BESKRIVNING AV DETALJPLANEN

Transkript

1 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Kommun Planens namn Utarbetats av Kyrkslätt DETALJPLANEN FÖR MAGASINVÄGEN I detaljplanen bildas kvarteret 201 och de rekreations-, järnvägs- och gatuområden som gränsar till det. Ändringen av detaljplanen gäller ändring av Munkkulla byggnadsplan (kvarter 201 och järnvägs- och gatuområdet). kommunarkitekt Tero Luomajärvi Anhängiggörande Behandling Program för deltagande och bedömning (PDB) samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen Utkast till detaljplan samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen Detaljplaneförslag samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen Justerat förslag till detaljplan samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen Godkännande av detaljplanen samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Projektnummer Ritningsnummer detaljplan (ritn. nr 3195) illustration (ritn.nr 3196)

2 Kyrkslätts kommun 2 (29) 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Identifikationsuppgifterna finns på pärmbladet. 1.2 Planområdets läge Detaljplanens ändringsområden ligger mellan Kyrkslätts affärscentrum och Västerleden (stamväg 51). Norr om området löper kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Norr om järnvägen ligger det s.k. traditionella affärscentret och den södra sidan är känd som Munkkulla service- och arbetsplatsområde. Områdets läge och gränser framgår av bilaga Detaljplanekarta Beskrivningen av detaljplanen gäller kartan i anslutning till den justerade detaljplanen daterad Planens namn och syfte Ursprungligen var det meningen att göra Stationsområdets detaljplaneändring som en omfattande planändring men senare delades den upp i flera enskilda detaljplaner, varav denna ändring kallas Magasinvägens detaljplan. Detaljplaneändringen fullföljer utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt (Kyrkslätts kommun och Pöyry Oy, 2014) samt delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Det viktigaste målet med ändringarna av detaljplanerna för Stationsområdet har varit att utveckla markanvändningen vid järnvägsstationen till ett resecentrum och förbättra de utmanande trafikförhållandena i affärscentrumet i kommuncentrum. Därtill har målet varit att ändra markanvändningen i Munkkulla på så sätt att den tillåter placering av stora detaljhandelsenheter och specialhandel på området. Magasinvägens detaljplan möjliggör bl.a. placering av en ny handelskoncentration på Munkkullaområdet. Det uppstår ingen ny bostadsbyggrätt i och med planändringen. En avsikt med planändringen är också att ändra gamla planbestämmelser och -beteckningar att motsvara nuvarande praxis. Planeringsområdets omfattning är nästan 4,3 ha.

3 Kyrkslätts kommun 3 (29) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Detaljplanekarta Planens namn och syfte SAMMANDRAG Skeden i planprocessen Ändring av detaljplan Genomförande av detaljplaneändringen UTGÅGSPUNKTER Utredning om förhållandena på planeringsområdet Allmän beskrivning av området Närområden Naturmiljö Bebyggd miljö Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som gäller planområdet Tidigare utredningar eller utredningar som uppgjorts för området i utgångsskedet PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN Behov av detaljplaneändring Planeingsstart och beslut som gäller den Deltagande och samarbete Intressenter Deltagande och växelverkan Mål för detaljplaneändringen Mål enligt utgångsmaterialet Mål som härletts ur planeringssituationen Mål som härletts ur omständigheterna och egenskaperna på området, intressenternas mål Detaljplaneändringens konsekvenser Utredning och bedömning av konsekvenser Val av grunder för detaljplanens lösning Behandlingar och beslut om planeringsskeden BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN Planens struktur Planens dimnesionering Områdesreserveingar Kvartersområden Övriga områden Planändringens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Planbeteckningar och bestämmelser Namnskick GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförande och tidtabell Uppföljning... 29

4 Kyrkslätts kommun 4 (29) Bilagor: 1. Uppföljningsblankett 2. Utdrag ur Delgeneralplanen för Kommuncentrum, 1 skedet 3. Utdrag ur plansammanställningen 4. Utdrag ur bullerutredning 5. Detaljplan med planbestämmelser och -beteckningar 6. Illustration 7. Konsekvensjämförelse (gäller hela stationsområdet) 8. Det nuvarande kommunaltekniska nätet 9. Utdrag ur Trafikmässig och banteknisk utredning om utvecklingen av Esbo-Kyrkslätts närtrafik 10. Utdrag ur Varuboden-Oslas plan för utveckling av sitt område 11. Kommunaltekniska arrangemang i omgivningen för den planerade förbindelsen under järnvägen 12. Utdrag ur översvämningsutredningen för Jolkbyån 13. Utdrag ut dagvattenutredningen för Magasinvägens detaljplan Bilagehandlingar: 1. Planläggarens bemötanden till åsikterna och utlåtandena om det reviderade planförslaget

5 Kyrkslätts kommun 5 (29) Tilläggsmaterial, källor: 1. Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt, Sigbritt Backman, Munkkulla flora och landskap, Suomen Ympäristösuunnittelu Oy, Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätts centrum, MA-arkkitehdit, Olägenheter som förorsakas av trafiken på detaljplaneområdet för Kyrkslätts centrum, LT-konsultit Oy, Detaljplaneutkast för Kyrkslätts centrum, Kyrkslätts kommun, Utveckling av Kyrkslätts centrum, Keskustakehitys Oy, LT-konsultit Oy och Arkkitehtuuritoimisto Jukka Turtiainen Oy, Plan för trafiknätet i Kyrkslätts centrum, LT-Konsultit Oy och Strafica Oy, Byggnadsprogram för åren , Kyrkslätts kommun Allmän plan för Kyrkslätts station, Esisuunnittelijat Oy, Innogeo Oy och Insinööritoimisto Suunnittelukide Oy, Utvecklingsbild för Kyrkslätts kommuncentrum, Suunnittelukeskus Företagsförfrågan i Munkkulla, Suunnittelukeskus Oy, Restidsutredning, Suunnittelukeskus Oy, Kyrkdalen: Trafik- och simuleringsutredning för planeringsområdet och det s.k. resecenterområdet, Esisuunnittelijat Oy och Simulus Oy, Allmän plan för vattenförsörjningen på Stationsområdet, Suunnittelukeskus Oy, Kyrkslätts centrum, kvalitets- och miljöplan, närgranskning av bussterminalens miljö, WSP LT-Konsultit Oy, Kvalitets- och miljöplan för Kyrkslätts kommuncentrum, WSP LT-Konsultit Oy, Kyrkslätts Stationsområde, bullerutredning, Sito Oy, Kommun- och servicestrategi, Kyrkslätts kommun Kyrkslätts centrum, detaljplanerna för Kyrkdalen och Stationsområdet, 1 skedet allmän plan för centrala gator och busstationen, Sito Oy, Kyrkslätts kommuns centrum, Munkkulla och Stationsområdet, detaljplaneändring, Allmän utredning för vattenförsörjningen, Suunnittelukeskus, Kyrkslätts centrum, Kyrkdalens detaljplaneområde samt Hindersby och Tolls områden, vibrationsutredning för spårtrafiken, Sito Oy, Jolkbyåns översvämningsutredning, Pöyry Environment Oy, Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan, Kyrkslätts kommun, Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt och Strafica Oy, Trafikmässig och banteknisk utredning om utvecklingen av närtågstrafiken Esbo-Kyrkslätt, Banförvaltningscentralen, Allmän plan för gatorna och parkeringsområdena på Stationsområdet (kompletterats 2013), Sito Oy, 2009 och Delgeneralplan för Kyrkslätts kommuncentrum, etapp 1, Kyrkslätts kommun, Allmän plan för ordnandet av regnvatten i Stationsbågens tunnel, FCG Oy, Bullerutredning för kustbanan i Kyrkslätts kommuncentrum, Sito Oy, Utvecklingsbild för markanvändningen i Kyrkslätt, Kyrkslätts kommun och Pöyry Oy, Dagvattenutredning för Magasinvägens detaljplan, Sito Oy, Byggnadsplan för vattenförsörjning och fjärrvärme i Magasinvägens detaljplan, Sito Oy, Plan för genomförande av vattenförsörjning och fjärrvärme i Magasinvägens detaljplan, Sito Oy, 2014

