Rapport 6: Flygplatsplanering, utveckling och miljö

Transkript

1 Rapport 6: Flygplatsplanering, utveckling och miljö Seminarie 6, 15 februari 2012 Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Bakgrund och syfte med seminariet I många internationella studier klarar sig Stockholmsregionen utmärkt i konkurrensen med andra regioner i världen. Ett undantag är den internationella tillgängligheten där bedömningen ofta är svagare än för andra regioner inte minst de övriga nordiska huvudstadsregionerna. För att förstärka och förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet drivs ett delprojekt inom ramen för det EU-finansierade projektet SATSA II samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen. Syftet med delprojektet är att förstärka och förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling. Den 15 februari anordnades ett frukostseminarium för att diskutera hur flygplatser planeras och utvecklas samt hur miljön påverkas av en växande flygplats. Talare under seminariet var Kristina Alvendal, direktör på Airport City Stockholm och Fredrik Jaresved, chef hållbar utveckling och kvalitetssäkring på Swedavia. Kristina berättade om utvecklingen av Airport City, en ny flygplatsstad, och vilka planer som finns för området. Fredrik talade om Swedavias satsningar för att utveckla Arlanda och vilka områden de valt att fokusera på i det arbetet. 1 (8)

2 Kristina Alvendal, Airport City Stockholm Airport City Stockholm är ett joint venture som utvecklats av Arlandastad Holding, Sigtuna kommun och Swedavia. Syftet är att bygga Sveriges första flygplatsstad. De tre aktörerna äger i princip all mark i området och samarbetet är unikt genom att stat, kommun och privat sektor strategiskt samverkar. Det finns ingen direkt förebild som Arlanda City försöker efterlikna eftersom målet är att skapa något unikt. Tre flygplatsstäder inspirerar dock i olika aspekter: - Singapore flygplats kallas ibland för världens bästa flygplats. Där kombineras bland annat shopping, möten och natur genom en botanisk trädgård. Fokus ligger på människan istället för på konstruktioner och trafiklösningar. - Frankfurt har fokuserat på nyttan med en flygplats. Kontor nära flygplatsen lockar många företag genom att erbjuda gångavstånd till hela världen. Något av en ministad har utvecklats inomhus. - Hong Kong lockar både med direktflyg samtidigt som de fokuserar på att få passagerarna att trivas bättre. Flygplatsstaden är enorm och står för ca 5 % av Hong Kongs BNP. Fokusering är centralt vid utvecklingen av Airport City Stockholm, annars riskerar resultatet att bli som det blir. Ett antal saker behöver dock finnas på plats, exempelvis logistiklösningar, konferensanläggningar, industri m.m. För att på ett bra sätt hålla samman dessa delar har Airport City Stockholm, utifrån Stockholmregionens behov, målet att skapa ett kunskapskluster. Ett exempel på ett existerande kunskapskluster i regionen är Kista varifrån inspiration också har hämtats. Som ett nästa steg i utvecklingen av Stockholmsregionen anses satsningar på hållbarhet och cleantech behövas. Sverige är redan framstående inom dessa områden och Stockholm har utsetts till European Green Capital av Europeiska Kommissionen. Stockholm har därmed goda förutsättningar för att attrahera företag som utvecklar hållbara och miljövänliga produkter och tjänster, gärna med fokus på transport. Arlanda ligger dessutom långt fram i utvecklingen med exempelvis rejäla minskningar av utsläpp. Ingen annan flygplats har aspirerat på cleantech som nisch vilket är en starkt bidragande orsak till att området kan växa som nav för hållbarhet och cleantech. I nuläget är området kring Arlanda till stor del outvecklat. Direkt utanför flygplatsen möts resenärer av trafiklösningar, parkeringar, logistikbyggnader och bortom det är marken obebyggd. Det första intrycket av Stockholm och Arlanda är sämre än många tror. Området utanför flygplatsen kommer att förändras för att göras tillräckligt attraktivt för att företag ska vilja etablera sig där. För att lyckas med det och med skapandet av nästa nya kluster måste de smartaste människorna lockas dit. Airport City Stockholm ska därför inte vara ett vanligt företagsområde utan sträva mot att gynna kreativitet med nya spännande lösningar. Ett första steg mot det är den pågående byggnationen av Clarion Hotel och en ny piazza. Mellanrummen mellan byggnaderna kommer att tas tillvara för att bygga staden och skrymmande verksamheter kommer att lokaliseras till passande platser. Målet med utvecklingen av Arlandaområdet är att skapa efterfrågan och attraktivitet. Stadskvaliteter ska tas tillvara, exempelvis möjligheten att arbeta på caféer och att träna på lunchen. I jämförelse med andra städer ska Airport City Stockholm göras till en 2 (8)

