DETALJPLAN FÖR VATTENTORNSBACKEN

Transkript

1 KYRKSLÄTTS KOMMUN CENTRUM DETALJPLAN FÖR VATTENTORNSBACKEN Plan för deltagande och bedömning (MBL 62 och 63 ) Bild 1. Planeringsområdet för detaljplanen och dess preliminära influensområde. 1

2 PLANERINGSOMRÅDE Vattentornsbackens detaljplaneområde ligger öster om Kyrkslätts affärsområde och Kyrkslättsvägen, en dryg kilometer från resecentrumet, där buss- och järnvägsstationerna ligger. Planeringsområdets läge är lämpligt för det ökande bostadsbyggandet och placeringen av tjänster i centrum, och området har goda anslutningar till både existerande och planerade kollektivtrafikförbindelser. På affärsområdet finns gott om kommersiella tjänster. Dessutom ligger exempelvis skolorna, daghemmen, biblioteket och hälsovårdscentralen i planeringsområdets omedelbara närhet. Planeringsområdets västra kant utgörs av Jolkbyån och dess strandängar. I väster finns också Kyrkslätts idrottspark med sina sim- och allaktivitetshallar. Norr om området ligger Kyrkvalla småhusområde och öster om området ligger Jolkby. I söder går Gamla Kustvägen genom planeringsområdet. Planeringsområdets preliminära avgränsning framgår av flygbilden nedan. Planeringsområdets areal är cirka 34,5 ha. Områdets största markägare är NCC Rakennus Oy, Sato Oyj och Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. Bild 2. Nuläget i planeringsområdet och detaljplaneområdets preliminära avgränsning. 2

3 1. PLANERINGSLÄGET Landskapsplanen Landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet 2006) är i kraft på området. I landskapsplanen har planeringsområdet reserverats för centrum- och tätortsfunktioner. I detaljplanen har den kulturhistoriskt viktiga Gamla Kustvägen, som är en del av den historiska Kungsvägen, märkts ut med en separat beteckning. Vid planeringen av detaljplanen ska Gamla Kustvägen, behovet av grönkorridorer i landskapet och Estlink Oy:s underjordiska kraftledning beaktas. Söder om planeringsområdet finns nationellt viktiga trafikförbindelser, stamväg 51 och kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Planläggningen av etapplandskapsplan 2 för Nyland är anhängig. Målet är att planen fastställs i landskapsfullmäktige före utgången av Bild 3. Utdrag ur en kombination av landskapsplanerna för Nyland. En röd fyrkant på kartan betecknar ett område för centrumfunktioner. Fyrkanterna har placerats i Kommuncentrum och i Masaby. 3

4 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft I generalplanen har planeringsområdet anvisats som område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU), bostadsområde (A) och område för närrekreation (VL). En befintlig led för lätt trafik har märkts ut längs Gamla Kustvägen. Objekt som är avsedda att skyddas har märkts ut med asterisk. Sådana objekt är bl.a. historiskt betydande vägar, broar och minnesmärken som ska skyddas samt fasta fornlämningar. Bild 4: Utdrag ur generalplanen för Kyrkslätt, på vilket planeringsområdet har avgränsats med röd färg. Delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1 Utgångspunkten för planeringen av markanvändningen vid detaljplaneringen av Vattentornsbacken var delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som är mer exakt än generalplanen för Kyrkslätt Delgeneralplanen vann laga kraft

5 I delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, ligger ett område för offentlig service och förvaltning (PY) intill parkområdet vid Jolkbyån (VP-1). Vattentornsbackens västra sluttning och området kring backens krön har reserverats för bostadsbyggande (A, AK). Gamla Kustvägens småhusbebyggelse bevaras (AP/s). Historiskt värdefulla byggnader och gårdar har märkts ut på plankartan (sr och sk). På Vattentornsbacken finns dessutom en jättegryta som har märkts ut som ett naturobjekt av lokalt intresse (sl-pl). Vattentornet och det övriga området för samhällsteknisk försörjning har märkts ut med beteckningen ET. Området för odling av kolonilotter (rp) gränsar till Kyrkvalla bostadsområde. Estlink Oy:s kraftledning och den musealt viktiga Gamla Kustvägen går genom planeringsområdet. Via området går en av de huvudsakliga friluftsförbindelserna för kommuncentrum. Förbindelsens exakta läge preciseras i den detaljplan som ska utarbetas. Bild 5. Utdrag ur delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, på vilket planeringsområdet har avgränsats. 5

