minilucjng plesenl0l[]: -suuste //orttutur. *J1"",":lF:=, * NYA BILAR ' t *, 1ffi,' il xfi ' ::rr

Transkript

1

2 minilucjng plesenl0l[]: IIIIT BAlll'lAIEBlAl I 19636ts solser! i Dor nyd PTIXYTRACK iir.tt clcgont biijbort banmotoriol B.d riiilvl&:qndc skorvonordning, Kombi- NYA BILAR, r,t.-qt \,Kr,-115:- 'r-rn.trf ] i Go-Kortr r3<'* No B 2,Formulq Junior. Ny-o hilligo grundscrtser; De nyo F. J.-sotserno inneh&ller bilor ov typ Formulo Junior COOPER och LOTUS vilko cir fcirseddo med f romhiulsstyrning ' t *, 1ffi,' il xfi ' ::rr ilf ilil$$tfi il SCAIEXTRICS rs Lotoloq med svensk text och pri5lirtd inneh&ller verldens rttirstq Mi^i-ro.ing tortiment. FINNES HOS HOBBY- HANDI-AREN - hor Ni el rillg8ns till hobby. offiir, skriv oss direkt idog. - Kolologer betolos med frim6rken -suuste //orttutur. *J1"",":lF:=, * - l '-""""'o:5o,r.j^f^'it'oi- Fiirsummo inle oli genost onskoffo v6r nyo icitte-kololog iiver modellflyg, modellmotorer., modellb6tor, rodiokontroll och oll slogs till. beh6r. Pris kr 2r 25 Kcip kofologen hos hobbyhondlqren - ellu, I skriv till oss NU! l L st SCALEXTBIGsvensk 63 sr TRI-ANG Minic st THI-ANG Minlc Motorways st TRI.ANG FOVEX IT TA9. st AUFOFA Plastmodeller st FLEISCHMANN TAg st Pocher Tls... Auto Union 0,75 I ilasn'.o,zsladress' " """" I. O. ZS I Postadfess:, I. 1: - Kataloqer kan bet. med frimirken. Or 75 Helst sto valtir. _J

3 TiTI LHsarren MODTlI.FTYGNYTT Orgon for Sveriges Modellf lygf orbund. Redokior och onsvorig utgivore: ch.i.+.. q^.l6rhar^ Tidn ingens exp.: SMFF:s exp. Tycho Brohegoton 35 L!MHAMN Telefon : A Civiltryckeriet i Koping AB t963 Omslogsbiiden visor nrodellf iygcrren Corl- Erik Aun6r. Hon visor upp det ov honom kon struercde modellplonet Tempo l, som presenteros pd s!c. t6- t./. Di minga fcir fcirsta gingen hiller dcnna tidning i sin hrnd vill vi girna ge en information om dett,t SPI-CIAl-nummer av MODIILLFLYCNYTT. SMFF:s Riksstimma 196I bcslor att forbundet skullc starta cn tidning. Si skeddc och intressct var redan frin stxrten mvckct gott. MODELLITLYG- NYTT utkommcr med 6 nummer pr ir i duplicc- ",1 "r.'3.'. T;.1.;..",.-...^,bJns prenumcranter var frin borjan huvudsakligcn klubbmcdlcmmar inom SMITF. Ilftcrhand har fcirbunclsstyrelscn funnir att bchovct av en specicll modcllfllgtidning 5r stort. Tusentals Ir clc ungdomar, som mer cller mindre ensammr p.vsslar med modellflvgbygge. Det ir cn naturlig r"rppgift tcjr virt fcjrbund att scjka kontakr med alla dessa. Biista medler - i minga fall kanskc encle vigen - ir cn ridning, iom kan ge tips oeh viglcclning. I{csultatct av fcirbundsstyrelsens fundcringar och strdvanden ir alltsi detta SPECIALNUMMER av MODELLFLYGNYTT, som gir ut i stcjrre upplagr.in v.rnligr. Med v.ilvilligt bistind frin olika firmor har vi fritt adresscr p3 modellintrcsserade kamratcr. Gcnom skolor och r.rngdomsgirdar sciker vi kontakt och genom vira klubbmedlcn-rm:rr: r;iknrr..i --.t.,r -; -,q-.,. Sj;ilvfallet hit,tar vi inte alla i hoppas dock att DU hjllper l<ontakter. denna omgsngen. Vi oss mgcl vtterliglre Irrin och mcd dctta nr-rmmcr Ir dct alltsi mcningen rtr vir ti.{ning skrll utkomma i den utformnrng som clctta special-nummcr har. Innehiller garanrer:rs bli MODELLFLYGNYTT frln nrir ocl.r fjiirran. Du ir vilkomnren rrr bli prcnumerr:rt. Fctr SMFF (Sveriges Modellflyglorbund) FORBUNDSSTYRLLSIN

4 .,. ' Styrelsen Fcirbundsstyrelsen inom SMFF viiljes pi Riksstdmman och bestir av sju ledamciter. F6rutom ordfcirande, sekreterare, kasstir och f<irbundssekreterare bestir styrelsen av de tre grenche,ferna fcir respektive friflygnings-linstyrnings- och radiof ly gnin gs-verksamll eten. Virt fcirbund startades Der vdxande intresset f6r modellflyget, en omfattande tlvlingsverksamhet och internationellt tdvlingsutbyte var drivfj?idern till fcirbundets bildande. Fiire 1957 var modellflygverksamheten n sektion inom KSAK (Kungl. Svenska Aeroklubben). Samhcirigheten med KSAK stir fortfarande fast. SMFF Ir anslutet till KSAK, som frir civrigt svarar f cir fdr,bundets internationella kontakter. Sedan starten har frirbundet oavbrutet vuxit. Det ar renr otroligr hur minga nya klubbar som efterhand har bildats. Vi riknar i dag iiver 115 klubbar, som dr registrerade hos SMFF. Anraler medlemmar registreras intc - men vi vet att det ir flera tusen. Sekretariatet i Limhamn (Malmii) Frirbundets sekretariat finns i Limhamn dtr vir fctrbundssekrererare Lars Andersson hiller i trldarna, sedan minga ir. Det Ir inte lite papper ooh telefonsamtal som vir fdrbundsexpcdition har att ta hand om. Klubbregister, tivlingslicenser, prenumeranter pi MODELL- FLYGNYTT, frigor om allt mellan himmel och jord och si vidare,.. Riksstimma Fcirbundets hcigsta beslutande myndighet dr RIKSSTAMMAN, som hllles en ging irligen, vanligen i samband med SM i Friflygning. Ombud till srdmman viljes av klubbarna. Minga tivlingar Tdvlingsverksarnheten inorn modellfl1.- get dr mycket omfattande. SMFF anordnar varje 3r tr,e SM (ett fcir varje gren) och ir medarrangcir fcir en del mindre rikstdvlingar. Dessutom srar fcirbundet fcir uttagningstivlingar nir representanter i lag fcir VM, EM och NM skall koras. Minga klubbar ordnar inbjudningstdvlingar. F1era av dessa har med lren blivit traditionella och samlar deltagare frin hela landet. SMFF:s uppgift Fcirbundets syfte ir givetvis arr stimulera intresset fcir modellfly.g. Fiirtrundets uppgift i dag dr att samordna och utveckla, allt det som hringer samman md modellflygverksamhet. Och der dr :-,^ r:*^ -r:..1:-^^r 4 Y rrrr54r, regelbearbetning, fcilja tidens utveckling iven pi detta omrsde, vidga internationella kontakter ocl.r i civrigt tillvarataga medlemmarnas intrcssen inom olika omrlden. Svara fcir utbildning av ledare och si vidare. En av fcirbundets angclignaste uppgifter och syften Ir och fctrblir att VID- GA kontakterna med alh modellflygintresserade inom virt land. Bisti dessa med rid och anvisningar. Fcirbundsstyrelsen har fitt minga bevis fcir DEN STORA UNGDOMSFOSTRANDE BE- TYDELSE modellflygverksamheten har. Dlrfcir Ir fcirbundets verksamhet inte enbart ett sjilvdndamli. V3r verksamhet behcivs i dagens ssmh;lle. 4