6 Kyrkslätts kommun 6 (29) 2 SAMMANDRAG 2.1 Skeden i planprocessen Man vill att affärsområdet i Kyrkslätts kommuncentrum blir ett attraktivt, levande, grönt och trivsamt affärs- och bostadsområde. Ändringarna i markanvändningen på stationsområdet anknyter till den omfattande utvecklingen av affärsområdet. Ändringar av detaljplanerna har behövts och behövs för att bl.a. trafikregleringarna ska kunna genomföras i enlighet med delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Utvecklingsmålet för Stationsområdet har också varit placering av specialhandel och utrymmeskrävande handel på det nuvarande affärs- och småindustriområdet i Munkkulla. Ett av kommuncentrums viktigaste mål är att utöka invånarantalet på det traditionella affärsområdet, dock främjar det här planprojektet inte detta mål. Detaljplaneringen av stationsområdet inleddes hösten 2004 i enlighet med kommunens planläggningsprogram. Kommunen beslutade på basis av anbud välja Suunnittelukeskus Oy till planläggningskonsult. Målet var att planprojektet skulle bli färdigt inom några år. Programmet för deltagande och bedömning behandlades i samhällstekniska nämnden i början av år 2005 ( , 4) och kommunfullmäktige godkände det ( 112). Anhängiggörandet meddelades I början av planeringen, hösten 2004 utreddes hur en flyttning av busstationen inverkar på resor och kostnader för ett lokalt trafikföretag. År 2004 utarbetades en allmän plan för Kyrkslätts station (huvudplanerare: Esisunniittelijat Oy) i samarbete med kommunen och Banförvaltningscentralen (nuv. trafikverket). Efter det fortsatte den allmänna planeringen av resecentret i växelverkan med olika aktörer. Gatuplanerna för resecentret godkändes år 2008 och följande år började man bygga det. Resecentret togs i bruk För att utveckla kollektivtrafiken har kommunen fattat signifikanta beslut: först anslöts kollektivtrafiken till SAD:s resekortssystem och efter det gick Kyrkslätts kommun med i samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT). Den nya samkommunen inledde sin verksamhet år Hösten 2014 övergick man till av HRT beställd kollektivtrafik. Våren 2005 utfördes en till företagen i Munkkulla riktade förfrågan (Suunnittelukeskus Oy) med vilken man strävade efter att utreda företagens behov i fråga om planläggning. År 2006 färdigställdes en kvalitets- och miljöplan för kommuncentrum (WSP LT-Konsultit Oy). Den allmänna planen för vattenförsörjningen på stationsområdet blev färdig år 2005 (Suunnittelukeskus Oy). En uppdatering av den delvis gjordes i slutet av år 2010 i fråga om den allmänna planeringen av ordnandet av regnvattnet i Stationsbågens tunnel (FCG Oy). Dessutom utarbetades år 2014 allmänna planer för kvarter 201 (Sito Oy). Andelslaget Varuboden (nuv. Andelslaget Varuboden-Osla, senare i texten Varuboden-Osla) uppgjorde år 2004 i början av planeringen en markanvändningsplan för marken i sin ägo. Planen togs som utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Planutkasten för stationsområdet (två alternativa markanvändningslösningar) utarbetades hösten Utkastalternativen behandlades i samhällstekniska nämnden De av kommunstyrelsen godkända planutkasten ( 519) var framlagda Under framläggningstiden hölls ett möte för allmänheten Om planutkasten lämnades sju åsikter och 20 utlåtanden, till vilka man uppgjorde planläggarens bemötanden. Utgående från planutkastalternativ 1 beslutade man uppgöra ett förslag till detaljplan. Man har gjort en bullerutredning för området i samband med uppgörandet av förslaget år I slutet av år 2006 behandlades planförslaget i samhällstekniska nämnden ( ) och i kommunstyrelsen som beslutade lägga fram förslaget ( ). Planförslaget var framlagt i början av 2007 ( ) och under den tiden ordnades ett invånarmöte ( ). Tre anmärkningar och 22 utlåtanden lämnades om förslaget. Eftersom Stationsområdets detaljplan sedermera delats in i flera enskilda detaljplaner har planläggarens bemötanden till responsen som