6 Detaljplaner Det finns ingen gällande detaljplan för planeringsområdet. Detaljplanen för Vattentornsbacken gränsar i väster till en delgeneralplan som vann laga kraft 2001 och omfattar Kyrkslätts idrottspark. Kyrkvalla byggnadsplan som Nylands länsstyrelse fastställde 1962 avgränsar planeringsområdet i norr. Kommunfullmäktige fastställde detaljplanen för Åängen och Kyrkvalla, som omfattar området i fråga, år 2011, men ett besvär gällande planen är under behandling i förvaltningsdomstolen (läget hösten 2012). Detaljplanen för Jolkby som Nylands länsstyrelse fastställde 1980 avgränsar planeringsområdet i öster. BEHOVET AV PLANERING Tonvikten inom utvecklandet av markanvändningen i Kyrkslätt kommun har länge vilat på kommuncentrum, och ett projekt för utveckling av kommuncentrum inleddes År 2004 utarbetades en utvecklingsbild för kommuncentrum, och detaljplaneringen av området fortskrider etappvis. Detaljplaneringen av affärsområdet har lett till en betydande ökning av bostadsbyggandet samtidigt som den gör servicen mångsidigare och erbjuder invånarna ökad trivsel. Planeringen av markanvändningen i Vattentornsbackens område ökar antalet invånare i kommuncentrumområdet samtidigt som samhällsstrukturen blir kompaktare och möjligheterna till kollektivtrafik tillgodogörs i enlighet med utvecklingsprinciperna. Detaljplaneringen av Vattentornsbacken har en nära koppling till utvecklandet av kommuncentrum. Vattentornsbackens planeringsområde finns med i utvecklingsbilden och i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som föreslår en byggrätt för bostäder om cirka v-m2 i området. I delgeneralplanen har också en plats för en offentlig byggnad, t.ex. en skola, reserverats i området. Detaljplanläggningsprojektet inleds på initiativ av NCC Rakennus Oy och SATO-Rakennuttajat Oy. Planläggningsprojektet är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprogrammet ( ), där projektet enligt planerna ska inledas PLANERINGSMÅL Planläggningsprojektet förverkligar riksomfattande mål för områdesanvändningen, där de speciella omständigheterna i Helsingforsregionen förutsätter kompletteringsbyggnad av den befintliga samhällsstrukturen genom att nya bostäder placeras på platser som är fördelaktiga bl.a. med tanke på tillgången till service och kollektivtrafik. Planläggningsprojektet främjar även MBT-intentionsavtalet mellan kommunerna i Helsingforsregionen och staten, som bland annat omfattar kommunspecifika mål för bostadsproduktionen. I enlighet med målen för delgeneralplanen kan man på Vattentornsbacken bygga bostäder för cirka 750 invånare, göra tillräckliga områdesreserveringar för rekreation för invånarna i kommuncentrum och bereda plats för offentligt byggande. Målet är högklassigt byggande och en trivsam närmiljö. Byggande och landskap Planeringsmålet för Vattentornsbacken är att skapa ett särpräglat och till sin arkitektur intressant bostadsområde som avviker från den övriga centrumbebyggelsen. Det vackra landskapet, höjdskillnaderna i terrängen och områdets historia medför både utmaningar och möjligheter för planläggningen. Målet för bostadsbyggandet är v-m². För offentligt byggande reserveras cirka v-m². Dessutom anvisas byggrätt i liten omfattning för annan service i åparken. Målet är en mångsidig bostadsfördelning, även om huvuddelen av bostäderna kommer att vara familjebostäder. 6