5 Vad.Fin vad inorrl tevlingsklasserna? FRIFLYGNI NG RADTOSTYRNTNG LINSTYRNING Ftjr att ni som inte byggr och framfcir allt inte flugit si minga modeilplan skall fi veta vad vi tdvlings{lygare anvlnder fcir plan och hur vi tivlar, skall jag kortfarrar beskriva de olika modellklasserna och sedan sjilva tdvlingsmomentet. Jag bcirjar di med den dldsra kategorin, d. v. s. de friflygande modellerna och fdrst bland dern den dominerande klassen, segelmodellerna. FRIFLYGNING Dessa Ir sinsemellan uppdelade i tvi klasser, vilka beteoknas Al resp. A2. Al betecknar en segelmodeli med en toral biryta understigande 18 dm2 och med en birytebelastning av minst 12 g/dmz. Fcir am vi rdtt skall fci,rsti varandra skall jag klargcira tvi begrepp. Biryta ir den torala, projicerade ytan (fig. 1) av vinge och stabilisator hos ett modellplan och blrytebelastningcn Ir planers torala vikt dividerad med bdrytan. Detta Ir termer som iterkomrner med korta melianrrrm i den fciljande rexren si h.ill deras betydelse i minnet. Den stcirre klassen, A2, dr internationell SM. B?irvtan ddr skali ligga mellan 32 och 34 dm2 och biryrebelasrningen ar c:a 12 g/dmr dn planets minimivikt dr angiven ti'll 410 g. Bida dessa segelplansn,- per startas med en lina som via en ring rir ansluten till en krok pi kroppens undersida (fig. 2.) l.inan fir vara hcigst 5O m ling och rv vilket marerial som helsr. Man tivlar om vem som kan ha olaner Jingsra riden i luftcn trin dcr oeonblick

6 linan kopplrs loss tills planet lanclar. Fdr atr inte turen skall spcla in alltf6r mr c- kct lr m.rximala ljr gtiden pcr srarr sarr till 3 min. och nran gcir mestadels 5 srrrter. Pi vissa mindre tivlingar kan 3 starter anvlndas. Sammanlagda tiden pi tle..,r stjrtcr lvgor vinn.rrcn. GUMMIMOTORMODELLERNA Gumnrimotc'rmoile'llelna (fig. 3) ;ir ocksii uppdelacle i tvi klasscr, C1 och C2 cl.ir cien icirra ir minst och har cn bir- )'ta av hcjsst 1O c'lmr och bin'tebelasttrinlett mln't l2 g r{mi. Cl. ellcr Vrkcficlcl som klasscn oita kallas efter dcn lord V'akefield som ir 1928 c'lonerrcle V.r k. I'i.1.ip.'li..rlcn. vi I kcn rr u nrc r; c rij v- ras ar. clen som vinner virldsm;istcrskapet i klrssen. B:irvtan skal1 i C2 ligga mcll.ri-r 18 ocl-r 19 clntj, minsta v.iktcn rir 235 g mcd summimoror. Denna fir viga hogst 50 g i insmort tillstnnd och i C1 iir gr.rmmimotorviktcn maximerad till 3C g. Pl tlvlingar anvuinds 5 srart,ir) yar och en maximerad tiil 3 min. Ticlcn rriknas frin det atr modellcn sllpps av dcn tiivlande och gummimororns gjnq.ti.l rlkna' ;rllr'i in i llrgridcn. FORBRANNINGSMOTOR- MODELLER Ircirbrinningsmotorklasserna kallas D1 och D2 och rir de i kon.struktionshiirrsecndc friaste klasselna di ingen speciell blryta fcircskrivs fcir dessa. I D1 fir motorer t. o. m. 0,8 cnrs anv.indas och biirytebclastningcn iir 12 gr:rm. Moclellens minimivikt fir man fram om man multiplicerar motorns cvlinde'rvo11'm i cm:j med 300 di vikten erh.'rlls i gram. I'.n D1 modell med 0,5 cm3 motor mistc alltsi v:iga 150 g. I klass D2 fir motorcr upp till 2.5 cnr', lnr'.inclas, ellrt.r lven sidana pi 0,8 cm8 och clirunder. Birr tcbelastningen rir hrir :rvs:vlrt hcigrc, hcla 20 g/dm' och modcllc'ns minimivikt r;iknas fram som ov;rn, d. v. s. r^- '!---- c1 linrlcrvolym i cnr:j. Man gdr i bida dessa klasser 5 stxrter och ilygtidcn pcr sr,1rr :ir liksom i dc ovriga maximcrad till 3 min. Dcr.ir v,il ingcn kon.r att tlyga 3 min. n.ir nrrln har cn moror som kan gi hnr lrinse som l.relst slger ni di. Men det ir itnr c{et rtr mot()rn inrc irr gi hur Jingc \{)nl hc]sr. Pi en r.ivlinq.strrr fir motorn endast gi 10,0 sck. cller mindrc tid. Di forstir ni att det ir ncidviindigt

7 --t-_- I I 10 sek. Fig sek. xtt i.r upp nrrrdgllsn pl hot hcijd och c{et;ir clet som ir svirigheten i dessa klasser (fig. +). RADIOSTYRNING i- Lrr i r'-,- L:-:,- -i-l^"l11,t,.1 -..^ ';ll I Jrr uur Jdll rrar ul)rdardu 5' Lrr ("r f riil,vgande iorbrrinningsmodelle r men numera alltmer olik :ir r,adiostyrda mocleller. I Sverige ;ir t;ivlingsformcrna.rclrrivr nyr men hrr I'1. a. i USA pigrtt sedan mitten av 1930-tllct. Man tivlar h;ir huvuds:rkligen i tvi klasser som i konstruktiorrsl-uinseende Ir helt iria. Uppdelningen rir gjord eftcr hur mvci<ct man ken stl'ra av modellens styrorgan. RC I ir dcn internationell,a klasscn och Ir helt fri vad antalet styr-,'rgrn bctrjiirr. VanJigen kan sevil sido-, hojd- samt skevroder styras, moturn (av val:ri srorlck) still,rs in pe onskat varv (trottlas) och ibland kan landstillshjulen siviil st1'ras som bromsas. I RC III iir endast sidorociret sn'- ras och t. r-. ilr dessutom f inn:rs en 'niiiliol,'r....rr \r:ino..r /..b..,. * / motorn. ej Y:1- riera dess varv. I bida klasscrn,a ilvgs srirskilda maniivrer sammanstellda i ett ^^- 'r-- I:1-- :ivcr hcla v jrlden P l u< r drrr )urrr (r t rrad u i klass RC I men som ir nationellt bestimt i RC lll. I RC I urfcirs trc flrgningar som poingbcdoms av en jurv och i RC Ill utfurs rrr eller tre poingbe-.lom,la i]r {rring.rr. Sammanlaed;r p.,-.ingcn p:r d: tvi bi'ta tlrgning.trtr,r,rvgtir vrnnaren. LINSTYRNING Inom linstyrningen, sorn taktiskt iir den ) ngsta grenen, dl dcn introducerades av Jim \flalker i USA forst i borjan av 1940-ta1et och niddc Sverigc strax cfter krigsslutet, finns det i huvudsak fyra k,rtegorier. Dessa Ir stunt, tc,rm-r,rcing. -spced och combat. I stunt finnes cndast en klass, och den ir internationell. lilassen ir konstruktionsmlssigt fri och valiri motorstorlek upp riii 1C cnrs fir anvindas. Stunt dr en konstilvgningsgren och ett visst, faststiillt manciverprogram som eir lika 6ver hela virlden, skail genomfciras varje flvgning. Tre tlr gningar flr gciras och de poingbedoms ;rv en ju.). Sammrn)agdr rcsultatet lrjn,.--- (lc.l^ tv.l,.,9 l-:,.^ DJ\til. JVqor ^.,^x vinllili'en. TEAM-RACING T{..rrn-rJ(;n!' l1r rre kl,tsscr. T.',rrrr A. team-int och team B. Team A rir en juniorklass fcir flygare unclcr 18 ir. Motorstorleken Ir begrlnsad till 1,5 cms,,..1,',-l.,^1.,-.- ';117 (,.m:r Ri..,r"- ttrt / rj miste vara minst 5,5 dn-rr. Team-jnt.ir dcn intern:rtioncll.r grcnen och har mr-cket strlngare besuimmelser'. Motorvolr-men rir max. 2,5 cms, t:rnkvolr'men nr,r\. l0 cm:t. birl tan minst I I dmr. vikt nr;rx 7OO g. Min. kroppin 'id r);lr)rpn.f.iii,l l0,'m h'prld 5,'rrr ttiirr""'."'.snitt 39 cm2. I tc.rnr B rir motorr',rlvrtten nrlx 5 cm:], trnkr o)ymcn mlx 30 crn'r, IrJrr ta minst 9,5 dme. Fcir alla trc klasserna glller att krira l: rcsp. I6O vrrv rrcrl tcireskrili.li.o.l.'...,.b*r*.'". -3 L^"trt.t -^ilio' ri,l Trnkvoly.men Ir emellcrtid si avpassad et[ man mlstc landa 2-3 gingcr. Man Forts. p"i sid. 27

