 då antalet uppgick till 6 760, d v s en ökning med 53 anställda. Det kan hänföras till några av Hälso- och sjukvårdens större kliniker, bland annat för att möta arbetsmiljöproblem. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi enligt budget Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Golles Åse Falun Falun Org.nr: Avdelningschef ase.golles@ltdalarna.se

81 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Verksamhetsberättelse 2014 Inledande sammanfattning Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills haft en platt ledningsstruktur, utan delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under vintern-våren 2014 genomfördes en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplan III byggde på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden har varit förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett förändringsarbete som fortsatt även under Svårigheter i förändringsarbetet har uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Ekonomiutveckling Under 2014 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är: Ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti. Särskilda satsningar i samband med löneöversyn och för att lösa bemanningsproblem. Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor. Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt därmed åtföljande dyra bemanningslösningar. Mer inhyrd personal, bl.a. sjuksköterskor. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Höga kostnader för läkemedel bl.a för behandling av Hepatit. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resursförstärkning i ordinarie verksamhet till externa vårdköp. Under 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt journalsystem. Hösten 2012 utarbetades en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom ordinarie verksamhet, kvällsoch helgaktiviteter med egen personal., bemanningskompletteringar av stafettkaraktär, vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak, genomförts enligt plan under 2013, samt fortsatt under Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar i stort sett budgeterad nivå. Väntesituationen har under inledningen av 2014 fortsatt att successivt förbättrats, dock skedde en avmattning i utvecklingen till följd av bemanningsproblem under andra halvåret Viktiga händelser Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några representativa exempel: Deltagande i flera nationella projekt. Systematiska förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser. Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskegruppen och till rättspsykiatrin. Fortsatt utveckling och genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept. Beslut om ytterligare en forskningsvårdcentral. Upphandling och inköp av ambulanshelikopter. Anställning av divisionschefer och uppstart av fyra divisioner inom hälso- och sjukvården.

82 Nya samverkansregler mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin har antagits. Från och med 1 januari 2015 är det arbetsgivaren som betalar hela kostnaden för resor och logi när personal åker till industriarrangerad fortbildning/ produktutbildning. Det är en utav flera förändringar i de nya samverkansreglerna mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2014 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar: Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Politikens inriktning och uppdrag. Ett avsnitt med rubrik Ramar, beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade områden, befolkningsutveckling. Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsområde och uppgift. Ett styrkort med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik Måluppfyllelse i detta dokument Framtid Under 2015 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans och en högkvalitativ vård. Fortsatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse. Fortsatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov som följer av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Genomförande av genomlysning av hälso-och sjukvården som lägger grunden för en struktur och förändringsplan. Patientfokuserad Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig inom rimlig tid Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan ska utvecklas. Vårdens resultat ska öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: Multisjuka Kroniskt sjuka Psykiskt sjuka Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas. Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning. mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Med uppdraget till hälso - och sjukvården som utgångspunkt, formulerar hälso - och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Nedan redovisas måluppfyllelse enligt hälso-och sjukvårdens styrkort för 2014 ur fyra perspektiv: Patient/befolkningsperspektiv, Verksamhetsperspektiv, Ekonomi samt Lärande och förnyelse. Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Hälso- och sjukvården ska vara: Måluppfyllelse Patient och befolkning Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följer vi måtten bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet och upplev nytta. Under 2014 har en patientenkät genomförts i den specialiserade vården

83 Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska öppenvården som uppnår kvalitet som är över eller lika med rikssnitt är större 2014 än 2012 när det gäller delaktighet och information. Andelen för bemötande är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar försämringar Undersökningen från våren 2014 visar inga stora skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och kvinnor. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå. Mätningen våren 2014 visande 62% följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär en förbättring med 5 % i förhållande till tidigare mätning. Ny mätning utförs under våren 2015 Antalet antibiotikarecept per 1000 innevånare har minskat och ligger nu på 291 recept /1000 invånare vilket innebär bättre resultat än kraven i patientsäkerhetssatsningen 99,9 % av relevanta enheter riskbedömning, åtgärdar och planerade uppföljning i Senior Alert Riskbedömning av munhälsa enligt ROAG har ökat i förhållande till föregående år. Ökningen i faktiskt tal är1172 God och jämlik hälsa Hälsofrämjande levnadsvanor är en viktig faktor för att upprätthålla en god hälsa. Andelen patienter i patientenkäten som ansetts sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor är störst när det gäller råd om motion. Andelarna för råd om mat, motion och tobak har minskat mellan 2012 och 2014 (ifråga om tobak så ligger minskningen inom felmarginalen). För att en god och jämlik hälsa ska uppnås behövs en hälsofrämjande hälso - och sjukvård. Alla vårdcentraler i länet har under våren 2014 utformat handlingsplan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Verksamhet För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, säker, tillgänglig och kostnadseffektiv samt att vården erbjuder sjukdomsförebyggande insatser. Säker vård Sex av sju krav i patientsäkerhetssatsningen är uppfyllda för Patientsäkerhetsberättelse upprättas för året. Den är färdigställd 1 mars och redovisas separat. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård visade vid mätning våren 2014 en ökning på drygt 4% till 11%. Det som kan noteras är att en avdelning ligger mycket högt och gör att det totala värdet påverkas. Det finns ingen indikation på att detta värde kommer att bestå utan får betraktas som den ögonblicksbild PPM är. Ny mätning utförs under våren 2015 Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) uppvisar en täckningsgrad i nivå med måluppfyllelse Dokumenterade brytpunktssamtal registrerade i Palliativa registret har ökat med 2,4 %. Smärtskattningen har ökat med 2,7%, läkemedel mot ångest 2%, munhälsa med 0,8% Det kvarstår att förbättra resultaten upp till 5% ökning Demensutredning inklusive registrering och uppföljning i SveDem i primärvården har ökat markant. Undvikbar slutenvård (65 år och äldre ) har ökat liksom andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel uppvisar en minskning. Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning men i förhållande till nationell nivå ligger Dalarna på en låg och stabil nivå För personer som genomgått multimodal rehabilitering (självskattning) ses en minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 % eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete har noterats Andelen upprättade vårdplaner för patienter som skrivs in enligt lagen om tvångsvård är 83% Målnivån är 95% Kunskapsbaserad vård Redovisas genom uppnådda resultat registrerade i kvalitetsregister för Stroke och Diabetes i förhållande till nationellt upprättade målnivåer samt resultaten av satsningen på psykiatrin, PRIO- satsningen. Stroke Dalarna redovisar låg andel trombolysbehandlingar (6,5%) vid stroke i förhållande till nationell målnivå (15% eller mer ) Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid akutskedet med 83 %. Tre sjukhus nu kan erbjuda