3 egen destination där det inte är nödvändigt att åka in till stadskärnan för möten, sådana möjligheter ska finnas på plats. Idag arbetar drygt personer inom Airport City Stockholm. Inom 10 år beräknas förutsättningarna finnas för arbetsplatser. Staden kommer då inte bara att rymma företag inom cleantech, andra branscher kommer också att etableras och tillsammans skapa en inre marknad. Eftersom Airport City Stockholm inte bygger bostäder är utmaningen att få människor att vilja stanna kvar i området efter jobbet för aktiviteter, övernattning, äta middag eller för en after work. Arlanda har en stor potential för det eftersom många bor på olika håll och det då blir naturligt att stanna kvar i området istället för att ta sig någon annanstans. Arkitektur är också centralt i utvecklingen av Airport City Stockholm. Ett exempel är Stockholm Waterfront som sticker ut, skapar debatt, är miljövänligt och skapar liv och rörelse i ett område där det tidigare inte var så livligt. Waterfront kombinerar hotell, arbetsplatser, café, restaurang och närservice vilket gör att människor dröjer sig kvar. Arlanda och Sigtuna växer också mycket just nu och vilket ger extra goda förutsättningar för att skapa en unik levande flygplatsstad. Fredrik Jaresved, Swedavia Fredrik inledde med att berätta om Swedavia och deras verksamhet. Förra året var Arlanda den flygplats som växte mest av de nordiska flygplatserna. Tre områden prioriteras just nu för att växa ytterligare: 1. Vara ett nav 2. Fler nöjda resenärer 3. Effektiva flöden 1. Vara ett nav Att vara ett nav är viktigt för att koppla samman olika typer av trafik men också för att möjliggöra möten mellan människor. För att lyckas måste både olika parametrar och aktörer kopplas samman. Samarbete krävs mellan flygbolag, marktransportörer och kommuner med flera. Idag finns tre tågcentraler och ambitionen är att underlätta byten och bättre kunna omhänderta de resenärer som vill resa med tåg. En ombyggnation av Stockholm Arlanda Central planeras som ett led i detta. Arlanda utvecklas just nu till Stockholm Nord, ett nationellt resecentrum och ett reellt nav. Målet är att kollektivtrafiken ska stå för 50 % av alla marktransporter till och från flygplatsen till år Målet verkar just nu svårt att nå, men andelen kommer att höjas ytterligare när pendeltåg införs. 2. Fler nöjda resenärer På Arlanda genomförs Airport Service Quality, ASQ, undersökningar, liksom på många andra flygplatser för att jämföra resultat. Flera olika parametrar mäts där vissa är mer betydelsefulla än andra. Ambience är exempelvis en viktig parameter som mäter hur stämningen upplevs på flygplatsen. Att skapa en puls som gör människor upprymda och sugna på att resa är målet men det är svårt att veta exakt vad som leder till det. 3 (8)