8 Se liids och utvecklas En god start garanterar ofta framging och detta giller inte minst modellflyget. Tyvdrr ir det inte alltid si litt att veta hur denna goda start skall istadkommas innan man redan gjort alla de misstag, som man just velat undvika genom den lyckosamma upptakten. Hiir skall dirfiir presenteras nigra av de utvecklingsstadier, som ett spirande modellflygintresse har att genomgi innan framgingens ljuva siitma ir inom rlckhill. Modellbygganen ensarrr i kiiket Vi t;inker oss Kalle som nyligen blivit toniring. Bland alla nler cller mindre civervlgda julklappsfcirslag valde hans icir.il,lr.rr:rr -e hnnont cn mo.lcllmotor. Egcntligen visste 1-ran ingenting om modellbvggc men han hade en kamrat, Erik, som hc;ll pi atr bvgga en segelmodell. I en tidning h,rdc hrn l:ist dec goda rridet art man skall ta kontakt med nlgon mocicllflygklubb i nirhcten f<jr atc dir i kamraters krets fi llra sig vad m,',l"llll,... o b...^.--_.. i...1''i".g.lngsjrrnrng5pro- I blemen skullc inte bii s!. stora d.i. Efterforskningar visaclc emcllertid atr det intc fanns nigon klubb i henorren. For att gor,r dec b.ist,r ru situarioncn bdrjade dcn modellmotorlgande Kallc och.lcn scgelmodellbvggrnje [,rik rtc umgis a1lt mer och snart tillkom en trecijc karnrat, son-l hade lciftc av sina f-orrildrar att anvdnda en dei av sina inkomstcr irin arbetet under dec kommande sommarlover till modcllutrustn rng. De tre grabbarna diskuterade sin hobbi' pi rasrer och kviiliar, kcirde in modcllmotorn enligt bruksanvisningen, b1 ggde f.irdigr scgelmodellcn, llste hobbt'litteratur t. x. MODELLFLYGNYTT regelbundct och konstruerade en motormodell tillsan-rmans. D3 motorn inte pi nigrr villkor ville lsrr sig strrtas pi modellen fcirrin man b1.tt tank och di det sedan visade sig att den inte alls kunde flyga birrjade de trc ynglingarna icjrsti att svirigheterna var bide fler och strjrrc iin vad man frin biirjan fdrestlllt sig. Hjllpsamma flder rekommenderade byggsatser och efter studier i specialfirmornas kataloger valde man en nvbcirjarmodell fdr linstyrning, som var i lagom storlck fcir julklappsmotorn. Haverierna blcv liksorn reparx- 8

9 en rrlodellflygarre uonerna minga men ndr sommaren var siut si hade pojkarna var sin motor och enklare byggnadsmodeiler. Det svlraste stadiet hade passerats. Just under de f<irsta f6rsciken att ldra sig bygga och flyga gdller det at! vara disciplinerad nog att f6lja bygganvisningar, skcjtseiinstruktioner och fabrikanttips. Egna experiment skall man avst5. ifrin di en nyb6rjare givetvis inte har fcirutslttningar att istadkomma nigot av virde dlrigenom. Sidana ambitioner passar blttre senare di man bcirjar fcirsti vad det hela handlar om. Byggsatser och bepr6vade grejor skail det alltsi vara. Fcir linstyraren passar det bra med en enkel combatvinge di man ledsnar pi nybiirjarmodellens "strykjlrnsliknande" flygegenskaper. Om vi fortsitter att fantisera om den idealiska utvecklingstendensen for vira tre linstyrningsintresserade pojkar si anvdnde de vintern efter den f6rsta sommarens flygtrdning till bygge av nya modeller. De hade llst om combatklassen och funnit den sdrskilt lockande varfcir de byggde flygande vingar efter cn ritning som de sett i en hobbytidning. Dennr klass gick ut pi att rvi tdvlande skulle fl1'ga samtidigt med serpentiner bakom modellerna varvid man alltsi skulle frjrscika klippa av morsrindarens serpentin. Ndr viren kom var det dags att flyga de nya modellerna men till en bcirjan blev det ingen combattrining dl det visade sig att de flygande vingarna var mera roderknnsliga In de gamla nybcirjarmodcllerna. Det blev ddrfcir nistan som art bcirja om frin bcirjan den fcirsta tiden. Niir flygsikerheten sedan cikat gav man sig p.l att flyga tvi samtidigt. Det visade sig att svirigheterna inte enbart lig i sjilva flygandet utan ocksi i driftsdkerheren. Det glllde ju arr starta bida motorerna samtidigt och att lyckas med instlllningarna av brdnslemlngd och kompression. GEnget klubben oclr Sj:ilvklart vlckte de tre pojkarnas flygning uppmdrksamhet bland deras jimniriga. Allt fler bcirjade intressera sig fcir modellflyg och de trc fciregingarna fick ofta rycka in med bide rid och did. D3 intresset blev si srort beslcit man att bilda en klubb men hur skulle det gl till? Ftirsr gjorde man inte annat dn gav klubben ett namn. Efter nngra minader lyckades man f5. tillsrind art disponera killarutrl mmen j en bostadsfastighet. Inredningen blev ri11

10 rc. Trots allt si trivdcs man mvcket bra med sin klubb. Dc trc initiativta- 1larna bcirjade li si myckct ilvrtrutin att rlan beslcit art stdlla upp i tivlingar. Dirfcjr onrrcgistrerades klubben hos SMI'F frsn hobbyklubb till rivling'- klubb. De trc blivande tivlingsdeltagarna lcistc ocksi tlvlingslicens. l(alle pi t5wling cn b6rjan provisorisk nrcn si smlningom hade pojkarn:r sjilva lyckats spik:r ihop arbetsbdnkar och skaffa fcirvrringsutn'mmen. Utgiftcrna tlckte mrn med en liten medlcrnsavgift som fijrvaltacles av den som utsctts till kasscir. Materialforvaltaren svarade frir klubbl,'k.rlen medan kiub[tledarcn bl..r. gj.rrdc gemensamma best:illningar av b)'ggn-raterial. Snart nog hade man ett litet lager i klubblokalen tcir att medlemmarna inte skulle behcjva vdnta si llngc nir cle skulle kcipa nigot. Vidare registrerade n.ran sig hos Sverlges Modcllil.vgforbund som hobbyklubb. Niir sl ortstidningen uppn.rlrksammade klubben i ett stort rcportage cikadc snrrr medlemsantalet ytterligare. Si sminingom blev der iter vinter. Verksamheten i klubblokalen var r'ntensiv och planern,r vidlyftiga. Man hade Srsmdtc, valde styrelse och faststiill- Ce stadgar. De omfattande planerna kunde inte alltid genomfciras, en dcl medlemmars intressc svalnade ovintat snabbt och dc ekonomiska problemen var stundom stora. Ett ol1'ckstillbud gav klubben anledning atr tcckna en fcirs:ikring fcir sin verksamhet, vilkec man egentlisen skulie ha gjorr lingr tidiga- Dcn fcjrsta rdvlingen blev inte siirskilt lyckosam fcir de tre. De fick dock mcijlighet att se andra deltagares modeller och deras flygf :irdighet samt {<jrsummade inte nigon r:hans till att stilla frigor och fick pi s!" vis rninga tips fcir Iramtid,cn. FA" rrr ca., n. I3." 5vr4!Lr rjrrb 1j516pi3 korr s.i kan ju fortsdttningen sammanfattas si hlr. Det blev fler tivlingar och ssvll fl1.g- som tdvlingsrutin rikrde snabbt varf cir rcsultatcn blev allt bittre. Nigon kanske bvtte klass di han funnit en annan som intresserade honom mer In combat. Man konstruerlde sina modeller sillv. vann i'bland och kunde ock- 10