7 Den nuvarande bebyggelsen längs Gamla Kustvägen samt gårdarnas och landskapets kulturhistoriska värden och naturvärden beaktas i markanvändningen. Vad gäller byggandet av nya bostäder fästs uppmärksamhet vid genomförandet av tillgängligheten samt vid gårdsområdenas trivsamhet och förbindelser till friluftslederna. De lämpligaste lösningarna för parkering utreds med tanke på terrängen, landskapet och den ekonomiska genomförbarheten. Trafik och kommunalteknik Det ändamålsenliga gatunätet undersöks under planläggningen. Dessutom görs nödvändiga granskningar av trafikens funktionalitet och uppgörs allmänna planer för gatorna av vilka bl.a. genomförandet av Gamla Kustvägen och de nya gatorna framgår. De nuvarande tomtanslutningarna längs Gamla Kustvägen ska avlägsnas. Gamla Hindersbyvägens anslutning på Gamla Kustvägen genomförs i enlighet med delgeneralplanen för Hindersby. Fordonstrafiken i planeringsområdets östra del styrs i enlighet med delgeneralplanen från Gamla Kustvägen. På motsvarande sätt torde trafikförbindelsen till det nya bostadsområdet och en eventuell skola anvisas via rondellen på Gesterbyvägen eftersom Gamla Kustvägen har en låg förmedlingskapacitet. Trafikmängderna på vägen, som är utsatt för trafikstockningar, jämnas i framtiden ut av den nya ringleden som föreslås i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1. Gång- och cykellederna och friluftslederna i området byggs i enlighet med principerna i delgeneralplanen. Förbindelserna till skolorna planeras så att de är trygga och smidiga. Byggandet av en högklassig led för lätt trafik från Kyrkdalen över Gamla Kustvägen till planeringsområdet kräver särskilda åtgärder. Vid planläggningen beaktas Estlink kraftledningen, vattentornet och den övriga kommunala tekniken i området. Vad gäller avfallshantering och energiförsörjning strävar man efter att tillämpa nya innovationer om de kan motiveras ekonomiskt. För området uppgörs även en allmän plan för vattenförsörjningen. Naturvärden och rekreationsområden Vad gäller naturutredningar stöder man sig på genomförda naturutredningar. Anslutningarna mellan de rekreationsleder som anvisas i området och det omgivande lednätverket ska planeras omsorgsfullt. Jolkby ådal ansluter till Kyrkdalens park och idrottsparkens mångsidiga tjänster och är i fortsättningen ett av kommunens viktigaste parkområden. Vattentornbackens landskaps- och naturvärden beaktas vid placeringen av byggnaderna. Vid planeringen av gårdsoch grönområdena beaktas bl.a. den kontrollerade avledningen av dagvattnen till ån. Öster om ån undersöks placeringen av ett parkeringsområde som ska betjäna skolan och idrottsparkens ökande tjänster. Dessutom reserveras områden för en invånarpark och en trafikpark för barn. 3. EXISTERANDE OCH PLANERADE UTREDNINGAR Tidigare utrednings- och planeringsmaterial gällande planeringsområdet utnyttjas till tillämpliga delar vid planläggningsarbetet. Utredningarna kompletteras under arbetets gång, om det finns anledning till detta. Bl.a. följande planer och utredningar har gjorts om planeringsområdet eller dess närmaste omgivning: utredningarna i anslutning till delgeneralplanen (bl.a. trafikutredning, naturutredning samt utredning om byggnadshistorien och skogsgränserna) 7