7 Kyrkslätts kommun 7 (29) inkommit om det omfattande detaljplaneförslaget utarbetats i samband med godkännandet av varje detaljplan till den del som responsen gäller området som planeras. I samband med detaljplanläggningen av Kyrkdalen uppgjordes år 2007 en preliminär vibrationsutredning för stationsområdet. Då planeringsprojektet för stationsområdet blev mer invecklat var man tvungen att dela upp ändringsprojektet i fråga om detaljplanen i flera mindre detaljplaneprojekt till exempel på grund av deras prioritetsordning och ändamålsenlighet. Till följd av detta konstaterade kommunen och plankonsulten enhälligt att anbudsbegäran och anbudet inte längre var förenliga med det ursprungliga uppdraget och kommunen avslutade uppdraget med Suunnittelukeskus Oy år Från det ursprungliga planeringsområdet lösgjordes först resecentrets område till ett eget planprojekt som fick namnet detaljplanen för Stationsområdet, 1 skedet. Grunden för detaljplaneringen är den år 2004 godkända allmänna planen för Kyrkslätts station (huvudplanerare Esisuunnittelijat Oy). Det med planen förenliga trafiksystemet har kritiserats i responsen som inkommit av invånarna på Finnsbackaområdet under framläggningen av planerna. I samarbete med myndigheterna fortsatte man dock planeringen utgående från trafikregleringarna i Stationsområdet och utvecklade en trafikstyrningsmodell som gav klara fördelar. Den tillställdes som utkast kommunstyrelsen för behandling och kommunstyrelsen beslutade ( 412) att planeringen av Stationsområdet fortsätter utgående från den ovan nämnda modellen och att nya trafikstyrningsmodeller inte längre undersöks. Samtidigt beslutade man dela in detaljplanen för Stationsområdet i delar, eftersom bl.a. förhandlingarna om markanvändningsavtal med fastighetsägarna i Munkkulla inte framskred på önskat sätt. Kommunen avslutade också år 2007 uppdraget med Suunnittelukeskus Oy på grund av att planläggningen fördröjts och planeringsområdet enligt anbudsbegäran inte längre var i kraft. Efter att förslaget till detaljplan för Stationsområdet varit offentligt framlagt ansåg man att främjandet av de centrala detaljplanerna för kommuncentrums affärsområde (bl.a. Kyrkdalen och Ervastvägen) var viktigare. Likaså detaljplanen för Stationsområdet, 1 skedet, påskyndades och detaljplanen togs upp för beslutsfattande sommaren 2007 (kommunfullmäktige ) eftersom funktionerna i planen anslöt till trafikregleringarna i Kyrkdalen och eventuellt till byggandet av resecentret. Detaljplanen har vunnit laga kraft. År 2007 drog man i kommunen upp de preliminära linjerna för en betydande utvidgning av hälsocentralen i kvarter 101. I slutet av år 2007 behandlade kommunstyrelsen ( ) behovsutredningen för tillbyggnad och reparation av hälsostationen i centrum. Hälsocentralens nya projektplan godkändes i kommunfullmäktige i slutet av år 2008 ( ). Efter detta beslutade man lösgöra hälsocentralskvarteret från den omfattande detaljplanen för Stationsområdet till ett eget projekt som inleddes år År 2008 utarbetades en översvämningsutredning för Jolkbyån som gällde åns avrinningsområde och omfattade Kvarnbyån på planeringsområdet. Det på våren 2009 justerade förslaget till detaljplan för Stationsområdet, 2 skedet, behandlades i samhällstekniska nämnden ( ) och lades fram för påseende på beslut av kommunstyrelsen ( ). Under framläggningen ( ) ordnades ett invånarmöte ( ). 6 anmärkningar och 19 utlåtanden lämnades om planförslaget. I slutet av år 2009 godkändes den allmänna planen för Stationsområdets gator och parkeringsområden som styrker trafiksystemens funktion på området. Detaljplanen är för gatuområdenas del förenlig med den allmänna planen. Planen kompletterades år 2014 i fråga om gång- och cykeltrafiklösningar som anknyter till järnvägsbron. Under år 2009 beslutade man uppgöra en separat detaljplan för Centrums hälsostation så att byggnadsplaneringen vid behov skulle kunna anhängiggöras. Så beslutade man lösgöra hälsocentralens område från detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet, till ett eget planprojekt. Hälsostationens detaljplan godkändes i kommunfullmäktige våren 2011

8 Kyrkslätts kommun 8 (29) ( ) och den har vunnit laga kraft. Det må påpekas att den respons på det justerade planförslaget som gällde Hälsostationens och Stationsparkens detaljplaner behandlades i samband med godkännandet av dessa planer. Av den ovan nämnda responsen gällde 15 utlåtanden Magasinvägens detaljplan, inte en enda anmärkning gällde området söder om järnvägen. Kommunen förhandlade med Fortum Espoo Distribution Oy (nuv. Caruna Ab) och Fortum Power and Heat Oy om nödvändiga ändringar i el- och fjärrvärmenätet på planeringsområdet. På planeringsområdet finns ett regionalt fjärrvärmeverk. I förhandlingarna presenterades den allmänna planen för Stationsområdets gator och parkeringsområden samt diskuterades de ändringar om planen medför i den tidigare uppgjorda allmänna planen för kommunalteknik. På basis av förhandlingarna är ändringarna i det justerade detaljplaneförslaget små. I slutet av år 2010 utarbetades en allmän plan för ordnandet av regnvatten på gatan som går under järnvägen. Kommunen förhandlade med representanter för Varuboden-Osla i slutet av 2010 om små kommunaltekniska ändringar som skulle göras efter att detaljplaneförslaget hade varit framlagt. De föreslagna ändringarna godkändes. Området för Munkkulla före detta herrgård avgränsades utanför Stationsområdets detaljplaneområde efter att planutkastet varit framlagt. I slutet av 2011 anhängiggjordes Munkkullaparkens detaljplaneprojekt då samhällstekniska nämnden godkände programmet för deltagande och bedömning för projektet ( ). Våren 2014 godkände nämnden det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning ( ). År 2013 upphörde järn- och lantbrukshandelsverksamheten i kvarter 201. Våren 2014 bereddes Stationsparkens detaljplan för behandling för godkännande eftersom kommunen skulle säkerställa möjligheten att anlägga korttidsparkeringsplatser för bussar som ansluter till resecentret och parkeringsområden som reserveras för infartstrafikens behov. Detaljplaneändringen omfattade området norr om järnvägen så att den gällde bl.a. Slättvägen, Wiksvägen och Stationsbågen med rondeller. I planförslaget föreslogs ingen gatuförbindelse under järnvägen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen vid sitt sammanträde våren 2014 ( ). Den vann laga kraft före sommaren En del av responsen på det justerade förslaget till detaljplan för Stationsområdet, 2 skedet, behandlades i samband med godkännandet av detaljplanen för Stationsparken. På tröskeln till sommaren 2014 kontaktade Varuboden-Osla kommunen eftersom andelslaget hade hittat en samarbetspartner för utvecklingen av kvarter 201. Principerna för utvecklingen av området som man genomgick vid förhandlingarna ( ) passade ihop med det justerade detaljplaneförslaget och den fortsatta planeringen av området inleddes. Den nya samarbetspartnern uppgjorde i början av hösten 2014 ett preliminärt förslag till dragning av kvarterets vattenförsörjningslinje till en ny plats. Ett planeringsmöte i fråga om kvarter 201 ordnades med kommunen, Varuboden-Oslas representanter och ovan nämnda markägares samarbetspartner Dessutom deltog Fortum Abp:s representanter i mötet. Där behandlades dragningen av kvarterets underjordiska ledningar till nya platser. Vid mötet framkom ett behov av att flytta fjärrvärmelinjerna med tanke på den slutliga markanvändningen när gatuförbindelsen under järnvägen har byggts. De kommunaltekniska planerna som ska uppgöras behandlades nästa gång vid ett möte mellan kommunen, Varuboden-Osla och markägarens samarbetspartner där man kom överens om den slutliga bearbetningen av detaljplanen till behandling för godkännande. Planen för byggnad av vattenförsörjning och fjärrvärme i Magasinvägens detaljplan och dagvattenutredningen för Magasinvägen blev färdiga hösten Båda planerna har uppgjorts av Sito Oy. Samtidigt färdigställdes också en plan för genomförande av