11 si konkurrcra om klubb- och lagpris. Stcgct Irin tonrringen. som fick cn nrodcllmotor i julklapp, till linstl r- nin*sexpcrren. som varje ir rescr utonrlands fcir att delta i stora internationel- ' '4..'i..r:---- ravrrlrsdrr r, 4r r:-^ldrtsl. vi lstcr honom [tcskriva nigra av sina erfarcnheter: "Frin bdrjan trodcle jag att det endast vlr modcllens )'ttre som betydde nigot. Nume ra vet jag art der viktigaste ir motorfastsdttning, brinslesystem, kontrollrrrekanisnr, tlgndpunktslige ocl.r vikt tillsan.rmans med modcllcns huvudmitt. Grundvalcn fcir mina framgingar.ir god ordning pl ali utrustning och lingvarig kzinncdom om hur min konstruktion upptrider, De misstag, som kuqtrt nrig mest av tid crch bervir. har I'crotr pi slarv cller atr jag inre vetlt r'.rd jag givit mig in pi. Det v:irsta en moclellflygare kan gcira Ir att konstruerr cn ny nrodell varjc ging det Ir dags att bygga nytt. Dels tar di bygget mycket Lingre tid, dels kommer de flesta nrorlellcr arr f.i nigon svaghet, i vi.sa iall kanske si svirartade att mrn inte iir nigon gl;idje av modellen. Skall man grira en egen konstruktion si bor man l.impligen utgi frin nigon redan utprovad modcll pi vilken man iindrar de cletaljer, som visat sig olimpliga. Fcjr varje nytt bygge justerar man si utfcjrandet mecl utgingspunkt {rin sina erirrenheter av tidigare n-rodellers upptrri-,l'.,1- ^,.1. {.r -; lplr vis cn konstruktion, som man klnner utan och innan sami som iir sl bra som man overhuvlldtaget kan :lstadkomma mecl sin tekn lk. E<- l4too Giiran Alseby frr zctoo 1t

12 Stu nt$lyg ninrgens Sll.trnden Stunt ;ir en gren, i vilken det ldnge har saknats iitteratur pi svenska och jag hoppas nu kunna avhjrilpa detta genom tre arti'klar i Modellfh'gnytt med bdrjan i detra numrner. Artiklarna kommer att ornfatta historik, flygteori, konstruktion och flygtrdning. Oversatt lrin engelskan betyder stunt "gcira konster" och det fir vara representarivt fcir instillningen i stuntens barndom, di si gott som allc annat an planfly'kt ansigs konstigt och mlrkligt. [,n riktigare bendmning pi denna gren vore numera precisionsmissig avancerad flygning. Ndr man talar om den moderne toppflygaren inom stunt, siger mxn inte att han kan utfcira den eller den mancivern, utan man talar om decimeter- och vinkelfel i maniivern. Stuntflygning startades, som s3. mycket annat modellflyg, i Amerika. I bdrjan av 5O-talet fanns dlr tvi f6rgrundspersoner, Bob Palmer och George Aldrich. Bida anvdnde sig av 6 cc mororer, Prlmer ilcig mcd srora. litta plan, av vilka Thunder.bird blivir mcsr bercirnr. medan Aldrich fcireclrog tyngre och lingsrmmare plan sisom hans virldsbercimda Mobler. Svensk stuntflygnings fciregingsman var Sven-Olov Ridder, som 1952 bildade skola med sin 1,5 cc. Super Stunter. Atr firga srunr med 1,5 cc. moror ir ganska svirt, eftersom dessa plan miste vara snabba och kdnsliga, varfcir ytterligt f3 i Sverige cjverhuvudtager kunde utfrjra stuntprogrammer. Dessa svirigheter var en av anledningarna till att stunt aldrig fick nigoc uppsving i virt land under 50-ta1et. Fciregingsman nummer tvi var Jespcr von Segebaden, som 1957 bcirjade introducera Palmer-skolan, men inte fcirrin 1,959 bcirjade hans arbete ge resultat, i och med att fler "storstuntrar" In Jespers egna b6rjade synas pi tlvlingar. Tack vare Jesper von Segebaden har vi nu flera skickliga och lovande stuntfivsarc, av vilka Ove Oster Ir den slkraste. I stunt nir man toppresultat fcjrst nir piloten och planet har "vuxit ihop" tiil en samtrimmad enhet. Skulle man 13ta en skicklig stuntflygare, fllga ett annat plan lika bra som hans eget, skulle resultatet iindi bli ganska dlligt, ty detta plan reagerar annorlunda och han saknrr kdnsla fcir dess flygegenskaper. Den stcirsta delen av stunttrlningen gir ut pi att i detalj lira kinna sitt plans reaktioner och sjllv llra sig bemdstra dessa. Man kan jdmfdra sig med domptciren nlr man genom triining lyckas fi det till en brirjan vilda och bingstyriga planet att fogligt urf6ra de mancivrcr rnan cinskar. Mycket av stuntens tjusning ligger i den direkta kontakten man har med sitt plan. Man klnner pianets rcirelse i handen genom de olika splnningarna i linorna och denna kdnsla i handen dr viscntlig fcir flygskickiigheten. Det linns minga som tror att de ej kan bli bra stuntflygare, ddr.fcjr att de tror sig sakna flygkiinsla dvs. reak- Forts. pd sid

13 "ph 6en gamla goba t76en" Tnyckluflrnolon erplodenade - Ingen stressad termikjakt, inga snilt tilltagna uivlingsperioder, inga max.tider och inga ornflygningar. Ja, men di var dec vil inga riktiga tivlingar heller, siger ni di. Jo di, om det var. Der var lika splnnande di, som nu, ja kanske Cnnu mer, fcir di kunde dven en oinvigd iskldare se vem som var blst. Vi flyttar oss bakit i tiden r.ill ir 792I. Tidningen "Flygning" hade arrangerat en modellflygtdvling pi Ghrdec i Stockholm. Det var inte si vanligt med modellplan di och denna tdvling lockade minga n,vfikna. Bland iskldarna syntes sm3prinsarna Bertil och Carl Johan, som sedan valdes in som hedersledamciter i vir icirsta modellflygklubb, Stockholms Modellflygklubb. I tivlingen stlllde 14 deltagare upp. Vinden var dock besvdrande - man kan anta att den tidens modellflygplan behcivde ndstrn vinclstilla - oc.h bara fyra man fullfciljde t:ivlingen. Varje deltagare gjorde tre startfcjrscik och segerresultatet blev 8,72 och 8 sekunder, flygstrdckorna var 59,88 och 59 meter. Strvmodeller med gummimotor var G ummirno tordrioe n stacn ode IL t'riin I 920-talc t. En trecylindrig trycklut'tsmotor t'rdn modellflygets barndom. vanligast. Det ir tydligt atc det riktiga flyger satte spnr pi modellplanen - jaktplanen under fcirsta vdrldskriget hade t. ex. stabilisatorerna utformade som trianglar -- och detta kopierades. Segelmodeller oc,h gummimotordrivna kroppsmodeller var sdllsynta. En motsvarighet till vira dagars dieselmotorer var trycksluftsmotorer. Dessa var ganska riskabla anordningar; di den pumpades upp med en kraftig cykelpump kunde aluminiumbehillaren, trors att den var lindad med pianotrid, inte hilla det svirreglerbara civertrycket utan sprang helt plcitsligc i atomer med en oerhcird knall, som gjorde blde dgare och nyfiken publik dciva inom de nirmaste 15 minuterna. En sann episod som ger en klar bild av motoreffekten utspann sig en visningssondag: En hirdpumpad tryckluftare kom vid startcn i en branr svdng in mot publiken utan arr stiga. Den 13