8 Utvecklingsplanen för Kyrkslätts gång- och cykeltrafiknät och naturstigar (Kyrkslätts kommun och Linea Konsultit Oy, 2009) Kyrkslätts översvämningsutredning, Jolkbyån, (Pöyry Environment Oy, 2008). Utredning av alternativ för en enhetsskola i Kyrkslätts centrum (FCG Suunnittelukeskus Oy 2007) Kyrkslätts kommun- och servicestrategi (Kyrkslätts kommun, 2006) Utvecklande av Kyrkslätt linjenät till år 2009 (SAD, Kyrkslätts kommun, 2005) Bullernivåerna från järnvägen dag- och nattetid (2005) Utvecklingsbilden för kommuncentrum (Suunnittelukeskus Oy, 2004) Gesterby-Jolkby delgeneralplan flygekorrutredning (Luontotieto Keiron Oy, 2004) Gesterby-Jolkby-Gillobacka naturområde, utredning (Kyrkslätts kommun/merja Puromies, 2004) Utvecklingsbilden för kommuncentrum (Suunnittelukeskus Oy, 2004) Inventering av generalplaneområdet för Hindersby, Jolkby, Gillobacka och Kyrkvalla i Kyrkslätt (Kreetta Lesell, Museiverket 2003) Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan (Kyrkslätts kommun, Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt och Strafica Oy, 2002) Plan för trafiknätet i Kyrkslätts centrum (LT-konsultit Oy, Strafica Oy, 2002) Utveckling av Kyrkslätts centrum (Keskustakehitys Oy, LT-konsultit Oy, Arkitektbyrå Jukka Turtiainen Oy, 2001) Utredning av bullernivån i Västra Nyland (1999) Trafikolägenheter på detaljplaneområdet för Kyrkslätts centrum (LT-konsultit Oy, 1998) Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätts centrum (MA-arkkitehdit, 1997) Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt (Kyrkslätts kommun/sigbritt Backman, 1990) I anslutning till planläggningen görs bland annat granskningar av trafikens funktionalitet samt uppgörs allmänna planer för gatorna, vattenförsörjningen och de övriga kommunaltekniska näten. Dessutom fastställs t.ex. principerna för hantering av dagvatten. Kvaliteten på genomförandet säkerställs med en bygg- och närmiljöanvisning. 4. INFLUENSOMRÅDE OCH KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS De konsultbyråer som deltar i planläggningsprojektet tar fram en bedömning av detaljplanens konsekvenser. Bedömningen av konsekvenserna bygger på befintliga utredningar, planer som ska uppgöras, besök i terrängen och kartläggning av omständigheterna i området. Konsekvenserna bedöms även under planläggningsarbetet utifrån den respons som erhålls av delaktiga. Bedömningen av konsekvenserna kompletteras i takt med att planläggningsarbetet fortskrider. Detaljplanens viktigaste konsekvenser riktas i huvudsak på detaljplaneområdet och dess omedelbara näromgivning. Förändringarna i markanvändningen har emellertid också konsekvenser för invånarna i och användarna av kommuncentrum, för funktionerna och levnadsförhållandena i dess norra del och vidare även för miljön och stadsbilden. Den utvecklade åparken och rekreationsförbindelserna betjänar även användare utanför kommuncentrum. 8