9 Kyrkslätts kommun 9 (29) vattenförsörjning och fjärrvärme i Magasinvägens detaljplan, som styr byggandet av kommunalteknik i kvarter 201 då gatuförbindelsen under järnvägen byggs. Den hösten 2014 preciserade markanvändningen i kvarter 201 ändrar bara lite jämfört med det justerade förslaget till detaljplan för Stationsområdet, 2 skedet, och det uppstår inget behov av att på nytt lägga fram detaljplaneförslaget. Markanvändningens resultatområde beredde både markanvändningsavtalsförslaget för Varuboden-Osla och påbörjade beredningen av detaljplanen för behandling för godkännande. Hösten 2014 anhängiggjordes gatuplaneringen av Stationsområdet och med anledning av den framgick att gatuarrangemangen i detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet, måste justeras något från planförslaget. Eftersom planeringen av handelskoncentrationen i kvarter 201 hade framskridit tillräckligt långt och projektet var brådskande, var det motiverat att igen stycka det justerade planförslaget och Magasinvägens detaljplan bereddes för behandling för godkännande. Vid uppgörandet av de kommunaltekniska översiktliga planerna var kommunen i kontakt med representanter för Caruna Oy (fd. Fortum Espoo Distribution Oy) och Fortum Power and Heath Oy, för att ifrågavarande parter skulle ha tillräcklig vetskap om den kommunaltekniska planeringen och förverkligandet. Magasinvägens detaljplan som beretts för godkännande behandlades i samhällstekniska nämnden (79). Vid kommunfullmäktiges sammanträde ( 9 och 10) godkändes markanvändningsavtalen mellan kommunen och Andelslaget Varuboden-Osla samt kommunen och Fortum Power and Heath Oy. Efter att samhällstekniska nämnden godkänt detaljplanen meddelade Varuboden-Oslas samarbetspartner att det bör göras förändringar i den gemensamt överenskomna parkeringsdimensioneringen för kvarteren. Dessutom ville man ha ett nytt parkeringsområde som betjänar affärsbyggnaden. P.g.a. detta avbröts detaljplanens beslutsprocess. Justeringarna av detaljplanen behandlades vid två sammanträden och Ändringarna förutsatte förändringar bl.a. i de kommunaltekniska översiktliga planerna, vilka måste uppdateras innan behandlingen i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlade Magasinvägens detaljplan ( xxx). Kommunfullmäktige godkände detaljplanen vid sitt sammanträde ( xxx). 2.2 Ändring av detaljplan Av planprocessen i fråga om Stationsområdets detaljplan framgår att av det ursprungliga planområdet etappvis bildats flera egna planprojekt. Efter planutkastskedet ändrade avgränsningen av detaljplanen så att området för Munkkulla före detta gård lämnades utanför planförslaget som lades fram till påseende. Begränsningen av planeringsområdet motiverades med den delvis motstridiga responsen som inkom i planutkastskedet. Inte heller tiden var ännu mogen för utveckling av markanvändningen på gårdens område, eftersom beslutsfattarna ännu ville dryfta områdets utvecklingsmöjligheter. I planutkastskedet uppgjordes två modeller för markanvändningen på Munkkullaområdet. Efter framläggningen av planförslaget har den omfattande detaljplanen för Stationsområdet indelats i flera olika skeden av vilka detaljplanerna för 1 och 3 skedet sedermera vunnit laga kraft, dessutom har detaljplanerna för Hälsostationen och Stationsparken likaså vunnit laga kraft. Således omfattar Magasinvägens detaljplan kvarter 201 som möjliggör byggande av en koncentration av i första hand utrymmeskrävande handel söder om järnvägen. Detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet, kommer att innefatta trafikregleringar gällande affärsområdet och resecentret samt tre bostadskvarter i Finnsbacka (kvarteren ). I detaljplanen har planbeteckningarna moderniserats. Kvarter 201 (f.d. järn- och lantbrukshandel) söder om järnvägen har anvisats i första hand för en stor enhet för utrymmeskrävande detaljhandel.

10 Kyrkslätts kommun 10 (29) 2.3 Genomförande av detaljplaneändringen Hösten 2014 inleddes planeringen av Stationsområdets gatuområden. I början av planeringen framgick att det innan de egentliga gatuplanerna uppgörs dock finns skäl att överse de utarbetade allmänna planerna och vid behov göra justeringar i dem. Anläggandet av gatan under järnvägsområdet kommer att vara särskilt utmanande fastän detaljplanen för Stationsområdet, 2 skedet, som gäller saken ännu inte beretts för behandling för godkännande. Följaktligen undersöks noggrannare än tidigare bl.a. fordringarna för genomförande av en körförbindelse under järnvägen bl.a. med Trafikverket. Ramboll Finland Oy är konsult för projektet. Vid uppgörande av Magasinvägens detaljplan måste kommunaltekniska lösningar tas i beaktande på ett större område än själva planområdet. T.ex. måste man leda dagvatten som uppstår norr om järnvägen genom kvarter 201 ner i Kvarnbyån. Även annat nätverk i anslutning till vattenförsörjningen och fjärrvärmeledningen måste flyttas från sin nuvarande plats. Förutom det tidigare nämnda inverkar förverkligandet av den nya gatuförbindelsen under järnvägen på planeområdets markanvändning. Byggandet av en stor enhet för i första hand utrymmeskrävande handel i kvarter 201 söder om järnvägen torde påbörjas efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Området kan tas i användning först när Magasinvägen byggts på en ny plats och områdets interna kommunalteknik har byggts. Magasinvägen blir antagligen färdig tidigast i slutet av Det på området belägna värmeverkets fortsättning har tryggats i detaljplanen.