14 landade i hcig fart pi en distingerad herrcs hciga, scindagsputsadc cylinder, vilkcn tillika med modellcns prooellcr t.rtalt spolicradcs. Hcigljudda,itop f.lrt respcktive:igarel i Tidsbegn5nsning Tankcn atr der modellplan sorn llyger llngsta tiden ir b;ist hcill sig hnge kvar. Modellflygets kanske mesr itrl.vdrda trof6 "The Vakefield Cup". som instiftadcs 1927 av oljekungen Lord Vekefield, flcigs enligt denna bestdmmelse inda till Ganska snarr fick man dock klarr fcir sig atr om turen var med och man fick sin modell i de uppitgscnde luftstrcimmarna - termiken - si kunde vilken som hclst flyga ldnge. Hdr i Sverige fann vi dessa "tuppflygningar" oriittvisa och infrirde en regel om beerlnsning till 6 minuter. Tid d;ircjver noterades, men rdknadcs ei med i slutrcsultatet. Vid tlvlingar tilldmpades markstart av tvi orsaker. Det glllde att jiimfcira modcl,lernas f6rmiga atr srarra fdr egen motor och arr lven omcijliggcira frir den tdvlande att ge modellen cjvcrskottsfart. Denna regcl om "pushing" fiillde Sven Ventzel i Vakcficldt;ivlingen Hans modell noterade lingsta tiden, men domarna fcirklarade starten ogiltig. Ventzel var initiativta- iarc till modellflygkiubben Vingarna, som 1935 brjriade sin verksamhet. Gummimotormodeller och di sdrskilt av \il/akefieidtyp har varit Vingarnas specialitet. De lag Sverige sdnde till dcssa tlvlingar fcire krigct var si gorr som rena ving-lag. Sunc Stark och.arne Blomgren tillsammans med nigra av dc gamia vingarna tog upp verksamhcten eiter kriget och kunde till Sverigc hemfcjra den stora silverblgaren ircn 1951 och i952. Arne Nilsson, Karlstad, med cn at' dc t'6rsta radiomodellerna. Di krigcr kom s;tte imp,rrr'reppl,1 k:ippar i hjulen fclr gummimotorflyget. I stdllet fick vi hir i landet.scika anvlnda inhemskt material, som furu, plyrvood och diplompapper. Segelmodeller hade byggts fcire kriger i ganska liten omfattning, mcn nu fick de sitr genombrott. Linkcipingscskadern med Sigurd Isaksson i spetscn Lranade vrig tcir de nya tunga modellerna. Nigra ledsamheter vilade sannerligcn inte civcr Irskadcrmedlemm:rrna. Lit oss sxxa etr avsnitt ur LEN:s krcinika irin 1940 om cn tdvling invkoping. "Eirer att ha polletterat skidorna och -lsacsons kombinerade trunk och sportstuga fcir tvi och diskutcrat mojlighetcn trtt skicka Svante Tofr som fraktgods, ramlade vi ut pi pcrrongen, hoppade upp pi tiget och ockupcradc nigra kup er. Just som tiget sattc iging fick Siggc fcir sig att stationen gick it fel hill. Han blev dock gcnast omhlndertagcn fcir vird... Olle, som fiiljt med fdr att hilil^' r;11 -.,1 l;'.' "..v varje. rntre\5erade sig mcst fdr dc kvinnliga tidtagarna ocl.r var ej till sror nytrr. Y.{,ril: rorts. p4 st(t.././ 14

15 "Sikinebtippen" Icir.rtt i n.rgon m.rn r,rda bot pe bristcn pi radiorlvlinear anordr-rade Aeroklubben i Malmci den iuli en sidan pi F 5:s flygfilt i Ljungbyhed fcir klasscrna RC I och RC III. Di tanken iciresv:ivar rtt iterkomma irligen, om.in kanske under andra tormer, dciptes clen till "Skineblippen". Fcirsta trivlingsomg3ngen pi lcirdagen som var RC I bcirjade med regn, varfcir de tre fcjrst:r deltagarna fciredrog att sti over och utnyttja mcijlighetcn till omstart, men st6rtregnet civcrgick i regnskur:rr med liga moln, som besvrirade iven,fcirsta omglneen i RC III och den rndra omgingen i RC I. Scindagens tlv- Lingsomglngar gick i ett strilande vi.- der mcd solsken och viirmc som vil uppvlgde lcirdagens bcsvir. Klass RC I vanns av Malmcis Rolt Dilot, som vir'l dct hir laget dr klnd som Cen ende svensk, som deltagit i samtliga rrrclio-vm. Som andre man kom Ulf Tcinnesen, norrman, men iboende i Kung.dlv och verksam pi Volvo. RC Ill blev en triumf icir arrangcirsklubben i clet att tre av de fyra fcirsta platserna belades. Segrare blev Lennart Olsson mecl samma modell, som han gjorde sitt rekordfcirscik i hcijdflygning (1530 m), fciljd av fjolirets SM-segrare Niilo Thulander med vi.rtlvlingssegraren Arvid Karlsson, Link<iping, pi tredje plats. Arvid blev fcir nigra 3r sedan.lven curopamlstare i klass D-2, iriilvgandc forbrlnningsmotormodeller. Tivlingens blsta prestarioin torde Sten- Ake Grahn stl fcir. efter atr hans rnodell, en Pursuit, gjort en Iodritt dykning p.r noscn i ljungbyhedsiorden. rcprrerrde hrn pi lcirdag kvill och narr och flog pi scindag igen. Dcltagarantalet var inte si stort, vilket fcirmodligen berodde pi det minclre limpliga datum, som tdvlingen hcills p3. Kommandc ir finns dct planer pi att ordna tlvlingen som en ev. nordisk inbjudningstivling och med campingl:iger pi t. ex. Rinkaby. Gunnar Hofmann Rcsultar t'rin "Shinebli ppen". Klass RC I: 1. Rolf Dilot, Malmci Ulf Tiinnesscn, Norge Jan Levcnstani, Starflyers, Sthlrn 2A70 4. Stcn-Ake Grahn, Aerospeed, Sthhn Lars Olsson, Orebro RFK Tommy Bennwik, Starflycrs Sthhn Bo Oldenburg, Aerospced, Sthlm Lcif Thelin, Kungilv 48 KLass RC III: 1. Lennart Olsson, Malmci Niilo Thulandcr, Mahnii Arvid Karlsson, Linkiipingses,ka.d Bertil Nilsson, Mahncj Egon Lidncr, Vetlanda Karl-Einar Tcll, Linkdpingses'liad. 63C Z. Jan Angcr, Vetlanda Georg Johansson, Lj,ungby ArncAndcrsson, Vctlanda.,..., 6A2 10. Eric Krall, Malmti 51C 11. Arne Arvidsson, Malmij Lars-Gunnar Hjobcrg, Vetlanda 202 't5

16 TE kon- SlUl f6ns slnu lnod POr Tempo 1 dr SMFF:s fiirsta specialkonstruerade modell. Tempo dr frlmst avsedd som kurs och nybcirjarmodeil, men har data som gcir den synnerligen ldmp- Iig som tdvlingsmodell i kiass A 1. Tempo 1 ii konstruerad av den kdnde modell,flygaren Cad-Erik Aunir, och den anvlndes oc,h utprovades, vid SM'FF:s instruktdrskurs i Norrkiiping, ddr den fick mycket bercim av kursdeltagarna. Vad som framfijr allt gtir Temp,o 1 si fiirdelaktig dr att den nr MODERh{,?ir LATTBYGGD och Ir BILLIG. Data Tempo 1 splnnvidd 97 cm biryta: 18 dm2 llngd: 81 cm material, kropp: furu och balsa vinge: furu och balsa, balsaspryglar stav: balsa. Kliidsel: japanpapper eller siden. Byggsatsen Ir av to,ppkvalitet och innehiller alla ftir ibygget erforderliga detaljer sisom f?irdiga s,pryglar, kontursigad nosplatta, lister, flak, ferdig startkrok, ja,panpapper, ritning i futrl skala och utftirlig arbetsbeskrivning. Lim och lack medfiiljer dock ej. Komplett lbyggsats, riktpris kr 12:50. Nettopris,fcir medlemmar inom SMFF KT 6: )U Klub'bftirpackning om 10 satser, nettopris f<ir SMFF:s klubbar kr 75: -' Temp,o 1 besdl'les hos Sveriges Modellflygforbund, Tycho Brahegatan 35, Lidlramn, rel. o40l5t6 62. Albetet p3 modell TEMPO 2 pl'gir ftjr fullt. Vi rlknar rned ast kunna presentera den i ett av de nlrmaste num-- ren av MOD'ELLFLYGNYTT. TEMPO 2 blir - som framgir av namnet - konstruerad f<ir klass A 2. 16