9 Miljökonsekvenserna av genomförandet av planen inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna utreds i tillräcklig omfattning under planläggningsprocessen. Under planläggningen bedöms särskilt den tätortsbild som uppstår längs Kyrkdalens kant, byggandets förhållande till landskapet och den historiskt värdefulla miljön, trivseln i boendemiljön och säkerheten i trafiken särskilt för fotgängare. Planerna granskas bland annat med hjälp av flygbilder, områdesfasader och områdessektioner. 5. STÖRANDE ELEMENT I MILJÖN De mest betydande störande elementen i området torde vara buller och eventuella vibrationer från fordonstrafiken. Under planläggningsarbetet uppgörs vid behov en separat utredning om vibrationernas och bullrets inverkan på markanvändningen i området. 6. DELAKTIGHET, VÄXELVERKAN OCH DELAKTIGA Detaljplanen uppgörs i samarbete med kommunens experter och markägarnas representanter och konsulter. Som NCC Rakennus Oy:s ja Sato Oyj:s konsulter fungerar Arkkitehtitoimisto Anttila & Rusanen Oy (markanvändning och planläggning), Ramboll Finland Oy (landskap, miljö, kommunalteknik och dagvatten) och Optiplan Oy (samordning av planläggningen). Detaljplanen görs upp i växelverkan med de delaktiga och med alla som är intresserade av planläggning (MBL 62 och 63 ). Planläggningsarbetet ordnas i enlighet med markanvändnings- och bygglagen på ett sådant sätt att delaktiga har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken i olika skeden av planläggningen. I samband med framläggningen ska responsen på planutkastet och -förslaget ges skriftligt. Med delaktiga avses markägarna på området och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter, företag och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Invånare, delaktiga och andra berörda har möjlighet att uttrycka sin åsikt i olika skeden av planläggningsarbetet. Åsikterna om planförslaget analyseras och beaktas vid behov i den fortsatta behandlingen av planläggningen. Planläggaren lämnar svar på responsen för beslutsfattandet. Delaktiga är bland annat: Markägarna samt ägarna och användarna av fastigheterna i planeringsområdet Invånarna i närområdet Externa aktörer som avger utlåtanden: Nylands förbund Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Esboregionens miljöhälsa Helsingforsregionens trafik (HRT) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Fortum Espoo Distributions Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Networks Oyj TeliaSonera Finland Oyj As Nordic Energy Link Polisen Kommunala myndigheter: Byggnadsinspektionen Miljöskyddet Samhällstekniska väsendet Vattenförsörjningsverket Bildningsväsendet Kulturväsendet Näringslivsenheten 9

10 Vård och omsorg Namnkommittén Äldrerådet Handikapprådet Föreningar: Kide ry (Kyrkslätts kommuncentrum rf) Kirkkonummen ympäristöyhdistys ry Kyrkslätts Natur och Miljö rf. Kyrkslätts företagare rf Invånarföreningarna i området Utarbetandet av planen och bedömningen av konsekvenserna i anslutning till den förutsätter mångsidig sakkunskap och samarbete mellan kommunens olika sektorer. Utlåtanden begärs av myndigheterna i detaljplaneutkast- och förslagsskedena. 7. MYNDIGHETSSAMARBETE Myndigheter och offentliga sammanslutningar informeras om att planläggningen inleds genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem. Dessutom informeras myndigheter vid behov separat om hur planläggningen framskrider, och vid behov ordnas informationsmöten och samråd. Myndighetssamråd gällande detaljplanen ordnas i planläggningsprocessens början (MBF 26, MBL 66 2 mom.). Vid samrådet för de centrala myndigheterna fram sina mål och åsikter i anslutning till planläggningen. Vid behov ordnas ett myndighetssamråd efter att responsen på detaljplaneförslaget har erhållits. 8. PLANLÄGGNINGSPROCESS, BESLUTSFATTANDE OCH PRELIMINÄR TIDTABELL Kommunstyrelsen fastställde avtalet om inledandet av detaljplaneringen av Vattentornsbacken den 10 september Programmet för deltagande och bedömning delas ut till de delaktiga och kungörelser om att detaljplanen blivit anhängig publiceras i de offentliga informationstidningarna samt på kommunens anslagstavlor (MBL 63 ). Samhällstekniska nämnden ordnar i början av 2013 en riktgivande diskussion om alternativa markanvändningsplaner. Då diskuteras bland annat planalternativen och -lösningarna och andra teman i anslutning till dem. Detaljplaneutkastet kommer till behandling i samhällstekniska nämnden hösten Under framläggningstiden ordnas ett invånarmöte och begärs utlåtanden på detaljplaneutkastet. Under olika skeden av planläggningsarbetet ordnas dessutom antingen ett eller två planerings- och diskussionsmöten i form ev en workshop för invånarna i närområdet. Efter responsen på utkastskedet inleds arbetet med detaljplaneförslaget. Målet är att behandla förslaget i samhällstekniska nämnden och i kommunstyrelsen våren Det läggs fram offentligt och utlåtanden om det begärs (MBF 27 och 28 ). Under förslagets framläggningstid ordnas ett invånarmöte. Detaljplaneförslaget justeras vid behov utifrån responsen. Enligt måltidtabellen är avsikten att responsen och den slutliga detaljplanen behandlas i samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen på så sätt att kommunfullmäktige kan fastställa detaljplanen för Vattentornsbacken före utgången av Då vinner detaljplanen laga kraft i början av 2015, om den inte överklagas. Markanvändningsavtalet mellan Kyrkslätts kommun och den aktör som tog initiativ till planläggningen ska vara godkänd och undertecknad före behandlingen av godkännandet av detaljplanen. Till markanvändningsavtalet fogas även en bygg- och närmiljöanvisning. 10