4 Renlighet är en annan viktig parameter där Arlanda tidigare har haft dåligt resultat. Skälet är troligen att infrastrukturen varit gammal men den byggs nu om med fokus på tillgänglighet. De högsta resultaten har Arlanda för säkerhetskontroller och väntetider för incheckning, där Arlanda är ledande i Skandinavien. Resenärers nöjdhet har tidigare varit ett problem. Idag är 68 % nöjda jämfört med 80 % för flygplatser i toppen av mätningarna. Dit är målet att Arlanda ska nå Just nu genomförs ett antal satsningar för att skapa en ny resenärsupplevelse. Ett mål är att skapa en välkomnande nationell upplevelse i internationell miljö. Bland annat ska en cleantechutställning byggas upp. Arlanda ska också utvecklas till en attraktiv transferprodukt vilket är utmanande eftersom flygplatsen byggts på i etapper under 50 år. Andra exempel på satsningar är utveckling av self service med möjligheter att checka in redan på tåget på väg till flygplatsen samt en ny plaza i Terminal 5 för en bättre kundupplevelse. 3. Effektiva flöden Effektiva flöden är nödvändigt för att kunna bli ett nav. De flödesuppföljningar som görs sker ofta separat och relaterade uppgifter är inte ihopkopplade. Ett operativt centrum, OPC, ska samla olika funktioner i ett rum för att skapa bättre förutsättningar för att kunna styra och effektivisera flödena. Ett annat exempel på satsning relaterad till effektiva flöden är förbättringar av bagagesystemet för att kunna ta emot fler resenärer. Det satsas också i allmänhet på mer maskiner för att minska personalbehovet i processerna. Det Swedavia får ut av dessa satsningar är bland annat bättre kapacitet, mer sammanhållna system för bagagehantering, smidigare transferflöden och mer kommersiella möjligheter. Redan innan sommaren 2012 påbörjas ett antal aktiviteter där Terminal 2 och 5 byggs om för att skapa en mer attraktiv produkt och mer effektiva flöden. Vid ombyggnationerna försöker Swedavia att hålla ihop de allianser som finns och påbörja satsningen med att vara ett bra flygplatsnav och underlätta byten. 4 (8)

5 Slutsatser Den första slutsatsen relaterar till utveckling av omgivningarna kring en flygplats och den andra slutsatsen behandlar effektivisering av själva flygplatsen, vilket i Arlandas fall innebär att Swedavia bär huvudansvaret. Kunskapskluster kan förbättra förutsättningarna att locka företagsetableringar Genom att uttalat satsa på en viss typ av bransch kan förutsättningarna för att få företag att etablera sig i ett område förbättras. Istället för att rikta sig mot alla typer av företag kan det vara lättare att hitta och bearbeta önskvärda bolag när en bransch redan finns att förhålla sig till. Det kan också underlätta för företagen som till större del får en färdig produkt vid etableringen eftersom läget och området redan för början passar eller är anpassat efter branschen. Från bolagens perspektiv bör det också vara attraktivt att fysiskt befinna sig i ett kluster då samarbeten och synergier lättare bör kunna uppnås. Sammankoppling av relaterade processer och flöden leder till ökad effektivitet utan att förändra de fysiska yttre förutsättningarna Uppföljning av processer och flöden görs ofta separat på Arlanda. Detta kan leda till att det är svårt att helt förstå hur de kopplar till och påverkar andra. Genom att analysera processer eller flöden i relation till varandra kan en högre potential uppnås genom bättre beslutsunderlag och möjligheter att styra om flöden efter behov. Uppföljningen av både separata processer och processer i relation till andra kan också ge värdefull information om synergier och eventuella brister. 5 (8)