17 TEMPO I Konstruktion C.-E. Aundr SMFF:s enhetsmodell n r: 1 kloss A l.

18 l rlin klubbinstrukti)rskurstn inorrkaping. Lcdaren C.rlle Srndstedt, U ppsala, ses liingst till hogcr. Succ l6n l6nlrundels f6nsta instnukttifskufs Man kan utan civerclrif t slga att det skrevs modellflyghistoria nir Svcriges Modellflygforbund i augusri startade sin fcirsta kurs fcir klubbinstrukrdrer i egen regi. lnom fcirbundsstvrelsen har en llngre tid diskuterats mojligheten arr arrangera utbildningskurser. Svirigherer med ckoncmien har hitcills lagt hinder i vrigen men i ir har kursen kunnat ordr,as tack vare gott samarbete med KSAK. summan iick Premia'rkursen var fcirlagd till Norrkciping den 4-i0 augusci och Flygklubben Gamen hade fitt sldppa trll sina lokaler. 19 blivande modellflyginstrukrcjrer och ungdomsledare frin hela lander fick prova pi der gedigna kursprogrammet och vet vdl nu det mesta om nroclellflyg och hur en klubbinstrukrcir skall arbeta. Kurscleltagarna fick ocksi prova p.l att bi,gga SMFF:s nya kursmodell "TEMt8 PO-ITTTAN" och det gav minga goda eriarenhetcr. Kr-rrsl:irare var popullre Calle Sundstedt, Uppsala o.h h"n h"dc hjilp av Gunnar Kal6n och Carl-Erik Aun6r, Norrkciping. Kursarrangcirerna hade dvcn vidralat fcjrellsare frin Flygvapnet, KSAK, Medborgarskolan Uppsala samt SMFF fcirbundsordfcir;rnden Sune Persson. Kursavgiftcn var 50: - och fcir den deltagarna icirllggning, utspisning, byggmaterial, kursb6cker samt resan fram och.lcer. Rikna efter och konstatera scdan atr der fir man nog kalla ctt exrra finr crbjudande. Som sammanfattning kan sigas att denna fcjrsta SMFF-kurs bl*' cn framging och gav minga goda erfarenheter vilka kan komma v:il till pass di sryrelsen undersciker mcijlighererna art betydligt utvidga kursverksamheten n,ista ir. C. E. A.

19 pu Rolt' Ha.gel ble.o NM-sr:grarc i klass A:2 Kloss A'2 glddieomne vid Nordisko Mri$erskopen Arets nordiska misterskap i de friflygancle klasserna bjdd inre p:i nigra stcirre framgingar frir det svenska.lagct. Ro)i Hagel tog den cnda indiviclu_ cllr segern i A:2 och lagmrissigt segradc Sverige.i samma klass. Finland'iog scgern i den sammanlagda trivlingen g.h D:2 lager, men civerrasiininlen denna ging var Danmark mcd 2 individuelia och en lagseger. For v.irdskapet stod Danska Aeroklubben som har ail heder av de fina arrangerxangcn och t;ivlingsplats var Vanclelflvgf:ilter pi Jvlland. Vddret var ganska br" -.r, m1'cker omvdxlancle n.red omkring sck. meters vind. A:2 klassen blev dagens gl;idjeamne I'or de svenske, ddr fcjrutom Hagels seger ;iven dcburanten, Hans Ahlstrcim gl:rdde med en 4 placering. Gunnar Kai6n hade dock inte nlgon av sin:r blrtre dagar, utan noteradc endast 556 sek. med en start p3 9 sck. efter att ha clra_ git sin modcll i startbanan och andra starricirsciket slutat med att linan fciljde mcd rcservmodellen till landningen. g Charlcs Moberg och Lcnnart Flocl_ strcim leddc uncler olika skcden C:2 klassen men slutade som 3:e resp. 4:a. Thomas Kcister, Dlnmark, sesra.ic fcirc sin mera krinde lagkamrar Erik Nienstcdt. Bertil Olddn, iven han dcburant i sven_ska laget, hade svirr att fi stil pi sin klrra och hamnadc pi 9:de plats. Jrn-Olle Akesson bcirjadc ml.cket lovandc i D:2 mcd tvi max-fir-gningar, -fcjr men fick i tredjc periodcn fcirsr ling motortid och i omstarten tr1,cktes kdrran ner i backen i den di mvckct byiga vinden. Aunir rsk.rje ut i'cir sammr sak, men hans miss kon-r i fcirsta perioden. Lennarth Larsson hadc :iven han cn hclsvart dag och placcringarna 1or svenskarna blev ocksi dlrefter nlmligen 7, 9 och 10. Aven i dcn hlr klassen triumferade Danmark genonr Steen Agncr.reh Norges Rune Bckkclund beladc andraplarsen och tick dir_ mecl dcn blsta norska p{aceringen vicl detta N. M. Forts. pi sid. 30 l9

20 P,i Europas stdrsra modellflyganldggning vid Genk i nordcjstra Belgien arrangerades E.M fijr linstyrda och VM fcir radiostyrda modellplan. T;ivlingarna hade samlat omkring 500 tlvlande, medhjilpare och supporter vilket g jorde arrangemangen nigot tungrodda trots starka afbctsinsatser frin arrangdrernas sida. Linstyrnings-EM Sverige stdllde upp med kompletta lag utom i stunt och combat ddr vi hade tvi resp. en deltagare. Konkurrensen pl dessa tlvlingar dr erkiint hird, och den enda klass dlr man hvste nigra stcirre fcirhoppningar fcir svcnskt vidkommande var team-racing Denna klass startade ocksn ganska lovande mcd Bengt-Eric Olsson pi 6:e och Grirrn Alseby pi 10:e plars efter fcirsta omgingen, medan virt srora lnterimatioltell hopp, Kjell Rosenlund, ej fick nigon tid noterad. Andla jomgingen b'lev otur- 1ig, trots lovande tr:iningsresultat strax innan. Kjell Rosenlund fick ytterligare en nolla i protokoller och varken "Bea" Olsson eller Gcjran Alseby kunde fcirbdttra. Finalen, som ej kommer att g3 till historien, vanns av ryska laget Zolotoversch/Kobets fcirst tjeckerna DrazeklTrnka. I speed kldmde italienaren Grandesso r med 222 km/tim. redan i fcjrsta omgingen, oc'h der resultatet motstod alh tappra fcirscik av de snabba ciststatsdelraga rna. Ove Kjellberg gjorde en sdker och bra serie och hade sikert noterat civer 200 om inre nrodellen slitir sig i sista flygningen. Mins Hagi!s.* hade en flygning iiver 210, mcn mororn rasade ihop innan tidtagningen var avslutad, och ltrodel wa + 1l ' rx*ew*._",*t'*: sd....;-,;.:. r"if"\s t.+ *&+*.*+,*,; * ffi T, o,.res Grandesso, Italien, som vdnn sped, ocb t. b. 'uisar Juri Cirotkin, Soojet, upp sin fina stuntmodell. 20

21 Pi den stora bilden ses linstjtrningsbanorna i Gcnh. Den lilla bilden visar titelt'irsvararen J. Valo, som tlock inte kunde f6rsvara miisterskapet. llygveclca i Belgien Rolf Hagel hade m1'cket problem med motor och plan, varfrir han intc niddc vanliga farter. Bdsta prestationen svarade nog den unge finnen Lahtinen fcir, s.;m off iciellt llcig 211. men mycket tvcksamt blev diskad i sin blsta fl1 g- ning pi 219. Stunttiivlingen blev lidande av mycket undermsliga stuntdomare, som var po-.ingvilliga nir nigon k.ind stuntflvgare ii6g. Nu segrade for fj:irde lret Grondol, Belgien, nir segern egentligen skulle ha gltt till Juani Kori irin Finland eller rr-ssen Cirotkin. Av engelsminnen blev Frank Vorburton skandallcist bortdcjmd, medan inre helt oklnde Tub,by Day chockade sina talrika anhdngare genom att haverera undcr dubbel*'ing-owern, och han r-ar sedan borta ur titstriden. Ovc Oster l-rade nerverna bra under kontroll och gjordc speciellt 3:e flygningen bra, men fick finna sig i att bli litet nerdcimd. Om Lars Tehler fir man siga att han innu si llnge dr fcir orutinerad fcir si hir stora t:ivlingar. C,ombar visade upp en efter svenska mi.tt lig stand:rrd och det var egentligen endast cngelsmdnnen som imponerade. Vir enda delrrgare, Peter I-vers. skulle slkert klarat sig bra, om han 'nte blivic diskad p. g. a. en rigorcis regel i samband med start av motorn. I nationstivlingen stod Sovjet inte att hejcla, medan vi sjllva fick ncija oss mcd delad niondeplats tillsammans med England. Finland tog sensationellt andraplatsen, ooh vira modell'fl,vgkamrater frin andra sidan Bottenhavet Ir vdrda en cloge f6r sina stronga insatser under denna t:ivling. 21