84 snabbspår till stroke-enhet från ambulans för nyinsjuknade strokepatienter. Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 %. Diabetes Antalet rapporterade individer mellan år, med diabetesdiagnos, oavsett behandling, har ökat med 4000 på två år och är individer år siffra innebär att 4,9 % av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. Förväntat antal med läkemedelsbehandling är ca (5,1 % av befolkningen) Vad gäller effekten av behandlingen mätt i HbA1c värden visar resultat i nationella diabetesregistret inrapporterade värden av HbA1c en förbättring för typ2 diabetiker i primärvården, både för de med läkemedelsbehandling och de med livsstilsbehandling. För typ 1 diabetiker i den specialiserade vården har inrapporterade resultaten försämrats något. PRIO- satsningen Andelen patienter rapporterade i kvalitetsregistret PsykosR och Bipolär överstiger målnivån 70%. Bipolär visar 77% och PsykosR82% Sjukdomsförebyggande insatser De sjukdomsförebyggande insatserna följs upp genom täckningsgrad av tre screeningverksamhet och andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre Andelen mammografiscreenade kvinnor i åldern är 82,5 %. Målet för året har varit att bibehålla den goda täckningsnivån ingen förändring jämfört med 201 har skett. Det saknas dock metod för att redovisa med socioekonomiska uppdelning. Täckningsgraden för screening av livmoderhalsen saknas av datatekniska skäl. Januari-juni 2014 var det något fler som hörsammade kallelsen till screening (56 %) jämfört med under jan-dec 2013 (50 %). Eftersom resultatnivån för 2014 var att bibehålla nivån ses resultatet som godkänt. Det saknas även här metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. Andel screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år är 85 % det betyder att 1900 av 2250 är screenade Andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre för säsongen var 47 % (en ökning med 9 % från året innan) vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen pågår fortfarande vaccinationen så resultatet dröjer. Det ser ut som fler doser sålts än så en ökning är trolig. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse Telefontillgänglighet i primärvården Bortsett från januari har andelen besvarade samtal under 2014 varit i nivå med andra halvåret Antalet vårdcentraler som inte nått målet (95 % besvarade samtal) varierar under året mellan 8 och 15 av de 28 vårdcentralerna. Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 94 procent i mars Motsvarande siffra för landet var 91 %. Väntetid till läkarbesök i primärvården Under 2014 har mätmetoden automatiserats och mätningar görs numera månadsvis. Kvalitetssäkrade uppgifter finns från och med september. Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst 90 % av patienterna. Vårdgarantiuppfyllelse specialiserad vård (90 och 90) 25 % (15% juli) av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för första besök den 31 dec Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för operation/behandling den 31 december % (40% juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för förstabesök den 31 dec % (9 % juli)av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för operation/behandling den 31 dec 2014 Ekonomi Kostnadseffektivitet För att hitta kostnadseffektiva verksamhetslösningar och ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting används utvalda mått i SKL-jämförelse, KPP och NYSAM. Målet är att vara bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård. Dalarnas totalkostnad per invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 % högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats när det gäller Primärvård och Psykiatri, medan kostnaden för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra landstingen. I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort någon ekonomisk rapport sedan 2012 och går därmed inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått på följsamhet till rekommendationer är åldersstandardiserad förmånskostnad per invånare i Dalarna jämfört med riket. Den var 4919 kr/1000 inv o dag i Dalarna och 5072 kr/1000 inv o dag i riket under Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort kliniskt tillskott, men behöver införas ordnat då de är dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats, läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna (därför legat högt bland landstingen), men införande- och uppföljningsprotokoll följs.