6 Frågor och svar Efter seminariet fanns möjlighet att ställa frågor till talarna. Ett urval av frågorna och dess svar återges nedan. Frågor till Kristina Alvendal: Att ha kunskapskluster som målfokus hur beroende är arbetet av det och finns det redan? - Stockholmsregionen är redan idag ett kluster för företag inom cleantech. Företag finns men det som saknas är den geografiska platsen att samla dessa verksamheter på och skapa uppmärksamhet kring. Området ska vara hållbart på flera olika sätt, exempelvis genom att få människor att trivas. Vad är utmaningarna med stat, kommun och privat sektor samarbetar? - Det finns många utmaningar. Sverige har haft en tydlig uppdelning mellan stat, kommun och privat sektor och som privat aktör gäller det att ha förståelse för byråkratiska processer. Fördelarna med att samarbeta överväger dock genom att de tre aktörerna äger all mark vid Arlanda och har det gemensamma målet om att utveckla området. - En av satsningarna är att utveckla kollektivtrafiken. Aktiva diskussioner förs med A-train, SJ, SL med flera och en framtida pendeltågsstation planeras. Hur viktigt är det med direktflygförbindelser? Måste det finnas för att nå visionen? - Det har diskuterats och det är oklart vilket som kommer först, byggs destinationen så ökar attraktiviteten. Det är ingen nackdel med flygplatsstad kring en flygplats men det har inte gjorts några beräkningar på att det skulle gynnas med ett specifikt antal direktlinjer. Frågor till Fredrik Jaresved: Vid era ombyggnationer flyttas stora bolag ut till fördel för lågprisbolag hur sker den prioriteringen? - Norwegian behöver flyttas till Terminal 5 för att kunna hantera de stora flödena av resenärer. Därför kommer andra bolag tillfälligt flyttas till Terminal 2. För att hålla ihop allianserna flyttas de bolagen tillsammans. Terminal 2 byggs också om för ändamålet. Målet är att hålla ihop allianserna. Det kan vara besvärligt att ta sig mellan Sky City och Terminal 2 - Diskussioner förs om att skapa två flygplatssystem men det är inget som har beslutats. Tas ett helhetsgrepp om Arlanda nu i och med den etapputveckling som görs? - Ja, målet är att Arlanda ska vara ett nav, inte ändhållplats. Hänsyn tas till allianser som kanske splittras och tanken är att ha produkter som hålls samman. Mäter ni väntetid för bagage i kundnöjdhetsundersökningarna? Hur ser resultaten ut? - Ja det finns med och tiderna för att hämta sitt bagage är något kunderna är minst nöjda med enligt resultatet på ca 50 % kundnöjdhet. Swedavia måste bli 6 (8)

7 mer effektiva i hanteringen av bagaget samtidigt som kommunikationen måste fungera. Kunden kan ibland ha uppfattningen att väskan ska vara på plats när de kommer till bandet. En lösning skulle exempelvis kunna vara att visualisera processen i bagagehanteringen. Fokus i förbättringsarbetet är både att effektivisera och att kommunicera på ett bra sätt. Är det tillåtet att handla tax free (alkohol) vid ankomst? (ang. att sysselsätta kunder vid väntan) - Nej, det är inte tillåtet på grund av systembolagets monopol. Andra varor går bra att handla vid ankomst. Exempelvis kan caféer finnas vid bagagebanden. Terminal 1 saknas i numreringen av terminalerna, varför är det så? - Troligen beror numreringen på att terminalerna inleddes med Terminal 5 och att de sedan planerades fram till Terminal 2 och att Terminal 1 så småningom skulle följa. Det verkar den inte göra som det ser ut nu. - Swedavia har haft ett nomenklaturprojekt för att underlätta för resenärer att hitta bättre på flygplatsen. Ett förslag där var att döpa om terminalerna men det beslutades att inte göra så. 7 (8)

8 Deltagarlista Flygplatsplanering, utveckling och miljö, 15:e februari 2012 Deltagare Kerstin Bersztel Kristina Alvendal Per Taube Leif West Sten Hildemar My Svedlund Charlie Lagerberg Linda Andersson Christina Nilsson Kristin Skjutar Anders Willborg David Schubert Jeppe Calom Björn Arvidsson Bert-Olof Rasmusson Per M. Olsson Greger Svensson Henrik Ahlqvist Mari Aman Fredrik Jaresved Peter Larsson Peter Terpstra Rikard Öberg Anna Mooe Henrik Ivre Ebba Larsson Eva Rahkonen Gregor Hackman Axel Nelstrand Frida Eriksson Linda Ericson Företag Airfrance Airport City Stockholm Arlanda Stad Holding AB Arlanda Stad Holding AB Arlanda Stad Holding AB Arlanda Stad Holding AB Cabonline Ernst & Young Ernst & Young Ernst & Young Ernst & Young Länsstyrelsen i Stockholms län Moderaterna i Stockholms läns landsting Razormind AB Scandinavian Airlines SFSA Holding KB Sigtuna kommun Stockholms Hamnar Stockholms läns landsting Swedavia Svenska regionala flygplatser AB Tillväxtverket TMR Trafikverket Trafikverket Trafikverket Region Stockholm Philips Täby kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun Visitsweden 8 (8)