11 De olika skedena i planläggningen, deltagandet och beslutsfattandet samt deras ordning och preliminära tidtabell presenteras i vidstående tabell Uppgifter om utgångsläget Program för deltagande och bedömning Utredningar Alternativa markanvändningsplaner Utarbetande av detaljplaneutkastet Bygg- och när- Miljöanvisning Utarbetande av detaljplaneförslaget Utarbetande av den slutliga detaljplanen stn stn Preliminära workshopar x x stn fr stn kst fr stn kst fge Samhällstekniska nämnden (stn), kommunstyrelsen (kst) och kommunfullmäktige (fge). Invånarmöten ordnas under framläggningstiderna (fr) för utkastet och förslaget till detaljplan. Information om beslutet att godkänna detaljplanen för Vattentornsbacken sänds till de kommunmedlemmar som gjort en anmärkning och begärt det skriftligen. Beslutet om godkännande kan överklagas hos Helsingfors förvaltningsdomstol och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen. 9. INFORMATION På Kyrkslätts kommuns webbplats ( > service > planer, tomter och geoinformation > planläggning > Program för deltagande och bedömning) finns information om detaljplanen för Vattentornsbacken. På webbplatsen finns bland annat programmet för deltagande och bedömning till påseende, och när planläggningen fortskrider, även utkastet och förslaget till detaljplan under deras framläggningstider samt information om invånarmöten. Även handlingarna om beslutsfattandet gällande planläggningsprojektet kan läsas på kommunens webbplats. Utöver på webbplatsen är detaljplaneförslaget även framlagt till påseende vid planläggnings- och trafiksystemtjänsterna (ingång via kommunhuset), i kommunens huvudbibliotek samt i biblioteken i Masala och Veikkola. Det av samhälltekniska nämnden godkända programmet för deltagande och bedömning gällande detaljplanen för Vattentornsbacken har delats ut till de delaktiga. 11

12 Offentlig information om invånarmötena gällande planläggningsprojektet ges i kommunens officiella informationsblad och på kommunens webbplats samt på kommunens anslagstavla. Information om beslutet om godkännandet av detaljplanen ges offentligt och information om detta skickas till dem som avgett utlåtande eller gjort en anmärkning och som begärde det skriftligen när planen var framlagd. 10. KONTAKTUPPGIFTER Kommunhusets besöksadress: Man kan ta del av planeringsmaterialet under förberedelserna av planen i kommunens planläggnings- och trafiksystemtjänster, Ervastvägen 2, andra våningen. Respons angående programmet för deltagande och bedömning kan sändas till följande adress: Kyrkslätts kommun/planläggnings- och trafiksystemtjänster PB 20, Kyrkslätt Dessutom kan respons sändas till kommunen via e-post till adressen (OBS! e-post som sänds till kommunen måste rubriceras så att det framgår vilket planeringsprojekt det gäller): kirkkonummen.kunta@kirkkonummi.fi Mer information om planprojektet ges i Kyrkslätts kommun av: Kommunarkitekt Tero Luomajärvi tfn e-post: tero.luomajarvi(a)kirkkonummi.fi 12