11 Kyrkslätts kommun 11 (29) 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet Allmän beskrivning av området Stationsområdet ligger i Kyrkslätts kommuns huvudtätort bredvid goda trafikförbindelser i anslutning till affärsområdet i kommuncentrum och fungerande som utvidgningsområde för centrumfunktionerna. Till planområdet söker sig sådana funktioner som till följd av sin natur eller sitt utrymmesbehov inte passar in på centrums traditionella affärsområde. Detta innefattar t.ex. infartsparkering, specialhandel och utrymmeskrävande handel. Munkkullaområdet fungerar som en viktig infartsfasad i närheten av järnvägsstationen då man anländer till affärscentrumet från många håll. I närheten av planeringsområdet finns även yrkesinstitutet Omnia. Planområdet (nästan 4,3 ha) avgränsas i söder av Kvarnbyån. I öster gränsar området till Munkkullavägen och i norr till järnvägsområdet. I väster gränsar området till bäckmiljön vid Kvarnbyån. Söder om banan ansluter kvarteret med den före detta järn- och lantbrukshandeln till småindustri- och affärsområdet i Munkkulla. Inga människor bor på området, på området finns bara några arbetsplatser (situationen i slutet av år 2014) Närområden Utanför planeringsområdet ligger landmärket för Munkkulla affärs- och småindustriområde, Munkkulla gårdsbacke, som är en landskapsmässigt och kulturhistoriskt betydande områdeshelhet. I övrigt är arbetsplatsområdet i Munkkulla för närvarande ett typiskt småföretagsområde. Väster om Munkkulla ligger Abrasbackens handels- och arbetsplatsområde samt bostadsbyggande. Kyrkby skolcentrum och hälsostationen ligger nordost om planområdet. En betydande del av skolcentrets verksamhet kommer att flyttas till Vattentornsbackens område. Gymnasiet blir dock kvar i det nuvarande skolcentret. Kvarteret för den nuvarande hälsocentralen frigörs då en ny hälsocentral byggs på Åängens område på cirka en kilometers avstånd från planeringsområdet. Öster om resecentret och Kyrkslättsvägen ligger ett köpcentrum med storenhet för dagligvaruhandel (varuhuset Citymarket) och flervåningshusområdet i Kyrkdalen. Dessutom finns sydost om planområdet en annan storenhet för dagligvaruhandel (varuhuset Prisma). Den närmast planeringsområdet belägna dagligvaruhandeln (Lidl) ligger söder om järnvägen och gränsar till planändringsområdet Naturmiljö Kvarnbyåns strand samt Munkkulla tidigare gårdsbacke som blir utanför planläggningsområdet är de mest värdefulla ur naturens synpunkt. Utrotningshotade eller sällsynta arter eller sällsynta naturtyper har inte konstaterats på området. Kvarnbyån med stränder är en ekologiskt värdefull bäckzon och organismers färd- och utbredningsrutt. Landskapsstruktur, landskapsbild och landskapets historiska särdrag Landskapsstrukturen i Kyrkslätt är typisk för sydkusten: från en jämn dal reser sig tydliga bergsmoränryggar (Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätts centrum, MA-arkkitehdit, 1997). Planeringsområdet befinner sig ur landskapsstrukturens synpunkt i skärningspunkten mellan två dalformationer. Största delen av planeringsområdet hör till Kvarnbyåns öst-västliga slättdal. Öster om planeringsområdet ligger Jolkbyåns dal i nordlig-sydlig riktning. Planeringsområdet befinner sig i en trafikknutpunkt. Direkt söder om planeringsområdet löper Västerleden (stamväg 51) och dess livliga planskilda anslutning. Norr om planeringsområdet löper kustbanan som förenar Helsingfors och Åbo.

12 Kyrkslätts kommun 12 (29) Planeringsområdet är i huvudsak mycket jämnt. Terrängen sluttar svagt åt söder mot Kvarnbyån. Landskapsbilden domineras i öster av Munkkulla tidigare gårdsbacke och dessutom av de närbelägna bergen i Hindersby. De mest låglänta områdena är vid stranden av Kvarnbyån. Munkkulla tidigare gårdsbacke, som alltså ligger utanför planeringsområdet, utgör en landskapsmässigt sett intressant plats. Topografin för bergsmoränkullen med granithjärta i kombination med läget i mitten av ett jämnt lerområde som tidigare varit havsbotten betonar kullens ölika karaktär. Vid början av vår tideräkning var gårdsbacken en större ö omgiven av en grund havsvik. Havsvattnet nådde ungefär till sex meter på höjdkurvan. Det trafikmässiga läget har redan i århundraden varit centralt. Under medeltiden gick en vattenled från havsviken förbi Munkkulla mot kyrkan. På 1700-talet fanns på västra sidan av Munkkulla en väg till kyrkan vid namn Kyrkvägen. På backen torde befolkning ha funnits redan länge p.g.a. det centrala läget och den goda jordmånen samt det gynnsamma mikroklimatet. Det är möjligt att det på backen finns gott om fornlämningar (Suomen Ympäristösuunnittelu Oy, 1991). Naturförhållanden Planeringsområdet utgörs till en del av Kvarnbyåns dal som stiger svagt mot norr. Terrängens lägsta punkt är Kvarnbyåns fåra som ligger ca 4 meter över havsytan (m.ö.h.). I motsvarande grad ligger planeringsområdets högsta punkt på järnvägsområdet, i den norra delen av planeringsområdet (ca 7,0 m.ö.h.). Jordmån och möjlighet att bygga Planeringsområdet är lerslätt och har en svag byggbarhet. Jordmånen är till största del lera, vars djup som mest är ca 20 m. Vid en mer detaljerad planering bör noggrannare grundundersökningar och grundläggningsutredningar göras. Flora och fauna En stor del av planändringsområdet är utbyggt. Kanten av Kvarnbyån är grönområde. Ingen separat utredning om områdets fauna har gjorts. Vattendrag och vattenhushållning: vattnets ekologiska kretslopp, grund- och ytvatten och vattenområden På planeringsområdet finns inga grundvattenområden, men söder om det rinner Kvarnbyån i riktning sydväst-nordost, som efter att ha runnit under Västerleden (stamväg 51) förenar sig med Jolkbyån. Kvarnbyåns vatten är grumligt. Jolkbyån flyter ut i en vik vid namn Tavastfjärden. Jolkbyåns översvämningsutredning gällde ån avrinningsområde som även omfattar Kvarnbyån. Den mest kritiska platsen med tanke på en eventuell stor översvämning är vid värmecentralen i Munkkulla. Som värst kan vattnet på fjärrvärmeverkets område stiga upp till byggnadens stenfot (se bilaga 12). Naturskydd På området finns inga för naturskyddet betydande objekt Bebyggd miljö Samhällsstruktur Tätortsstrukturen i Kyrkslätts kommuncentrum är tydlig. Det gränsar rätt så koncist mot centrum av åkerdalarna. Genomförandet ändringarna av detaljplanerna som uppgjorts och ska uppgöras för affärsområdet i kommuncentrum förenhetligar samhällsstrukturen och koncentrationen av service. Centrumstrukturen splittras av huvudlederna för fordonstrafiken och av kustbanan som löper igenom och bredvid centrum. Markanvändningen i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1, gynnar placering av arbetsplatsfunktioner i Munkkulla på området mellan banan och Västerleden (stamväg 51). Köpcentret Kirsikka (bl.a. varuhuset Citymarket) och hypermarketen söder om