22 Goda svenskresrrltat r5ckte eiiradio-vlulibelgien Radiokontrolltrivlingen iigdc rum bara nigra hundra meter frln linkontrollcirkl;rrna. Som startbana hadc ordnats en asfaltcirkel med c:a 120 m diameter. Omgivningen till dcnna med stenar, buskar och staketstolplr som modellfcirstorande hinclcr, var mindrc I1'ckad. Red,rn undcr trriningen utkristalliscradcs en elit av flvgare, som man fcirstod skullc komma att sliss om tdtplaceringarna. Dcssa var amerikanerna Brooke, Nelson och Kozmirski, tvsken Bosch, belgaren Louis, Culverwell trin Svdatrika samt engelsmannen Van der Bcrgh. Dessa hcill sig hela tidcn i tlten med undantag av Nelson, som hrde oturen att scilla in motorn si snilt i l'iirsr,r flvt'ninpcn,n drn stannade i bcirjan av pr()grf,mmct. Av dessa sju flcig Brooke och Nelson mcd Orbits n\ a proportionalutrustning, som i huvudsak dr en omaibetad och i vissa avseenden fcirblttrad Space C.'ntrol. De clvriga fliig bong-bong system med gocl lramgsng. Ganska snart fcirstod man att Brooke skulle ta hem spelet, mcijligen hotad av Bosch, som mcd domarnas hjiilp f16g upp sig pi slutet. Boschs slutspurt gjorde att poiingsumnlorna av de tvi bista flygningarna skilde sig frin varandra nred mindre in tvi proccnt. Detta mcdforde en omflygning, i vilken Brooke flcig biisr trots att han missade stjlrtglidet och gjorde en ful landning. Bosch flog inte alls si bra som han gjort i sin tredje flygning. Brooke hede vunnit, vilket I.ran d.rligcn fcirtjdnat, tv han flrig mr ckct j.imnt oilr 'n1gtr med vllplacerade n-ranovrer tilrts det dnliga vddret. De civriga toppm.inncn flog l,rr, mcn var klassen uncler Brooke och Bosch. Kozmirski t. ex. n'cktes i de L.:ida tcirsta flygningarna il polng mest pi sitt l,:-l^ : KJnUa namn, men rsrsta omgxngcn g jorde han en r.rtmilkt flr ening metl sin Taurus. som lcir tivrigt r'.rnn convcours ddlegancc. De svenska dcltaqarna Dilot, Eliasson och Lewenstam gjorde vad man kunde beslra av dem, dvs. de flog lika bra som hcmma. Vlr strndarcl och trrining lr uppenbarligen inte tillr:icklig i6r att vi.kall kunnr konkurrcrr onr r,itpllce ri ngarna. Vira norska bekrntingar Stcphansen ocl.r Tonncsen skcitte sig bra. Stephensen var klassen civer <ivrigr nordbor och gjorde tre bra flygningar, vilkct g;av honom cn hedersam tolit':placcrrng. Dc som kommit till VM och hoppats -+. r^ r^ ^ ^^L all l.t sc njgra Jr\ a OLn lntl'c\\-l.llta modellcr blev grundligr besvikna.. C:a femtio proccnt av deltagarnir ficig med Taurus, de flesta vnlbl'ggda och sny'ega, men det hade onekligen vrrit trevligare med litc stcirre fantrsi r-ad modellvalct betrdffar. Trivlinsarna rvslr.rtades n-red uppvisningsflygning av Brookc och Boscl.r, vilkcr blev ett uppskattat avbrott.i tivlingsprogrammets enformiehct. Direftcr blev clct dags att stdlla in.sig pi n'dsta VM. Mera trining gr;rblrrrl 22

23 ,r.ry *w s:. RISULTAT; Linstyrnin gs-e l:l TcanL-racing: 1. Zolotovcrch/Kobets, Sovjet 2. Drazck/Trnka, Tjcckoslov. 3. Babitchev/Radchcnko, Sovj. 12. Olsson/Siiderberg, Sr.crige I 7. A lsebl /Hrgberg, Sveriqc.. lj. Ro.errlund/Bicirk. Sverise.. S pecd: 1. E. Grar.rdcsso, It;rlicn kntlh 2. V. N;rtalc,nko, Sor-jct l. I. Toth, Ungern O. Kicllbcrg, Svcrige R. Hrgcl, Svcrige Stnn t; 1. L. z J. Kari, Finland 16. O. Oster, Sverige 28. L. Tchler, Svcrigc Conbat: Grund"rl, Bclgien. Cirutkin, Sovj,:r. 1. S. Holland, England 2. G. Hanebalckc, Bel,tie.n final 447 ( ln 4.lR 4,35 i r p L N ation stiivling; 1. Sovjct 2. Ijinland 3. Italien 9. Sverige n - r, 1) +'i Bil,tt.rna uppilrdn,tc1, 2,., aistr Ro!l Dilot, \i (,rrac, mtd sin nto,lcll, pcr Axcl Eliasson, Si,crigc, under intrimning a"o planct sdm; nntri.kanen R. Broobe, tisa, o;h F. Bosclt, T )'skl"tnd, v-ilha to p pde RC-l I I -klasstn. Racliostyrnings-V M Klass RC-lll 1. R. Brooke, USA F. Bosch, Tysklrrnd 3ZgC 3. E. Kazmirski, USA P. Louis, Bclgien G. Nelson, USA Culvcrwell, Sydafrika... 3J2g 21. R. Dilot, Svcrige 2ZA5 22. P. Eliasson, Sverige 22A2 33. J. Levenstam, Sv.'riec N ationstiioling: 1. USA 2. IJelsicn 3. Syclafrika 8. Sverigr. 73

24 Svenska fr.arngangaf klassefrra (Q,-2 OCh A-2 vid l'lul - I CDstennike Osterrike Stog sig i ir jlttearrangcmanget att anordna VM i samtliga friflygklasser, etr arrangemang som de skall ha all heder av. Tlvlingen gick pi en f. d. militdrflygplats i Viener Neustadr, dir de omkringliggande h<iga bergen framkallar snablba vdderomslag. I klass A-2 skcitte sig termikrlven Bosse Modeer som vanligt utm'drkt. Hans nist sista start var typisk f6r honom, di han sprang med modellen over en kilometer innan han hittade en "blisa" som han var ncijd med. Ovriga svenskar hade inte samma tur och fcirmiga med termiken, men det ridde svira fcirhillanden, eftersom de termikblisor som fanns snarbrbt blev fullbelagda av en svdrm plan. Detta resulterade ibland i att startlinor trasslades, nir ivriga tlvlande trdng des om en blisa, en malcir som Ronnie Sktjld rnkade ut f6r. Bosses sdkra flygningar renderade honom en tredjeplats e{'ter tysken Erichsen och kanadensaren Avory. Fcir motorgrabbarna gick det litet slmre, delvis beroende pi vlderfrirslmring. Ulf Carlsson kvaddade blsta planet, samtliga hade en del problem med motortiden och brdnsletrvckmatningen. Sv rbemistrade sjunkomrlden fcirekom ganska talrikt och minga lovande starter slutade diliet av denna orsak. Svenskar och portugiser delade i denna klass tidtagare viiket var mindre lyckat di man fick vdnta pi varandra och ej kunde starta nir man ville. Ake Lundin blev lidande av detta i 4:e omgingen di han fick starta i vdderbetingelser som han annars kunnat undvika. Ulf Carlsson hade nlra nog maximal otur i 5:c starten med endast 2 sek. motortid och sndpliga 25 sek. flygtid. Rolf Hagel hade mycker otur med 24