13 Kyrkslätts kommun 13 (29) järnvägen (varuhuset Prisma) räknas till serviceobjekten längs Västerleden på samma sätt som affärsområdet i hela kommuncentrum. Kulturlandskap Planeringsområdets nuvarande byggnadsbestånd och miljöstrukturer är relativt unga och representerar huvudsakligen byggnader från och 1980-talen. Ur säregenhetens synpunkt är de byggnader som återstår i närheten av planeringsområdet och som berättar något om det förgångna, kulturväxtligheten och de funktioner vid järnvägsområdet som representerar det historiska kontinuumet av betydelse. Den utanför planeringsområdet belägna stationsbyggnaden i resecentret fungerar som ett sammanbindande element i stadsbilden för de olika sidorna av banan, också mot Munkkulla, särskilt sett från gatan Klosterbrinken. Service All kommunal basservice finns väl tillgänglig på planeringsområdet, så även de kommersiella tjänsterna. Av kommunens serviceutbud finns resecentret, hälsostationen och musikinstitutet samt daghem, grundskolor, gymnasier och bibliotek inom en kilometers radie från planeringsområdet. Även det nya kommunhuset ligger i planeringsområdets omedelbara närhet. Handelsfunktionerna är koncentrerade till Kyrktorgets eller köpcentret Kirsikkas trakter. Arbetsplatser och näringsliv Planeringsområdet har söder om järnvägen en grundkaraktär som arbetsplatsområde, på området förekommer även affärsverksamhet. Invid Magasinvägen finns en järn- och lantbrukshandel som avslutade verksamheten år I ändan av vägen finns ett regionalt fjärrvärmeverk som upprätthålls av Caruna Ab (f.d. Fortum Distiribution Oy). På området finns några arbetsplatser. Rekreation Högklassiga rekreations- och idrottstjänster finns nära planeringsområdet, invid Jolkbyån i centralidrottsparken. Den närmaste bollplanen ligger i Kusas, dock norr om banan och likaledes utanför planeringsområdet. Andra betydande tjänster inom rekreation och idrott finns inte på området förutom biografen i Munkkulla. Kvarnbyåns stränder är landskapsmässigt en viktig fritidszon och dessutom en möjlighet för framtiden med tanke på rekreationsområdesnätet. Trafik Det nuvarande trafiknätet Som stamnät för den nuvarande fordonstrafiken i Kommuncentrum fungerar Kyrkslättsvägen och Västerleden (stamväg 51) samt norr om järnvägen Gesterbyvägen, Överbyvägen och Gamla Kustvägen. Munkkullavägen är matargata på området. Fordontrafikförbindelsen mellan områdena som separerats av banan löper via Kyrkslättsvägens järnvägsbro och norr om området löper järnvägen Åbo-Helsingfors. Kyrkslättsvägen är huvudinfartsvägen till affärsområdet i kommuncentrum. Enligt uppgifterna som uppdaterats hösten 2009 är det dagliga fordonsantalet ca På planeringsområdet finns mellan områdena söder och norr om järnvägen bara en körförbindelse via bron, dvs. Kyrkslättsvägen, som går över banan. Till planeringsområdet kommer man från Västerleden (stamväg 51) i öster längs Munkkullavägen. Antalet fordon på de närmaste huvudlederna under maximitimmen vardagar är som följer (trafikvolymen på Kyrkslättsvägen uppdaterats år 2009, trafikvolymerna på de övriga gatorna grundar sig på uppgifter från 2004, trafikvolymerna inom parentes beskriver uppskattningen av nuläget i början av 2014 enligt antagandet om att trafikvolymerna ökat sedan 2004 med ca 10 %): På Kyrkslättsvägen ca 1500 fordon/timme På Munkkullavägen ca 250 fordon/timme (ca 275 fordon/timme)

14 Kyrkslätts kommun 14 (29) På Västerleden (stamväg 51) över fordon/timme (variationen beror på att fordonsantalen väster om Obbnäsvägens planskilda anslutning är avsevärt lägre än på den östra sidan). Trafikvolymen på gatorna med undantag av Kyrkslättsvägen torde stämma överens med det som står ovan inom parentes. Kommunen har år 2002 utarbetat en trafiknätsplan för Kyrkslätts kommuncentrum som utgångsinformation för delgeneralplanläggningen. Den uppgjordes som utgångsinformation för delgeneralplanläggningen och innefattade en trafikprognos för år Planen har utnyttjats bl.a. i planprojekten på stationsområdet. De i planen presenterade fordonsantalen är förenliga med maximitimmen under vardagar. Prognosen grundar sig på de dåvarande markanvändningsplanerna som genomförs i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Detta gör prognosen mer övertygande. Härnäst trafikmängder enligt prognosen: Kyrkslättsvägen: 1890 fordon/timme Stationsbågen och Slättvägen: 410 fordon/timme gatan under järnvägen: 810 fordon/timme Munkkullavägen: 360 fordon/timme Västerleden (stamväg 51): fordon/timme (variationen beror på att fordonsantalet väster om Obbnäsvägens planskilda anslutning är avsevärt lägre än öster om). Vid analys av trafikmängderna under vardagens maximitimme år 2020 kan man konstatera att byggandet av gatuförbindelsen under järnvägen är ett av de viktigaste trafikprojekten i kommuncentrum. Den förbättrar Munkkullas nåbarhet från det s.k. traditionella affärsområdet och ökar trafikströmmen. Om tunneln inte byggs ökar trafikmängden på Kyrkslättsvägen under maximitimmen oroväckande mycket (till 2770 fordon/timme), vilket betyder att gatan är svårt stockad. Och om enbart affärsområdets ringgatuförbindelse skulle byggas, minskar den inte märkbart trafikbelastningen på Kyrkslättsvägen eftersom fordonsmängden på gatan är mycket resonlig (280 fordon/timme). Byggandet av tunneln har en minskande effekt på trafikvolymen till och med på Gamla Kustvägen (se kartbilderna i bilaga 7). Kollektivtrafikförbindelser Kollektivtrafiken i kommuncentrum baserar sig på buss- och spårtrafik. Resecentret i närheten av planeringsområdet fungerar som ändhållplats för flera närtåg och bussar som kommer från Helsingfors. Vid resecentret stannar också snabbtågen i riktning mot Åbo. På området finns ett betydligt antal infartsparkeringsplatser för bilister och cyklister. De närmaste busshållplatserna finns i resecentret. De närmaste fjärrbusshållplatserna är belägna vid Västerledens (stamväg 51) planskilda anslutning. Förbindelser för gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafikens huvudrutt går genom kommuncentrum i nord-sydlig riktning från Bro längs bron över Västerleden (stamväg 51) genom Munkkullaområdet längs Klosterbrinken till Kyrkslätts stationstunnel, varifrån det för närvarande finns en trappförbindelse till banans norra sida till centrum. På det sättet bryts cyklistens rutt. Till framtidsplanerna hör en fortsättning av tunneln till Stationsvägen för i detaljplanen för Stationsområdet, första skedet, har dess fortsättning säkerställts. Leden för gång- och cykeltrafik fortsätter som en bred led på norra sidan av stationen längs Stationsvägen mot torget och kyrkan. Stationsvägen fungerar som huvudrutt för gång- och cykeltrafiken på affärsområdet. En annan rutt i samma riktning går redan nu längs Kyrkslättsvägen, men fotgängare och cyklister måste byta sida genom tunneln under Kyrkslättsvägens rondell. Den allmänna planen för gatorna och parkeringsområdena på Stationsområdet (Sito Oy, 2009) kompletterades år 2014 då gång- och cykelförbindelserna som ansluter till Kyrkslätts järnvägsbro planerades. Hösten 2014 inledde kommunen gatuplanering som framskrider etappvis på stationsområdet (Ramboll Finland Oy).

15 Kyrkslätts kommun 15 (29) Parkeringsarrangemang Infartsparkeringsplatser har byggts i parkeringsanläggningen söder om Aseman Ostari (situationen hösten 2014: ca 170 bp). För närvarande finns söder om banan, i närheten av tunnelns mynning även parkeringsområden som betjänar infartstrafiken. I den våren 2014 godkända detaljplanen för Stationsparken har för infartsparkering anvisats högst ca 50 bilplatser på korttidsparkeringen för reguljärbussar, men mest sannolikt är att på området kan anläggas färre bilplatser. Dessutom kan på parkeringsanläggningens kvartersområde 219 placeras ca bilplatser, men i det första skedet torde ett parkeringsområde på marknivå för ca hundra bilar byggas. På korttidsparkeringen för reguljärbussar finns plats för sex bussar och två turistbussar. Trafiksäkerhet Trafikförbindelserna i stationsområdet med omgivning söder om järnvägen är redan nu tydliga och lätta att förutse, så man kan röra sig tryggt där. Separata leder för gång- och cykeltrafik skapar trygga förbindelser för fotgängare och cyklister. I och för sig slutar stationstunneln som ligger utanför planeringsområdet ändå i norra ändan med trappor, vilket inte betjänar cyklister. I resecentret som ligger utanför planeringsområdet finns smidiga omstigningsmöjligheter från spårtrafik till bussar. Dessutom har förbindelserna till infartsparkeringen genomförts och kommer att genomföras på ett tryggt vis. Den byggda kulturmiljön Miljön på Munkkulla företagsområde känns halvfärdig och skapar inte en vital bild. Byggnaderna i kvarter 201 står tomma. Också banområdet ger sin prägel på planområdets visuellt vaga intryck. Fjärrvärmeverket är verksamt. Byggnadsbeståndet är ca 30 år gammalt. På planeringsområdet finns inga byggnader som ska skyddas. Teknisk service Området är anslutet och kan anslutas till de kommunaltekniska näten (se bilaga 8). På området finns Caruna Ab:s (f.d. Fortum Distribution Oy) regionala fjärrvärmeverk som även är känt som Munkkulla värmecentral. Miljövård och miljöstörningar På kommuncentrums område är det främst fordonstrafiken på Västerleden (stamväg 51) och även på Kyrkslättsvägen som förorsakar buller. År 2013 blev bullerutredningen för kustbanan i Kyrkslätts kommuncentrum (Sito Oy) färdig. Av den framgår att bullret från bantrafiken inte medför åtgärder för byggandet av kvarter 201 (se bilaga 4). Vibrationerna från järnvägstrafiken utreddes år 2007 (Kyrkslätts centrum, detaljplaneområdet Kyrkdalen samt Hindersby och Tolls område, vibrationsutredning, järnvägstrafiken, Sito Oy) och enligt den förekommer inga hustekniska byggproblem om byggnaden ligger på över 25 meters avstånd från det yttersta spåret på järnvägen. Utsläppen från fordonstrafiken ökar luftföroreningarna. Visuell störning Stationens näromgivning har bl.a. tack vare byggandet av resecentret avsevärt förbättrats, däremot är området söder om järnvägen, dit kvarter 201 räknas, fortfarande oklart. Särskilt utomhusutrymmena av offentlig natur på Munkkullaområdet, som till exempel Munkkullavägen, ser delvis halvfärdiga ut. De laga kraft vunna detaljplanerna för Stationsområdet, 3 skedet och Stationsparken möjliggör en förbättring av områdets tätortsbild genom miljöbyggande, åtgärder för förbättring av parkerna och genom att utöka vegetationen i allmänhet. Bangården är naturligtvis den synligaste landskapsmässigt och miljömässigt störande faktorn.

16 Kyrkslätts kommun 16 (29) Markägoförhållanden Kyrkslätts kommun, Trafikverket och Varuboden-Osla är markägare på planområdet. 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som gäller planområdet. Landskapsplan Nylands landskapsplan fastställdes av miljöministeriet Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplan 2 för Nyland våren 2013 och den ska fastställas i miljöministeriet (situationen i slutet av 2014). Generalplan På området gäller delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som vann laga kraft I den har bl.a. Stationsområdets trafiksystem med anslutning till resecentrets verksamhet anvisats (se bilaga 2). Detaljplan Detaljplanernas aktuella planläggningssituation framgår av bilaga 3. På området gäller ändringen av Munkkulla byggnadsplan (kvarter 201 samt trafik- och gatuområden) som fastställts Byggnadsordning Den justerade byggnadsordningen för Kyrkslätts kommun trädde i kraft Tomtfördelning och -register Planeringsområdet hör i fastighetsregistret till området för Munkkulla jordregisterby. Kvarter 201 utgör en ostyckad tomt. Baskarta Baskartan uppfyller de krav som förordningen om planläggningsmätning ställer. Beslut, avtal Delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, vann laga kraft Markanvändningen som anvisats i den är en anvisning för detaljplaneringen av området. Detaljplanerna som uppgjorts för stationsområdet iakttar delgeneralplanen. Övriga planer och program som berör området Följande planer och utredningar berör området som nu planeras: Allmän plan för Kyrkslätts station, Kyrkslätts kommun, Banförvaltningscentralen, Insinööritoimisto Suunnittelukide Oy, Innogeo Oy och Esisuunnittelijat Oy (huvudplanerare), 2004 Företagsförfrågan i Munkkulla, Suunnittelukeskus Oy, 2005 Allmän plan för vattenförsörjningen på Stationsområdet, Suunnittelukeskus Oy, 2005 Kvalitets- och miljöplan för Kyrkslätts kommuncentrum, WSP LT-Konslutit, 2006 Kyrkslätts Stationsområde, bullerutredning, Sito Oy, 2006 Förnyande av detaljplaner i Kyrkslätt (Klockarbacken, Stationsområdet, första skedet, Ervastvägen och Kyrkdalen), Kyrkslätts centrum, detaljplan för Kyrkdalen samt Hindersby och Tolls område, vibrationsutredning, järnvägstrafiken, Sito Oy, 2007 Kyrkslätts kommuns centrum, Munkkulla och Stationsområdet, detaljplaneändring,allmän utredning för vattenförsörjningen, Suunnittelukeskus, 2007 Kyrkslätts trafiknäts- och trafiksäkerhetsutredning, Kyrkslätts kommun, Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt, Strafica Oy, 2008 Trafikmässig och banteknisk utredning över utvecklingen av Kyrkslätts närtrafik, Banförvaltningscentralen, 2009