25 sjunkomriden, och missade ett par maxillgningar trots goda utgings,hcijder. Fvre man giorde upp om titeln i 3 omflygningar) som vanns av tidigare vlrldsmistaren Erno Frigyes. I utmdrkt v;ider startade si v'ake field-klassen, som blev ett stort svenskt gl:idje:imne. Bide Rolf Sundin och altmeistern Anders Hikansson inledde med maxflygningir, medan Nils-E,rik Hollender, fick sjunk och missade nlgot. Nir tre dje perioden startade, hade vinden okat kraftigt. Di Sundin skulle starta iordrades det f1'ra man fcir att hilla modellen, som strax efter startcn var nira kr.add i den kraftiga turbulcnsen, men planet tog sig och fick max. Anders Hlkansson kvaddade i starten, rlen fick max di han by-tte till rescrvcn. I dcn iiirde perioden vintade det svenska laget tili slutet fcir att chansa pi bittre vldcr, vilkcr visade sig yara ert lvckokast. Bide Anders Hikansson och Rolf Sundin "maxade". I sista perioden "maxade" sxmtliga svenskar. varvid det framgick att An- Jcrs tillhcjrde den grupp om {\'ra mxn scm hadc max i samtliga flvgningar och som silede's skulle gdra upp om de inbordes placeringarna genom fly-off. I rlcn f,ijrsta ornflygningen foll ostcrrikarcn Wagner L,ort, i den andra italienaren Murari och si i den tredje ornfl1'gningen vrr clet cjsttysken Lciffler som.lrog det ljngsta strir ienv;gen med Anders Hikansson. Eftcrsom Rolf Sunr;- L--^,r^ ^? yd hedrrnde fcmtc plrts, kindes det som forr di Sverige \'rr en stornarion i \i'akefield. Resultat pa sid. 3l Otrc bilden visar Bosse Modeer, som blcr trta i A:2, och pd dcn ai tidernts aiirlclstniistarc, Ernii Ungcrn. l'm' i-ry j.'ii iffi: rs. i' t& SzLcri ge, undre ser F rigye s, 25

26 NORDTSI(A luiiiste RST(APEN Topp i cornbat - Bakslag tearrr-nacing Arets Nordiska Mdsterskap arrangerades fcir andra gingen i Sverige och med Bromma som ttivlinssplats lven dcnna ging. Tlvlingen priglades av det eemyr och dcn goda tdvlingsanda som inda frln starten klnntecknat dessa landskamper. Efter de goda uttagningsresultaten glllde nog Sverige som knapp favorit tcjre Finland, som vrr fjolsrssegrare. I stunr hade vi inte mycket att hoppas pi mot starka finnar och danskar men bidc Ovc Oster och Birgcr Qveni)d cjvertrlffade sig sjzilva och de hotadc ett tag "omojligc" Juoni Kori. I spued sattcs hopper till nyhlivne rekordhillaren Rolf Hagel, men hans l.rogtrimmade Super Tiger var fcir nyckiull, varfcir rcsultatet ej blev det v.intadc. Finnarna civerraskadc d:iremot stort och rog storslam mcd unge Lahri.o. i r^--.3 2o) Tearn-racing, r'3r paradklass. blev ert stort bakslag. Inget klaffade fcjr de svenska deltagarna och inte ens Kjell Rosenlund lyckades ni finalen. Segrare blev nu de finliindska brciderna Sundel1. I combat fick vi slutjigen cn Iulltriil'i, men det berodde slkerligen lika mycket pi dilig konkur.rens som egen skicklighet. Den ende som kunde bjuda de svenske egentligt motstind var dansken Pcr Hasling. Scgrare blev unge Ger"hard Hikansson, som gjort en mycket snabb frammarsch i svenska combatcirklar och som viintas bli mycker bra. I inland tog redan frin bcirjan lcdning- Forts. pii sid.30 FinLiiitdsle e tol,par..ii N l.[. Otcr:t f u,utr l:'ldri, sont selirat!c i s!unt. D:irutr.l(r s(s brijdtrna Sundcl!, sclit toppadc i rt,,r:rt-,,it'ing. 26

27 lorts. ir,tit sit/.1-t Aven nadiof lygel... t.r';nin::c:r var (llt ej.i n.-tga. t, jb]and glon"rdr ricltagarna att kn;ippa pi stoppuren niir man srartaile, ibland nir klrr.rn lanrlatlc. Det sl'ntre gjorde kanske nrindre..." A vert :',itli,rilr lc: li.rr gjnsk.r g.lmla anor. Dc: i:rnns tantastcr, som rcdan tijre krigct lr-ckadcs ti till radioagerc- :l:it srjm iungcr:rdc. mcn dessr radiorlnlatair:r' med siiirci:rrccrtiiikat var i allmiinhet inte modellflvgare, varidr flvgi6rsoken ofta tog en ;inde mcd fcirskriickclsc. Lyckligasre lcisningen fc;r d:rtid.r rcirhlllan.lcn vxr nog rtt gcire som Dag Romell, Sven Irorsberg och Urban Ortcngrcn vilka var specialister var och cn pi sitt gebit, radio, modellfl1'g och motorcr. Som cnskilt arbete pi rr mnrsier bygg.le dc err rrdiostr rd ilvgbat, en skalamodell av Dornicr Do 18. De lyci<ades fi dcn i luften och allt Iungerade, mcn till slut rcinte dcn.sitt bitrr.r citle - cn felm.rrrcivcr gj.rrdc rtr clen st<jrtacle och brann upp. rotis. lt,11t st(1../ Tearrr-nac-ng... h;rr cl:r cn medhjilparc. r-nek;rniker, som startxr motorn igen s:dan modellen t.tn11.i1.. Trc pi,orcr llrqer is;mmr ciriicl s,inrritligt och planen kan siledes krrl,.n' r lr.rndrl i -uitcrr. Varje fllrning kallas heat och tvi f6rsokshe;i: kdrs pcr piiot. De trc bista ticlerna ar.gcjr vilka sorn gir till err finaihear t{,ir biista ticlen i finaicn vinr-rer. Br.inslesnila, l;ittstart,ade motorer er-scir iirort sctt vir.rnlren. SPEED Speecl.il'som namnet antvci:r en ren hastrghct,t;ivling och tvi klasse r tinns. IJcl.. r. inrcrnrti,'ncl1. 'pecd-inr nrcd lttr,t(lr\.,'\m mj::. 1.5 cm;l birrtrn rlinst I.1mj per cmr motorvolr'm och rr-r:rx, b.irvtcbelastning 100 gidme dcls en nari..ncll, speed B med motoryoll.m max 5.r-n']. Scdan modcllen startats och :rccelcrcr,at upp i f:rrt llggcr piloten hrncltlqe: i cn gatfel. som rir vridbart infrist:r.len cenrrumstolpc, s. k.pl'- iirn. Tirlraglrnr t:i1'ticien pii 1O varv (i km) och hcigsta fart avg6r vinnaren. Tre fl1'gningar fir gciras pcr pi)ot. I speecl-int miste alla kcira pi crc standardiserat brlnsle medan detta ir valf ritt i speed. Hastig'l.reterna kan bli myckct hoga, 2OO-250 km/tim ;ir inte ovanlist. CONIBAT Conrbat har ockss tre klasser varav ( r,nrhjr ir.rtt berrrkta sonr en juniorklass med motorstorlek pi. nlx. 1,5 cm:r. Combat 2,5 har n"rotorstorleken nrax. 2,5 cm:l och combat 35 har max. 6 cm;]. Konstruktionen av modellerna Ir h:lt fria. Dock miste mcijlighet att.nrblrt fi'ra cn serpenrin pr modcllcn iinnas. Tvi pilotcr f11'ger samtidigt och t.dnokcr med sina pl.rns propcllr.rr klippa av motstlndarcns serpenr;n. Varjc klipp polngbelcinas. [,tt 1.reat rricker 5 min. Den tid dcn t:ivlanclcs plar-r bclinncr ''--"_' si'' -'b n.i m:rkcn:v d:s..r l'cm min..,cr rrrinrrcrrnlino -l './."L St",,Lt31in_' ga. Jlrrsrarradc mororer.ir bist. t alla linkontrollklasser v:igs modellerne fcirc start och lina och kontrollanordning provbelastas med en kraft som Ir proportionell mot plancts vikt. 27