17 Kyrkslätts kommun 17 (29) Allmän plan för gatorna och parkeringsområdena på Stationsområdet, Sito Oy, 2009 (kompletterad 2014) Allmän plan för ordnandet av regnvatten i Stationsbågens tunnel, FCG Oy, 2010 Bullerutredning för kustbanan i kommuncentrum, Sito Oy, 2013 Utvecklingsbild för markanvändningen i Kyrkslätt, Kyrkslätts kommun och Pöyry Oy, Tidigare utredningar eller utredningar som uppgjorts för området i utgångspunktskedet På sidan 5 finns en förteckning över utredningar om trafiken och markanvändningen gällande planområdet. 4 PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Behov av detaljplaneändring Stationsområdet är en del av det omfattande utvecklingsprojektet i Kyrkslätts kommuncentrum som omfattar bl.a. utveckling av trafik- och parkeringssystem samt service och att göra dem mångsidigare samt etappvis framskridande detaljplanering och kommunaltekniskt byggande. Ett viktigt mål är också att öka antalet invånare på affärsområdet. Ett fungerande trafiksystem är en betydande del av utvecklingsprojektet för kommuncentrum. Man vill göra kollektivtrafiktjänsterna lättillgängliga med alla färdsätt. Detta möjliggörs av det i anslutning till järnvägsstationen byggda resecentret, som fortfarande utvecklas. Munkkulla företagsområde har i huvudsak genomförts enligt den gällande planen, men området är till sin allmänna karaktär oklart och spatialt formlöst. Man vill göra området attraktivare och trivsammare på så sätt att områdets markanvändning möjliggör byggande av utrymmeskrävande handel. Detaljplanerna för Stationsområdet möjliggör både en förbättring av områdets anblick samt bildande av ny service på området. Trafikarrangemangen som föreslagits i denna detaljplaneändring är en förutsättning för förnyandet av Munkkulla. Planläggningsprocessens skeden i fråga om detaljplaneringen av Stationsområdet har beskrivits i denna beskrivning i stycket Sammandrag (s. 6). 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den Planläggningen har inletts enligt kommunens planläggningsprogram. Kommunen valde på basis av anbud Suunnittelukeskus Oy (nuv. FCG Oy) att utarbeta detaljplanen. Kommunstyrelsen godkände programmet för deltagande och bedömning i början av år För planeringen av Stationsområdet uppställdes mål som räknats upp i den här beskrivningen på sidorna 22 och 23. Senare avslutades uppdraget. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Intressenter är bl.a. markägarna på området, invånarna och husbolagen i närheten, de kommunala myndigheterna samt utomstående myndigheter, samfund och föreningar. Intressenterna är förtecknade i PDB. Anhängiggörandet kungjordes i Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland Kungörelsen har varit uppsatt på Kyrkslätts kommuns offentliga anslagstavlor och även på kommunens webbplats.

18 Kyrkslätts kommun 18 (29) Deltagande och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning godkändes i kommunstyrelsen Programmet kungjordes i Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland. Under planprocessen har kommunen separat informerat myndigheterna om planens framskridande och myndighetssamarbetet har i huvudsak ordnats genom både förhandlingar och utlåtandeförfarande. Växelverkan i beredningsskedet (planutkastskede) I detaljplanens beredningsskede har man hållit kontakt med kommunens myndigheter och andra myndigheter. Man har hållit möten med aktörerna på området. En företagsförfrågan har utförts bland företagen i Munkkulla. De av kommunstyrelsen godkända planutkasten var framlagda enligt MBF Under framläggningstiden hölls ett möte för allmänheten Växelverkan i förslagsskedet Under beredningen av förslagsskedet minskades planeringsområdet så att Munkkulla gårdsbacke lämnades utanför planeringsområdet. Om planutkasten erhölls sju anmärkningar, av vilka en var en medborgaradress som inlämnats till fullmäktige. Man erhöll 20 utlåtanden. Planläggarens bemötanden som uppgjordes till responsen behandlades i samband med detaljplaneförslaget både i samhällstekniska nämnden ( 104) och i kommunstyrelsen ( 510). Planförslaget lades fram och utlåtanden begärdes om det. Under framläggningstiden ( ) ordnades ett möte för allmänheten Då planarbetet framskred beslutade man lösgöra resecentrets område till ett eget planprojekt (detaljplanen för Stationsområdet, 1 skedet). Kommunfullmäktige godkände detaljplanen ( 118) och den vann laga kraft Växelverkan i samband med det justerade planförslaget Tre anmärkningar och 22 utlåtanden lämnades om planförslaget. Till responsen uppgjorde man planläggarens bemötanden, som behandlades i samband med det justerade detaljplaneförslaget. Det justerade planförslaget behandlades i samhällstekniska nämnden ( 30) och i kommunstyrelsen ( 251). Det justerade planförslaget var framlagt och utlåtanden begärdes om det. Ett invånarmöte ordnades År 2009 beslutade man bilda ett eget planprojekt av den största delen av Munkkulla (detaljplanen för Stationsområdet, 3 skedet). Kommunfullmäktige godkände detaljplanen ( 69) och den vann laga kraft Man beslutade lösgöra Hälsocentralens kvarter till ett eget planprojekt (Hälsostationens detaljplan) år Kommunfullmäktige godkände detaljplanen ( 167) och den vann laga kraft Växelverkan i skedet för godkännande av detaljplanen Kommunen har utarbetat en allmän plan för gatorna och parkeringsområdena i Stationsområdet och den presenterades för Nylands NTM-centrals representanter Senare har den ovan nämnda planen kompletterades med ordnandet av gång- och cykelförbindelser i anslutning till förnyandet av Kyrkslättsvägens järnvägsbro. Kommunen och Fortum Espoo Distribution Oy (nuv. Caruna Ab) och Fortum Power and Heat Oy har förhandlat om smärre kommunaltekniska justeringar i den slutliga detaljplanen. Hösten 2014 uppgjordes preciserande planer för kvarter 201. Våren 2013 tog andelslaget kontakt med kommunen för att fortsätta planeringen av sitt kvarter med sin nya samarbetspartner.